9789152326756

Familjejuridik är skriven av: Gunilla Olsson, advokat och lärare vid Stockholms universitet med inriktning på familjerätt.

Theddo Rother-Schirren, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt.

Johan Schüldt, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt.

978-91-523-2675-6

(523-2675-6)

omslag_familjejur.indd 1

Gunilla Olsson Theddo Rother-Schirren Johan Schüldt

Familjejuridik

Familjejuridik vänder sig i första hand till juridik- och socionomstudenter, men kan med fördel användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt.

Familjejuridik

Familjejuridik innehåller fem avsnitt: Personrätt, Äktenskapsrätt, Samborätt, Barnrätt samt Arvs- och testamentsrätt. Sist i boken finns övningar med tillhörande facit.

Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt

2014-11-24 16:23

Familjejuridik Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt

Gunilla Olsson (kapitel 4) Theddo Rother-Schirren (kapitel 2 och 3) Johan Schüldt (kapitel 1 och 5)

Familjejuridik.indb 3

2014-11-26 13:38

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare och redaktör: Amanda Schött Franzén Grafisk formgivning och illustrationer: Anna Markevärn Omslag: Anna Markevärn Familjejuridik 978-91-523-2675-6 © 2015 G Olsson, T Rother-Schirren, J Schüldt och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2015

Familjejuridik.indb 4

2014-11-26 13:38

Innehållsförteckning Förord Kapitel 1 Personrätt Kapitel 2 Äktenskapsrätt 2.1 Inledning 2.2 Äktenskapets ingående och upplösning 2.3 Egendomsordningen 2.4 Bodelning

Kapitel 3 Samborätt 3.1 Samboförhållandets ingående och upplösning 3.2 Samboegendom, samboavtal 3.3 Bodelning efter upplösning av samboförhållandet 3.4 Övertagande av bostad i vissa fall

Familjejuridik.indb 5

7 9 13 15 15 17 30 47 49 51 53 57

Kapitel 4 Barnrätt 4.1 Inledning 4.2 Faderskap/Föräldraskap 4.3 Vårdnad 4.4 Vårdnads-, boende- och umgängestvister 4.5 Underhåll till barn 4.6 Omyndigs rättshandlingsförmåga

Kapitel 5 Arvs- och testamentsrätt 5.1 Inledning 5.2 Arvsrätt 5.3 Testamentsrätt 5.4 Några speciella frågor 5.5 Boutredning Rättstillämpning

85 87 88 106 117 118 123

Övningsuppgifter Lösningsförslag Lagregister & Litteratur Sökord

127 137 143 144

59 61 62 66 71 79 82

2014-11-26 13:38

Förord I samband med att grundkursen i familjerätt vid Stockholms Universitet reformerades uppkom behovet av en ny kurslitteratur som bättre motsvarade kursens inriktning och omfång. Boken är alltså i första hand avsedd för universitetsstudier på grundnivå. Vår förhoppning är dock att boken ska komma till användning även i andra sammanhang där det finns behov av en övergripande redogörelse för de centrala delarna av familjerätten.

Arbetet med boken kommer att fortsätta och vår ambition är att framställningen på sikt ska komma att innehålla fler fördjupningar och analyser av de olika rättsområdena och på så sätt även kunna vara till nytta för praktiskt verksamma jurister.

Stockholm i november 2014 Författarna

7

Familjejuridik.indb 7

2014-11-26 13:38

Familjejuridik.indb 8

2014-11-26 13:38

Kapitel 1 Personr채tt

Familjejuridik.indb 9

2014-11-26 13:38

Familjejuridik.indb 10

2014-11-26 13:38

Fysiska personer Juridiska personer Rättssubjekt Rättsobjekt

Rättskapacitet

Inom juridiken skiljer man på fysiska personer och juridiska personer. Med fysiska personer avses människor. Med juridiska personer avses sammanslutningar av olika slag, till exempel aktiebolag och ekonomiska föreningar. Alla fysiska personer och juridiska personer är också rättssubjekt vilket innebär att de kan ha rättigheter och skyldigheter, till exempel äga saker och vara skyldiga pengar.

Föremålet för äganderätten benämns rättsobjekt. Inga människor kan vara rättsobjekt. I ett historiskt perspektiv har det dock förekommit att människor varit föremål för någon annans ägande, exempelvis slavar.

Förmågan att ha rättigheter och skyldigheter benämns rättskapacitet. I och med födelsen får man rättskapacitet. En situation där man kan ha en potentiell rätt redan innan födelsen är det fall att till exempel en man avlider och efterlämnar en hustru som är gravid med hans barn. Om barnet sedan föds med liv har det arvsrätt efter sin far, se 1:1 ärvdabalken (1958:637), äb.

Juridiska personer får rättskapacitet enligt de speciella regler som gäller för deras tillkomst, exempelvis får ett aktiebolag rättskapacitet i och med registreringen hos Bolagsverket. Utöver civilrättsliga juridiska personer som bolag och föreningar, finns även offentligrättsliga: staten, kommuner med flera.

Rättshandlings­ förmåga

Begränsningar

Att en fysisk person har rättskapacitet innebär dock inte alltid att man har förmåga att själv ombesörja sina rättsliga angelägenheter.

För detta krävs att man har rättshandlingsförmåga. Ett litet barn kan till exempel äga en fastighet, men har uppenbarligen inte förmåga att själv sköta de rättshandlingar som följer av att äga fastigheten. Den som är underårig företräds av sin förmyndare och måste ha tillstånd från denne för att företa rättshandlingar, exempelvis ingå avtal. Full rättshandlingsförmåga får man när man blir myndig, det vill säga fyller 18 år, 9:1 föräldrabalken (1949:381), fb. Redan dessförinnan kan man dock ha en begränsad rättshandlingsförmåga. Den som fyllt 16 år har till exempel rätt att själv bestämma över egna arbetsinkomster, 9:3 fb.

Begränsningar kan finnas av medicinska skäl. Den som lider av en psykisk störning eller demenssjukdom kan sakna rättshandlingsförmåga och därför behöva biträde av god man eller förvaltare för

1 Personrätt

Familjejuridik.indb 11

11

2014-11-26 13:38

att sköta sina rättsliga angelägenheter. Även tillfälliga rubbningar i form av psykiska störningar, kan leda till att rättshandlingsförmågan sätts ned eller helt bortfaller (se till exempel lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning).

Reglerna om barns rättshandlingsförmåga, förmyndare, förvaltare och gode män kommenteras närmare i kapitel 4 Barnrätt.

Dödsboet

Dödförklaring

Rättskapaciteten upphör när man dör. Den dödes tillgångar och skulder kommer då att innehas av dödsboet efter den avlidne, vilket är en juridisk person. Dödsboet upplöses i och med arvskiftet, då den avlidnes kvarlåtenskap fördelas mellan arvingar och testamentstagare.

Om en person försvunnit, kan han eller hon dödförklaras. Om man vet att personen är död kan detta ske omedelbart. I övrigt beror tiden för dödförklaring på under vilka omständigheter personen försvunnit. Rör det sig om en naturkatastrof eller liknande kan det gå relativt fort.

Skatteverket, som handlägger dessa frågor, meddelar beslut och kungörelser om dödförklaring. Dödsförklaring i sig innebär inte att vederbörande faktiskt är död, men han eller hon antas (presumeras) vara det. Se vidare lagen (2005:130) om dödförklaring.

12

Familjejuridik.indb 12

Familjejuridik

2014-11-26 13:38

Kapitel 2 Äktenskapsrätt

Familjejuridik.indb 13

2014-11-26 13:38

Familjejuridik.indb 14

2014-11-26 13:38

2.1 Inledning Äktenskap Samboförhållande Makarnas egendom Lösöre

Sedan 1988 finns det i lag två juridiskt reglerade samlevnadsformer: äktenskap och samboförhållande. Äktenskapets rättsverkningar är betydligt mer långtgående och heltäckande än samboförhållandets. Äktenskapsrätten reglerar all makarnas egendom, medan samborätten endast reglerar den gemensamt anskaffade bostaden och det där ingående inre lösöret (bohaget). I båda lagstiftningarna finns möjligheter för parterna att genom avtal begränsa rättsverkningarna av äktenskapet respektive samboförhållandet genom i det ena fallet äktenskapsförord och i det andra fallet samboavtal. Någon möjlighet för sambor att genom avtal utvidga lagens regler till att omfatta även annan egendom än bostad och bohag finns dock inte.

I äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, liksom i sambolagen (2003:376), SamboL, finns jämkningsregler som ska tillämpas om de vanliga reglerna i visst fall leder till ett oskäligt resultat. I 12:1 ÄktB och 15 § SamboL finns således skevdelningsregler för bodelning; i 12:2 ÄktB finns en regel som innebär att den efterlevande maken vid den andre makens dödsfall kan begära att bodelning ska ske så att (något förenklat) vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods och i 12:3 ÄktB finns regler om jämkning av äktenskapsförord.

Inom äktenskapsrätten regleras frågor om makarnas förmögenhetsförhållanden, vem av makarna som äger rätt att bestämma över egendomen under äktenskapet och hur den ska fördelas efter en eventuell äktenskapsskillnad eller dödsfall, den så kallade bodelningen. Men där finns också regler hur man ingår äktenskap och skiljer sig och om underhållsskyldighet mellan makarna under och efter äktenskapet.

2.2 Äktenskapets ingående och upplösning 2.2.1 Formkrav Könsneutral äktenskapslagstiftning

Sedan 2009 har Sverige en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det betyder att det numera är möjligt för två personer av samma kön att ingå äktenskap. Oavsett om de som ingår äktenskapet är en man och en kvinna, två män eller två kvinnor medför detta att de blir makar, 1:1 ÄktB.

2 Äktenskapsrätt

Familjejuridik.indb 15

15

2014-11-26 13:38

Som allmän förutsättning för att ingå äktenskap gäller att de blivande makarna måste vara myndiga och inte redan vara gifta, 2:1 och 2:4 ÄktB. Kravet på att man inte tidigare får vara gift eller ha ingått partnerskap är ovillkorligt. Inte heller de som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led (föräldrar – barn) eller är helsyskon får ingå äktenskap. Detta konstateras vid hindersprövningen.

Halvsyskon eller adoptivsyskon kan efter särskilt tillstånd få rätt att ingå äktenskap med varandra. I övrigt finns inga särskilda villkor eller begränsningar för dem som vill gifta sig med varandra. Det betyder att det enligt svensk rätt är fritt för exempelvis kusiner att ingå äktenskap.

Vigseln

Vid vigseln måste båda de blivande makarna vara personligen samtidigt närvarande. Vigsel genom ombud är således inte tillåtet. För att vigseln ska vara giltig krävs vidare att äktenskapet ingås frivilligt. Därför ska de båda var för sig till vigselförrättaren bekräfta att de samtycker till äktenskapet. Därefter ska vigselförrättaren förklara att de är makar, 4:2 ÄktB. För att säkerställa att allt gått rätt till vid vigseln ska denna ske i närvaro av släktingar eller andra vittnen, 4:1 ÄktB. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda blir vigseln inte giltig, 4:2 2 st. ÄktB. 2.2.2 Upplösning

Död Äktenskapsskillnad

Äktenskapet kan upplösas på två sätt; genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad, 1:5 ÄktB. Någon möjlighet till ogiltigförklaring av ett existerande äktenskap finns inte. Om det i efterhand framkommer att den ena parten i äktenskapet redan tidigare var gift i strid med bestämmelsen i 2:4 ÄktB medför detta alltså inte att äktenskapet är ogiltigt. Däremot kan detta vara skäl att upplösa äktenskapet genom äktenskapsskillnad.

Allmän domstol

Numera krävs inte något skäl för att man ska få äktenskapsskillnad. De gamla kraven på att man skulle kunna styrka att det förekommit otrohet eller att det förelåg djup och varaktig söndring är sedan länge avskaffade, liksom skadestånd i samband med äktenskapsskillnad. Är man överens om att upplösa äktenskapet och har ingen av makarna vårdnaden om barn under 16 år som bor hos dem kan man få äktenskapsskillnad direkt utan föregående betänketid. Äktenskapet upplöses genom dom på äktenskapsskillnad som meddelas av allmän domstol.

16

Familjejuridik

Familjejuridik.indb 16

2014-11-26 13:38

Betänketid

Även om det är så att det bara är en av makarna som vill skiljas ska ändå äktenskapet upplösas genom äktenskapsskillnad. I en sådan situation är det obligatoriskt med en betänketid på minst sex månader och högst ett år om inte den andre maken medger ansökan, 5:2 ÄktB. Betänketid på minst sex månader är också obligatoriskt om någon av makarna har vårdnaden om och bor tillsammans med eget barn under 16 år. Vill makarna fundera på saken kan man också få en frivillig betänketid, 5:1 ÄktB. Har makarna levt isär i minst två år har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid, 5:4 ÄktB. Betänketiden löper från det att en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätten eller, om bara den ena maken ansökt, från det att den andre maken blivit delgiven ansökan om äktenskapsskillnad, 5:3 ÄktB. När betänketiden har löpt i sex månader kan vem som helst av makarna begära att det döms till äktenskapsskillnad. Har någon sådan begäran inte inkommit när betänketiden löpt i ett år förfaller frågan om äktenskapsskillnad. Vill man ändå fortfarande skiljas måste man göra en ny ansökan och ny betänketid börjar löpa om sådan är obligatorisk, 5:3 ÄktB. Äktenskapet är upplöst då domen på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, det vill säga när det inte längre är möjligt att överklaga domen, 5:6 ÄktB.

2.3 Egendomsordningen 2.3.1 Grundläggande principer Äktenskapet bygger på två bärande principer; principen om särförvaltning 1:3 ÄktB och likadelningsprincipen, 11:3 ÄktB. Särförvaltning

Principen om särförvaltning innebär att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder. Tvärtemot vad många i allmänhet tror har makar alltså inte något ansvar för varandras skulder om man inte särskilt åtagit sig detta gentemot långivaren.

Det betyder att en make aldrig kan tvingas att betala den andre makens skulder om man inte frivilligt gått med på detta.

Särförvaltningen innebär vidare att varje make bestämmer över sin egendom. Makar har alltså ingen egendomsgemenskap utan var och en äger sitt. Detta hindrar inte att makar precis som vilka andra per-

2 Äktenskapsrätt

Familjejuridik.indb 17

17

2014-11-26 13:38

soner som helst, som syskon eller goda vänner, kan äga saker tillsammans. Om två makar tillsammans köper en soffa till det gemensamma hemmet äger de förstås den tillsammans med samäganderätt (se nedan närmare om detta begrepp). Men om den ena maken köper en ny cykel och den andra maken nya golfklubbor, blir de ägare var och en till sin egendom och äger rätt att ensamma bestämma över denna.

Rådighetsinskränkningar

Makarna kan alltså fritt använda sina pengar efter eget gottfinnande och även sälja eller skänka bort sin egendom. Helt utan hänsyn till den andra maken kan detta dock inte ske. I 7 kap. ÄktB finns de så kallade rådighetsinskränkningarna som gör att en make i vissa fall måste ha den andres medgivande för att kunna avhända sig, pantsätta eller hyra ut viss egendom. Den egendom som är föremål för detta särskilda skydd kan något förenklat beskrivas som den gemensamma bostaden och bohaget, det vill säga de möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som finns i bostaden samt fast egendom.

Det är sålunda enligt 7:5 ÄktB inte tillåtet att utan samtycke av den andra maken: 1. Överlåta, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad.

2. Avhända sig, pantsätta, hyra ut eller upplåta nyttjanderätt till annan egendom som utgör den gemensamma bostaden.

3. Avhända sig eller pantsätta det gemensamma bohaget.

Dessa rådighetsinskränkningar gäller dock inte om bostaden eller bohaget är enskild egendom på grund av villkor i gåvobrev eller testamente.

Fast egendom som är giftorättsgods får inte heller utan samtycke överlåtas, intecknas, hyras ut eller upplåtas med nyttjanderätt även om den inte är gemensam bostad.

Samtycke

Samtycke ska lämnas skriftligen. Vill den ena maken inte lämna samtycke till någon åtgärd av ovan angivet slag finns det möjlighet att vända sig till domstol och på så sätt få samtycke till åtgärden, 7:8 ÄktB. Har make överträtt reglerna om samtycke kan domstolen på talan av den andra maken förklara åtgärden ogiltig.

I 11:4 ÄktB finns också en bestämmelse som syftar till att skydda den ena maken mot att den andra maken genom gåva kraftigt minskar

18

Familjejuridik.indb 18

Familjejuridik

2014-11-26 13:38

sitt giftorättsgods (den egendom som ska bli föremål för bodelning, se vidare nedan avsnitt 2.3.4).

Likadelnings­ principen

Likadelningsprincipen innebär att vid en upplösning av äktenskapet ska makarna dela nettoförmögenheten lika mellan sig så att de efter äktenskapsskillnaden har lika stor nettoförmögenhet. Denna huvudprincip kan dock modifieras eller helt sättas ur spel genom att viss egendom i äktenskapet görs till enskild av makarna själva genom äktenskapsförord eller av andra genom föreskrifter i gåvobrev eller testamenten. Likadelningsprincipen följer av att makarna har giftorätt i varandras egendom. Giftorättsanspråket är en rättighet som kan sägas vara vilande under äktenskapet och aktualiseras först i samband med bodelningen.

Utöver de ovan angivna så kallade rådighetsinskränkningarna har de olika makarna således inget inflytande över hur den andre maken hanterar sin egendom. Om man är missnöjd med hur den andre maken hanterar sin ekonomi eller sin egendom och inte kan förmå maken att rätta sig återstår inga andra möjligheter än att begära äktenskapsskillnad och bodelning om man inte vill finna sig i de rådande förhållandena.

2.3.2 Samäganderätt – öppen och dold Samäganderätt uppkommer då två eller flera personer förvärvar något tillsammans – två vänner köper tillsammans en segelbåt inför den kommande semestern. På ett sådant samägarförhållande är samäganderättslagen (1904:48 s. 1) tillämplig. Den närmare innebörden av denna lag ska inte närmare utvecklas här. Som ovan antytts kan även makar eller sambor förvärva egendom med samäganderätt.

Exempelvis då två makar gemensamt köper ett fritidshus. Båda står som köpare på köpekontraktet och båda bidrar ekonomiskt till köpet med en gemensam kontantinsats och ett gemensamt upptaget lån.

Det nu beskrivna samägarförhållandet är öppet – båda parter framträder utåt som ägare till egendomen. Så länge parterna kan enas om förvaltningen av egendomen vållar vanligen sådana öppna samägarförhållanden inte särskilda problem.

I andra fall förekommer det att en person i sitt eget namn köper egendom som är avsedd att användas och ägas av honom eller henne och någon annan. Exempelvis en person inköper en stege som ska

2 Äktenskapsrätt

Familjejuridik.indb 19

19

2014-11-26 13:38

ägas och nyttjas av honom själv och hans granne. Grannen har lämnat pengar för sin andel av stegen men gentemot järnhandlaren som säljer stegen framstår det som om det är en ensam person som köper stegen för egen räkning. Här är det fråga om dold samäganderätt.

Förr var det inte ovanligt att man inom familjen hade en ansvarsuppdelning som innebar att mannen gjorde alla viktiga kapitalinköp medan kvinnan svarade för den dagliga hushållningen. Konsekvensen av denna uppdelning blev att mannen stod som ägare till bilen, båten och fritidshuset medan kvinnan lagt sina pengar på det som förbrukats mat, kläder, hyra och försäkringar. Var parterna vid en kommande separation gifta och saknade äktenskapsförord hade detta begränsad betydelse, men var de inte gifta eller hade de ett fullständigt och ömsesidigt äktenskapsförord blev de ekonomiska konsekvenserna för kvinnan förödande.

I takt med att samboförhållanden blev allt vanligare framstod det som socialt önskvärt att på någon rättslig grund – i avsaknad av sambolagstiftning – skapa ett skydd för den sambo som inte var öppen ägare till den gemensamma bostaden. Lösningen blev ett antal processer om dold samäganderätt.

Dold samäganderätt

För att dold samäganderätt ska anses föreligga brukar man uppställa tre kriterier som ska vara uppfyllda: 1. Den ena parten köper i eget namn egendom som är avsedd att nyttjas av båda parterna.

2. Bägge parter bidrar ekonomiskt till förvärvet.

3.

Det finns en uttrycklig, eller åtminstone underförstådd, överenskommelse om att köpet sker för bådas räkning och att ägandet ska vara gemensamt.

Då det här är fråga om en analogi med kommissionslagen (2009:865) måste båda parter vara med vid det ursprungliga förvärvet. Dold samäganderätt på denna grund kan alltså inte uppkomma i efterhand genom ekonomiska tillskott eller eget arbete vid tillbyggnad på en fastighet som den ene äger sedan tidigare.

Rättsfallen om dold samäganderätt har huvudsakligen avsett gemensam bostad och gemensamt bohag för makar och sambor. På grund av den särskilda ställning som dessa intar emot varandra har man ansett det vara på sin plats med en viss bevislättnad när det gäller

20

Familjejuridik.indb 20

Familjejuridik

2014-11-26 13:38

denna typ av egendom. Man har därför ansett att om de två första kriterierna är uppfyllda så kan det tredje kriteriet presumeras vid förvärv av bostad och bohag. Genom ett rättsfall, nja 2008 s. 826, har denna presumtionsregel utsträckts till att gälla även makars och sambors förvärv av fritidshus.

nja 2008 s. 826 Sambor hade i den enes namn förvärvat ett fritidshus för gemensamt bruk. Vid separationen uppkom frågan om presumtionsregeln för samäganderätt mellan sambor skulle tillämpas även på fritidsfastighet och inte bara på permanentbostad och bohag.

Högsta domstolen fann att presumtionsregeln inte bör begränsas till permanentbostäder utan omfatta även fritidsbostäder.

nja 2012 s. 377 Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Vid separationen uppkom tvist om hur parternas andelar i båten skulle bestämmas.

Högsta domstolen beslutade att andelarna skulle bestämmas med hänsyn till parternas respektive insatser vid förvärvet.

hd konstaterade att frågan om samäganderätt mellan makar och

sambor ska prövas enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer men med särskild hänsyn till det nära personliga och ekonomiska gemenskap som makar och sambor har.

nja 2013 s. 632 Dold samäganderätt var inte föremål för preskription.

2 Äktenskapsrätt

Familjejuridik.indb 21

21

2014-11-26 13:38

Familjejuridik är skriven av: Gunilla Olsson, advokat och lärare vid Stockholms universitet med inriktning på familjerätt.

Theddo Rother-Schirren, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt.

Johan Schüldt, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt.

978-91-523-2675-6

(523-2675-6)

omslag_familjejur.indd 1

Gunilla Olsson Theddo Rother-Schirren Johan Schüldt

Familjejuridik

Familjejuridik vänder sig i första hand till juridik- och socionomstudenter, men kan med fördel användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt.

Familjejuridik

Familjejuridik innehåller fem avsnitt: Personrätt, Äktenskapsrätt, Samborätt, Barnrätt samt Arvs- och testamentsrätt. Sist i boken finns övningar med tillhörande facit.

Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt

2014-11-24 16:23