Dags att ta plats

SLS ÄR EN FÖRENING MED STARKT kulturellt och historiskt kapital och med finansiella och organisatoriska förutsättningar att göra avtryck i samtiden. Men uppfattas vi som relevanta utanför kretsen av redan övertygade anhängare?

Som Källanläsarna väl känner till kan SLS stoltsera med imponerande satsningar på samlandet och bevarandet av det litterära och kulturella kapital som har byggts upp under sekel, för att i dag utgöra centrala delar av den finländska och finlandssvenska identiteten. En omfattande arkivverksamhet och utgivning av högklassig, vetenskaplig litteratur tillhör kärnverksamheten. För att inte tala om de litterära prisen och understödet till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Allt väl kan tyckas. Samtidigt är min lite pessimistiska bild att SLS som förening och den verksamhet som bedrivs är relativt okänd bland flera potentiellt viktiga målgrupper. Svenskspråkiga forskare i humanistiska ämnen och historiskt och litterärt bevandrade personer är sannolikt väl medvetna om sällskapets styrkor och centrala satsningar, men redan för en forskare i samhällsvetenskapliga ämnen kan SLS uppfattas vara av marginell relevans.

Grunden för min pessimism står inte att finna de officiella dokumenten. Vår rådande vision pekar på en stark strävan efter att vara relevant i tiden: SLS är en dynamisk aktör och eftertraktad samarbetspartner, som både nationellt och nordiskt lyfter den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland. Vi vill alltså vara mycket mer än tillbakablickande och vårdande av det som varit. Vi ska också vara här och nu, och svara på dagens problem.

Värdegrunden i sin tur lyfter fyra nyckelord, gentemot vilka allt arbete ska vägas: kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald. Att kunskap och kvalitet är ledord som förknippas med SLS ifrågasätter nog få. Förnyelse sker kontinuerligt och mycket är för tillfället på gång, inte minst det stora forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden och den nya populärvetenskapliga publikationsserien Värt att veta. Kring värderingen mångfald råder det däremot större tveksamhet. Mångfald kan naturligtvis mätas på flera sätt, men mitt intryck är att vi kunde göra mer för att nå ut till en mer diversifierad publik och även för att öka mångfalden vad gäller centrala SLS-aktörers bakgrund.

Om SLS vill uppfattas som relevant i vår samtid och göra avtryck utanför den finlandssvenska kulturorienterade kretsen krävs ett idogt arbete med nya medel. Vi ska naturligtvis inte glömma bort vårt stolta kulturarv, men vi behöver kanske bli lite modigare, våga bryta invanda rutiner. Hur detta görs på bästa sätt måste vetenskapliga rådets medlemmar få besluta. Min magkänsla säger ändå att vi kan bli ännu vassare på att lyfta fram SLS roll i olika samarbetsprojekt och våga ta en större plats i offentligheten. ●

Åsa von Schoultz är professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet och ordförande för SLS.

”Uppfattas vi som relevanta utanför kretsen av redan övertygade anhängare?”