Kapitalet föredrar förutsägbarhet

”Nu tog folkmakten strupgrepp på marknadsekonomin”. De bevingade orden uttalade Jyrki Katainen i egenskap av finansminister 2010 efter att EU:s finansministrar kommit överens om det första stora stödpaketet för att förhindra en total ekonomisk kollaps i Grekland och ett äventyrande av eurons trovärdighet som valuta. Kommentaren kändes då mest absurd i sin negligering av det faktum att samhälle och ekonomi alltid lever i nära symbios. I efterskott upplever jag den som en i raden av tidsmarkörer för när världsekonomin gick in i en ny utvecklingsfas.

Under åren som följde började viljan att skapa global tillväxt via frihandel och integration att naggas i kanten av geopolitiska agendor och nationalistiska, för att inte säga direkt populistiska, brösttoner. Mycket hände: Brexit, Rysslands anfallskrig i Ukraina och annektering av Krim, Trumpadministrationens protektionistiska politik och Kinas allt mer oblyga strävanden efter världserövring.

Utvecklingen har lett till att vi nu lever i en tid då allt som har med företags­ och investeringsverksamhet i högre grad än tidigare påverkas av politiska processer.

Samtidigt pågår en förändring av stora dimensioner. Inom hållbarhetsarbete, där man talar om Environmental, Social och Governance, ESG, har fokus legat på de första bokstäverna; miljöpåverkan och sociala aspekter. G:et fokuserar på bolagsstyrning.

Governance­begreppet kommer framöver att handla alltmer om god förvaltning också i samhället i stort. Det är motbjudande att placera kapital i blindo. Väl utformad förvaltning innebär bland annat att de politiska processerna kännetecknas av transparens, förutsägbarhet, likabehandling och öppenhet gentemot granskning och kritik. Om G:et är i skick sköts ofta också E:et och S:et väl. Det gäller inom såväl bolag som samhällen.

Symbiosen mellan ekonomisk verksamhet och samhällsutveckling har de bästa förutsättningarna att skapa mervärde då förvaltningen inom såväl bolag som samhället i stort sköts enligt högt ställda etiska och professionella normer. Till sådana sammanhang söker sig kapitalet gärna.

Maren Jonasson, redaktör:

Under några dagar i april fick SLS och Kulturfondens personal nya arbetsuppgifter när 22 hyresbostäder i Helsingfors inreddes för ukrainska flyktingar.

– När vi erbjöds möjligheten att göra detta tvekade jag inte en sekund, säger redaktör Maren Jonasson på SLS.

Lägenheterna färdigställdes i tätt samarbete med Nätverket för heminkvartering och Ukrainaföreningen i Finland, som även utsåg invånarna på humanitära grunder.

– Att betala in pengar till katastroffonder är ett bra sätt att hjälpa som enskild människa. Men det kändes extra fint att jobba tillsammans med kolleger, från vaktmästare till vd, säger SLS marknadsföringschef Agneta Rahikainen . Flyktingarna får bo kostnadsfritt i bostäderna till och med maj 2024.

SLS:arna Maren Jonasson (t.v.) och Agneta Rahikainen skruvar ihop en våningssäng i en av bostäderna som uppläts kostnadsfritt till ukrainska flyktingar.