Unga kommunutvecklare by Skövde Nyheter

En rapport om ungas psykiska h채lsa Unga kommunutvecklare 2014

Emma Berg Anthon Brunzell Amila Coko Tor Eriksson Linnea Hollsten Maya Lindvall Emanuel Melker Henrik OhlĂŠn Anna Pettersson

Innehållsförteckning Om oss................................................................................................................................................4 Delaktighet och gemenskap .............................................................................................................5 Motverka fördomar i kommunens stadsdelar ..............................................................................5 Bättre elevråd som tas på allvar ..................................................................................................5 Ungdomars förtroende för politiker ............................................................................................6 Föräldrarnas delaktighet .............................................................................................................6 Resurser och stöd ...............................................................................................................................7 Fler viktiga personer .......................................................................................................................7 Mer personal och pengar ............................................................................................................7 Fler kamratstödjare och stödgrupper ..........................................................................................7 Sprid ut verksamheterna .............................................................................................................7 Ändringar i skolan ...........................................................................................................................9 Små test ......................................................................................................................................9 Regler, krav och konsekvenser ....................................................................................................9 Kommunikation och information ...................................................................................................... 10 Informera eleverna ................................................................................................................... 10 Samverkan mellan olika verksamheter ...................................................................................... 10 Obligatoriska utvecklingssamtal ................................................................................................ 10 Information om droger och alkohol ........................................................................................... 11 Rasism och främlingsfientlighet ........................................................................................................ 12 Öka förståelsen: skola och förskola ........................................................................................... 12 HBTQ-fördomar ............................................................................................................................ 14 HBTQ-ungdomar och vård ......................................................................................................... 14 Undervisa mer om HBTQ i skolan .............................................................................................. 14 Fler mötesplatser och stödgrupper............................................................................................ 14 Avslutning ......................................................................................................................................... 15

Om oss Vi unga kommunutvecklare bor i Skövde kommun och är i åldern 15 till 17 år. Vi har haft tre veckor på oss att utföra vårt uppdrag, vilket var att lägga fram förslag på hur ungas psykiska hälsa kan förbättras. Det började med att vi fick besöka Skövdes olika stadsdelar samt göra studiebesök på fritidsgårdar, familjecentralen Symfoni och daglig verksamhet Kylarvägen. Vi fick även lyssna på intressanta föreläsningar av bland annat RFSL Ungdom Skaraborg, elevhälsan och ungdomsmottagningen. Vi har även läst rapporter av olika slag exempelvis Lupp 2011 och psykiska hälsa Gymnasium Skövde. Vi fick också alldeles nytt material från en enkät som besvarats av samtliga gymnasieungdomar i Skövde som handlade om psykiska hälsa. Efter att ha fått ta del av mycket information, har vi valt att skriva en rapport som är uppdelad i fyra områden. Det är viktigt att ta ungdomars psykiska hälsa på allvar visar två aktuella undersökningar från Folkhälsomyndigheten1 och Skövde kommun2 då den har försämrats.

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15 åringar i Sverige, Folkhälsomyndigheten 2014 2 Ungdomars psykiska hälsa, Skövde kommun 2014 4

Delaktighet och gemenskap Delaktighet handlar mestadels om att vara delaktig i en aktivitet, exempelvis ett sammanhang eller i en relation. I skolan kan delaktighet handla om att vara gemensamt lärande i en undervisningssituation eller att ges förutsättningar att vara delaktig i kamratgemenskapen. ”Tillsammans är vi starkare! Vi ska utveckla former för att mötas och samverka på alla nivåer så att alla invånare ska kunna känna delaktighet oavsett ålder, kön eller ursprung. Mångfald, tolerans och nyfikenhet ska prägla Skövderegionen. Ett rikt och varierat kulturliv ska bidra till ökad livskvalitet.”3

Vad/Hur? Motverka fördomar i kommunens stadsdelar Det finns många olika fördomar i Skövde kommuns olika statsdelar. Stöpenbor och Tidanbor kan ibland kallas för bönder och många tror att det är farligt att vistas i Ryd. Detta kan leda till att en del undviker att besöka Ryd; fördomar begränsar. Eftersom stadsdelarna enligt fördomarna bryter mot normerna blir de satta i ett slags utanförskap. Vi måste uppmärksamma de olika fördomarna för att motverka dem. Detta kan göras genom samverkan mellan fritidsgårdar, skolor och andra personer. Det gör också att man får ett större kontaktnätverk. Bättre elevråd som tas på allvar Vi vill ha bättre elevråd eftersom det är ett sätt för ungdomar att påverka. Tyvärr finns det få elevråd i Skövde kommun som fungerar som de borde. Många elever tycker inte att besluten som fattas på elevrådsmötena tas på allvar. Ibland kan frågorna som tas upp på mötena vara barnsliga och onödiga. Elevråden i skolan ska tas på större allvar. De som sitter i elevrådet ska känna att de gör skillnad och bidrar med någonting. De ska känna att de saker som tas upp under elevrådsmötena betyder någonting och kan göra skillnad. Politiker skulle kunna prata med alla klasser om ”vikten att delta och engagera sig” och förklara tydligare för eleverna att de kan och bör göra skillnad.

Vision Skövde 2025 5

Ungdomars förtroende för politiker ”Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”.4 Ungdomar måste få ett ökat förtroende för kommunen och politikerna. För att se till att ungdomar får ett ökat förtroende för politiker måste man se till att politikernas stereotyp ändras ifrån att vara en ”gubbe i slips” till att vem som helst kan vara en politiker. Man måste informera ungdomarna mer vilka politikerna är och vad de arbetar med, för att se till att bilden av en politiker ändras och att man kan lita på politiker. Föräldrarnas delaktighet Alla föräldrar/målsmän är inte delaktiga i sina barns liv i skolan. Vi tycker att det borde vara självklart att alla föräldrar ska vara delaktiga i sina barns liv både hemma och i skolan. Detta kan även motverka mobbing. För att stödja föräldrars delaktiget i deras barns liv i skolan vill vi att föräldramöten och utvecklingssamtal ska vara obligatoriska. Föräldrar ska bli kontaktade om det finns misstankar vid mobbing och andra problem. Detta skulle förmodligen göra att mobbingen i skolorna minskade eftersom föräldrarna är de som har mest att säga till om när det gäller deras barn. Vi tror även att barnen skulle känna att föräldrarna brydde sig mer.

Varför? Fördomar hindrar att binda nya vänskapsband mellan de olika statsdelarna. Fördomar och normer begränsar en människa genom att livet blir väldigt inskränkt. Om ungdomar känner att de får vara med och påverka skapas en tryggare bild av kommunen och ungdomarna känner sig delaktiga. När fler ungdomar vill vara med och påverka politiken blir det en större bredd av åsikter och ålder. Det finns många ungdomar som känner att politikerna inte lyssnar innan de fattar besluten. 30 % av de unga under 30 år sade att ”en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val” var ett ganska eller mycket bra förslag. 5 Just därför måste vi se till att unga kan lita på politiker. Demokrati är viktigt i samhället!

Vad ska det leda till? Om fördomarna minskade blir människorna mer öppna mot varandra. En ungdom mår bättre om hen känner att hen kan vara med och påverka.

4 5

Prop.2013/14:191 World Value Survey 2011; analyserat i Lindberg och Svensson (2012) 6

Resurser och stöd Vi anser att vissa verksamheter i Skövde kommun behöver mer resurser och stöd. Efter att ha lyssnat på anställda från de olika verksamheterna har vi fått höra att personal och pengar är de största problemen. De menar att de saknar personal och pengarna räcker inte till. Till exempel har vi märkt att det finns många skolor där det endast finns en skolsköterska som inte är där tillräckligt eller att det helt enkelt fattas en skolsköterska på skolan.

Fler viktiga personer Vad/Hur? Mer personal och pengar Det behövs mer personal och pengar till fritidsgårdar, ungdomsmottagningen, daglig verksamhet Kylarvägen och familjecentralen Symfoni. I skolan borde fler kuratorer och skolsköterskor anställas samt vuxna förebilder för ungdomars och barns trygghet. Ungdomsmottagningen behöver även en mail där man kan boka tid. De nämnda verksamheterna behöver stöttas med mer pengar och personal så mer ungdomar kan få hjälp och stöd. Får ungdomar det stödet som de behöver så kommer de må bättre.

Fler kamratstödjare och stödgrupper Det saknas också kamratstödjare i alla skolor. Vi tycker att alla skolor ska ha en fungerande kamratstödjargrupp. Det kan vara så att det finns kamratstödjare, men att de inte märks av eller arbetar på rätt sätt. De ska få lära sig att bemöta elever som mår dåligt och även hur de ska gå till väga i olika situationer. Det ska vara tydligt vilka som är kamratstödjare på skolan. Det behövs även fler stödgrupper. Alla bör ha lika rätt till stöd och med alla menar vi HBTQungdomar, unga med funktionshinder, killar, tjejer och ungdomar med utländsk bakgrund.

Sprid ut verksamheterna Det finns också verksamheter som endast finns i Skövde centrum vilket orsakar problem, till exempel transport, för ungdomar som bor utanför centrum. I centrum finns det många saker som man inte har tillgång till om man bor utanför staden. Ungdomar som bor utanför Skövde behöver fler mötesplatser. Ungdomarna som bor i Tidan 7

har endast en fritidsgård där det kommer väldigt få ungdomar. Det skulle varit bra för unga om det fanns en trygg mötesplats. Mer pengar borde läggas på utbyggnad av lokaler, till exempel Tidans fritidsgård, så att det finns rum för alla.

Varför? ”Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra.”6 Enligt Lupp 2011 kan man se att det är många ungdomar som inte mår bra. De behöver därför mer stöd. Skolinspektionen kontrollerar ”För eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 § skollagen).”. Med detta menas det att det måste finnas minst en kurator och skolsköterska på skolorna. Vi anser att det behövs fler. På många högstadie- och gymnasieskolor finns det endast en eller två kuratorer och skolsköterskor, som inte är där hela veckan utan endast någon dag. Kuratorer och skolsköterskor är viktiga eftersom det är dem man vänder sig till vid problem. Ungdomar behöver vuxen personal att kunna gå till när de behöver stöd och hjälp. Alla uppfostras på olika sätt, huruvida man ska visa känslor eller inte. Därför är det viktigt att det finns stödgrupper till alla ungdomar. HBTQ-ungdomar mår betydligt sämre än heterosexuella ungdomar, enligt Ungdomsstyrelsen rapport ”Hon hen han – En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner”. MUCF 7 menar även att ungdomar med funktionsnedsättningar mår sämre än ungdomar utan. Stödgrupper och forum för alla! När Stöpenskolan flyttades till Rydskolans lokaler, hann inte Stöpenskolan med kamratstödjarna. Detta ledde till att eleverna på Stöpenskolan inte hade kamratstödjare att vända sig till. En f.d. kamratstödjare på Stöpenskolan menar att eleverna på skolan blev osäkrare när de inte hade någon att vända sig till;; ”det var många elever som behövde stöd”. Just därför behövs det fler kamratstödjare på skolorna i Skövde kommun; om eleverna behöver stöd skulle de kunna vända sig till andra ungdomar som kan hjälpa till. En anställd på daglig verksamhet Kylarvägen påpekade att de också behöver mer personal. Personer med neuropsykiatriska sjukdomar och utvecklingstörningar kan komma till Kylarvägen och sysselsätta sig. Därför behövs det mer personal så att verksamheten och de som kommer dit får utvecklas ytterligare.

Vad ska det leda till? En förbättring för ungdomar i Skövde kommun för deras psykiska hälsa. De ska börja få det stöd de behöver av vuxna förebilder som finns där på heltid. Om Ungdomsmottagningen skaffar en mail blir det enklare för ungdomar att boka tid. Detta leder till att fler ungdomar får, vill och vågar skaffa hjälp. 6 7

Skövde Vision 2025 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 8

Om det finns fungerande stödgrupper och forum för alla grupper mår ungdomarna bättre och känner sig tryggare.

Ändringar i skolan ”Alla skolor ska bli bra skolor” – Skolverket, 2014. Vi håller med: alla skolor ska vara bra skolor. Leif Walterum (C) berättade för oss unga kommunutvecklare att hälften av Skövde kommuns budget går till skolan. Eftersom skolan är en sådan stor del i samhället har vi några förslag på hur skolan skulle kunna bli bättre.

Vad/Hur? Små test Lärare ska börja arbeta på ett nytt sätt, där man som elev får små test och läxförhör ofta och regelbundet under terminens gång, istället för att ha stora prov i slutet av terminen. Det är enklare för lärarna att se hur eleverna ligger till. Regler, krav och konsekvenser Skolan måste också ta mer seriöst på mobbning. Det ska vara nolltolerans. Regler, krav och konsekvenser är dem tre nyckelorden som måste tas på allvar av både lärare och elever. Lärarna ska prata med den som känner sig mobbad och skicka den till en kurator om det behövs. Man ska också prata med mobbaren/mobbarna och kontakta deras föräldrar/målsman. Löser sig det i tid kan det minska att problemet blir större och att någon börjar må riktigt dåligt.

Varför? Vi tror att eleverna skulle utvecklas om lärarna arbetade på detta sätt. Om eleverna får små test hela tiden, får de se vad de behöver förbättra och läraren får se hur de ligger till. Istället för att ha stora prov i slutet av terminen vore detta bättre. Vi tror att stressen kommer att minska både för elever och lärare. Många elever arbetar för betygets skull, inte för lärandets skull. Mobbning är ett av de största problemen. En elev berättade för oss att när han var utsatt för mobbning och förklarade för läraren, svarade läraren ”Om du inte bryr dig kommer de sluta”. Vi håller inte med. Det måste vara nolltolerans mot mobbning. Gällandes mobbning måste man ta tjuren vid hornen; ta tag i problemet. Det ska finnas regler och krav angående mobbning på skolan, och det ska även finnas konsekvenser om någon bryter mot reglerna. Eleverna ska också vara medvetna om konsekvenserna.

Vad ska det leda till? Om lärarna betygsätter och testar eleverna på vårt föreslagna sätt, kommer stressen för eleverna minska betydligt mycket. Om mobbning tas seriöst så kommer eleverna också att må bättre.

Kommunikation och information Vi anser att kommunikation och information är ett av de viktigaste kriterierna för att få samhället att fungera och för att alla ska känna sig delaktiga och trygga i sin kommun. Om man känner delaktighet och gemenskap i en grupp så mår man bättre och känner sig trygg. Trygghet och delaktighet gör att man mår bra och att man inte känner sig utanför. Det spelar in på så många olika delar av livet så som till exempel skola, fritid och hälsa.

Vad/Hur? Informera eleverna Fel i kommunikationen skapar onödig oro och rädsla hos olika verksamheter. Ungdomar får inte tillräckligt med information om olika verksamheter. Vissa unga vågar inte vända sig till socialtjänsten, kuratorn, skolsköterskan eller ungdomsmottagningen för hjälp eftersom de har fått en felaktig bild av dem, på grund av brist på information. Många personer tror att exempelvis kuratorn som har anmälningsplikt kommer anmäla allt de får höra och att socialtjänsten hämtar barn från deras familj. Vi tycker att lösningen är att sådana verksamheter, som socialtjänsten, kommer ut till skolorna och förklarar precis vad de gör, deras uppgifter, hur de arbetar och ger stöd till unga som behöver hjälp. Samverkan mellan olika verksamheter Det är också viktigt att alla verksamheter kommunicerar och samverkar med varandra, mer än idag. Till exempel måste socialtjänsten, skolan och polisen kommunicera och informera varandra. De ska prata om hur de arbetar och vad de vill uppnå. Obligatoriska utvecklingssamtal Som sagt, utvecklingssamtal ska vara obligatoriska för alla i alla åldersgrupper. Vårdnadshavare måste också följa med för att få en insyn i elevens skolgång. Eleverna ska även få välja mentor eftersom man alla kanske inte känner sig trygg i att prata med vilken lärare som helst. Detta är alltså om klassen har mer än en mentor. Om föräldrarna inte vill bry sig om barnet så kan ju läraren man har samtalet med uppmärksamma detta och då kanske anpassa lektionerna och lärandet lite mer efter det.

Information om droger och alkohol Polisen ska åka ut till skolorna och informera mycket mer om droger, alkohol och följder av missbruk. Vi anser att en film som visar verkligheten skulle vara till hjälp för unga. Filmen ska vara både avskräckande och lärorik. I skolan ska det diskuteras mycket om missbruk. Ett exempel på en film som skulle kunna visas i skolan är Raindeerspotting (2010); en dokumentär som handlar om ett par finska, unga narkomaner. Filmen är relativt ny.

Varför? Varför är det då så viktigt att satsa på kommunikation? Jo, för om man är medveten om att man kan påverka skapar en trygghet. Det är viktigt att alla verksamheter samverkar och kommunicerar. Annars är det lätt att elever som verkligen behöver stöd faller igenom alla nät. Om till exempel socialtjänsten märker av att någon elev är i risk bör de kommunicera med andra verksamheter så som skola och polis. Verksamheterna måste också informera ungdomar om deras tjänster och hur de arbetar, så ungdomarna inte missuppfattar och tror att något dåligt kommer hända ifall de kontaktar exempelvis socialtjänsten eller kuratorn, men också för att ungdomarna ska veta vart de ska vända sig. Utvecklingssamtal på grundskolan är obligatoriskt men på gymnasiet är det frivilligt. Vi tror att utvecklingssamtal kan hjälpa unga med deras psykiska hälsa genom att man då kan informera deras föräldrar om läget i skolan, hur eleven presterar men också hur eleven ser ut att må. Många unga som mår psykiskt dåligt försöker hitta sin tröst genom droger och alkohol. Det är en stor anledning till att ungdomar tar droger och dricker alkohol, men det kan också självklart bero andra faktorer. Enligt CAN8 så kostar en amfetaminmissbrukare samhället 1.4–1.7 miljoner kronor per år. Droger blir vanligare och vanligare i Skövde. En ungdom berättade i tidningen Skövde nyheter att ”Det är lättare att få tag på Spice i Skövde än ett ciggpaket”. Därför är det viktigt att polisen informerar eleverna om olika sorters missbruk.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 11

Vad ska det leda till? Ökad information och kommunikation leder till ökad förståelse och delaktighet. Om man är medveten om de olika verksamheternas tjänster, känns det enklare att våga ta kontakt och söka hjälp om det behövs. Om lokala myndigheter och verksamheter till exempel skola, polis och socialtjänsten samverkar mer, är det lättare att hjälpa ungdomar. Vad skulle då förbättrade och obligatoriska utvecklingssamtal leda till? Jo, det skulle bli lättare för föräldrar att vara delaktiga i sina barns liv. Om polisen inte informerar mer om droger och alkohol kommer troligen fler ungdomar prova på; ungdomar är nyfikna. Detta påverkar samhället negativt och ungdomarna kommer att må sämre. Om man satsar rejält på att förbättra ungas psykiska hälsa skulle antalet drog- och alkoholmissbruk bland unga minska.

Rasism och främlingsfientlighet ”Rasism är att behandla människor olika utifrån hur de ser ut, eller vad de har för bakgrund. Det kan ofta bero på fördomar, alltså att man tänker att några är på ett visst sätt, utan att man känner dem.” 9 Rasismen växer i Sverige och vi tycker att det är en aktuell fråga att ta upp. Vi har märkt att det finns Skövdebor som tycker att Ryd är farligt och otryggt. De menar att det är skrämmande och hotfullt, då det är annorlunda. Så ska det naturligtvis inte vara. Vi har varit på studiebesök på Flamman i Ryd, BVC, familjecentralen Symfoni, där man arbetar mycket med mångfald. Ett samhälle kan inte utvecklas med endast en kultur.

Vad/Hur? Öka förståelsen: skola och förskola Vi måste ha en ökad mångfald, en ökad gemenskap, ökad förståelse för varandra. Okunskapen om invandrare och minoritetsgrupper måste åtgärdas. Vi måste lära ut invandrarnas situation och lära ut i tidigt stadie hur det ser ut ur invandrares perspektiv och därmed få unga att förstå hur invandrare har det. Vi vill att invandrare som flytt från förtryck eller krig, kom och berättade om deras erfarenheter. De skulle kunna komma till skolor och berätta; eleverna får ta del av deras historier. Detta kan också göras via evenemang. Man minskar hatet och ökar sympatin. 9

UMO.se (2014-07-01) 12

Vi måste visa att Skövde kommun inte tolererar rasism, man skulle kunna anordna olika evenemang mot rasism, finansiera olika organisationer och föreningar som arbetar mot rasism och marknadsföra deras verksamhet. Man bör tidigt i en människas liv visa att mångkultur är naturligt. Detta kan man göra genom att förskolor får arbeta med mångkultur.

Varför? Enligt en rapport av svenska FN-förbundet samt 32 andra organisationer har rasistiska aktiviteter ökat med 28 % under 2013 i Sverige. Omkring 5500 hatbrott rapporterades under 2012, varav 72 % hade rasistiska eller främlingsfientliga motiv. Mellan 2008 och 2012 ökade hatbrotten mot judar med 39 %. En undersökning visade att 20 % av alla svenska skolungdomar har en negativ inställning mot judar. Sverige är också ett av de tre länder i Europa med mest antisemitiska brott. Muslimer är mer utsatta än någonsin förr. Många utsätts för hot, trakasserier, sabotage och vandalism. Muslimska böneplatser har gång på gång blivit attackerade. Hatbrott mot romer har ökat med 21 % mellan 2008 och 2012. Likt muslimer trakasseras även romerna, de blir hotade och nekade att handla i vissa affärer och dylikt. I undersökningen Psykisk Hälsa Gymnasium Skövde 2010 står det att 67 % av de elever som inte var födda i Sverige som trivdes med livet. Av de som var födda i Sverige var det 80 %. Det vill säga en skillnad på 13 procentenheter. Detta är oroande siffror, rasismen ökar, mångfalden minskar och vi måste försöka att åtgärda detta. Det sociala är en viktig del av den psykiska hälsan. Att vara trakasserad och utstött påverkar såklart hälsan mycket negativt.

Vad ska det leda till? Att synen på mångkultur och mångfald -inte ska vara negativ och orealistisk och att synen på folk som har flytt ska vara sympatisk istället för dömande. Personer med andra bakgrunder ska inte behöva känna sig oberättigade, utstötta eller rädda när de är ute bland folk. Släppa fram mångkulturen, inte låta kränkta folkgrupper samt invandrare lämnas utanför samhället. Oavsett om du är svensk eller inte, alla SKA behandlas lika och behandlas med respekt.

HBTQ-fördomar Vad/Hur? HBTQ-ungdomar och vård Okunskapen om HBTQ måste minskas. Under en föreläsning av RFSL Ungdom Skaraborg berättade föreläsarna att många HBTQ-ungdomar känner sig kränkta när de besöker sjukhus. Det kan bero på att läkarna/sjuksköterskor har frågor om deras kön och tar upp saker som inte är relevanta. I vissa fall undviker HBTQ-ungdomar att söka vård, vilket är sorligt. Personalen inom hälso- och sjukvården (speciellt elevhälsan) borde utbildas genom att gå på föreläsningar om HBTQ. Undervisa mer om HBTQ i skolan Vi vill att skolorna fokuserar mer på HBTQ i sexualundervisningen för att få en ökad förståelse och kunskap; vi tror att det saknas. Fler mötesplatser och stödgrupper För att HBTQ-ungdomar ska kunna känna sig säkra och undvika diskriminering behöver vi fler platser, forum och stödgrupper (som sagt) där HBTQ-ungdomar kan mötas. Mötesplatserna ska också marknadsföras, så man vet att de finns.

Varför? Varje människa har rätt till den sexuella läggning de upplever att de har, men många HBTQpersoner känner sig ändå förtryckta, rädda och diskriminerade. I en undersökning ledd av EU:s byrå för grundläggande rättigheter visades att nästan hälften av HBTQ-personer i EU känner sig diskriminerade. Ungdomsstyrelsen hade en undersökning där 11 % av alla unga homo- eller bisexuella män (16-29 år) och 25 % av kvinnorna i samma ålder har försökt ta självmord. 42 % av männen och 47 % av kvinnorna har haft självmordstankar. 36 % av de unga homo- eller bisexuella männen och 12 % av kvinnorna i Sverige har blivit utsatta för våld. Jämför man med de heterosexuella ungdomarna så har 9 % av männen och 8 % av kvinnorna blivit utsatta för våld. Siffrorna har ökat betydligt under åren och HBTQ-ungdomar mår allt sämre.

Vad ska det leda till? Om man är bättre på att lära ut i skolorna om HBTQ samt i vården kommer det leda till mindre missuppfattningar och mindre fördomar. HBTQ-ungdomarna kommer att må bättre.

Avslutning Med den här rapporten hoppas vi att du som läsare har fått en tydlig bild på våra förslag och åsikter. Det vi främst vill lyfta fram är vikten av delaktighet, kommunikation, samverkan och bristen på resurser verksamheter som arbetar med ungdomar. Slutligen är vi tacksamma för att ni har tagit del av våra förslag och ser fram emot att följa förändringarna som kommer att ske .