innehåll Vad är FSS?
3
Politiken bakom utbildningen
4
Den nya styrelsen
6
Sluta se skolan som endast en plats för prestation
9
Sjuka hus gör sjuka människor
10
Ateist i kyrkbänken
11
Att börja 1:an igen
12
Utbildning är ett privilegium
14
Stress som påverkar oss på olika aspekter
16
Skolplikt eller läroplikt – vilken är bättre?
17
Utbildning är ett privilegium – men också en plikt
18
Alumnkolumn
19
HÖSTEN 2026 OMSLAGSBILD: Julia Smeds CHEFREDAKTÖRER Max Svarvars max.svarvars@skolungdom.fi Miranda Berg miranda.berg@skolungdom.fi
ANSVARIG UTGIVARE Fanny Östergård fanny.ostergard@skolungdom.fi ART DIRECTOR Julia Smeds julia.smeds@skolungdom.fi
FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF Kaserngatan 1 D 65–66 00140 Helsingfors 09 644881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi
...står för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. ...är grundat 1921.
...har 1500 medlemmar runt om i Svenskfinland som alla får hem den här tidningen. ...är ett partipolitiskt och religiöst obundet utbildningspolitiskt förbund. Vi arbetar för att förbättra de finlandssvenska skolungdomarnas vardag. ...medlemmar är elever i grundskolans övre årskurser och studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter och folkhögskolor. ...ordnar evenemang flera gånger i året med olika teman.
1
...verksamhetsledare är Mikaela Jokinen. Mikaela är förman för personalen och ansvarar för förbundets förvaltning och ekonomi. Hon fungerar som sekreterare på förbundsstyrelsens möten.
2
...politiska sakkunniga är Cecilia Sippel. Cecilia ser till att FSS syns i samhällsdebatten och i besltsfattandet bland annat genom att skriva utlåtanden lobba politiker.
3
...verksamhetskoordinator är Malin Blomberg. Malin arbetar med evenemangskoordinering och sköter förbundets sociala medier.
4
Projektledaren för debattprojektet är Isabel Grönroos. Isabel ansvarar över att debattforum hålls i skolor runtom i Svenskfinland och att den årliga debattävlingen äger rum. Hon jobbar också för att utveckla debattprojektet.
5
Vad är FSS?
FSS...
...ordförande är Fanny Östergård. Fanny leder förbundet och ansvarar för intressebevakning, presskontakter och samarbete med andra organisationer.
...ger ut studiekort som beviljar studierabatt bland annat på kollektivtrafik, teatrar, skivbutiker, simhallar och många andra ställen. 1
...intressebevakar och påverkar. Det betyder att vi aktivt deltar i sammhällsdebatten om sådant som gäller våra medlemmar och bland annat kommenterar lagförslag och skriver insändare. ...samarbetar också internationellt med skolungdomsförbund främst i Europa och Norden.
2
3
5 4
@skolungdom @elevbladet Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS @skolungdom @fsspolitiktok
3
LEDARE
POLITIKEN BAKOM
UTBILDNINGEN Max Svarvars Vem bestämmer egentligen hur din skoldag ser ut? Sådär vardagligt kanske man går till sin elev- eller studerandekårsstyrelse, lärare eller kanske till och med sin kommunfullmäktige. Men vad händer där högst upp? Vad gör riksdagen för beslut som kan påverka just dig? Så vad är det egentligen som varit på tapeten under denna höst? Det har inletts en reform i läroplansgrunderna för förskoleutbildningen och grundskoleutbildningen. Detta är främst på grund av att samhället konstant ändras, och läroplanen måste ändras med den. Vad reformen i praktiken skulle göra är att ”minska antalet mål för de olika läroämnena och förtydliga målen”. Elever ska få mer grundliga kunskaper i de olika läroämnena innan de går vidare till nästa stadie och riktlinjerna för läroplanen blir tydligare på nationell nivå, vilket innebär mindre planering om läroplanen på lokal nivå. Syftet är alltså att elever ska bedömas mer jämlikt på en nationell nivå och stärka elevernas grundkunskaper i olika
4
läroämnen. (”Kunskapsgarantin: Reformen av läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har inletts”, opetushallitus/utbildningsstyrelsen, 26.8.2026, oph.fi) Det sker också förändringar i statsandelsfinansieringen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Detta innebär att skolan kan få mer pengar av staten för elever som behöver mer stöd. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2026 men finansieringen kommer börja delas ut 1 januari 2027. I praktiken betyder detta att finansieringen i högre grad kopplas till vilka elever som får undervisning och vilket stöd de behöver. (”Aktuellt inom statsandelsfinansieringen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning inom undervisningsoch kulturverksamheten: hur revideringen av stödet och tilläggsundervisning för förberedande undervisning påverkar finansieringen”, opetushallitus / utbildningsstyrelsen, 26.8.2026, poh.fi)
Finlands regering föreslår ändringar i lagstiftningen för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Bland dem är dessa de viktigaste: Det ska införas en regel för hur utbildning på andra stadiet ska skötas vid kriser och störningssituationer; motiveringen om beslut bakom bedömning av studentexamen ska förtydligas när det gäller begäran om omprövning; reglerna om vem som har rätt att delta i studentexamen på engelska ska specificeras; gymnasier och myndigheter ska få tydligare rätt att kontrollera uppehållsrätt i samband med engelskspråkig gymnasieutbildning; lagstiftningen om yrkesutbildning ska förtydligas så att även säkerhetsutbildning inom sjöfarten beaktas; de flesta arbetslivskommissioner (grupp sakkunniga som samarbetar med yrkesutbildningen för att se till att utbildningen motsvarar arbetslivets behov) ska avvecklas och en del av deras uppgifter flyttas till Utbildningsstyrelsen. För att sammanfatta betyder det att regeringen vill förklara, förtydliga och förbättra olika system inom andra stadiets utbildningssystem. (”Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi ammatillisesta koulutuksesta annetun lain muuttamisesta ja siihen liittyviksi laeiksi”, valtioneuvosto/statsrådet, 1.10.2026, valtioneuvosto.fi)
”Hur håller man sig på raderna och hur kan man påverka, speciellt som minderårig?”
Det händer hela tiden nya saker i politiken som man kanske inte ens tänker på. Så hur håller man sig på raderna och hur kan man påverka, speciellt som minderårig? För att
hålla bäst koll på allting som händer borde man börja med att hålla sig aktiv på olika nyhetssidor. YLE, HBL, lokaltidningar och liknande är bra att kolla snabbt varje dag om man vill ha superkoll. Man kan också gå och kolla på vad riksdagen och regeringen gör genom riksdagen.fi och valtioneuvosto.fi. Som minderårig kan man också påverka i politiken på sitt eget sätt. Politiker vill gärna höra från ungas perspektiv, speciellt i frågor som gäller unga. Man kan börja i sin egen skola eller kommun genom att gå med i elev- eller studerandekåren eller ungdomsfullmäktige. Man kan lämna in invånarinitiativ, alltså förslag till kommunen och staten via invånarinitiativ.fi och man kan delta i samhällsdiskussioner och enkäter via otakantaa.fi. Dessa två har ingen åldersgräns och är ett bra sätt att få foten in i politik. Kom alltid ihåg att din röst är viktig. Vad dom där högst upp gör för beslut om din vardag får du ha en åsikt om. Politiken är kanske inte den roligaste saken för alla, men den påverkar alla ändå. Så vet dina rättigheter och låt dig inte tystas om dina åsikter!
5
träffa den nya styrelsen
8
FSS förbundsstyrelse ansvarar för förbundets verksamhet, intressebevakning och påverkan.
FANNY Q: Om jag skulle vara ett skolämne skulle jag vara... Fanny Östergård. 19 år gammal, från Borgå men bor i Helsingfors. Om jag skulle vara ett ämne i skolan så skulle jag vara modersmål eftersom jag gillar att uttrycka mig, argumentera och jag har alltid något att säga.
EMMA
Emma Karmanheimo, 19 år, Borgå. Jag sku vara matrast eftersom det finns inget bättre jag vet än att äta och tala med sina vänner.
ADRIAN MIRANDA
Namn: Adrian Liljeström, Ålder: 17, Bor: Pargas. Vilket ämne och varför: samhällslära för att jag alltid lever i nuet och funderar på framtiden.
Jag heter Miranda Berg och är 19 år gammal och kommer från Helsingfors/Korsholm. Om jag skulle vara ett ämne skulle det vara psykologi eftersom jag beskrivs som omtänksam. :)
9
träffa den nya styrelsen
VILJAMI MARIANNE
Viljami Levlin, 18 år, från Solf. Ämne: filosofi för jag är en gatufilosof.
MAGGIE
Jag heter Marianne, 18 år gammal och bosatt i Mariehamn, Åland. Om jag skulle vara ett skolämne skulle jag vara psykologi, eftersom jag är nyfiken och reflekterande, har en varm energi och gillar att förstå både mig själv och andra!
LOVA
Maggie Mattson, 18, Helsingfors.
Jag är 16 år jag bor i Korsholm.
Jag skulle vara Lärkans MAX-kurser eftersom att kursernas innehåll består av allt möjligt, vilket är vad jag gör på fritiden. Där finns dessutom allt jag är intresserad av (bi, ke, fy) och man kan till och med gå en kurs om astronomi samt naturstudier!
Om jag skulle vara ett ämne i skolan skulle jag vara samhällslära för jag tycker om ti påverk och bryr mig om andra.
8
MAX
Namn: Max Svarvars, Ålder: 19, Bor: Åbo (men hemma är alltid Korsholm). Skulle jag vara ett ämne skulle jag vara historia för att de verkar mörkt och läskigt men är egentligen ba lite goofy.
MATIAS
Matias Munkberg, 17 år, Borgå Gymnasium. Om jag skulle vara ett skolämne skulle jag antagligen vara matematik, eftersom jag gillar att tänka logiskt. Jag ser ofta saker ur en statistisk och teoretisk synvinkel, precis som man gör i matematiken.
KOLUMN
SLUTA SE SKOLAN SOM ENDAST EN PLATS FÖR PRESTATION FANNY ÖSTERGÅRD
Utbildning är ett ämne som pratas om ofta. Det handlar om inlärningsresultat, från allt utbildningar, studentskrivningar till resurser. Det som ofta glöms bort idag är människorna som faktiskt påverkas av det. Vi unga. Hur kommer det sig att alla politiker får bestämma om vår utbildning, om vilka linjer som ska stängas ner, hur vår vardag ska se ut medan vi unga som lever det livet bara förväntas hänga med? Skolan är så mycket mera än en plats var vi lär oss matematik, språk och historia. I skolan växer vi, får våra sociala kontakter och var vi lär oss om vår omvärld. Därför är det ofattbart att se hur lite det diskuteras utbildning ur oss skolungdomars perspektiv. Jag menar, vem vet utbildning mera än vi som lever det varje dag? Därför måste vi se till att våra röster hörs. Därför behövs alla elev- och Därför studerandekårsstyrelser. behövs FSS. Som ordförande vill jag att vi fortsätter vara en organisation där ungas åsikter tas på allvar och där det finns utrymme att både diskutera, ifrågasätta och påverka. Utbildning handlar trots allt inte bara om vad vi lär oss, utan också om vilka möjligheter vi får och hurdana förutsättningar vi har att växa. Jag ser fram emot det kommande året. Jag ser fram emot alla diskussioner som kommer föras, alla vackra skolungdomar som vi kommer få chansen att träffa. Och jag ser framför allt fram emot att se till att vi unga hörs nu och för alltid.
Framtidens skola – mera än inlärning
Vi pratar ofta om framtidens skola. Vi diskuterar inlärningsresultat, studentskrivningar, digitalisering, läroplaner och framtidens kompetensbehov. Vi funderar på hur vi ska förbättra resultaten och hur vi ska se till att Finland även i framtiden har en högklassig utbildning. Men mitt i alla dessa diskussioner tycker jag att vi ibland glömmer att ställa en ännu viktigare fråga: Vilken framtid vill vi egentligen ha för skolan? Vi tar PISA resultaten som ett exempel. När resultaten kom ut var det en storm över hur det såg ut. Men var fanns lösningarna? Istället för att panikera över resultat måste vi hitta en långsiktig lösning och se över hur vi kan jobba på den. Ingenting händer över natten. Därför måste man jobba aktivt på saken. För mig handlar en bra skola om betydligt mer än goda provresultat och höga kunskapsnivåer. Självklart ska skolan ge unga de kunskaper och färdigheter de behöver för framtiden, men den ska också vara en plats där man får växa, utvecklas och hitta sin egen väg. Skolan är en stor del av våra unga år. Det är där vi inte bara lär oss matematik, språk och historia. I skolan växer vi, får våra sociala kontakter och var vi lär oss om vår omvärld. Därför måste det också talas om välmående i skolan. Hur vi kan se till att alla, oberoende var de kommer ifrån, har en jämlik chans till hjälp. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen. Ingen ska behöva ha ångest över
att åka till skolan. Därför måste vi se till att det finns lättillgänglig vård och hjälp för alla. Det handlar om kurator, skolcoach och extra stöd i skolan. Tillgången till kuratorer och skolpsykologer måste vara tillräckligt god och tröskeln för att söka hjälp ska vara låg. Det ska vara enkelt att veta vart man kan vända sig och man ska inte behöva vänta orimligt länge på att få prata med någon. Vi kan inte förvänta oss att unga ska prestera och utvecklas om vi samtidigt glömmer bort deras välmående. Det är lätt att fastna i diskussioner om enskilda reformer och politiska beslut. Men bakom varje beslut finns tusentals elever och studerande vars vardag påverkas. Därför behöver vi ibland lyfta blicken från de enskilda frågorna och fundera på helheten. Framtidens skola ska inte enbart förbereda unga för arbetslivet eller nästa utbildningsstadium. Den ska också förbereda dem för livet. Jag hoppas att vi vågar bygga en skola där kunskap och välmående går hand i hand, där trygghet är en självklarhet och där varje ung människa känner att den har en plats. Frågan är inte bara hur vi ska förbättra skolan. Frågan är vilken skola vi vill att framtida generationer ska få växa upp i.
9
KOLUMN
SJUKA HUS GÖR SJUKA MÄNNISKOR Viljami Levlin
J
ag var fjorton år när jag insåg att byggnaden jag spenderade långa dagar i gjorde mig sjuk. Jag var inte ensam. Många elever fick symptom och flera lärare blev tvungna att byta arbetsplats. Nu är Korsholms högstadium från 1960talet rivet. Det visade sig vara billigare att riva och bygga nytt än att rädda byggnaden. I en stad finns nästan alltid äldre byggnader som bevarats. Dessa byggnader är oftast byggda i sten eller tegel. De anses vara estetiskt tilltalande och är attraktiva på bostadsmarknaden. Samtidigt får nya byggnader problem nästan genast. H-huset vid Vasa centralsjukhus stod klart 2022 och tre år senare rapporterades redan problem med inomhusluften. Förr byggde vi hus för framtiden. Nu bygger vi hus utan framtid. Betong har blivit vårt favoritmaterial eftersom det är enkelt och billigt att bygga med. Priset betalas tyvärr någon annanstans. För varje ton av cement som produceras släpps det också ut ett ton koldioxid. Produktionen av cement och stål står tillsammans för över 15% av de globala koldioxidutsläppen.
”
Förr byggde vi hus för framtiden. Nu bygger vi hus utan framtid.
11
”
Problemet är inte endast de enorma utsläppen, det är också vårt kortsiktiga tänkande. Vi får se hur länge det nybyggda Korsholms högstadium, ett enormt skolkomplex i betong, får stå kvar. Självklart är ett stenhus inte helt utan skuld, och trä är inte alltid realistiskt. Brytningen av sten kräver mycket energi. Stenbrott skapar ärr i landskapet som aldrig växer ihop. Skillnaden är att ett stenhus som står i 300 år hinner läka många sår. Ett betonghus byggs just nu för att rivas. Allt detta gör vi i hållbarhetens namn. Vi byter kläder, telefoner och bostäder oftare än någonsin, och vi älskar att prata om hållbarhet. Vi mäter hållbarhet i hur lite energi som går åt i byggnadsfasen, i stället för hur länge människor kan leva kvar där. Vi stirrar oss blinda på energiklasser, men struntar i hur många år huset får stå kvar. Vi kallar det hållbart. Vi menar att det är billigt. Och vi brukar säga att "ett hus ska spegla vår tidsanda", det lyckas vi synnerligen med. Vi har inget tålamod och vi vill hellre tjäna en snabb slant i stället för att tänka på framtiden. Att vi bygger hus som är billigare att riva än att renovera är sjukt. Att vi kallar betonghus för hållbara är sjukt. Att vi själva blir sjuka av den stillastående inomhusluften är kanske det sjukaste av allt. Vi förtjänar en livsmiljö som hjälper oss att leva, inte en som tynger ner oss. Speciellt när det är platsen där vi utbildas under de år som påverkar oss mest. Sjuka hus gör sjuka människor. Eller är det kanske så, att sjuka människor bygger sjuka hus?
Julia Westerlund
D
et kalla och obekväma golvet får mig att byta ställning varannan sekund. Det är omöjligt att sitta bekvämt här, men jag måste eftersom jag tillhör kyrkan och prästen idag håller fredagssamling för alla barnen i skolan. Vanligtvis sitter jag stilla och dagdrömmer mig bort till en värld där jag inte måste lyssna på präster som berättar om Gud och hans eviga kärlek, det låter dumt för mig som sjuåring. Men den här gången väcker han min uppmärksamhet. "Kyrkan är ett sjukhus för syndare, inte ett hotell för de stolta" sa han. De orden bär jag fortfarande med mig. Mycket har hänt under de tio år som gått sedan jag hörde de orden. Ni kanske tror att de kloka orden från min präst förändrade min hela syn på kristendomen, och att jag numera är en troende kristen. Men det hände inte. Jag skulle påstå att det hände något viktigare. Jag insåg varför religion är viktigt för så många, och närmare bestämt: varför världen behöver religion.
”Religion och att tro på Gud har blivit allt vanligare, speciellt hos unga.” Så länge människan lever kommer det antagligen att finnas någon slags tro. Vi människor behöver det. Människan letar alltid efter något eller någon att tro på, något som kan
ge hopp om att saker och ting kan bli bättre. Religion och att tro på Gud har blivit allt vanligare, speciellt hos unga. Det kanske är naturligt, eftersom vi lever i en orolig tid. Religion och tro utgör ett brett spektrum: det finns olika grenar av religioner, olika berättelser, olika gudar eller ingen gud alls. Till en början kan religion ha funnits som ett sätt att upprätthålla normer, sedan blev det till ett sätt att tro på en bättre värld under oroliga tider. Religion har överlevt och det tror jag att den kommer att fortsätta göra.
där alla är välkomna. Jag tror att det är därför människan behöver religion: det är en plats där vi kan hitta oss själva, och även finna hopp under svåra tider. Jag vet att jag aldrig kommer att bli troende, eftersom jag inte vill vara det. Jag är nöjd som det är, tron på att jag har mitt öde i mina egna händer är det som smakar bäst i min mun. Men jag vet också att vissa behöver tro för att klara sig, precis som man behöver ett sjukhus när man är sjuk.
Jag har alltid beskrivit mig som en "ateist-i-bänken-sittare". Vissa kallar det också att vara “en dålig kristen". Jag tillhör kyrkan, är konfirmerad och firar alla kristna högtider, vilket kan verka som hyckleri med tanke på att jag inte tror på Gud, men jag finner fortfarande tröst och en viss charm i det hela. Det finns en plats som alltid går att vända sig till, så marknadsför kyrkan det. Under vissa perioder var kyrkan praktiskt taget obligatorisk och alla var tvungna att inte bara vara troende, men också utöva religionen dagligen. Men mycket har förändrats under de senaste 200 åren, Bibeln har till och med hunnit översättas och redigeras flera gånger. Numera är kyrkan till för alla, en trygg plats
5
ÄR ETT BÖRJA PÅ ANDRA STADIET H OC N LA KO DS UN GR A ATT SLUT AR SIG TROR OMAR. NÄR DET VÄL NÄRM GD UN A NG MÅ R FÖ EG ST T STOR ANDAD FÖRTJUSNING INFÖR BL CK RÄ SK EN ER NN KÄ A MER JAG ATT MÅNG STA FRÅGETECKEN VAR: ”KOM ÖR ST NA MI AV A GR NÅ N. TE SKOLSTAR ”TÄNK OM DET R JAG ATT HITTA VÄNNER?”, ME OM ”K ”, IN? A SS PA T AT LE G JA ?”, ”ÄR DET HÄR RÄTT STÄL BB JO ET CK MY R FÖ R LE EL ÄR FÖR SVÅRT TE SÅ . E VAR DEN ENDA SOM TÄNK INT G JA T AT T VE G JA H OC ” FÖR MIG?
I höst började jag 1:an i Korsholms gymnasium. Jag gick från att veta hur allting fungerade i högstadiet till att vara en ny elev som inte riktigt visste något. Jag var väldigt rädd och osäker om jag skulle passa in. Nervositeten första dagen var extrem – vem hade kommit in till samma skola som jag? Vem ska jag spendera de följande tre åren med? Jag hade många frågor och få svar. Lyckligtvis var jag inte den enda nya och tillsammans med mina vänner så hittade vi svaren till de flesta frågor. Det jobbigaste med att börja en ny skola för mig var att jag inte hittade någonstans. Mina lektioner var i okända rum och rasterna var på fel tidpunkt. Det tog ungefär en vecka, kanske lite mer, innan jag kom in i gymnasiekänslan och kände att det var rätt ställe. Jag kände mig ändå väldigt ung i jämförelse med de andra äldre studerande. Jag kände mig fast i hur man betedde sig i högstadiet och jag var rädd att det skulle vara så i gymnasiet också. Slagsmål, mobbning, otrevliga blickar och kommentarer var ju liksom en del av min vardag. Men så var det inte alls. Det som förvånade mig mest var att alla var sig själva, ingen blev retad för hur de klädde sig eller såg ut, alla var respektfulla och fastän de äldre studerande såg läskiga ut så var alla snälla och trevliga. Jag insåg snabbt att om du inte förstod något eller om du hade en fråga kunde du fråga vem som helst och du skulle få svaret utan konstigheter. Den här typen av beteende var jag inte alls van med. Jag hade en bild för hur gymnasiet skulle vara, och jag blev glatt förvånad att det var ännu bättre än jag tänkt mig.
12
Personligen hade jag tänkt att gymnasiet skulle vara rätt så jobbigt, mycket skolarbete och lite kul på sidan av. Men jag kan nu säga att det inte alls är så jobbigt som jag tänkt och mycket roligare än förväntat. Jag frågade mina vänner, Aida Baldeh, Samuel Välikorpi och Olivia Jacobsson om deras syn på gymnasiet ändrats sedan de började. Var det som de hade föreställt sig eller blev de förvånade över något? Aida svarade såhär: ”I högstadiet trodde jag att gymnasiet skulle vara lite svårare, man skulle ha mer ansvar och man skulle få uppleva roliga grejer. Jag hade nog ganska rätt skulle jag vilja påstå, det är roligare med mera frihet och så länge man kommer på lektion i tid och man gör vad man ska där så får man göra vad man vill. Det är lite svårt ibland men om man fokuserar, frågar efter hjälp och gör sitt bästa så kommer man långt.” Hon berättar att hon trivs i gymnasiet och ångrar inte sitt val. Samuel berättade att han föreställt sig gymnasiet som mycket jobb och lite tid att umgås med vänner. Han tänkte att man skulle vara mer för sig själv i skolan och inte hänga så mycket med kompisar. När han började gymnasiet hade han liknande frågor som jag hade. ”Vad gör man i ett gymnasium?” och ”Hur klarar man av det?” Han beskriver det som att börja högstadiet igen, fast en snabbare process. Nu en bit in på året så har han kommit fram till att man klarar sig bra och även har tid för annat. Det var ”mer annorlunda och bättre än förväntat.” Han tycker om gymnasiet eftersom det är mångsidigt och organiserat.
Sist men inte minst gick jag till Olivia och frågade henne samma fråga. Hon var nyinflyttad i somras och kände inte så många som skulle börja i skolan. Hon berättade att hon ”föreställt sig gymnasiet som något jättesvårt.” Hon trodde att det skulle vara ”jättesvårt att hitta nya vänner då hon knappt kände någon.” Som svar på frågan om det var som hon hade föreställt sig svarade hon ”jag tycker nog att gymnasiet är svårt, men det är betydligt lättare än jag trodde och att hitta vänner gick också mycket lättare än tänkt.”
Jag frågade ifall Aida, Samuel och Olivia hade några råd för nya gymnasiestuderanden och skapade en liten lista med deras svar: • Ta inte för mycket press för skolarbete man ska leva lite också • Övertänk inte ditt val av gymnasium, det är ingen fara om man kommit fel och man kommer nog hitta rätt till slut • Fråga efter hjälp • Gå med i klubbar eller team • Stressa inte så mycket, det är ingen fara att få sämre i prov ibland och alla har sämre dagar
Det viktigaste är att vara snäll med dig själv och göra ditt bästa så ordnar det nog sig. I slutändan var det inte så farligt att börja gymnasiet, jag trivs otroligt bra och ångrar inte mitt beslut. Det var några nervösa första veckor men allting löste sig och nu är jag en del av familjekänslan i gymnasiet. Så, som svar på frågan om gymnasiet är för svårt, kan jag svara att man nog behöver jobba men det är absolut inte så farligt som folk målar upp det. Det mesta är överdrivet.
”
Jag tycker nog att gymnasiet är svårt, men det är betydligt lättare än jag trodde och att hitta vänner gick också mycket lättare än tänkt.
”
15
Utbildning är ett privilegium Saga Saloviin
D
et var en gång en flicka som hette Fatima. Hon bodde i en liten by tillsammans med sina föräldrar och sin yngre bror, Mohammad. Fatima älskade skolan. För henne var klassrummet en plats där världen öppnade sig. Hennes absoluta favoritämnen var matematik och biologi, och hon drömde om att en dag bli läkare så att hon kunde hjälpa människorna i sin hemby. Varje morgon innan solen gått upp vaknade Fatima och Mohammad. De gjorde sig snabbt i ordning och gav sig iväg. Vägen till skolan var lång och stenig, men de var vana vid det. I skolan presterade Fatima utmärkt. Särskilt under matematiklektionerna, då hon ofta var först med att lösa uppgifterna på tavlan. Hon satt också ofta kvar efter lektionerna för att hjälpa de klasskamrater som hade det svårt med matematiken. När skoldagen var slut vandrade syskonen hemåt genom det steniga landskapet. Så fort Fatima kom hem satte hon sig på golvet för att göra sina läxor. Tiden efter skolan tyckte
12
Fatima var den perfekta stunden att repetera allt hon hade lärt sig under dagen. Hon planerade ofta i förväg vilka av morgondagens uppgifter hon skulle öva på. Ibland läste hon om växter och ibland ritade hon blommor i häfte. Sedan somnade hon nöjd med dagen och såg fram emot nästa. Men allt förändrades den dagen Fatima fyllde tolv år. Från och med då låg Fatimas skolböcker i ett hörn av rummet och samlade damm. Hennes livliga vardag byttes ut mot tystnad och hushållsarbete. Hon fick lära sig att knåda bröd, laga mat till familjen och städa huset från morgon till kväll. Fast hon tyckte att arbetet var tungt, var den tyngsta stunden varje morgon då Fatima stod vid dörren och såg på när Mohammad knöt sina skosnören och förberedde sig för att traska till skolan. Fatima var tvungen att stanna hemma, medan Mohammad gick till skolan för att lära sig. Hennes dröm om att bli läkare försvann inte, men den blev instängd, precis som Fatima själv.
Berättelsen om Fatima är påhittad, men det som händer i Afghanistan är verklighet. Fler än 2,6 miljoner flickor i Afghanistan har nekats sin rätt till utbildning sedan 2021 då talibanerna förbjöd dem att gå i skolan efter årskurs sex. Afghanistan är också det enda landet i världen där högstadiet, gymnasiet och högre utbildning är stängda för flickor och kvinnor. Skolförbudet hindrar inte bara flickors utbildning, utan ökar också risken för att de utsätts för våld, barnarbete och barnäktenskap. Nästa gång du funderar på att ge upp dina studier, eller känner att du hellre inte vill vara i skolan, tänk då på dem som önskar att de fick gå i skolan och utbilda sig, men som inte får det, bara för att de föddes som flickor. Vad kan du göra för att hjälpa flickor som Fatima?
Konkreta exempel på vad du kan göra i din skola:
Ett av de mest direkta sätten att hjälpa är att donera till organisationer som kämpar för flickors utbildning och rättigheter, till exempel UNICEF, Rädda Barnen eller Plan International.
Du kan sprida medvetenhet genom att arrangera temadagar och föreläsningar med din elevkårsstyrelse (EKS) eller studerandekårsstyrelse (SKS). Du kan föreslå för din EKS/SKS att dagsverkesinsamlingen doneras till ändamål som stöder afghanska flickors skolgång. Du kan arrangera välgörenhetsevenemang med din EKS/SKS, till exempel ett café eller en loppis där vinsten doneras. Du kan ta kontakt med Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) för att se om det går att samordna en större kampanj tillsammans med andra skolor.
15
STRESS SOM PÅVERKAR OSS PÅ OLIKA ASPEKTER Miranda Berg
Elever i skolor upplever mera att de är stressade, men vad är stress på riktigt? Hur påverkar stress oss? Hur påverkar det oss på olika aspekter? Hur ska man klara av en stressig period? Stress definieras på olika sätt beroende på vilket psykologiskt perspektiv man ser det från. Från det socialpsykologiska perspektivet betonar det olika aspekter och begrepp t.ex. maktlöshet och kontroll, alienation dvs. man känner sig bortkopplad, eller man känner sig som en främling. Psykoanalytiker vill använda begreppet ångest och vill skilja på de två olika typerna. Psykoanalytikerna delar ångest in i objektiv och neurotisk ångest, dvs. objektiv ångest är då man verkligen har ett hot framför sig och neurotisk ångest kommer från omedvetna konflikter mellan olika delar av det inre. Oavsett hur man definierar eller ser på stress är det något som vi alla upplever.
12
Stress är något vi alla känner och ibland kan stress vara en bra sak. Stress delas in i lång- och kortvarig stress. Den kortvariga stressen är bra för oss eftersom det kan hjälpa oss att prestera bättre. Kortvarig stress kan t.ex. hjälpa oss att bli extra koncentrerade i ett prov. Den långvariga stressen är sen den man ska undvika. Långvarig stress kan ha många nackdelar både fysiskt, psykiskt och socialt. Fysiskt •
Risk för hjärt- och kärlsjukdomar
•
Spända muskler
•
Sömnproblem, försvagat immunförsvar
Psykiskt •
Nedsatt kognitionsförmåga, minne, koncentration
•
Känslomässig instabilitet
Socialt •
Sämre arbetsförmåga
•
Isolering – man vill inte umgås lika mycket
Stress kan trigga upp många reaktioner hos oss. Man brukar säga att det finns fyra stressreaktioner, vi alla har hört om fight or flightreaktionen. Men förutom fight och flight finns det freeze och fawn som inte talas lika mycket om. Fight är reaktionen som gör oss redo att strida mot det som stressar oss. Normala reaktioner brukar vara ilska, irritation och aggressivitet. Flight är då man vill bort från den stressiga situationen, man brukar visa tecken på rastlöshet, undvikande beteende eller behov att lämna situationen. Freeze är reaktionen som uppstår oftast av en chock, ett plötsligt hot eller hotet är oklart. Man brukar säga att man freeze då man hamnar i en plötlig situation och man blir överväldigad. Den sista stressreaktionen är fawn, det är då man försöker ”rädda” situationen. Man säger och gör saker för att göra situationen bättre t.ex. tona ner sina egna behov, överanpassa sig osv.
Vad kan vi då göra för att minska på stress och inte få dessa stressreaktioner då? Det finns olika stresshanteringar, t.ex. copingmekanismer. Man brukar dela de i medvetna och omedvetna, men i stress brukar man tala om extern coping och intern coping. Extern coping eller problemfokuserad, är då man hittar lösningar med tanken att klara av den stressiga situationen. Man kan t.ex. ändra på sig själv istället för att ändra på omgivningen. Människor som använder sig av denna copingmekanismen är oftast mera immuna mot depression. Intern eller emotionell copingmekanism är då man försöker hantera känslorna som uppstår snarare än situationen och brukar delas in tre typer, grubbleri, distraktion och negativt undvikande. Grubbleri: Man gräver in sig i tankar om hur dåligt man mår och blir mera orolig av olika andra stressiga situationer. Brukar också vara normalt att man klagar om hur allting är utan att man gör något av saken.
Vad kan man göra då man är stressad? •
Ha en stressleksak
•
Tvätta händerna i kallt vatten
•
Smeka sig själv på t.ex. armen för det utsöndrar oxytocin som är lugnande
•
Tala med en vän
Sammanfattningsvis finns det många aspekter på stress och det är inte alltid en dålig sak. Hur man hanterar stress varierar mycket och det finns olika sätt som man hanterar det på. Det är viktigt att komma ihåg att alla reagerar på olika sätt och att inte vara för hård på sig själv. Jag litar på dig och om du har en stressig period, våga fråga efter hjälp och våga ta emot den, du är super stark och du klarar detta!
Distraktion: Man söker sig till beteende och situationer som är nöjande eller betryggande t.ex. sport, litteratur, natur, bio för att kunna tänka på annat än den stressiga situationer. Att söka sig till socialt stöd är också mycket vanligt och en utmärkt copingmekanism. Negativt undvikande: Den distraktionen som man tror hjälper mot stress men påverkar en negativt både socialt och psykologiskt t.ex. alkoholmissbruk, spänningssökande och aggressioner.
15
SKOLPLIKT ELLER
LÄROPLIKT – VILKEN ÄR BÄTTRE?
Adrian Liljeström Det är vida känt att vårt syskon i väst har ett skolsystem som skiljer sig avsevärt från det finska. Nyheter om svenskar som vallfärdar till fredens öar för att hemskola sina barn blir allt mer frekventa. Rubrikerna är kraftigt varierande. Allt från svenska barn som mådde psykiskt dåligt av att gå i skolan till att Vänsterförbundet vill införa skolplikt. Är hemundervisning en frälsning och en guldgruva för Finland eller borde vi än en gång ta efter vår granne? Innan vi gör någon smått subjektiv jämförelse mellan de olika termerna så ska jag förklara skillnaderna. I Sverige har de skolplikt vilket innebär att elever och studerande är tvungna att fysiskt närvara på lektionerna och i skolan. De får inte vara frånvarande från skolan under de flesta omständigheter. I Finland har vi läroplikt som skiljer sig på så sätt att man endast behöver visa att man uppfyller läroplanens krav. Man behöver alltså inte vara fysiskt på plats i skolan så länge man kan visa att man behärskar det man ska lära sig. Läroplikten möjliggör hemundervisning vilket är behändigt i bland annat skärgården där det kan bo familjer som har mycket långa sträckor till närmaste läroanstalt. Till ytan kan det finska systemet anses vara den bästa vägen att gå. Läroplikten ger flexibilitet och anpassningsmöjligheter i hushållens vardag, speciellt om familjen bestämmer sig för att spendera vinterhalvåret i Thailand, men det är bara ena sidan av myntet. Vi glömmer bort femtio procent av skolans roll. Skolan är inte enbart ett
14
kunskapens tempel. Vi lär oss även grundläggande mänskliga färdigheter som att socialiseras med andra, hantera konflikter och att ta oss igenom jobbiga situationer. Dessutom ligger ansvaret för att kontrollera att kunskapskraven följs, alltid på skolan. Det medför ytterligare arbete för skolorna. I slutändan tror jag dock att skolplikten är som kommunismen. Fanatiker skriker konstant att “om det bara gjordes på rätt sätt så skulle det fungera!” Vi vet alla att så inte är fallet. Faktum är att hemunder-
visning endast omfattar en liten promille av eleverna i Finland. De flesta går till skolan och växer upp till att bli fungerande medlemmar av samhället. Så varför finns ens den här debatten? Ålands befolkning ökar då fler hoppar på färjan över för att bosätta sig på Östersjöns Bahamas. Egentligen är det väl för att vi ska veta att vi gjort något bättre än vad Sverige har gjort.
UTBILDNING ÄR ETT PRIVILEGIUM – MEN OCKSÅ EN PLIKT Matias Munkberg
I Finland har vi läroplikt, och därmed också gratis skolgång tills man avslutat andra stadiet eller fyllt 18 år. Trots detta upplever jag att denna förmån på vissa håll har fungerat i motsatt effekt. Många elever och studerande ser på skolan som något jobbigt som man måste lida igenom. I stället borde man ju vara tacksam för att man får gå i en skola. Speciellt då man själv inte måste stå för en enda slant. Jag har så länge jag kan minnas varit rätt så duktig i skolan. Jag har alltid upplevt skolan som en rolig plats och har för det mesta sett fram emot att sitta bakom pulpeten. Tyvärr kan jag inte säga detsamma om mina klasskamrater. Ju längre jag kommer i utbildningen, desto mer stöter jag på elever som inte är så hemskt engagerade i sin skolgång. Direkt då klockan ringer ut springs det ut ur klassrummen och hemläxorna är en slitsam syssla där snabbhet är mycket viktigare än kvalitet. Ifall du gör läxorna noggrant eller stannar kvar och pratar med lärarna efter skolan kallas du till en ”nörd” eller så anses du vara någon som saknar fritid. Även om majoriteten av Finlands barn är motiverade och intresserade när det kommer till skolan är denna negativa inställning till skolgången ytterst oroväckande. Samtidigt som
det hela tiden kommer nya studier som visar att vi finländare trivs i skolan så sjunker Pisa-resultaten och den finländska utbildningen faller ifrån förstaplatsen på den globala listan. Att få gratis utbildning är något som man i många länder skulle göra nästan vad som helst för att få. Exempelvis skulle du få betala flera tusen euro per år för den grundläggande utbildningen i majoriteten av afrikanska, asiatiska och amerikanska länder. Men i Finland skiner bristen på tacksamhet för den avgiftsfria utbildningen med sin frånvaro. Att inte inse hur lyckligt lottad man är har blivit ett verkligt problem. Lösningen skulle vara att få dessa bortskämda unga att förstå det goda som de får uppleva i vardagen. Förslagsvis skulle lärare och föräldrar kunna förklara för barnen hur otroligt bra de har det jämfört med andra i samma ålder. Kanske de till och med skulle kunna visa konkreta exempel på vad som offrats – och fortfarande i dag offras – för att de ska kunna gå i skolan gratis. Då man äntligen inser att skolan egentligen är ett enormt privilegium, slutar man se på skolan som något tungt man måste plågas igenom och börjar se den som en ypperlig chans att ta vara på den otroligt goda gåva man fått!
13
ALUMNKOLUMN
Hej! De är höst igen och det innebär att vi producerar höstens EBL! Vi söker just nu en FSS styrelsealumn som skulle vela skriva en text till vårt nya segment "alumnkolumn" och vi undrar om du skulle vara intresserad? Vad det innebär är att du i en kort text skulle svara på några frågor. Hoppas att höras! Mvh. Max Svarvars
Hej! Kiva att ni hörde av er! Kan absolut vara med. Vem är du? Emilie Jäntti, 25 år gammal, hemma från Ekenäs. Satt med i FSS styrelse 2016–2012. Två år som styrelsemedlem, ett år som vice- och ett år som ordförande. Hur såg styrelsen ut på din tid? På min tid så hade vi FSS möten 1 gång i månaden på kansliet i Helsingfors, och man sov såklart på kansligolvet. Vi hade ganska stora styrelser och samarbetade mycket med de andra, andra och tredje stadiets förbund och våra internationella takorganisationer. Styrelsen och styrelsearbetet var helt otroligt roligt och en tid i mitt liv jag aldrig kommer glömma. <3 Vad var aktuellt i styrelsen/politiken? Det mest aktuella i politiken under min tid var arbetet för ett avgiftsfritt andra stadie som vi jobbade hårt för med de andra andra stadiets förbunden. Under min ordförandetid jobbade vi mycket för att eleverna och studerandena skulle få hållas kvar fysiskt i skolorna, och blev mycket arga när de flyttade fram studentskrivningarna på bara en veckas varsel 2020! Vad gjorde du efter styrelsen och vad gör du nu? Efter att mitt ordförandeskap tog slut 30.9.2020 (ERIK blev senare på grund av coronapandemin) så jobbade jag på dagis tills jag ryckte in i militären i Dragsviks brigad i juni 2021 där jag tjänstgjorde ett år. Efter militären började jag studera folkrätt vid Åbo Akademi 2022. Nu så studerar jag fortfarande folkrätt på Åbo Akademi, jag är mamma till en snart 3 åring och är aktiv inom partipolitiken inom SFP i Åbos lokalpolitik, kretsordförande för Svensk ungdom i Egentliga Finland och vice ordförande för SFP:s partifullmäktige. Mvh, Emmi
16
SKOL BESÖK Har vi inte varit i din skola? Kontakta oss! kansliet@skolungdom.fi
VAR MED OCH
PÅVERKA
kultur på dina villkor! Kultursnacks är en ny, kostnadsfri kultursatsning för unga mellan 12-19 år. Vi skapar kulturupplevelser och kreativa verkstäder tillsammans med unga runt om i Finland.
vi behöver dina IDÉER! Dela dina tankar och önskemål och var med och forma framtidens Kultursnacks!
A
RTISTER A A K L I V ATÖRER E R K R E ELL SE? VILL DU
VAD BORDE DET FINNAS MER AV?
SK A N
N
LL DU VAD VI VA? UPPLE
&DEL
A
SS PÅ FÖLJ O AM INSTAGR
@KULTUR SNACKS_
Vi ordnar ett evenemang varje månad runtom i Svenskfinland och förstås en jubileumskarneval i november 2027.
KULTURKARNEVALEN
Fira med oss hela året! @kulturkarnevalen