Page 1

MAGASIN NR 1 OKTOBER 2009

Temanummer: skolan som arbetsmiljö Rektorn trakasserar men håller budgeten Nollningens nederlag Minnen från skolmatsalen Porträtt: Marianne Matsgård

Låt stå! Porträtt Kandidatens tankar Noterat

efter 25 år på BRIS och alltid på barnens sida kommer hon nu med en ny bok om att våga vara sig själv

MED TID N I N GE

N

Skolornas Inköpsguide

1 Skolornas_inlaga2.indd 1

09-10-12 17.21.38


2 Skolornas_inlaga2.indd 2

09-10-12 17.21.38


Välkommen till Skolornas Magasin! Äntligen är det dags för det allra första numret av Skolornas Magasin. Magasinet ges ut av HSI Förlag AB och som bilaga till tidningen hittar du Skolornas Inköpsguide. Skolornas Magasin går till landets alla lärarrum, rektorer och förvaltningschefer. Efter ett långt sommarlov längtade barnen tillbaka till skolan och kompisarna men hinner knappt börja förrän en fruktansvärd olycka inträffade, som bara inte får inträffa. Tre barn föll ut från ett fönster från översta våningen på en skola norr om Stockholm. Två av dem skadades allvarligt. Jag lider med berörda föräldrar och personal som säkert om och om igen ältar vad de kanske skulle kunna ha gjort annorlunda, även om de den här dagen inte gjorde något ovanligt. Som förälder utgår och förutsätter vi att skolan är en trygg plats att vara på. Vi vill tro att vi lämnar våra älsklingar i trygga händer när vi säger hejdå på morgonen. En utredning gjordes om hur det hela kunde hända och för att se om någon kunde ses som ansvarig för olyckan. Men måste det alltid vara någon som är ansvarig? Kan skolan förutse och ha kontroll på allt? Kan olyckor inte bara vara oförutsägbara? Nu var den här händelsen en ren olyckshändelse, men om den hade gått till på ett annat sätt, hur hade man resonerat då? Låt säga att elever, på skoltid, medvetet gör något som leder till personskador. Är det skolan som är ansvarig då? När kommer föräldrarnas ansvar in? Föräldrarna har alltid det yttersta ansvaret för det som barnen gör, även i skolan. Jag tycker skolan får oförtjänt mycket kritik för det mesta och att det är viktig att föräldrarna tar barnens skoltid på största allvar och engagerar sig så mycket det bara går. Att man som förälder pratar med barnen, frågar om ­dagen, är nyfiken, vågar lägga sig i och visar att man bryr sig. Där spelar lärarnas veckobrev en stor roll. När ­barnen blir större och inte berättar så mycket själva kan man utgå från den informationen för att diskutera deras ­vardag. Skolans telefonlistor med föräldrars mobilnummer och kanske e-postadresser är en trygghet för oss vuxna och gör att barnen ­förstår att föräldrarna faktiskt pratar med varandra. Då tror jag att han eller hon kanske tänker till en gång extra innan de gör något mindre bra. Aktiva föräldrar tillsammans med skolan är en lyckad kombination för att ge barn och ­ungdomar en tryggare skoltid, tycker jag. I det här numret kan du bland annat läsa om utomhuspedagogik, hot och våld mot lärare och hur en skola arbetat med problemen kring nollning på ett effektivt sätt. Du får också möta Marianne Matsgård, som i trettio år arbetat med frågor kring utanförskap och om att våga vara sig själv. Hon arbetar på en ny bok i ämnet efter projektet Charlie och ”Bettan­boken”. Kinna Jonsson har skrivit om minnen från skolmatsalen och bjuder på ett gott recept på en äppelkaka. I varje nummer kan vi i ­”Kandidatens tankar” läsa om reflektioner och tankar från blivande kollegor. Trevlig läsning och välkommen till Skolornas Magasin! Maria Westman, redaktör PS. Vill du ha ett eget exemplar av Skolornas Magasin eller har du idéer och förslag till innehållet i tidningen? Hör av dig till redaktionen@skolornas.se!

Skolornas Magasin HSI Förlag AB, Söderbyvägen 3 C 195 60 Arlandastad Tel: 08-591 286 86, fax: 08-591 290 15 E-post: redaktionen@skolornas.se Hemsida: www.skolornasmagasin.se

Ansvarig utgivare: Fredrik Tamm, fredrik.tamm@hsiforlag.se Redaktör: Maria Westman, maria.westman@skolornas.se Annonser: Linda Modigh, annonsering@skolornas.se, tel: 08-503 898 02 Form och original: Art-O-Matic® Tryck: Hylte Tryck AB, Hyltebruk 2009

Skolornas Magasin ges ut av HSI Förlag AB som är ett ­företag i ­G enua-koncernen. Förlaget ger ut Skolornas M ­ agasin och Inköpsguide, Hjälpmedelsöversikten, Stockholms Fastighets­kalender, Stockholms läns landstings Avtalskatalog ­Upphandlat, Stockholms stads Avtals­ guide samt Adress­förteckningar över svensk hälso- och sjukvård. I Genua ingår även DoubleCheck AB, Förmånskortet, I­ nriktning AB och nykund.se.

3 Skolornas_inlaga2.indd 3

09-10-12 17.21.39


Skolornas

Magasin

Kandidatens tankar

oktober 2009

Resenär i läraru

3 Redaktören talar

Att bli förtrollad av ett barn kan få dig att vilja prestera ditt bästa för att åstadkomma en ­förändring i sam­ hället. Det var precis det som hände mig. Redan i tidig ålder hade jag bestämt mig för att på något sätt bli barnens röst gällande deras ­rättigheter i de vuxnas vild­ mark av förväntningar. Jag var dock väldigt förvirrad om hur jag skulle gå tillväga och jag antog att en sak var självklar, att det var den politiska vägen som var den rätta vägen för mig. Men oj, vad jag hade fel.

4 Resenär i lärarutbildningens rymdfarkost Kandidatens tankar.

6 Skapa förståelse för miljön i tidig ålder 10 Nollningens nederlag 12 Marianne Matsgård Porträtt.

14 Estetisk verksamhet för alla 17 Noterat

Aktuellt som rör skolan.

17 Tävling

Vinn en härlig dag för två på Hasseluddens Yasuragi!

18 Hatet i klassrummet 20 Ge ungarna den mat de vill ha! Minnen från skolmatsalen.

21 Recept 22 Vad är din viktigaste arbetsmiljöfråga? 24 Rektorn trakasserar men håller budgeten

E

fter att läst kurser om kulturförståelse i andra änden av jorden till allmänna politiska uttryck som ska rädda världen, bestämde jag mig för att: Nej, det är på en lokal nivå jag ska påverka, tillsammans med elever som gör mig till just den resenär i lärarutbildningens rymdfarkost jag är i dag. Det är som med väldigt bra astronauter som gör sitt absolut bästa för att utveckla människor. Jag menar, att ta sig till månen är inte lätt. Jag är väldigt uppspelt och ser fram emot att bli lärare, arbetslivet lockar mig och grunden till allt detta är att jag äntligen kan krossa muren av okunnighet, gällande deras rättigheter, som elever studerar inom. Jag har mött väldigt många bra lärare genom tiderna och antagligen kan jag åta mig detta uppdrag för att mina förebilder från grundskolan är de starkaste. Jag vill att min lärarutbildning, på Stockholms universitet, ska hjälpa mig att bli en bra ledare. En som sätter barnen i första rum och ger dem en självklar förståelse för demokrati. Att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grunder (Lpo - 94) är inte lika uppenbart för eleverna, och många känner att skolan är en smärtsam period som alla måste gå igenom. Men hur kan vi, som blivande lärare, ta till oss av detta och göra skolan till en plats som våra blivande elever vill vara en del av? Kan vi någonsin försöka få dem att bli ansvarstagande individer som inte viker sig för livets motgångar? Jag är inne på mitt första år som lärarstudent och kommer att bära med mig de här frågorna. Jag hoppas på att få svar när jag väl har kommit ut i praktiken tillsammans med mina blivande kollegor.

Språket som mänsklig rättighet

Med tidningen: Skolornas Inköpsguide

Just när jag skriver detta har jag kommit ut från en tenta som handlade om språktraditioner. En av huvuduppgifterna handlade om tre olika ämnes-konceptioner, och det som tilltalade mig mest var ”Svenska som Erfarenhetspedagogiskt ämne” (Malmgren 1996, s 86). Det grundar

4 Skolornas_inlaga2.indd 4

09-10-12 17.21.40


arutbildningens rymdfarkost sig på att eleven ska lära sig svenska, genom att försöka funktiona­ lisera ämnet och inordna det i ett sammanhängande kunskaps­sökande ­arbete (Malmgren 1996, s 89). Eleverna får en bild av samhället ­genom att själva undersöka hur det funkar, utanför och inom Sveriges gränser. Det kan ge eleven ett perspektiv om orättvisor som sker, och ge dem en chans att ta ställning till om hur de själva bör bli behandlade och försöka uppskatta det positiva med livet. Då innebär det att jag, genom min språkliga undervisning samtidigt kan stötta mina elever till att uttrycka sig, bli medvetna om sina rättigheter och slutligen förena dem med deras valmöjligheter. Nu i efterhand känner jag att vilken tur jag har som får lära mig om hur jag ska gå tillväga. Jag kan faktiskt redan nu påstå att jag definitivt har valt rätt sätt att nå ut till samhället. Vilket är bäst om inte läraryrket? Nu kan det låta som att jag har alldeles för mycket självförtroende och förmodligen har jag det också just nu. Det kommer nog att bli annorlunda i

Namn: Esin Elcim Ålder: 21 år Läser: första terminen på Lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Inriktning: Engelska och Svenska för år F-5. Om sig själv: Tränar på gym, träffar vänner, målar och skissar. Positiv, öppen, givmild och älskar att resa!

verkligheten sen. Men för tillfället vill jag inte tänka så långt, jag har lärt mig att ta en sak i taget. Jag ska först och främst klara av min utbildning och känna mig själv som en bra astronaut. På bästa möjliga sätt håller jag just nu på att snappa upp egen­ skaper från bra lärare och jag är ständigt på jakt. Senaste var när jag kollade på ”Skolfront special” på SVT. Wow, säger jag bara! Maja Lundberg är en lågstadielärare i Rinkebyskolan. Det intrycket jag fick av intervjun var att hon står för vad hon tycker och kämpar för det, som hon anser, är rätt för barnen. Det starkaste intrycket var att mot programmets slut fick hon frågan om stödet utifrån, gällande hennes åsikter, och det var inte mycket, enligt Maja Lundberg. Känslan av att jag kommer hamna i hennes situation kan jag inte undvika. Men det är inget som skrämmer mig… Just nu.

Illustration: Victor Villavicencio

Starka förebilder När jag såg att vi skulle ha utbildning om svenskundervisning i grund­ skolan trodde jag det skulle handla om grammatik och HUR man skriver, men det handlade om Varför, Hur, När och till Vem. Vi har gjort kopplingar till vår egen tid från skolans senare år och jag minns att jag skrev massor av poesi, artiklar och om mig själv. Innan lärarutbildningen började, trodde jag inte att jag skulle använda min grundskoleutbildning som bränsle till rymdfarkosten på universitetet. Jag fick ett enormt stöd från mina lärare från grundskolan som var ­starka förebilder med hjärta av guld och ambition som märks. En stark linje som jag fick då och kommer att följa i framtiden, är att alltid uppmuntra eleven att göra det som hon/han är bra på och stötta eleven till att vilja klara av det som är svårt. Det kommer alltid att finnas motgångar i livet och det spelar ingen roll vilken ålder man är i. Men redan som barn ska man känna att livet är något man ska se fram emot. n Esin Elcim

5 Skolornas_inlaga2.indd 5

09-10-12 17.21.40


Skapa förståelse för ­miljön i tidig ålder Miljöfrågan har blivit en mycket stor internationell fråga då vi alla försöker överleva på ­samma planet. Diskussioner om hur man ska förändra infrastrukturen, minska användningen av ­energi, hantera avfall samt ändra människors beteende och värderingar är heta idag. Ska man ­börja redan under skolans tidiga år? Jag har gett mig ut till en ­skola i Botkyrka, Freinetskolan Kastanjen för att få svar på frågan.

Foto: Chris Chidsey

6 Skolornas_inlaga2.indd 6

09-10-12 17.21.41


J

ag minns mina tidigare ür pü grundskolan dü vi hade nügot som kallades utomhusverkstaden, som hÜlls helhjärtat av vür träslÜjdslärare Bengt. Hans passion fÜr miljÜn püverkade münga av hans elever och gÜr det än idag eftersom vüra mest minnesvärda lektioner var med honom. I dag ser man pü utomhuspedagogik med andra och modernare Ügon. Münga av dagens barn fÜredrar att sitta framfÜr datorn eller tv-spelet pü fritiden sü den enda utomhusvistelsen de für är i skolan. Genom att ha undervisning i naturen avlastar eleverna den stress som skolmiljÜn kan ha pü dem. Koncentrationen blir bättre och den spontana uppmärksamheten Ükar och gÜr eleverna piggare men även lugnare (Szczepanski, Anders �Utomhuspedagogik som kunskaps­ källa� 2007). Jag ükte till min gamla skola och intervjuade Marie Alneskog, som är vice rektor pü Freinetskolan Kastanjen. Det var varmt ute och solen sken härligt. Jag tittade mig omkring och kände vilken tur jag haft som hade gütt här i tio ür, alldeles omringad av härlig grÜn skog pü vüren och maffiga snÜtäckta granar pü vintern. Pü skolgürden ser jag att det nästan ser likadant ut och hur barnen springer omkring pü den stora och lilla kullen som finns pü skolgürden. Leende Üppnar jag den stora vita dÜrren som är ingüngen fÜr de �vuxna� pü skolan. Det känns verkligen annorlunda att komma till lärarrummet som en vuxen person. Jag hälsade pü nügra av mina gamla hÜgstadielärare och konverserade med dem innan jag bÜrjade min intervju med Marie. Hon har jobbat pü Freinetskolan Kastanjen i fjorton ür. Hon bÜrjade som klassfÜrestündare fÜr fÜrskoleklassen och efter det utbildade hon sig till speciallärare. FÜr ett ür sen fick hon erbjudande om att bli rektor. Att sitta pü kontor var inte det hon ville gÜra sü nu jobbar Marie som rektor pü halvtid och med pedagogiken resten av tiden. När jag ställer frügan om hur de arbetar tillsammans med eleverna säger Marie att det man kan gÜra inne kan man ocksü gÜra ute. Varken väder eller vind ska hindra. Det finns ju aldrig nügot düligt väder bara düliga kläder. Det känner väl alla till, säger Marie med rolig ton och fortsätter. FÜr münga barn, om man tänker utifrün specialpedagogiskt perspektiv, sü fungerar det väldigt bra utomhus, när det inte finns de här väggarna och ramarna runt. Det viktigaste med pedagogiken är främst hälsan. Att eleverna ­kommer ut och inte bara är inne och snorar. De für frisk luft och > forts nästa sida >

Ibland är det jobbigt att vara fÜrälder. Rädda Barnens FÜräldratelefon och FÜräldramejl finns fÜr dig som är mamma eller pappa och behÜver prata med nügon annan om ditt barn. Vi som svarar är själva fÜräldrar, utbildade av Rädda Barnen och vana att diskutera büde smü och stora problem. Vi erbjuder ett lyssnande Üra, medmänskligt stÜd och hjälp att sortera i tankar och känslor.

4 kFFC$CT PGPU ({T kNFT CV GNGH QP

    YYYT DUGH QT CNFT CT

Telefonen har Üppet: Mün 12.00 – 21.30. Tis – fre 18.00 – 21.00. LÜr – sÜn 13.00 –16.00.

Vi gÜr det fÜrmünligare att vara lärare! Lärarnas InkÜpscentral finns till fÜr dig som är lärare. Som non-profit organisation är det vürt mül att spara pengar üt dig och vi har redan fÜrhandlat fram rabatterna.

Handla pĂĽ LIC NetShop genomsnittligen 25% rabatt!

Illustration: Victor Villavicencio

Dessutom erbjuder vi underbart och billigt semesterboende i Idre Fjäll och Frankrike

FĂĽ ett kostnadsfritt rabattkort, kreditkort och bensinkort i ett!

HÜg ränta frün fÜrsta kronan pü LIC banktjänster

Gü med i LIC och fü massor av fÜrdelar! Det kostar 100 kr som administrationsavgift, och medlemmar av LärarfÜrbundet kan utnyttja samma fÜrdelar som LIC medlemmar helt kostandsfritt.

Läs mer pü www.lic.se eller ring pü 040 – 350 750 fÜr mer information.

7 103x133_annonce_SV.indd 1

Skolornas_inlaga2.indd 7

24/09/09 11:15:20

09-10-12 17.21.41


Melanie

mår bra även rent mentalt. Marie tror verkligen på att inlärning sker när man är ute och upplever saker och ting. Grunden är att man går ut och gör undersökande arbeten och att man märker hur det fångar och intresserar barn. I dag hade de mattelektion utomhus. De fick plocka stenar sedan skulle de hämta hälften så många pinnar. Det jobbade i grupper så det blev en hel del att tänka på och hämta. Frågan om hur man tillämpar miljöförståelse i skolan dyker upp. Marie berättar att en så liten sak som att be dem att ta med sig sitt skräp, kan leda till att det blir ett inlärt beteende. För man kan ju inte tro att det är någon annan som ska städa. Det är ju också en av grunderna till freinetpedagogiken också, att man tar ansvar. Marie berättar om deras lägerskolor där eleverna är ute hela tiden, förutom när de ­sover. Självklart uppstår det småproblem som att vissa elever är rädda för spindlar men de vänjer sig. De yngre barnen får paddla med en vuxen på dagarna och sen får de gå på svinjakt som innebär att följa

Foto: Esin Elcim

Linnéa

deras spår. De äldre eleverna får paddla själva i viken som finns där. Jag kan inte låta bli att tänka tillbaka till hur kul vi verkligen hade det. De äldsta eleverna får använda spritkök och leva utomhus helt och hållet. Det behöver inte vara stora krav på inlärningen, man lär sig så mycket mer av att bara vara ute. På fritids finns det en grupp som går upp till skogen en gång i veckan och lagar mat bland annat. Man väljer olika grupper där eleverna får anmäla sig själva och det blir alltid fulltecknat på listan. Det är verkligen uppskattat av barnen. Jag frågade några elever om deras åsikter om skolans sätt att jobba så nära miljön. Jag tar mig till mitt gamla klassrum och ser min underbara lärare. Hon är härligt välkomnande när hon ska starta dagen tillsammans med sina elever. Jag hör hur hon fortfarande har exakt samma ton och jag får en varm känsla i hela kroppen och minns hur hon brukade läsa högt för oss.

Jag träffar Linnéa och Melanie som går i trean och fyran. Linnéa börjar intervjun. –Vi jobbar mycket ute för då lär man sig ju mycket bättre. Man kan ju inte lära sig från en bok om man ska lära sig om en spindel för man vill ju studera deras levnadssätt, säger hon med en bestämd röst. Jag blir förvånad av hennes ordval i svaret men fortsätter med hur det funkar lektionsmässigt med att vara utomhus och Linnéa nämner ”lärarjakten”. Den går ut på att hitta lärarna som gömmer sig i skogen. Då får de räkna hur många man har hittat och verkligen arbeta i grupp. Melanie tillägger också om deras lägerskolor och tycker verkligen att det är kul och ser det som en av ­deras största händelse under terminen.

– Ja, det är riktigt kul, til­lägger Linnéa. Tjejerna berättar för mig om att de brukar plocka svamp och sen forska om hur den ser ut genom att borsta bort jorden och skära upp den. Melanie berättar också att deras lärare gör en jättegod svampstuvning och båda tittar på varandra och nickar instämmande. Utomhuspedagogik har mer och mer blivit ett sätt att lära dagens elever om hur viktig miljön är för oss. Som lärarstudent skulle jag vilja tillämpa just den sortens utbildning och ge mina blivande elever en chans till att själva få ett perspektiv om hållbar miljöutveckling. n Esin Elcim Litteratur: Lars Owe Dahlgren, Sverre ­Sjölander, Jan Paul Strid och Anders Szczepanski – ­Utomhuspedagogik som kunskapskälla, 2007 Elinor Adenling – Att bli miljömedveten, 2007

Boktips Utomhuspedagogik – Boklig bildning och sinnlig erfarenhet Lars Owe Dahlgren och Anders Szczepanski Utomhuspedagogik som kunskapskälla Lars Owe Dahlgren, Sverre Sjölander, Jan Paul Strid och Anders Szczepanski Att lära in engelska ute Lotta Carlegård Rum för utelek Eva Selin

8 Skolornas_inlaga2.indd 8

09-10-12 17.21.42


Prova att mötas i Japan istället. Bara 20 minuter från Stockholm kan ni mötas på ett annorlunda sätt. På Yasuragi liknar inget möte det andra. Vi skräddarsyr varje möte efter era unika behov och förutsättningar, och kryddar med den välkända japanska effektiviteten. Det skapar ett högt engagemang bland deltagarna, och resulterar så gott som alltid i givande möten. Att vara avslappnad till kropp och sinne skapar mer kreativitet. Därför rekommenderar vi aktiviteter som det japanska badet, qi gong eller meditation. Våra två restauranger serverar förstklassig asiatisk mat och i vår nyöppnade karaoke lounge kan kvällen avslutas precis som i Tokyo. Välkommen till en liten bit av Japan i Stockholm.

För information och mötesbokning ring 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

Skolornas_inlaga2.indd 9

09-10-12 17.21.42


Nollningens nederlag Dagens Nyheter rapporterade för ett par år sedan hur fenomenet nollning var nära att kosta en 16-årig flicka livet. Kamraterna hade använt en tratt för att få i henne sprit. Hon hade förts till Maria Ungdoms akutenhet med livshotande alkoholförgiftning. Ryktet gick genom Danderyds gymnasium med ilfart följande dag – hade det drabbat en av våra elever?

S

om mentor hade jag under några år anat förberedelserna inför nollningen vid terminsstarten utan att förstå vad det egentligen handlade om. Eleverna fick använda en del av mentorstiden för att förbereda, som jag trodde, trevliga aktiviteter för kamraterna i årskurs ett. Hemlighetsmakeriet föreföll vara en del av charmen med det hela. Man kände en bävan hos eleverna, något som jag då uppfattade som en pirrig förväntan på något spännande. Så kom händelserna och löpsedlarna och plötsligt var det roliga bara hemskt. Unga människor hade utstått kränkande behandling med sexuella förtecken. Många hade tvingats att dricka mängder av sprit och utsatts för livshotande faror. I Danderyds gymnasium satte man igång en kampanj för att få bukt med nollningen. Mentorerna förstod allvaret, handlings­ planer organiserades, föräldrarna kopplades in och polisen kom till skolan för att informera. I en atmosfär av enighet fattades ett beslut att säja nej till nollning och insparksfester. Skolledningen avvisar fortfarande ­kategoriskt ”festfixarorganisationer” som vill marknadsföra sig inom skolans väggar.

Negativa trender har inte livskraft I år verkade fenomenet med nollning och insparksfester vara helt glömt. Skolan fylldes av gamla och nya elever. De som var gamla i gården kramades och de nya verkade lite förvirrade. Sommarerfarenheter utbyttes och schemaändringar dryftades. Glada utrop inför möjligheten till sovmorgon blandades med djupa suckar över långa skoldagar. ­A rbetet var snart igång.

10 Skolornas_inlaga2.indd 10

09-10-12 17.21.44


Hur kunde en tradition som inspark och nollning med rötter i gamla skoltraditioner bara försvinna utan att lämna några spår efter sig? För att förstå hur en negativ trend bryts får vi gå till skolans värde­ grund som styr all vår verksamhet. Idén om en skola för alla som ­värnar om varje människas egenvärde och respekterar den gemensamma miljön leder oss i vårt arbete mot destruktiva krafter. Den svenska skolans styrdokument präglas av en nästan utopisk världsbild i vilken människor lever under demokratiska former i total respekt för var och ens unika egenart och där mötet i den kulturella mångfaldens tecken äger rum utan konflikt. Men det finns faktiskt en direkt linje mellan intentioner och genomförande. Handlings­planerna blir konkreta och inte bara dokument. Arbetet med nollning visar det. Skolans etiska ansvar handlar om trivsel. Trivsel är något konkret och handlar om hur man som elev möter vardagen i skolan.

­ nder sändningen mot att använda en före detta knarksymbol, pou ängterade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vikten av att arbetsplatserna regelbundet screenas för att upptäcka om miljön är dålig. Han avslutade med att säga ”man måste känna att det är roligt att gå till jobbet och att gå därifrån”. För att undervisning och lärande i samspel med hela skolmiljön ska uppfattas som något positivt har arbetsmarknadsministern rätt. Det ska vara lika roligt att gå till skolan som att gå därifrån. n Martin Lange Drama- och teaterlärare, Sp-Nv-programmet med estetisk inriktning, Danderyds gymnasium.

Alla värnar om trygghet I ”Etik i professionellt lärarskap” skriver Sara Irisdotter Aldenmyr, Ann Paulin och Kirsten Zetterqvist Grönlien om lärarnas yrkessituation som en ständig pågående rörelse. Arbetet handlar i hög grad om ”mötet mellan kroppar”. Om vi som arbetar i skolan ser oss själva som delar av en kommunikativ gemenskap, där normer, förväntningar, krav och gemensamma föreställningar ständigt påverkar våra personliga, ibland instinktiva handlingsval så lättar bördan från våra enskilda axlar. Författarna kallar det för den kommunikativa etiken och menar med den en genuin dialog som förs med alla inblandade i skolan. Arbetet mot nollning på Danderyds gymnasium är konkret exempel på hur skolans omsorgsetik medför ansvar och uppföljning. Ingen behöver längre vara rädd för att ”sparkas in” på ett brutalt sätt. I stället möter eleverna ledning, lärare och kamrater som värnar om trygghet. Denna förändring har kommit fram genom dialog och förståelse. Som motvikt till handlingsplanen mot nollning gällde det att skapa aktiviteter för att skolan inte bara skulle upplevas som en kunskapsfabrik. Vid terminsstarten den första veckan arrangeras därför aktiviteter för att skapa gruppkänsla och träna teamwork tillsammans. Mentorer gjorde utflykter med sina klasser, under ledning av idrottslärarna genomfördes utomhuslekar med samtliga nya elever och hela dagar avsattes för att eleverna inom de olika programmen och årskurserna skulle lära känna varandra.

Det ska kännas roligt att gå till skolan I radions morgonprogram i början av september diskuterades Arbetsmarknadsverkets planer på att belöna företag med bra arbetsmiljö med gröna smiley-gubbar. Som svar på kritiken som framfördes

Vi gör det förmånligare att vara lärare! Lärarnas Inköpscentral finns till för dig som är lärare. Som non-profit organisation är det vårt mål att spara pengar åt dig och vi har redan förhandlat fram rabatterna. På LIC NetShop väljer du mellan 5000 fina kvalitetsvaror och handlar med genonsnittligen 25% rabatt. Med LIC MasterCard och Lärarförbundet Medlemskort med MasterCardfunktion får du ett kostandsfritt rabattkort, kreditkort och bensinkort i ett. Du får rabatt i 1700 butiker över hela Sverige på allt från hemelektronik till bensin och böcker. LIC har medlemsägda stugor i Idre Fjäll och ett helt slott i Frankrike. Båda bjuder på

stora upplevelser och är bara för LIC medlemmar. Som en del av våra tjänster har vi även LIC Banktjänster. Här kan du spara och låna till en av markandens bästa räntor. Välkommen att läsa mer och gå med i din inköpsförening på www.lic.se Om du vill ha koll på de nyaste varorna och veckans erbjudande är du välkommen att anmäla dig till vårt nyhetsbrev på www.lic.se.

Gå med i LIC och få massor av fördelar! Det kostar 100 kr som administrationsavgift, och medlemmar av Lärarförbundet kan utnyttja samma fördelar som LIC medlemmar helt kostandsfritt.

Läs mer på www.lic.se eller ring på 040 – 350 750 för mer information.

11 103x133_annonce_SV.indd 2

Skolornas_inlaga2.indd 11

24/09/09 11:15:20

09-10-12 17.21.45


Porträtt

Marianne Matsgård: på b Marianne Matsgård har arbetat på BRIS i 25 år, hon har introducerat det förebyggande programmet Charlie i Sverige och hon har skrivit barnböcker om utanförskap. Marianne Matsgård har alltid stått på barnens sida, och i höst kommer en ny barnbok om att våga vara sig själv.

N

är Marianne Matsgård dyker upp till intervjutillfället har hon hunden Smilla i släptåg, en Lagotto som hon snart ska åka på tryffelresa till Gotland med. – Det här är en bra ras som även allergiker brukar tåla, säger hon. Mitt ena barnbarn är allergiskt. Barn och djur är något som betyder mycket för Marianne Matsgård och som format hennes liv. Som utbildad förskollärare har hon ­arbetat med barn i hela sitt liv. Hon har ett brinnande ­engagemang som bland annat resulterat i närmare 25 års arbete på BRIS. Empatin kan hon härleda ända till­ baka till barndomen, då hon förbarmade sig över svaga djur. Marianne, som hade betydligt äldre syskon och lekte mycket ensam, brukade gå till djuraffären och fråga om hon fick ta hand om de skadade djuren, och sedan tog hon hem dem till lägenheten. − Säg det djur jag inte har haft! Mamma var livrädd att jag skulle få tropiska sjukdomar när jag hade djuren på rummet så mina föräldrar byggde en extra vägg som djuren fick bo bakom.

Djur som symboler Djur använder hon också flitigt inom pedagogiken. Marianne Matsgård tar gärna hjälp av symboler när hon ska berätta för barn. Boken om Papegojan Bettan är ett självstärkande program för barn där hon ­skriver sagor med olika teman, ex glädje, sorg, oro, välbefinnande och smärta. − Det är så bra att använda djur för då behöver inte barnen känna sig utpekade, och då har de lättare att ta till sig budskapet. Marianne gjorde igelkotten till en symbol för BRIS mottagning på Kulturhuset. Igelkott-tassar visade vägen till rätt rum så att barnen inte skulle behöva fråga sig fram.

– Igelkotten skyddar sig med sina taggar och vi ville ju lära barnen att skydda sig så det blev en naturlig symbol. Marianne Matsgård kommande bok, som inte har någon titel ännu, handlar faktiskt inte om djur utan om barn, med Lisa i huvudrollen. Budskapet är att man måste våga vara sig själv och stå för det man tycker om. − Många barn som är lite utanför drömmer ofta om att bli kompis med de tuffa eleverna i klassen. Det vill Lisa i boken också. Men när hon inte får vara med och hoppa hopprep får hon kontakt med två invandrarpojkar ­istället. Pojkarna peppar henne att dela med sig av sitt speciella intresse och så småningom får Lisa hög ­status i skolan. − Självkänsla är något som är så viktigt att lära barn. I andra ämnen, som exempelvis matte, engelska och svenska, kan man utveckla och friska upp kunskaperna under hela livet, men självkänsla och social kompetens måste man lära sig tidigt, säger ­Marianne som menar att man aldrig kan lyssna och uppmuntra för mycket.

Vägleda och hjälpa Förskolläraryrket ångrar hon inte en sekund. Hon har haft världens bästa jobb tycker hon själv. Arbetsupp­gifterna är egentligen ganska självklara när man jobbar med barn, anser hon. − De vuxnas uppgift är att vägleda och hjälpa barnen vidare i livet. Barn saknar erfarenhet och har ibland svårt att välja rätt. Det är viktigt för barn att ha någon att vända sig till. När något problem uppstår är det viktigt att den vuxna förmedlar att barnet inte är ensam i sin situation och att det inte är barnets fel.

12 Skolornas_inlaga2.indd 12

09-10-12 17.21.48


å barnens sida Tillit, personligt engagemang och ärlighet är viktiga egenskaper när det gäller kontakt med barn. − När jag inte kan svara på en svår eller känsliga fråga direkt ber jag alltid om att få fundera och återkomma med svaret. Jag skriver ner frågorna på lappar så att jag inte ska glömma bort dem. Nästa gång jag träffar barnen har jag ett svar.

25 år på BRIS I närmare 25 år har Marianne Matsgård jobbat på BRIS och pratat med barn som ringt till hjälptelefonen. Samtalen har handlat om allt, både små och stora problem, men ett återkommande tema har varit alkohol i hemmet. Marianne åkte till Minnesota och utbildade sig i Charlie för att kunna introducera detta program i Sverige. Charlie är ett förebyggande program mot alkohol och droger, som skall stärka barnens självkänsla, att kunna fatta egna beslut och säga ja till för dem bra saker och nej till mindre bra. − Jag tror jag har varit i varenda stad i Sverige och lett Charlie-utbildningar. De gånger jag själv hållit lektioner med eleverna har varit fantastiska stunder. Det är oerhört värdefullt att avsätta en timme då och då och prata med barn om viktiga saker. Man ska inte tvinga på dem otäcka sanningar, men jag tror inte på att tysta ner verkligheten. Att komma tillrätta med mobbingen i skolorna kräver en stabil skolledning och en lärarkår som är sams.

Namn: Marianne Matsgård. Bor: Bromma. Familj: Barn, barnbarn, hunden Smilla och en massa fiskar. Meriter: Förskollärare, psykodramatiker, 25 år inom BRIS, introducerat pedagogiska program som Charlie, Open Space och Real Justice i Sverige, barnboksförfattare, har arbetat på Bryggan, en organisation som hjälper familjer med frihetsberövade föräldrar, fungerat som handledare för pedagogiska filmer och böcker, m.m.

− Jag har varit i många lärarrum och upplevt vuxenmobbing. Mobbing finns bland lärare på skolorna, precis som på andra arbetsplatser, och hur ska sådana personer kunna få ordning på eleverna? Att många av dagens lärare inte är behöriga och att det dras in på skolhälsovården är andra faktorer som upprör Marianne Matsgård. − Jag blir så arg när jag läser att man ska satsa en massa pengar på att X 2000-tågen ska kunna köra en timme fortare mellan Stockholm och Göteborg när det saknas så mycket pengar i skolorna.

Tidsbrist och informationsstress Smilla pockar på uppmärksamheten, det är dags att fylla på vatten­ skålen. Och Marianne ska korrekturläsa bokmanuset. Men innan dess pekar hon på några saker som förändrats i samhället under hennes tid i ”branschen”. − Tidsbrist är ett problem. Arbete och aktiviteter tar mycket tid. Samtidigt saknar många familjer släktingar i sitt nätverk. Det finns ingen gammelmormor på gården, så som det gjorde förr. − Jag blir också oroad när jag ser hur ungdomarna sitter framför teven med en bärbar dator i knät. Jag tror att alla familjer skulle må bra av en mörk dag, då man stänger av tv:n, tänder ljus och gör något kreativt tillsammans. Det finns så mycket kreativitet hos barn men den för­ svinner när barnen blir passiva och får allt serverat. n Susanne Mattsson

Lucas ska sluta med napp Text: Marianne Matsgård Bild: Jan Bengtsson

Aktuell: Har två nya barnböcker på gång. En handlar om att våga vara sig själv och den andra om att sluta med napp (Lucas ska sluta med napp). Läs mer på www.matsgard.net

13 Skolornas_inlaga2.indd 13

09-10-12 17.21.48


Foto: Luca Baroncini

Estetisk verksamhet för alla ”

Människan vill bli b ­ e­kräftad i sin existens av andra ­människor. Hon vill vara närvarande i andras liv. Varje mänsklig individ behöver bekräftelse eftersom människan som människa behöver det.

Martin Buber, 1878–1965, israelisk religions­filosof med österrikisk-polsk bakgrund, särskilt känd för sin dialogiska princip (Nationalencyklopedin).

M

artin Bubers formulering kan tolkas som en förklaring till människans behov av att uttrycka sig konstnärligt. Viljan att vara närvarande i andras liv handlar om förmågan till in­levelse. I Lpf 94 finns tankarna om bekräftelse och inlevelse uttryckta som skolans strävan att varje elev ”kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. Att gymnasieskolan erbjuder estetiska läroprocesser i kärnämneskursen estetisk verksamhet är en direkt konkretisering av läroplanens målsättning. Jag undervisar i estetisk verksamhet med inriktning drama och teater sedan många år och påstår att behovet för en arena i skolan där den unga människan får tillfälle till estetisk gestaltning blir allt större. I en tid som förefaller svår att överblicka och där teknisk och ekonomisk rationalitet blir styrande principer måste skolan erbjuda situationer där elever agerar tillsammans, där interaktion äger rum. Genom att spela teater, musicera och ägna sig åt bildkonst blir unga människor oavsett ekonomisk, social eller kulturell bakgrund bekräftade. Den amerikanske pedagogen och filosofen John Dewey menade att till och med när en person bygger luftslott interagerar hon med föremål som hon skapar i luften. Luftslotten byggs i fantasin som är en förutsättning för skapande och kreativitet. I min erfarenhet från drama och teaterfältet har jag mött elever med väldigt olika framtidsdrömmar. Ofta stöter jag ihop med dem i stadens olika offentlig rum. Utifrån en mängd yrkeserfarenheter och livssituationer vittnar de om att erfarenheten och upplevelserna från drama och teater har inneburit något positivt för vuxenlivet. Kanske att en bidragande orsak till det är att i den estetiska verksamheten ingår en medkännande förståelse för individen som John Dewey på-

stod vara så viktig. Att möta före detta elever som förknippar skolan med något annat än leda och tristess är för läraren en bekräftelse helt i linje med innebörden i Martin Buber-citatet. Det finns självklart en risk att estetiska kurser betraktas som vaga om diskussionen om ämnets värde bara handlar om inlevelse, bekräftelse och medkännande när målet med all undervisningen är kunskap. Jag vill hävda att om läraren följer kursmålen och ”tar vara på elevens tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ansvar och påverka sina villkor” kan även kunskapsmålen uppnås (Lpf94). I drama och teater kan läraren peka på konkreta kunskapsmål om hon tillsammans med eleverna kommer överens om att genomföra ett sceniskt projekt. Gör gruppen en undersökning utifrån ett valt tema som erbjuder roller för alla och som får sin kulmen i ett uppspel inför publik, lär sig eleverna inte bara att uppträda utan också teoretiskt stoff. I en sådan process prövas och ifrågasätts attityder, fördomar och erfarenheter i ett interaktivt flöde. I en progressiv skola enligt John Deweys tankegång, betraktas musik, drama, teckning och teknisk skicklighet som speciella tillgångar och som ska användas i den gemensamma erfarenheten.

Foto: Pedro Simão

14 Skolornas_inlaga2.indd 14

09-10-12 17.21.51


Denna erfarenhet är en självklar konsekvens av kollektivt arbete i de estetiska ämnena. En kunskap som för övrigt är en efterfrågad kompetens i yrkeslivet och får stöd i Lpf94: ”skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens”. En intressant aspekt på estetisk verksamhet är att i kursmålen betona anknytningen mellan ämnet och innehållet i elevens programval. Det innebär att elever som läser ekonomisk inriktning, går på naturprogrammet eller på annat program kan i samråd med sina lärare prägla kursen på det för dem det mest användbara sättet. Tillsammans med elever som var väldigt starka i matematik gjorde jag till exempel ett år en pjäs som utgick från olika matematiska frågeställningar och situationer. Föreställningen började med en kille som fick underkänt på ett prov och som gjorde en resa i matematikens värld. Jag kunde med mitt pedagogiska ansvar möjliggöra en verksamhet som lämpade sig för gemensamma aktiviteter där alla individer hade möjlighet att bidra med någonting för att fortsätta med Deweys resonemang.

År 2011 går skolan tillbaka till början av 1900-talet Estetisk verksamhet erbjuder också ett frirum för elever med andra erfarenheter, bakgrund och förutsättningar än majoriteten eftersom det avvikande ofta är en kvalité i det estetiska uttrycket. I kontakten med ungdomar som har andra språkliga och kulturella erfarenheter, andra ”habitus” än vårt eget, ligger ämnets pedagogiska utmaning. Skolan ska vägleda, styra och organisera samspelet mellan en växande individ och en föränderlig omgivning, menade Dewey. Det nya gymnasiet ska möta en mängd utmaningar för att ge det uppväxande släkten tillgång till samhällets grundläggande värderingar, till kunskap och till ett gemensamt språk. I regeringens förslag till en ny gymnasieskola 2011 föreslås att estetisk verksamhet försvinner som kärnämne i gymnasieskolan för att ersättas av en valbar estetisk kurs. Förslaget att kursen ska vara valbar, skvallrar om en inställning till kunskap i de estetiska ämnena som för tankarna till den segregerade skola som skolpolitiker inspirerade av ­Dewey, kämpade för att reformera i början av 1900-talet. Det är intressant att konstatera att en central person för den svenska skolans utveckling mot ökad jämlikhet i början av nittonhundratalet var liberalen Fridtjuv Berg, (ecklesiastikminister 1905–1906, 1911– 1914). Han var mycket påverkad av Deweys idéer om att överbrygga skillnaderna mellan tanke och handling. I jämförelse med dagens svenska skolpolitik framstår denne liberale politiker som modernare än sin nutida kollega. Jag fruktar att endast ett fåtal elever skulle välja kursen om den blev valbar. De skulle motsvara genomsnittet för en typisk Dramatenpublik, ungdomar från den bildade medelklassen och en majoritet tjejer, ”de redan frälsta” som man säger. Jag har undersökt saken med mina elever och det största flertalet påstår att de aldrig skulle ha valt ett estetiskt ämne om det hade varit valbart. I läsningen av skollag, läroplaner, verksamhetsplaner, utbildningsplan, program- och kursmål och insikt i de historiska och politiska förloppen som ligger till grund för dem, framträder en vision om en likvärdig utbildning för alla. Det skulle vara djupt tragiskt om de estetiska lärprocesserna endast skulle omfatta ett fåtal i en skola med så vackra intentioner. n

FÖRENKLA FÖR BÅDE ELEVER OCH LÄRARE! Easy School är ett helt webbaserat system och går snabbt att implementera i skolans verksamhet - utan krångliga installationer. Det är enkelt att använda, spar tid, pengar och resurser samtidigt som det förbättrar kommunikationen på skolan mellan lärare, elever och föräldrar. Läs mer på www.easyinteraction.se

BESÖK OSS PÅ MÄSSAN SKOLFORUM MONTER C12:13 Boka en personlig visning i vår monter på Skolforum och få en Comviq Surf, värd 299 kr! Surfsticka, SIM-kort och en fri Dagssurf ingår.

GRATIS!

Martin Lange Citaten av John Dewey är hämtade ur Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter av John Dewey av Sven Hartman och Ulf P. Lundgren(2004).

15 Annons_EasyInteraction_103x270.indd 1 Skolornas_inlaga2.indd 15

2009-09-29 16.45 09-10-12 17.21.52


Skolornas_inlaga2.indd 16

09-10-12 17.21.55


Noterat

Nytt i skolvärlden Interaktiv utbildning i SAM Arbetsmiljöverket har i samarbete med Stockholms läns landsting tagit fram en ­interaktiv utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Ta dig tid att gå igenom den eller skicka ­länken till din chef eller någon kollega. www.av.se/teman/sam/utbildning

Lex Sarah i skolan Regeringen överväger att införa en Lex Sarah i skolan, det vill säga en skyldighet för lärare och andra anställda att anmäla missförhållanden i skolan.   Regeringen skriver att den ska tillsätta en utredare som får i uppdrag att ”utreda förutsättningarna för att införa en anmälningsplikt om missförhållanden i skolan, motsvarande den så kallade Lex Sarah inom äldreomsorgen”.

Nyheter i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition presenterades den 21 september och innehåller flera skol­nyheter: • 225 miljoner kronor går till att förbereda framförallt lärarna på de skolreformer – till exempel en ny gymnasieskola, en ny betygsskala och nya kursplaner – som väntas inom de närmaste åren. Pengarna ska användas till exempelvis konferenser och att utbilda nyckelpersoner på skolorna.

• 19 miljoner kronor går under 2011 och 2012 till en lärarkampanj. Avsikten är att marknadsföra den nya lärarutbildningen och att locka fler ungdomar att söka sig till lärar­yrket. • 84 miljoner kronor går 2010, 2011 och 2012 till att låta erfarna men obehöriga lärare läsa in en lärarexamen. Detta är en fortsättning på en tidigare satsning. • Lärarlyftet fortsätter 2010 och 2011, liksom Förskolelyftet. • 83 miljoner kronor går 2011 och 2012 till att skolbiblioteken och elevhälsan ska kunna leva upp till de skärpta kraven i den nya skollagen. Budgetpropositionen innehåller också redan kända inslag, som att kommunerna får sju extra miljarder kronor nästa år och att den kommunala vuxenutbildningen byggs ut med 10 000 platser.

Skolplikt kan förlängas I förslaget till ny skollag står att för en elev som inte nått kunskapskraven när skolplikten upphör, i dag vid 16 års ålder, ska skolplikten kunna förlängas ett år.   Enligt förslaget ska eleven kunna få skräddarsydd undervisning under extraåret, särskilt stöd eller anpassad studiegång. Skolminister Jan Björklund har tidigare sagt att extraåret ska sättas in så tidigt som möjligt, helst redan i år 3.

Studieavgifter för utländska ­studenter införs 2011 Regeringen föreslår att utländska studenter som vill utbilda sig i Sverige ska betala en avgift. Förslaget innebär att utländska studenter (från länder utanför EES) från och med höstterminen 2011 ska betala för utbildningen. Avgifternas storlek bestäms av universiteten och högskolorna själva. Införandet av avgifter kommer att kombineras med ett stipendie­system. Regeringen avser återkomma med alla detaljer i en särskild proposition senare under hösten.

Timplan kan slopas Skolor som vill arbeta timplanslöst kan ansöka om detta hos Skolinspektionen, föreslår Skollagsberedningen. Godtagbara pedagogiska och organisatoriska skäl måste finnas. Skolorna ska också kunna visa att de klarar att hålla kvaliteten på undervisningen. De skolor som har deltagit i försöksverksamheten och vill fortsätta utan timplan kan göra det utan ansökan. Källor: lararnastidning.net skolporten.se skolvarlden.se

Tävla om ett presentkort för två personer på Yasuragi Var med och tävla om ett presentkort för två personer på Hasseluddens Yasuragi. Ni får bland annat en natt i dubbelrum, frukost, middag och entré till det japanska badet. Tävlingsfrågan är: Vad tycker du om sponsrade läromedel i skolan? Skriv och berätta vad du tycker. Skicka in ditt svar till redaktionen@skolornas.se senast den 15 december 2009.

Skolornas_inlaga2.indd 17

09-10-12 17.21.55


Hatet i klassrummet Vad skulle du säga till din gamla högstadielärare om du mötte honom idag? Det finns säkert en del du skulle kunna ösa ur dig. Saker eller ­händelser i skolan för länge sedan som du i efterhand förstått att det inte gått ­riktigt rätt till. Men man hade respekt för lärarna och de vuxna och gjorde som de sa. Nu är ­rollerna bytta. Det finns lärare som är rädda ­eller drar sig för att hamna i konflikt med vissa ­elever, eller deras för­ äldrar, då de kan bli otäckt hotfulla.

E

lever väntar inte längre i trettio år med att säga det som de vill säga och det är ju bra. ­K limatet är mycket öppnare nu i våra skolor och elever kan säga vad tycker och känner. Men i många skolor är stämningen hård och ofta är det lärarna som drabbas då vissa elevers attityd är tuff och nonchalant. De bryr sig inte alls om vad lärarna eller övrig personal på skolan säger. När det sedan är dags för betygssättning blir läget värre. En vardag med glåpord, nedkletade bilar och hotfulla samtal hem. Lärare har tvingats att skaffa sig hemligt ­telefonnummer då de är uppriktigt rädda för vad dessa elever skulle kunna göra med deras hem och familjer. Det här är ett arbetsmiljöproblem. Lärare har fått höra från ledning och kollegor att ”lite får man väl tåla” eller ”ta inte det där på allvar, de är ju bara barn”. Visst, men en tonåring känns inte som ett barn när man står mittemot och bara når dem till bringan. Även i de yngre klasserna har klimatet på vissa skolor hårdnat. Enstaka elever kan förstöra stämningen och gemenskapen för hela klassen genom att skrika hårda och grova ord som får lärare att tappa fattningen. Det är svårt att inte ta åt sig personligen. Eller så ger de sig på varandra med struptag och sparkar och man riskerar att själv bli slagen när man måste gå emellan för att stoppa bråket. Att sedan behöva ta upp saken med föräldrar som blir arga för att läraren hittar på ”lögner” om deras barn är tufft. Skolans roll och uppgifter måste hela tiden ändras i takt med förändringar i sam-

18 Skolornas_inlaga2.indd 18

hället. Tyvärr har inte lärarutbildningen förändrats i samma takt. Är de nyutexaminerade lärarna rustade för att möta den verklighet som finns på våra skolor idag utan att deras hälsa ska behöva påverkas? – Det finns idag ingen utbildning i ämnet hot och våld på lärarutbildningen, men studenterna ­läser en kurs som heter Yrkesetiska dilemman. De finns även ett kort inslag om ledarskap i utbildningen. Men det är alldeles för lite tid. VFU:n* spelar en stor roll. Basgruppsledare och VFU-lärare belyser också frågan. Många studenter känner sig oförberedda när de slutar sin utbildning och kommer ut på skolorna. Frågan är om det är möjligt att utbilda sig till en förmåga att hantera hot, våld och trakasserier. Ett utbildningsinslag kan vara viktigt men det är inte alltid det hjälper när man hamnar i situationer av det här slaget, säger Agneta Bronäs, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Jag sa upp min tjänst sedan jag polisanmält en misshandel och den misshandlande elevens föräldrar trakasserade mig

Hur ska skolledningen då hantera situationer när lärare blir utsatta för hot och våld? Under lektionstid kastade några elever i nian saker mot en höggravid lärare för att provocera och få henne att tappa fattningen. Händelsen filmades med en mobiltelefon. Planen *Verksamhetsförlagd utbildning

09-10-12 17.21.55


var att sedan lägg ut filmen på Youtube. Läraren berättar om hur skolan tog tag i händelsen: – Vi valde att sätta oss ner med eleverna och låta dem själva få ringa till sina föräldrar för att berätta vad de gjort. Föräldrarna pratade med sina ungdomar som sedan, personligen, bad läraren om ursäkt. Eleverna hade också flera samtal med rektorn under en tid.   Händelsen upprepades inte.

När jag stoppat mopedåkning på skolgården fick jag spikar i mina bildäck

Det görs mycket annat på skolorna för att komma till rätta med problemen. Positivt är att siffrorna för antalet anmälda arbets­olyckor med sjukfrånvaro på grund av hot och våld mot skolpersonal sjunkit, enligt statistik från Arbetsmiljöverkets undersökning från 2008. I ett samarbete mellan Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting samt Sveriges Skolledarförbund har man tagit fram en ny handbok om hur man förebygger hot, våld och trakasserier mot skolpersonal. – Skolan är Sveriges största arbetsplats och det är därför glädjande att se att antalet anmälda olyckor på grund av hot och våld sjunker så snabbt som det gör. Men det betyder inte att någon inom skolan ska slå sig till ro, som arbetsgivare måste vi ta personalens oro på största allvar. Därför är det bra att vi tillsammans tagit fram denna handbok om hur man kan arbeta praktiskt med bland annat förebyggande åtgärder, säger Britt-Inger Kajnäs, chef för arbetslivssektionen på ­Sveriges Kommuner och Landsting.

Det finns en kultur på en del skolor att man sköter ”problemen” internt. Antagligen gör man det eftersom det i många kommuner är en kamp rektorerna emellan för att få barnen att välja just deras skola. Ledningen är kanske rädd att skolan får dåligt rykte om det visar sig att just deras skola har anmälningar som visar på en otrygg arbetsmiljö.

Jag fick sms på nätterna vid betygsättningen

Samhällets lagar verkar inte gälla på skolans område. Det är inte acceptabelt att någon slår dig med en trädgren när du går på trottoaren. Det är lika oacceptabelt att bli slagen när du går i skolkorridoren. Händelserna varken polisanmäls eller anmäls till Arbetsmiljöverket i den utsträckning som är nödvändig. Samma regler som gäller ute i samhället måste också gälla för de som arbetar i skolan. Det är oacceptabelt med hot och våld i skolan, likaså är det oacceptabelt att inte polisanmäla när det inträffar. Enligt lärarförbundets undersökning från 2008 polisanmäldes bara våld och hot mot lärare i mindre än 10 procent av fallen. Inte i något fall känner läraren till att anmälan gjordes till Arbetsmiljöverket. En skola som anmäler händelser till Arbetsmiljöverket och polisen, behöver inte vara en dålig skola. Tvärtom är det en skola där man tar problemen på allvar och som bryr sig om. n Maria Westman

Boktips

Lärarnas Riksförbunds undersökning från 2008 visar att: • nästan var femte lärare går till arbetet med känslor av obehag inför risken att utsättas för hot, våld eller andra trakasserier och att närmare hälften av lärarna säger att de upplever att våldet i skolan ökar. • Nästan en lärare av 20 har själv blivit utsatt för fysiskt våld kopplat till sin tjänsteutövning ­under den senaste tolvmånadersperioden. Av dem som utsatts för fysiskt våld uppger nästan hälften att det skett vid upp­repade tillfällen. • 21 procent fick ingen hjälp och stöd från sin arbetsgivare och 22 procent ingen hjälp av skydds­ombudet fast de ansåg sig ha behövt det.   Alla händelser med våld eller hot ska doku­ menteras och utredas av arbetsgivaren. Det är viktigt att det finns en fungerande plan för hur tillbud och händelser rapporteras och tas om hand. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro på grund av hot och våld mot skolpersonal enligt statistik från Arbetsmiljöverket:

Trygg på jobbet – så förebygger du hot, våld och trakasserar mot skolans personal För att stödja det förebyggande arbetet i skolorna och för att åtgärder ska sättas in i en akut situation har de tre organisationerna Lärarnas Riksförbund, Sveriges ­kommuner och Landsting och Sveriges Skol­ledarförbund, gått samman och gett ut en handbok. Utgångspunkt för boken är några verkliga händelser som inträffat i olika skolor runt om i Sverige, där berörda personer har intervjuats. I boken, som ges ut av SKL Kommentus, finns också konkreta råd och tips för hur man kan förebygga risksituationer, till exempel en checklista för riskanalys.

2005

2006

2007

2008

84

65

82

69

Kvinna

310

383

282

268

Totalt

394

447

364

337

Man

Källa: Citaten är hämtade från Lärarnas Riksförbunds ­undersökning 2008

19 Skolornas_inlaga2.indd 19

09-10-12 17.21.57


Ge ungarna den mat de vill ha! Det sade mamma Märtha redan på 70-talet och blev utskälld i tidningen dagen därpå. Som hushållslärare var hon anlitad föredragshållare och talade om skolmaten. Hon tyckte att det var bättre med mat som barnen åt, än att de köpte sig något i skolkafeterian när de inte gillade dagens måltid.

R

edan då fanns kafeterior och skolvärdinnor. Idag där det finns kafeterior är utbudet större med läsk, godis och snabbmat, som sätter värre spår på mage och våg än den ­tidens sötsaker. Därför är det än mer angeläget att ge barn grundläggande bra matvanor tidigt, inte minst med tanke på var övervikten kommer ifrån. Men vem har ett helt neutralt förhållningssätt till mat? Vi fem syskon lärde oss ­redan med modersmjölken att provsmaka allt, även sådant, som vi inte tyckte om. Ändå var jag inte lättflirtad. Skolfröken ringde upp mamma och sa ”Kinna äter som en höna, pillar i maten”. Och jag kan känna igen mig i diskussionerna kring skolmaten. Värsta ­rätten var fisk med mandel i en orangefärgad smet. Till det serverades potatis, maskinellt skalad, där jordsmak fanns kvar i den ruggade ytan. Potatisen blev seg, då den hölls varm över vattenbad. Maten producerades centralt och kördes ut till bespisningarna, även till små skolor på landsbygden med få barn, där det skulle varit möjligt att laga mat på plats. Vad minns vi mer från skolmaten för ett par decennier sen? Slamriga matsalar där knäcke­mackor, man inte orkade äta upp, trycktes fast under borden. Mackorna ramlade ner, när det städades. Mattanterna såg likadana ut med vita kläder och vita mössor. Maten slevades upp och såg rätt trist ut på tallriken. Min bror Pelle minns att köttfärssås och spagetti var en favorit. Och så torsdagarna förstås. ”Då var man inte sjuk” säger han med ett skratt. Soppa serverades med efterrätt och två skivor mjuk limpa med ost. Med ärtsoppa fick man pannkakor och till minest-

rone blev det chokladpudding som efterrätt. Vilken bonus! Samtidigt var lapskojs, hårdstekt blodpudding eller fisk i tomatsås inga höjdare. Salladsbar var inte uppfunnet. Som sallad serverades rivna morötter och vitkål. Knäckebröd och helmjölk ingick alltid. Pelle fortsätter minnas. Värst var det, om någon unge inte gillade maten och måste sitta kvar, tills den var uppäten. Roger, en tvärhand hög, orkade inte äta upp den av tanterna upplagda maten, så han kom aldrig ut på lunchrast. Fick vi ris, sa man, att det var myrägg till det barn, som hade mat kvar på tallriken och då var det kört. För vem vill äta myrägg?

Låt säsongen bestämma matsedeln Det är viktigt att skapa bra matvanor redan då barnen är små. Lära dem hur äkta mat ska smaka, variera smakerna och laga mat från grunden. Låt det vara säsong, lokaltoch närodlat, som bestämmer matsedeln. Tänk logiskt och inte enbart ekologiskt. Att äta säsongens mat innebär även att råvarorna är prisvärda. Ibland stirrar man sig blind på att det måste vara ekologiskt och missar att även svenskt konventionellt jordbruk producerar råvaror med god kvalitet. Det svenska jordbruket har hårda krav på sig, som vi konsumenter varit med och tvingat fram och ändå köper vi importerade livsmedel, som är billigare. Om den som är ansvarig för inköp väljer lokalt-, närodlat och efter säsong blir resultatet säkert ändå bra. Att tänka säsong innebär även att frukt och grönsaker skördas, när det är moget, vilket i sin tur har till följd att smak, näringsriktighet och ekonomi följs åt. Tomater odlade i växthus vintertid och hittransporterade

lång väg gör ingen glad. De förlorar i smak, då de ofta är skördade i ett ganska omoget stadium. Men utbudet på vinterns frukt och grönt i vårt kalla, avlånga land kräver lite fantasi och skicklighet i köket. Att laga till rätter med rotfrukter och konserverade produkter är dock en utmaning. Kostcirkeln och tallriksmodellen är fortfarande aktuella och värda att ta fasta på och utgå ifrån.

Rester kan bli gourmetmat Tänk om det funnes mera tid och pengar, så att maten skulle kunna lagas i anslutning till skolmatsalen. Tänk om det funnes möjlighet att förvandla överbliven mat till nya rätter; potatis i pyttipanna eller potatisbullar. ­P yttipanna serverat med inlagda rödbetor och stekt ägg eller potatisbullar med lingonsylt och bacon, är gott. Det ger smak av både sött, syrligt och salt, som ger en väl avvägd balans av anrättningen. Tillbaka till gamla kunskaper och ta tillvara på nya bra mat­ idéer från omvärlden. Omsätt tankarna i den egna verksamheten. Var din egen Uppfinnar Jocke. Tag som förebild den skolmatsal, som använder genomskinliga kärl för överbliven mat, som kastas. Synligt innehåll kan bli en tankeställare. Alla kastar automatiskt mindre, sparar resurser och får in ett miljötänk. Helst skulle jag önska att sparsamma idéer, som kan ge ett överskott av tid och pengar, exempelvis till att göra en äppelkaka eller plommontarte. En guldkant för skolbarnen. Som sagt, vara sin egen inspiratör och innovatör. Tanken kan försätta berg och små förändringar kan göra stora under. n

Kinna Jonsson

20 Skolornas_inlaga2.indd 20

09-10-12 17.21.57

i

fi


Artikelförfattaren Kinna Jonsson har tillsammans med mamma Märtha Jonsson skrivit och fotograferat kokböcker som bygger på familjens handskrivna vaxduksböcker från 1852. Formgivare är lillasyster Elina Jonsson vars tanke var att skapa en modern vaxduksbok som är lätt att använda i köket.

Äppelkaka med havregryn

Utgivna böcker på Klefstad förlag:

4–5 personer

I mormors berså – fem generationers bröd, bakverk & tårtor I mormors skafferi – fem generationers ­konservering, dryck & dessert In Grandma’s arbor – five generations of bread, pastries & cakes

400 g äppelbitar 2 ½ dl havregryn 100 g smör

www.klefstadforlag.se

2 dl socker Skala och kärna ur äpplen. Fördela i en smord, ugnsfast form. Mixa havregryn, smör och socker

a’s aiesr&bcaokers ine generraationnsdofm bread pastr

i matberedaren och fördela över äpplena.

fiv

Grädda i 200 °C i ca 20–25 minuter. Servera med vaniljsås eller glass.

i mormors skafferi fem generationers konservering dryck & dessert

nsson ärthaDJo BLISHING son & MKL EFSTA PU

Kinna Jons

i mormors

fem genera

berså

tioners br öd bakver k & tårtor

Kinna Jonsson & Märtha Jonsson

KLEFSTAD FÖRLAG

Kinna Jons

son & Mär

tha Jonsso

KLEFSTA

D PUBLISH

Skolornas_inlaga2.indd 21

n

ING

21 09-10-12 17.22.00


Rektorn trakasserar men håller budgeten

Någonstans i Sverige finns en liten skola i en idyllisk villamiljö. Efter en omorganisation i ­kommunen slogs flera skolor samman. Skolan bildade en enhet med grannskolan och fick på ­köpet en ny rektor. Sju månader senare har flera lärare och fritidsledare, tre administratörer och tre vaktmästare lämnat sina tjänster.

E

n av de viktigaste delarna i arbetet med arbetsmiljön är att personal och elever trivs på sin arbetsplats. Det ska vara roligt och kännas tryggt att vara i skolan. När personalen ältar dagen på nätterna, tar ett djupt andetag innan de går in i skolan på morgonen och ständigt känner olust så har man misslyckats med det arbetet. Ordet stress används ofta av lärarna för att beskriva sin arbetssituation. Att alltid vara på språng, alltid tillgänglig för elever och kollegor. De flesta har inte tillgång till en enskild arbetsplats där de kan arbeta och planera när de inte har lektioner. De har inte heller en frånskild plats där de kan ha sin lagstadgade rast. Personalen kämpar på, pratar ihop sig och på möten försöker de ta upp frågor som känns jobbiga. Om de då möts av ”inte nu, det här är inte rätt forum för den frågan” från ledningen, känns det tröstlöst. Att hela tiden bli nekade och bortprioriterade är mobbing. De matas hela tiden med budskapet att budgeten måste hållas. Resurser dras in,

de får fler arbetsuppgifter och ökad arbets­ belastning. Det i sin tur leder till stress och känslan av att inte räcka till. Att ha en rektor med obotligt kontrollbehov gör inte saken bättre. Att hela tiden höra att de gör på fel sätt, inte arbetar tillräckligt effektivt och att de måste planera om. Nya direktiv hela ­tiden. Individer kritiseras och trycks ner inför kollegor och rusar gråtande därifrån. Det tär på arbetsglädjen och självförtroendet. En ständig känsla av olust och missmod gör att en efter en till slut, om de orkar, ­söker sig vidare till andra skolor eller arbetsplatser. De som inte orkar blir sjukskrivna och får ersättas av vikarier, som i bästa fall har utbildning. Att personal försvinner leder i sin tur till att arbetslag splittras och planeringar måste göras om. Det blir turbulens, oro, ännu mera stress och ändrade rutiner. I slutänden blir det eleverna som drabbas. Det är viktigt med bra ­arbetsmiljö för alla, det räcker inte med att eleverna uppfyller målen!

Rektorerna har höga krav från sina chefer och förvaltningar. Jag undrar vad barn och utbildningsförvaltningens chef har för inblick i personal­omsättningen på skolorna och varför ingen har reagerat och funderat på anledningen till varför den är så hög? Man kan också fundera på om cheferna på förvaltningsnivå inte tar till sig resultatet från personalenkäten och föräldraenkäten. Båda visade botten­resultat för ledningen på skolan. Som utomstående får man lätt en känsla att förvaltningen inte bryr sig om hur personalen mår, utan är nöjda med att rektorn i fråga håller budgeten och faktiskt har sänkt skolans utgifter. Jag försökte få svar på mina funderingar men ingen av berörda chefer på förvaltningsnivå har gått att nå. Det här är inte unikt för just den här skolan, utan säkert vanligt i dag. Men så länge skolorna håller budgeten riskerar man att det blir så här även i fortsättningen. Om ledningen istället uppmuntrar personalen så att de får det stöd som behövs, om de tillsammans sätter upp mål för fortsatt arbete – då kanske det äntligen blir en trivsam ­arbetsmiljö för alla. n Maria Westman

22 Skolornas_inlaga2.indd 22

09-10-12 17.22.02


Trygg på jobbet Handbok ger vägledning i det förebyggande arbetet mot hot och våld Hur kan man arbeta förebyggande för att lärare, rektorer och annan skolpersonal inte ska utsättas för hot och våld i sitt arbete? Hur tar man på bästa sätt hand om den som drabbats? Den här handboken ger vägledning i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, men förmedlar också insikter om hur man på bästa sätt hanterar en akut situation. Förutom kunskap om lagar och regler så kan det krävas en insikt i hur olika människor reagerar på att bli utsatta. Därför finns här även några utsattas egna berättelser. Boken ”Trygg på jobbet” har producerats av SKLKommentus på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Sveriges Kommuner och Landsting. Bokens beställningsnummer: 7345-210-6 Pris: 195 kr + moms (175 kr vid köp av 5 ex eller fler)

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering När en arbetstagare blir sjuk eller skadad är det arbetsgivaren som ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det kan till exempel handla om anpassning av arbetsplatsen, ändrade arbetsuppgifter eller utbildning. Men alla långtidssjukskrivna har en gång varit friska. Arbetsgivaren har också ett övergripande arbetsmiljöansvar, som omfattar förebyggande åtgärder för god hälsa på arbetsplatsen. Det är en påminnelse om att god hälsa i arbetslivet kräver såväl rehabiliterande som hälsofrämjande och förebyggande insatser. Bokens beställningsnummer: 7345-206-9 Pris: 210 kr + moms (180 kr vid köp av 5 ex eller fler, 160 kr vid köp av 10 ex eller fler)

Beställ dessa böcker på tfn 08-709 59 90 Läs mer på www.sklkommentus.se

Talträningsmaterial – med illustrationer av Solveig Embring

Beställ på www.sklkommentus.se Kontakta oss på tfn 08-709 59 79 eller via e-post ann-christine.wahlberg@sklkommentus.se

Skolornas_inlaga2.indd 23

09-10-12 17.22.02


Vad är den viktigaste arbetsmiljö­ frågan för dig just nu? Madelene Tillbom Fredrika Bremer gymnasiet, Haninge

– Det är mycket administration och elevvårds­arbete som tar tid. Jag skulle vilja hinna lägga mer tid på att utveckla mina ämnen, pedagogiken och kursinne­ hållet. Ett problem är också att många elever lämnar grundskolan med för höga betyg som inte motsva­ rar deras kunskapsnivå och ­konsekvensen blir att de ­kommer till gymnasiet med dåliga förkunskaper. Det leder till att mycket av lärarens tid och resurser går åt till elevvårds­konferenser, stöd, samtal samt åtgärds­ program vilket innebär att duktiga elever får lite ­resurser och stimulering.

24

Anki Bengtsdotter Krusboda skola, Tyresö

– Känslan av att undervisningstiden minskar. På min arbetstid ska jag även hinna med att vara psykolog och administratör. Allt mer social fostran läggs på skolan. Vi ska ge eleverna de grund­läggande värderingarna som de borde fått hemifrån. Elevernas tålamod och acceptans med varandra har minskat på senare år. Det leder till oro och stök i grupperna och de underminerar verksamheten vilket i sin tur leder till stress.

Foton: Maria Westman

Skolornas_inlaga2.indd 24

09-10-12 17.22.04


Katarina Andersson Skarpabyskolan, Stockholm

– Jag är lärare och känner mig trygg med att undervisa men från lärarhögskolan saknar jag utbildning i kon­ flikthantering. Tyvärr uppstår det situationer med hot och våld mellan barn och jag skulle önska någon sorts debriefing och tillgång till mer handledning. Stressen av att bära många barns bekymmer och inte riktigt veta om man kunnat hjälpa på ett bra sätt är stor. Ulf Holmkvist Tyresö skola, Tyresö

– Det är att barn med olika diagnoser inte får rätt hjälp. Det påverkar hela gruppen. De med diagnos som är högljudda och stökiga får hjälp medan de som har diagnos men är tysta blir utan.

Maria Sundin Komvux Farsta ­gymnasium, Stockholm

– En stol med många inställningsmöjligheter och bra luft i all ära, men för mig är det viktigast att arbeta på en plats där det finns ett fungerande ledarskap och en respektfull och tolerant ­stämning mellan kollegor. Att arbeta med människor är otroligt givande men också en utmaning och då behövs en trygg social miljö att hämta kraft ifrån. Ulf Persson Qvarnholmens skola, Nacka

– Den höga ljudnivån under lång tid. Annars så trivs jag väldigt bra. Trevliga elever och trevlig personal.

25 Skolornas_inlaga2.indd 25

09-10-12 17.22.07


Friends kamp mot mobbning pågår hela tiden, varje dag och vi behöver ditt stöd. Bli vänskapare på friends.se

Skolornas_inlaga2.indd 26

09-10-12 17.22.07


Nästa nummer av Skolornas Magasin kommer 10 mars 2010 Tema: Näringslivet i skolan Tipsa oss om vad du har för erfarenheter av näringslivet i skolan. Vill du annonsera i Skolornas Magasin eller i Inköpsguiden? Kontakta oss på telefon 08-591 286 86 eller skriv till annonsering@skolornas.se senast 12 februari 2010 Vill du ha ett eget exemplar av tidningen eller har du idéer och förslag till innehållet så hör av dig till redaktionen@skolornas.se www.skolornasmagasin.se

27 Skolornas_inlaga2.indd 27

09-10-12 17.24.18


fronter.se

Skolorna har gett vår IUP ett ännu bättre omdöme.

Vi ses på Skolforum i vår monter C 20:31! skolforum_ad_A4.indd 1 Skolornas_inlaga2.indd 28

2009-9-24 15:36:21 09-10-12 17.24.18

Skolornas Magasin  

Skolornas Magasin, tidningen med ett stort intresse för skolfrågor.