Kyrkobladet nr 4 2022

”Låt barnen komma till mig”

”Sedan bar man fram barn till Jesus, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort dem. 14 Då sade Jesus: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana.” 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån”.

Matt 19:13-15

När jag var barn gick jag i kyrkans barntimmar som Svenska kyrkan i Visby anordnade. Jag minns inte allt vad mina fröknar sa, även om en del fastnade. Det jag minns är hur de var mot mig och de andra barnen. De spred en värme och kärlek, som sitter kvar som en underbar ”efter värme”. En sång som vi ibland sjöng var psalm 41 i psalmboken. Den är inspirerad från bibelordet från Matteus 19:13-15. Sången handlar om glädjen som barnen känner när de får se Jesus komma på vägen, och hur de lämnar sina leksaker, ”hopprep och fästning av lera och strå”, och går honom tillmötes. Mammorna bär också fram sina små bäbisar till Jesus. Lärjungarna tyckte kanske att det blev besvärligt och stojigt när alla barnen kom springande, och började visa bort dem. Men Jesus ser barnen, och välkomnar dem, och säger ”Nej, nu ska jag inte predika, nu vill jag ta mot mina små, ty sådana tillhör Guds rike, välsignelsen måste de få. Så tog han då barnen i famnen och log och välsignade dem. Hans ansikte lyste som solen, och glada gick mammorna hem.”

Så är min bild av Gud, som formades när jag var liten. Gud med de varma ögonen, den milda stämman, precis som tant Elsie, min ”kyrkisfröken”. Gud, med ansiktet strålande som solen.

Jesus predikade inte främst med ord, utan i handling, i sitt bemötande av människorna.

Den bilden möter oss också i Gudstjänsten varje söndag i Herrens Välsignelse som prästen skickar med gudstjänstbesökarna. Den är en fan tastisk bild på hur Gud är: ”Herren välsigne oss och bevare oss, Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig, Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid.”. Gud finns där vi är, för att varje dag välkomna oss med sitt varma leende. Han vänder inte oss ryggen, utan möter oss ansikte mot ansikte.

Leenden smittar av sig. Pröva nästa gång du möter någon, okänd eller känd. Le, och ska du se att den människan spricker upp i ett leen de. Vi är medskapare i vår värld. Vår kärlek och omsorg, blir som ringarna på vattnet, de sprider sig vidare. När vi möter barnen med tålamod, kärlek och omtanke, så investerar vi i framtiden. Barn gör ofta inte som vi vuxna säger, utan gör som vi gör. Om vi vuxna föregår med goda exempel, så har de något att följa och så skapar vi tillsammans en bättre framtid och klimat i samhället. Låt oss tillsammans skapa ”eftervärme” där vi är: i skolan, arbetet, sam hället och i vår församling. Vi får alla vara med i kyrkan, och Jesus väl komnar liten som stor in i sin stora famn.

Martina Österdahl, Diakonassistent och pedagog

... Hans ansikte lyste som solen, och glada gick mammorna hem….

Julkrubbans historia

En julkrubba visar bilden av Jesu födelse i Betlehem och den har en väldigt lång historia. Det finns anteckningar om att julkrubbor uppför des i Italien så tidigt som på 300-talet. Mycket mera än så vet vi inte om det. Men det man vet säkert är att helgonet Franciskus av Assisi uppförde en levande julkrubba i jultid år 1223. Han hade nyligen varit i det heliga landet och sett platsen där Jesus föddes. Han blev inspirerad och ville göra detta till minne av att Jesus föddes i fattigdom. Det här inspirerade kristna runt om i Europa och i hela världen att sätta upp julkrubbor. I en bildfattig värld slog krubborna an i de breda folklagren.

Under reformationen var julkrubban något som ansågs vara allt för katolskt och rensades bort. Pendeln svängde dock igen och efter reformationen fick julkrubban ett rejält upp sving nere i Europa. Varje församling ville ha en krubba och de lokala varianterna var stora. Internationellt så har julkrubban tillverkats i olika material anpassade efter lokala traditio ner och kan alltså se väldigt olika ut. Man tager vad man haver!

I Sverige fanns den första julkrubban hos en katolsk familj i Stockholm i början av 1800-ta let. Även här ansågs det länge som lite opassan de och allt för katolskt att ha julkrubbor. Men traditionen spreds i framför allt borgerliga hem

under 1800-talet. Även i lågkyrkliga kretsar förekom det julkrubbor. Detta gjorde att synen på julkrubban som en katolsk tradition tona des ner.

På Ersta diakonissanstalt uppfördes en krubba år 1906 och den första som uppfördes i en kyrka var i Sankt Petri kyrka i Malmö år 1929. Efterhand fick julkrubborna sitt genombrott kanske tack vare postorderkatalogerna som erbjöd krubbor i sitt sortiment.

Under jultiden kan man idag se julkrubbor i kyrkor, hem eller shoppingcentra. I en del församlingar finns det krubbor även utomhus. Julkrubban är den del av vårt julpynt som kan ske främst erinrar oss om julens budskap!

Motivet i julkrubborna hämtas från beskriv ningen av Jesus födelse som finns i Lukas och Matteus evangelier. En traditionell julkrubba innehåller förstås motivet med Maria, Josef och barnet i det enkla stallet. Men ofta ock så änglar som berättar för herdarna om Jesus födelse. De tre vise männen ridande på ståt liga kameler på väg till stallet med sina gåvor är också en självklar del av en julkrubba. Även stjärnan som visade vägen brukar finnas med. Julkrubban har en självklar plats i många hem. Många har kanske gjort som jag själv och byggt ut sin krubba efterhand. Det började med den heliga familjen och sedan har krub ban efterhand komplette rats med palmträd, åsna, oxe, kamel, en stor flock med får och t o m ett lejon (jo det fanns faktiskt lejon i det heliga landet vid den här tiden). En annan julkrubba som jag ställer fram är gjord av porslin och fi gurerna är gjorda efter jul kortsmotiv ritade av Jenny Nyström. Det är lite av en högtidsstund när julkrub ban tas fram.

Johan Thelander

Foto: Myriam Zilles on Unsplash

Barnets jul

Min yngsta dotter älskar julen och julsångerna. Hon är född precis vid Lucia så hon vaggades in i julsångerna redan i magen och som liten bebis var det just spellistan med instrumentala julklassiker som fick henne lugn.

Så här i huset kan julen dyka upp lite nu och då genom musik eller film. För henne är julen mer av en känsla av lycka, än en säsongsbase rad högtid man firar under en begränsad tid av året. Så det händer att vi lyssnar på julsång er på hög volym även när solen gassar och det närmsta jul man själv känner, är juli.

Men jag älskar att hon tycker att julen är ma gisk. Jag minns känslan som barn av förväntan och lycka kring julen. Minns hur pirrigt nyfi ken man var och hur den där förväntan liksom låg i luften och nästan gick att ta på. Jag känner tyvärr inte den känslan lika mycket själv sen jag blev vuxen, men genom barnens förväntan kan man ändå få nosa lite på känslan även nu.

En av de mysigaste traditionerna vi hade när jag växte upp, var mammas julpyntsöverraskning. På kvällen den 23:e när vi gått och lagt oss, smög mamma runt i vår lägenhet och pyntade. Mamma älskar tomtar och byggde upp små landskap på olika platser med små tomtenissar i huvudrollerna. När man vaknade på julaftonsmorgon var det magiskt att smyga upp och se vad hon hittat på. Även i våra egna rum

något. Nyckeln var alltid att det tog så lång tid med allt pyntande så när hon väl skulle komma till våra rum sov vi alla djupt.

Denna tradition har vi till viss del fört vi dare även till våra barn. Dock inte så datum fast. Men när de minst anar det har det växt fram små landskap även här hemma när de so ver. Traditionen kommer visserligen från mitt barndomshem, men det är min man som är bäst på att bygga upp små byar och landskap här hemma. De stora ögonen och blickarna som kommer när de upptäcker alla olika små tomtar och krubbor och luciatåg och allt vad det är som finns här i våra jullådor. De ögonen skapar både pirr och förväntan även i mig.

Jag tror nämligen, att det viktigaste jag kan ge mina barn, är just pirret och förväntan i glädjens budskap kring julen. Jag vill inte att det största pirret ska ligga i vilka paket de ska få (även om jag så klart vill att de ska bli glada åt det vi lyckats hitta till just dem). Men julen är så mycket mer än många och dyra julklappar. Den är i grund och botten kärlek, glädje, vär me och omtanke. Allt det är gratis, men samti digt värt allt och lite till.

En god välsignad jul önskar jag dig

Martina Löwenham

Tacksägelsedagen i Hagshult

Denna dag då vi känner stor tacksamhet att vi finns till och får tacka vår Herre! Som extra hjälp så skiner solen och i träden rasslar de gula löven. Resultatet infinner sig snabbt: ”sol ute sol inne, sol i hjärta sol i sinne”

Vi går in i ett vackert smyckat kyrkorum med höstens sista blommor i fönstren och ett bord fyllt av gårdarnas alster. I kyrkan går Hagshults kyrkokör, kyrkvärdar och kyrkoher den in i procession till smäktande toner från kyrkorgeln där kantor Anna-Karin Danielsson spelar ingångspsalmen.

Kören sjunger på temat tacksamhet och kyr koherde Ingemar Persson manar församlingen betänka att vara tacksamma för det vi så ofta tar för givet. Guds alla små och stora under.

Efter gudstjänsten går vi ut och styr stegen mot församlingshemmet där serveringsper sonalen Monica Stertman, Inger Lindström, Margareta Svensson dukat upp med kaffe och hembakade äppelkakor. Vår smyckesmästare Inger Lindström har smyckat kyrkan och församlingshemmet och det förhöjer stämningen ytterligare. Vid det stora bordet är många alster av alla slag placerade. Alster som församlings bor skänkt till skördeauktionen.

Nu står vår auktionist Bernt Emanuelsson beredd med klubban och här gäller det att vara vaken om man ska ha chans på någon vara. Men vi är beredda och alla får något med sig hem. Vår sekreterare Monica Isaksson kunde stolt upplysa om att resultatet på auktionen uppgick till 9875 kr. Summan skickas omgå-

ende till ACT Ukraina.

Vi vill tacka alla er som bidragit så generöst till Tacksägelsedagens insamling i Hagshult.

Text och bild: Margareta Svensson

Mattias Hultman: Bas, munspel och sång.

Roger Randow: Dobro, pedalsteel och sång.

Magnus Käll: Trummor och sång.

Jonas Olsson: Gitarr, mandolin och sång.

NOVEMBER

Söndag 27 - 1:a advent - “Ett nådens år” 11.00 Gudstjänst i Hagshults kyrka, Hagshultskören, kyrkkaffe.

11.00 Gudstjänst i Åkers kyrka. Sång av Kyrkokören. Kyrkkaffe.

DECEMBER

Söndag 4 - 2:a advent - “Guds rike är nära” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

16.00 Christmas Carols i Hagshults kyrka. Sång och musik av Daniel och Stina Hjelm och Hagshultskören m fl. Efteråt är alla välkomna på ”Det stora kak-kalaset” i församlingshemmet.

Onsdag 7 11.45 Middagsandakt i Skillingaryds kyrka och 12.00 Sopplunch i församlingshemmet.

Lördag 10 18.00 Konsert med American Hymns i Tofteryds kyrka. Se sidan 7.

Söndag 11 – 3:e advent - “Bana väg för Herren” 11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka, Konfasöndag.

Söndag 18 – 4:e advent - “Herrens moder” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

17.00 Välkommen att sjunga in julen med våra älskade julpsalmer och sånger! Martina Österdahl och Anette Svensson. Flöjt: Kristina Högman. Julmarknad i kyrkstallarna.

Lördag 24 – Julafton - “Inför Jesu födelse” 10.00 Samling kring krubban i Skillingaryds kyrka. 10.00 Julbön i Hagshults kyrka. Sång av Alice Johansson och Anne Gustavsson. 23.00 Midnattsgudstjänst i Skillingaryds kyrka. 23.00 Midnattsgudstjänst i Hagshults Missionshus.

Söndag 25 – Juldagen - ”Inkarnationens mysterium” 07.00 Julotta i Tofteryds kyrka. Sång av Sune Toftgård.

Måndag 26 – Annandag jul - ”Martyrerna” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Tisdag 27 18.00 Musik i juletid i Åkers kyrka, Skillingaryds kyrkokör m fl.

Lördag 31 – Nyårsafton 17.00 Ekumenisk nyårsbön i Pingstkyrkan Klevshult.

JANUARI

Söndag 1 – Nyårsdagen - “I Jesu namn” 14.00 Andakt på Sörgården. 15.00 Andakt på Mejeriet. 16.00 Nyårsgudstjänst i Skillingaryds kyrka.

Fredag 6 – Trettondedagen - ”Guds härlighet” 16.00 Gudstjänst med trettondagsmusik i stearinljussken i Åkers kyrka.

Söndag 8 – 1:a sönd e trett. - ”Jesu dop” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Söndag 15 – 2:a sönd e trett. - ”Livets källa” 11.00 Mässa i Hagshults kyrka.

Ekumeniska böneveckan Tema: Gör det goda, sträva efter rättvisa.

Torsdag 19

19.00 Hagshults missionshus. Nicklas Gideskog.

Fredag 20

19.00 Missionskyrkan i Skillingaryd. Gospelkör från Glimåkra, Jonas Wendefors.

Lördag 21

19.00 Åsafors Missionshus. Cristina Virdung. Söndag 22 - 3:e sön e trett 11.00 Ekumenisk gudstjänst med små och stora i Skillingaryds kyrka. Samuel Drewitz, ekumenisk barnkör och konfirmander. Kyrkkaffe.

Barnkörkonsert.

Söndag 29 – 4:e sön e trett. - ”Jesus är vårt hopp” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka

FEBRUARI

Onsdag 1 11.45 Middagsandakt i Skillingaryds kyrka och 12.00 Sopplunch i församlingshemmet.

Söndag 5 – Kyndelsmässodagen - ”Uppenbarelsens ljus” 11.00 Gudstjänst med dopkalas. Kaffe och tårta.

Söndag 12 – Sexagesima - ”Det levande ordet” 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Lördag 18 10.00 Syföreningen Ankarets Risförsäljning i Församlingshemmet i Skillingaryds kyrka.

Söndag 19 – Fastlagssöndag - ”Kärlekens väg” 11.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka. Kaffeser vering med semla. 16.00 Gudstjänst i Hagshults kyrka. Kaffeserve ring med semla.

Onsdag 22 – Askonsdag - ”Bön och fasta” 18.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Julinsamlingen 2022

Söndag 26 – 1:a sön i fastan - ”Prövningens stund”

11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka, Konfasöndag.

14.00 Andakt på Sörgården.

15.00 Andakt på Mejeriet.

Eftersom kyrkobladet sträcker sig över en lång tid reserverar vi oss för eventuella ändringar.

Se annonsen i Finnveden.

Du hittar vårt program på internet: www.svenskakyrkan.se/skillingaryd

Följ oss också på

Facebook: Svenska kyrkan Skillingaryds församling

Instagram: skilligaryds_forsamling

KYRKRÅTTORNA

Ritade och berättade av Johan Thelander

Julinsamlingen 2022

Julinsamlingen 2022

Skänk en gåva och var med och kämpa mot fattigdom, förtryck och orättvisor världen över. Skänk en gåva och var med och kämpa mot fattigdom, förtryck och orättvisor världen över.

Skänk en gåva och var med och kämpa mot fattigdom, förtryck och orättvisor världen över.

Swish: 9001223

Swish: 9001223

Din gåva förändrar liv!

Din gåva förändrar liv!

Din gåva förändrar liv!

Swish: 9001223

Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900 1223

Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900 1223

Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900 1223

Gruppstarter VT-23

”Små & Stora”

Torsdag 19/1 kl. 10.00 -12.00

Sångstund, lek, fika och andakt. För barn 0-6 år med vuxen.

Junisarna

Torsdag 19/1 kl. 14.30-16.00

Åkers Församlingshem. Udda veckor. Åk F-3.

Free Team

Torsdag 26/1 kl. 14.30-16.00

Gammelgården på Tallnäs. Jämna veckor. Åk F-3.

OBS! Begränsat antal platser, anmälan krävs. Anmäl via sms till 072 744 86 00. Anmälan är öppen mellan 9/1-24/1.

Soul Children Tisdag 17/1. Tisdagar kl.16.00-17.00

Kyrkokören

26/1 i Skillingaryds församlingshem. Ny övningstid: Torsdag kl. 18.30-20.30

Hagshultskören

Onsdag 25/1 kl. 18.30.

Gemenskapskören

startar också i vår. Kontakta Anna-Karin Danielsson.

Syföreningen Ankaret

Tisdagar kl.14.00 jämna veckor, start 24/1 Kontakt: Britt Johansson 073 417 43 13

Foto: Julia Nirhagen

Hälsning från begravningsverksamheten

Skogskyrkogården 100 år

Begravningsplatsen i Skillingaryd firade 100 år den 10 september. Det blev en lyckad tillställ ning! Vi sänder ett särskilt tack till Uno Jons son och Ola Hugosson samt alla besökare. https://skillingaryd.nu/nyheter/120-besokare-vid-100-arsjubileum/

Våra kyrkogårdar

Det finns nu nya QR-koder på Skillingaryds och Hagshults Kyrkogård, där man kan lyssna på historia om gravsatta.

Det går bra att gå in på www.kulturgravar.se

Här är ett axplock av vad som är gjort på våra kyrkogårdar.

• Tofteryds grusgångar är uppgrävda för att vattenledningarna behövde bytas ut och samtidigt gör vi i ordning grusgångarna.

• Det har lagts på nytt grus och kantskurits på gångarna i Skillingaryd.

• Belysning är på gång på Åkers nya kyrkogård.

• Vi har planterat ett nytt träd på Norra Allégatan, som ersätter ett tidigare på samma plats.

Tänd ett ljus!

För er som önskar att vi tänder ett ljus på er grav maila till annakarin.gorebrant@svenskakyrkan.se och skänk 50 kr till Act Svenska kyrkans jul insamling.

Foto: Linda Ekros

BACKSPEGELEriks

Nu inför julen står självklart Jesusbarnet i cen trum för många människor. Jesus födelse är kanske den allra största händelsen i den bib liska historien. Denna julnatt när Jesusbarnet föddes för över tvåtusen år sedan har präglat mycket och betytt väldigt mycket för miljontals människor på vårat jordklot.

Men hur koppla Jesus födelse till Eriks Backspegel?

Jag kände mig förbryllad inför uppdraget. Men det måste gå på något sätt resonerade jag för mig själv. Och efter mycket funderande fram och tillbaka var det bara att kasta sig in i uppdraget.

Senaste utgåvan av Kyrkobladet hade Jesus som tema. Och till denna utgåva har vi alltså kokat ner temat till att handla om Jesusbarnet.

Jag hamnar åter på 1950-talet när jag börjar minnas tillbaka. Och jag leds vidare in på mina år i söndagsskolan i Skillingaryds kyrka. Och leds ännu ett steg vidare till söndagsskolans jul fester. Och där hamnade verkligen Jesusbarnet i centrum. Varje år spelades ett julspel av söndagsskolans elever som handlade just om Jesus födelse.

En av de visa männen Naturligtvis har jag deltagit i dessa julspel. Min roll var att gestalta en av de tre visa männen. Och det gjorde jag nog tre till fyra gånger. Att jag fick förnyat förtroende år efter år berodde nog på att min mamma - Ingrid Sjöberg - hade gjort en fantastiskt fin klädsel till rollen.

Hon var alltid piffig och påhittig. Min kro na var gjord av en tårtkartong. Svår att beskri va men hon hade klippt och klistrat för att få ihop det med flikar som vikts mot toppen mot en pingpongboll som fick symbolisera en stor

pärla. Och under tårtkartongen hade hon rött sidentyg som min hjässa.

Till mantel hade hon en uttjänad gardin i ganska tjockt tyg i glansig rödbrun färg och som krage hade hon nålat/klistrat fast fetvadd/ bomull. Och under alltihopa en badkappa. Jag kan se den framför mig i dag - men förstår att det är svårt för er läsare att med hjälp av min beskrivning se samma resultat framför er. Ty värr har jag inte trots ihärdigt sökande kunde hitta något fotografi på mig i utstyrseln.

Naturligtvis skulle jag ha en stav också. Mamma hade köpt hem en typ av guldfärg för målning av staven. Och det var tydligen en speciell färg. Jag och min syster Elisabeth fick uppdraget att utföra målningsarbetet.

Vi samarbetade tydligen inte särskilt bra. För helt plötsligt välte den lilla målarburken och färgen rann ned för de vackert ådrade kökslådorna under diskbänken. Och det var något speciellt med färgen. Det blev en lång rand där färgen från kökslådorna försvann. Vem av oss som välte burken kan jag inte minnas. Men lådorna fick skickas iväg för ommål ning.

Summa summarum fick jag i alla fall en fint förgylld stav som attribut med mig till kyr kospelet..

Många roller

Jag vill minnas att ensemblen som uppförde kyrkospel bestod av ett drygt tiotal söndagsskolbarn. Mina två kollegor som visa män be stod av kompisarna Erik Jörnroth och Roland Comstedt. Vi hade också de två fåraherdarna gestaltade av Nils-Göran Holmberg och Lars Stråth.

Jesusbarnets far gestaltades av den äldsta i

brödrarskaran Stråth. Det var Bo Stråth som med bravur agerade i denna roll.

Bland flickorna var det högsta status att få spela rollen som Jesus moder - Maria. Jag minns under mina år som vis man att Solveig Linnaeus hade rollen och även min syster Eli sabeth liksom Gerd Holmberg och Gunnel Bergqvist. Kan inte direkt erinra mig några fler. Egentligen var rollen som Maria den enda för flickorna. De övriga fick hålla till godo med att ingå i den stora änglakören som ingick i en semblen.

Huvudrollen hade Jesusbarnet. Vem spelade då denna roll?

Det var inte så väl att det gick att hitta nå gon nyfödd baby till rollen. Nu blev huvud rollsinnehavaren Jesusbarnet spelad av en söt bakelitdocka...

Min småskolefröken och även söndagsskol fröken Marianne Andersson hade satt ihop programmet och övade med oss. Vill också erinra mig att kyrkoherdefrun hade ett finger med i spelet. Det ska i så fall har varit Ellen Bolmdahl och senare Linnéa Lindsten om inte minnet sviker...

Jag vill lova attt det var nervöst och pirrigt i kroppen att gå fram och agera inför en fullsatt kyrksal. Man skulle ju göra rätt och man skulle kunna sina repliker...

Jesusbarnet i centrum

Det var inte bara i vårt kyrkospel Jesusbarnet stod i centrum. Vi hade kristendom på skolschemat och där berättades om Jesusbar

net. Inget barn kunde undgå att få till sig bud skapet om Jesus födelse.

Också i de allra flesta hem stod Jesusbarnet i centrum. Tror att det nästan i alla hem fanns en julkrubba med stallet, vise männen, herdar och änglar samt Josef och Maria med det nyfödda Jesusbarnet. Åtminstone var det så i mitt barndomshem. Där hade vi också fäst en stjärna - Betlehemsstjärnan - i en metrev som hängde ner från taket över stallet.

Att man senare under året i skolan/söndags skolan fick veta hur det gick för det lilla Jesusbarnet i livet var spännande. Det finns många fantastiska och spännande berättelser som satte avtryck. Berättelser om brödet och fiskarna, den lame mannen som botades med många fler var fascinerande och inte minst inför påsken när Jesus jagades, tillfångatogs och korsfästes.

En källa som också gav bonus om Jesus liv var barnmöten som ordnades. Inte minst på Frälsningsarmén och på Filadelfia. De hade varje termin särskilda barnmötesveckor...

Idag har det uppväxande släktet inte alls samma tillgång till denna typ av information. Söndagsskolor i 1950-talets tappning är idag bara ett minne blott med några få undantag. Och i skolan är som nämnts kristendomen borttagen.

Det är med tillfredsställelse man ser tillba ka på barndomen. Att gå i söndagsskola var en självklarhet. Och därmed fick vi också uppleva budskapet om julhelgens huvudperson Jesus barnet...

Sjöberg

Erik

KYRKRÅTTORNA

Ritade och berättade av Johan Thelander

Växjö stift 850 år

Firandet av Växjö stifts 850 - års jubileum blev försenat med två år p g a pandemin. Tidigare i höst (den 25 september) kunde äntligen stif tet samlas till en jubileumsgudstjänst i Växjö domkyrka. Undertecknad och Christina Virdung var där som representanter för Skilling aryds församling. Det var en praktfull mässa inte minst eftersom många av deltagarna var präster, diakoner och andra kyrkligt aktiva. Detta gjorde att liturgin och psalmerna sjöngs med schvung och kraft. Flera inbjudna gäster deltog. Det var biskopar från andra stift, poli tiker och representanter från stiftets olika församlingar. Landshövdingen i Kronoberg höll ett inspirerande tal liksom biskopen från vårt vänstift i Nordtyska kyrkan.

Allt som allt en fin upplevelse!

Att Växjö stift firar 850 år beror på att man räknar stiftets grundande till år 1170. Växjö stift innefattade då endast ett område runt Växjö, Värend, övriga delar av Småland tillhör de Linköpings stift. Efter 1555 kom stiftet att expandera och så småningom att omfatta den västra delen av Småland. Den sydöstra delen av Småland samt Öland var åren 1603 – 1915 ett eget stift med biskopssäte i Kalmar. År 1915

kom Kalmar stift att uppgå i Växjö stift som därmed fick sin nuvarande geografiska omfatt ning.

Text: Johan Thelander Foto: Emilia Lindstrand

Silviadiplomerad diakon

Hösten 2021 gick jag en utbildning som he ter: ”Att stödja vid kognitiv sjukdom – en utbildning för diakoner”, 7,5 högskolepoäng.

Genom utbildningen har jag fått ökad kunskap om demenssjukdom (kognitiv sjukdom). Vi var tio diakoner i klassen från olika delar av Sverige. Syftet med utbildningen var att ge oss viktiga redskap så att vi i vårt arbete i för samlingen kan ge stöd och omsorg till personer med demenssjukdom samt deras närstående. Vi vill också vara med och bidra till ett demensvänligt samhälle.

”Utbildningen utgör ett mycket värdefullt kom petenslyft, både för enskilda diakoner och för Svenska kyrkans församlingsarbete. Med hjälp av diakonernas utbildning rustas kyrkan att på rätt

sätt möta de ökade behoven kring demenssjukdom i vårt samhälle” säger Jemima Bentham, diakon och verksamhetschef, Ersta kyrka.

Tisdag den 6/9 2022, efter avslutad kurs och godkänt slutprov, var det dags för den högtidliga diplomeringsceremonin på Drottningholms Slottsteater.

Då fick vi, tillsammans med undersköterskor, sjuksköterskor, biståndshandläggare, tandläkare, tandhygienist och logoped, ta emot diplom av H.M Drottningen.

Vill du veta mer om Silviahemmet och utbildningen kan du läsa mer på hemsidan: www.silviahemmet.se eller kontakta mig, Christina Gustavsson, diakon i Skillingaryds församling 0370-733 57.

Redaktionsgruppen för kyrkobladet består av: Ingemar Persson, Erik Sjöberg, Martina Löwenham, Johan Thelander, Pia Jonsson och Anette Svensson. Ansvarig utgivare: Klas Frisk Svensson. Hör gärna av dig till nån av oss med tips & idéer!

Foto: Yanan Li, Silviahemmet

HÄR NÅR DU OSS...

Församlingsexpeditionen: Östra Vasagatan 19, 568 32 Skillingaryd Telefon: 0370-733 50 · Telefontid: mån, tis och tors kl. 10-12. Utöver dessa tider svarar vi i telefon i den mån vi kan. e-post: skillingaryds.forsamling@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsexpeditionen: Östra Allégatan www.svenskakyrkan.se/skillingaryd Facebook: Svenska kyrkan Skillingaryds församling Instagram: skillingaryds_forsamling

Gåvor 123 395 80 71 Betalning för te, kaffe mm. 123 459 57 24

Tillförordnad kyrkoherde Ingemar Persson 0708-42 10 60 ingemar.persson@svenskakyrkan.se

Vik. komminister Bo Larsson 073-447 45 09 larsson446@gmail.com

Diakon Christina Gustavsson 0370-733 57 christina.gustavsson@svenskakyrkan.se

Diakonassistent/ församlingspedagog Martina Österdahl 0370-733 53 0725-44 33 53 martina.osterdahl@svenskakyrkan.se

Vik. komminister Cristina Virdung 0370-733 56 0730-87 46 43 cristina.virdung@svenskakyrkan.se

Församlingspedagog Anne Karlsson 076-125 15 97 annekristina.karlsson@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Rebecca Wendel 0370-733 59 rebecca.wendel2@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker & kommunikatör Anette Svensson 0370-733 58 anette.svensson4@svenskakyrkan.se

Vikarierande kyrkomusiker Ing-Marie Åkerhag 0706-76 69 85 ingainga@telia.com

Församlingsvaktmästare Julia Nirhagen 0370-37 57 82 julia.nirhagen@svenskakyrkan.se

Församlingsvaktmästare Dan Gustafsson 073-807 80 65 dan.gustafsson@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker Anna-Karin Danielsson 0370-733 54 070-268 94 77 anna-karin.danielsson@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsförman Anna-Karin Görebrant 0370-37 57 80 annakarin.gorebrant@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsvaktmästare Linda Ekros 0370-37 57 83 linda.ekros@svenskakyrkan.se

Kyrkogårdsvaktmästare Robert Abrahamsson 0370-37 57 85 robert.m.abrahamsson@svenskakyrkan.se