Skaftöposten 2018 by Skaftöposten

SOMMAREN 2018

Ljuset

räddar liv på kusten Om 30 år finns det mer plast än fisk i havet

Kent från Grundsund stjärna i USA

100 år sedan elektriciteten kom till Skaftö

Skaftö är full av färgstarka personligheter

Rapporterna om nedskräpningen i våra hav kommer tätt. På Bohuskusten driver cirka 8000 kubikmeter skräp iland, varav 94% är plast. Men det finns lösningar och du kan hjälpa till. SE SIDAN 18

Han tillbringade alla sina sommarlov i Grundsund hos mormor och morfar. Men när han ville bli fiskare som morfar blev det stopp: “Du har andra talanger än att tråla torsk”! Nu är Kent Ullberg berömd skulptör i USA. SE SIDAN 16

När fotogenlampan kom till Sverige och så småningom till Skaftö blev den centrum i hemmet hos de mer burgna familjerna. Det var först kring 1918-1920 som elektriciteten lyste upp även i fiskarstugorna.

Ridklubbens Lisa sadlar om mitt i livet. Polisen Thomas står inte bara mitt i gatan och pianisten Lowe strör fina pianon runt sig. Kunnig, kultiverad och kontroversiell Jan är öns mesta debattör.

SE SIDAN 8

SE SIDAN 22

Örådet ger inte upp hoppet om Islandsbergskanalen Den som väntar på något gott väntar inte för länge - heter det ju. Och när det gäller den gamla farleden mellan Värbosundet och Skallhavet hoppas Skaftö Öråd fortfarande att den ska kunna genomföras.

Jag har min födelsedag i början av maj och när jag var liten fick jag lov från mamma att gå i trekvartsstrumpor (kommer ni ihåg dem?) just på födelsedagen, oavsett hur kallt det var. Ibland kunde man bli helt blåfrusen… Men på årets födelsedag måste jag svalka mig i de varma vågorna vid den nya, fina badplatsen i Skäddhålan. Vilka majveckor vi haft! Kanske är den ovanliga värmen — för hög och på fel tid - en signal på vad som händer i klimatet. Nedskräpningen av havet gav oss varningstecken redan för många år sedan, men inte mycket tycks ha hänt. Nu skriver alla media om plastens förödande verkan på vår miljö - inklusive denna tidning - och även om Sverige på politisk nivå inte gör mycket så finns det både företag, organisationer och privatpersoner som försöker. Läs och lär - du kan också hjälpa till. Fyrarna i världen har alltid varit ledljusen på våra hav och förenklat världshandeln och möjligheterna för folk att förflytta sig. I Stockevik bor Maria och Leif Elsby och vad de inte kan om fyrar - i världen, Sverige, längs bohuskusten - och hur det var att bo på en fyrplats är inte värt att veta. Idag är inga svenska fyrar bemannade längre, men fyrljuset leder oss fortfarande över haven. Ljuset är ju också viktigt för vårt arbete inomhus. Idag tar vi elektriciteten för given, men ända in på 1900talet tog arbetsdagen under vinterhalvåret slut mitt på eftermiddagen - i brist på ljus. Ljusare än på länge är framtiden för Skaftö skola, som idag har fler elever än på många år. Det bådar gott för tillväxten på ön, detta aldrig sinande problem. Vi kan också berätta att det inte bara är pensionärer som återvänder och bosätter sig. Nu finns det också unga familjen som sätter bo på Skaftö. Det finns mycket företagsamt folk på Skaftö. Reine Patriksson, som driver Brygghuset, har i sommar utökat sitt hotellbestånd med det nya Golfhotellet. Dessutom har han lockat Svenska Golf-damtouren att lägga sin största golftävlingen i år på Skaftös knixiga golfbana. Sista kanalfesten ska vi fira i år, 100 år efter det att Grundsunds hamn och kanal stod färdiga 1918. Det fanns företagsamt folk på den tiden också.

Agneta Didrikson, redaktör

Välkommen till Skaftö Folkets Hus vårt Kulturhus Året Runt

Tor Evert Broskär ligger bakom mycket av de förbättringar som underlättar och förskönar i Grundsund. Trappan mellan Skolberget och Grundsunds skola kan han själv ha stor glädje av.

“Under året har vi arbetat med alternativa dragningar av kanalen och vi räknar med att kunna lämna in en fullödig ansökan till Markoch Miljödomstolen i höst”, säger Staffan Nordén som är projektansvarig inom Örådet. Orsaken till förseningarna är att en ägare till marken som ska användas för kanalen inte vill släppa till sin mark och att en annan inte vill att berg ska sprängas. “”Det innebär att kanalen på ett ställe blir för smal för att tillåta båtar att mötas”, förklarar Staffan Nordén.

Ökat ålgärsområde “Vi har skickat in en begäran om att få lägga ut

den inre Värbofjorden friskt badvatten till den fina lilla badplatsen Klyftan .

muddermassor i Ellösefjorden, för att på så sätt skapa en ny potentiell botten för ålgräs. Ålgräs är viktigt för havsmiljön och på detta sätt kan vi skapa möjligheter att öka arealen ålgräs trots att projektet påverkar en mindre areal ålgräs negativt”; äger Staffan Nordén.

Bättre badplats Den stora “dansbanan” som byggts i Skäddhålan - där den fantastiska bergsleden startar - eller slutar - ska invigas i sommar. Den används redan flitig av de som vågat sig i havet denna ljuvlig försommar. Örådet har under året också arbetat med planer att förbättra badplatsen i Vigerna, norr om Grundsund. Bland annat vill man försöka återskapa den barnvänliga sandstranden som fanns för mycket länge sedan.

Bättre badvatten Orsakerna till att Örådet och större delen av Skaftös befolkning vill dra en vattenled mellan Värbosundet i Grundsund och Skallhavet vid Rågårdsvik är inte bara att skapa en vacker och säker farled för kanotister och andra småbåtar. Genomströmmande vatten är alltid bra för miljön och denna leden skulle tillföra

Sista chansen att förnya gamla servitut Liten risk för Har du rätt sorts servitut över grannens tomt eller behöver det förnyas? Lantmäteriet ska rensa i sina register och alla gamla servitut och nyttjanderätter ska rensas bort om de är mer än 50 år gamla. Mormor fick snedda över grannens tomt så att hon fick närmare väg till jobbet på Fabriken. En liten stig för de tre fastigheterna uppe på berget över Johanssons tomt gjorde att de gamle slapp gå via hamnen. På Skaftö, där samhällena i början byggdes mycket täta, finns det en stor mängd servitut. Men nu är det risk att de för-

svinner under nästa år. Den fastighetsägare som vill ha kvar servitutet måste före årsskiftet begära att det förnyas och registreras. Det gäller de avtalsservitut och nyttjanderätter som är inskrivna före första juli 1968. Dessa kommer annars att tas bort ur registret och kan då inte längre åberopas om fastigheten skulle säljas vidare.

I Västra Götaland finns drygt hundra tusen servitut som borde förnyas och av dem hade endast knappt nio tusen förnyats under första kvartalet. Orsaken till den låga förnyelsetakten är kanske att de flesta fastighetsägare inte är medvetna om vad Lantmäteriet planerar. Diu kan alltid gå in på Lantmäteriets hemsida och se vilka skyldigheter eller rättigheter din fastighet har. S.k officialservitut eller rättigheter som tomträtt, vattenkraft och vattenreglering behöver inte förnyas.

bevattningsförbud Skaftö är lyckligt lottad som får sitt dricksvatten via Lysekil från den vattenrika, djupa Kärnsjön norr om Munkedal. Även om det blir en varm och torr sommar tror Susanne Malm, VD på LEVA, inte att det blir någon vattenbrist. Detta förutsätter att vi inte slösar med bevattning för trädgårdar och pooler. Allt dricksvatten måste nämligen renas först i Lysekil och det finns en gräns för reningskapaciteten.

Agneta Didrikson

Välkommen till djuphavet på land När sommarlovet startade stod den nya lekparken strax intill skolan färdig. ”Vi har haft ett åtgärdsprogram för kommunens lekparker och den här i Grundsund är den första vi gjort klar”, säger Sara Chronwall, ansvarig på avdelningen Bygga/Bo i kommunen. “Parken har ett djuphavstema - med bland annat en stor rocka som klätterställning och en ubåt att gömma sig i”, berättar Sara Chronwall.

omfattning än andra. Lekplatsen, som tidigare hade en gunga och en sandlåda - och en generös gräsmatta byggdes någon gång i mitten av 1900-talet när kraven från föräldrar och barn var blygsamma.

Spelmansträff

Upprustning

Många grundsundsbor var lite oroliga att parken skulle “förstöras” för andra ändamål, men det generösa trädäcket ger möjligheter till både marknader och den årliga spelmansträffen som infaller varje sommar till mångas glädje.

Grundsunds djuphavslekplats är den första som blir klar av ett långsiktigt åtgärdsprogram för alla lekplatser i Lysekils kommun. Vissa lekplatser kommer att rustas upp i större

EN STOR ROCKA bland vajande sjögräs kommer att locka många små - och kanske lite större - barn till den nya lekplatsen.

Text & foto: Agneta Didrikson

Biblioteket har öppet: Skaftö bibliotek, Grundsunds skola (tel. 613192) Tr evlig sommar! Måndag 10 – 12, 14 – 18, Torsdag 10 – 12, 14 – 18

www.skaftofolketshus.se 0705 - 321 995

Redaktör: Agneta Didrikson adidrikson@hotmail.com Reporter: Staffan Gunnarsson. Gästskribenter: Margareta Anderberg, Leif & Maria Elsby, Terje Fredh, Jonas Gunnarsson. Omslagsbilden: Patrik Eld. Teknisk produktion : Julia Magnusson Björk, Björks Skylt & Reklam Tryck: V-tabs tryckeri, Landvetter 2018

I ett litet samhälle som Skaftö är affärslivet livsviktigt. Här finns inga storföretag eller industrier. Därför är det extra roligt att berätta om hur småföretagen växer - både till antal och storlek. Under vintern har Mareld i Grundsund stängt och istället bygger Janne Olofsson en ny krog och butik som ska koncentrera sig på fisk - den kommer att drivas av Tony Wallström från Uddevalla. Han får ordentlig konkurrens av Marina Delikatesser som flyttat in i Björns fisks lokaler intill Skaftöhallen. Vivis cykelverkstad har flyttat till Fiskebäck och givit mer plats till Håkan Bladh att utöka sin reparationsverkstad med en liten butik. Största nyheten är dock att familjen Andreasson sålt sitt drygt hundraåriga varv efter tjugo års verksamhet.

”Jag vill göra varvet ännu bättre” Nya ägaren på Lyckans Slip är ingen förvaltare

Conny Holmberg är den nya ägaren av Lyckans Slip. Han har stora planer för Slipen och till den änden har han rekryterat Josefin Göthesson som tidigare jobbat många år på Grundsunds Marina. Tillsammans har de byggt upp en modern och innehållsrik skeppshandel.

”Det här är ett fantastiskt välskött varv. Nu vill jag göra det ännu bättre”. Conny Holmberg är den nye ägaren till anrika Lyckans Slip längst in i Kilen i Fiskebäckskil. Han har många och stora planer för varvet. Några av dem ska han förverkliga redan i år. Conny Holmberg hade just avyttrat sitt företag - järnaffärskedjan Prevex - till Ahlsells, och tänkte ta det lugnt en tid. ”Men så kom min kompis Stefan Johansson och föreslog att vi tillsammans skulle köpa Lyckans Slip. Och plötsligt var jag varvsägare”, berättar Conny och skrattar lite.

Han sitter i det nya kontoret på Slipen med utsikt ut över skeppshandeln, som blivit ordentligt uppgraderad.

Gillar konkurrens… ”Jag har alltid tyckt att konkurrens är bra. Om det finns fler bra skeppsbutiker på Skaftö så är det till godo för oss alla.

Jag vill att Skaftö ska vara känd för sina goda aktiviteter och sin goda mottagning av båtar”, säger Conny. Skeppshandeln har, liksom varvet, öppet året om. När Conny inte är på plats finns Josefin Götheson på plats. Josefin rekryterades från Grundsunds Marina där hon och varvsägaren Jonas Willén i fjol öppnade en stor skeppshandel i Skutevik.

...och fart Conny, som bor i Rönnäng på Tjörn, kommer att vara på Skaftö några dagar i veckan.

Han kan ta sig dit i sin snabba ribb-båt eller ta landsvägen över Orust. ”Jag är ingen seglare. Jag gillar fart. Både på havet och i livet. Jag är ingen förvaltare, jag är en utvecklare”.

Bensinpump på gång Ett av projekten är att få tillbaka en bensinpump till Slipen. Idag finns det bara en dieselpump för båtarna. Man har också infört ett dataprogram, där bryggplats-ägarna kan notera när de lämnar bryggan och beräknas komma tillbaka.

Då kan gäster boka in sig på den platsen några timmar.

måltid på Brygghuset som ligger i samma byggnad.

Ny brygga

Öka servicegraden

”Jag vill också utöka kapaciteten genom att bygga en ny brygga för dag-gäster”, säger Conny, “och en ny, lite modernare logotype har vi också tagit fram.” Skeppshandeln har moderniserats. Slipen är en auktoriserad Volvo Penta-dealer och man har också tagit in en del nya klädmärken, som Gant och E&M. Det finns också ett litet café för båtfolket som inte får tid eller plats för en

Om vi hinner ska vi också försöka få till en ställplats för husbilar och en plats där man kan ladda elbilar. Jag vill öka servicegraden till våra kunder både i varvet, där Palle och hans grabbar jobbar jättebra, och längs bryggorna”, avslutar Conny Holmberg och ser fram emot en spännande första sommar som varvsägare. TEXT OCH FOTO: AGNETA DIDRIKSON

Reportaget fortsätter på sidan 4...

Utbudet av färsk fisk ökar på ön Marinas marina delikatesser stor succé i Fiskebäckskil Marina Delikatesser står det på en fin skylt till höger om ingången till Skaftöhallen i Fiskebäckskil. Det kunde lika gärna ha stått Marinas delikatesser, eftersom den trevliga blondinen bakom disken heter Marina Korgren Jonsson. För något år sedan drev hon tillsammans med sin sambo Micke Koivuhuhta restaurangen på golfklubben. I fjol, när Micke gick in som delägare med Grundéns i Pelles Rökeri var Marina barnledig med fa-

miljens andra barn. Men i år hade hon lust att ge sig in i leken igen och när legendariske fiskhandlaren Björn bestämde sig för att bara fiska och inte sälja så blev lokalen ledig.

vis också har mängder av färsk fisk. På disken står vackra flaskor med danska ekologiska drycker och i kylen gömmer sig Smoothies av olika smaker.

”Hembakat”

Bästa redskapen

En redig uppfräschning - vart tog den fina lilla Ballbo-stolen vägen? - av lokalerna och Marina var till påsk redo att erbjuda skaftöborna och deras gäster en uppsjö av havets delikatesser. ”Alla pajerna, rörorna och tårtorna har jag gjort själv”, berättar Marina som naturligt-

Utöver fisk, skaldjur och goda blandningar har Marina också härliga köksbestick till salu. ”Scanpan skulle jag valt själv. Stjärnkockarna som tävlar använder dessa”, säger Marinas sambo Micke, som basar över köket på Pelles Rökeri i Grundsunds hamn.

Marina Korgren Jonsson på Fiskebäckskils Marina Delikatesser.

Flyttat och minskat För fyra år sedan sålde Vivi och Stig Olsson från Rågårdsvik sin reparationsverkstad till båtföretaget Rodins och Håkan Bladh tog över ruljansen, medan Vivi ägnade mer tid åt sin keramik och Stig koncentrerade sig på att reparera cyklar och trädgårdsmaskiner. ”I år har Olssons lämnat hantverkarna i Backa och flyttat in hos Skaftö Rör i Fiskebäck. Centralt och bra utrymme för oss”, säger Stig.

Stig har flyttat sin cykelverkstad till Fiskebäck.

Bytt namn och byggt ut Vid infarten till Östersidan, strax efter LADAN, ligger en liten presentbutik som fått det västkustklingande namnet LL242 Skaftö. I några år hette det Granit Skaftö, men det större företaget Granit spände musklerna och hotade med stämning… ”Vi ville inte bråka så vi bytte och nu gillar vi vårt nya namn”, säger Peo Hallberg, som tillsammans med sin sambo Madeleine Ahl numera är åretrunt-boende på ön. Huset har kompletterats med en härlig glasveranda och under denna i grundplanet ligger butiken, som blivit dubbelt så stor - men ändå liten och hemtrevlig. Sortimentet har också kompletterats med matolja och kryddor och lakrits! En verklig sälj-succé !

Fiskbilen ger plats åt ny fiskaffär För några år sedan ställde fiskaren Bobo Roysson upp en stor fiskbil intill ICA-affären i Grundsund och samhället fick därmed en riktig fiskaffär, som kunde locka långa köer under sommarmånaderna med badgäster som öns-

kade färsk fångst. I fjol lämnade ICA-Janne sin affär till Anders Widénoch tog över fiskbilen. Men nu har han större planer. Lagom till Midsommar försvinner fiskbilen som varit till

så stor glädje för fiskälskare på hela ön. Istället öppar Janne en riktig fiskaffär i ena änden av den nya krogen Krögens Fisk & Krog ( fd Mareld). Läs mer om krogen på sidan 10-11.

Håkan har inrett loftet i verkstaden till en superfin skeppshandel.

Mer plats för båtprylarna Håkan Bladh som drivit Skaftö Reparationsverkstad de senaste åren för ägarna - Rodins i Uddevalla - har i år utökat sin

verkstad med en redig marin butiksdel. Upp under takbjälkarna kan han nu erbjuda sina kunder

det mesta som har med båtskötsel att göra. Här finns också flytvästar, gummi-roddbåtar och hummertinor.

Orderboken är ständigt full När plåtslagare Ingemar Andersson lade verktygen på hyllan för några år sedan var många otroliga att Skaftö skulle bli utan plåtkunnigt folk. Men GRG Bygg tog över företaget och verkstaden och verksamheten kunde fortsätta. Men nu är det en fristående verksamhet igen. Sedan mars i år är Robert och Josefin Svenssons son Hampus, 21 år, och Sebastian Wallström ,26 år, nya ägare till plåtslageriet. Sebastian är son till Tony Wallström som driver Krögens Fisk & Krog och han jobbade i företaget redan i slutet av Ingemars tid. ”Jag följde med till GRG och fortsatte jobbet och sedan kom Hampus in. Och nu är det vi två”, säger Sebastian. Plåtslagare är en bristvara.

Hampus, 21 år, och Sebastian Wallström, 26 år, är nya ägare till plåtslageriet.

Det lär saknas drygt 2.000 plåtslagare i landet och NA Plåt har plats för fler. ”Vi skulle lätt kunna sysselsätta en till, men de är inte lätta att få tag på. Och här ute är det ju lite isolerat, vilket gör det ännu svårare att få tag på kunnigt folk”,

säger Sebastian. ”Det är ju ett gammalt och inarbetat företag. Vi har haft fullt upp sedan vi tog över och just nu kan vi inte ta fler uppdrag”, säger Hampus och ser mycket nöjd ut.

www.didriksons.com

Hållö fyr och kulturhuset är öppna dagligen under sommaren från den 29 juni. Det finns guider på plats som berättar om fyren, dess historia och omgivning. I kulturhuset finns utställningar och mycket information om Hållö, dess historia, geologi, flora och fauna. Du kan åka med Hållöfärjan från Smögenbryggan och Hållöexpressen från Kungshamn för att komma till Hållö. FOTO: MADELEINE NILSSON

Ljuset från fyren räddar liv på kusten Det finns drygt 2200 fyrar längs de svenska kusterna och drygt hundra i bara Bohuslän. I Stockevik på Skaftö bor Maria och Leif Elsby, båda mycket aktiva i Svenska Fyrsällskapet. Det är inte många som kan mer om fyrar och om livet på fyrstationerna än Elsbys. Vi bad dem dela med sig till Skaftöpostens läsare. Handel över haven har ägt rum sedan långt före vår tidräkning. För säker seglats krävdes ledning även i mörker. Och för det byggdes fyrar. I vår del av världen började det i den östra delen av Medelhavet. År 280 f.Kr. stod en fantastisk fyr tänd på ön Faros utanför Alexandria i Egypten. Den var så imponerande att den kom att räknas till ett av världens sju underverk. För att hålla ihop det växande romarriket krävdes fyrar runt hela Medelhavet. Och inte bara där utan även i Atlanten. Längs nuvarande Portugals, Spaniens och Frankrikes kuster fram till England dit imperiet sträckte sig byggdes fyrar.

Järnkorg på en kulle Efter romarrikets kollaps år 476 AD kom allt att förfalla fram till det

― SEGLING PÅ ―

Kullen och Landsort Sedan hände inte mycket. Men år 1561 byggde danskarna fyr på Kullen, Skagen och Anholt. Nidingen tillkom 1624. Lindesnes i Norge 1655 och 1696 på Ferder. Genom freden i Roskilde år 1658 blev Kullen och Nidingen svenska fyrar. På svenska ostkusten byggdes fyr på Landsort

år 1669. Ytterligare fyrar på svenska västkusten fick vänta till 1781 då en fyr tändes på fästningen Carlsten. Öppen eld i vedkorg ersattes här med lågor från sillolja. På 1840talet byggdes fyr på Nordkoster, Hållö och Vinga. Västkustens fyrar på 1800-talet. På 1840-talet utarbetade Nils Gustaf von Heidenstam, far till nobelpris¬tagaren Werner, en plan för uppbyggnad av ett svenskt fyrväsen. Och ungefär så blev det. I vårt närområde byggdes fyrplatserna Måseskär, Väderöbod och Pater Noster på 1860-talet. På 1880-talet tillkom de likaså bemannade fyrplatserna Svangen, Klövskär, Islandsberg och Kråksundsgap för ledning i skärgården.

Fyrskepp Långt från land kunde faror lura. Där gick det kanske inte att bygga

Utan manskap Med nobelpristagare Gustaf Daléns uppfinningar med acetylen i början av 1900-talet kom AGA-ljuset, solventilen och Dalén-ljuset. De möjliggjorde en revolution i antalet obemannade ledfyrar och ensfyrar. De var automatiska och kunde lämnas utan tillsyn och bara behöva besökas någon gång per år. Och på 1980talet började acetylen att ersättas av elektriskt ljus. Sedan år 2003 är alla fyrplatser i Sverige utan bemanning. Men antalet lysande fyrljus är fler än 2200 stycken! TEXT: MARIA & LEIF ELSBY

Militär disciplin på fyrplatsen Livet på en fyrplats var tufft och annat än vad många kan tänka sig att stå ut med. Arbetsgivaren var Lotsverket, idag Sjöfartsverket, en organisation med militärt ursprung. Högst i rang på fyrplatsen var fyrmästaren, följd av fyrvaktaren och sist fyrbiträdet. Männen var anställda för att sköta fyr och fyrplats. Med sig hade de ofta sina familjer och de bodde i tjänstebostäder.

Ynklig lön

l y sek il w omensma t ch.se

att Hansan uppstod i Nordeuropa och ungefär samtidigt handelshusen i Florens och Genua. Handeln skedde till lands men nu även till sjöss. Och för det behövdes utprickning, lotsar och fyrar. På 1100- och 1200-talen byggdes fyrar i Medelhavet, på Irland, i England, Nederländerna och i Nordtyskland. Samtidigt under 1200-talet byggdes Nordens första fyr på Falsterbo Det var en järnkorg med brinnande ved placerad på en kulle.

en fyr utan man fick där lägga ut en flytande fyr, ett fyrskepp. Det i Sverige första var Falsterborev år 1831. Det fick med tiden ”systrar” på 24 platser och ”förbrukade” 37 fyrskepp innan de med början på 1950-talet ersattes av kassunfyrar. Det sista fyrskeppet i Sverige var också Falsterborev som drogs in år 1972.

Från början var det ett rum och kök. Lönen räckte inte för att leva på, utan man fick skarva i med den naturahushållning som var möjlig, t.ex. fiske och jakt på sjöfågel och säl. Fruarna hade samma ”hackordning” som männen. Det ansågs vara viktigt i bagarstugan och i tvättstugan. Fyrarna låg långt ut i kustbandet, ofta på små, vindpinade och ogästvänliga holmar. Omgivna av saltvatten kunde dricksvatten vara ett problem. Ofta saknades brunn. Man ledde regnvattnet från taket och vidare till

en murad grop. Den fick vara fyrplatsens ”brunn”. Familjerna var unga och blev ofta barnrika. Barn fick hjälpa till med det de kunde. Och det de inte kunde, det fick de lära sig. Och barn skulle gå i skolan. På fyrplatser som låg otillgängligt till hade man ibland en lärarinna anställd av Lotsverket och som tidvis bodde där för att lära barnen. Hon hade samma ”rang” som fyrmästaren. Och när barnen var för få fick de inackorderas på fastlandet för att gå i skola där. De fick komma hem till sina föräldrar på sommar och julloven.

Nattskift Tjänsten var inrutad och styrd av reglementen. Den gick ut på att hålla fyren lysande hela natten och på det sätt som den skulle, t.ex. blinkande och med viss fyrkaraktär. Därför gick man skift på natten och passade på att sova på dagen. Men då skulle man även utföra visst underhållsarbete.

Och inte minst skaffa mat till den egna familjen. En gång i veckan skulle man lämna och hämta post. Då passade man på att proviantera och hämta dricksvatten. Vissa fyrplatser låg långt från land. Vädret kunde slå om så att man tvingades söka nödhamn under färden. Och på den tiden hade man ingen mobiltelefon att meddela sig från.

växten ofta vikariera på den egna fyrplatsen innan de sökte fast anställning, kanske på någon annan fyrplats. Döttrarna gifte sig ofta med fyrfolk eller lotsar. Ofta fortsatte livet nu som hustru till en fyrvaktare. Bostäderna tillhandahölls av arbetsgivaren Lotsverket. Det kunde ibland innebära att om pappa dog måste familjen flytta bums för att bereda plats för nästa som skulle vakta fyren.

Radio och telefon

Manlig dominans

Man var ganska isolerade från yttervärlden. Men man skrev brev och höll på så vis kontakt med släkt och vänner. Och då och då kom de på besök. När radion kom på 1920-talet kom världen närmare i ett huj. Och när fyrplatsen fick telefon var världen inte längre bort än i andra änden av luren. Flertalet fyrplatser gjorde också observationer för Vädertjänsten och det var ett av skälen till att få telefon. Ofta gick yrket vidare till nästa släktled. Sönerna fick under upp-

Kvinnliga fyrvaktare har funnits men har inte varit många. På mindre fyrplatser var det för arbetsgivaren billigare att bara bygga bostad för en enda familj. Frun fick hjälpa mannen i sysslorna att sköta fyren. Om mannen dog i förtid hände det att änkan kunde få anställning som fyrvaktare och fortsätta driften med hjälp av barnen. Särskilt hände detta på fyrarna kring Vänern.

Islandsberg var en populär fyrplats

Islandsberg är i våra dagar mest målet för en härlig promenad när det blåser hård västlig vind. Men det var tidigare en mycket populär arbetsplats där personalen stannade i flera decennier. Skaftö fick sin fyr 1883. Den byggdes på Islandsbergs Huvud. Det röda huset med sin vita gavel syns tydligt på håll. På vinden inrymdes apparaturen för fyren som lyste från gaveln ut mot sjön. Den ledde när man kom söderifrån via Gullholmen, utifrån sjön via Hättan eller Bonden eller norrifrån via Gåsöfjorden. Enligt erfarna fiskare var det här som den värsta sjön byggdes upp och farvattnet mellan Gullholmen och Islandsbergs har varit fruktat i alla tider.

65 meter kraft Vågorna vräker mot den 35 meter höga klippan som även sträcker sig 30 meter lodrätt ner under havsytan. Fyren bestod av ett prefabricerat boningshus i trä med två lägenheter om vardera ett rum och kök. Fyrmästaren med sin familj hade den ena och fyr-

Välkommen till

KONST

Utställning & Försäljning

6 - 10 juli

vaktaren den andra. Förutom denna fyr hade de tillsyn över de samma år byggda ledfyrarna på Öst- respektive Fredagsholmen. Dessa krävde påfyllning med lysfotogen varje vecka.

i Skaftö Folkets Hus Grundsund

Många år Islandsberg var en omtyckt arbetsplats. Flera av tjänstgöringarna här är på mer än 20 år. De första var Olaus Olsson och Carl Anton Nordlander, vilken stannade i 27 år. Olsson avlöstes av Hans Jacob Boman som efter 23 år här dog på sin post. Han kom att avlösas av Laurenz Österberg som stannade i 26 år och i sin tur Herman Laurentius Westerberg som upprätthöll tjänsten tills fyrplatsen drogs in år 1938 och ersattes av en automatisk AGA-fyr. Hans Jacob Boman var gift med Fredrika född Jacobsson.

Den äldsta De fick fick7 barn. 7 barn. Den dottern äldsta Hulda flyttade föräldrarna dottern Huldamed flyttade med från fyrplatsenfrån Klövskär till Isföräldrarna fyrplatsen landsberg då var 9 år. Där Klövskär tillhon Islandsberg då växtevar hon9upp såg hon hon år. och Därdär växte ävenoch sinadär barn växa upp såg honupp. ävenI melsina lantiden fickupp. hon Iden högsta utbarn växa mellantiden bildning den tiden fick hon en denkvinna högstapåutbildning kunde få, nämligen lärarinna. en kvinna på den tiden kunde giftelärarinna. sig med Herman få,Hulda nämligen Westerberg. Han upp Hulda gifte sighade medvuxit Herman på fyrplatsenHan Nordkoster där Westerberg. hade vuxit hanspå pappa var fyrmästare. upp fyrplatsen Nordkoster och Herman fick 4 därHulda hans pappa var fyrmästare. barn. Två dem gick Hulda ochav Herman ficki 4pappas barn. fotspår: Fredrik blev fyrmästare Två av dem gick i pappas fotpå Hållö och Hans annat spår: Fredrik blev bland fyrmästare på Hållö Ursholmen. och Hans bland annat

Boman hade en påFredrika Ursholmen. syster Julia som gifte sig med Så kom TaubeTaube och blev Carl Gunnar mammaBoman till 13hade barn varav Fredrika en syster nummer döptes Julia som4gifte sig till medEvert. Carl En av Taube Evertsoch systrar hette Gunnar blev mamKarin honvarav gifte nummer sig med ma till och 13 barn Parrow. 4sjökapten döptes till Evert.När Islandsberg avbemannad tid En stått av Everts systrar en hette köpte och Parrow av Karin hon fyrplatsen gifte sig med Lotsverket. Evert kom ofta för sjökapten Parrow. När Islandsatt hälsa släkt och vänner. berg ståttpå avbemannad en tid Några av defyrplatsen som arbetat köpte Parrow av och bott på Evert Islandsberg är beLotsverket. kom ofta för gravda att hälsai Grundsund. på släkt och vänner. Några av de som arbetat och bott på Islandsberg är begravda i Grundsund.

Maria och Leif kan det mesta om svenska fyrar “Fyrarna hade alltid varit viktiga inslag i våra semesterseglingar. Vi såg en annons i GP att sällskapet skulle bildas och det kändes helt rätt att vi skulle vara med”. Maria och Leif Elsby har varit med i Svenska Fyrsällskapet från allra första början. Deras samlade kunskap om svenska fyrar är imponerande.

de fortfarande i fulla jobb. Maria i Göteborg och Leif i Lilla Edet. Det betydde daglig pendling på 1,5 till 2 timmar så det var med ganska stor lättnad de kunde pensionera sig och njuta av Stockevikslivet.

Målningar av kända konstnärer såsom Ellis Wallin, Carl Gunne,Olle Skogman, Edvin Ollers, Åke Brovik m.fl.

Akvarellmålningar och teckningar av Deny Royson.

Öppettider: 13.00 - 19.00 alla dagar

ROYSON MARIN & ANTIK 0722-022 280

Flitens lampa lyser Maria och Leif bor sedan 17 år året om i Stockevik på Skaftö. Det är Marias pappas sommarhus som vinterbonats, så deras anknytning till ön sträcker sig mer än 50 år bakåt. Deras lilla trädgård pryds av en liten fyr, men det är ingen leksak. Den kommer från Trollhättekanal och lyser korrekt. “Men den lockar inte in några båtförare i Stockeviks hamn, den röda sektorn är vänd utåt”, berättar Leif, som just denna försommar har satt upp en del andra saker i trädgården. “Jag testar lite olika vindmätare”, förklarar han.

Maria och Leif levde ganska vanliga liv, med jobb under årets flesta månader och en härlig semestermånad till havs i motorseglaren Sophie. Hon var byggd i trä av självaste Gösta Johansson i Kungsviken på Orust. “Det var då vi lärde oss leva med fyrarna som hjälp och såg dem som verkliga vänner”, säger Maria. “Det var med sorg vi tvingades sluta med det, men ålder - både vår och Sophies - satte till slut punkt. Nu är vi landbor”, säger Maria. När Maria och Leif bosatte sig i Stockevik på riktigt var

Men pensioneringen innebar inte att de la sig på soffan och vilade. Maria är sedan många år redaktör för fyrsällskapets medlemstidning Blänket, som kommer ut fyra gånger om året. Dessutom dokumenterar hon fyrpersonal från 1700talet och framåt och har byggt upp ett sökbart register med drygt 9000 personer. Leif har byggt ett sökbart lexikon med inte bara svenska utan även nordiska fyrar och nautiska begrepp och historik. Både personalregistret och lexikonet är öppet för alla och kan nås via fyrsällskapets hemsida.

Flitiga föredragshållare Maria och Leif är eftersökta föredragshållare längs bohuskusten. De har redan flera uppdrag inprickade för hösten. “Då reser vi ut med en ganska avancerad teknisk utrustning så att vi kan både visa film och bilder och prata på de flesta

Varje år delar fyrsällskapet ut sin finaste utmärkelse, det s k VIPP-priset. Endast Very Important Pharos Persons kan få det. 2011 var det Marias och Leifs tur att belönas.

Tel. 0523 - 22 000 Måndag - fredag 10.00-18.00 Vissa lördagar efter överenskommelse

www.salongaqua.se

platser, också de som inte har mycket mer än elektricitet”, säger Leif. Paret Elsby tar inte betalt för sina framträdanden. “Det räcker med att sprida kunskap om det vi tycker är både spännande och lärorikt”, säger Maria.

OM DU FÅR PROBLEM MED DIN TV I SOMMAR

Runes Radio o TV Service Bengt Marstone Lyse-Berga Gåsehogen 122 453 92 Lysekil Tel. 0523-66 08 66 Mob. 0707-66 08 66

• Försäljning • Wifi • Antenner • Parabolantenner • Robotgräsklippare

TEXT & FOTO: AGNETA DIDRIKSON

Sälsafari dagligen mellan 25/6 - 24/8

Maria och Leif har en riktig liten kanalfyr i sin trädgård. Den kommer från Trollhätte kanal.

Gilla oss på

Patrik Eld från Lysekil har tagit den fina bilden på första sidan.Bilden är beskuren. Hela bilden på Mjölkskärs fyr ser ut så här.

Tel: 0522-132 20 www.bohustrafik.se

Lysekil Gullmarsstrand Stockevik - G å sö Grundsund vardagar mellan 2/7 10/8, se turlista.

De levde i mörkret 8

FRAMTIDSTRO. ”Vi har mycket att erbjuda”, säger Mikael Klages, föreståndare för båda fältstationerna Kristineberg och Tjärnö.

“Natten kommer och då kan ingen arbeta” - så står det i bibeln. Kan du föreställa dig hur det var förr? Att halva dygnet leva i mörker med en ynka eldslåga i den öppna spisen - som enda belysning. Så var det för de flesta Skaftö-familjer ända fram till 1900-talets början.

Visst fanns det talg- och stearinljus och fotogenlampan kom redan i slutet på 1800-talet, men många hade helt enkelt inte råd att ha extra ljuskällor tända annat än till fest. De flesta hade inte heller tillräckligt med ved. På Skaftö kalhöggs skogen. Virket behövdes inte bara för matlagning och uppvärmning utan också för husoch båtbyggen. Och tran-kokerierna slukade ved.

Elden stängdes inne Husqvarnas patenterade svarta gjutjärnsspis med ringar för olika grytstorlekar ersatte den öppna spisen i slutet av 1800talet. Då försvann också det flammande eldskenet från “gruvan” - som den öppna spisen kallades på västkusten. Mörkret i köket blev totalt när elden stängdes in i spisen. Försvann gjorde också de trebenta kokkärlen som stått på härden i den öppna spisen och ersattes av kopparkastruller med flänsar, som passade in i den svarta spisens olika ringar.

Ellen minns när elekEllenJarnedal Jarnedal minns när triciteten kom till Skaftö. elektriciteten kom till Skaftö.

Västkustens svartvinter Under den mörka årstiden var det särskilt deprimerande på västkusten där det ofta var “svartvinter” och ingen snö låg på markerna. Folk satt i "tröstmörkret", tiden när det var för mörkt att arbeta men ännu inte dags att tända en ljuskälla. Man pratade och berättade historier och lyssnade med alla sinnen. Det fanns ingenting att göra och efter midvinterns långa nätter föddes särskilt många barn i september månad. “Lysekärringen” var den vanligaste och billigaste punktbelys-

ningen i gamla tider, vars lyssticka späntades av tallens ytved - som inte var så kådig och inte rökte så mycket som granens. Stickan klämdes fast i en så kallad lysekärring, riktades nedåt och kunde höjas och sänkas. Det var barnens uppgift att passa på lysekärringen och byta stickan när den höll på att brinna ned. Talgljus användes i första hand vid högtid eller fest. Att tända ett talgljus till vardags ansågs slösaktigt. Talgfett till ljusstöpningen fick man vid höstslakten då kanske några får och ett nötkreatur slaktades. Talgen räckte bara till ett dussintals ljus. Bomullsveken måste skötas och ständigt ansas med ljussax så att inte ljuset brann ner för fort.

Tran från sillkoken Under den stora sillperioden i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet fiskade man sill i stor skala på västkusten. Man kunde räkna upp emot 450 trankokerier längs Bohuskusten och stanken från den ofta ruttna sillen, som långkokades, låg tung över öarna. Den illaluktande tranoljan användes inte bara till hemmagjorda oljelampor av järnplåt, utan blev också en stor exportartikel till Frankrike och England, där den främst användes till gatubelysning. Den finaste belysningen fram till 1840-talet var vaxljuset. Bivax har högre brännpunkt än talg, varför vaxljusen inte kroknade så fort. Dessutom doftade bivaxet gott. Dessa ljus var dessvärre dyrbara och användes främst på slott och herresäten och i kyrkan.

Bernadottes bidrag I mitten på 1800-talet kom stearinljuset, en kemisk-teknisk uppfinning från Frankrike. Karl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) spelade en aktiv roll i Sverige och hjälpte Lars Montén att grunda Clara Stearinfabrik i Stockholm 1843. Clara fick dock se sig slagen av Lars Johan Hierttas Liljeholmen. Hiertta blev också känd för sin kamp mot den auktoritära kungamakten med sin liberala tidning Aftonbladet, som Hjertta grundade 1830.

Fotogen kom från USA… Från 1870 blev tidigare ljuskällor “omoderna” när lysämnet fotogen slog igenom i Sverige. Stora oljefyndigheter hade redan hittats 1857

TILL VÄNSTER.

TillTranlampa vänster: från Skredsvik Tranlampa från Skredsvik vid Gullmarsfjorden vid Gullmarsfjorden

Fotogenlampan det möjligt att att arbeta hemma under de mörka timmarna som här i Vincent van Goghs till den Fotogenlampangjorde gjorde det möjligt arbeta hemma under de mörka timmarna som här i Vincent vanskiss Goghs skissberömda till den tavlan “Potatisätarna” från cirka 1880. berömda tavlan “Potatisätarna” från cirka 1880.

efter framgångsrika borrningar i Pennsylvania och började skeppas till Göteborg redan på 1860-talet. Mineraloljan fotogen brann klarare och jämnare än de gamla vegetabiliska och animaliska lysoljorna. Fotogenlampan kunde ställas på bordet eller hängas i taket och lyste klart. I de välbärgade familjerna blev fotogenlampan snabbt den självklara samlingspunkten på aftonen när far läste högt ur böcker eller de nya dagstidningarna Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenska Dagbladet/Snellposten. Karbidlampan började användas som arbetsbelysning från slutet av 1800-talet. Många olika modeller, både bärbara och bordslampor, började tillverkas. När det blev ont om fotogen - under första världskriget - användes karbidlampan också i hushållen. Även under det andra världskriget användes karbidlampan på alla öarna runt Skaftö, som ännu inte fått elektricitet. Karbidlampan lyste med ett kraftigt hårt vitt sken.

…liksom glödlampan Glödlampan sägs ha uppfunnits av amerikanen Thomas Alva Edison år 1879. Det första elektricitetsverket på västkusten byggdes 1884 i Göteborg. Ellen Jarnedal i Grundsund, i dag 92 år, berättar att elektriciteten kom till Skaftö 1918 från det nya kraftverket vid Göta Älv i Trollhättan. “När de första ledningarna drogs ramlade arbetaren Gustaf Eriksson ned från en stolpe och dog och efterlämnade en treårig tös”, berättar Ellen. Då kunde några skaftöbor hänga en upp- och nedvänd glödlampa i flätad bomulls-sladd

över matbordet. Kontakten monterades ofta mitt på väggen som en statussymbol. Det stadiga skenet från taket lyste upp alla vrår i rummet. Nutidens smålampor var ännu okända. Dygnsrytmen ändrades nu radikalt både på arbetsplatserna och i hemmen. Vi fick möjlighet att arbeta, läsa, skriva och handarbeta också under de mörka timmarna. Nu kunde man också få lämna ett rum med ljuset på och barnen fick lov att själva tända lamporna även när föräldrarna inte var hemma. I de första glödlamporna leddes elektriciteten i ett lufttomt glas genom en tunn tråd, som glöder när den upphettas. I början var glödlamporna dyra och gick ofta sönder. Därför dröjde det en bra bit in på 1900-talet innan fotogenlampan blev omodern. Under första världskriget steg glödlampans popularitet snabbt tack vare omfattande nybyggnad av mindre vattenkraftverk samt

att den importerade fotogenen blev för dyr. Dessutom ransonerade regeringen stearinljusen - gick bara att köpa på kort - ljusen var särskilt viktiga på bondgårdarna och för barnens läxläsning.

Marschallens förebild I äldre tider var det vanligt att man vid fest och högtider tände lågor utomhus för att fira, något som lever kvar i vårt bruk av marschaller. En annan liten ljuskälla som lättade upp svartmörkret på Skaftö var “knutlampan”. Man satte en glödlampa utanpå huset som lyste upp förstukvist, vedbod och uthus till glädje också för grannar och förbipasserande.

dygn på färgglada lysande bilder i mobilen. Om halogenlampor och dio-tekniken LED kommer att vara framtidens ljus vet vi inte. Utvecklingen går rasande fort. Ett är dock klart - solen fortsätter att vara vår främsta ljuskälla. Kanske bli hon också vår främsta energikälla i framtiden. Text: STAFFAN GUNNARSSON

TV- dator- och mobilljus Till dagens ljuskällor i hemmet får också räknas TV-apparaten, som började flimra i svenska vardagsrum 1956. Idag sprider också datorer fast ljus under nattens timmar. 85 procent av alla svenskar tittar också varje

Ljussax i mässing användes för Ljussax i mässing användes att ansa och snoppa veken så för att ansa och snoppa att ljuset inte brann ner för veken så att ljuset inte fort.

brann ner för fort.

Från nedläggningshot till framtidsvision

Kristineberg kan bli Europas bästa marina forskningscenter

PETER TISELIUS är professor i marinbiologi och doktorerade på Kristineberg på plankton. Han är barnbarn till Arne Tiselius som fick nobelpris i kemi 1948 och också gav sitt namn till en av de första forskningsfartygen som Kristineberg använde i slutet av 1900-talet. Foto: Agneta Didrikson

Nu är Kristineberg på god väg att bli en nationell arena för marin forskning och innovation. En fredag i slutet av maj invaderades forskningsstationen av viktiga personer från de fem starka huvudmännen, bland andra Chalmers och Universitetet i Göteborg och Tekniska Högskolan i Stockholm. Lysekils kommuns högsta politiska pampar var också på plats.

arna, de har sina egna huvudmän. Men jag ser till att de kan utföra sin forskning på bästa sätt”, säger Peter Tiselius.

“Göteborgs Universitet räknas som huvudansvarig”, säger professor Peter Tiselius, sedan i vintras stationschef på Kristineberg. Som stationschef är han ansvarig för att hela stationen med sina drygt 30 anställda fungerar. “Jag basar inte över forsk-

Klages lämnar Både Kristineberg och Tjärnö, lite längre norrut i Bohuslän,

AXEL WENBLAD, ordförande i Världsnaturfonden och tidigare generaldirektör för Fiskeriverket, blev räddaren i nöden för de två fälstationerna Tjärnö och Kristineberg. Hans utredning som presenterades förra sommaren har nu blivit verklighet. Hans vision är att Kristineberg ska kunna bli ett Europas Woods Whole, ett världsberömt marint forskningscenter i USA. Foto: Mattias Wenblad

ingår i det gamla Loven Center för Marin Forskning. Föreståndare för båda stationerna är Michael Klages, som dock flyttar tillbaka till Tyskland senare i år efter sex år på posten. Det är osäkert om en ny föreståndare kommer att tillsättas med tanke på den nya inriktningen. Både Tjärnö och Kristineberg har var sin stationschef.

Nedläggningshotat Det var för två år sedan som den i marina kretsar mycket välkände professor Axel Wenblad fick i uppdrag att se över hur de två stationerna då helt under Göteborgs universitet - skulle leva vidare. Ingen av stationerna gick med överskott och hotet om nedläggning av en av stationerna hade varit överhängande några år.

Ljusare framtid

Välsorterad Watskibutik! - allt för din båt & fritid '

## ! ) ! *! "*

# !

" "" ## ! % ## " !# )# ! " )#%)!

(!# !$

" $#!$"# ! $!& # ! ! $ ! ) &

# %( "$

Men Axel Wenblad blev räddaren i nöden. Hans utredning visade vägen till det som idag blivit verklighet. En kraftsamling inom marin forskning och ett samarbete med många aktörer. “Jag är väldigt glad idag. Atmosfären och tonen bland de inblandade är att “det här vill vi göra”, det känns mycket bra”, sa Axel Wenblad när han deltog i den stora invigningsfesten. “Vår forskning är bra, men nu kan vi öppna oss mot andra grupper och det är viktigt”, säger Peter Tiselius. TEXT: AGNETA DIDRIKSON

BAR - CAFÉ - GLASS - COCKTAIL - MUSIK

Ägarbyten, utbyggnader, krögar-rockader. På Skaftös krogar rörs det flitigt om i grytorna. Även i år har det skett stora förändringar. Brygghuset i Fiskebäckskil Skaftös okrönte krögarkung Reine Patriksson har beslutat att koncentrera all restaurangverksamhet till Brygghusert i Fiskebäckskil. Själv vill han åter ta taktpinnen i matsalen medan kompanjonen Jonas Svensson leder de proffsiga kockarna i köket. Det ska satsas på superba kötträtter och på havets läckerheter där kräftorna kommer från Björn, räkorna från Atlantic och fisken från dagens auktion i Göteborg. Nytt för i år är att vinlistan erbjuder flera spännande viner från Alsace och Bourgogne. Baren kan visa upp inte mindre än 1700 olika whiskymärken, varför det inte är så konstigt att Brygghuset utnämndes till Sveriges Bästa Whiskykrog 2017. Den som vill njuta Sveriges bästa julbord i december bör boka NU!

Golfrestaurangen Fiskebäckskil Förra året var Mikael Johansson köksmästare på golfkrogen. Idag, 22 år ung, är han chefen. Mikael började sin krögarkarriär genom att hjälpa mamma i köket på landet strax utanför Borås. Efter studentexamen på Restaurang- och Livsmedelslinjen lärde han kockyrket under flera år på Brygghuset. Mikael älskar att laga mat och har satt som mål att varje dag servera “en stadig lunch till vettigt pris”.

Gullmarsstrand i Fiskebäckskil Bröderna Nilsson har än en gång öppnat plånboken och investerat i Gullmarsstrand. Stockholmsarkitekterna Claeson - Koivisto - Runé har hämtat inspiration från de bohuslänska klipporna och gett den stora matsalen en helt ny atmosfär . Färgerna i den nya fräscha inredningen går i väl avstämda gråtoner. Taket har höjts och den tidigare slutna baren har öppnats mot matsalen och byggts om så att den nu fungerar som ett intimt mötesrum med en överväldigande havsutsikt. Köksmästare Marcus Rönnqvist har skapat nya recept för tre klassiska rätter som från och med nu finns på menyn året runt: Fisk- och skaldjursgryta, Caesarsallad och Räksmörgås Special! Från och med midsommar kommer man att servera dagens lunch för 135 kronor med sill- och salladsbuffé, dagens fångst eller varmrätt och kaffe. Nya restaurangchefen Lena Johansson, som kommer från Bokenäs Spa, berättar att alla torsdagar under veckorna 28 - 32 blir det “after beach” eller “strandhugg” med trubadurmusik.

Krögens Fisk & Krog i Grundsund Gamla Mareld har tjänat ut, även om det var många som uppskattade att Grundsund hade en liten krog som var öppen året om. Tony Wallström är ett nytt ansikte i Grundsund. Han har låtit bygga om Mareld och öppnar till midsommar Krö-

gens Fisk & Krog. Han har de sista åtta åren varit chef på Coops Restaurang & Delikatess i Trollhättan. Tidigare var han fiskkock på Gullmarsstrand. Det blir en resturang med tonvikt på färsk fisk och skaldjur, bland annat tar han sina musslor från Mollösund och kräftorna kommer från Tony Royson. Dessutom en fiskaffär som också erbjuder smårätter. Janne Olofsson, som drivit fiskbilen kommer att hjälpa till med inköp och försäljning. Tonys sambo, Ulrika Karlsson, svarar för matsalen och servisen. Krogen ska hålla öppet året om - till glädje för fastboende och öns många hantverkare.

NH 5 i Lysekil Redan i vintras tog bröderna Andreas och Marcus Sundberg Kleen från Fiskeback över restaurangen Norra Hamnen 5 i Lysekil. När vi nu har så många topprestauranger på Skaftö varför skriva om Norra Hamnen 5 ? Jo, två speciella skäl: 1. Anders and Marcus are born and raised on Skaftö, live on Skaftö and both graduates from the Reine & Jonas Academy. 2. Vi tycker att Norra Hamnen är det perfekta utflyktsmålet när vädret är fint för en tur med den egna båt över Gullmar´n . Restaurangen har en 23 meter lång brygga i direkt anslutning till matsalen där gästerna kan boka förtöjningsplats (gratis) i samband med bordsbeställningen. Bröderna regerar i matsalen medan det beprövade kockteamet Marie, Alexander och Andreas svarar för för maten. “Vi vill guida våra gäster

Proffskockarnas bästa

MAN FÅR NÄSTAN EN KÄNSLA av att vara i kyrkan när man äter sin måltid i den nya matsalen på Gullmarsstrand.

till bättre vinupplevelser”, säger bröderna Kleen som båda gått den långa sommelier-utbildningen. “Vi vet att intresset för vin ökar varje år. Dessutom vill vi presentera olika sorters calvados och rom.” Menyn i NH5 har på några år blivit välkänd. Klassiska Moules Frites - här var NH5 pionjärer - Lysekilsborna var först mycket tveksamma till de friterade musslorna, men nu vallfärdar långväga gäster till Lysekil. En annan specialité

är svenska Fines Claires - ostron från Lysekil som Lars Marstone levererar. För hummerälskaren ordnas den 13 oktober en särskild hummermiddag med Cornelius Vreeswijk-musik som framförs av duon Pommac.

Pizzeria Skaftö i Fiskebäckskil Dimitris är Skaftös egen pizzabagare efter 26 år på ön. På försommaren har han byggt ett nytt regn- och soltak över en del av terassen mitt emot

Skaftöhallen. Dimitris har i år anställt en grekisk kock som kommer att laga grekiska specialiteter som moussaka, gemista (fylld paprika) och zouzoukakia - små köttfärsbullar i bläck med tillbehör och salsa. Dimitris kommer som många andra krögare att arrangera trubadurkvällar med räkor och vin under några sommarlördagar. För hämtpizza ring 0523-222 37

Skaftö är välsignat med en handfull goda krogar och ett stort antal duktiga kockar. Vi bjöd in två av dem att dela med sig av sina bästa fiskrecept.

MIKAEL JOHANSSON, GOLFRESTAURANGEN

med Sandefjordsås, stekta grönsaker eller kokt potatis Ingredienser för 2 personer 2 st portionsbitar lax, helst med skinn 2 dl grädde 2 dl creme fraiche 200 g smör 1 msk olja 1 citron salt, vitpeppar

Sandefjordsås Koka upp smör, crème fraîche och grädde i en kastrull. När den kokat ställ den åt sidan och mixa med stavmixer tills den är helt slät.

Krydda med salt, vitpeppar och saften av en citron. Halstrad lax Sätt ugnen på 150 grader. Sätt en stekpanna på en platta och låt den bli ordentligt varm. Häll i en msk olja i pannan och lägg i laxbitarna med skinnsidan nedåt. Låt steka i 3 minuter och lägg sedan i 1 msk smör, stek ytterligare 2 minuter. Krydda laxen rikligt med salt och peppar, vänd den och stek ytterligare 2 minuter Sätt en termometer i den största biten

och lägg in pannan i en ugn på 150 grader. Låt laxen få en innertemperatur på 52 grader. Servera laxen och såsen med stekta grönsaker eller kokt potatis.

“Panget i Viga” i Rågårdsvik

Smultron & Tång i Grundsund

På Rågårdsviks Pensionat vårdar man traditionerna. Tiden står stilla och Kjell Holm, som är mästerkock på fisk, fortsätter enligt framgångsreceptet - ändra inte på ett lyckat program.

På Grundsunds västra kaj bjuder krögaren Magnus Hafström på god skärgårdsmat. Nyheten den här säsongen handlar inte om vad som bjuds på faten utan snarare i glasen. Vinhyllan och det speciella vinbordet - här kan intresserade varje vecka smaka nya viner som tas in i mindre kvantiteter. Drink-afton - Ninni Milltén, som efter två år återvänt för att basa i matsalen på Smultron, är utbildad bartender. Varje onsdag mixar hon nya och klassiska drinkar i baren. T ex “Sommaräpple” (calvados, vodka, citronjuice, äpple, kanel, sprite) eller alkoholfria “Tång” (äpple, lime, mynta & sprite)

Pelles Rökeri i Grundsund Lagom till Midsommarupén kommer Pelles uteterass att vara “vädersäkrad”. “Ett nytt rullbart tak från Frankrike och rörliga glasväggar gör att de hundra gästerna på däcket kan njuta av vår vidunderliga havsutsikt även om det stormar och regnar”, säger Ulf Grundén, som nu är inne på sin tredje säsong som krögare i Grundsund. “Varje torsdag under sommaren ordnar vi trubadur-aftnar på däcket. När gitarrerna tystnat blir det disco i Hugos Bu fram till en bit över midnatt”. Micke Koivuhuhta är Grundens partner och han basar över köket. “De populäraste maträtterna är fiskgrytan och den egna kompositionen av Moules Frites, en krämigare variant”. I Hugos Bu vill Micke ordna 4-5 temakvällar med enkel mat, t ex räkfrossa eller ostron. Ägarnafamiljerna Grundén och Koivuhuhta tillbringar vintrarna i Sälen, där de tillsammans driver den populära italienska restaurangen Appetito, som ligger bredvid Högfjällshotellet.

Syltrutan i Grundsund Marie och Benny Larsson från Kullavik i Göteborgs södra skärgård har tagit över caféet i Krögen efter Britt-Marie. De kommer att fortsätta i samma anda med hembakt bröd och smårätter som både kan serveras på terassen med kvällssol eller tas med hem. Marta och Anna kommer att sköta ruljansen.

Sommardepån i Grundsund har bytt kaffe för att rosterichefen på Da Matteo öppnat ett nytt rosteri Morgon Coffee Roasteri. Genom honom har man också tillgång till Koppis kaffe! Allt borgar för att Sommardepån - som ligger vid marinans brygga i Skutevik - även i år serverar ett av öns bästa kaffe.

VID BRYGGAN i Norra Hamnen ligger krogen med samma namn. Här basar från och med i år bröderna Andreas och Marcus Sundberg Kleen, som tagit över efter duon Reine & Jonas - som nu koncentrerar sig på Brygghuset i Fiskebäckskil. Längs bryggan kan man förtöja sin egen båt medan man njuter av Kleen-brödernas mat och dryck.

Matexperten Staffan Gunnarsson skriver dels om mat, dryck och krogar. Men också om båtar och kultur. Han har botaniserat i gamla skrifter och pratat med med folket på ön.

Medelhavets frukter i legendarisk gryta

MAGNUS HAFSTRÖM, SMULTRON & TÅNG

Ingredienser för 4 personer 2 dl Räk- eller skaldjursfond 1 musselnät (ca 1 kg) 4 dl vispgrädde 2st stjärnanis 1 nypa timjan 2 st lagerblad 1 kuvert saffran 1/2 tsk curry 2 msk rapsolja 2 dl vitt vin 100 g skalade räkor 2 msk hackad persilja 1 hackad gul lök 2 klyftor hackad vitlök 400 g vit fisk ex kummel

Fräs lök och vitlök i oljan i en stor kastrull. När den är riktigt varm, lägg i musslorna och slå på vinet. Låt koka under lock tills musslorna öppnar sig. Ta upp musslorna och lägg dem åt sidan. Tillsätt räk/skaldjursfond, grädde, timjan, saffran, lagerblad, curry och koka upp allt i cirka fem minuter. Smaka av med salt och peppar. Lägg i fisken och koka ytterligare i 2-5 minuter . Lägg upp i varma tallrikar och toppa med musslor, räkor och persilja. Kan serveras med gott bröd eller kokt potatis.

Bouillabaisse är den franska medelhavskustens nationalrätt och Marseilles kännetecken. Tore Wretman, den okrönte kockkungen i Sverige under andra hälften av 1900-talet, beskriver en sommarmorgon i Marseille så här: “Fiskebåtarnas brokiga flotta tuffade in. På kajen samlades rader av husmödrar för att beskåda Medelhavets sällsamma fauna som prydligt ordnades i stora platta bastkorgar. Här kom Le Patron från den lilla restaurangen rusandes så att förklädet flaxade - han fyllde sin korg med väldiga ljusröda languster, små krabbor, djupblå musslor, havsål, petersfisk, rödbarb och flera andra egendomliga fiskar, däribland en och annan som en nordbo känner igen t ex vitling. Exakt så färsk ska fisken vara till bouillabaissen. Sedan den ångande saffransgula vitlöksdoftande soppan i sin terrin stod på bordet med fiskarna och skaldjuren prydligt upplagda på väldiga fat förstod jag varför denna kusträtt flugit på ryktets vingar världen över.” Den äkta franska bouillabaissen tar lång tid att göra och kräver många dyra ingredienser. Grundsunds-bouillabaissen, som Magnus presenterar här, är enklare att göra och smakar underbart. Prova gärna att servera en rouille till. Rouille är samma slags sås som aioli, men när man krossat vitlöksklyftorna tar man också med lite saffran och en bit färsk röd spansk peppar. I brist på pepparn kan man ta en tesked cayennepeppar eller några stänkt tabasco. S.G.

Gynna

de lokala företagen!

sprider namnet över hela landet

Vi har flyttat till Skaftö Rörs lokaler i Fiskebäck. Öppet: Vardagar 13.00-17.00. Lördagar, Söndagar o Helgdagar stängt.

Tel. Stig 070-508 77 88 • Vivi 070-6421288

VI LIGGER VID TEMPO SOMMARÖPPET TISDAG - LÖRDAG

DIN LOKALA HANDLARE FÖR FISK | SKALDJUR | DELIKATESSER KÖKSUTRUSTNING marinadelikatesser@gmail.com | 0735-416521

VÄLKOMMEN TILL LL 242 SKAFTÖ

HÄR FINNER NI PRESENTER OCH INREDNING ÅRETS NYHET, LAKRIDS FRÅN JOHAN BÜLOW NI FINNER OSS VID PARKERINGEN ÖSTERSIDAN, FISKEBÄCKSKIL ÖPPETTIDER SE, FACEBOOK

LL 242 Skaftö LL 242 Skafto

"Vår senaste produkt är en ljuvlig chokladskorpa", säger Monika och Erland Arvidsson, som startade Skaftöskorpan i Fiskebäckskil för drygt 20 år sedan. När företaget behövde mer plats kunde Lysekils kommun inte hjälpa till.

”Vi hade så gärna stannat på Skaftö och vuxit oss stora här. Men kommungubbarna i Lysekil kunde/ville bara ge oss en ny tomt utanför stan . På Skaftö fanns ingenting. Sa dom. Lysekil var inte ett alternativ för oss”. Monika och Erland Arvidsson flyttade sin verksamhet - Skaftöskorpan - från Fiskebäckskil till Stenungsund år 2004. Det började med några plåtar skorpor i bageriet i Fiskebäckskil. Idag har Monika och Erland Arvidsson en redig fabrik i Stenungsund som gräddar 40 000 skorpor per dag. Skaftöskorpan har behållit sitt namn och trådarna till vår ö är många. De flesta tror att skorpan är bakad pågå Skaftö. Trivdes på sommarön ”Vi semestrade på Skaftö från tidigt 1990-tal. Erland var ursprungligen från Rågårdsvik, så det var ju ganska naturligt”, berättar Monika Arvidsson,

”Så blev bensintappen vid infarten till Fiskebäckskil till salu och vi köpte den och startade dessutom en servicebutik där och en liten bilverkstad. Vi ville gärna bo på Skaftö och eftersom det inte fanns något bageri i Fiskebäckskil så tänkte vi att det skulle vara kul att ha”. Växtvärk Bageriet öppnades 1995 och skorpan lanserades 1996-97. Via ett EUprojekt ”Kvinnor i Näringslivet” (QRUT) fick de den hjälp de behövde för att förvandla sommarbageriet till en åretrunt-verksamhet.Till en början bakades 700 skorpor varannan vecka, men produktionen växte och växte. Efter tre år bakade man 7000 skorpor om dagen. Man hade gått från hantverk till små- industri. Skorporna, som tidigare såldes i lösvikt över disk, skulle nu förpackas och transporteras. Välja och vraka 2003 måste företaget antingen bygga nytt eller flytta. ”Vi tog kontakt med Lysekils

kommun för att köpa industrimark på Skaftö, men det gick inte. Däremot kunde vi få mark utanför Lysekil - men dit ville vi inte flytta”, berättar Monika. ”Vi hade kunnat skapa en liten industri på Skaftö”, säger Erland, ”men när vi inte kunde bygga på ön vände vi tillbaka till Stenungsund. Där tog man emot oss med öppna armar och vi kunde välja och vraka mellan markområdena. I januari 2004 gick den första leveransen av Skaftö Skorpor från Stenungsund. Inga mellanhänder ”Vi levererade då och vi levererar fortfarande direkt till butikerna. Vid ett tillfälle fick vi en förfrågan från Servera - de ville ha 50 ton skorpor - jag nästan svimmade. Men vi ville inte ha bara en kund, så de fick nöja sig med tio ton. Det var otroligt mycket”, skrattar Monika. Hemligt recept Det finns idag fyra sorters skorpor - originalskorpan, kardemum-

maskorpa, mandel och fullkorn. Sedan gör man också en variant med franska örter som passar bra till soppa. Receptet - hemligt naturligtvis - kommer från en gammal konditor. Mjölet - viktigt - kommer från Slöinge. På påsarna står de att skorporna är ”kungligt goda” - det hänger kvar sedan kungaparet bjöds på skaftöskopor vid invigningen av Skalbanksmuseet i Uddevalla 1998. Barnen tar över Monika och Erland lämnade 2011 över företaget till dottern Annika och svärsonen Mikael Gustafsson, men de är fortfarande mycket närvarande i företaget. De är också ofta närvarande på Skaftö, där de har kvar sitt hus i Gunnesbo. Text: Agneta Didrikson Foto: Privat

â&#x20AC;?Calle Swedenâ&#x20AC;? sĂ¤nkte tyska bĂĽtar under 2:a vĂ¤rldskriget BALANSPUNKTEN

Han hette Einar KarlssonBackman och var frĂĽn FiskebĂ¤ckskil. Han seglade under hela kriget fĂśr Norge. Han kallades Calle Sweden och han fĂśrliste med sju fartyg. Terje Fredh har tecknat ner hans historia. NĂ¤r jag i Norge i slutet av 1960-talet besĂśkte Direktoratet fĂśr sjĂśmĂ¤n i Oslo fĂśr att forska efter svenska sjĂśmĂ¤n vilka var till sjĂśss fĂśr Norge fann jag i flera besĂ¤ttningslistor Einar Karlsson-Backman frĂĽn FiskebĂ¤ckskil. Efter sjĂśĂĽren arbetade han fram till pensionen pĂĽ en konservfabrik i Lysekil dĂ¤r jag trĂ¤ffade honom. Tillsammans med min kollega Eran (Erik Andersson, fotograf red.anm) besĂśkte vi honom. Han berĂ¤ttade en historia med hĂ¤ndelser som kunde fyllt ett uppslagsverk. Undre ĂĽren 1939-45 seglade han enbart med norska ĂĽngfartyg. Med ss Lysland lĂĽg Einar i Lorient i Frankrike nĂ¤r bĂĽten anfĂślls av tyska plan. â&#x20AC;?Man bĂśrjade kasta ner bomber som detonerade intill oss. TryckvĂĽgen gjorde att Lysland lade sej pĂĽ sidan men reste sej igen. PĂĽ Lysland hade man tvĂĽ kanoner bemannade av kanadensiska skyttar, med dom skĂśt vi ner ett plan.â&#x20AC;? NĂ¤r de allierade skulle slĂĽss

FriskvĂĽrd Massage Alternativmedicin www.balans-punkten.se

KAJAK I GRUNDSUND

Christina Ingemarsdotter

tel: 0707-33 22 40 www.kajakuthyrning-grundsund.se

VĂ¤lkommen till

KRĂ&#x2013;GENS K KR RĂ&#x2013; Ă&#x2013;GEN Ă&#x2013;G ErN S og k & Kro isk Fis Vadstensberget 12 451 79 Grundsund Tel. 0523-204 80

FĂ¤ FĂ¤ Ă¤rrrsk sk fi fisssk k & Sk ka ald a ld djjur! r! Einar Karlsson-Backman, Ă¤ven kallad: Calle Sweden.

med tyskarna i Normandie var Einar matros pĂĽ ĂĽngaren Nestun. â&#x20AC;?Vi hade last av ammunition nĂ¤r en torped trĂ¤ffades oss , men den gick igenom maskinrummet och trĂ¤ffade inte vĂĽr last. Ebb gjorde att Nestun fastnade i sanden. Lasten var

sĂĽ viktig att USA satte in grĂ¤vmaskiner som gjorde en kanal mot havet dĂ¤r stora bogserare drog oss loss till fritt vattenâ&#x20AC;?, berĂ¤ttade Calle. TERJE FREDH

Allt inom hĂĽrvĂĽrd

Restaurang med fullstĂ¤ndiga rĂ¤ttigheter runt hĂśrnet pĂĽ torget vid ICA

$() "" ) %$ ' . & ' ) %$ ' . -'(,"!$ $ * * )* '%'

Ă&#x2013;ppet ĂĽret runt Telefon: 0523-212 85 & 0761-775 411 $

Folktron spelade roll nĂ¤r dĂśden nalkades LĂĽngt in pĂĽ 1900-talet spelade vidskepelse och folktro en stor roll i livets alla skeden fĂśr bohuslĂ¤nningarna. NĂ¤r det gĂ¤ller sjĂ¤lva dĂśden berĂ¤ttas fĂśljande frĂĽn SkaftĂś. Om en gammal skrĂśplig person bĂśrjade prisa maten och Ă¤ta mycket mer Ă¤n vanligt sa man att han â&#x20AC;?ĂĽt sej mot fejdaâ&#x20AC;?. Det var ett tecken pĂĽ stundande bortgĂĽng. Ordet â&#x20AC;?fejâ&#x20AC;? kommer frĂĽn det fornnordiska â&#x20AC;?feigrâ&#x20AC;?,som betyder dĂśdsmĂ¤rkt. Om husdjur plĂśtsligt dog kunde det ocksĂĽ vara ett fĂśrebud. Det berĂ¤ttas ocksĂĽ att det inte var ovanligt i bĂśrjan pĂĽ fĂśrra seklet att personer â&#x20AC;?fĂśrlaâ&#x20AC;? sig, dvs gick till sĂ¤ngs utan att vara sjuka - i vĂ¤ntan pĂĽ dĂśden.

Halmmadrasser NĂ¤r nĂĽgon var mycket sjuk och utgĂĽngen oviss ,vakade familjemedlemmarna. DĂĽ var det viktigt att det alltid brann ett levande ljus i huset. Om den sjuke verkligen ville dĂś och bara lĂĽg och vĂ¤ntade fick han inte ligga pĂĽ en madras eller bolster av hĂśnsfjĂ¤drar. DĂ¤rfĂśr var det viktigt att byta sĂ¤ngklĂ¤der och fylla dem med halm. Fanns en klocka i rummet som tickade - mĂĽste den stannas. Annars kunde den sjuke

inte gĂĽ bort. Ett annat sĂ¤tt att skynda pĂĽ var att riva ett litet hĂĽl i taket sĂĽ att sjĂ¤len kunde stiga mot himlen. De som vakade fick inte klaga hĂśgljutt , fĂśr dĂĽ kunde sjĂ¤len ĂĽtervĂ¤nda till kroppen och dĂśdskampen dĂ¤rmed fĂśrlĂ¤ngas.

FĂśtterna fĂśrst FĂśr att inget ont skulle drabba den dĂśde ordnades likvakor. PĂĽ SkaftĂś var det vanligt att den dĂśde lĂĽg kvar i ett rum i boningshuset fram till begravningen. Kistan tillverkades helst efter mĂĽtt av snickaren. Den fick inte vara fĂśr stor, fĂśr dĂĽ blev det snart ett nytt lik i huset. Och inte fĂśr trĂĽng fĂśr dĂĽ blev den dĂśde missnĂśjd och kunde hĂ¤mnas pĂĽ snickarn. NĂ¤r kistan Ă¤ntligen skulle bĂ¤ras ut var det viktigt att det skedde med fĂśtterna fĂśrst. Sedan mĂĽste de sĂśrjande vĂ¤dra och â&#x20AC;?lufta ut, sĂĽ att de de hann koka kaffe innan gĂ¤sterna komâ&#x20AC;?. heter det i en uppteckning frĂĽn SkaftĂś.

JordfĂ¤stning I kistan kunde man lĂ¤gga bĂĽde fĂ¤rdkost, brĂ¤nnvin (om den dĂśde gillade det) och en fĂ¤rjpeng fĂśr den lĂĽnga resan. FĂśr att den dĂśde inte skulle gĂĽ igen la man ocksĂĽ ofta i en bit stĂĽl eller sĂĽ spikade man fast skjortan i kistan. FĂśr att vara riktigt sĂ¤ker pĂĽ att den dĂśde

Speciell behandling

'( $)%$((%$ # ' %'( ""

i samarbete med

Brottslingar eller oĂ¤ktingar fick inte bĂ¤ras genom kyrkogĂĽrdens grind i FiskebĂ¤ckskil utan lyftes in Ăśver kyrkmuren. Dessa begravdes lĂ¤ngst bort pĂĽ kyrkogĂĽrden tillsammans med de s k sjĂ¤lvspillningarna (sjĂ¤lvmĂśrdarna) och de allra fattigaste.

Skilda kamrar

TEXT: STAFFAN GUNNARSSON KĂ¤llor: Ebbe SchĂśn & BĂśrje PĂĽlsson

+++

Hyra stĂ¤llning? Ring oss!

inte skulle gĂĽ igen slog man fĂśrr - vid jordsĂ¤ttnignen - en ekpĂĽle genom kistlocket och brĂśstet. DĂ¤rav begreppet â&#x20AC;?jordfĂ¤stningâ&#x20AC;?,som vi anvĂ¤nder idag. I BohuslĂ¤ns folktro talade man ibland om de â&#x20AC;?Lagom dĂśdaâ&#x20AC;?. Det var gengĂĽngare, dvs personer som inte fick ro i sin grav och varken var levande eller riktigt dĂśda.

Vid senare tid ville en rĂĽgĂĽrdsviksbo inte att hans hustru skulle kunna komma Ăśver till honom och lĂ¤t gjuta en cementvĂ¤gg mellan platserna i dubbelgraven pĂĽ kyrkogĂĽrden i Lyshult. De stora skillnaderna mellan begravningar fĂśrr och nu Ă¤r att man idag till drygt 80 procent vĂ¤ljer kremering fĂśre kistbegravningar. Dessutom Ă¤r tidsperioden mellan dĂśdsfall och begravning idag mĂĽnga fler veckor Ă¤n fĂśrr i tiden.

SNICKERI

MĂ&#x2026;LNING

www.arekbygg.se

MARKSTEN

KAKEL

arekbygg@hotmail.com

0739-36 56 72

Allt fler vill gå i Skaftö skola 14

“Vår skola är toppen”, tycker dagens elever i det röda skolhuset i Grundsund. Idag har skolan 93 elever, varav sju är nyanlända och några kommer från Bokenäs. Den är tillräckligt stor som den är. I elevantalet ingår varken Grundsunds eller Fiskebäckskils förskoleelever. Där finns ytterligare drygt 30 barn som ska börja skolan så småningom. Därför finns det inga planer på att lägga ner skolan.

Här fostras inte med katekesen! (Se artikel nedan) Förutom den påbjudna undervisningen i de klassiska huvudämnena erbjuds eleverna på Skaftö unika möjligheter. T.ex. att studera miljöutveckling genom en särskild marin profilering som det etablerade samarbetet med forskningsstationen på Kristineberg och nära kontakter med Havets Hus i Lysekil och segelfartyget Kvartsita. Man har dessutom tillgång till en stor idrottshall, ishockey-rink och simhall (i Lysekil). Eleverna är också flitiga i Skaftös många idrottsklubbar för fotboll, golf och ridning.

Vill bo på Skaftö Märta Kvarneberg, vice rektor för rektorsområdet Gullmarsskolan & Skaftö, är sedan tre läsår ansvarig för skolan på Skaftö. Hon är född och uppvuxen på Skaftö, men lämnade ön för att först vid 37 års ålder flytta tillbaka. “Jag ville bo på Skaftö, ville att mina fyra barn skulle få växa upp här och ser jobbmiljön som mycket stimulerande”, berättar Märta. “Elevgrupperna är små, eleverna är studiemotiverade och många är superduktiga”. Antalet elever har ökat under de fem senaste "Jag ville att mina barn skulle växa upp här på Skaftö", förklarar rektorn Märta Kvarneberg sitt beslut att flytta tillbaka till sin hembygd för tre år sedan.

åren, mycket tack vare nyinflyttade unga familjer. Skaftöeleverna är vana att ta hand om nya kamrater, därför finns det heller inga sociala problem i klasserna, som omfattar de första sex åren.

Långa arbetsdagar På lärarsidan räknar man idag med tolv pedagoger, varav många arbetar deltid. Hälften bor på Skaftö. I och med “Fritids” - att skolan tar ansvar för barnen både före och efter skoldagen - krävs många arbetstimmar. Tack vare extra insatser från pensionerade lärare klarar man den peda- T.v. Eleverna är glada över det "marina" inslaget i undervisningogiska undervisningen gen. Astrid Lander och Clara Dupont fick ta i ordentligt för att idag. Men Skaftö har svå- få upp ett rak med sjöpungar på bryggan. rare än Uddevalla och Lysekil att rekrytera nya lärare. Underlaget på Skaftö är försvinnande litet föreningslivet som ön erbjuder, kommer duktiga och många utomstående sökande tycker att lärare även i framtiden att välja att arbeta på Skaftö. “Skaftö ligger långt borta…utanför”. Och med en bra skola kommer ännu fler Skolan har ett gott rykte bland annat för sin speciella marina inriktning. Tillsammans med unga barnfamiljer vilja bosätta sig på Skaftö. den livskvalitet som det innebär att bo på TEXT & FOTO: STAFFAN GUNNARSSON Skaftö och de många aktiviteterna inom

Fiskebäckskil varvar först medmed skolaskola Fiskebäckskil först År 1841 öppnade Helge Bruhn, kyrkans kapellpredikant och lärare, Skaftös första skola i Fiskebäckskil. Han fick finansiell hjälp av skepparna och kaptenerna mot att han också undervisade sjömän i navigation för senare sjökaptens-examen i Göteborg eller Strömstad. Fiskebäckskils viktiga fraktfart krävde bättre utbildning än vad klockaren tidigare kunnat ge i kristendom och innanläsning.

Skolbyggnaden intill kyrkan (senare församlingshem och idag Föreningen Sjöstjärnans Hus) stod färdig sommaren 1841. Den kostade i material och arbetslön totalt 2,732 kronor. Läraren Bruhn undervisade under skolåret upp emot hundra elever i åldrarna 6 till 18 år enligt den s.k. Lancaster-metoden. Eleverna delades upp i klasser om sex elever plus en s.k. monitör, en äldre elev. Varje klass satt i en halvcirkel framför ett av de sex fönstren, monitören innanför där han övade och förhörde i katekes, läsning och räkning. Bruhn gick från fönster till fönster och övervakade undervisningen. Bruhn bodde

Grundsunds Marina Mån-Fred: 09.30-18.00 Lör-Sön 10.00-17.00

Hos oss hittar du bl.a: Chhatwal & Jonsson, Lovely Linen, Massproductions, Tangent GC, Cane-line, Add:Wise, Stetson, Nicolas Vahé, Holebrook, Ulf Andersson, Cissi & Selma m.m.

Kaffet vi serverar kommer från Koppi och Morgon Coffee Roasters. Ni hittar oss genom att följa bryggan från badplatsen, runt marinan, ner till kanalen.

Varmt Välkommen i sommar!

under sin lärartid i lärarbostaden på andra våningen, där han också i ett mindre rum undervisade sjömännen. I det stora rummet - gamla skolsalen - hänger än i dag en tavla av konstnären Carl Wilhelmson, som var elev i skolan, dock inte under Helge Bruhn.

Grundsund följde Allt detta hände ett år innan Sveriges regering 1842, med stöd av kronprins Oscar, lagstiftade om obligatorisk folkskola för alla. Sedan Fiskebäckskil på egen hand löst skolproblemet ordnade också Grundsund, genom kapellpredikanten Bernhard Ardell 1847 en egen folkskola i “ett af enskild man upplåtet rum”, där man undervisade 80 elever under året. Nu blev också Morlanda församling tvingad att ordna obligatorisk undervisning för resten av Skaftös rotar: Rågårdsvik, Näreby, Fiskebäck, Berg, Gåsö och Skaftöland. Här ogillade bönderna och fiskarna påbudet eftersom de ville ha barnens fulla arbetskraft på gården eller till fisket. År 1847 anställdes Olle Berndtsson. Ingen annan församling i landet nöjde sig med bara en lärare för så många barn - 650 stycken. Berndtsson reste med en skolkista fylld med böcker mellan Morlandas fjorton rotar. Efter bara några år anställdes också Olle Andersson och då fick de flesta eleverna undervisning tre veckor per år.

Lön och bostad Varje socken i Sverige skulle ha minst en folkskola med

"Vår lärarinna Kristina Jacobsson var mycket sträng och gudfruktig", berättade Gunhild Karlsson om sin skolgång i Grundsund 1909. FOTO: SKAFTÖ SKRIFTER

minst en behörig lärare och alla föräldrar var skyldiga att skicka sina barn till skolan för att undervisas i kristendom, innanläsning och räkning. Lärarens årslön bestämdes till minst 16 tunnor spannmål, varav 8 i natura och resten i pengar. Därtill en tjänlig bostad och ved samt sommarbete och foder för en ko, eller ersättning härför. För att finansiera skolan togs ett bidrag ut från varje skattskyldig i församlingen, dessutom skulle för varje barn som deltog i undervisningen betalas en skolavgift, dock inte för de fattigaste. Allt enligt folkskole-stadgan 1842.

Rotting & griffeltavla Att skolan var kyrklig och sträng berättar Gunhild Karlsson från skolåret 1909 i Grundsund. “Vår lärarinna hette Kristina Jacobsson. Hon var mycket sträng och gudfruktig. Vi fick lära oss lydnad och att vara uppmärksamma. Varje dag läste vi morgonbön, sedan hade vi kristendomskunskap en timme. Vi fick lära oss Tio Guds Bud. Varje lördag hade vi

psalmverser som vi skulle lära oss utantill till måndag. Och det skulle vara felfritt annars blev det bakläxa eller sitta kvar efter de andra gått hem och läsa tills vi kunde det. Det hände ibland att rottingen kom fram om vi var olydiga. Vi hade griffeltavlor att skriva på. På den tiden fanns det inga pappersark och pennor. Vi lärde oss ju att både läsa och skriva ändå. ”

Hårda slutförhör Efter ett antal skolår hölls slutförhör i de tre obligatoriska ämnena. Kraven var hårda för alla elever, främst vad gällde katekesen, medan kunskap i räkning inte ansågs så viktigt för flickorna. Det som främst motiverade de äldre pojkarna att klara slutförhöret var att detta gav rätt till nattvardsundervisning. Först efter konfirmationen blev de nämligen accepterade på riktigt i det vuxna arbetslivet.

Fem skolor Systemet med kringresande lärare och provisoriska lokaler ersattes snart - i takt med be-

folkningstillväxten och ökade krav på bättre undervisning av nya fasta skolbyggnader. Grundsund - prästgården, nuvarande församlingshemmet, byggdes samman med ett skolhus bestående av ett enda rum. Grundsund fick senare ett skolhus där Solrosen idag ligger. Gunnesbo-skolan byggdes i slutet av 1860-talet för Rågårdsviksbarnen och närliggande bondgårdar. 1920 fanns det tre skolsalar och flera lärarbostäder. 1959 stängdes skolan och barnen flyttade till Fiskebäckskil. Skolan i Evensås byggdes 1901 och stängdes 1930. Där gick barnen från Östersidan och norra Skaftö. Fiskebäckskil fick ytterligare en skola 1904, Moseback-skolan för de mindre barnen, medan de äldre stannade i den gamla byggnaden. Bägge skolorna stängdes 1971 och alla elever flyttades till den nya skolbyggnaden i rött tegel vid infarten till Grundsund.

TEXT: STAFFAN GUNNARSSON

När bordet inte räcker till... Vännerna är ibland för många, familjenklanen bara växer och alla kompisar måste vara med på barnkalaset. Ja, tillfällena är många när bordet inte räcker för alla kära. Att bjuda alla på restaurang kan bli väldigt dyrt, särskilt om gästerna är törstiga. Skaftö har flera spännande lokaler som man kan hyra för kalaset. Man får själv fixa mat och dryck, men allt annat man behöver - glas, porslin och enkel köksutrustning - finns på plats.

Sjöstjärnans Hus i Fiskebäckskil ligger vackert vid kyrkan.

Folkets Hus i Grundsund

Evensås skola

För det riktigt stora kalaset erbjuder Folkets Hus, som byggdes 1988 och firar 30-årsjubileum i år, plats för 150 personer vid dukade bord. Priser: Helger, fredag/lördag Hela Bottenvåningen över 50 personer fred/lördag 3,000 kr Hela Bottenvåningen upp till 50 personer fred/lördag 2,500 kr Stora salen och kök upp till 50 personer fred/lördag 2,000 kr Kontakt: Ring 0705-321 995

Det gamla skolhuset sköts av Norra Skaftö Samhällsförening. Det ligger på höger sida om vägen vid Ladan vid infarten mot Östersidan. Huset har plats för max 60 sittande gäster. Pris - heldag 600: kr, upp till 3 timmar 300 kr Kontakt Ketty Magnusson 0705 932 593

Sjöstjärnans Hus i Fiskebäckskil Det gamla huset vid kyrkan var den första skolan på Skaftö. Därefter tjänade det som församlingshem i många decennier . Sedan förra året ägs och sköts det av Föreningen Sjöstjärnan, som gärna hyr ut de fräscha lokalerna. Max 70 personer kan äta vid dukade bord. Priser: 800:- för en dag eller 1500 kr för ett dygn. Kontakt: Kristina Jarnedal 0707 675 159

Båtklubben i Grundsund Det lilla röda huset som ligger granne med Pelles Rökeri rymmer 40 personer inne och om vädret är fint finns det plats för 24 vid de fasta borden utanför på bryggan. Pris per dygn för medlemmar: Fredag, lördag, söndag, helgdag samt "aftnar" (dag före helgdag) 1000 kr Måndag - torsdag 600 kr För icke medlem tillkommer en kostnad på 500 kr vid varje tillfälle. Kontakt: Ulf Knutsson, 0705 667 662. STAFFAN GUNNARSSON

I Grundsunds Båtklubbs lokaler kan man fest både inom- och utomhus

Skulptur i Pilane 2018

PILANE HERITAGE MUSEUM PRESENTS

OCEAN AUDIOSCOPE PER SVENSSON

LAURA FORD TONY CRAGG HELGI GISLASON JAUME PLENSA IDA KOITILA KENT KARLSSON PER SVENSSON HEDVIG BERGMAN HANNEKE BEAUMONT MARIA MIESENBERGER

PILANE TJÖRN 19.5 - 30.9 ALLA DAGAR 9-19

Ecoutez la mer!

(Sept. 10-17)

www.pilane.org

Hans jättedjur gör stor succé i USA Han längtar alltid tillbaka till Grundsund

HÖGT UPPE: Kent Ullberg på nacken av sitt monsterdjur - en mastodont. En av orsakerna till att Kent Ullberg kan göra så fina djur är att han hanterat många djurkroppar under sina år som konservator.

Han har fått en park uppkallad efter sig i Corpus Cristi i Texas. Och en speciell Ullberg-dag, när folk i den lilla staden går man ur huse för att göra is-skulpturer i hans anda. Kent Ullberg har kommit en lång väg från Grundsund till den översta skulptureliten i USA. Han ville egentligen bli fiskare som sin morfar Axel. Men morfar avrådde: “Du har andra talanger än att tråla torsk”, sa morfar. Och visst hade morfar rätt. Kents talang sitter i hans händer och hans kärlek till djur. Men hans kärlek till Grundsund är också stor. “Jag längtar alltid till Grundsund och försöker komma dit så ofta jag kan”. Kent Ullberg, 73 år, har bott Kent bott störstaUllberg, delen av73sittår,livhar i USA. största delen av sitt liv i USA. Han kom dit redan 1974 och Han kom dess dit redan och har sedan levt på1974 skulptera har sedan dess levt på- ofta skulptera främst djurkroppar i jätfrämst djurkroppar ofta i han jätteformat. I somras- hade teformat. en stor utställning på MillesI somras hade han tillsamen stor gården i Stockholm utställning Millesgården i mans medpåfågelkonstnären Stockholm tillsammans Lars Jonsson.Där visademed han fågelkonstnären Lars sina konstverk dels Jonsson. i monuDär visade hanoch sinai det konstverk mentalformat mindre dels i monumentalformat och maquette-formatet. i det mindre maquette-formaVägen från Grundsund till tet. Colorado har varit lång och Vägen från Grundsund till spännande. Colorado har varit lång och Hjärtat i Grundsund spännande. Kent Ullberg är i själ och Hjärtat i Grundsund hjärta en Grundsundspojke. Kent Ullberg Kerstin är i själforoch Hans mamma till hjärta en Grundsundspojke. storstaden Göteborg för att Hans mamma Kerstin for till studera vid Slöjdföreningens storstaden förextra att konstskola. Göteborg Hon jobbade studera vid Slöjdföreningens som servitris på Liseberg och konstskola. Hon jobbade extra där mötte hon konstnären och som servitris på Liseberg som och musikern Jean Ullberg, där möttedragspel hon konstnären och spelade i en dansmusikern Jean Ullberg, som

bandsorkester. Tycke uppstod. spelade dragspel i entill dans“Ungdomarna ställde det bandsorkester. för sig”, sa man i Grundsund, närTycke Kent uppstod. var på väg. ”Ungdomarna ställde till det Att Kent inte var ett “olycksför man inär Grundsund, fall”sig”, blevsatydligt syskonen när på väg. GertKent ochvar Lena senare komAtt Kent familjen. inte var ett ”olyckspletterade fall” blevtillbringade tydligt närhela syskonen Kent läsåret Gert och Lena senare kom1954-1955 hos mormor Anna pletterade och morfarfamiljen. Axel Hagel. Kent hela läsåret “Jag tillbringade var i Grundsund varje 1954-1955 hosjag mormor Anna sommar tills var 22 år” och morfar Hagel. berättar KentAxel Ullberg med”Jag stor var i Grundsund varje värme i rösten från sinsommar ateljé i tills jag var år” från berättar Loveland, inte22långt CoKent Ullberg med stor värme lorados huvudstad Denver. i rösten frånhade sin ateljé i Love-“Morfar en fiskebåt land, inte långt från Colorados Castor- och jag ville också bli huvudstad fiskare. JagDenver. älskade havet. Det hade en fiskebåt gör”Morfar jag fortfarande. Castorjaghuvud ville också bli “Allt och i mitt kommer fiskare. Jag älskade havet. Det från tiden i Grundsund. Morgör fortfarande. morjag trodde alltid på mig och ”Allt imig mitti huvud kommer stöttade mina ibland lite från tidenvägval. i Grundsund. Morkonstiga Jag ville ju mor alltidsom på mig och helsttrodde bli fiskare morfar, stöttade mina lite men hanmig sa iatt detibland var ingen konstiga vägval. Jag ville ju

framtid i fiskar-yrket. helst fiskare morfar, ”Dublihar andrasom talanger än men han sa att det var ingen att tråla torsk”, sa morfar. framtid i fiskar-yrket. Stöd ”Duhemifrån har andra talanger än att trålauppmuntrades torsk”, sa morfar. Kent av sina konstnärliga föräldrar att skaffa Stöd hemifrån sig ett konstnärligt yrke och Kent uppmuntrades av sina efter realexamen vid Annedals konstnärliga föräldrar att skaffa Folkskole-seminarium i Gösig ett sökte konstnärligt teborg han ochyrke komoch in efter realexamenskulpturlinje. vid Annedals på Konstfacks Folkskole-seminarium “Konstutbildningeni Göpå teborg söktevar hanmycket och kom in 1960-talet polipå Konstfacks skulpturlinje. tisk och ingen var intresse”Konstutbildningen på konst 1960rad av föreställande talet var mycketinte politisk och och definitivt av djursingen var intresserad förekulpturer”; berättaravKent, ställande konstgick och definitivt som därför över på inte av djurskulpturer”; berättar musei-linjen. Kent, som därför gick över på Utlandet lockade musei-linjen. Kent delade sin tid mellan Utlandet lockade studierna på Konstfack och Kent sin tid mellan jobbetdelade som konservators-elev studierna på Konstfack och på Naturhistoriska Riksmuseet. jobbet som konservators-elev Det jobbet fick han genom på Riksmuseet. sinNaturhistoriska mentor i Göteborg chefsDet jobbet fick han genom

konservatorn Björn Vennersin mentor i Göteborg berg. Han for sedan tillchefsTyskkonservatorn land för att delsBjörn lära sigVennerspråket berg. Hanutbilda for sedan och dels sigtill tillTyskkonland för attettdels lära siglåg språket servator, yrke som nära och dels utbilda sig till konskulptörens. servator, ett yrkeden somordinarie låg nära “När senare skulptörens. konservatorn pensionerades ”När den ordinarie fick jag senare den tjänsten och det konservatorn blev porten tillpensionerades nästa fas i min fick jag-den ochsäger det karriär ochtjänsten mitt liv”, blev tillsom nästavia fasjobbet i min Kentporten Ullberg, karriär - och fick träffa folkmitt medliv”, godasäger konKent takterUllberg, i Afrika.som via jobbet fick träffa folk goda kon“Dit hade jagmed alltid längtat. takter Till dei Afrika. stora och vilda dju”Dit hade jag alltid längtat. ren”. Till de stora och vilda djuren”.

Safari-guide Safari-guide

Som 22-åring for han till AfSom Afrika rika 22-åring och blevforenhan deltillav den och blev en del av den växande växande Safari-industrin. Han Safari-industrin. Han nu tyska tyska kunskaper kom väl kunskaper kom nu välbåde till pass. till pass. Han kunde konHan kunde konversera versera och både konservera. Han och blev asblevkonservera. assistent tillHan “The White sistent till ”The White Hunter”. Hunter”. Chefen Chefen för för Botswanas Botswanas nanationalpark, Alec Campbell från

"Havsvind" är en av Ullbergs skulpturer som finns i Sverige. Den står på Alviks Strand väster om Stockholm

tionalpark, Alec Campbell från Skottland, Skottland, ville ville starta starta ett ett nanaturmuseum i huvudstaden turmuseum i huvudstaden GaGaborone borone och och Kent Kent Ullberg Ullberg fick fick möjligheten möjligheten att att var var med med och och bygga bygga upp upp det. det. Sedan Sedan blev blev han han också också kurator kurator för för National National Museum Museum and and Art Art Gallery Gallery och och under under sju sju år år var var han han helt helt uppupptagen tagen av av den den afrikanska afrikanska naturen naturen och arbetet med och arbetet med att att konservera konservera vilda vilda djur djur till till museet. museet. ”Men “Men hela hela tiden tiden skulpterade skulpterade jag jag vid vid sidan sidan om. om. Även Även om om skulpturer av djurkroppar skulpturer av djurkroppar inte inte ansågs ansågs som som ”riktig “riktig konst”, konst”, beberättar i rösten. rättar Kent Kentmed medskratt skratt i rösten.

Mot väst, mot väst Motdag väst, mot väst från DenEn kom en man

ver i USA till Kents En dag kompåenbesök man från Denmuseum. och hans manver i USAHan på besök till Kents nar skulleHan samla en museum. ochdjur hanstill mannystartad av Denvers nar skulledel samla djur tillMuen seum - endel Afrika-avdelning. nystartad av Denvers MuKent- blev guide för denna seum en Afrika-avdelning. grupp och efter några Kent blev guide förmånader denna blev att vara med grupphan ochinbjuden efter några månader och bygga upp ”Africa Hall”

blev han inbjuden att vara med vid ÅretHall” var och Denver-museet. bygga upp “Africa 1974 och Kent var 29 år. vid Denver-museet. Året varI USA manvar föreställande 1974 gillade och Kent 29 år. I konst och Kents sällsynta taUSA gillade man föreställande lang skapa ”levande” djurskonstattoch Kents sällsynta takulpturer uppmärksammades. lang att skapa “levande” djurs”Jag varuppmärksammades. jättelycklig. Postkulpturer modernismen rådde ochPosthär “Jag var jättelycklig. platsade jag! ” rådde och här modernismen platsade jag! “

Bildade familj IBildade Denver familj träffade han den unga

belgiskan tvåbarnsmamman I Denver träffade han den unga Veerle, som blir hans hustru belgiskan tvåbarnsmamman och business manager. Kent Veerle, som blir hans hustru blir till två pojkar. och därmed businessfarmanager. Kent En pojkarna bortvå i Florida blirav därmed far till pojkar. och han ritar båtar. En av pojkarna bor i Florida Vid ettritar besök i Corpus Cristi och han båtar. i Texas av enCristi hänVid etthittade besök ide Corpus delse enhittade husannons. i Texas de av en hän”Påen Padre Island, en ö utandelse husannons. för“På Corpus Cristi, en fanns ett Padre Island, ö utanhus med ”studio” för Corpus Cristi,ovanpå fanns gaett raget. Studion visade sig vishus med “studio” ovanpå gaserligen vara envisade liten våning raget. Studion sig vis-”granny-flat” kallas Menserligen vara en litendet. våning den kunde duga som arbetsplats

Här sitter ettårige Kent i knät på morHär sitter ettmor Anna. årige Kent i Mamma Kerknät på morstinAnna. står till mor vänster och Mamma mormorsmor Kerstin står Augusta till vänstersitter framför. och mormorsmor Augusta sitter framför.

Kents önskan var att bli fiskare som morfar Axel, här i skansen på sin fiskebåt Castor tillsammans med sina fiskarvänner.

Café Syltrutan Mitt i det genuina fiskeläget Grundsund på Skaftö i det vackra Bohuslän med en unik skärgård av klippor & skär, fisk & skaldjur och sol & bad, ligger Café Syltrutan. Här kan du äta frukost, lunch och tidig middag.

Kent gick ett år i skolan i Grundsund och bodde då hos sina morföräldrar i Bovik. Här tillsammans med tre skolkamrater nere i Grundsunds hamn. Stig Gunne Isaksson, Kent, Ingemar Karlsson och Stig Hugo Karlsson.

“granny-flat” kallas det. Men och kunde jagsom skulptera”, den där kunde duga arbetsberättar Kent. plats och där kunde jag skulptera, “ berättar Kent.

Stora uppdrag

Utanför Denver, i förstaden Stora uppdrag Love land, hittade Kent ett mycUtanför Denver, i förstaden ket modernt och framåtsträvande Loveland, hittade Kent ett gjuteri så småningom flyttar mycketoch modernt och framåthan sin verkstad till en byggnad strävande gjuteri och så småiningom närheten. flyttar han sin verkstad en tillKent en Ullberg byggnadbliri snabbt närheten. efterfrågad konstnär och han Kent Ullberg blir snabbt en får också en rad fina utmärkelser efterfrågad konstnär och han av institutioner. fårolika också en rad fina utmärHan har stora örnen kelser av gjort olikaden institutioner. som över Han värnar har gjort denstatsbanken stora örneni Houston, Texas bland dei som värnar över och statsbanken mer spektakulära är den stora Houston, Texas och bland de mångdelade bronsskulpturen mer spektakulära är den stora som sträcker sigbronsskulpturen över fem kvarter mångdelade isom centrala Omaha, sträcker sig Nebraska. över fem Ett annat fontän kvarter jätteprojekt i centralaär en Omaha, iNebraska. Fort Lauderdale i Florida full Ett annat jätteproav jektsegelfiskar. är en fontän i Fort Lauderdale iTEXT: Florida full av seAGNETA DIDRIKSON gelfiskar. BILDER:PRIVAT Vill man se Kent Ullbergs

skulpturer i Sverige kan man bLand annat bege sig till Alviks Strand i västra Stockholm. Där står en jätteskulptur i rostfritt stål - Havsvind.

Vi bakar vårt kaffebröd och matbröd dagligen från naturliga råvaror. Maten gör vi från grunden, lite som hemma, och vi har öl- och vinrättigheter. Vår Bed & Breakfast har 3 rum för kortare eller längre perioder, alla är smakfullt nyrenoverade. Boka ditt rum på Syltrutan i sommar!

VÄLKOMNA!

Öppet Juni - Augusti (Se vår hemsida för tider) Adress: Lönndalsvägen 34, 451 79 Grundsund : Telefon: 0523 – 20 100 www.syltrutan.se & FB

annonser

VÄSTKUSTENS BÄSTA SHOPPING HITTAR DU PÅ SKAFTÖ

TEXT: AGNETA DIDRIKSON BILDER:PRIVAT

Kläder, skor, inredning, prylar och leksaker, alltid 20-70% billigare priser. Didriksons, Sailracing, Mousqueton, Tenson, Soya Freequent, Newport, Hunky Dory mfl.

Kläder, skor, inredning, prylar och leksaker, alltid 20-70% billigare priser. Kläder, skor, inredning, prylar och leksaker, alltid 20-70% billigare priser. Didriksons, Sailracing, Mousqueton, SoyaFreequent, Freequent, Newport, Dory m.fl. Didriksons, Sailracing, Mousqueton,Tenson, Tenson, Soya Newport, HunkyHunky Dory mfl. Mobil 0707-27 77 10 | Hannas i hamnen, Östra Kajen, 45179 Grundsund | Ladan, Evensås, 45178 Fiskebäckskil

VÄSTKUSTENS BÄSTA SHOPPING HITTAR DU PÅ SKAFTÖ Mobil 0707-27 77 10 | Hannas i hamnen, Östra Kajen, 45179 Grundsund | Ladan, Evensås, 45178 Fiskebäckskil Kläder skor, inredning, prylar & leksaker, alltid 20-70% billigare priser

Om 30 år finns det mer plast än Det går inte en vecka utan alarmerande nyheter om plast i havet med bilder på döda sjöfåglar med magen full av plast, delfiner som fastnat och drunknat i gamla drivande fisknät eller havsköldspaddor som ätit plastpåsar i tron att det var maneter. Skaftöposten bad Jonas Gunnarsson, professor i marinbiologi, att reda ut begreppen och ge oss lite råd för framtiden. Under våren strandade en ung kaskelott på spanska kusten med 29 kilo plastpåsar i magen. I början av juni rapporterades om en annan val som hittats död i Thailand med 80 plastsäckar i magen. Plastnedskräpningen har nått hela vår planet, från Arktis till obebodda öar i Stilla havet, där forskare nyligen upptäckte att de vidsträckta vita stränderna innehåller hundratals plastbitar per kvadratmeter. I maj hittade japanska forskare för första gången en plastpåse längst ned i Marianergraven, världens djupaste havsgrav på över 10.000 meter djup.

Öar av plast Nya beräkningar visar att cirka 80.000 ton plastskräp flyter och ansamlas i så kallade plastöar i Stilla havet, bestående av plastartiklar och fiskeredskap som bildar ett växande sopberg som redan är tre gånger större än Sverige. I Skagerrak bildar Jutska strömmen på likande sätt en virvel som för skräpet från världens hav

till Bohusläns kuster. Enligt Håll Sverige Rent landar cirka 8000 kubikmeter skräp varje år längs vår Bohuskust, varav 94 % består av plastartiklar. Kustkommunerna ordnar varje år en strandstädardag i samarbete med Håll Sverige Rent. Lysekils kommun meddelade att 18 ton skräp samlades in under 2018, betydligt mer än tidigare år. 2016 larmade World Economic Forum i en rapport att om plastnedskräpningen i haven fortsätter i samma takt som i dag kommer det att finnas mer plast än fisk i havet om 30 år.

Plast i allt Plast har bara funnits i cirka 70 år, men har redan blivit ett av världens snabbast växande miljöproblem. Man uppskattar att vi fått cirka 10 miljarder ton sedan plasten började tillverkas industriellt från råolja. Cirka hälften av all plast som finns i världen har producerats sedan år 2000, dvs under de sista 18 åren. Plast ingår i nästan alla ar-

Det är inte svårt att hitta förfärliga bilder på plastnedskräpningen. Denna är lånad ur den brittiska tidningen The Guardians specialbilaga i början av juni.

tiklar som vi tillverkar idag Asien. Hälften av all plast tilloch den har naturligtvis många verkas i Asien, varav 30 profördelar. Huvudproblemen är cent i Kina. Den största avnätvå: Dels att alla engångsartiklar maren av plast idag är försom påsar och flaskor är svåra packningsindustrin och främst för naturen att bryplastflaskor. En ta ned. Det tar cirmiljon plastflaskor 10 milj ton ka 400 år för en köps per minut i plastflaska och plast hamnar världen, dvs cirka upp till 600 år för i havet varje år 480 miljarder per en fisklina. Dels år, varav en fjärdeatt endast ett fåtal länder i väst- del tillverkas av Coca Cola. världen har en effektiv sop- Mindre än 7 procent har återhanteringen och återvinning vunnits. som den vi har i Sverige. Själv trodde jag att mesta delen av plasten i havet kom 10 miljoner ton från båtavfall, men huvuddelen En uppskattning är att 10 mil- av det vi finner kommer från joner ton plast hamnar i havet land. Under världens miljödag varje år f och främst då från den 5 juni uppmanade Indiens premiärminister Modi världen att på allvar ta itu med plastföroreningen.

En tickande bomb Att miljoner marina djur svälter och dör varje år efter att de ätit plast är bara en del av problemet. Ett mindre synligt men kanske desto farligare problem är mikroplasten, små plastpartiklar som bildas när plasten bryts ned. Vetenskapliga studier visar att mikroplast kan orsaka stor skada på mindre organismer t.ex växt- och djurplankton, kräftdjur och fisk. Ytterligare ett stort problem är att mikroplast ofta innehåller giftiga ämnen som tillsätts plasten vid tillverkningen, t.ex bisfenol A eller mjukgörare kallade

Lönndal 208 451 79 Grundsund

ftalater. Dessa kan ge upphov havens framtid, där Sverige till hormonstörande eller andra tillsammans med önationen toxiska effekter i djur, samt Fiji var värdar. Konferensen eventuellt i människor när vi fokuserade på utmaningen att äter fisk och skaldjur som in- få till en bättre avfallshantering i utvecklingsländer för att nehåller mikroplast. Plastöarna i stilla havet och minska plastutsläppen till havåra sopberg på land och i flo- vet. Fina förslag presenterades, der kan därmed ses som en men som så ofta på internatickande bomb, där ett större tionella konferenser, inget bemiljöproblem kan uppstå när slutades. plasten bryts ned till mikroplast. Under årets konferens på Höga halter av Världsmiljödagen demikroplaster Det händer inte klarerade FNs genehar redan hit- mycket konkret ralsekreterare Antonio tats i de milGuterres att plastnedi Sverige jöer som unskräpning tillsammans dersökts, t o m IKEA undantaget med global uppvärmi polarisen. ning var de två största Ingen vet ännu säkert hur farliga miljöhoten för som mänskligdessa mikroplaster är eller om heten. Han manade oss alla att de till och med kan bli farligare använda mindre engångsartiklar för oss när de bryts ned till i plast och sade: “Refuse what ännu mindre partiklar, så kal- you cannot reuse”. lade nanopartiklar.

Kristineberg forskar Forskningen i världen om effekter av mikroplaster har ökat exponentiellt sista åren i takt med ökningen av plastnedskräpningen. Therese Karlsson, som forskar om mikroplaster på Kristinebergs Marina Forskningsstation på Skaftö, menar att det är oroande att plastskräp hittas på så många ställen och att det är jätteviktigt att vi ökar vår kunskap om effekterna av mikro- och nanoplaster i havet och på land. Den femte juni 2017 höll FN ett möte i New York om

Går att lösa

I jämförelse med koldioxidutsläpp och växthuseffekt är plastkrisen enklare att lösa. Det handlar om att ändra vår plastproduktion till material, som är lättare att bryta ned. Sluta eller minska tillverka engångsartiklar i plast, förbättra avfallshanteringen och öka plaståtervinningen, i hela världen, men framförallt i Asien. Flera länder, som Kenya, Costa Rica, Rwanda och Frankrike har redan börjat att förbjuda plastpåsar helt. Costa Rica har också meddelat ett beslut om förbud mot engångsartiklar i

Växel 0523-211 72 Sebastian 0707-47 97 91 Hampus 0768-65 46 64

Sedan 2014 finns vi, NA-Plåt, i GRGs lokaler och kan sedan dess erbjuda ytterligare ett komplement till alla sorters byggprojekt. I vår plåtverkstad tillverkar vi husoch hantverksdelar som till exempel skorstenskupor och fönsterbleck. Här tillverkar vi specialdetaljer utifrån dina behov och önskemål.

SKAFTÖS BEFOLKNING STÄLLER ALLTID UPP när städpatrullen kallar. I våras storstädades bl a Grundsunds södra hamninlopp. Christina Ingemarsdotter och Bobo Royson var glada åt all hjälp, bland annat från Oskar Dafgård och Anders Jellbo.

fisk i havet plast från 2021. Indien med- år 2020. Adidas annonserade i delade i början av juni att man mars att de sålt en miljon skor tillverkats av stoppar alla engångsartiklar i som plast från 2022. EU-kommis- återvunnen plast. Vad har hänt i Sverige? Posionen har i maj 2018 lagt ett förslag på förbud mot en hel litikerna har aviserat om evenrad engångsartiklar. Plastpro- tuellt förbud mot mikroplast, ducenterna föreslås även åläg- men hittills valt att inte gå vigas kostnader för soptransporter dare. Man har tillsatt utredoch återvinning. Förslaget ska ningar och infört informationskrav för butiker nu diskuteras i EUparlamentet och i 8.000 kubikmeter om plastpåsens negativa effekter EU-länderna och det skräp landar vid på miljön. Men är nog stor risk att Bohuskusten. regeringen har det urvattnas. inte vågat förÅ andra sidan är 94 % är plast. bjuda platspåsar företagens reaktion ofta att föregå förbuden och eller någon annan engångsarföreslå ersättningsmaterial. Vi tikel. Svenskarna är duktiga på kan hoppas att detta påskyndar att komma med förslag på inforskningen kring material som ternationella konferenser, med lättare bryts ned. Starbucks i nationellt händer det inte mycUSA har utlyst en tävling med ket konkret. ett pris på 10 miljoner dollar för den entreprenör som kan ”Ocean Cleanup” leverera en kaffekopp som lätt Håkan Wirtén, generalsekretare kan brytas ned. Word Economic för WWF, skriver att “...vi alla, Forum tillsammans med politiker, företag, ideella orgaMcKinsey och ett konsortium nisationer och privatpersoner av olika industrier inom för- måste göra vad vi kan för i packningsindustrin föreslog ny- framtiden får få rena och leligen riktlinjer för en ny global vande hav fulla med fisk’. plasttillverkning baserad på en Ett gott exempel är Boyan cirkulär ekonomi och effektivare Slat, en holländsk student, som återvinning. I England har The- sedan han sett plastpåsar på resa May presenterat en ny havets botten bestämde sig för miljöplan med ett totalförbud att göra något åt saken. Bara för försäljning av vissa plats- 18 år startade han ett företag produkter och schampo och ”Ocean Cleanup” och en insmink, som innehåller mikrop- samlingskampanj för att utlaster. veckla en maskin som skulle IKEA meddelade i juni att kunna samla in plasten från de kommer att fasa ut alla sina Stilla havets plastöar. Nu under engångsartiklar i plast och er- sommaren sjösätts en 600 meter sätta dem med miljövänligare lång flyttande barriär i San alternativ samt att all plast som Francisco som ska testas i Stilla används i deras produkter ska havet. vara av återvunnen plast från National Geographic lanse-

Lilla Skaftö Gård

“DET ÄR BRA att problemet med plastavfallet i havet uppmärksammats över hela världen”, säger Jonas Gunnarsson, här vid sin brygga inne i Kilen. Jonas Gunnarsson är professor i marinekologi och miljötoxikologi vid Stockholms universitet. Han doktorerade på Kristinebergs Marina Forskningsstation och var under flera år fastboende på Skaftö. Idag är han sommarboende vid Sörvikarna. Foto: Staffan Gunnarsson

rade ett specialnummer i juni om plast och startade en kampanj: ”Planet or plastic” för att hjälpa utvecklingsländer att förbättra sin plastavfallshantering.

Så vad kan du göra? Använd färre engångsplastartiklar. Stöd organisationer som Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen och National Geographics insamling. Plocka själv skräp i sommar när du är på stranden. Ha en trevlig sommar ! Jonas Gunnarsson

Vill Du synas här nästa år? Boka plats redan nu hos adidrikson@hotmail.com

Avskilt lugnt läge, sjöbod med vedeldad bastu och brygga med flera båtplatser och plats för grillen. Huset är byggt 1861, nyligen smakfullt renoverat. Stora sällskapsytor både inne och ute i den stora trädgården med terrasser och gräsmattan som vetter mot Strömmarna. Detta är en idyll för stor familj och gäster. 4 km till Skaftö GK 3 km till Fiskebäckskil med restauranger och service. 260 kvm. Pris 8.200.000:- eller högstbjudande.

Ring för visning.

Vikens

Fa s t i g h e t s b y r å i Ly s e k i l

Med 26 år i btanchen.

Tel. 0523-120 90 0708-770 771 www.vikens.se

Handla 100% Handla lokalpr lokalproducerad oducerrad el -hållbart, -hållbart t, miljö milj miljövänligt vä änligt och klokt Att g Att göra öra ett ak aktivt tivt vval al är enk enkelt. eltt. Kontakta bara oss så hjälper vi dig, och ser till att du får både 100 % förnybar och 100 % lokalproducerad energi från enbart vindkraft och solenergi. Läs mer på www.levailysekil.se

0523-66 78 93

Fiskebäckskil • slipenshotell.se • brygghusetkrog.se • 0523 - 222 22

Skaftöposten på webben www.skaftoposten.se

Världen spelplats för syskonenKinhult

Frida Kinhult har redan vunnit Spanska Amatörmästerskapen (för andra året i rad!). Nu väntar många europeiska stortävlingar innan det bär av till USA. Marcus Kinhult hoppas att formen håller i sig när andra halvan av säsongen drar igång vid Midsommar. En plats bland de 60 som får spela finalomgpngarna i Dubai hägrar.

Frida bäst i Sverige

Marcus behöver

en miljon kronor till

- nu väntar Florida

Den 16 augusti sätter hon sig i planet med siktet inställt inte bara på studier vid Florida State University utan också på den lukrativa amerikanske touren. Frida Kinhult har med sig sin andra vinst i Spanska Öppna och den svenska utmärkelsen ”Årets Spelare 2017”. Den första tog hon i stor konkurrens med Europas allra bästa amatörer. Den andra fick hon av golfförbundet med motivationen : ”Förutom två segrar på Skandia Tour 2017 har hon även segrar, LagEM och en topp-10 på Europatouren.

Frida sprider glädje och delar sin kunskap till lagkompisar och yngre spelare. En värdig vinnare!” Med sin seger på Skandia Tour Order of Merit 2017 fick hon också Annika Sörenstam Trophy.

Har en Plan B ”Jag ska läsa Sports Management. Jag är faktiskt också intresserad av tränarrollen. Jag gillar att se andra utvecklas. Så om det inte fungerar med spelet så kan jag gå i papps fotspår eller hitta en uppgift inom

golfförbundet”, säger Frida. Studierna ska pågå i fyra år, men Frida kan tänka sig att avbryta dem till förmån för en proffskarriär. ”Det är OK med mina blivande coacher. Om vi känner att jag är mogen innan studierna är klara så har jag deras välsignelse”. TEXT & FOTO: AGNETA DIDRIKSON

Svenska dameliten kommer till Skaftö Skaftö Golfklubb tar emot den svenska damproffseliten veckan före midsommar. 54 svenska och nordiska damer ska tampas om en rekordsumma kring 300 000 kronor. Bakom projektet står Brygghusets Reine Patriksson, klubben tidigare pro Mikael Kinhult och Skaftö GKs styrelse.

Utöver de stora prispengarna kommer också enskilda rondpriser att delas ut. Ungefär som längdskidåkningens ”spurtpriser”.

pengarna. Som amatör får en golfare endast ta emot priser upp till ett värde av 1500 kronor. Men äran av en god placering är helt OK att sola sig i. Frida, som ingår i det svenska damlandslaget och vann Spanska Mästerskapen i våras (se artikel ovan), borde ha en god chans att placera sig.

Klubbens medlemmar kommer att gå man ur huse för att ställa upp och få de drygt 50 gästerna att känna sig välkomna och vilja komma tillbaka nästa sommar. Publiken kommer också att tas väl omhand, speciellt vid hål 15 och kring klubbhuset, där mat och dryck ska serveras.

Skaftö Golfklubb kommer i sommar att sättas på den svenska golfkartan igen. Under mänga år arrangerade klubben en proffstävling för herrar - Rosén Open som till stora delar sponsrades av klubbens hedersmedlem Benny Rosén. Med Bennys bortgång las tävlingen ner. Nu har öns ”krögar-kung” Reine Patriksson trummat ihop en stor prissumma och hoppas att med årets tävling ta steget upp till Europatourens challengetour för damer nästa sommar.

Bara proffs får pengar ”Det är fantastisk roligt att vi kan ordna detta och jag ser fram emot att spela mot alla dessa duktiga kvinnor”, säger klubbens stjärna Frida Kinhult som dock inte kan aspirera på de stora

Rondpriser utöver Tävlingen spelas över två dagar med 36 hål på onsdagen den 20 juni och de 30 bästa spelarna går vidare till torsdagens 18 hål. En Pro-Am på tisdagen inleder tävlingsveckan. Utöver golfen kommer det att bli kringaktiviteter kring några av banans mest spännande hål, t ex korthålet 15 ner mot Stockevik. Knappa 100 meter mäter hålet, men den lilla greenen har en bred ”vallgrav” runt som tar hand om både för korta och för långa utslag.

Publikvänligt

Text och foto: AGNETA DIDRIKSON

REINE PATRIKSSON har dragit ihop en prisportfölj värd cirka 300.000 kronor för att locka svenska proffsdamerna till Skaftö. Frida Kinhult, än så länge amatör, ska mäta sig med proffsdamerna , men kan inte ta emot några pengar.

Han gör sitt tredje år ute i Europa, varav det mittersta var på Challengetouren. Med fina placeringar i år har han visat att han klarar pressen och hör hemma i den översta gruppen. När halva säsongen är avslutad har Marcus spelat hem cirka 2 miljoner kronor. Efter några veckors vila hemma på Skaftö ger han sig ut för att spela fyra tävlingar varav två viktiga - och penningstinna tävlingar. ”Jag behöver spela in en miljon

till för att säkra kortet”,säger Marcus, som dock siktar lite högre än att bara behålla kortet. Han vill vara bland de 60 spelare som får ta det sista varvet med tre tävlingar på vägen till Dubai. Hittills har jag samlat på erfarenheter. Ibland går det bra, ibland kör man i diket. Men jag lär mig varje gång. Jag känner att jag är där jag vill vara - att spela med och mot de allra bästa i Europa”, säger Marcus.

Legender ger namn åt rummen i nya golfhotellet

Här kan du sova hos Arnold Palmer Skaftö Golfhotell är litet, men naggande gott. Efter en total ombyggnad av övervåningen i det gamla klubbhuset - tidigare ett ålderdomshem - har sex rum och ett sällskapsrum (med gemensamt badrum) omvandlats till fem fantastiska sovrum, vart och ett med eget badrum och tillgång till balkong.

fortfarande gör livet osäkert för de yngre damerna på tourerna - trots sin mogna ålder. Bakom design och inredning står samma företag som inredde Slipens Hotel & Pensionat. Oddbirds från Ulricehamn är en kvintett mycket begåvade damer som tillför både färg och form på sina uppdrag.

Sova med Seve

Annika och Tiger

”Som vi gjorde på Slipen har varje rum sin egen design och sitt eget namn, berättar Reine Patriksson. ”Vi har valt fem golflegender, var och en berömd på sitt vis. Bobby Jones, Seve Ballesteros, Arnold Palmer och Tom Morris är namnen på de fyra mindre rummen.” Det stora i mitten är uppkallat efter Dame Laura Davies, den fantastiska brittiska golfspelaren som adlats av drottningen och som

”Till nästa år ska vi också inreda vinden och göra två stora sviter om cirka 40 kvadratmeter. Dessa tillägnas vår svenska superstjärna Annika Sörenstam och hennes motpart i USA - Tiger Woods”, berättar Reine.

PIZZERIA SKAFTÖ Sommaröppet 12.00-22.00 Lunch 12.00-14.00

DIN LOKALA

Tel: 0523 211 72 order@grgsvensson.se www.grgsvensson.se

Du hittar oss vid infarten till Grundsund

BYGGVARUHANDEL PÅ SKAFTÖ

Trävaror Byggmaterial Fönster och dörrar Kakel och klinkers Färg Torrbruk Elmaterial VVS Järnvaror Verktyg Gasol Marksten Trädgård

Och inte nog med det. På en tomt, som tillhör golfklubben, på andra sidan vägen har ett projekt dragits igång. Man hoppas att det ska stå färdigt sommaren 2020. ”Det ska bli 15 rum - i samma stil som dessa - kring en gemensam innergård”, säger Reine Patriksson som glidit från restaurangvärlden in i hotellvärden på kort tid. ”Man kan säga att vi har koncentrerat oss på Skaftö och målet är att skapa verksamheter som kan leva året runt. Vi vill jobba småskaligt. Vi vill känna våra gäster och genom ett totalgrepp kunna ge dem de bästa upplevelserna vid besöken på Skaftö”, säger Reine. TEXT: AGNETA DIDRIKSON FOTO: MAGNUS SKOGLÖF

Tel. 0523-222 37

SNICKERIVERKSTAD Trappor Snickarglädje Grindar och staket Möbler Gammaldags profiler

- Våra referenser Din trygghet

0704-41 09 41 Gi lla oss på FACEBOOK!

Öppettider: Öppettider: Måndag: 07:00Ͷ17:00 Måndag: 07:00Ͷ17:00 Tisdag: 07:00Ͷ17:00 Tisdag: 07:00Ͷ17:00 Onsdag: Onsdag:07:00Ͷ1 07:00Ͷ17 7:00 :00 Torsdag: Torsdag:07:00Ͷ17:00 07:00Ͷ17:00 Fredag: 07:00Ͷ17:00 Fredag: 07:00Ͷ17:00 Lördag: Lördag: 09:00Ͷ13:00 09:00Ͷ13:00

15 rum till

Öl- & vinrättigheter

26 år i samma regim

Skaftö Golfhotell, på övervåningen i klubbhuset, öppnar i sommar med fem dubbelrum - alla uppkallade efter golflegender. Nästa sommar öppnas två sviter på vinden och inom två år hoppas Reine Patriksson och Jonas Svensson att 15 nya rum ska vara byggda på andra sidan vägen.

BYGGENTREPRENAD Nybyggnation Totalrenovering Omʹ och tillbyggnad Mindre reparationer ROT-arbeten

Alla som bor året om på Skaftö har som främsta önskan att se befolkningen växa. Många krafter samarbetar för att behålla ungdomarna och locka nya människor till vår ö. Här har vi samlat en liten grupp av...

...personer som sätter färg på Skaftö

”Hummerkungen” brinner för sin hembygd Han kallas Hummerkungen eftersom han en gång fick mycket hummer i sina tinor. Men han sysslar inte med humrar. På dagtid jagar han buset, men på sin fritid sköter han om Skaftö. Thomas Andersson är en av ”Erans pöjkar” - en av de våra. Han har just fyllt 50, blivit ordförande i Skaftö Båtklubb, en förening där man får kvalificera sig

för ett ordförandeskap. Thomas har suttit 24 år i styrelsen! Men han gillar att kallas Hummerkungen. ”Det har blivit ett starkt varumärke”, säger han när vi träffas efter ett tennispass. Nej, han spelar inte, han hjälper till att hålla banorna i gott skick. Han kan fixa det mesta. Thomas började sitt yrkesliv som snickarlärling hos Knuts Snickerier. Sedan blev han polis och har en 30-

årig karriär bakom sig. Just nu upprätthåller han tjänsten som Lysekils “ polischef”. Han har inte precis någon att chefa över, men alla är nöjda att staden - till vilken Skaftö hör har en lokalt förankrad person i polishuset. Han är inte en dussinmänniska även om man skulle önska att det fanns dussinvis som Thomas. För några veckor sedan höll han sommartalet på nationaldagen.

Iklädd polisuniform från 1926 stod han i trädgården till 90-årsjubilerande Skaftö Hembygdsförening & Gille och manade den månghövdade publiken att samverka - att samarbeta och värna om varandra så att Skaftö även i framtiden förblir ett tryggt samhälle. Han flaggar en konstig flagg vid vissa fotbollshelger. Inbiten Frölunda-fan vajar Frölundas grönvita fana från Sälviksberget.

Love sprider god musik omkring sig Han har bara funnits på Skaftö i några år, men han har redan blivit en del av vårt samhälle. Och det var ingen slump att han hamnade här. “Jag träffade Birgitta Gunnarsson i något musikaliskt sammanhang och vi fick låna hennes hus under några sommarveckor. Sedan var jag fast

och har kommit tillbaka. Via Birgitta fick jag också kontakt med kyrkan och har jobbat som frilansare här i några år”, berättar Lowe i en paus mellan sina många konsertuppträdanden. Nu har Lowe Pettersson lämnat sitt frilansande liv och har idag fast tjänst i kyrkan. Han har just avslutat en treårig kantors-utbildning (som inne-

bar pendling mellan Skaftö och Hjo) och kan uppdatera sitt redan imponerande musikaliska CV. Han har bla arbetat länge med finlandssvenska Birgitta Ulfsson och de drog tillsammans fulla hus på Dramaten för några år sedan. I sommar är han flitig med musikaftnarna i Fiskebäckskils kyrka, dit han inbjudit flera

duktiga solister. Han leder också kyrkokören i Lysekils församling. Han är dessutom ansvarig för att församlingens pianobestånd uppgraderats ordentligt. “Man måste ha ett bra instrument för att spela god musik”,säger Lowe.

Lisa valde att sadla om mitt i livet Efter flera år som sjuksköterska och med arbete bland annat i hemtjänsten “gifte hon in sig” i Rågårdsviks Pensionat för många år sedan. Alla som ätit en sommarmiddag, planerat ett barndop, bröllop eller begravning på Panget har haft stor hjälp av Lisa, som balanserade vinkaraffer och fisksoppa som om hon aldrig gjort annat. Men Lisa tröttnade på servitrisjobbet och ville annat. “När jag slutade på Panget hade jag faktiskt ingen aning om vad jag skulle - eller ville - göra”, säger Lisa, som dock aldrig var orolig för att stå utan jobb. Enligt arbetsförmedlingen skriker både vården och restaurangerna efter folk. “Ska du inte läsa?” undrade Mamma, som själv satte sig på skolbänken i 50-årsåldern. “Jag scrollade runt på Sensus hemsida…och några månader senare hade jag börjat den ettåriga kurs som skulle ta mig in på en helt ny marknad”, berättar Lisa, som denna sommar vikarierar på Fonus Begravningsbyrå i Uddevalla.

Fängslades av ämnet Att bli begravningsrådgivare hade aldrig stått på Lisas lista. “Men det var många faktorer som guidade mig och vägde

in. Ett föredrag av Gillis Ekman öppnade ögonen och gjorde mig intresserad, både av utbildningen och av ämnet. Att det sedan var en statlig utbildning - och därmed gratis - samt att arbetsmarknaden såg bra ut spelade också roll”, säger Lisa. Utbildningen var förlagd till Göteborg så Lisa hade bussförbindelse nästan från dörr till dörr. Hon pendlade tre dagar i veckan och studerade hemma de övriga två. Stort stöd har hon haft av sambon Robert (som arbetar kvar på pensionatet) och döttrarna Siri och Ester.

Starta egen byrå Ska nu Skaftö få sin egen begravningsbyrå? Nja, inte än

att säga sanningar

Han är kunnig. Han är kultiverad. Och han har en vass penna. Jan Ivarson i Stockevik är Skaftös mesta (…och bästa?) debattör!

Jobbigt att läsa Att sätta sig på skolbänken igen i vuxen - 40 år - ålder var svårare än hon kunnat ana. “Jag tycker att det var så svårt med koncentrationen. Att fokusera. Även om jag var intresserad av ämnena så fladdrade tankarna ofta iväg”, berättar Lisa, som bland annat hade juridik, psykologi, administration och service på schemat. “Det var samtidigt så jätteroligt att studera. Att andra elever och lärare intresserade sig för vad jag tyckte i olika frågor.”

Jan räds inte

på några år. “Jag vill ha mer erfarenhet på en etablerad byrå. Det är så många detaljer som ska fungera och inget uppdrag är det andra likt. Jag behöver mer rutin”, säger Lisa. Som dock kan tänka sig att bilda en Skaftö-filial till en äldre byrå om några år.

Ömtåligt ämne Att tala om döden som något naturligt är inte lätt. “Vi vet ju alla - åtminstone

vi vuxna - att vi en dag ska dö. Men många är väldigt oförberedda på detta. Jag skulle vilja prata med alla dessa om döden och begravningar. Det blir så mycket lättare att bära sorgen om man vet vad som ska hända och i vilken ordning. Att prata om döden borde vara helt naturligt”. Bli inte förvånad om du redan i sommar stöter på Lisa Larsson i någon av våra kyrkor eller andra lokaler lämpade för begravningar.

Han blev en “arg ung man” i höjd med pensionsåldern. Idag är han 77 och bor med en vidunderlig utsikt på berget ovanför Stockeviks hamn. Han har byggt sitt drömhus på sina fäders mark, han är femte generationen. Det var inte lätt att få igenom bygget av det egna och sedermera också andras hus och Jan Ivarson har skrivit en bok om turerna i “Långdansen” som han kallat boken. Det är en märklig läsning. Jan Ivarson är politiskt konservativ, många säger att han står höger om höger. “Jag gick ur moderaterna när Reinfeldt ville att vi skulle öppna våra hjärtan”, säger Jan Ivarsson, som ansåg att han kunde göra mera nytta som

fristående debattör. Han är mycket kritisk mot Sveriges integrationsprogram, men delvis också mot många av de nyanlända. “De flyr undan krig och förtryck som uppstått på grund av de medeltida system som råder i deras länder. Men så tar de med sig denna kultur och vill implementera den hos oss. Där blir det fel. Det vill vi inte ha. I alla fall inte jag.” Jan Ivarson satt i kommunfullmäktige för moderaterna innan han lämnade partiet. Han har sedan dess gjort mycken nytta i Skaftö Öråds verksamhet, kanske främst i arbetsgruppen Bygga/Bo där han tagit fram ett första förslag till ny översiktsplan för Skaftö. “Vi behöver mer mark för handel, småföretag och liknande. Inte för bostäder och inte för industrier. Det kommer inga tunga industrier till Skaftö”, menar Jan Ivarson.

90 ĂĽr fyller i ĂĽr SkaftĂś HembygdsfĂśrening och Gille och firar det med

att ge ut skriften SkaftĂśland i vilken sommargĂ¤sten HĂĽkan Hermansson tecknat ner minnen frĂĽn sina somrar hos farbror Kalle i Lunnevik. SkaftĂśposten har fĂĽtt saxa de bĂ¤sta bitarna ur berĂ¤ttelsen.

Det var en gĂĽng en kiosk... Och det var en gĂĽng en fĂ¤rja. FramfĂśrallt var det oĂ¤ndliga somrar utan slut. FĂśr sĂĽ var det i slutet av femtiotalet och man var tio ĂĽr, cirka, och ens sommarvĂ¤rld inramades av denna kiosk och denna fĂ¤rja och stranden vid KoskĂ¤r pĂĽ Ăśns nordsida. Ainas kiosk vid Lunnevik var byggd pĂĽ en liten lĂĽg bergklack till vĂ¤nster om fĂ¤rjelĂ¤get. Vid rĂ¤cket lutade sig vuxna och hĂ¤ngde barn i klasar fĂśr att fĂślja lastning och lossning, vinka till ankommande eller spĂ¤nt leta efter nĂĽgot bekant ansikte bland passagerarna. FĂ¤rjan var vĂĽr livlina till omvĂ¤rlden, i fĂśrsta hand till KĂ¤llviken pĂĽ andra sidan. Om fĂ¤rjan med sina piskande stĂĽlkablar var livlinan sĂĽ var Ainas kiosk ankaret och vattenhĂĽlet i vĂĽr sommarvĂ¤rld. Det var hos henne det lilla godislagret fylldes pĂĽ infĂśr helgen. Med ĂĽterhĂĽllen min och upptrĂ¤nat tĂĽlamod plockade hon ettĂśres och tvĂĽĂśres och stundom nĂĽgra femĂśres godsaker - trixkola, violkarameller och salta lakritsfigurer - ner i pĂĽsen. Hennes arbete var lika delar stoiskt tĂĽlamod med barn i valet och kvalet mellan det syrliga och sĂśta i sortimentet och letande i fuktiga barnanĂ¤var efter korrekt antal kopparmynt. Med sommaren kom sommargĂ¤sterna. Vid lĂśrdag middag ringlade sig kĂśerna ner mot fĂ¤rjan pĂĽ KĂ¤llvikensidan i Ă¤ndlĂśst lĂĽngsamt tempo. Cyklar och bussar trĂ¤ngdes med bilarna pĂĽ det smala dĂ¤cket. I Lunnevik vĂ¤ntade gamle Sander i sina blĂĽklĂ¤der och med vegamĂśssan tryckt Ăśver pannan fĂśr att pĂĽ sin kĂ¤rra frakta bagage till Lillys pensionat i backen. Sander var den fĂśrste fĂ¤rjkarlen i Lunnevik ett par ĂĽrtionden efter sekelskiftet. Ainas man Karl Erik, min egen farbror Kalle, Arnold med uniformsmĂśssan pĂĽ nacken och en allvarlig man vars namn jag aldrig lĂ¤rde mig - det var min barndoms fĂ¤rjekaptener. MĂ¤n i sina bĂ¤sta ĂĽr. Sander hade sina ĂĽr bakom sig, men med sega bentag och med krum rygg drogs kĂ¤rran upp till pensionatet. Bakom honom en procession av oftast ĂĽlderstigna pensionatsgĂ¤ster, de flesta frĂĽn GĂśteborg, i kvarnhjulshattar och eleganta sommarklĂ¤nningar. Det stod en air av Oscar den andre och synnerligen flydda tider kring sĂ¤llskapet. Inte minst Ăśver den Ă¤ldre herre i halmhatt, benvit linnekostym och silverkrycka som ĂĽterkom ĂĽr efter ĂĽr och som med behagfull gest lyfte sin hatt fĂśr varje mĂśtande. Ă&#x2013;verklassdamernas sommarlov i Lillys trĂ¤dgĂĽrd och bersĂĽer var sannolikt lika efterlĂ¤ngtat som mitt eget. Mittemot pensionatet hade Ragnar sina bĂ¤rodlingar, framfĂśrallt jordgubbar. FĂśr att dryga ut den magra kassa som bestod av en minutiĂśs veckopeng och fĂśr att undvika att krediten vĂ¤xte sig ĂśvermĂ¤ktig i Ainas kiosk gick jag i tjĂ¤nst i jordgubbslandet. Det var ett misstag. De lejda flickorna uppifrĂĽn landet plockade i rasande takt. Efter en dags hukande i bĂ¤rraderna gav jag upp. Men Lunnevik bjĂśd den arbetssugne pĂĽ fler arbetstillfĂ¤llen. Hos Lilly vĂ¤rvades jag att passa upp pĂĽ de eleganta pensionatsgĂ¤sterna med en synnerligen viktig syssla. PĂĽ damernas rum fanns deras pottor. Pottorna skulle sjĂ¤lvklart tĂśmmas nĂ¤r de lĂ¤mnat sina rum pĂĽ morgonen. Pottorna var mĂĽnga och innehĂĽllet nĂĽdde inte sĂ¤llan upp till kanten. Med emaljspannar i bĂ¤gge hĂ¤nderna gĂ¤llde det att fĂśrsiktigt ta sig ner fĂśr de smala trapporna med det skvalpande innehĂĽllet. Efter tre veckor gav jag upp. Och det mesta av den ersĂ¤ttning som presenterades efter utfĂśrt uppdrag gick naturligtvis till Ainas kiosk.

Idag Ă¤r kiosken borta. Och telefonkiosken som stod bredvid. Och fĂ¤rjan och alla de spĂ¤nt vĂ¤ntande barnen. Och bilkĂśerna i Lunneviksbacken. Och kĂśerna pĂĽ andra sidan. Kvar Ă¤r minnen. Om mĂ¤nniskor och somrar i Ă¤ndlĂśs rad innan barnet blev en vuxen, som nu vĂ¤nder sig om och ser allt det som var i ett egendomligt skarpt ljus. Somt ser man med vemod. Annat med barnslig lyckan i minsta detalj. AlltsĂĽ finns Ainas och Lillys och Sanders och Ragnars Lunnevik Ă¤ndĂĽ kvar. Och kiosken. Inte minst kiosken. HĂ&#x2026;KAN HERMANSSON Ă¤r pensionerad journalist i MalmĂś och sommarboende pĂĽ SkaftĂś sedan 1955.

Holma Golf bed & breakfast ÂĄÂ&#x17D;Â?Â&#x2018;Â?Â?Â&#x192;Â&#x201D; Â&#x2021;Â&#x201D; Â&#x2013;Â&#x2039;Â&#x17D;Â&#x17D; Â?Â&#x203A;Â&#x201D;Â&#x2021;Â?Â&#x2018;Â&#x2DC;Â&#x2021;Â&#x201D;Â&#x192;Â&#x2020;Â&#x2021; Â&#x201D;Â&#x2014;Â? Â?Â&#x2021;Â&#x2020; Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x2019;Â&#x2021; Â&#x2039;Â&#x2021;Â? Â&#x2022;ÂĄÂ?Â&#x2030;Â&#x192;Â&#x201D; Â&#x2018;Â&#x2026;Â&#x160; Â&#x201E;Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x192; Â&#x2021;Â&#x2013;Â&#x2013; Â&#x2022;Â&#x2013;Â&#x2021;Â?Â?Â&#x192;Â&#x2022;Â&#x2013; Â&#x2039;Â&#x2C6;Â&#x201D;Â¤Â? Í?ÇŁÂ&#x192; ĆŹ Í?Í&#x153;ÇŁÂ&#x2021; Â&#x2013;Â&#x2021;Â&#x2021; Â&#x2019;Â¤ Â&#x203A;Â&#x2022;Â&#x2021;Â?Â&#x2039;Â&#x17D; Â&#x2018;Â&#x17D;Â?Â&#x192; Â&#x2018;Â&#x17D;Ć¨Â&#x17D;Â&#x2014;Â&#x201E;Â&#x201E;Ç¤ Â&#x2018;Â?Â&#x201E;Â&#x2039;Â?Â&#x2021;Â&#x201D;Â&#x192; Â&#x201E;Â&#x2018;Â&#x2021;Â?Â&#x2020;Â&#x2021; Â?Â&#x2021;Â&#x2020; Â&#x2022;Â&#x2019;Â&#x2021;Â&#x17D; Â&#x2019;Â¤ Â&#x2DC;Â¤Â&#x201D; Â&#x2C6;Â&#x192;Â?Â&#x2013;Â&#x192;Â&#x2022;Â&#x2013;Â&#x2039;Â&#x2022;Â?Â&#x192; Â&#x201E;Â&#x192;Â?Â&#x192;Ç¤ Â&#x203A;Â&#x2022;Â&#x2021;Â?Â&#x2039;Â&#x17D; Â&#x2018;Â&#x17D;Â?Â&#x192; ÂĄÂ&#x201D; Â&#x2021;Â? Â&#x192;Â&#x2DC; Â&#x2C6;Â¤ Â&#x201E;Â&#x192;Â?Â&#x2018;Â&#x201D; Â&#x2039; Â&#x2DC;Â&#x2021;Â&#x201D;Â&#x2039;Â&#x2030;Â&#x2021; Â?Â&#x2021;Â&#x2020; Â&#x2021;Â? Â&#x2013;Â&#x2014;Â&#x201D;Â&#x2C6; Â&#x192;Â&#x2DC; Â&#x201D;Ă&#x161;Â&#x2020;Â&#x2022;Â&#x2DC;Â&#x2039;Â?Â&#x2030;Â&#x2021;Â&#x17D;Ç¤ Â&#x2019;Â&#x2019;Â&#x17D;Â&#x2021;Â&#x2DC; Â&#x2021;Â? Â&#x201E;Â&#x2039;Â&#x2013; Â&#x192;Â&#x2DC; Â&#x2018;ÇŚ Â&#x160;Â&#x2014;Â&#x2022;Â&#x17D;ÂĄÂ? Â&#x2019;Â¤ Â&#x2DC;Â&#x192;Â&#x2026;Â?Â&#x201D;Â&#x192; Â&#x2018;Â&#x17D;Â?Â&#x192;Ç¨ Çł Â&#x192;Â?Â&#x192;Â?Â&#x2022; Â&#x2020;Â&#x2021;Â&#x2022;Â&#x2039;Â&#x2030;Â? Â?Â&#x2018;Â?Â?Â&#x2021;Â&#x201D; Â&#x2030;Â&#x2021; Â&#x2DC;Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x152;Â&#x2021; Â&#x2022;Â&#x2019;Â&#x2021;ÇŚ Â&#x17D;Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x2021; Â&#x2021;Â? Â&#x2014;Â&#x2013;Â?Â&#x192;Â?Â&#x2039;Â?Â&#x2030; Â&#x2020;ÂĄÂ&#x201D; Â?Â&#x2018;Â?Â&#x2020;Â&#x2039;Â&#x2013;Â&#x2039;Â&#x2018;Â?Â&#x2021;Â? Â&#x2019;Â¤ Â&#x2030;Â&#x201D;ÂĄÂ&#x2022;Â&#x2021;Â&#x2013; Â&#x2022;Â?Â&#x192;Â&#x2019;Â&#x192;Â&#x201D; Â&#x2021;Â? Â?Ă&#x161;Â&#x152;Â&#x17D;Â&#x2039;Â&#x2030;Â&#x160;Â&#x2021;Â&#x2013; Â&#x192;Â&#x2013;Â&#x2013; Â?Â&#x2018;Â?ÇŚ Â&#x2013;Â&#x201D;Â&#x2018;Â&#x17D;Â&#x17D;Â&#x2021;Â&#x201D;Â&#x192; Â&#x160;Â&#x2014;Â&#x201D; Â&#x201E;Â&#x2018;Â&#x17D;Â&#x17D;Â&#x2021;Â? Â&#x2022;Â?Â&#x192; Â&#x201E;Â&#x2021;Â&#x2013;Â&#x2021; Â&#x2022;Â&#x2039;Â&#x2030; Â&#x2018;Â&#x2026;Â&#x160; Â&#x2014;Â&#x2019;Â&#x2019;Â&#x17D;Â&#x2021;Â&#x2DC;Â&#x192; Â&#x2030;Â&#x2018;Â&#x17D;Â&#x2C6; Â?ÂĄÂ&#x201D; Â&#x2020;Â&#x2021;Â? ÂĄÂ&#x201D; Â&#x2022;Â&#x2018;Â? Â&#x201E;ÂĄÂ&#x2022;Â&#x2013;Ç¤ Â&#x2021;Â&#x2013; Â&#x2013;Â&#x201D;Â&#x2018;Â&#x201D; Â&#x152;Â&#x192;Â&#x2030; Â&#x2030;Â&#x2021;Â&#x201D; Â&#x2C6;Ă&#x161;Â&#x201D;Â&#x2014;Â&#x2013;Â&#x2022;ÂĄÂ&#x2013;Â&#x2013;Â?Â&#x2039;Â?Â&#x2030;Â&#x192;Â&#x201D; Â&#x2022;Â&#x2018;Â? Â&#x2014;Â&#x2019;Â&#x2019;ÇŚ Â&#x2022;Â?Â&#x192;Â&#x2013;Â&#x2013;Â&#x192;Â&#x2022;Çł Â&#x17D;Â&#x192;Â&#x2022; Â&#x201D;Â&#x2039;Â?Â&#x2022;Â&#x2022;Â&#x2018;Â? Â&#x2C6;Ç¤Â&#x2020;Ç¤ Â&#x2014;Â&#x201D;Â&#x2018;Â&#x2019;Â&#x192;Â&#x2013;Â&#x2018;Â&#x2014;Â&#x201D;Â&#x2022;Â&#x2019;Â&#x2021;Â&#x17D;Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x2021;

Â&#x2021;Â&#x17D;ÇŁ Í&#x153;ÍĄÍ&#x17E;Í&#x; - Í Í¤Í&#x153; Í Í&#x153; Â&#x2021;Â&#x152;Â&#x17D;ÇŁ Â&#x2039;Â?Â&#x2C6;Â&#x2018;ĚżÂ&#x160;Â&#x2018;Â&#x17D;Â?Â&#x192;Â&#x2030;Â&#x2018;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ç¤Â&#x2022;Â&#x2021; Â&#x2021;Â&#x201E;Â&#x201E;ÇŁ Â&#x2122;Â&#x2122;Â&#x2122;Ç¤Â&#x160;Â&#x2018;Â&#x17D;Â?Â&#x192;Â&#x2030;Â&#x2018;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ç¤Â&#x2022;Â&#x2021;

Illustration: Lasse BjĂśrk

Välkomna in till oss! Möbler, tyger, lampor, glas, porslin och mycket, mycket annat! www.mixinterior.se

✆

ÖPPET ÅRET RUNT! även batteribyte!

Drottningg 40 LYSEKIL 0523-120 20

FÖLJ OSS PÅ:

Böcker, Sjökort & Kartor Kungsgatan 37, Lysekil 0523-61 14 46

Facebook och Instagram!

Köp 4 betala för 3

Sommarbokmässan + ( $! ',)*#('+ .- " &

% +,* ** "

Lördag 7 juli kl 11 – 15 på Oscars Träffa ett 20-tal spännande författare bl.a. Stefan Edman, Terje Fredh, Lennart Brohed, Eva Rosengren, Henrik Harnevi m fl Musik av Slott & Koja.

Lysekils Bokhandel Kungstorget, Lysekil Tel. 0523-103 20

PROVSKOR Modekollektioner från världens alla hörn!

herr 41-42 dam 37-37½ HAVETS HUS - HAVSAKVARIET I LYSEKIL

Fynda bland vårens och sommarens provkollektioner med allt från extremt tonårsmode till exklusiv komfort

c:a HALVA MARKNADSPRISET Öppet 2 juli - 4 augusti Välkommen till

Kungsgatan 39, Lysekil

NYA KOR VARJS E DAG

Öppet: må-fre 10.30-18.00 lö 10.30-14.30

Det tar faktiskt bara en kvart med färjan från Östersidan - även med stopp vid Fiskebäckskils ångåtsbrygga - att nå den stora lilla staden Lysekil. Från Grundsund, med Rania, tar det lite längre tid. Men där är också själva resan - förbi eller till Gåsö och Stockevik - ett äventyr i sig. Båda farkosterna anlöper Södra Hamnen och därifrån är det bara en kort promenad upp till torget, där Kungsgatan börjar. Lysekil är en vacker sommarstad med grönskande parker och en närhet till havet - en sensation för både öga och näsa. Torget har ibland marknad, när bygdens bönder kommer till stań med sina produkter. Under sommaren är Lysekil också en musikstad. Allsångskvällar i Stadsparken, konserter i kyrkan och bakgårdsmusik på Cafeet. I augusti, i samband med regattan bjuder huvudsponsorn Preem på tre konserter, den sista med Sean Banan - för små och stora barn. En rask promenad tvärs över stań och man är i Norra Hamnen, som på senare år blivit en fasionabel stadsdel. Här ligger nya dyra lägenheter med underbara utsikter över Västerhavet. Här finns butiker och en uppsjö av krogar i olika prisklasser. Man kan också vandra söderut förbi gamla Oscars (där Oscar II höll hov när han var i stań) till Havets Hus. Ett besök ”under vattnet” kan kombineras med en lätt lunch på terassen. Under seglarveckan i början av augusti finns det hur mycket som helst att göra när dagens seglingar är över. Shoppa, äta, dricka, hänga - eller bara njuta!

Lokaljournalistik - viktig för demokratin

Lokaltidningarna håller på att försvinna från det svenska medialandskapet. De slås ihop, köps upp och den gamla tidens lokaljournalister är ett hotat släkte. På Skaftö har vi turen att ännu ha en lokaltidning. Lysekilsposten är redan mer än 110 år gammal och sedan 2016 härskar Ahlbin Gustafsson som chefredaktör och VD - bara den tredje redaktören sedan andra världskriget. Den ännu mer lokala tidningen - Skaftöposten - bad Ahlbin propagera för vikten av att läsa en lokaltidning. Här följer hans upprop! Det händer mycket på Skaftö. Inte bara om sommaren, utan året runt. Om du vill följa med vad som händer så kan jag varmt rekommendera att du prenumererar på Lysekilsposten (LP), lokaltidningen som verkligen bryr sig om Skaftö. Tidningen grundades redan 1905 och vi har vårt högkvarter med redaktion, sätteri, tryckeri och distribution under ett och samma tak i Laurinska villan, även kallat Tidningshuset, som ligger vid vattnet i Södra hamnen i Lysekil. Härifrån ser vi Skaftö varje dag och vi har även flera duktiga medarbetare som bevakar stort som smått på ”Mirakelön”, som den i folkmun kallas.

FOTO: DAG LJUNGSVIK

Världens bästa damer match-seglar i Lysekil I början av augusti är det dags för världens främsta matchracingregatta för damer. Lysekil Women’s Match är en fartfylld folkfest både på land och på havet. De tolv lagen tävlar om 300.000 kronor, vilket lockat sju av de allra bästa lagen i världen. Men det handlar också om prestige. När regattan i Lysekil arrangerades för första gången 2004 var målet att skapa det bästa seglingsevenemanget i världen för damer. ”Det lyckades vi nog med redan första året men varje år försöker vi förbättra upplevelsen ytterligare”, säger Anna Holmdahl White, projektledare för Lysekil Women’s Match.

Starkt startfält “Intresset för att delta är större än någonsin. En ny generation

lag har kommit in i sporten vilket skapar en härlig dynamik i startfältet. En publikfavorit är den svenska skepparen Anna Östling som är dubbel världsmästarinna och vinnare av Lysekil Women’s Match 2016”, berättar Anna Holmdahl White. “Vi ser fram emot att komma tillbaka och vill verkligen prestera i Lysekil. Vi fokuserar alltid på att vara på topp där varje säsong. Det blir också en annan dimension på hemmaplan

med så många fans runt omkring”, säger Anna Östling. Bland tävlingens 12 lag finns sju som tillhör de tio bästa i världen. Det finns fler andra starka hemmalag och Östling toppar i skrivande stund världsrankningen. Och även tvåan på världsrankingen, tillika regerande mästare i WIM Series, Pauline Courtois kommer att vara med.

besökare ta del av folkfesten runt tävlingen. Ett evenemangsområde byggs upp vid hamnen och det finns aktiviteter för stora och små. Och det är nära till Lysekils restaurangutbud. Under veckan blir det också gratiskonserter på scenen vid Havsbadsparken med fantastiska artister. "Vi har blivit en del av Lysekils-sommaren för många besökare och för seglarna. Det skapar en härlig atmosfär”, säger Anna Holmdahl White.

LP utkommer fyra dagar i veckan och de senaste åren har vi skärpt bevakningen av Skaftö betydligt. I varje tidning står det någonting om vad som händer och sker på Skaftö. Det kan handla om evenemang, utställningar, personporträtt, kommunala beslut, polisnyheter, lagfarter, familjenyheter eller fina erbjudanden från näringsidkarna på ön. Det är viktigt att hålla sig informerad om vad som sker i närheten av sitt sommarboende eller åretrunt-bostad. Det kan handla om kommunala beslut som berör dig direkt eller indirekt. I år är det valår och då är det extra viktigt att följa med vad som händer och vilka beslut som tas av politiker och tjänstemän i Lysekils stadshus. LP finns att köpa som lösnummer på ICA Nära i Grundsund, men 99 procent av våra läsare väljer att prenumerera på tidningen. Vill Du hålla Dig informerad om alla viktiga händelser som sker på Skaftö så ska du se till att tidningen kommer i brevlådan. Lysekilsposten trycks i fullformat och distribueras med morgontidningarna på Skaftö. Etidningen ingår om du prenumerar på papperstidningen och den kan med fördel läsas i app i mobiltelefonen. Allt fler har börjat prenumerera på enbart etidningen och då kan du läsa nyheterna redan kl. 16.00 dagen före, då vi distribuerar tidningen med våra egna tidningsbud till våra läsare i Lysekil och Brastad. Färskare nyheter än så kan du knappast få. Om du vill tipsa LP om något som du vill att vi ska skriva om, så kan du höra av dig tilll undertecknad. Med Vänlig Hälsning

Ahlbin Gustafsson

A.D.

Folkfest på land

Mellan matcherna och när seglingarna är slut för dagen kan

Ahlbin Gustafsson “ärvde” posten som chefredaktör av den legendariske Helge G för några år sedan och han har redan infört en hel del nyheter.

PREEM BJUDER PÅ KONSERTER

Sabina Sabina Ddumba ttors augusti ors 9 augus ti 19.00 kl 19 .00

ons 8 augusti augusti kl 19.00 19.00

På På allmän begäran återkommer begäran å terkommer

Sean B Banan anan och bjuder på en ffartfylld artfylld föreställning föreställning fför ör hela ffamiljen amiljen

fre fr e 10 aug, kl 15.00 15.00

FOTO: GABRIEL BERNDTSSON

i Havsbadsparken i Lysekil

Ebbot MED INDIGO CHILDREN

% " " &

$" #

Oavsett var i livet du befinner dig uppmuntrar vi din ambition och hjälper dig förverkliga dina mål och drömmar. Läs mer på seb.se/livet $ !

# $ $" #

Nu kommer de unga till Skaftö

Förr om åren flyttade ungdomen från Skaftö ut i stora världen, ja i alla fall till Göteborg. Under det senaste året har vår ö kunnat välkomna flera familjer som bosatt sig här. Några är nyblivna pensionärer, som antingen återvänt till sin barndoms klippa eller bara hittat sitt paradis här. Det finns också några 45+ mitt i arbetslivet. Men här möter ni tre av de yngre familjerna som slagit ner sina bopålar på Skaftö.

Linus Martinson och Eva Nyman, har hittat hem. Bryggan på Östersidan har utsikt över Fiskebäckskil.

Eva & Linus:

CJ & Tjalle:

HÖGRE LIVSKVALITET

HITTADE DRÖMTOMTEN

Linus Martinson, 36, och Eva Nyman, 35, har flyttat till Östersidan med sina två döttrar, den ena på 3 år och den andra precis nyfödd.

“Vi flyttade hit för livskvaliteten. Naturen är storslagen, samtidigt som det på senare år har dykt upp även t.ex. aktiviteter och fler bra restauranger på ett sätt som tidigare kanske bara fanns i större städer. Vi hade ett sommarhus här sedan förut och har många gånger talat om hur vi skulle kunna tillbringa mer tid i den här miljön”, förklarar Linus. Eva är advokat vid en global affärs-juridisk byrå med inriktning mot bl.a. fastighets- och transaktions-juridik för

Marcus & Alva:

GOLF + SKOLA = SANT

stora och små företag. Genom modern teknik kan hon bl.a. jobba på distans för kunder såväl i Sverige som utomlands.

“Det blir en och annan resa såklart, men det är alltid lika skönt att andas ut här när man kommer hem. På så sätt blir jag nog också en bättre advokat”, säger hon och jämför med livet i storstan. Linus är domare och tycker att anknytningen till platsen tillför en dimension också till arbetslivet: “Visst känns det speciellt att få verka på en plats som verkligen betyder något särskilt för en. Här har min släkt bott i flera generationer.

Linnéa ”Tjalle” Solberg, 32, och Carl-Johan ”CJ” Nolmark, 36, bor tillsammans med katten ”Kissen” i ett nybyggt hus i Stockevik. De är förlovade idag, men planerar att gifta sig i sommar. CJ jobbar som kemist på Preemraff och Tjalle är som sjömätare på Sjöfartsverket. ”Vi pluggade i Göteborg. 20152015 fick CJ “Viträffades träffadesnär närvi vi pluggade i Göteborg. fickjobb CJ på Preemraff. Vi tänkte att vi ger ett årdet och jobb på Preemraff. Vi tänkte attdet vi ger ettser år om ochCJ sertrivs, om vill trivs, jobba vill kvar.jobba Och när det stod att CJ stormtrivdes på CJ kvar. Och klart när det stod klart att CJ Preemraff började vi leta husbörjade i Lysekils förklarar stormtrivdes på Preemraff vi kommun”, leta hus i Lysekils Tjalle. kommun”, förklarar Tjalle. ”Vi “Vi hittade hittade först först inget inget riktigt riktigt ställe ställe där där både tomten och huset stämde”, stämde”,inflikar inflikarCJ. CJ.” “ ”Tanken kanske skulle “Tankenslog slogoss oss att att vi vi kanske skulle bygga bygga nytt, nytt, och så hittade vi egentligen var var alldeles för stor hittade viden denhär härtomten tomtensom som egentligen alldeles för och och lite lite för för dyr,dyr, men vi viåkte stor men åktehit, hit,tittade tittadepå på tomten tomten och fastnade.” fastnade.”

Marcus Björklund, 24 och Alva Tibblin, 20 bor i Grundsund och kom till Skaftö i samband med att Marcus fick jobbet som golftränare på Skaftö Golfklubb förra året, då han övertog tränarjobbet efter Mikael Kinnhult.

Marcus har sedan han flyttade hit varit med och utvecklat juniorverksamheten på Skaftö GK och skolsamarbetet med andra skolor i regionen, vilket också var hans mål från start. Skaftö GK är ju sedan tidigare också känd som Årets Golfklubb 2016 och har golfprofiler som Marcus och Frida Kinhult, Joel Sjöholm m.fl. med internationella framgångar. Dubbla jobb Alva kommer från Skåne ursprungligen men har flyttat med Marcus till Skaftö. Hur har det gått att hitta jobb?

“Jo, jag arbetar idag på Skaftöhallen och inom hemtjänsten”, berättar Alva. Hur fungerar det sociala livet på Skaftö? “I och med mitt arbete på golfklubben där alla åldrar möts för att spela golf, har det inte varit något problem med att få kontakt och hitta vänner”, tycker Marcus. Även Alvas arbeten gör att hon kommer i kontakt med många på ön, vilket naturligtvis underlättar för att bygga ett socialt nätverk. Att Marcus brinner för golf det vet vi, men hur är det med Alva? “Jo, jag spelar allt golf ibland också!” Alva Tibblin besöker sin sambo Marcus Björklund på Skaftö Golfklubb.

Carl-Johan ”CJ” Nolmark och Linnéa ”Tjalle” Solberg hittade en tomt i Stockevik med mycket goda odlingsmöjligheter.

Potatisen i jorden Potatisen i jorden Tomten som ligger utmed vägen till Stockevik är på 6 000 kvm med goda vilket en viktig är faktor Tomten somodlingsmöjligheter, ligger utmed vägen tillvar Stockevik på 6i beslutet. kommit i jorden och odling 000 kvmPotatisen med godahar odlingsmöjligheter, vilket varpåbörjats en viktigi pallkragar. faktor i beslutet. Potatisen har kommit i jorden och odling Vad tycker Tjalle och CJ om huspriserna på Skaftö? Har påbörjats i pallkragar. man som ”normalinkomsttagare” råd att bosätta här? Har Vad tycker Tjalle och CJ om huspriserna påsig Skaftö? ”Jo,som det har man råd med och det här ändå en stor man ”normalinkomsttagare” rådäratt bosätta sigtomt. här?Vi bestämde förman att bygga helt nytt “Jo, detosshar råd med ochhus detmed här garage. är ändå en stor Det är att det oss inteför är att gratis, menhelt detnytt var ändå en reell tomt. Viklart bestämde bygga hus med gamöjlighet förklart oss. att Och fanns ju en men del andra hus på en ön rage. Det är detdet inte är gratis, det var ändå ocksåmöjlighet till salu. Till de nybyggda på hus Ösreell förexempel oss. Och det fanns mer ju enexklusiva del andra tersidan, mentill sedan det ju också till salu lite på ön också salu.fanns Till exempel de radhus nybyggda meroch exklumindre både i ochmen utanför samhällena på Skaftö. Härradhus fanns siva påhus Östersidan, sedan fanns det ju också variation ochlite olika boenden väljai på”, tycker Tjalle. till salu och mindre husattbåde och utanför samhällena Textolika & foto:boenden Margareta Anderberg på Skaftö. Här fanns variation och att välja på”, tycker Tjalle. Text & foto: Margareta Anderberg

Många rosor till båtklubbar på Skaftö Grundsunds Båtklubb utsågs i våras till Årets Båtklubb 2017 i konkurrens med andra båtklubbar i hel Sverige! Ordförande Kjell Göthesson, som tog emot priset i Göteborg tillsammans med ett 50-tal medlemmar från Grundsunds BK sa efteråt. “Prisutdelningen var fantastiskt kul. Jag var både överväldigad och lite nervös när jag stor på scenen”. Den eleganta prisskylten sitter nu i klubbhuset i Grundsunds hamn. Tidningen Båtlivs motivering till priset: ”Grundsunds Båtklubb är ett föredöme på många plan. Klubben har en omfattande verksamhet under hela året, prioriterar ungdomar, ökar tillgängligheten för alla, omfattande vår- och höstutbildning och ett mycket fruktbart samarbete med kommunen.” Båtklubben i Fiskebäckskil, Skaftö Båtklubb, blev första båtklubben på västkusten att certifieras för märkning av båtar och motorer. “Det är fantastiskt roligt”, tycker Thomas Andersson som är ny ordförande i klubben. Märkningen sker efter regler från Svenska Båtunionen med ingravering av id-nummer på både båt och motorer som lagras i en databas tillsammans med ägar-information. ID-numren ger polis och tull att hitta rätt ägare när stöldgodset kommer till rätta. Utöver de ingraverade numren sprayas tusentals osynliga IDmikromärken som är omöjliga att ta bort för tjuvarna. Med GPS spårsändare kan båten lokaliseras. Klubben, som idag har cirka 150 medlemmar, har genom certifieringen redan fått ett tiotal nya. Skaftö Båtklubb bildades för 45 år sedan som Privatradiooch båtklubb av bland andra Lars-Erik Johansson, som ännu idag är klubbens kassör.

- skaftöbornas cykel Medan landsortsborna cyklade använde kustborna ekan när de skulle förflytta sig korta eller längre sträckor. Från 1920-talet blev ekan den vanligaste båten vid bryggorna längs Bohuskusten, såväl inomskärs som ute i yttersta havsbandet. På 1940-talet byggdes 250300 ekor per år, främst på norra Orust. En typisk Orusteka är bärig i höjd med masttoften och avsmalnar akterut, så att akterspegeln är ovan vattnet när man ror. Tidigare dominerade de rund- och spetsgattade båtarna.

Ekan har varit en båt för både unga och gamla. För äldre personer var det en behaglig och lätt båt att ro. För barn, som växte upp under denna tid, var ekan starten på det egna båtlivet. Först rodd med en åra tillsammans med en vuxen eller en kamrat. Sen lärde man sig vricka och därtill att ro med två åror. Till sist det mer spännande - att segla ekan med sprisegel. För skaftöbon var ekan näst

Sigvard Fjellsson, som tagit den här bilden, minns en äldre man på 1950-talet sitta och ”sköd-ro”, lugnt tittande framåt och omkring sig - ett förnöjsamt sätt att ta sig fram.

intill oumbärlig. Även om man hade flera större båtar behövde man tillgång till en eka. Antingen en egen eller så kunde man låna av grannen. Dessutom fanns en mer yrkesmässig användning, som livbåt till de mindre segelfartygen. Så kom lagen om att livbåtarna skulle besiktigas - ekorna togs ur bruk och båtbyggarna på Orust fick bråda dagar med att bygga giggar och större livbåtar. Inom fisket användes ekan vid inom-

skärsfiske med vadar, där varje vadlag behövde flera mindre båtar. Vid dåtidens vrakning var ekan perfekt. Så fort sjögången lagt sig kunde man komma in i de vikar där det ilandflutna godset låg och väntade. Den vackra träbåtens roll har idag tagits över av barnens optimistjollar och den vuxnes plastmotorbåt.

Välj din egen Skager-modell på www.premiummarin.se

Vi ses i monter B 03:62

Premium Marin Exklusiv återförsäljare för Skager i Sverige I 070-616 69 06

Staffan Gunnarsson

Givandets glädje I våras var jag en vecka i New York och hälsade på svenska nära vänner. Innan uppstod den vanliga frågan “vad kan jag ta med som present till gamla vänner som har allt och sett allt” ? Lösningen fann jag i grundsundsprofilen Stig Arne Hagels grytunderlag i tågvirke som finns att köpa i ICA-affären i Grundsund. Därtill Sigvard Fjellssons senaste mästerverk - den hisnande vackra och innehållsrika boken ”Till och från land”. Det är Föreningen Allmogebåtars senaste skrift Träbiten 178. Bröderna Kjell och Sigvard Fjellsson har under flera decennier framgångsrikt lett Föreningen Allmogebåtars ideella arbete längs de svenska kusterna med huvudsäte på vår grannö Bassholmen. Glöm inte att besöka de fina båtsamlingarna på ön och ta gärna båten till ön den 14 juli, när föreningen har öppet hus och visar sina båtar både vid bryggorna och inomhus i det spännande museet. Staffan Gunnarsson

På Skaftöhallen kan vi erbjuda det mesta. Vi har ett brett livssortiment samt stort utbud från vår manuella avdelning med ost, chark, kött och delikatesser. Till festen fixar vi gärna smörgåstårtor, delikatessplankor m m. Njut av vårt butiksbakade färskbröd och grillat alla dagar i veckan. Vi är ombud för ATG, Svenska Spel, Postombud samt apotek. Vi finns till för Dig/Er! Varmt välkomna önskar Thomas och Peter med personal

Ö Öppettider ppettider v 2 25 5 till till v 3 32: 2: A Alla lla d dagar agar 9 9:00–20:00 :00–20:00 T elefon 0 Telefon 0523-220 523-220 5 52 2 G Gå å iin no och ch g gilla illa S Skaftöhallen kaftöhallen p på åF Facebook acebook

Sex böcker om Bohuslän

Troll, krig, mord, konserver och vidunderligt vackra vyer Att under semestern få dyka ner i en god bok hör till sommarens höjdpunkter. Staffan Gunnarsson har läst/bläddrat i sex nyutkomna böcker som alla har anknytning till västkusten. Böckerna finns hos vår bokhandlare Hasse Ekbrand i Lysekil.

Bohuskusten förr och nu av Stefan Edman och Jan Töve

Detta är en oerhört vacker bok - blir säkert årets presentbok i våra trakter. Stefan Edman, känd både som författare och biolog, serverar i sin nya bok mängder av nyttiga, spännande och roliga kunskaper. Fotografen Jan Töve mästerlig fotokonst skildrar bohuskusten från perspektiv och vinklar du aldrig tidigare upplevt - storm, stiltje, sol och snö, människor, kulturen och naturen. Visste ni förresten att amerikanska TV-kanalen CNN utnämnt bohuskusten till Sveriges vackrast område och sjua på deras världslista!

Trollholmen av Johan Alexandersson

När Sjöbodstomten och hans kamrater kastar loss och styr västerut förbi Blåbärsholmen - ja, då vet man att det handlar om Skaftö. Men när de kommer fram till målet - Trollholmen…näe, den har vi inte på våra sjökort. “Trollholmen finns ju bara i fantasin, men jag tror att jag blev inspirerad av besök på Pitle Holme väster om Gåsö. Där fanns en sten som liknade ett troll”, berättar Johan. Boken riktar sig till barn som kan läsa, men det går naturligtvis också bra att krypa upp i mammas eller pappas knä och få en högläsningsstund. 36-årige Johan Alexandersson har tagit time out från sitt jobb som programmerare och

istället tagit till penna och pensel för att prova om hans glada gubbar och runda gummor kan ge honom ett levebröd. “Skatten på Trollholmen” är hans första bok. Det är en seriebok, vilket betyder att berättelsen löper som i ett seriemagasin med tecknade figurer som då och då säger saker i pratbubblor. Men det Bonnierägda förlaget Kartago har bundit samman seriesidorna som vore det en bok.

Bohuslänska gårdsbutiker & kaféer 2 av Ann-Charlotte Fägerlind

I dem här guideboken får du följa med på en resa genom det bohuslänska landskapet och möta människor som generöst delar med sig av sina kunskaper och brinnande intressen .Du får stifta närmare bekantskap med allt från tång och ostron till surdegsbröd, lammuppfödning och ölbryggerier. Här bakar man trendiga bakverk av äldre tiders sädesslag, förädlar ölsorter för dagens efterfrågan och smaksätter traditionella rätter med kryddor från både när och fjärran. En vackert illustrerad bok med historier, utflyktstips och matrecept från vårt närområde.

Nattvakten av Anna Ihrén

Anna Ihren är en av de populära kvinnliga deckarförfattarna om placerat sina handlingar i skärgårdsmiljö. Ihrén är känd för sin serie Morden på Smögen. Nu börjar hon en ny serie -

första boken har titeln Nattvakten och utspelas i göteborgstrakten. Boken börjar dramatiskt med att en liten skridskoåkande flicka hittar en död man infrusen i en is-skulptur. Det visar sig vara en känd göteborgspolitiker…och spänningen stiger.

Ryttare i Bohuslän av Lennart Gabrielsson, Tore Almius, J O Rune Hasslöf

Boken handlar om ryttare och rusthållare i de bohuslänska ryttarkompanierna under 1600och 1700-talen. Vissa bönder , sk rusthushåll, ålades mot en skattereducering att hålla en häst disponibel för det närmaste ryttarkompaniet. Fyra rusthushåll tillsammans skulle hålla en ryttare. Även kvinnor kunde vara rusthållare. Av ryttaren - alltid en man - krävdes “självdisciplin och en fanatisk gudstro när han vid sidan av rotekamraterna i öronbedövande artillerield och skottlossning i sporrsträck ryckte fram i galopp mot fienden med framskjuten värja över hästens huvud”. Historieintresserade och ridentusiaster hittar mycket intressant i den gedigna boken om krig, fälttåg, boende och kosthåll under de olika krigen.

Konservfabrikanter i Lysekils kommun av Henrik Härnevi, Rustan Gandvik, Per Stenros

Vi kan tacka fiskare, salteriidkare och konservfabrikanter att Lysekil blev stad. Det har funnits inte mindre än hundra konservfabriker i Lysekils kommun. Pionjär var handelsmannen Didrik Olsson, som redan 1854 tillverkade ansjovis i sin vedbod.

Trollhättans sångfågel till gospelkonserten Jessica Andersson är årets solist vid gospelkonserterna i Grundsund i slutet av juli. För den som följer Melodifestivalens alla turer är hon en välkänd profil. Hela sju gånger har hon varit med - dock utan att kamma hem högsta vinsten. En vinstlott för skaftöborna kan det dock bli att få höra henne sjunga i den ljusa vackra kyrkan tillsammans med den månghövdade vitklädda kören. Jessica är bosatt i Trollhättan tillsammans med sin son och sambo, så hon får inte långt till repetitionerna i veckan före konserten. Kören Salta Vindar står för arrangemanget och de duktiga körledarna Anki och Magnus Spångberg från Örebro håller i taktpinnen. Gospelkonserterna har pågått varje år sedan 2005 med ett enda undantag 2013. När initiativtagerskan Nina Norrman slutat som kantor i kyrkan och flyttat till Oslo var det tyst i kyrkan. Men från A.D. 2014 är det fullt ös igen.

&ŽƚŽ͗ 'ůĞŶŶ 'ůŝĐŬŽ ŶĚĞƌƐƐŽŶ! !

Boken beskriver alla fabrikanter och nämner även tillverkare av kabeljo i fjärding (torkad torsk i fjärdedels tunna) och bland dem som vann kunglig medalj på utställningen 1883 i Lysekil var Magdalena Jacobsson, Olivia Nilsson, Britt Nilson och Axel Hagberg & Co - alla från Grundsund. Bland övriga skaftöproducenter hittar vi Christian Bruce i Fiskebäckskil, Simon och Johan Didrikson från Kristineberg och E.B. Lyckes Konserver på Östersidan. Förutom en fin beskrivning av alla fabrikanterna finns mycket att läsa om burktillverkare, förpackningsmaskiner, tryckerier, gravörer och tecknare. Mest kända bland de många hundra olika produktnamnen är Grebberstads Hummeransjovis, Vingasill, Boviks Julsill, Överstesill och Ejderns Smörgårskaviar. Boken är ett måste för alla skaftöbor som vill ha koll på vår industrihistoria. STAFFAN GUNNARSSON

Välsorterad Färskvarubutik Ombud för Systembolaget, Post & Apotek

Öppettider Mån - fre 9.00 - 19.00 Lör 9.00 - 16.00 Sön 10.00 - 16.00 Vecka 26-32 8.00 - 21.00 (alla dagar)

Grundsunds Handel Telefon 0523-211 05 Telefon 0523-211 05

&ƂƌŬƂƉ͗ ! ! ϭϴͬϲ"ϴͬϳ ǀŝĂ ŵĂŝů ŐŽƐƉĞů͘ŐƌƵŶĚƐƵŶĚΛŐŵĂŝů͘ĐŽŵ ! ! ! &ƌ͘Ž͘ŵ ϵͬϳ ƉĊ / EćƌĂ 'ƌƵŶĚƐƵŶĚ͕ dĞŵƉŽ ^ŬĂŌƂŚĂůůĞŶ ! ! ƌƌ͗ ŬƂƌĞŶ ! ^ĂůƚĂ sŝŶĚĂƌ! ! ŽĐŚ ^ůćŐŐƂ dĂŶĚǀĊƌĚ ŝ >ǇƐĞŬŝů! !

Nygrillat och färskt bröd varje dag

Smögen firar Taubes 100-årsjubileum

Detta händer i sommar

För 100 år sedan stod den unge Evert Taube för första gången på en scen - och den scenen låg i Smögen. Han var då 28 år gammal. Nu firas denna händelse och kommunen har gått allin för att visa att det var här det hände! Konserter, promenader och utställningar avlöser varandra. Det var den 1a februari 1918 som Taube debuterade på Godtemplarlogen i Smögen. Han vistades där hos vännerna Edouard och Axeline Stranne för att skriva och måla. Han fick låna en gitarr av telegrafisten Viola Paulson, och han reciterade och sjöng, bland annat två av sina egna visor “ Karl Alfred och Ellinor” och “Allt uti blåa kläder”. Publiken var främst sillfiskare, som var inblåsta av en kraftig nordvästlig snöstorm.

Miljöer ur hans diktning Nu firar Smögen och Sotenäs denna händelse med aktiviteter under hela sommaren. Ambitionen är att bygga upp en basutställning, ”Strövtåg i Evert Taubes Värld”, med delar och föremål ur Evert Taubes Värld på Liseberg. På Smögen är Evert Taube levande än idag, här finns de miljöer han berättar om, här finns människor som fortfarande kan berätta om möten med Taube och de personer och miljöer som han diktar om.

Fyrmästare-farbror Det var här, utanför Smögens bistra kust vid Sandö, som skutan ”Nymph” förliste år 1871. Och här, utanför Hållö som Everts äldre bror Fredrik drunknade år 1906. Stoff som tros ha legat till grund för den omåttligt populära ”Briggen Blue Bird av Hull”. Det var också här på Hållö som han tillbringade många barndomssomrar, där hans morbror Edvin Jacobsson var fyrmästare – och på Smögen vistades han också under ungdomen.

Förlorade Malin Hit tog han sin stora kärlek, Albert Engströms dotter Malin – och här förlorade han henne, då de sägs ha brutit genom att kasta förlovningsringarna i Smögens hamn. Det är berättelser som dessa som kommer få nytt liv genom utställningen Strövtåg i Evert Taubes Värld som den 16 juni invigs i en genuin sjöbod mitt på Smögenbryggan, vid ”Kilen” nära Smögens Bildarkiv.

EVERT TAUBE VAR 28 ÅR när han debuterade som estradör på Smögens Godtemplarloge 1918. Bilden från samma år är hämtad ur boken “När jag var en ung caballero” - Evert sjunger till luta ombord på “Nordanvind”.

Sotenäs jublar…

…liksom Orust

Under jubileumsåret kommer hela Sotenäs att fullkomligt sjuda av Evert Taubefeber. Konserter, popup-utställning, vandringar i Everts fotspår, båtturer i Briggen Blue Bird av Hulls farvatten, poetiska bilder, historiska utsikter från Hållö Fyr, melodiska intryck och kulinariska upplevelser med smak av salt och sött. "Evert Taube är en god representant för den positiva bilden av Sotenäs och det faktum att han startade sin karriär just på Smögen värmer mitt Smögenhjärta" säger Mats Abrahamsson (M), kommunalråd i Sotenäs.

Om nu Sotenäs kommun jublar över sitt Taube-jubileum, som inleds den 16 juni, så är det Orust - närmare bestämt Ellösparken - som står värdar till TaubeSpelen. Den 14-15 juli sparkar man loss med många folkkära artister som Lisa Nilsson, Uno Svenningson, Hanna Boqvist med flera. Den 14 juli är det kvällskonsert, medan den 15e bjuder på en eftermiddagsföreställning.

BÅTSÄSONG hos oss.

Se Seawaves gummibåtar.

Öppettider: Mån – Fre 08.00 - 17.00 | Lördag 09.00 - 12.00 Telefon: 0523-212 88 | skafto.rep@telia.com | www.skaftorepservice.se

Öbarnas tolkning mest önskad i ”Ring så spelar vi” Ja kom och se vårt Bohuslän om våren, du Rönnerdahl, som äger blick för färg. Här går på vinröd äng de svarta fåren, och rosa skyar över druvblå berg. Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän i Öbarnas tolkning är den mest önskade låten i Sveriges Radios populära program Ring så spelar vi, som fyllde 50 år i våras. Eva Jarnedal och Janne Magnarsson är Öbarna. De bor sedan många år i Grundsund och Eva är dotter till Huldas Karin som besjöngs av Evert på 1940-talet. Inspelningen, som gjordes 1987 i Kungälv, är en av många som finns av Taubes vackra hyllning till vårt landskap. Den låg också i många veckor på Svensktoppen och den har sålts i över en halv miljon skivor under åren.

JUNI Lö 16 Visning av de Curmanska villorna i Lysekil. Guidad tur kl 13.00, bokning och betalning via Lysekils Turistbyrå. Pris 100:- Även söndagen den 17e och tisdagen den 26e. Må 18 Kuttermönstring i Lysekil - Upplev dessa anrika, vackra segelskutor på nära håll! Fartygen kommer till Anderssons kaj vid 12tiden och under eftermiddagen kan man besöka några av fartygen.Dagen efter seglar fartygen gemensamt ner till Gullholmen. Starten kommer gå klockan 10.00 On 21 Svenska Damtouren spelar på Skaftö Golfklubb 36 hål med finalspel över 18 hål på torsdagen. To 21 Sommartorsdag med musik i Fiskebäckskils kyrka: Sommarens vackraste sånger med Olle Pettersson & Lowe Pettersson. 18.30 Fri entre Fre 22 Midsommarfirande på många olika ställen på ön: Bökevik, Rödberget, Rågårdsvik, Västra Kajen i Grundsund. Vid Bökevik början man klä stången kl 10.00 och dansen börjar kl 14.00 To 28 Musikafton i Fiskebäckskils kyrka med operasångerskan Negar Zarassi och Lowe Pettersson. 18:30. Fri entre JULI Må 2 Friskis & Svettis har gratis-träning på Ångbåtsbryggan vid Gullmarsstrand. Varje vardag kl 10.00 och 16.00 fram till 3 augusti BIO - Lasse Majas Detektivbyrå/Det första mysteriet kl 14.00 80:i Skaftö Folkets Hus Saltstänk och västkustsol - en film om Bohuslän från 1952 med bl.a Ingrid Bergman och Lasse Dahlqvist. Filmen är 2,5 timmar lång. Servering i pausen To 5 Torsdagsvandring genom gamla Fiskebäckskil med Marianne Sandgren Peterson. Samling 16.00 vid Ångbåtsbryggan, avslutning inne i kyrkan. 80:- vuxna. Varje torsdag under juli. Sommarmusik i Fiskebäckskils kyrka: Bach, Beatles & TV-spel med orgelsolisten Lasse Hagström Fr 6 Konst-utställning: Royson Marin visar verk av många av Skaftös välkända målare i Folkets Hus. Pågår fram t o m 10 juli. Öppet 13 19 varje dag. Konstutställning: I min egen lilla värld / Eva Edbladh visar konst på Folkets hus i Grundsund. Pågår fram till 12 juli. Öppet 13.0019.00 Lö 7 Sommarbokmässa på Oscars i Lysekil Kom och träffa populära författare Sö 8 “Välkända-Okända-Ökända konstnärer på Skaftö. Föreläsning av Kristina Mellström Må 9 Simskolan i Bökevik börjar och pågår måndag - fredag i tre veckor. Kulturafton i Sjöstjärnans Hus - varje måndag under juli kl 18.00 med lättare förtäring 100:- Se hemsidan för program. Lö 14 Ariana Ramhage visar akvareller och grafik från Skaftö, Lysekil och övriga bohuskusten. Pågår fram till 28 juli. Öppet 12.00-18.00 varje dag. Må 16 Kulturafton: Slott och koja - en Bellmansafton med Rolf Gustafsson och Bertil Andersson i Fiskbäckskil. To 19 Sommarmusik i Fiskebäckskils kyrka. Minnenas Alle´ med tenoren Gunnar Olofsson. Vid pianot Lowe Pettersson. Fr 20 Pianokonsert med Andrei Ivanovitch, utbildad vid Leningrads Musikkonservatorium och Musikakademin i Moskva. Må 23 Kulturafton i Sjöstjärnans Hus: Omvända roller - Fredrik Skavlan svarar på dina frågor. On 25 Gospelkonserter i Grundsunds kyrka 18.00 och 20.30 To 26 Segeltävling Skaftö Runt - starta var du vill men inte förrän solen gått upp. Fr 27 Hamn & Kanalfest i Grundsund - Västra Kajen (se programmet sid 31) Skaftö Runt i kajak - 23 km med avslutningsfest i Båtklubben Lö 28 Kanalfesten fortsätter - nu på Östra sidan (se programmet sidan 31) Carl Wilhelmsons ateljé i Fiskebäckskil visas för allmänheten. Anmäl till Föreningen Sjöstjärnan på tel 0707 67 61 59. 80:- för alla betalas vid entrén Gospelkonsert i Grundsunds kyrka med solisten Jessica Andersson. Må 30 “Mamma Mia! Here we go again” - ny musikalfilm baserad på ABBAs låtskatt. Skaftö Folkets Hus Kulturafton i Fiskebäckskil: Thomas Lindblad kåserar om det gamla Fiskebäcksskil och övergången till det moderna samhället. Ti 31 2 x Luksepp - Keramik och Akvarell. 16.00-19.00 fem till 10 augusti Maria och Tove visar knytt och större djur på Valbyvägen 13 i Grundsund. AUGUSTI On 1 Loppis i Folktets Hus i Grundsund. Hyr ett bord för 150:- och sälj det du inte vill ha. Anmäl dig på eller 0705 321 995 Lö 4 Västerhavsveckan - se info: vasterhavsveckan.se Musselloppet och Musselfesten i Lysekil Må 6 Seglarveckan startar i Lysekil. Världens bästa matchseglande damer möts för att segla hem 100 000 kronor. Pågår hela veckan med final på lördag Fr 10 Sean Banan i Havsbadsparken i Lysekil kl 15.00 - gratiskonsert Lö 18 Tändkulemotorns dag - i Norra Hamnen i Lysekil med start 10.00

Styr kosan söderut... Varför inte ta familjen eller gästerna på en riktig sommarutflykt i vårt närområde? I år cyklar eller bilar - vi söderut mot Orust och Tjörn. När vi passerat Skaftöbron tar vi höger mot Dragsmarks kyrka och följ den vackra slingrande vägen genom skogsdungr och öppna landskap till Flatöfärjan. På Flatön gör vi ett stopp i Handelsman Flinks lilla handelsbod. Evert Taube tyckte att handelsman Gustav Johansson var alltför långsam - därför namnet Flink! I den lilla boden finns allsköns varor från karamellstrutar till presentartiklar. Efter kort biltur kommer en ännu kortare färjetur till Morlanda på Orust. Färjorna ger var 20e minut.

Norra Orust

Anna heter hon - konstnären Jaume Plensas fantastiska kvinnohuvud som sedan 2016 finns på Pilanes Skulpturpark på Tjörn.

SMAKA RESTAURANG G*

RESTAURANG G* ÄR ALLTID ÖPPEN. Njut av en god hotellfrukost, dagens lunch med vår populära sill- & sallads buffé, a la carte eller bara något gott att dricka på verandan eller på uteserveringen.

I Morlanda missar vi inte kyrkan. Den började byggas redan på medeltiden och fick sitt nuvarande utseende på 1600-talet. I kyrkan finns Sveriges äldsta spelbara orgel, byggd 1603 i Köpenhamn av en belgare. Den stod först i Marstrands kyrka. Förskräcks inte av kyrkans yttre, inuti är den vacker och sevärd. Pålästa skaftöbor vet att Fiskebäckskils och Grundsunds kyrkor lydde under Morlanda pastorat en bit in på 1900talet. Morlanda Säteri hade patronatsrätt över kyrkan, vilket bl.a. betydde att säteriets ägare hade rätt att utse kyrkoherde och uppta skatter i form av kyrkotionden. Än idag har säteriet en egen elegant målad ”loge” i kyrkan. Säteriet var den viktigaste gården på Orust och i 350 år i den Bildtska familjens ägo. Säteriets mycket vackra trädgård är öppen för besökare alla söndagar under sommaren med visning klockan 15.00. Inte långt från Morlanda - åt Henån till - ligger Kungsviken. Här har hantverksgruppen HavsVerk utställning mellan 7 juli och 12 augusti. Här finns också ett café som serverar kaffe med våfflor...och riktig hemlagad bohuslänsk äggost.

Västerut Sedan kör vi västerut mot havet och det lilla samhället Ellös,

dit färjan från Rågårdsvik gick fram till år 1998. Mellan kyrkan och samhället ligger Pelargonmuseet, en gammaldags riktig handelsträdgård med ett museum. Orust Blommor/ Pelargonmuseum har samlat över 700 olika sorter i ett av sina växthus. Syn- och doftintrycken är överväldigande. Visste ni att det finns cirka 28000 olika sorters pelargoner i världen och att pelargonen är den populäraste blomman i svenska hem. Det är fri entré till museet. Guidade visningar ska bokas i förväg. Handelsträdgården har också ett café.

Söderut Från Ellös ta den stora vägen 178 tvärs över Orust mot Tjörn. Efter Skåpesundsbron på den mindre ön Mjörn, ta till höger mot Sundsby . Mitt i en av de största ekskogarna i Bohuslän ligger Sundsby Säteri. Den vackra röda gården - Tjörns näst största turistmål - bjuder på promenadstigar, lekplats, köksträdgård, handelsbod och café. Dessutom en kulturhistorisk utställning om säteriet och gården tidigare ägare Margareta Hvidtfeldt. Hon var sin tids mest framgångsrika affärskvinna och största landägare i landskapet. Än idag - 353 år efter hennes död - delar Hvidtfeldtska Fonden ut många miljoner kronor i stöd till undervisning. På Skaftö är det speciellt fiskebäckskilsborna som har henne att tacka för mycket.

En av Europas bästa Vi lämnar det bergiga skogslandskapet och kör mot Skärhamn. Kör igenom Kålleskär och följ därefter brunvita skyltar mot ”Pilane Gravfält” i riktning Kyrkesund. I den stor kulturparken Pilane finner du domarringar och en stensättning från järnåldern. Årets stora skulpturutställning - som handlar om Universum - är utplacerad mitt bland dessa forntida lämningar och fridfullt betande svarta får. I år ser vi verk av de internationellt kända konstnärerna Terry Craig, Ida Kitilas, Heigi Gieslason, Maria Miessenberger, Laura Ford, Jaume

Plensas och Sverige representeras av Kent Karlsson, Hedvig Bergman och Per Svensson. Skulptur i Pilane har tillsammans med Lousiana Museum of Modern Art utanför Helsingör och Vigelandsparken i Oslo utnämnts till en av Europas tio bästa skulpturparker. Intill parken finns också en museishop och ett trevligt café.

Mot väst, mot väst Sista stoppet gör vi i Tjörns största ort Skärhamn, där två fina mål lockar. Skärhamns Sjöfartsmuseum är inrymt i ett av ortens äldsta hus, en rödmålad skepparstuga. Inredningen har inte förändrats sedan 1870-talet. Spisen - gruvan - är i ursprungligt skick och dörrar och väggar har aldrig ommålats. här kan man lära mycket om sjöfart och fiske, här finns många båtmodeller, navigationsutrustning, bilder och gammal fiskeutrustning. Öppettider juni - augusti , lördagar och söndagar 15.00 17.00 och under juli även under vardagar 17.00 - 21.00.

Folkfest Seglare och träbåtsentusiaster får sitt lystmäte i Skärhamn 6 - 8 juli då den årliga ”Träbåtsfestivalen” äger rum på Skärholmen. Drygt 75 båtar från olika hålli Norden glider in i hamnen redan under fredagen. Där syns jullar, snipor, ekor, kosterbåtar, motorseglare och segelbåtar om varandra. Södra hamnen stängs för biltrafik, men träbåtsfärjan går i skytteltrafik mellan torget och segelsällskapets klubbhus. Musikunderhållning på många scener, hantverksgata och marknad för marina prylar. Beräkna extra tid för att parkera bilen!

Hemresan Nu är det dags för snabbaste vägen hem till Skaftö och vi kör direkt norr ut via Kållekärr och Henån. För den som vill handla mer på vägen hem har Henån två butiker som Skaftö saknar - i centrum ett Systembolag och vid utfarten på höger sida en välsorterad skoaffär. God tur! STAFFAN GUNNARSSON

SOMMAR PÅ GULLMARSSTRAND Friskis & Svettis v.27-31. Sommar yoga v.27-31. Gym, behandlingar & pool. GULLMARSSTRANDS TORSDAG

DAGLYXPAKET

Livemusik på vår uteservering! v. 28-31

Njut av god mat, bastu och utomhuspoolen 38G. Pris fr 295 kr

Se hela programmet på gullmarsstrand.se

STRANDV. 2 FISKEBÄCKSKIL T 0523-66 77 88 GULLMARSSTRAND.SE INFO@GULLMARSSTRAND.SE

Det finns över 28000 olika arter av den folkkära pelargonen. På Pelargonmuseet på Orust kan man visa upp cirka 700.

Sista stora festen för kanalen I år är det femte och sista gången som Skaftö firar 100-årsjubileet av det stora kanal- och hamnbygget i Grundsund. Eftersom bygget påbörjades 1914 och avslutades 1918 har framförallt grundsundsborna kunnat festa i fem år. Det stora och omvälvande bygget hade sin grund i att många grundsundsfiskare köpt brittiska kuttrar. Dessa var alldeles för djupgående för den grunda hamnen. Alltså borde man muddra och bygga en bättre hamn! “Men några stora män från bygden och några framsynta politiker förstod att en uppmuddrad hamn snart skulle slamma igen om det inte fanns genomflöde för vattnet”, berättade Sven Laurell inför det första jubileumsåret.

Insamlingar Alltså måste man bygga både en kanal och en hamn. Det var inte precis gratis även om det fanns många villiga händer. Man startade insamlingar och lotterier - kanske var det Sveriges första “crowd funding” innan begreppet uppfunnits. Samtidigt söktes statliga bidrag.

blir det dans till coverbandet 4 Sekunder.

Östra sidan tar över

FOTO: MARGARETA ANDERBERG

Längs långa delar av den svenska kusten fanns det fiskelägen med alltför grunda hamnar och därför bildades på riksnivå Hamnbyrån, som under 1911 allokerade 2,8 miljoner kronor till förbättringar av fjorton hamnar.

Hamn för 85 Mkr När spaden sattes i marken låg budgeten på 600 000 kronor. Grundsund var då en egen kommun och årsomsättningen uppgick till knappa 6000 kronor. När hamnen var färdigbyggd fyra år senare hade prislappen ökat till 833 000 kronor, cirka 85 Mkr i dagens penningvärde. Det var ett jätteprojekt för en liten kommun och det blev inga pengar över för en grandios invigning. Det är därför

grundsundsborna tar igen detta genom att fira i fem år.

Västra sidan börjar Årets festligheter startar vid lunchtid på fredagen den 27 juli på Västra Kajen med räkfrossa från Atlantic och krogen Smultron & Tång. Men redan innan dess har det varit SM i makrillfiske - SM = Skaftö Mästerskapet. Karborrebandet underhåller med glad musik från lunchtid och fiskebåtarna är öppna för visning. I Tages Bu visas bilder och film från fisket. Vid 16-tiden blir det en räkskalningstävling - anmälan på plats så missa inte detta. Stafett-lagen till morgondagens tävling presenteras och sedan

Lördagen firas på östra sidan bron: på kajen, Fisketorget, Skäddhålan, Grundsunds Marina (bortom kyrkan) och på Bottnavallen. Författaren Terje Fredh berättar skrönor ur Bohuskustens historia i Båtklubbens lokal i två sittningar och vid lunchtid sjunger Gladkören på Fisketorget. Då blir det premiär för specialskrivna (av Ulf Dageby) valsen “Grundsunds Kanal” Samtidigt kan man gå ombord på den fina fiskeskutan Sandö, som numera ägs av Bohusläns Museum. Det nya soldäcket i Skäddhålan kommer att invigas kl 13.00.

Kanalstafetten En paddlar kajak, nästa simmar och den tredje springer - föranmälda tremannalag tävlar om ära och berömmelse med start kl 17.00 och från 18.00 blir det kustnöje på Bottnavallen med DJ, grill och bar . Och festligheterna varar långt in på lördagsnatten.

! ! Skaftöskorpan den Kungligt Goda skorpan. för!att inte! Som är omtyckt och! uppskattad ! säga älskad av våra många kunder. Skaftö! ! ! ! ! skorpan finns i smakerna kardemumma, ! franska ! ! örter.! mandel, fullkorn! samt butiker runt Vi finns i de ! flesta ! ! ! om i landet. ! ! !65 ! ! 0303-675 www.skaftoskorpan.se ! ! ! info@skaftoskorpan.se ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !

RÄDDA HAVEN FRÅN SKRÄP Visste du att skräp som slängs på land ofta hamnar i havet? Var med och bryt trenden. Ta dig ut till närmaste strand och plocka skräp. Bli en Kusträddare: www.hsr.se/radda-haven-med-oss

Med stöd av: