Page 1

LJUS

LJUS

- En guide till b채ttre ljus inomhus Simon Mogren

1


2


LJUS

LJUS

- En guide till bättre ljusmiljöer inomhus

Av Simon Mogren Tryckt hos Stromia Digitaltryck, Göteborg 1:a upplagan -10 ex. 2011 Alla bilder tillhör Simon Mogren 3


Innehåll Inledning................................................................................................................................5 Ljusets påverkan...................................................................................................................6 Ljus skapas av ljusstrålning...................................................................................................7 Grundbegreppen.......................................................................................................................9 Ljusnivå...........................................................................................................................10 Fördelning........................................................................................................................12 Bländning.........................................................................................................................14 Ljusfärg............................................................................................................................16 Skuggor...........................................................................................................................17 Reflexer...........................................................................................................................18 Färgåtergivning................................................................................................................19 Hur skapas bra ljus?................................................................................................................20 Dagsljus...............................................................................................................................20 Belysning beroende av rum.................................................................................................22 Kontor..............................................................................................................................22 Sovrum............................................................................................................................23 Kök..................................................................................................................................24 Badrum............................................................................................................................26 Entré................................................................................................................................28 Vardagsrum.....................................................................................................................30 Estetiska möjligheter...............................................................................................................32 Ljusets påverkan på rummet...........................................................................................32 Tre nya ljuskällor som inredning......................................................................................33 Sammanfattning......................................................................................................................35 Källor.......................................................................................................................................36

4


LJUS

Inledning Ljus är någonting av det viktigaste vi har. Om den viktigaste ljuskällan vi har, Solen, skulle slockna skulle vår planet snabbt förvandlas till en obeboelig karg klump omkringsvävande i ett dött solsystem. Om vi inte skulle ha ljus skulle vårt viktigaste sinne för orientering vara meningslöst, synen skulle bli överflödig och allt det vackra i världen skulle bli osynligt. Men ljus är inte bara en förutsättning för liv och för orientering, det påverkar också i hög grad hur vi mår. Att dra upp gardinen och titta ut över en strålande soluppgång förmedlar ofta glada känslor, medan samma utsikt en gråmulen dag gör oss sura. Dessa reaktioner är inte bara förknippade med vädret de återspeglar, det är inte bara för att vi förknippar denna soluppgång med värme och bad en sommardag eller en vacker vinterdag i skidspåret som det gör oss glada, det har även med själva ljusets utseende att göra. Visst ljus gör att vi mår bra, annat förmedlar obehag. För att skapa en trivsam ljusmiljö finns många olika saker att tänka på och ta hänsyn till. Denna guide ska leda dig på rätt väg och hjälpa dig att utforma rum som är både funktionella och trivsamma. Den kommer att hjälpa dig genom att ge en grundläggande kunskap i vad det är som bestämmer vad som är bra eller dåligt ljus och sedan konkret ge tips på hur ljussättning kan utformas. Men detta är ingen lärobok i ljuslära, för full förståelse finns mycket mer att lära. Denna guide kan hjälpa dig att förbättra ljussättningen i ditt hem utan att använda avancerade beräkningar och mätverktyg. Denna guide kommer istället att vägleda dig genom att förmedla hur du tillämpar de grundläggande kunskaperna för att du ska kunna skapa en god ljusmiljö. En ljusmiljö som ser bra ut och där man mår bra.

5


Introduktion

Ljusets påverkan Allt blir bättre i en bra ljusmiljö. Forskning visar att ljuset påverkar hur pigga vi känner oss.1 Omgivningsljusets nivå påverkar produktionen av hormoner som gör oss pigga respektive trötta – en låg ljusnivå gör oss trötta medan en högre kan göra oss piggare. Detta är en av förklaringarna till varför belysningen är viktig, speciellt vintertid då tillförseln av naturligt ljus är låg. Genom att kompensera med artificiellt ljus kan vi då motverka mörkret och arbeta för en miljö som gör att vi kan hålla oss pigga. Genom att skapa en ljussättning anpassad till människan så finns flera möjliga vinster. En bra ljusmiljö kan effektivisera arbetet genom att anpassa ljusmiljön till det arbete som ska uträttas genom att underlätta arbetet. En bra ljusmiljö med moderna armaturer sparar el och minskar därigenom både påverkan på miljön och ekonomin. En bra ljusmiljö kan vara ett verktyg för att skapa ett mer estetiskt tilltalande rum. Men viktigast av allt; en bra ljusmiljö gör att människor mår bättre. Den gör att man blir gladare, hanterar stress bättre, arbetar effektivare och mår bättre i allmänhet. Det är den allra största vinsten med god ljusplanering; gladare, nöjdare och mer välmående människor.

1 Enligt Omfältsluminansens och färgtemperaturens betydelse för vakenhet, välbefinnande och prestation publicerad på fagerhult.se

6


LJUS

Ljus skapas av ljusstrålning 400 nm

780 nm

Gammastrål- Röntgen ning strålning ≈ 10 pm

≈ 1 nm

UVB UVA UVC 185 nm

280 nm

315 nm

Vad vi i dagligt tal kallar för ljus skiljer sig från vad man i fysiken beskriver som ljus. Ur fysikens synvinkel är nämligen ljus elektromagnetisk strålning, och av detta är det synliga ljuset bara en svindlande liten del. Det finns alltså mycket mer elektromagnetisk strålning än den vi faktiskt kan se, ända från gammastrålning som har en våglängd på pikometer till radiovågor med kilometerlånga vågor. All denna strålning delar egenskaper med det synliga ljuset, det har samma hastighet, bryts på samma sätt med mera. I dagligt tal är ljus bara det vi ser, synen av ljus, det visuella. Det är detta som är viktigt då vi arbetar med ljus, eftersom de fysikaliska aspekterna av ljus är alltför svåra att arbeta med, vi kan inte räkna fram hur den goda ljussättningen ska se ut genom att använda oss endast av ljusets fysikaliska egenskaper. Istället måste vi arbeta med synen, det visuella ljuset. Det är här vi kan arbeta med ljus, se ljuset på riktigt och se hur det påverkar oss.

IRA

IRB 1400 nm

IRC 2600 nm

Radiovågor Kilometer

Man kan lätt försöka börja förlita sig på teknik, olika datorprogram för att ta fram ljussättningar, men dessa datorprogram kommer inte att ge ett exakt resultat. Genom att använda sådana program kan man få riktlinjer att gå efter, men man måste alltid vara beredd på att det inte varken blir som tänkt eller ett övergripande bra resultat trots noggranna beräkningar. Återigen, det är synen som måste användas för att se vad som är önskvärt. I fortsättningen kommer ordet ”ljus” användas synonymt med det vi ser, den visuella förnimmelsen av ljus, som i sin tur bestäms av ljusstrålning, det elektromagnetiska spannet som synsinnet kan uppfatta. Det är den visuella upplevelsen som är relevant för upplevelsen av ett rum och denna guide behandlar därför ljussättning ur det visuella perspektivet.

7


Grundbegreppen

Ljusnivå Skuggor Fördelning Bländning

Ljusfärg Reflexer

Färgåtergivning 8


LJUS

Grundbegreppen Vid arbete med ljus finns vissa grundbegrepp kopplade till en visuell upplevelse av ett rum som kan vara bra att känna till. Dessa är de faktorer som måste arbetas med för att uppnå en god ljusmiljö. Här följer en introduktion i dessa grundbegrepp där förklaringar på vad som är önskvärt och icke önskvärt presenteras med utgångspunkt i Anders Liljefors skrift ”Seende och Ljusstrålning”. Direkt efter presentationen av varje begrepp följer rubrikerna ”För en bra ljusmiljö” och ”Hur detta uppfylls – här beskrivs generellt hur ljuset kan utformas för att skapa goda ljusmiljöer. De senare beskrivningarna härstammar dock från andra källor än ”Seende och ljusstrålning” och presenteras istället i litteraturlistan samt är resultat av egna undersökningar.. Att anmärka kan vara att dessa förhållningsregler främst gäller i miljöer där arbete sker under en längre tidsperiod, till exempel på kontor – både i hemmet och på arbetsplatser. I andra miljöer i hemmet kan det vara en fördel att göra undantag från att skapa ur nedan beskrivet som en ”god ljusmiljö”. Anledningen kan vara att man vill framhäva speciella känslor eller utseenden på rummet. Ett exempel på detta kan vara att vi ofta väljer att minska på ljusnivån för att skapa en mysig stämning – kanske genom att ersätta vardagens lampor med stearinljus. Detta skulle inte kallas en ”god ljusmiljö” enligt vad som beskrivs här nedan men det är definitivt det som är önskvärt i sammanhanget, ett sammanhang där rummets emotionella upplevelse är viktigare än att underlätta seendet. De förhållningsregler som beskrivs nedan är alltså främst utformade för rum där vi arbetar under en längre period och är mycket viktiga för att medge en bra arbetsmiljö. En genomgånga av belysningsförslag i andra rum följer senare, dessa grundbegrepp är dock alltid viktiga att ha i åtanke.

Ordlista Armatur – I dagligt tal kallad lampa. En lampa kan dock betyda både en enskild glödlampa (eller liknande) och utrustningen som den monteras i. Kombinationen kallas för armatur. Detta för att veta när det talas om själva lampan och när det talas om hela armaturen. Diffusion, diffuserat ljus – Är ljus som mjukats upp genom till exempel reflexion eller ljus som kommer från en ljuskälla med stor lysande area, detta kan både vara solen en mulen dag eller en armatur som med hjälp av skärmar eller liknande får en större lysande area. Lampa – en eljuskälla såsom en glödlampa eller ett lysrör. Ljuskälla – lysande föremål. Kan lika väl vara solen som en elljuskälla. Rum – hela den visuella synupplevelsen, kan lika väl vara utomhus som ett faktiskt rum.

9


Grundbegreppen

Ljusnivå Är uppfattningen om hur ljust eller mörkt det är i rummet eller i en specifik del av rummet. Ljusnivån beror av ljuskällornas belysningsstyrka, ljusfördelningen, rumsytornas karaktär och ljusfärgen. Att tänka på Vad ska rummet användas till? Anpassa ljusnivån till uppgiften som ska utföras. Mer precisa arbeten kräver högre ljusnivåer. Det är inte bara ljuskällornas styrka som avgör ljusnivån. I minst lika hög grad handlar det om rummets färgsättning och rumsytornas struktur. Ett ljust rum med reflexiva (blanka) ytor kommer att upplevas som mycket ljusare än ett lika starkt belyst mörkt färgsatt rum med ljusabsorberande ytor (t.ex. textilier och matta tapeter). Fördelningen av ljus spelar stor roll. Ett helt monotont upplyst rum kan lätt kännas mörkt medan lagom variationer i ljussättningen ger ett mer levande och trevligt rum. Hur ljus en viss yta i ett rum upplevs beror i hög grad på hur ljuset ser ut i övriga delar av rummet. Den upplevda ljusnivån är alltså relativ, om ljusnivån i hela rummet ökas kommer troligen en viss yta inte att framstå som ljusare utan vara lika ljus då förhållandet bevaras. För en bra ljusmiljö Se till att möjlighet till anpassning av ljusnivån finns. Det finns flera anledningar till detta: Olika personer uppfattar olika typer av ljus som behagligt. Vad som är en bra ljusmiljö för vissa behöver inte vara det för andra. Ett exempel på detta är att äldre personer ofta behöver en högre ljusnivå än unga. Ett rum där ljusnivån kan varieras kan användas i fler sammanhang än ett där belysningen är statisk. Ett bra

10

exempel på detta är kök som behöver en passande ljusmiljö under matberedningen men samtidigt ska vara en plats för mysiga middagar. Det kan också vara ett kontor där möjlighet ska finnas till vanligt kontorsarbete men samtidigt erbjuda en ljusmiljö som passar för precisionsarbete. Hur detta uppfylls Armaturer med reglerbar ljusstyrka – dimmer Möjlighet att rikta belysningen – extra viktigt för tillsatsbelysning som till exempel en skrivbordslampa. Reglerbart dagsljusinsläpp – persienner, markiser med mera. Möjlighet att välja vilka lampor som ska vara tända oberoende av varandra. Antingen kan armaturerna vara helt oberoende av varandra eller uppdelade i zoner. I ett rum med många lampor bör de delas in i zoner, risken finns annars att antalet lampknappar blir så många att det är svårt att komma ihåg vilken som gör vad. Mer än tre lampknappar tillsammans kan bli förvirrande. För en bra ljusmiljö Ha i åtanke att ljuskällornas effektivitet minskar med åldern. De kommer inte att leverera lika mycket ljus efter halva sin livslängd som de gjorde i när de var nya.


LJUS

Hur detta uppfylls Ha detta i åtanke och planera därefter. Använd en belysning som kan dimmas och använd ljuskällor som i nyskick är starkare an vad som behövs. På så sätt behöver inte lamporna vara ställda på högsta nivån i början och kan när de börjar tappa i ljusflöde regleras till högre nivåer. Att ha i åtanke kan dock vara att vissa lampor bör bytas redan innan de slocknat för en vinst i ekonomi och miljö. Detta gäller lampor som tappar så pass mycket i ljusflöde att de inte längre är lämpliga att användas.

Hög respektive låg ljusnivå. I den högra bilden färgas miljön tydligt av gatubelysningens natriumlampor vilka har en låg färgtemperatyur och dålig färgåtergivning

11


Grundbegreppen

Fördelning Är uppfattningen av hur ljusets fördelas i rummet. Fördelningen beror av ljuskällornas placering och utformning samt rummets ytors egenskaper. Ljusfördelningen i ett rum berättar mycket för vårt synsinne. Det påverkar i hög grad de andra visuella upplevelserna – till exempel avgör fördelningen tillsammans med ljusnivån om bländning uppstår eller inte. Ljusfördelningen spelar en stor roll i hur rummet uppfattas emotionellt. Ett rum med varierande ljusnivåer och skuggor kan verka levande, samtidigt kan för stora variationer vara ansträngande för synsinnet. Att tänka på Se till att ljusvariationerna i rummet är lagom stora. För stora variationer kan ge obehag medan ett monotont upplyst rum kan bli tråkigt. Ta hänsyn till vad rummet ska användas till, en ljusfördelning som är önskvärd i ett fall behöver inte vara det i ett annat.

Monoton och tråkig ljusfördelning i Stockholms tunnelbana ljuslister eller slingor med mera, belysning som bryter upp det jämt fördelade ljuset och tillför variationer i ljusnivå. Ge rummet flera ljuskällor. En enda lampa ger ofta ett tråkigt och dåligt ljus. För en bra ljusmiljö

För en bra ljusmiljö Undvik för hårt ljus. Det är lättare att skapa ett hårt och dåligt spridet ljus än ett för mjukt och helt jämt fördelat ljus. Hur detta uppfylls Kombinera lampor med diffuserat ljus (stor lysande area eller diffusion genom reflektion) med riktade ljuskällor. Genom att först skapa ett mjukt grundljus i ett rum kan man sedan tillsätta andra ljuskällor för att ge rummet karaktär. Sådan belysning kan till exempel vara riktad belysning av tavlor och växter, belysning av väggar,

12

Se till att platser där arbete sker (t.ex. vid skrivbord, köksbänk) är starkare belysta än rummets allmänna belysning för att underlätta seendet. En ljussättning där arbetsytan är mörkare än rummet i övrigt gör att man måste anstränga sig för att se. Hur detta uppfylls Använd belysning specifikt för att lysa upp just dessa ytor. Vid skrivbordet kan det vara tillsatsbelysning i form av skrivbordsarmatur och i köket bänkbelysning.


LJUS

Ljushetsvariationer ger liv 책t ytor och rum 13


Grundbegreppen

Bländning Bländning är upplevelsen som inträffar då för stora kontraster finns i synfältet. Bländning beror av ljuskällors ljusstyrka, placering och utformning. Bländning uppstår eftersom upplevelsen av ljusnivå är relativ. I ett rum då det finns kontraster i ljusnivån kan bländning uppstå. Bländning uppstår eftersom synsinnet inte klarar av att tolka både ljusa och mörka föremål samtidigt då kontrasten mellan dessa blir för stor. Bländning kan både ge upphov till obehag och försvåra seendet. Synförsvårande bländning är vanligt att man utsätts för en längre tid, till exempel från en skrivbordslampa i synfältet eller från ett ljust fönster. Detta blir i längden uttröttande genom att försvåra seendet.

Synen söker sig til det ljusaste området i synfältet. För en bra ljusmiljö Undvik bländning, speciellt i miljöer där arbete sker under en längre tid. Arbetsytan ska vara fri från bländning. Hur detta uppfylls

I vissa speciella fall kan dock bländning vara ett sätt att tillföra liv till ett rum eller föremål, till exempel i dekorativa syften. Sådan bländning måste dock vara noggrant avvägd för att inte orsaka besvär.

Som tidigare nämnt är synsinnet relativt – bländning uppkommer på grund av för stora kontraster. Genom att öka belysningen i andra delar av rummet kan man minska kontrasterna.

Att tänka på

Armaturer bör placeras på ett sätt som gör att de inte bländar. Genom att utgå ifrån det område som kommer att vara en arbetsyta ska det från den platsens tillhörande synområde inte finnas bländande armaturer. Detta kan göras genom att placera dem utanför synområdet eller genom att se till att den lysande ytan är avskärmad.

Undvik bländning om det inte sker i noggrant genomtänkta ändamål. För en bra ljusmiljö Eftersträva en lämplig ljusfördelning. Hur detta uppfylls Se ”Fördelning”

14

Vid val av en lampa med större lysande yta minskar ofta bländningen då ljuskällan inte blir lika koncentrerad.


LJUS

Synsinnet har svårt att anpassa sig vid för stora ljushetsvaritoner. Vid arbete vid ett ljust fönster är det vanligt att man blir bländad. Detta beror på att kontrasten mellan ljusnivån ute och inne är stor.

15


Grundbegreppen

Ljusfärg Ljusfärgen är uppfattningen om vilken färgton ljuset har. Kan variera från varmt gultonat ljus till kallt blåtonat ljus. Ljusfärgen beror av ljuskällans färgtemperatur, ljusnivån, ljusfördelning och bländning. Ljusfärgen är den färgton som kan uppfattas i ljuset i ett rum. Denna är i hög grad beroende av ljusnivån i rummet vilken kan förstärka eller neutralisera påverkan från ljuskällans färgtemperatur – en låg ljusnivå framhäver färgtonerna tydligare. Ljus från en vanlig glödlampa har en något varm färgton, denna färgton uppfattas dock mer som neutral ju högre ljusnivå som utstrålas. Ljusfärgen har stor inverkan på ett rums emotionella karaktär, det avgör alltså till exempel om rummet uppfattas tråkigt, spännande glatt, mysigt med mera.

För en bra ljusmiljö Undvik att blanda ljuskällor med olika ljusfärg. Vid blandning förstärks nämligen skillnaderna i ljusfärg vilket är irriterande för seendet och är dessutom rent estetiskt ofördelaktigt. Hur detta uppfylls Vid användning av lysrör, lysrörslampor eller Led-lampor – använd ljuskällor med samma ljusfärg om inte annat tänkts igenom. Ljusfärgen finns angivet på lampans produktbeskrivning och anges i kelvingrader (t.ex. 3000K). Ett lågt tal (t.ex. 2500K) ger ett varmt ljus medan ett högt tal (t.ex. 5000K) ger ett kallare ljus. I armaturer med flera lampor ska dessa alltid vara av samma ljusfärg, detsamma gäller likadana armaturer i samma rum.

Att tänka på Försök hålla rummets ljusfärg nära neutralt om inte annat planerats noggrant.

Lysrör med kallt respektive varmt ljus. Skillnaderna är förstärkta 16


LJUS

Skuggor Skuggor är det som uppstår av ljuskällor i förhållande till föremål och begränsningsytor (föremål, väggar med mera). Skuggor beror av ljuskällors placering och storlek i förhållande till det skuggande föremålet. Skuggor är viktiga att ha i åtanke vid ljussättningsarbete. Det gör att vi kan orientera oss i ett rum, att vi ser former på föremål och ger rummet en levande karaktär. Att tänka på Skuggor är viktiga, men de får varken vara för diffusa eller för skarpa. För diffusa skuggor gör att vi har svårt att se former, och för skarpa skuggor kan ge upphov till obehag på grund av för skarpa övergångar mellan ljus och skugga. För en bra ljusmiljö Undvik för hårt ljus som skapar hårda och skarpa skuggor. Det är lättare att skapa ett hårt och dåligt spridet ljus än ett för mjukt ljus och helt jämt fördelat ljus. Hur detta uppfylls Kombinera riktat ljus (liten lysande area) som skapar skarpa skuggor med diffuserat ljus (stor lysande area) som mjukar upp dem.

Skillnaden mellan hårt och diffust ljus. Det övre äpplet är belyst med en liten riktad ljuskälla medan det nedre är belyst av en ljuskälla med stor lysande area. Därav blir alltså deras skuggor olika.

17


Grundbegreppen

Reflexer Reflexer är de speglingar som uppstår när ljus träffar en yta och därifrån reflekteras vidare. Reflexer beror av ljuskällans utformning, placering och ögats position samt den belysta ytans färg, materialegenskaper och struktur. Reflexer uppstår när belysta föremål reflekterar ljus till ögat. Detta sker då ögat befinner sig i en viss vinkel i förhållande till föremålet och ljuskällan vilket gör att reflexerna placering beror av betraktarens position vilket innebär att de flyttar sig då förflyttning genom rummet sker. Reflexer ger i hög grad information om ytorna de uppträder på – de berättar om ytans struktur och om de är matta eller glansiga. Alla ytor reflekterar ljus i någon utsträckning, det är det som gör att vi kan se dem – om föremål inte reflekterade något ljus alls skulle de alltså vara helt svarta. Glänsande föremål reflekterar ljus i hög grad vilket kan göra att de känns levande. Till exempel är ofta smycken glänsande, reflexionen ger liv åt föremålet och förmedlar på så sätt skönhet.

Reflexer uppträder ofta i blanka ytor.

Att tänka på Reflexer kan berika synupplevelsen men kan också i många fall ge upphov till bländning och synförsvårande blänk. För en bra ljusmiljö Undvik synförsvårande blänk. Hur detta uppfylls Se ”bländning” Ha reflexerna i åtanke vid utplacering av glansiga ytor såsom speglar och lackerade ytor.

18

En enkel kontroll av om synförsvårande blänk finns i synfältet kan göras genom att man placerar en liten spegel på arbetsytan (på bordet, datorskärmen mm.). Om man då ser någon lysande yta i synfältet kan detta vara upphov till en synförsvåring. För att eliminera denna kan ljuskällor flyttas eller skärmas av. Ljuskällor ska alltså inte placeras så att deras ljus reflekteras direkt mot ögonen. Glansiga föremål bör rensas bort från arbetsytorna.


LJUS

Färgåtergivning

Bra respektive dålig färgåtergivning. Färgåtergivningen påverkar hur vi ser färg på föremål. Olika ljuskällor ger olika färgåtergivning och bestämmer om föremålens färger ska se förvanskade ut eller inte. Färgåtergivningen beror av ljusets sammansättning (ljuskällornas egenskaper), ljusnivån och samverkan mellan rummets färgade föremål. Färgåtergivningen bestämmer hur vi ser färg. Visst ljus kan förvränga färgade föremåls färger och göra annars färgsprakande ytor trötta och glåmiga. Detta beror i hög grad av ljuskällans egenskaper. Generellt har ljuskällor med relativt lågt ljusutbyte bättre färgåtergivning (t.ex glöd- och halogenlampor) än lågenergilampor, men det arbetas hela tiden för att ge även mer energieffektiva ljuskällor bättre färgåtergivning.

För en bra ljusmiljö Efterstäva en bra färgåtergivning, speciellt om det är viktigt för det arbete som ska utföras. Hur detta uppfylls Använd lampor med god färgåtergivningsförmåga såsom halogenlampor eller lysrörslampor med ett högt RA-index (ett mått på ljuskällans färgåtergivning). Ett RA–index över 80 räcker oftast, detta värde finns i produktspecifikationerna. Lampan kan också ha en så kallad färgtemperaturkod, välj i sådana fall en lampa med en kod som börjar med 8 eller 9 (t.ex. 825 eller 925).

Att tänka på Ljuskällans egenskaper kan ha inverkan på hur färger återges. Detta kan innebära att ett rums möbler och färgsättning kan skifta något beroende av hur de ljussätts.

19


Hur skapas bra ljus? Vad som är bra ljus förklaras delvis i föregående kapitel, men det varierar också från fall till fall. Varje rum har sina egna belysningskrav. Frågan är hur en god ljusmiljö kan uppnås, hur det som presenterades i föregående kapitel uppnås. Här kommer förslag på lösningar att presenteras, både generellt och i specifika fall.

Dagsljus

Dagsljus är önskvärt för att skapa en bra ljusmiljö. Det innebär en kontakt med världen utanför, med ljuset som varierar under dygnets timmar. En kontakt som har en stor psykologisk betydelse genom ljusets växlande karaktär beroende av ljusstyrka, ljusfärg samt ljusets fördelning. När man arbetar med ljus bör man ta hänsyn till dagsljusets inverkan. Vid ombyggnationer eller nybyggen bör fönsters placering och utformning planeras med hänsyn till hur de kommer att släppa in ljus. Vid inredning av rum bör man också ta hänsyn till de befintliga dagsljusinsläppen. Det finns då oftast ingen möjlighet att påverka fönstrens placering eller utformning, men ljusinsläppets riktning och styrka kan styras med markiser, persienner och gardiner med mera. Positiva effekter: Ger kontakt med världen utanför Minskar behovet av elljus under dygnets ljusa timmar.

20

Negativ effekt: Dagsljuset genom ett fönster kan lätt bli avsevärt starkare än ljusets belysning i övrigt (speciellt om fönstret är placerat i söderläge) vilket kan ge upphov till en stor kontrast mellan fönstret (och de delar i rummet som belyses av detta) och rummet i övrigt. Lösningar: Det infallande ljuset kan då det behövs avskärmas med markiser, persienner, gardiner med mera.


Det är ofta en fördel att få ta del av dagsljusets variationer genom fönster och andra öppningar i fasaden.


Belysning beroende av rum

Kontor

Kontoret – både hemma och på arbetsplatser är viktiga platser ur belysningssynpunkt. Det krävs här att man kan skapa en belysning som medger en god arbetsmiljö genom att minimera ansträngningen för synen och genom att vara en plats som uppmanar oss att vara pigga. En kontorsmiljö, och speciellt den ytan som finns inom arbetsområdet bör vara bländfri. Att ta fram en sådan miljö kan arbetas för på många sätt, varav flera beskrivs på under rubrikerna ”bländning” och ”reflexion”. För att medge en god syn på arbetsområdet bör detta vara ljusare än resten av rummet. Detta sker lättast genom att använda tillsatsbelysning för att lysa upp just detta område. Det vanligaste är att man använder en skrivbordsarmatur. Viktigt är att denna tillsatsbelysning inte får ge upphov till bländning vilket kan undvikas genom rätt placering. Se därför till att kosta på skrivbordsarmaturen och välj sådana med goda inställningsmöjligheter för att ge möjlighet till rätt placering. Då manuellt skrivbordsarbete sker (t.ex. handskrift, skissande mm) ska ljuskällan placeras så att den inte ger upphov till en skarp skugga under den arbetande handen. Med andra ord bör armaturen placeras på vänster sida för en högerhänt och vice versa. Att få in dagljus i rummet är oftast önskvärt. Ibland kan dock ljuset från fönster bli så mycket starkare än rummets ljus i övrigt att det blir besvärande. Ett exempel på detta är arbete vid en dator som står vänd med skärmen mot fönstret. Vid dagsljus kan det då vara ansträngande att läsa från skärmen, eftersom att ljuset genom fönstret är så pass mycket starkare. För att undvika detta kan fönsterskärmas av på olika sätt, men man kan också undvika att placera arbetsplatsen direkt vid fönstret. Om arbetsplatsen kan flyttas en meter från fönstret kan mycket vara vunnet. För att uppmuntra till vakenhet så krävs att ljusnivån i rummet inte ska vara för låg. Genom att kombinera allmänbelysningen med belysning av rummets väggar skapas ett omgivningsljus som gör det lättare att hålla sig pigg. Omgivningsljuset kan med fördel vara ganska starkt, men det får aldrig bli sterilt.

22

Använd en dimmer för att reglera ljuset till en lagom ljusnivå. Fyra snabba Undvik bländning. Ha bra skrivbordsarmaturer med möjlighet till förflyttning. Placera inte datorskärmar direkt mot fönstret. Belys rummets väggar för att skapa en ljusmiljö som uppmuntrar till vakenhet.

Ett vanligt ljusproblem på kontor är att det starka dagsljuset gör det svårt att läsa på datorskärmen. Detta kan undvikas med rätt placering eller avskärmning. Synen kan, precis som kameran i det här fallet inte tolka de stora skillnaderna i kontrast.


LJUS

Sovrum Sovrummet är ett rum för avslappning, men det är också rummet där man först möter dagen – ett rum där man ska vakna. Sovrummet har potential att vara mer än ett rum med en säng i, och en del av denna potential finns i ljussättningen. Många tycker om att läsa i sängen och för det krävs en sänglampa. Denna bör vara utformad på ett sådant sätt att man inte behöver ligga eller sitta på ett speciellt sätt för att få ett bra ljus, utan ljuskällan kan med fördel vara inställningsbar efter olika läspositioner. För att inte anstränga synen så bör man inte läsa i ett rum som är helt mörkt förutom själva läsbelysningen. Ett dämpat ljus i omgivningen ger en avsevärt bättre synkomfort. Detta gäller även den som hellre än att läsa ligger i sängen och leker eller arbetar med sin bärbara dator eller surfplatta – det är inte då heller önskvärt att se på en lysande skärm i ett helt mörkt rum. Det är en fördel om rummets belysning kan kontrolleras direkt från sängen. Med en sådan styrning slipper man gå upp och släcka när man läst klart, och slipper morgontrött och virrig leta efter lampknappen på morgonen. Många förvarar sina kläder och klär sig också i sovrummet. Det bör därför finnas en belysning som ger tillräckligt ljus för att ordentligt se vad som finns i garderoberna och vad man faktiskt har satt på sig. Om det finns en spegel i rummet för att se dagens klädsel och utseende bör ljuset falla så att spegelbilden blir tydlig. När man tittar sig i spegeln är det dumt om man står på ett sätt så att man blockerar ljuset. Om så är fallet kan det åtgärdas genom att en ljuskälla placeras nära spegeln, precis som beskrivs under rubriken ”badrum”.

Tre snabba Ha flera sorters belysning; allmänbelysning, läsbelysning och stämningsskapande belysning som kan komplettera läsbelysningen. Gör det möjligt att kontrollera belysningen från sängen. Ha en belysning som underlättar påklädandet. Installera belysning i garderoberna och se till att området framför spegeln är belyst på ett sätt som ger en bra spegelbild.

23


Belysning beroende av rum

Kök

Köket är för många husets hjärta. Det är ofta inte bara matlagning som sker här utan man umgås med vänner och familj, arbetar och läser läxor, har mysiga middagar eller äter snabb vardagsmat. Med andra ord finns fler olika ljuskrav att ta hänsyn till, köket ska båda vara en bra arbetsplats och ett mysigt, trevligt och välkomnande rum. För att kunna medge möjligheten att skapa ett rum som både har möjlighet att ge rätt ljus för tillredning och samtidigt ge en mysig ombonad stämning vid middagen så är möjligheten till reglering av ljuskällornas styrka mycket viktig. Vid själva middagen så kan arbetsbelysningen vara överflödig och man vill då ha möjlighet att minska dess styrka eller att släcka den helt, styrningen ska alltså vara oberoende av de andra ljuskällornas styrka. Många kök har belysning fäst under köksskåpen vilket ofta är en bra lösning. Vid denna belysning ska belysningen vara fäst i skåpens framkant för att sprida ljuset och för att undvika att ljuset reflekteras i köksbänken och blir bländande. Se till att belysningen av arbetsytorna är tillfredställande, att den inte är bländande och av tillräcklig styrka. I köksmiljö är detta extra viktigt då brister i detta kan gör att arbetet blir osäkert. Förutom säkerhetsaspekten så blir arbetet lättare och roligare med ett tillfredställande ljus. För att ta fram en lämplig ljusmiljö bör alltså flera olika ljuskällor användas. Belysning av arbetsytorna och rummets allmänbelysning är viktiga med det finns möjlighet att ha fler ljuskällor än så. Allmänbelysningen kan ges genom at använda flera mindre armaturer istället för en stor. Till exempel kan den konventionella takhängda armaturen ersättas med flera liknande små eller kombineras med downlights fästa i taket.

24

Eventuella vitrinskåp kan lysas upp för att visa upp vad som finns innanför glasdörrarna. Ofta mår ett rum bra av att man tillsätter fler ljuskällor. Tre snabba Låt belysningen i köket vara reglerbar. Tänk på att rummet ska användas till många olika saker. Lägg vikt på att ta fram en lämplig arbetsbelysning. Använd flera ljuskällor.


LJUS

Genom att använda flera olika ljuskällor blir rummet mer tilltalande. Belysning under skåpen kan vara en bra lösning för arbetsplatserna. 25


Belysning beroende av rum

Badrum

För många är sitt eget ansikte i badrumsspegeln det första man möter på morgonen och det sista på kvällen. Badrummet ska vara en plats för avkoppling i duschen eller badet, det ska vara en uppiggande miljö att mötas av och det måste vara en bra miljö för att ge möjlighet att arbeta vid spegeln med smink och annat utseenderelaterat. I badrummet bör ljuskällorna ha möjlighet att varieras i ljusstyrka. Det ger möjlighet att anpassa ljusnivån efter vad rummet ska användas till. Kanske vill man förbereda ett bad med levande ljus till och vill då minimera de elektriska ljuskällorna. Å andra sidan kanske man vill ha en hög ljusnivå för att komma igång på morgonen, eller behöver en hög ljusnivå för att se tydligt när man rakar eller sminkar sig. Att ha dimmbara lampor i badrummet gör dessa två ljusscener möjliga. För att återge ett ansikte tydligt i spegeln krävs viss belysning. Att bara ha en takfäst lampa mitt i rummet kommer inte att ge en bra återgivning av ansiktet, utan kommer att ge skarpa långa skuggor över ansiktet. Därför bör belysningen kompletteras med någon typ av lampa vid själva spegeln. En lösning som är vedertagen är och fungerar bra är att placera en rad lampor på varje sida av spegeln – en ljussättning som används i många skönhetssalonger. Det finns också lampor speciellt framtagna för att placeras vid spegeln. Genom att fästa belysningen längs med spegelns sidor kan man minimera skuggorna i ansiktet vilket ger tydligare och vackrare återgivning av ansiktsdragen. Vid placering av ljuskällor längs med spegelsidor är det dock viktigt att se upp så att dessa ljuskällor inte leder till bländning. Detta kan undvikas genom att ge möjlighet till justering av ljusnivån och/eller att använda diffuserade ljuskällor.

26

För ett extra mysigt bad – ge möjlighet till utplacering av levande ljus i rummet till exempel genom att montera en väggljusstake. Tre snabba Låt belysningen vara reglerbar i ljusstyrka. Komplettera allmänbelysningen med belysning längs med badrumsspegeln. Ha i åtanke hur du vil latt rummet ska upplevas ljussättningen spelar en stor roll i just detta.


LJUS

Ovan: En lösning för att belysa vid spegelns sida är en rad nakna lampor. Andra lösningar för detta finns också som ger ett jämt ljus längs med hela spegeln. Gå in i en skönhetssalong och titta hur de belyser spegelsidorna för inspiration! Till vänster: Att kunna variera ljusnivån i badrummet är önskvärt. Med dimmbara lampor kan badrummet båder vara ljust och fräscht och lugnt och avslappnande. Genom att ha dimmbara lampor på en mycket låg nivå kan dessa kombineras med levande ljus för en avkopplande stämmning samtidigt som ett svagt grundljus behålls i hela rummet. 27


Belysning beroende av rum

Entré

Entrén ger det första intrycket man får av en husinteriör. Det är därför önskvärt att här skapa en inbjudande atmosfär vilket i stor mån är beroende av ljussättningen. I en entré till en lägenhet kommer man ofta från ett trapphus som är relativt svagt upplyst. Det kan då vara trevligt att mötas av en entré som är ljusare för att se inbjudande ut. Att ha en alldeles för hög ljusnivå är dock inte önskvärt då det innebär en stor kontrast – att gå från ett mörkt rum till ett ljust är aldrig önskvärt eftersom att det är en så pass stor omställning för synen. Synsinnet är känsligt för ljushetsvariationer och även små förändringar av ljusnivån kommer att märkas. I villor så kommer man direkt från ljuset utomhus in i husets entré. Under dagens ljusa timma riskerar då entrén att se mörk ut även fast man belyser den med elljus. Därför är det en god idé att se till att entrén lyses upp av dagsljus genom fönster. Återigen är det bra att utrusta armaturerna med dimmer. Det ger möjlighet till att anpassa ljusnivån efter ljuset utomhus. På årets och dygnets mörkare timmar behöver inte entrén vara lika upplyst som under de ljusa timmarna. Om man kommer hem efter att ha varit ute i mörkret så behövs inte lika hög ljusstyrka för att entrén ska framstå som ljus som det skulle behövts under dygnets ljusa timmar. Använd ljuskällor som tänds snabbt för att inte riskera att man redan är klar i hallen innan den planerade ljusnivån framträtt. Många lysrörslampor har en lång starttid – det kan ta upp till en minut innan de nått den maximala ljusnivån. Välj därför högkvalitativa lysrörslampor, halogen- eller led-lampor. Självklart kan också lysrör vara ett alternativ – i rätt utförande kan de vara en estetiskt tilltalande lösning. Välj då moderna lysrör som tänds snabbt och utan flimmer.

28

Tre snabba Arbeta för en inbjudande ljusmiljö. Ta hänsyn till att den upplevda ljusnivån vid inträde i entrén beror av ljusnivån utomhus. Använd ljuskällor med kort starttid.


LJUS

Entrén är det första intrycket av husets interiör, och det som är innanför dörren är minst lika viktigt som det utanför. 29


Belysning beroende av rum

Vardagsrum Vad vardagsrummet används till varierar i hög grad från hushåll till hushåll. För vissa används det som en plats för att titta på Tv, för andra en plats att umgås och för några tredje en lekyta för barnen. Gemensamt är dock att det ofta används till flera saker. Att titta på en Tv som är placerad helt i mörker är ansträngande för synen. Bildens variationer innebär att synsinnet hela tiden måste ställa om. Genom att på något belysa väggen bakom eller bredvid Tv:n minskar man kontrasterna mellan den tidigare mörka väggen och den ljusa bildytan. Att fästa ljuslister eller ljusband på baksidan av Tv:n kan ge ett mjukt och trevligt ljus mot väggen. En annan lösning är att placera någon annan typ av armatur på sidan av Tv:n.

Tre snabba Ha belysning som passar ihop med film- och Tvtittande för att slippa obehaget av att titta mot en ljus skärm i mörker. Kombinera allmänbelysningen med stämningsskapande belysning. Lys upp föremål som är värda att ses lite extra.

Ett dämpat ljus är ofta önskvärt i vardagsrummet. Levande ljus tillför en mysig karaktär på ljuset, men oftast är det bra att behålla någon typ av elljus. För att kombinera de levande ljusen med elljuset krävs att det sistnämnda inte är för starkt. Använd istället för få starka lampor flera små. I andra fall kan dock en högre ljusnivå vara önskvärd. Vardagsrummet kanske ska användas av barnen som en lekyta, eller så vill man bara ha en högre ljusnivå när man städar. Det är därför viktigt att ”mysbelysningen” kombineras med någon typ av allmänbelysning. Återigen så är det viktigt att kunna påverka ljusnivån beroende av vad rummet ska användas till. Om det finns föremål värda att synas lite extra, kanske tavlor, prydnadsföremål eller glasen i vitrinskåpen – låt dem synas mer genom att belysa dem. Föremål som är mer upplysta än den allmänna belysningen drar alltid blicken till sig.

30

Att titta på tv i ett helt mörkt rum är ansträngande för synen på grund av de stora kontrasterna. Detta kan åtgärdas genom att placera en armatur med låg ljusstyrka brevid skärmen eller genom att fästa belysning på baksidan av den.


LJUS

I utomhusmiljöer är ofta föremål och byggnader som ska synas lite extra upplysta. På den övre bilden syns det flytande vandrarhemmet af Chapman som är ett välkänt inslag i Stockholms stadssilhuett. På den nedre bilden visas hur konstföremål och andra utsmyckningar ofta lyses upp för att sticka ut och synas. Utan belysningen skulle dessa två motiv inte haft samma framträdande roll. Samma princip kan tillämpas i alla miljöer - ett föremål som är ljusare än resten av rummet sticker ut och drar blicken till sig.

31


Estetiska möjligheter Som du nu vet finns stora möjligheter att skapa trevligare rum med hjälp av ljus. Men det finns också möjlighet att påverka rummets utseende med ljus och att använda ljuskällor som inredningselement.

Ljusets påverkan på rummet Hur ljuset fördelas i ett rum spelar stor roll i hur rummet upplevs. Ett rum känns större om väggarna är ljusa, taket känns högre om det är ljust och vice versa. För att skapa ett rum som känns stort bör taket och väggarna vara färgsatta ljust. Ytorna måste även belysas för att upplevas som ljusa. För att lysa upp väggar finns fler alternativ; takfästa armaturer som riktas mot väggarna, väggfästa armaturer som sprider ljus på väggar med mera. Taket kan belysas med golvlampor med uppåtriktat ljus, pendlande armaturer med uppåtriktat ljus med mera. Tvärt om kan också mörkare väggar användas för att göra så ett rum upplevs som mindre, kanske för att skapa en mer ombonad känsla.

Väggarnas ljushet påverkar rumsupplevelsen. Bilderna är framtagna i DiaLux. 32


LJUS

Tre nya ljuskällor som inredning Förutom de konventionella ljuskällorna lysrör, lysrörslampor och halogenlampor med flera så finns många fler nya ljuskällor som kan vara intressanta inredningsdetaljer. LED – En mycket energieffektiv ljuskälla som består av lysdioder. Kan med fördel användas till punktbelysning. LED-ljus kan användas för att ge färg åt ett rum eftersom att de finns i ett otal färgkombinationer. LEC – Finns som ljusfilm, ljustråd och ljusband. Ljusfilm blir stora lysande ytor, ljusband och ljustråd är precis det som det låter som – lysande band och tråd. Dessa ljuskällor kan användas främst i dekorativa syften. Ljustråd kan användas för lysande skrift, ledljus, markeringar av olika slag – helt enkelt till alla typer av dekorationer. Denna ljuskälla är förhållandevis energieffektiv och håller också länge. Plast- och glasfiber – kan användas både i dekorativa syften upplysning av rummet. Fungerar genom att fibrerna leder ljuset från en större ljuskälla som kan placeras på godtycklig plats, till exempel i angränsande rum.

Till vänster: Ljustrådar av LEC-typ. Dessa trådar kan användas till varierande uppgifter, det är bara fantasin som begränsar. Till exempel skulle de kunn läggas under varje steg i en trappa för att markare stegen eller för att framföra ett lysande budskap. Genom att lägga flera trådar brevid varandra kan ljusets färg ändras beroende av vad som önskas

33


34


LJUS

Sammanfattning Ljus är otroligt viktigt för att skapa trevliga och funktionella rum. I rum med god belysning är det lättare att arbeta och att trivas. För att skapa dessa rum finns olika metoder; beräkning, modeller, tips och guider som denna. Vad som är viktigt är att dessa aldrig kan komma med en absolut sanning – om ljusmiljön är som önskat vet man först när man ser den. Det är också högst individuellt vad som är en optimal ljusmiljö. Jag hoppas att denna guide kan vara en hjälp på vägen, men trots det som finns samlat här är det alltid den egna utvärderingen som är giltig. Ljuset är något av det viktigaste vi har; en förutsättning för liv och för seendet. Ljuset påverkar oss emotionellt, och ljussättning i rum bör därför behandlas med prioritet. Ljussättning av rum bör behandlas minst lika ingående som vilka möbler, tapeter, golv med mera som ska väljas i alla miljöer och rum. Det är viktigt. Lycka till, må ljuset vara med dig!

35


Källor Litteratur Lars Starby – En bok om belysning. (Ljuskultur, 2003) Anders Liljefors – Seende och ljusstrålning, (KTH 2000) Leif Wall – Lärobok i belysningsteknik. (Ljuskultur 2001) Ljuskultur – Belysning inomhus. (Ljuskultur 1990) Marc Fontoynont – Daylight performance of buildings. (James & James 1999) Victoria Meyers – Designing with light. (Laurence King, 2006) Belysningsbranchen - En ljusare framtid, (Belysningsbranchen, 2008) Boverket – ByggaBoDialogen (Boverket, 2010)

Internet www.ljuskultur.se http://www.americanlightingassoc.com/ Omfältsluminansens och färgtemperaturens betydelse för vakenhet, välbefinnande och prestation – En studie genomförd av Lunds Universitet i samarbete med Fagerhult, publicerad på www.fagerhult.se

En mer utförlig genomgång av källorna finns i rapporten LJUS - Rapport om framtagningen av ett informationsmaterial om ljusplanering. Rapporten innehåller även all information gällande framtagningen av denna guide och finns publicerad på författarens hemsida www.justlikemysoul.com 36


LJUS

37


Genom att skapa en ljussättning anpassad till människan så finns flera möjliga vinster. En bra ljusmiljö kan effektivisera arbetet genom att anpassa ljusmiljön till det arbete som ska uträttas genom att underlätta arbetet. En bra ljusmiljö med moderna armaturer sparar el och minskar därigenom både påverkan på miljön och ekonomin. En bra ljusmiljö kan vara ett verktyg för att skapa ett mer estetiskt tilltalande rum. Men viktigast av allt; en bra ljusmiljö gör att människor mår bättre. Den gör att man blir gladare, hanterar stress bättre, arbetar effektivare och mår bättre i allmänhet. Det är den allra största vinsten med god ljusplanering; gladare, nöjdare och mer välmående människor. Denna guide vänder sig till dig som inte har utbildning eller erfarenhet i ljusplanering men själv vill förbättra din ljusmiljö eller vill ha ljuset i åtanke vid nybyggnad eller renovering. Den hjälper dig genom att ge en grundläggande introduktion i ämnet samt tips och råd i hur ljussättningen kan planeras för att uppnå en bra och trevlig ljusmiljö.

Ljus - en guide till bättre ljus inomhus  

Ljus - en guide till bättre ljus inomhus

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you