Djungeltrumman väljer inredningstrender 2021

Funderar du på att göra om hemma? Spana in Djungeltrummans trendspaningar för 2021 där vi listar årets största inredningstrender och inredningsmissar.

text:Amanda Båmstedt och Hanna Fagerlund Illustrationer: Elin Anvegård

Ute

Tvinnade ljus

De tvinnade ljusen slog igenom stort på Instagram och var och varannan hobby-Ernst började pyssla och böja sina ljus till nya former. Danska influencers verkade inte heller få nog av dem. Ett tag kunde man knappt öppna Instagram utan att se de spiralformade ljusen. Egentligen är vi på redaktionen för pyssel men nu får det räcka med twistade ljus.

Fogskumsinredning

Speglarna med skummade kanter tog oss med storm under 2020. Så även fogskum på lite allt möjligt. Kanske spelade pandemin och karantänstristessen in och påverkade inredningstrenderna mot ett allt mer DIY-tänk? Nu är vi dock trötta på de fluffiga speglarna. Låt fogskumet sitta där det ska istället för att smeta ned hela lägenheten.

Quirky färg och form

Har du inrett ditt hem likt en pastellig tutti fruttipåse för att sedan tröttna? Ett pastelligt hem kanske ser bra ut i inredningsmagasin men att spendera 365 dagar i ett Acnerosa sockervaddshem med udda former och färger är kanske inte optimalt.

Palettblad

Växten sprider sig snabbare än ogräs. Har du ett palettblad kommer du alltid få fler. Om vi ska vara rent krassa så är det definitivt en växt som är tålig och perfekt för nybörjare, men den är inget vidare vacker.

Små växter

Är vi inte lite trötta på alla små fjuttväxter nu? 2021 känns som ett år för stora gröna blad! Små växter kan självklart vara söta, men inredningsmässigt känns det väl ändå mer najs att ta inspiration från exempelvis 70-talets livfulla växttrender. Som en bergspalm eller olika varianter av fikus. Eller varför inte gå all out på en fluffig ormbunke?

Inne

Färg på väggar

Hejdå stockholmsvitt och hej färg! Vi har sett trenden komma smygandes med avmattade färger i dova gröna, blå och roströda toner som har omvandlat våra sovrum från sterilt snövita till mysiga krypin. Nu är vi redo att göra slut med besattheten kring vita väggar. Våga välja färg.

Vintage

Miljömedvetet och väl beprövad inredning kommer att falla allt fler i smaken. Att fynda sin

inredning hos second hand-butiker, på auktioner eller loppisar står högt i kurs och kan ge god utdelning. Alla älskar unik inredning. Det personliga hemmet är här för att stanna.

Trä

Teak-anhängarna har redan dyrkat just trämöbler sedan en lång tid tillbaka men 2021 blir nog året då även andra former av trä smyger in i inredningen. Kanske är det en längtan tillbaka till naturen? Eller så har det att göra med att vi har tröttnat efter år av marmor i alla dess former.

Mönstrade tapeter

Här finns det mycket att hämta och få saker kan nog göra så stor skillnad för ett hem som en mönstrad tapet. Precis som vi skrev ovan så tycks suget för färg ha kommit tillbaka efter att vi har spenderat år och åter år i byggnader med helvita väggar. Nu är vi öppna för färg, mönster och form.

TV

Coronaåret 2020 har satt sina spår. Vi har tröttnat på att se på Netflix på datorn, istället har var och varannan tjomme blivit lite besatt av införskaffa sig något som bäst kan liknas vid ett hemmabiosystem. En annan bonus med TV-trenden är att man kan slå på en brasa på TVn, nästan lika bra som en riktig.

Bubblare

Ungkarlslyan

Att skita i inredning och låta ens hobbys tala är nästan homestylingens motsvarighet till punk. Skit i att försöka försköna din lägenhet och satsa på praktiska lösningar. Inspiration hittar du på Instagramkontot @snubbarinreder.

Simon Andersson – Göteborgs hemliga leksaksmakare

Simon Andersson har ett ovanligt intresse, i sin lägenhet har har han ett arbetsrum där han skapar leksaker från grunden. Djungeltrumman trädde in i Göteborgs hemliga leksaksmakares hem för att ta del av hans arbete.

text: Amanda Båmstedt foto: Martin Simonic

En ung indekille traskar runt bland höstlöv och mossa i en skog och överraskas plötsligt av tomtar och maror. Så börjar reklamen för Skrömt som är Simon Anderssons egna leksakskollektion. Med sin förkärlek för nordisk mytologi och sagoväsen har han skapat leksaker som väcker gammal folktro till liv.

Simon kallar sig indieleksaksmakaren i Kålltorp och går under namnet Tadpoleprince på sociala medier där han delar med sig av sina skapelser. När man kliver in i hans lägenhet tar det inte lång tid innan man glömmer bort musikinstrumenten och istället ser små ledtrådar som vittnar om hans intresse. Bland böckerna i bokhyllan kikar pumpor fram, han har några leksaker i sovrummet och skulpturer som står placerade i fönstret. Det mesta finns dock förvarat i hans arbetsrum där hyllorna är fyllda med olika leksaker.

– Jag har alltid vurmat mycket för de gamla prylarna och sparat många av mina egna saker också. Jag är uppväxt på en bondgård, där fanns det många förråd som man kunde trycka in saker i, det är jag väldigt tacksam för. För något år sedan började jag sortera lite bland grejerna och det ledde till att jag hamnade på olika Facebooksidor och grupper där det fanns andra vuxna som också tycker om leksaker.

I Facebookgrupperna fanns det figurer som han inte kände igen sedan innan och det visade sig att figurerna inte var massproducerade utan skapade av privatpersoner. Simon blev nyfiken och ville pröva på att tillverka sina egna leksaker.

– Jag var ändå hyfsat optimistisk. Hur svårt kan det vara? Så jag tog kontakt med en annan leksakstillverkare, i USA som gav mig en massa tips och berättade vad jag behövde för att kunna starta.

Simon köpte på sig den utrustning och de verktyg som krävdes för att komma igång och fann inspiration från sin gamla favoritserie Monster in My Pocket från 90-talet där monsterna är hämtade från sagor, TV, böcker, mytologier och folklore. Resultatet blev Skrömt som är Simons egna leksakskollektion med köpare från USA, Italien, Storbritannien, Norge och Sverige.

– Jag funderade på om det fanns något som jag kunde bidra med eller om det var något som saknades och det var då jag började kika på nordiska väsen i folktro. Det finns hur mycket häftigt som helst där. Då bestämde jag att formatet skulle vara som Monster in My Pocket, men istället för att göra saker som redan fanns så valde jag nordiska väsen och då fick det heta Skrömt.

När man får ta del av Simons leksaker blir det snabbt tydligt vilket hantverk leksaksproduktion faktiskt är. I hans arbetsrum finns gjutformar, små penslar och instrument som ser ut som skalpeller. Det är mycket som kan gå fel, under gjutningen kan bland annat luftbubblor leta sig in i leksakerna och arbetet kräver kunskap och finkänsliga fingrar.

– I början så var inlärningskurvan ganska brant. Det var kanske en av fyra leksaker som kom ut helt felfri. Jag har fått kassera väldigt många, men man lär sig. Om den ska handmålas så kanske jag kan klämma ut en leksak på strax under två timmar. I och med att Skrömt sålde slut så är det många som har frågat när nästa serie kommer, det är kul. Jag har planer på serie två och där har jag tänkt att Näcken, myling och lindorm ska finnas med. Det finns så många väsen att ta av, det skulle gå att kunna hålla på hur länge som helst. Det finns inte riktig någon konsensus kring hur man ska gå tillväga när man skapar leksaker då det finns vissa som skapar helgjutna kreationer medan andra arbetar mer med lösa delar. Simon berättar att det även finns olika genrer där vissa går åt ett mer konstnärligt håll medan andra rör sig mer åt leksakshållet.

– Även om jag kallar det för leksaker så ligger det ett hantverk och en konstnärlig process bakom allt. Just med Skrömt så ville jag åt ett koncept mer än att sälja en lös figur. Därför har jag skapat samlarkort, klistermärken och gjort en reklamfilm, det är också en del av hela processen.

– Det är ett spektra och jag känner att jag är mer på leksakshållet. Sedan kan man fråga sig om leksaker kan vara konst? Om jag hade gjort en skulptur i porslin så hade nog de flesta sagt att det kan vara konst, men om den är gjort i plast så känns det inte lika självklart. Är det i sådana fall materialet som gör det eller är det det faktum att det är en leksak som gör att det inte är konst? Att det är riktat mot barn och är barnsligt?

Sju tv-spel att spela i karantän

Tv-spelsindustrin har aldrig varit spänstigare än nu, och du har aldrig haft så lite att göra - det har blivit dags att spela i karantän.

Karantän, eller korttidspermittering, betyder: bra läge att ta itu med spel som i vanliga fall hade ätit upp ditt sociala liv, ibland kanske även ditt arbetsliv (den där sjukskrivningen när GTA släpptes, var den verkligen nödvändig?). Här kommer ett gäng titlar som tar _lång_ tid att ta sig igenom, varav alla är bland de bästa genom tiderna i sina genrer. Alla spel som listas nedan är spel som du kan hitta bra deals på, perfekt om du är fattig på grund av arbetslöshet eller helt enkelt bara korttidspermitterad. Timingen kommer aldrig att bli bättre.

Halo (ja, hela serien)

(Xbox/PC)

Rymdaction med “stark” story.

Master Chief är för Xboxfranchisen vad Mario är för Nintendo: grunden för allt. Det är dessutom förståeligt, för den här actionstinna rymdoperan i fem (snart sex) delar är en shooter med bra känsla och story - samtidigt. Aldrig tidigare har en relation mellan en genetiskt modifierad människa och dess AI-vän skildrats såhär vackert.

Gears of War (ja, hela serien)

(Xbox/PC)

Mer action än Farming Simulator.

Xbox blev tidigt den ledande plattformen för stora actionfranchisar och det hade Gears-serien stor del i. Precis som i Halo är det framtid, men här kommer hotet primärt underifrån. Före detta soldaten Marcus Fenix blir befriad från fängelset och försöker rädda planeten, sig själv, och sina nära och kära i två spel framåt. Sedan fortsätter serien med en av hans släktingar i huvudrollen. Spoilerfritt va?

Horizon: Zero Dawn

(PS/PC)

Futuristiskt retroapokalypsaction-RPG.

Stort, storslaget, och faktiskt med en story som känns en aning nyskapande. Det är i framtiden och på jorden regerar robotversioner av de gamla djuren medan människorna numera är jägare/samlare med futuristiska pil- och båge-kit och andereligioner. Du spelar Alys, en kvinna som kanske har nyckeln till allt och på grund av det blir tvungen att ge sig ut på upptäcksfärd (just den delen är inte så nyskapande, men men).

Red Dead Redemption 2 (och 1)

(PS/Xbox/PC)

Vilda västern-epos.

“Bara en sista stöt.” Hur många gånger har vi inte hört den och hur många gånger har det lyckats? I RDR2 möter vi Arthur Morgan och banditgänget i Van Der Linde gang efter att den sista stöten gått åt helvete. Nu är de insnöade uppe i bergen med Pinkertons i hälarna. Spelet var en efterlängtad uppföljare till fantastiska Red Dead Redemption, som vi rekommenderar att spela antingen före eller efter.

The Elder Scrolls V: Skyrim

(PS/Xbox/PC)

RPG med _väldigt_ stor karta.

Det femte spelet i Elder Scrolls-serien är det bästa och, om än inte det största, väldigt stort. För en person vi känner (nämner inga namn) tog det sex månader av regelbundet spelande att ta sig igenom spelet. Men då avklarades cirka vartenda litet sidouppdrag och ett par expansioner också. Fans av fantasy, magi, storslaget maktspel och drakar - här är spelet för er. När ni är färdiga kan ni ge er in på Dragon Age 3: Inquisition istället.

The Witcher 3: The Wild Hunt

(PS/Xbox/PC)

Vuxen fantasyskröna.

För ett gäng år sedan, långt innan CD Project Red misslyckades fullständigt med releasen av Cyberpunk 2077, skapade de den förra konsolgenerationens kanske bästa RPG. Det blev tredje gången gillt för spelserien som baseras på Andrzej Sapkowskis böcker, som som i form av The Wild Hunt blev större, vildare, vackrare och snuskigare (eller sexigare, om man så vill) än någonsin. Geralt of Rivias resa genom The Northern Kingdoms bör inte missas.

The Last of Us 1 och 2

(PS)

Svek och kärlek i svampapokalypsens USA.

Det är framtid. Mänskligheten har närapå dukat under för en svampinfektion som förvandlar de som infekteras till superaggressiva (och smittsamma) monster. Usch. Hursomhelst så får rufflaren Joel i uppdrag att transportera tonårstjejen Ellie över landet, oklart varför. Och sen spelar du spelet, med dess oerhört starka story, och känner dig som ett tv-spel aldrig fått dig att känna förut.

text: Hanna Fagerlund foto: Lisa Larsson

Lisa Larsson: ”Vad vore vi utan drömmar?”

Konstnären Lisa Larsson är just nu aktuell i Sveriges Mästerkock. Efter en längre tid utomlands är hon tillbaka hemma i Sverige. Vi har pratat med göteborgaren om konsten, maten och drömmarna.

Först och främst skulle vi vilja veta lite mer bakgrundsinfo om dig. Vem är du och var håller du hus nu för tiden?

– Jag är född och uppvuxen i Göteborg, fyller 30 år i april. Jag är konstnär och nu även deltagare i Sveriges Mästerkock. Jag är ganska nyligen hemflyttad till Sverige, vilket känns enormt spännande. Överraskande faktiskt, eftersom att Sverige inte alls var min plan. Jag studerade konst och arbetade som konstnär i New York i åtta år och kände en dragkraft till Europa. Hade tänkt att jag skulle söka mig runt i Frankrike, Grekland, Italien eller Spanien för att hitta mitt nya hem av inspiration. Sen inträffade vår globala kris och jag kom hem till Sverige. Många fina saker skedde i mitt liv när jag kom hem så jag bestämde mig för att testa på livet i Stockholm och sätta medelhavsdrömmarna på paus. Trodde aldrig jag skulle säga detta som en trogen göteborgska men Stockholm talar till mig.

Det känns som att du har en försmak för somriga motiv, hur kommer det sig?

– Jag tror vi alla har behövt en tillflykt under det gångna året. Jag har under de senaste månaderna utforskat stilleben igen, där jag försöker skapa harmoniska situationer som tilltalar själen. Jag har djup förståelse för ifrågasättande och granskande konst med tanke på tiden vi lever i men jag känner mig mer inspirerad av att skapa enkel konst just nu. Vi behöver inte utsätta våra sinnen för mer press än vad de redan utsätts för, istället kanske tillåta oss att njuta av skapelser som ger oss en trygghet och längtan.

Du hade en utställning på Foo Kafé i Göteborg förra året, vad har du haft för dig sedan dess?

– Tavlorna som ställdes ut på Foo var precis hemflugna från en utställning i New York så det var fullt ös under och efter utställningen med att komma till rätta. Jag flyttade upp till Stockholm strax därefter och försökte skapa rötter. Sista halvåret jag bodde i New York var jag lite rotlös och saknade bostad, jag hade verkligen en längtan efter att hitta en trygg plats. Jag hittade min ateljé som jag delar tillsammans med andra fantastiska kvinnliga kreatörer och atlején har varit en stor bidragande faktor till min produktion detta året. Jag flyttade även till Deià i Spanien under förra året för att måla och Deià gav mig mitt nya narrativ för nästa utställning som sker i år.

Hur kommer det sig att du valde att söka till Sveriges Mästerkock?

– Jag har alltid lagat mat, sedan barnsben. Upplever jag mycket frustration eller om jag haft en dålig dag på jobbet så är köket min fristad. Där

kan jag vara helt fri och lekfull. Jag är ett mega fan av matlagningsprogram och har alltid tänkt att det skulle vara otroligt kul att få vara med om en sådan resa. Jag såg en annons på Instagram och sökte utan att riktigt förvänta mig något utav det. Att få vara med i Sveriges Mästerkock har varit en otrolig upplevelse, det har känts lite som en overklig resa.

På din första audition i programmet serverade du torskrygg, är det en av dina specialitéer?

– Växer man upp i Göteborg och har sådan stadig tillgång till högklassig fisk är det det man lagar. Jag fiskade en del och åt mycket fisk under uppväxten så allt från havet gör mig lycklig. Kan inte direkt säga att jag har någon specialitet, jag lagar snarare nytt varje gång. Testar mig fram och ser vad som händer, ibland blir det magi ibland inte alls.

Någon annan rätt du gärna bjuder på? Exempelvis när du har nära och kära på besök hemma.

– Det beror helt på vilka gäster jag har på besök, jag vill gärna försöka laga för just de personerna som sitter kring bordet. Men pasta.. Pasta, gah vad fint det är.

I programmet berättar du om hur du i framtiden vill ha ett hem som fungerar lite som ett värdshus, berätta mer om det!

– Många i programmet har väldigt specifika tankar om vad de vill göra sen. Öppna restaurang, skriva kokbok eller bli professionell kock. För mig är ambitionen mer diffus och romantisk. Jag har en dröm om ett vackert stenhus, omgivet av solljus och natur. Jag är som lyckligast när konsten, maten, vinet och människorna är sammankopplade. Det rätta huset hade kunnat skapa den miljön tror jag. Där samtal löper fritt, där vinet flödar obegränsat och det alltid luktar nybakat bröd. En diffus dröm det må vara, men vad vore vi utan drömmar?

Vad är planerna framåt? Kommer vi få se dig både inom konstvärlden och matlagningsvärlden?

– Just nu målar jag för fullt inför den kommande utställningen och garvar över att se mitt egna ansikte på TVn. Om det blir matlagning på professionell nivå är jag ännu osäker på, men att laga för den som är hungrig kommer jag alltid göra! Men håll utkik för utställningen.