Distansutbildning och arbetsplatslärande by Niclas Siljedahl

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Niclas Siljedahl Kristin Waltersson

Examensarbete Magisterprogrammet i Utbildningsdesign – Lärande och IKT Linköpings universitet Vårterminen 2005 Handledare: Maria Gustavsson

Sammanfattning Det råder idag brist på relevanta vidareutbildningar inom mejeribranschen i Sverige. De svenska mejerierna skickar därför sina anställda till Dalum Uddannelses Center i Danmark, den enda skolan för fortbildning inom mejeribranschen i Skandinavien. Detta är opraktiskt och kostsamt, men är en av få möjligheter att höja personalens kompetensnivå. Vårt arbete syftar till att undersöka vad som krävs för att mejerierna istället ska kunna bedriva korta mejeristkurser på distans, och till att beskriva hur utbildningsverksamheten praktiskt kan genomföras. För att få en grundläggande förståelse för området studerade vi tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. Samtidigt strävade vi efter att få en inblick i utbildningssituationen på mejerierna och vid Dalum UC genom att insamla bakgrundsinformation via webbsidor och e-postkontakter, och genomföra empiriska studier. De empiriska studierna tog formen av intervjuer med en tidigare lärare, fyra tidigare kursdeltagare och en representant för mejeriernas beställargrupp. Intervjuresultatet visar bland annat att kurserna avlöpt relativt problemfritt när undervisningen och materialet varit på svenska, men att deltagarna upplevt danskspråkiga moment som svåra. Samtliga kursdeltagare uppskattade utbildningarna, men har inte haft någon omedelbar nytta av det de lärt sig. Att behöva åka till Danmark för att utbilda sig var uppskattat av vissa, men sågs som besvärligt av andra. Alla tillfrågade menade att det antagligen skulle vara möjligt att bedriva utbildningarna på distans, på respektive mejeri. Vår slutsats är att mejerierna på ett effektivt sätt skulle kunna kompetensutveckla sin personal genom en kombination av distansutbildning och arbetsplatslärande. Uppsatsen avslutas med ett förslag på hur den här typen av utbildningar skulle kunna bedrivas på distans.

Innehåll 1. INLEDNING

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1.2 DISPOSITION

1 1

2. SVENSK MEJERIHISTORIA

3. TEORETISK REFERENSRAM

3.1 LÄRANDE OCH KOMPETENSUTVECKLING 3.2 DISTANSUTBILDNING 3.2.1 E-learning 3.2.2 Arbetsplatslärande

5 8 11 15

4. DET STUDERADE FALLET

4.1 VARFÖR UTBILDAS SVENSKA MEJERIARBETARE I DANMARK?

5. METOD

5.1 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER 5.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 5.2.1 Intervjuer 5.2.2 Bearbetning och analys av data

20 20 21 22

6. RESULTAT

6.1 INTERVJU MED REPRESENTANT FÖR BESTÄLLARGRUPPEN 6.2 INTERVJU MED LÄRARE 6.2.1 Utbildningsverksamheten vid Dalum UC 6.2.2 Kursupplägg och kursdeltagarna 6.2.3 Utbildning på distans 6.3 INTERVJUER MED KURSDELTAGARE 6.3.1 Utbildningsverksamheten vid Dalum UC 6.3.2 Kursupplägg 6.3.3 Uppfattningar om utbildningen 6.3.4 Utbildning på distans

24 25 25 26 27 28 28 29 30 31

7. DISKUSSION

7.1 HUR SER UTBILDNINGSVERKSAMHETEN UT IDAG VID MEJERIERNA? 7.2 VILKA ÄR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT MEJERIERNA SKA KUNNA BEDRIVA UTBILDNING PÅ DISTANS? 7.3 VILKA MÖJLIGHETER FINNS ATT ANPASSA BEFINTLIGA KURSER FÖR GENOMFÖRANDE PÅ DISTANS? 7.3.1 Designförslag för utbildning på distans 7.4 SLUTSATSER 7.5 REFLEKTION ÖVER UNDERSÖKNINGEN

33 35 37 40 42 42

8. REFERENSER

1 Inledning

1. Inledning Sverige har en lång tradition av att utbilda mejerister, en tradition som idag har brutits. Då mejeriutbildningar blev mer tekniska och teoretiska sjönk intresset och många utbildningar lades ned, främst de på lägre nivå. Idag kvarstår endast ett fåtal utbildningar på universitets- och högskolenivå, samt ett nystartat gymnasieprogram. Gymnasieutbildningen är en reaktion från Arla på den rådande bristen på utbildad personal. Denna brist gör det svårt för svenska mejerier att konkurrera internationellt. Danmark ligger idag långt före Sverige, med en gedigen yrkeskår och egen utbildning. Numera är det även där svenska mejerianställda utbildas. Fram till år 2001, då Arla fusionerade med MD Foods i Danmark, genomfördes kurser för mejerianställda i Falkenberg. Numera skickas de istället till Dalum Uddannelses Center i Danmark, Skandinaviens enda kvarvarande center för fortbildning inom mejeriområdet. De stora svenska mejerierna har tillsatt en beställargrupp som säkerställer innehåll, utbud och genomförande av de mejeriutbildningar som bedrivs där. På grund av ekonomiska och praktiska skäl (bland annat tidsflexibilitet) önskar den svenska beställargruppen undersöka om det är möjligt att förlägga Dalums kurser på distans.

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som krävs för att mejerierna ska kunna bedriva mejeristkurser på distans, samt beskriva hur sådan utbildningsverksamhet skulle kunna genomföras i praktiken. Syftet konkretiseras i följande tre frågeställningar: • Hur ser utbildningsverksamheten ut idag vid mejerierna? • Vilka är förutsättningarna för att mejerierna ska kunna bedriva utbildning på distans? • Vilka möjligheter finns att anpassa befintlig utbildningsverksamhet för genomförande på distans?

1.2 Disposition Uppsatsen är strukturerad på följande sätt: • Kapitel 2 är en kortfattad genomgång av svensk mejerihistoria. • Kapitel 3 presenterar den teoretiska referensramen, som innefattar tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning, e-learning och arbetsplatslärande. 1

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

• Kapitel 4 beskriver det studerade fallet, kortkurser som bedrivs vid Dalum Uddannelses Center i Danmark. • Kapitel 5 redovisar våra metodologiska ställningstaganden och studiens tillvägagångssätt. • Kapitel 6 sammanfattar resultatet av de intervjuer vi genomförde. • Kapitel 7 diskuterar studiens frågeställningar och presenterar ett designförslag för utbildningen. • Kapitel 8 listar uppsatsens referenser.

2. Svensk mejerihistoria

2. Svensk mejerihistoria I många år hanterades mjölk endast på gårdar och i fäbodar, men på 1700-talet skapades de första lokalerna för mjölkförädling, så kallade holländerier. Den svenska mejeriindustrin startade i mitten av 1800-talet, till följd av en invandring av mejerikunniga holsteinare. Kort därefter öppnades flera bondeägda andelsmejerier såväl som uppköpsmejerier (Nationalencyklopedin, 1994). Vid samma tid startade de första svenska mejeristutbildningarna. Den allra första, avsedd endast för kvinnor, kom till år 1856 i Östergötland. Några år senare, år 1862, drog den första utbildningen för män igång vid Alnarpsinstitutet. Under 1900-talet öppnades sedan mejeriskolor i rask takt över hela landet. Den svenska mejeriindustrin sågs som en föregångare ifråga om tillgång till, och utbildning av, mejerskor och mejerister (Wennberg, 2004a). Uppfinningen av separatorn, i kombination med möjligheten att driva utrustningen med ångmaskiner, ökade tillverkningens lönsamhet. Detta fick till följd att mejerier växte fram som svampar ur marken. Kring år 1900 fanns det 1700 svenska mejerier, vilka årligen tog emot i snitt 500 ton mjölk. Förbättrad transport och pastörisering i slutna system innebar att driften kunde ökas. Trettio år senare var antalet mejerier 1600, men deras genomsnittliga mjölkhantering hade ökat till 1350 ton per år (Nationalencyklopedin, 1994). Idag finns det 15 mejeriföretag, med totalt 43 produktionsplatser. År 2003 vägde de in 3,2 miljoner ton mjölk (Svensk mjölk, 2004). 1937 års mejeristadga ställde höga krav på hygien, vilket innebar att många av de mindre mejerierna antingen fick göra stora investeringar eller lägga ner verksamheten. Många valde det senare alternativet. På 1940-talet började apparater och ledningar tillverkas i rostfritt stål och desinfektionsmedel användes för kärlrengöring. Under 1950-talet ersattes de stora, tunga mjölkkannorna av tankbilar som hämtade mjölken från gårdarna (Nationalencyklopedin, 1994). Överhuvudtaget blev industrin mer högteknologisk. I och med detta ändrades fokus på de svenska mejeriutbildningarna och många av de på lägre nivå lades ned. Minskat intresse för utbildningar på gymnasienivå ledde till samma sak. Idag finns det en nystartad utbildning på gymnasienivå med mejeriinriktning, men i övrigt finns det bara livsmedelsutbildningar på universitets- och högskolenivå att tillgå i Sverige (Wennberg, 2004a). Produktionschefen på Milko, är oroad över det glapp som uppstått mellan gymnasieutbildning och mejeriutbildning på högskole- och universitetsnivå. Han 3

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

menar att problemet är att den svenska mejeriindustrin är för liten för att man ska kunna ha gymnasieskolor med mejeriutbildningar runt om i Sverige (Hultberg, 2004a). På 1980-talet startade Svenska mejeriernas riksförbund (SMR) en ostförsöksstation i Falkenberg. Här inrättades samtidigt även utbildningslokaler för fortbildning av mejeripersonal, som sköttes av två mejeriingenjörer. Tidigare hade all fortbildning skett ute på mejerierna. SMR hade ett stort utbud av utbildningsmaterial för studiecirklar samt korrespondensstudier i mejerilära, hygien med mera (Wennberg, 2004b).

3. Teoretisk referensram

3. Teoretisk referensram Här beskrivs studiens teoretiska referensram, som utgår från teorier och tidigare forskning om kompetensutveckling, distansutbildning och e-learning, samt arbetsplatslärande.

3.1 Lärande och kompetensutveckling Lärande är ett komplext begrepp som har definierats på många olika sätt. Enligt Nilsson (1996) har ett flertal av definitionerna det gemensamt att de innehåller element av förändring, ifråga om antingen känslor, beteende eller intellekt. Man skiljer mellan formellt och informellt lärande. Det förra är enligt Ellström (1996) ett planerat, målinriktat lärande, som bedrivs inom ramen för skolor och liknande utbildningsinstitutioner. Informellt lärande, däremot, sker i vardagslivet eller i arbetet. Det kan hända medvetet och planerat, men vanligen sker det oavsiktligt och omedvetet och fungerar som en sidoeffekt av någon annan aktivitet. Svensson & Åberg (2001) använder snarlika definitioner, och menar att det formella lärandet i princip ger teoretisk kunskap, medan det informella lärandet, vardagslärandet, leder till praktisk kunskap. Normalt betraktar man lärande som något positivt, något som främjar en individs utveckling genom att vidga eller fördjupa hans eller hennes kompetens. Det kan dock även ha negativa följder såsom passivisering och minskad kompetens. Detta är en typ av lärande som ofta sker omedvetet (Ellström, 1996). Några förutsättningar för lärande är motivation, engagemang och att man har vissa grundläggande egenskaper som grund för det som skall läras (Hansson, 1997). Detta gäller även för ett företags lärande, men där krävs också lämplig organisation, arbetssätt, arbetsklimat och företagskultur (ibid). Lundgren & Liljenvall (2001) menar dock att begreppen lärande och kunskap kan vara komplicerade när det gäller arbetslivet. Kunskapen i sig är inget självändamål sett utifrån ett ekonomiskt perspektiv i arbetslivssammanhang. Den kunskap som ska förvärvas måste vara inriktad mot något som har med arbetsuppgiften att göra, vara kopplad till den praktiska förmågan att uträtta något och vara sådan att det skapas värden som är större än tidigare. Av dessa skäl brukar man istället använda ordet kompetens. Detta begrepp används enligt Hansson (1997) för att beskriva att en individ eller ett företag har en viss färdighet i, eller ett kunnande att, utföra vissa aktiviteter eller att bedriva en viss verksamhet. Ellströms (1996) definition är snarlik: en individs kompetens utgörs av dennes handlingsförmåga i förhållande till en viss uppgift, situation eller arbete.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Varje företag har en speciell kompetens – en unik eller särpräglad. Denna kompetens är mer än summan av alla anställdas kompetenser då den är ett resultat av företagets gemensamma lärande i interagerandet med sin omvärld och genomförandet av sin uppgift. De egentliga bärarna av kompetensen är dock alltid de anställda. Den kunskap som kompetens innebär kan vara medvetet eller omedvetet förvärvad och beskriver vad man kan göra – men inte nödvändigtvis vad man gör. Kompetens kan sammanfattningsvis delas upp i fem områden: • Kunskaper • Färdigheter • Referensram i form av erfarenheter och perspektiv • Värderingar och attityder (att dela en organisations grundläggande synsätt) • Kontakter (förmåga att bygga relationer, utveckla nätverk och påverka andra) (Hansson, 1997) Ellström (1996) skriver att kompetensutveckling är ett vanligt förekommande men ofta problematiskt begrepp, eftersom det sällan definieras. Ordet innefattar egentligen allt som utvecklar kompetens, allt från formell utbildning till erfarenhetsbaserat, ”vardagligt” lärande i arbetet. Själv använder Ellström dock begreppet för att beteckna de olika system av åtgärder som kan användas för att höja kompetensen hos grupper eller individer i ett bestämt avseende, och menar att det därmed är nästan synonymt med ”utbildning”. Utbildning är ett begrepp som är relaterat till, men oberoende av, begreppet lärande. Deltagare lär sig inte alltid det som är målet med utbildningen. Svensson & Åberg (2001) menar rentav att man kan genomgå en utbildning utan att lära sig någonting. Å andra sidan kan man lära sig saker som inte ingår i utbildningen – och man kan även lära sig mycket utan att delta i utbildningar. Ellström (1996) definierar utbildning som en medvetet planerad process som syftar till att höja en individs eller en grupps allmänna kompetens. Svensson & Åberg skriver att det är vanligt att anställda får ”gå på kurs” för att öka kompetensen i arbetslivet. De menar att detta bottnar i en föreställning om att kunskap är något som enkelt kan ”överföras” till kursdeltagarna, vilket inte är fallet. Att skicka anställda på kurs är inte i sig fel, men det är inte tillräckligt för att de ska tillägna sig kompetens (Svensson & Åberg, 2001). Idag måste ett företag som vill vara framgångsrikt under en längre period kunna balansera företagets och de anställdas behov till ömsesidig nytta:

3. Teoretisk referensram

”Medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför är den enskilt viktigaste faktorn för varje företags medgång och överlevnad” (Anttila, 2001, s 18).

Samtidigt är företaget medarbetarnas viktigaste resurs. Företaget måste fylla en verklig funktion för sina medarbetares personliga utveckling. Medarbetarna måste kunna se sina jobb som en möjlighet att utveckla sina talanger och sina behov av gemenskap, inte bara som ett nödvändigt ont för att få ihop pengar. Ny eller förbättrad teknik och nya produkter är en del av att konkurrera och stärka sitt företag. Det finns dock de som menar att det enda sättet att uppnå bestående konkurrensfördel är att tillvarata företagets viktigaste resurs, det vill säga medarbetarna. Kompetens och engagemang har blivit en allt viktigare del av den affärsstrategiska mix som ger företaget dess konkurrenskraft. Ny teknik och nya produkter imiteras snabbt medan ett företagsspecifikt sätt att mobilisera personkraft är svårt att kopiera (Hansson, 1997). Flera undersökningar har visat att det bland anställda finns starka önskemål om att få genomgå utbildning, men trots detta minskade företagsutbildningen för stora grupper under 1990-talet. Behovet av utbildning inom företag överensstämmer varken med utbudet eller med efterfrågan. Det finns en klyfta mellan utbildningsbehovet och det som erbjuds via det traditionella utbildningssystemet. När företag haft tillgång till resurser för utveckling och utbildning – inte sällan ”färdigpaketerade” utbildningsmöjligheter – har de ofta låtit bli att försöka förändra utbildningen. Företag bör sträva efter att överbrygga den klyftan genom att föra en dialog med utbildare och experimentera (Svensson & Åberg, 2001). En viktig orsak till att företag inte prioriterar kompetensfrågor är att det i allmänhet är svårt att finna en koppling mellan kompetensutveckling och företagets resultaträkning. Det är alltså av stor vikt att finna belägg för att kompetensutveckling tillför ett värde och att tydliggöra detta för medarbetare, ledare och ledning. Anttila (2001) menar att man kan göra det med hjälp av ett logiskt resonemang: 1. ”Vårt resultat baseras på att vi kan tillföra våra ”kunder” ett värde i någon form. 2. För att kunna skapa och tillföra detta värde måste vi gemensamt kunna lösa ett antal uppgifter. 3. Vår förmåga att lösa dessa uppgifter är vår kompetens. 4. Att utveckla vår kompetens är att höja vår förmåga att lösa uppgifterna så att vi kan tillföra våra ”kunder” ett ökat värde, alternativt lösa våra uppgifter till en lägre kostnad.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

5. Våra ’kunder’ kommer att belöna oss genom att betala ett högre pris, eller ge oss en ökad intäkt vid oförändrat pris och/eller visa en större kundtrohet.” (ibid, s 20)

Enligt en undersökning som Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) har gjort med 900 företag är lönsamheten 50 % högre för dem som satsar på kompetensutveckling jämfört med dem som inte gör det. Ju större ett företag är, desto mer satsar det på utbildning av personalen. Det företag är sämst på att kompetensutveckla är det vardagliga lärandet, det som ska ske i jobbet (Dertell et al, 2001). En viktig del av kompetensutveckling är utvärdering. Det är nödvändigt att i ett tidigt skede klargöra vilka frågor utvärderingen kan belysa och hur resultaten ska användas (Edgren, 1990). En utvärdering består av två fasta arbetsmoment: att granska och att värdera. Resultatet kan ge information om ytterligare behov av utbildning och vidare resultera i att utbildningsmål behöver omformuleras samt att arbetsformer förändras (Lundmark, 1998). Det är viktigt att utvärderingen sätts in i ett naturligt sammanhang för att inte bli någon sido- eller engångsföreteelse. Utvärdering behöver inte vara svårt men det är lätt att krångla till det. Ett vanligt fel är att man utvärderar alltför många områden på en gång. Det gäller att tydligt beskriva vilket område det gäller och också reflektera över på vilket sätt man kan påverka det som sker inom området. Man skall undvika att formulera mål och utvärderingsområden där möjligheterna att påverka är obefintliga (Henningson, 1993). Om man specifikt ser till utvärdering av utbildning sägs den ofta ha två huvudsyften: dels att kontrollera resultaten, dels att ge ett beslutsunderlag för att en utbildning skall kunna planeras bättre eller förändras i något avseende (till exempel mål, innehåll, arbetsformer). En central fråga är om utbildningen är relevant för den målgrupp man vänder sig till. Fyller utbildningen en väsentlig funktion för deltagarna eller organisationen? I samband med analysen av utvärderingsresultaten framkommer eventuellt nya behov av kompetensutveckling (Lundmark, 1998).

3.2 Distansutbildning Liksom lärande är distansutbildning ett begrepp med många olika definitioner. Termen behöver inte nödvändigtvis innebära att all undervisning sker på distans, utan det kan räcka med att en utbildning har inslag av distansundervisning. Distansutbildning har existerat i någon form åtminstone sedan början av 17008

3. Teoretisk referensram

talet, då korrespondenskurser baserade i bland annat Boston bedrevs. Då rörde det sig dock enbart om nedskrivna lektioner som skickades till deltagarna per post, någon dialog förekom inte. Liknande kurser började bedrivas i Sverige på 1830-talet. Korrespondenskurser som inkluderade handledning växte fram på flera håll i världen från år 1840, och 1898 grundades Hermods korrespondensinstitut i Malmö, varefter flera andra följde (Dafgård, 2001). Korrespondensinstitutens brevkurser hade tre stora fördelar framför traditionella utbildningar – oberoende i tid och rum, samt möjligheten till massutbildning. Dessa brevkurser betraktas som första generationens distansutbildning. Nästa generation använde radio, TV och datorer som hjälpmedel. Det gjorde även den tredje generationen, med den skillnaden att man nu lade tonvikt på tvåvägskommunikation. Fjärde generationen av distansutbildning använder Internet som ett informations- och kommunikationshjälpmedel, och i den femte generationen har lärare och studerande kontakt med den institution som ger utbildningen via en portal (ibid). Enligt Dafgård (ibid) finns det åtta huvudsakliga skäl till att deltagare väljer distansutbildning: geografiska orsaker, minskade reskostnader, minskad frånvaro från hemmet, möjligheten att själv bestämma tid för studierna, allmän tidsbrist, kompetenskrav, funktionshinder och ren nyfikenhet. Lundgren & Liljenvall (2001) nämner ytterligare ett par fördelar som kursdeltagare anser att distansutbildning har. Förutom den minskade frånvaron från hem och familj upplever de att utbildningen inte innebär ”korvstoppning” och att man hinner smälta det man lär sig. Ur chefernas synvinkel är de främsta fördelarna att medarbetarna inte behöver vara borta någon längre tid från arbetet och att utbildningen är kostnadseffektiv (Lundgren & Liljenvall, 2001). Distansundervisning kan vara billigare, snabbare och effektivare, men kräver mycket av såväl den lärande, som av företaget och kursdesignern. Många nya färdigheter, som att utnyttja mediet interaktivt och skapa virtuellt förtroende, måste utvecklas. Krav på interaktivitet behöver dock inte vara en negativ faktor för distansutbildning. Lärande på distans kan vara både isolerande och i allra högsta grad interaktiv. Elektronisk uppkoppling innebär en annan sorts interaktivitet än den som sker i traditionella undervisningssammanhang. Bristen på verbal direktkommunikation kan leda till missförstånd, men kan samtidigt göra att bedömningar av inlägg och insatser blir mer objektiv och neutral (Lundgren & Liljenvall, 2001). Ingenjörssamfundet, ISF, har i sitt arbete med distansundervisning som fortbildningsinstrument funnit både fördelar och nackdelar. En av fördelarna är att IT-stött lärande har potential att integrera fortbildning med praktikens och 9

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

arbetslivets behov. Dessutom erbjuder distansundervisningens flexibilitet en viktig förutsättning för att fortbildningen ska nå de yrkesverksamma. Distansundervisning är dock inte en enkel lösning på kompetensutvecklingsproblem, utan en krävande studie- och utvecklingsform som kräver disciplin och motivation hos den studerande. Studiematerial och metoder är sällan anpassade till de yrkesverksammas krav och behov. För att dessa ska kunna ta till sig kompetensutveckling på distans måste det personliga stödet utvecklas (ibid). Langerth Zetterman (2001) ser distansundervisning som ett sätt att anpassa undervisningen efter varje students behov och förutsättningar och menar att det är just det fysiska avståndet mellan lärare och elev som möjliggör en individuell och personlig interaktion. Bååth (1996) anser att det finns två kompletterande sätt att stödja distansstuderande: studiehandledning och kontakt med läraren. Dafgård (2002) skriver att mycket ansvar för studierna faller på den distansstuderande själv, men att det ändå krävs olika former av stöd från handledare och utbildningsanordnare. Följande faktorer är enligt hennes mening viktiga för att distansstudier ska fungera väl: • Kurslitteratur som passar för distansstudier • Hjälp så fort som möjligt när man kör fast – antingen från handledare eller genom frågor i diskussionsfora med kurskamrater • Tidsramar för när olika uppgifter ska vara färdiga • Respons på inlämningsuppgifter • Tips på fördjupning, alternativa lösningar med mera • Information om hur prestationen är i förhållande till målen • Reservsystem för kommunikation om det blir problem • Teknisk support även under kvällar och helger En studiehandledning underlättar och fungerar som en stor del av det stöd som krävs. Den visar vad som krävs av eleverna och hur de ska gå till väga i sitt arbete. Studiehandledningen ska även motivera deltagarna och skapa trygghet. Vad som är viktigt att tänka på när man utarbetar studiehandledningen är att skrivna instruktioner oftast är svårare att förmedla än muntliga. Till de delar som bör finnas med hör kursens övergripande struktur, nödvändiga förkunskaper, mål, kursplan, kurslitteratur, eventuella insändningsuppgifter, tidsplan, kommunikationssätt och tekniska hjälpmedel (Dafgård, 2001). Wennman Toresson & Östlund (2002) skriver att en viktig uppgift för distanslärare är att skapa interaktion studenterna emellan, och mellan studenten och läraren. För detta krävs att läraren besitter god social kompetens, visar intresse, verkar uppmuntrande och finns tillgänglig när han eller hon behövs. När en 10

3. Teoretisk referensram

student påkallar uppmärksamhet måste läraren visa engagemang. Att låta eleverna arbeta i grupp kan vara ett bra sätt att öka interaktiviteten dem emellan, samt minska lärarens arbetsbelastning (Dafgård, 2001). Om interaktionen mellan läraren och studenten sker i skriftlig form är det viktigt att läraren är duktig på att uttrycka sig i skrift. Läraren bör delta i samtal utan att dominera dem, och lärarens skriftliga inlägg bör därför vara korta, öppna och inbjuda till dialog. Eftersom det vid skriftlig kommunikation saknas möjlighet att gestikulera och liknande är det också viktigt att skriva personligt (Wennman Toresson & Östlund, ibid). 3.2.1 E-learning

Den dominerande formen av distansutbildning idag är e-learning (”electronic learning”). Svensson & Åberg (2001) skriver att e-learning började växa fram i USA på 1960-talet. Ungefär samtidigt bedrevs interaktiva utbildningsprogram i Sverige, främst inom försvars- och flygindustrin, men själva begreppet började etableras här först år 1999. Ett flertal olika benämningar har tidigare använts i olika situationer, däribland interaktivt/elektroniskt lärande och interaktiv/datorbaserad utbildning. I samtliga fall rör det sig om ett Internetbaserat, interaktivt lärande, oberoende av tid och rum – ofta tillsammans med andra. Svensson & Åberg definierar därför e-learning som: ”ett samlingsbegrepp för webbaserat lärande som sker interaktivt” (ibid, s 21).

Weller (2002) diskuterar olika pedagogiska angreppssätt som framgångsrikt har använts för kurser som bedrivs via Internet. Vanligast förekommande är konstruktivism, som kännetecknas av att studenterna ”konstruerar” sin egen kunskap och når förståelse av koncept med hjälp av dialog med såväl läraren som andra studenter. Läraren är enligt detta perspektiv närmast att betrakta som en handledare, vilket kan vara frustrerande för elever som är ovana vid att arbeta självständigt. Ett annat vanligt angreppssätt är problembaserat lärande. Det kan ske både individuellt och i grupp och har fördelen att det kan göra deltagarna aktiva, flexibla, motivera och lära dem att ta ansvar. Det är dock tidsödande och olämpligt när uppgifter har ett specifikt ”rätt” svar. Resursbaserat lärande innebär att deltagarna får utveckla sin förståelse genom att använda en mängd olika resurser, till exempel böcker, Internet och diskussion. Hänsyn tas därmed till deras individuella preferenser och de uppmanas att ifrågasätta (ibid).

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Samarbetande lärande ser lärandet som en social process och syftar till stödja aktivitet, reflektion och kommunikationsförmåga. Enligt detta synsätt man sig bäst genom att arbeta i grupp. Detta för dock med sig många svårigheterna vid grupparbete i verkliga livet, däribland att det är svårt fördela uppgifter och att tid lätt slösas bort (ibid).

att lär av att

Weller (ibid) nämner själv att det råder en viss överlappning mellan de olika kategorierna – exempelvis har flera av dem inslag av konstruktivism. Ändå är det viktigt att utbildaren på ett tidigt stadium avgör vilket pedagogiskt angreppssätt som ska genomsyra en viss kurs. Många olika saker kan påverka vilken pedagogik man väljer, däribland följande: • Vilken sorts material som ingår i kursen • Kursens nivå • Studenternas tidigare erfarenheter och behov • Tillgängliga resurser (i form av tid, pengar, individer, lärmaterial) • Tillgänglig teknologi • Utbildarens personliga smak och uppfattningar En stor fördel för de företag som nyttjar e-learning är kostnadseffektiviteten, och även att det är lätt att lagra och distribuera stora mängder studiematerial och data. Dessutom är det ofta möjligt att återanvända kursinnehållet. För de anställdas del är några av fördelarna att de kan studera när och var de vill, tidsbesparing, effektiv återkoppling (inklusive möjligheten att följa sina framsteg) och att kursens innehåll kan anpassas efter deltagarens förkunskaper. Dessutom erbjuder e-learning goda förutsättningar för samverkan och kommunikation med lärarna och mellan deltagarna. Att man använder flera sinnen samtidigt, som ofta är fallet vid e-learning, kan underlätta lärandet. Detsamma gäller inslag som uppfattas som underhållande, exempelvis simulering av verkligheten genom spel. Det är inte nödvändigt att kursdeltagaren sitter ensam och isolerad från andra deltagare. Tvärtom skriver Svensson & Åberg (2001) att: ”En praktisk förankring och samverkan med andra gör deltagaren aktiv och uppmuntrar till eget tänkande och kunskapssökande” (ibid, s 35).

Men det finns även nackdelar med e-learning, till exempel att det kan ta lång tid att lära sig att använda tekniken och att utbildningen riskerar att bara bli ”bok på burk” (Dertell et al, 2001). Ytterligare ett problem är att utbildningsmiljön kan vara störande av en eller annan anledning. Telefoner, buller och andra bakgrundsljud kan orsaka koncentrationssvårigheter, men det kan också upplevas som problematiskt att studera ”nära” sina normala arbetsuppgifter. Koncentrationen kan höjas av att studierna bedrivs i annan miljö än arbetet, till exempel i hemmet. Pedagogiken bakom e-learningkurserna är också ofta bristfällig, efter12

3. Teoretisk referensram

som många som tar fram e-learningkurser saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet. Att läraren inte alltid är tillgänglig kan ställa till problem då det inte alltid räcker att diskutera med kurskamrater online. En FAQ (en uppsättning svar på vanliga frågor) kan dock erbjuda viss hjälp (ibid). Vidare är det vanligt med tekniska problem, vilket givetvis skapar irritation hos kursdeltagare. Det är nödvändigt att ha tillgång till datorer, Internet, uppdaterad programvara, samt teknisk support. Svensson & Åberg (ibid) nämner också som hastigast att läsning av text på en dators bildskärm sker långsammare och mer ostrukturerat än läsning av text på papper, varför det krävs att datatexter har tydliga rubriker och en genomtänkt struktur. Detta är något av en underdrift – i själva verket krävs det mycket mer än så. Redan innan webben slog igenom på bred front hade det bedrivits en hel del forskning om hur olika element på elektroniska bildskärmar bör vara utformade. Tullis (1997) sammanfattar många av de slutsatser som dragits. Vad gäller just text som presenteras på datorskärm finns det idag många mer eller mindre vedertagna typografiska tumregler, såsom att man inte ska blanda flera teckensnitt ur olika teckenfamiljer eller använda versaler i brödtext. Ett antal sådana tumregler presenteras i exempelvis Bergström et al (1999) och Ryttman (2003). Ytterligare ett problem med e-learning är att resultatet till stor del beror på deltagarnas motivation och förkunskaper – många deltagare är till exempel rädda att misslyckas med utbildningen. Det kan vara svårt att motivera anställda att genomgå e-learningkurser på arbetsplatsen om det uppfattas som en belöning att få genomgå en kurs som ges utanför företaget (Svensson & Åberg, 2001). Utöver att ta hänsyn till ovan nämnda saker bör man, om man vill skapa fungerande e-learning, se till att hålla deltagarna aktiva och anpassa innehållet efter individuella lärstilar (inte bara efter olika gruppers). Om man dessutom låter dem vara delaktiga när studieplanen utformas kan det leda till ökad studiemotivation. Kursdeltagarna bör vidare få ett intyg, eller certifikat, på slutförda kurser (ibid). Lundberg (2002) påpekar att det inte finns något som säger att IKT (informations- och kommunikationsteknik) automatiskt gör en kurs bättre. Tvärtom kan det bli en belastning om man inte vet vad man vill använda tekniken till, hur den ska användas och varför. Svensson & Åberg (2001) menar att e-learning i en ”teknisk variant”, där fokus ligger på en individs interaktion med en dator, visserligen kan verka stimulerande för kursdeltagaren, men ändå inte är tillräckligt som drivkraft för lärandet. När det i princip handlar om en datoriserad Hermodskurs är den här sortens e-learning alltför individ- och teknikfokuserad, speciellt för den sorts lärande som krävs på en arbetsplats. 13

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

”Lärandet är en alltför komplicerad process, som förutsätter dialog och handling i verkliga miljöer om det ska fungera utvecklingsinriktat.” (ibid, s 48)

Författarna presenterar dock en mer utvecklad variant av e-learning, där tekniken sätts in i ett system som kan påverkas av deltagarna och andra berörda:

Figur 1. Utvecklad variant av e-learning, efter Svensson & Åberg (2001) (bearbetad). Bilden åskådliggör att lärande alltid är inbäddat i en viss kontext. Genom att organisera den kontexten når man fördelarna med e-learning – flexibilitet och individualisering. Den viktigaste faktorn är att kursen sker på eller i anslutning till en arbetsplats. Det innebär att kunskaper som förvärvas genom utbildningen kan omsättas i handling – teori och praktik varvas. Andra viktiga faktorer är att individen inte är ensam i studiesituationen utan har tillgång till stödjande funktioner såsom arbetskamrater, handledare, lärare, teknikstöd och studiematerial som är anpassat till arbetsplatsens och deltagarnas individuella förutsättningar (ibid). Här är det emellertid frågan om något som inte har så mycket gemensamt med elearning i traditionell bemärkelse. Själva ”e-lärandet” är bara en liten del av helheten.

3. Teoretisk referensram

3.2.2 Arbetsplatslärande

Svensson & Åberg (2001) menar som tidigare nämnts att e-learning är alltför teknik- och individfokuserat. Därför förordar de att e-learning ska bedrivas i kombination med arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande är även det ett begrepp som används på olika sätt av olika personer. Svensson & Åberg definierar det på följande vis: • ”Det individuella lärandet är en integrerad del av gruppens och organisationens lärande. • Planerade utbildningsinsatser ska ingå i en genomtänkt kompetensplanering, bygga på deltagarnas erfarenheter och i så stor utsträckning som möjligt problembaseras och integreras med vardagslärandet, dvs det informella lärande som sker i arbetet. • Utifrån företagets/organisationens förutsättningar och med stöd av ITmedier skapas möjligheter till ett utvecklingsinriktat lärande direkt på arbetsplatsen, dvs ett lärande som syftar till förändring.” (ibid, s 15)

Flanagan et al (2000) menar att arbetsbaserat lärande (work-based learning) i grunden handlar om att sammanfoga en anställds självinsikt, arbetsexpertis (uppnådd genom erfarenhet) och akademiska kunskaper. Syftet är att öka möjligheterna till lärande och professionell utveckling på arbetsplatsen. Den här typen av lärande karakteriseras bland annat av att de anställda får ta mycket ansvar för sitt eget lärande, men är ändå baserat på samarbete mellan personer med olika roller eller kunskaper. Lärandet är dessutom problembaserat och tar avstamp i komplexa arbetsrelaterade problem. Arbetsplatslärande handlar alltså inte enbart om att lärandet sker just på arbetsplatsen. Svensson & Åberg (2001) ser arbetsplatslärande som en del av en utvecklingsinriktad syn på lärande, vilken kortfattat kan sägas bestå av följande komponenter: • • • •

Kompetens Lärande genom att göra saker Det individuella lärandet kopplas samman med det organisatoriska Kunskap konstrueras av individen (därför är motivation och meningsfullhet viktiga inlärningsfaktorer) • Lärandet sker i samarbete och dialog med andra • Lärandets miljö ska vara realistisk och vardagsnära • Att informellt vardagslärande kombineras med formellt lärande leder till att lärande och kompetens utvecklas som bäst

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Svensson & Åberg (ibid) diskuterar ett framgångsrikt exempel på arbetsplatslärande som framför allt karakteriserades av tillgänglighet och flexibilitet. Ett viktigt inslag var möjligheten att under arbetstid studera i en miljö deltagarna kände sig hemma i, vilket uppskattades och stimulerade deras lust att lära. Ett annat var det faktum att deltagarna fick läsa i sin egen takt, utan att styras av en föreläsande lärare – utbildningen baserades på samarbete i studiegrupper och eget ansvar. Ytterligare några viktiga inslag var utbildning av handledare på företagen, lärarkontakt (personlig och med hjälp av distansteknik), samt utveckling av studiehandledningar som passar det flexibla lärandet. Vad gäller handledare menar Fränkel (2003) att medarbetare som arbetat länge på företaget med fördel kan få den funktionen. Dels är det ett effektivt sätt att sprida kompetens, och dels är det motiverande för medarbetarna själva. Till fördelarna med arbetsplatslärande hör enligt Svensson & Åberg (2001) att det är en flexibel metod med låga kostnader som erbjuder en möjlighet att organisera ett erfarenhetsbaserat lärande i en trygg social miljö. Detta underlättar lärandet och gör handledning till en naturlig komponent. För att arbetsplatsen ska kunna vara en nyckel till lärande krävs dock en praktisk förankring, utgångspunkt i egna erfarenheter, långsiktighet, motivation och meningsskapande, socialt stöd samt en god pedagogisk grund. Traditionellt brukar praktik underordnas teori, vilket leder till ett anpassningsinriktat lärande. Genom att kombinera teorin och praktiken skapar man en problematisering som utgör grunden för allt utvecklingsinriktat lärande. Problematisering av det välbekanta väcker vår nyfikenhet och ger därigenom drivkraft åt lärprocessen. En av de svagheter man brukar sammankoppla med arbetsplatslärande är att kunskaperna blir svåra att generalisera, då de är så starkt kopplade till ett visst företag. De ”studerande” har heller ingen, eller dålig, kontakt med utomstående vilket försvårar reflektion och ifrågasättande. Att inte komma ifrån arbetsplatsen och skapa nya kontakter ses som kreativitetshämmande. Dessutom är anställda ofta skeptiska till distanskommunikation och det kan vara svårt för företag att upprätthålla kvalitet på undervisningen (ibid).

4. Det studerade fallet

4. Det studerade fallet Dalum Uddannelses Center, som ligger i Odense på den danska ön Fyn, är Skandinaviens enda skola för mejeristutbildning och grundades redan 1910. Skolans slogan är ”Från jord till bord”. De cirka 1000 eleverna kan välja inriktning mot jordbruk, mejeri, servitris eller kock (Hultberg, 2004a). Skolbyggnaden är på 20 000 m² och där finns klassrum med audio/video-utrustning, fyra laboratorier, ett avancerat träningsmejeri, bibliotek och kunskapscenter med 16 datorer som eleverna har tillgång till dygnet runt (Dalum UC, 2005). I träningsmejeriet kan man göra bland annat fil, yoghurt, ost glass och smör, det vill säga det mesta som går att tillverka av mjölkråvaran. Varje år utbildas ungefär 80 elever till mejerioperatörer, mejerister och processteknologer. Av dessa är endast 4-6 elever svenska. Utbildningen är på 3 år och består av 80 procent teori och 20 procent praktik. För svenskar är det ekonomiskt fördelaktigt att studera till mejerist i Danmark då de under stora delar får lärlingslön och dessutom resorna till och från skolan betalda. De som är över 25 får mejeriarbetarlön (Hultberg, 2004a). I samarbete med Arla Foods, Skånemejerier, Norrmejerier och Milko genomför Dalum UC, utöver mejeristutbildningen, ett antal korta kurser direkt riktade till svenska medarbetare. Följande 14 kurser existerar idag: • • • • • • • • • • • • • •

Mejerigrundutbildning, steg 1 Mejerigrundutbildning, steg 2 Mejerimaskiner Osttillverkning - 1 Tillverkning av mjölkpulver Processtyrning i mejerier Tillverkning av konsumtionsmjölkprodukter Osttillverkning - 2 Membranfiltrering Syrningskulturer och syrningsteknologi Mejerihygien och egentillsyn Introduktion till mejeriindustrin Sensorisk bedömning Driftskontroll på mejeriet

Kurserna skiljer sig åt i omfattning från tre dagar till två veckor (22-74 lektioner). Samtliga kurser består av såväl teoriundervisning som praktiska övningar, men fördelningen varierar (allt från 40/60 till 80/20). Målgruppen är

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

genomgående de senast anställda medarbetarna på mejerierna. Det maximala antalet deltagare per kurs är idag mellan 10 och 15 (Dalum UC, 2005). Till Dalum skickar både svenska och danska mejerier sina medarbetare för grundutbildningar och kompetensutveckling. Från och med hösten 2004 tar Dalum även emot praktikanter från den nystartade gymnasieutbildningen1 med mejeriinriktning, i Sverige. Dalum menar att det skulle vara bra om Sverige skickade fler elever till skolan, då det finns risk att även den försvinner om man inte får tillräckligt många elever (Hultberg, 2004a).

4.1 Varför utbildas svenska mejeriarbetare i Danmark? 2001 gick Arla samman med danska MD Foods och drog sig då ur utbildningarna i Falkenberg. Övriga svenska mejeriföretag följde i Arlas fotspår och skolan i Falkenberg lades då ner (ibid). Efter MIF:s2 styrelses utredning om alternativ lokalisering av framtida mejeriutbildning flyttades utbildningarna till Dalum, som med lång erfarenhet och utrustning sågs som en stor tillgång (Dalum UC, 2005). Två lärare från Falkenberg följde med vid flytten till Dalum. Då intresset från svenska mejerier var lågt, eleverna få och anställningsförhållanden dessutom ändrades valde de svenska lärarna att sluta på Dalum i december 2003. Svenska mejerier har dock fortfarande möjlighet att skicka medarbetare till Dalum för utbildning. Antalet deltagare totalt från de svenska mejerierna har varierat sedan starten 2002 (se tabell 1 nedan). De första fyra terminerna ökade antalet konstant, för att år 2004 plötsligt minska drastiskt (Mejeribrugets Arbeidsgiverforening, 2005). Tabell 1. Antal kursdeltagare vid Dalum UC från de svenska mejerierna. År

Vårtermin

Hösttermin

2002 2003 2004

40 72 Uppehåll

72 83 28

En av de svenska lärarna menar att några orsaker till att svenska mejerier inte längre skickar så många medarbetare på utbildning i Danmark är otydlighet i kursutbudet, bristande marknadsföring och att Danmark känns avlägset (Hultberg, 2004b).

Teknikprogrammet med inriktning Food Production, uppstartat av Livsmedelsföretagen och Arla Foods. 2 Mejeri-industriens Forening, en intresseorganisation för den svenska mejeriindustrin. 18

4. Det studerade fallet

Mejerichefen för Milko i Karlstad menar att ett stort problem med utbildningarna på Dalum är att det inte finns några svenskspråkiga lärare kvar. Han påpekar att det idag är svårt att få tag på utbildade mejerister och att utbildning blir en viktig fråga om svensk mejeriindustri ska hänga med i framtiden (ibid). En anställd på Milko i Östersund anser att ekonomin kan vara ett problem när det gäller utbildning. Han tror att det krävs samarbete mellan mejeriföretagen för att de mindre mejerierna ska ha råd att skicka medarbetare på kurser. Han är orolig för bristen på utbildning och menar att avsaknaden av bra utbildningar har börjat visa sig i kvalitetsbrister på produkterna (Hultberg, 2004c).

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

5. Metod I detta kapitel beskrivs våra metodologiska ställningstaganden och studiens tillvägagångssätt.

5.1 Metodologiska utgångspunkter Lundahl & Skärvad (1999) menar att valet av metod för en undersökning måste vila på metodologiska överväganden, det vill säga de tankesätt och principer som ligger till grund för sättet att arbeta. Trost (1993) skriver att syftet med en studie alltid ska vara avgörande för vilken metod man använder. Om studiens frågeställning gäller hur ofta, hur många, hur vanligt, eller liknande, är det lämpligt med ett kvantitativt angreppssätt, medan en frågeställning som handlar om att förstå ett fenomen eller att hitta mönster passar för en kvalitativ studie. Inom kvalitativ forskning väljer man att se kategorier istället för variabler och det är sällsynt med totalundersökningar. Man gör nästan undantagslöst urvalsundersökningar även vid små populationer då kvalitativa undersökningar är resurskrävande (Lundahl & Skärvad, 1999). Vi valde att utgå ifrån ett kvalitativt synsätt, då vi hade för avsikt att undersöka vad som kännetecknar mejeriers utbildningsverksamhet i dagsläget och vilka förutsättningar det finns för att bedriva utbildning på distans. Slutresultatet bygger till stor del på våra egna tolkningar utifrån insamlat material, då vi själva fått sätta samman delarna till en helhet. Det arbetssätt vi har använt oss av är abduktion. Det abduktiva angreppssättet kan ses som en kombination av det deduktiva och det induktiva perspektivet vad gäller förhållandet mellan teori och empiri. Istället för att utgå från materialet och sätta det i förhållande till teorin (induktion) eller att pröva teorin empiriskt (deduktion) varvar man teori och empiri. Det är tillåtet att göra justeringar under projektets gång då man kan komplettera både teori och empiri vid behov (Alvesson & Sköldberg, 1994).

5.2 Tillvägagångssätt Eftersom vi inledningsvis hade väldigt lite information om såväl tidigare som nuvarande utbildningssituation på mejerierna och vid Dalum UC valde vi att alternera mellan empiriska studier och litteraturstudier. Tolkningsmaterialet bestod av bakgrundsinformation (se kapitel 2 & 4), litteraturgenomgång (se kapitel 3) och intervjuer. Bakgrundsinformationen anskaffades genom en genomgång av tillgängliga webbsidor och e-postkontakt med en representant för mejeriernas beställargrupp. Denna kontakt tog formen av flera väldigt informella intervjuer, som syftade till att ge oss en inblick i hur de inblandade mejerierna 20

5. Metod

ställer sig till distansutbildning, hur de befintliga mejeriutbildningarna ser ut och vilka ekonomiska och tekniska faktorer som spelar in. För att få personliga perspektiv från berörda individer genomförde vi dessutom utförliga kvalitativa intervjuer med personer som själva hade erfarenhet av de relevanta mejeriutbildningarna; en före detta lärare och ett antal mejerianställda som genomgått en eller flera kurser vid Dalum. Resultatet av dessa intervjuer, samt intervjuerna med representanten för mejeriernas beställargrupp, redovisas i kapitel 6. 5.2.1 Intervjuer

För datainsamlingen i en kvalitativ studie finns det olika metoder att välja mellan, till exempel deltagande observation, djupintervjuer, gruppintervjuer och levnadsberättelser (Bryman, 1997; Bjereld et al, 1999). Valet av metod styrs av vad som verkar ge bäst svar på undersökningens frågeställningar i förhållande till den tid och de medel som står till förfogande (Patel & Davidson, 2003). Av praktiska och tidsmässiga skäl var det för vår del inte möjligt att genomföra någon observation av pågående utbildning. De utbildningar som undersöks i vår studie genomförs för närvarande inte överhuvudtaget, men inledningsvis hade vi planer på att observera någon av de danska kurser med liknande innehåll som bedrivs på Dalum UC. Emellertid blev de kurser som låg lämpligt i tiden inställda på grund av elevbrist. Istället valde vi därför att göra enskilda djupintervjuer med både lärare och elever som hade erfarenhet av de svenska kurserna på Dalum Uddannelses Center. Intervjuer genomfördes med en person som tidigare varit lärare för svenska elever på Dalum UC och med fyra anställda på Arla i Linköping som hade genomgått kurser på Dalum UC, och som fanns tillgängliga på arbetsplatsen. För att i enlighet med Trosts (1993) direktiv genomföra intervjuerna i en ostörd miljö utan åhörare, fick vi tillgång till ett tomt kontor. En av de anställda hade gått kursen ”Processtyrning i mejerier”, de övriga tre ”Syrningskulturer och syrningsteknologi”. Lärarintervjun genomfördes per telefon, medan intervjuerna med de före detta eleverna skedde på plats på Arla. Samtliga intervjuer spelades in på band. Vid de fyra intervjuerna med elever var båda författarna närvarande. Den ene skötte intervjuerna medan den andra förde anteckningar och hanterade inspelningsutrustningen. Båda hade tidigare erfarenhet av intervjuteknik. Standardisering handlar om intervjufrågornas utformning och inbördes ordning, medan strukturering är en fråga om svarsutrymme – i vilken utsträckning frågorna är öppna för tolkning av intervjupersonen. Intervjuer med en hög grad av både strukturering och standardisering har vanligen fasta svarsalternativ, och syftar till kvantitativ analys. Vi genomförde intervjuer med en låg nivå av 21

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

standardisering och en relativt låg nivå av strukturering, vilket är lämpligt för kvalitativ analys (ibid). Inför intervjuerna förbereddes ett trettiotal frågor, löst strukturerade i följande kategorier: intervjupersonens bakgrund, utbildning vid Dalum UC, den kurs intervjupersonen genomgick (för eleverna), samt tankar om möjligheten att bedriva kursen på distans. Intervjuerna genomfördes dock som tämligen informella samtal. Enligt Holme & Solvang (1991) är den ideala kvalitativa intervjun en ”informationsavtappning” av ett vanligt samtal, dock med en tydligare styrning än i en vardagssituation. De förberedda frågorna togs upp i det skede där intervjuaren bedömde att de passade bäst och improviserade följdfrågor ställdes. Före intervjuerna tillfrågades deltagarna om huruvida de accepterade att deras svar spelades in, vilket samtliga gjorde. Anledningen var att inte riskera att missa något som sades och att lättare kunna analysera och tolka intervjuerna på ett så sakligt sätt som möjligt. Deltagarna informerades också om att deras verkliga namn inte skulle förekomma i studien. Intervjuerna genomfördes i enlighet med Kvales (1997) och Patel & Davidssons (2003) rekommendationer. Exempelvis strävade vi efter att undvika långa, ledande eller svårbegripliga frågor, negationer, ”svåra” ord, fackuttryck och värdeladdade eller oklara formuleringar. Intervjuerna avslutades med att deltagarna gavs tillfälle att lämna ytterligare kommentarer. Telefonintervjun med läraren genomfördes den 13/12 2004, medan intervjuerna med de fyra före detta eleverna ägde rum på Arla Foods den 21-22/12 2004. 5.2.2 Bearbetning och analys av data

Ett led i bearbetningen av data var att transkribera intervjumaterialet. Metoder och idéer till hur vi skulle transkribera de bandade intervjuerna fick vi från Linell (1994). Vi valde att använda oss av symboler och inlägg som vi själva lätt kunde minnas och förstå, snarare än att följa alla vedertagna transkriptionskonventioner. Endast den första intervjun transkriberades dock. Eftersom de övriga fyra intervjuerna genomfördes av två personer, varav den ena förde anteckningar, ansåg vi inte att det var nödvändigt att transkribera dessa. Vi avlyssnade och läste igenom intervjumaterialet upprepade gånger för att inte missa någon värdefull information. Informationen strukturerades efter ett antal kategorier. De kategorier som var gemensamma för läraren och kursdeltagarna var fakta om utbildningen vid Dalum UC, språksvårigheter, samt tankar om distansutbildning. För lärarens del tillkom en kategori om kursdeltagarna, medan informationen från kursdeltagarna själva även strukturerades efter kommentarer 22

5. Metod

om kursens uppl채gg, positiva och negativa inslag i utbildningen, samt vilken nytta de haft av utbildningen.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

6. Resultat Här sammanfattas den information som vi fått ut av intervjuerna med beställargruppens representant, läraren och kursdeltagarna. Det första avsnittet ger en bild av de inblandade mejeriernas syn på distansutbildning och de befintliga mejeriutbildningarna, samt bakomliggande ekonomiska och tekniska faktorer. De följande två avsnitten beskriver utifrån lärarens och deltagarnas perspektiv hur utbildningar inom mejeribranschen har sett ut de senaste åren, hur de ser ut idag och om det finns möjligheter att utföra mejeriernas kursverksamhet på distans. Ibland förekommer direkta citat från intervjupersonerna. Syftet är att förtydliga deras tankar och resonemang.

6.1 Intervju med representant för beställargruppen Marianne är HR-konsulent vid Arla Foods och sitter med i den beställargrupp som säkerställer mejeriutbildningarnas innehåll. Generellt uppfattade Marianne Dalum UC som positivt inställd till distansutbildning. Hon berättade att när det gäller Dalums syn på distansutbildning är det viktigt att ha klart för sig att skolan i sig inte opererar fritt på en marknad, utan konkurrerar med andra skolor om att få undervisning för yrkesutbildning förlagd hos sig. Det finns branschsammansatta organisationer på hög nivå som tar dessa beslut, där arbetsgivarföreningar, yrkesråd, fackliga organisationer och skolministeriet har en viktig roll. Riktlinjerna från skolministeriet pekar på behovet av att modernisera undervisningen både med förbättrade pedagogiska metoder och med distansundervisning. Även mejeribranschens arbetsgivarförening anser att detta är viktigt, och har själva initierat ett distansprojekt. Dalum UC har bland annat börjat använda sig av lärplattformen Fronter. Marianne berättade vidare att när det gäller befintliga mejeriutbildningar är nivån mycket varierande. Många ämnen är på gymnasienivå men det finns inslag i grundläggande veckolånga kurser som man inte finner i någon universitetsutbildning i Sverige. Mejeristutbildningen anses dock ligga på gymnasienivå och utbildningen till processteknolog på KY-nivå. De flesta deltagarna kommer från en målgrupp med låg grundutbildning (grundskola) och lång yrkeserfarenhet av att ansvara för komplexa processer, med de kvalitetskunskaper och tekniskt/praktiska lärande i vardagen som detta har gett. Utbildningarnas elementära uppgift är att ge en grundläggande förståelse för olika principer, (exempelvis för hur man gör ost). Den företags- och teknikanpassade delen måste ske på varje företag.

6. Resultat

Vad gäller ekonomiska frågor kring utbildningarna är varje kursvecka prissatt till en kostnad för varje deltagare som är baserat på att det är minst nio deltagare. Det går att undervisa ett lägre antal deltagare till en högre kostnad. Även om det är många deltagare från ett mejeri kan man låta lärarna vara mobila och sänka kostnaderna eftersom resekostnaderna minskar. Den beställargrupp Marianne sitter med i upplever att sparkrav och större produktionsenheter och slimmade organisationer innebär färre lärtillfällen med färre deltagare. På Arla, där Marianne också arbetar, finns datorer för ledare på alla nivåer och för övriga tjänstemän finns datorer på produktionsavdelningar. Samtliga mejerier har utbildnings- och konferenslokaler med videokonferensmöjligheter. Arla ställer sig synnerligen tveksamma till att använda CD-ROM som ett individuellt lärverktyg, då kostnaderna för utveckling av sådana är höga och man inte hittat något väl fungerande koncept som involverar sådana. Arla har därför beslutat att inga datorer ska ha CD-ROM-funktioner.

6.2 Intervju med lärare Hans är utbildad livsmedelsingenjör och har arbetat som lärare på Falkenbergs mejeriskola i 20 år. Innan dess var han anställd som produkttekniker på Karlshamns mejeri. Mellan januari 2002 och december 2003 arbetade Hans, tillsammans med en svensk kollega, på Dalum Uddannelses Center som lärare för svenska elever. Det fanns då i Sverige en beställargrupp som bestämde vilka utbildningar som skulle genomföras för svenska mejerianställda. Dessa utbildningar, som från början var danska kortkurser, anpassades till svenska förhållanden. Hans och kollegan var under de två åren anställda av Mejeriernas utbildningsbolag, ett svenskt företag. Från och med årsskiftet 2003–04 skulle dock anställningsförhållanden ändras så att de istället blev anställda på skolan. Detta innebar att de skulle ”bli danska”, vilket ingen av dem var intresserad av. ”Och vi köpte väl inte det… utan, ja, vi ville, eller jag i alla fall, ville bo kvar i Sverige…”

Under 2004 har Hans hållit i en del kurser internt på olika mejerier – något han kan tänka sig att fortsätta med. 6.2.1 Utbildningsverksamheten vid Dalum UC

Anledningen till att svenska mejerier skickar medarbetare till Dalum istället för att utbilda dem internt tror Hans är fördelarna med att arbeta med specialinriktade kurser på en central plats och att man kan ta emot ett större antal 25

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

deltagare. Tidigare fanns motsvarande utbildningar i Svensk mjölks regi i Falkenberg. Då Arla gick samman med danska MD Foods i april 2000 valde man att lägga ned ostutvecklingen i Falkenberg, vilken fanns i samma anläggning som utbildningarna. Då anläggningen såldes befanns det mest lämpligt att samordna danska och svenska mejeriutbildningar i Dalum. Detta gällde alla mejeriföretag, inte bara Arla. Dalum håller i två varianter av mejeriutbildning, dels kortkurser, som är till för mejeriföretagen och deras anställda, och dels längre utbildningar, där man utbildar mejerister och mejeritekniker, som även utomstående kan söka till. De flesta lärarna på Dalum är danskar och i huvudsak mejeriutbildade, det vill säga mejerister, mejeritekniker eller mejeriingenjörer. Då Hans arbetade på Dalum anordnades 12-13 kortkurser med svenska mejeriarbetare per år. Varje grupp bestod av 12-15 elever. Dalum tillhandahåller 14 kortkurser av vilka Hans var med och genomförde flertalet. Han berättade att man lade upp kurserna lite annorlunda än hur de hade sett ut i dansk regi. ”Vi anpassade det lite efter, så att säga, det svenska sättet att jobba… traditionellt, från tidigare kursverksamhet”

På kurserna varvades teori, praktik och grupparbete och oftast fanns en dag då man var på övningsmejeriet och tillverkade någon produkt. Det fanns även övningar som eleverna arbetade med på laboratoriet, till exempel analyser. 6.2.2 Kursupplägg och kursdeltagarna

Hans berättade att de allra flesta elever han träffat har varit motiverade, intresserade och nyfikna. För att få gå en kurs krävs det viss praktisk erfarenhet från ett mejeri och vanligtvis är utbildningen anpassad till det deltagarna jobbar med. Det finns inga examinationsuppgifter på kurserna och eleverna behöver inte heller få ihop ett visst antal poäng för att bli godkända. Det finns dock kunskapskontroller för att se till att lärarna når ut med det de gått igenom och att eleverna lär sig något. Hans upplevde under sin tid som lärare att eleverna mest uppskattade att få arbeta praktiskt. ”Det är ju så att de här människorna som kommer då, både tjejer och killar, de är ju ofta vana att jobba praktiskt och det innebär ju också att sitta still och lyssna. Det är väl ofta det som är minst uppskattat.”

Enligt Hans bedrivs inte utbildningarna på Dalum utifrån någon uttalad pedagogisk modell. De försöker dock utgå ifrån elevernas erfarenheter och koppla så 26

6. Resultat

mycket som möjligt till det de normalt jobbar med. Man försöker att inte ha så långa teoripass med föreläsningar utan låter eleverna få ”tänka lite själva” och jobba i grupper på 3-4 personer med problemställningar. En av kortkurserna, ”Processtyrning i mejerier”, har inte genomförts med enbart svenska lärare, då det bara är ett fåtal danska lärare som kan hantera den komplicerade utrustningen (främst simuleringsprogram). Försök att gjorts att låta svenska elever gå kursen med danska lärare. Hans menade dock att detta inte har fungerat så bra, då språkbarriären är ett stort problem. ”Det är knepigt. Det har vi insett och det förstår de flesta. Man måste ha svensktalande när det är svenska kurser.” 6.2.3 Utbildning på distans

Hans berättade att det idag inte finns några mejerirelaterade distanskurser på Dalum. Han tror att många av kortkurserna som finns i utbudet skulle kunna utföras ute på de svenska driftplatserna. En idé vore att samla ihop ett antal medarbetare från olika driftplatser för utbildning på något av mejerierna. Oavsett vilket är det bästa antagligen att arbeta i grupper och få information över nätet. Han påpekade dock att man antagligen måste ha någon form av handledare för att kunna genomföra kurserna internt. Det han tror kan bli svårt är den praktiska biten; arbetet i träningsmejeriet på Dalum är inte lätt att ersätta på ett riktigt mejeri. Hans tror inte att det skulle vara möjligt att flytta på den miniutrustning som simulerar olika moment och som datorerna är kopplade till, eftersom Dalum har investerat mycket pengar i den. Vissa bitar skulle kanske gå att genomföra med hjälp av en CD-ROM, men det skulle kräva att mejerierna har ett visst antal datorer på anläggningen som kan friställas. Hans menade dock att dessa moment inte är det viktigaste i kursen. Hans tror inte att Dalum är främmande för att förlägga utbildningar på distans. Eventuellt kan det dock bli en känslig fråga, om önskemålet kommer enbart från svenskt håll. Det kan vara utslagsgivande hur man helt arrangemangsmässigt löser det, hur Dalums faciliteter utnyttjas, vem som sköter det administrativa och vem som får stå som huvudman för utbildningarna. En personlig reflektion från Hans var att det är en fördel att genomföra utbildningar på hemmaplan. Han anser att mejerierna måste vara mer flexibla i sitt sätt att jobba med utbildningarna, att de måste kunna se olika möjligheter och inte låsa sig vid att alla kurser måste genomföras på Dalum. Av erfarenhet vet han att

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

det finns människor som inte vill åka iväg, och att Danmark kan kännas avlägset för många. ”Även om det geografiskt inte är så långt bort, men det är ett annat land.”

Samtidigt sade han att det säkert också kan vara tvärtom, att det kan kännas skönt att komma iväg.

6.3 Intervjuer med kursdeltagare De intervjuade jobbar alla på Processavdelningar i fabriken men med olika arbetsuppgifter. De har varit anställda på Arla allt ifrån fyra till 28 år. Tre av dem har treårig gymnasieutbildning. Nedan refererar vi till de intervjuade med följande fingerade namn: Karl, Mikael, Johan och Lotta. 6.3.1 Utbildningsverksamheten vid Dalum UC

Som tidigare nämnts har samtliga gått en kurs på Dalum Uddannelses Center, dock inte samma. Tre av dem, Mikael, Johan och Lotta, har gått kursen ”Syrningskulturer och syrningsteknologi”, medan Karl har gått en kurs som heter ”Processtyrning i mejerier”. Karl fann själv sin kurs i en katalog med kurserbjudanden som de anställda årligen få ta del av. Han tyckte att den verkade intressant och såg det som ett tillfälle att få förkovra sig i ämnet processtyrning. ”Vi får ju alltid förfrågan här varje år då, i en katalog, där det finns olika utbildningar att gå”

Lotta blev tillfrågad av chefen om hon var intresserad av att gå kursen ”Syrningskulturer och syrningsteknologi”, eftersom det fanns tre platser att fylla det året. Samma år hoppade även Mikael på den kursen, då en av platserna blev ledig på grund av avhopp. Han visste i förväg inte så mycket om kursen, men tyckte att det kändes kul att få chans att vidareutvecklas. Johan lade vid ett dialogsamtal med chefen fram att han var intresserad av att gå syrningskursen. Han valde den för att han hoppades få mer kunskap om produkterna. Vid alla kurstillfällena har 3-4 medarbetare från Arla skickats till Dalum samtidigt. Sammanlagt är det 10-15 deltagare i varje kurs. De intervjuade har alla tidigare gått grundkurser i Arlas regi, antingen intern (i Norrköping) eller på den mejeriskola som tidigare fanns i Falkenberg. Både ”Syrningskulturer och syrningsteknologi” och ”Processtyrning i mejerier” är på fem dagar. När de tillfrågades om hur det kändes att studera i Danmark menade Lotta att det var roligt att komma iväg och bo borta en vecka. Även Mikael ansåg att det var roligt att komma iväg, men antydde att en vecka kändes 28

6. Resultat

lite väl länge. Johan och Karl menade dock båda att det inte är ”deras grej” att åka iväg på kurs. I beskrivningarna av de båda kurserna uppgavs att de skulle vara på svenska, med svenskt material och svenska lärare. Både Johan och Mikael sade att detta stämde. Lotta berättade dock att vissa delar, bland annat rundvandringen, var på danska, vilket gjorde henne nervös för att hon inte skulle förstå allt. Karl hade mycket kritik ifråga om språket i hans kurs, då allting var på danska – såväl lärare som information och kursmaterial. Svårigheter att förstå danskan gjorde att väldigt lite av informationen gick fram. ”Själva kursverksamheten vart ju skit alltså, tycker jag, i och med det här att man inte förstod vad det handlade om”

Karl berättade vidare att det från början fanns med en lärare från Falkenberg som skulle fungera som tolk. Det fungerade dock inte speciellt bra, vilket ledde till att tolken gav upp, men trots det fortgick kursen, med enbart danska lärare. 6.3.2 Kursupplägg

Både ”Syrningskulturer och syrningsteknologi” och ”Processtyrning i mejerier” är femdagarskurser med cirka 37 lektionstimmar. Alla intervjuade tyckte att upplägget på respektive kurs var bra då praktik och teori varvades. Johan berättade att det på hans kurs var mycket teori i början – först den tredje dagen kom praktiken igång på riktigt, men varvades då med fortsatt teori. De övriga tre beskrev ett upplägg med teori på förmiddagarna och praktik på eftermiddagarna. Praktikdelen på ”Processtyrning” beskrev Karl som ren programmering efter instruktioner. Några dagar fick de också arbeta med regulatorer vid stationer där datorerna var kopplade till apparaturen. De tre deltagare på ”Syrningskulturer” sade att de hade praktik i ett litet labb där de fick odla fram olika kulturer och studera bakterier. Lotta berättade också om hur hon fick vara med och göra yoghurt och ost för hand. Vidare beskrev hon hur de fick prova att göra fel, för att se vad som då hände. Detta upplevde hon som väldigt lärorikt. Alla de tre som läste ”Syrningskulturer” menade att praktikdelen var väldigt rolig. Karl, som läste ”Processtyrning”, tyckte att studierna låg på en alldeles för hög nivå. Detta gällde både teori och praktik. Praktiken var dock lite lättare att förstå, då han fick prova på själv och han kände att han hade vissa förkunskaper. På det stora hela kändes det för honom som att man var tvungen att vara en ”vass datakille” för att kunna klara av studierna. Alla fyra intervjupersonerna ansåg att de lärde sig bäst genom de praktiska övningarna.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Intervjupersonerna berättade att de ofta fick arbeta i par eller smågrupper, både under praktik- och teoridelen, och att föreläsningarna var få till antalet. Mikael beskrev det på följande vis: ”Det var dialog snarare än föreläsning”

Johan berättade dock att en representant från Chr. Hansen Group3 vid ett tillfälle kom och föreläste om sitt arbete med att ta fram de syror som används på mejerier. Johan sade vidare att han uppskattade variationen i kursupplägget men att tempot ibland kändes lite väl lugnt. Ingen av de intervjuade ansåg att det förekom självstudier i någon större omfattning. Karl nämnde det inte alls, utan sade att det i stort sett bara var arbete framför datorn. De övriga berättade om material som de fick med sig hem för att läsa i på kvällarna. Mikael beskrev materialet som ”tunna men utförliga häften som nog egentligen var anpassade för inköpare och receptframtagare”. Lotta berättade om en tjock pärm som hon läste lite grann i själv. 6.3.3 Uppfattningar om utbildningen

Mikael tyckte att utbildningen var bra på det stora hela. Det han upplevde som mest positivt var att ”labba” och arbeta i grupp. Mer negativt var att undervisningen ibland kändes som korvstoppning och att det var jobbigt att bo borta. Johan berättade att det lugna tempot på kursen gjorde att det blev lite pressat på slutet. Han upplevde också att det var lite för mycket upprepningar och att samma upplägg varje dag snart gjorde att uppgifterna löstes på rutin. Teorin om grunderna tyckte han var bra, men han hade gärna sett att utbildningen hade handlat mer om modern mejeriverksamhet och inte bara om hur det går till när man arbetar för hand. Lotta tyckte att utbildningen var ett roligt sätt att prova nya saker. Hon berättade även att det var mycket kul utanför själva pluggandet, även om det inte fanns så mycket att göra på internatet. ”Det var så bra sammanhållning och vi hade kul ihop”

Dalum hade emellertid en studentbar där kursdeltagarna kunde umgås om kvällarna. Några av intervjupersonerna antydde att denna var väldigt populär.

Chr. Hansen är ett internationellt företag som tillhandahåller ingredienser för mejeriindustri världen över (http://www.chr-hansen.com)

6. Resultat

Karl ansåg att förhandsinformationen inför hans kurs var undermålig och innehöll ”rena lögner” (som att allt påstods vara på svenska). Det mest negativa var, förutom språket, att kursinnehållet var alldeles för avancerat. Utrustningen var inte direkt modern men fungerade. Det var dock en del tekniska problem och läraren hade svårt att hinna hjälpa alla. Det positiva var att allt var väldigt verklighetstroget och att lärarna var proffsiga, om än svårförstådda. Även de andra intervjupersonerna tyckte att deras lärare var väldigt bra; flexibla och uppmärksamma. Mikael var den ende som kunde komma på något han saknade i kursen och det var ett studiebesök. Han tyckte att det skulle ha varit roligt att till exempel få se fabriken där tillverkning av syror sker. Flera av de intervjuade menade att kurserna innehöll en del upprepningar och saker som kändes igen från tidigare kurser, vilket uppfattades som överflödigt. Mikael påpekade dock att han tyckte det var bra med repetition, och att ”det ledde till aha-upplevelser”. Johan berättade att vissa delar av kursen var sådant som han aldrig själv kommer att göra i sitt arbete, till exempel framtagande av brukssyror. ”Det tog ett tag då vi undrade varför vi skulle tillverka sånt själv då, det tog ganska lång tid och mycket av tiden. Varför göra nåt som vi själv inte använder?”

Detta med oanvändbar kunskap var även något som Karl gav uttryck för när han tillfrågades om vad han hade haft för nytta av kursen. Han menade att det de fick lära sig om programmering är sådant som endast hanteras av ABB eller inhyrd personal på Arla. Karls slutsats blev därför att han inte hade haft någon som helst nytta av kursen. Johan och Mikael berättade att de ”tänkte efter” lite mer när de kom tillbaka från kursen, men Johan tillade att han inte tänker så mycket på det längre. Lotta sade att hon hade fått mer kunskap om ”vad som händer”, men att det inte var något ”avgörande”. 6.3.4 Utbildning på distans

De intervjuade var öppna för att kurserna skulle kunna ges på distans, men samtliga påpekade att det kan bli svårt med de praktiska momenten. Johan trodde dock att det skulle vara ganska lätt att få fram nödvändig utrustning internt, både till praktiska och teoretiska moment. Han påpekade även att alla anställda på hans arbetsplats redan idag har tillgång till Internet. Lotta föreslog att det skulle kunna vara två dagar med teori och en dag med praktik då kursdeltagarna är med i produktion på det egna mejeriet. Om den praktiska delen 31

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

skulle avlägsnas menade hon att man lika gärna skulle kunna läsa teorin på egen hand. Mikael sade att han skulle sakna att få åka iväg om han istället skulle läsa på distans, och trodde att det nog inte blir lika roligt då. Han uppskattade också kontakten med läraren. Efter lite funderande kom han fram till att det skulle kunna gå att ha ”någon på mejeriet som lär ut”, men att det ändå är roligare att få komma iväg och träffa nytt folk som man kan utbyta erfarenheter med. Johan påpekade att han hellre går kurser på hemmaplan än att behöva åka iväg, eftersom han tror att det ofta blir ”mer slött” då man lämnar arbetsplatsen. ”Skulle jag gå om kursen skulle jag hellre göra den hemma. Det är ju inte alls nödvändigt att åka till Danmark.”

Vidare trodde Johan att det, när utbildningen är förlagd till arbetsplatsen, finns en risk att man i slutet av dagen ”hafsar igenom” uppgifter, för att få gå hem tidigare. Han menade att detta problem inte finns när man åkt iväg på kurs, eftersom man då inte kommer hem tidigare oavsett när uppgifterna slutförs. Karl hade ingen uppfattning om att läsa på distans, men påpekade att det nog skulle krävas stora investeringar från Arlas sida för att genomföra utbildningar över nätet.

7. Diskussion

7. Diskussion Här diskuteras studiens resultat mot bakgrund av den teoretiska referensramen. Diskussionen följer frågeställningarna och mynnar ut i ett förslag på hur utbildningen skulle kunna se ut.

7.1

Hur ser utbildningsverksamheten mejerierna?

idag

vid

Idag finns det endast ett fåtal utbildningar med mejeriinriktning i Sverige. Utbudet består av en på gymnasienivå, samt några livsmedelsutbildningar på universitets- och högskolenivå (Wennberg, 2004a). När det gäller kompetensutveckling för mejerianställda finns det inte längre några utbildningar inom landet. Enligt Svensson & Åberg (2001) är detta inte helt ovanligt, då företag i allmänhet har ett större behov av utbildning än vad som finns tillgängligt. Mejerierna väljer därför att skicka iväg sina medarbetare till Dalum Uddannelses Center i Danmark. Några fördelar som Dalum UC har framför internutbildningar är väletablerade specialkurser, bra utrustning och möjlighet att ta emot många deltagare. I samarbete med Arla Foods, Skånemejerier, Norrmejerier och Milko genomför Dalum 14 korta kurser som är direkt riktade till svenska medarbetare. Dalum håller även i längre utbildningar, där man utbildar mejerister och mejeritekniker, som vem som helst kan söka. Utbildningarnas primära uppgift är att ge en grundläggande förståelse för mejeriindustrins olika områden. Under 2002–2004 har sammanlagt 295 svenska mejerianställda genomgått kortkurser vid Dalum UC. Det senaste året har dock kursdeltagarna blivit allt färre. Enligt den lärare vi intervjuade kan detta ha att göra med otydlighet i kursutbudet, bristande marknadsföring, och att man upplever Danmark som avlägset. Eftersom det är frågan om ett tämligen abrupt trendbrott (tidigare år hade antalet deltagare konstant ökad) tror vi att det även kan ha ett samband med att de svenska lärarna har slutat. Ytterligare en anledning är förmodligen den ekonomiska faktorn, vilket även anställda inom mejeribranschen ger uttryck för. En Milkoanställd menar att mejeriföretagen måste gå samman för att alla ska ha råd att skicka anställda på kurser och han är rädd att bristen på utbildningar och utbildad personal kommer att leda till kvalitetsbrister (Wennberg, 2004a). Sedan de två svenska lärare som arbetade för Mejeriernas utbildningsbolag på Dalum sade upp sig i slutet av 2003 är de flesta lärarna danskar. Lärarna är i huvudsak mejeriutbildade, det vill säga mejerister, mejeritekniker eller mejeriingenjörer. Både den lärare vi intervjuade och Milkos mejerichef (i Hultberg, 2004b) nämner problemet med att det idag inte längre finns några svenska lärare 33

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

på Dalum. Försök med danska lärare har gått i stöpet på grund av språksvårigheter. En av de kursdeltagare vi intervjuade berättade att han hamnade på en kurs där allt var på danska, vilket ledde till att han inte kände att han fick något utbyte av utbildningen. För att komma till rätta med problem som dessa är det lämpligt att genomföra utvärderingar av utbildningarna. Detta verkar dock inte alls ha förekommit efter de kurser våra intervjupersoner har genomgått. Nivån på de befintliga mejeriutbildningarna är mycket varierande. Många ämnen är på gymnasienivå men det finns även inslag som är på betydligt högre nivå. Mejeristutbildningen anses ligga på gymnasienivå och processteknologutbildningen på KY-nivå. Deltagarna har vanligen låg grundutbildning. När det gäller kortkurserna arbetar Dalum UC inte utifrån någon uttalad pedagogisk metod. Den lärare vi intervjuade sade dock att de, då han var anställd på Dalum, försökte arbeta utifrån elevernas erfarenheter och koppla så mycket som möjligt till deras vanliga arbetsuppgifter. Det finns inga examinationsuppgifter på kurserna och deltagarna behöver inte heller få ihop ett visst antal poäng för att bli godkända. Dock finns det kunskapskontroller, som är till både för att se att eleverna lär sig något och att lärarna når ut med det de vill förmedla. De korta kurserna varierar i omfattning från tre dagar till två veckor. Samtliga kurser består av såväl teoriundervisning som praktiska övningar, men fördelningen däremellan varierar (Dalum UC, 2005). De elever vi intervjuade tyckte att upplägget på respektive kurser var bra då praktik och teori varvades. En av dem var dock negativt inställd till både praktik- och teoridelen, eftersom allt var på för hög nivå. Åtminstone två olika varianter på fördelningen av praktik och teori förekommer. En variant där kursveckan inleds med teori och avslutas med praktik och en variant där man har teori på förmiddagarna och praktik på eftermiddagarna. En av de svenska lärarna berättade att de varvade teori, praktik och grupparbete och att de oftast hade en dag då eleverna var på övningsmejeriet och tillverkade någon produkt. Det fanns även övningar som de arbetade med på laboratoriet, till exempel analyser. Läraren berättade också att de försökte att inte ha så långa teoripass med föreläsningar, utan att eleverna även fick chansen att ”tänka lite själva” och jobba i grupper med problemställningar. En av de intervjuade beskrev undervisningen som dialog snarare än föreläsning. Dock nämndes att en ”regelrätt” föreläsning ägt rum, då en person utifrån kom och talade om sitt företag. De intervjuade berättade att de mestadels fick arbeta i grupp eller i par, både på teori- och praktikdelen, något som de såg som mycket positivt. Både positiva och negativa saker nämndes om teorin. Att den höll en grundläggande nivå upplevdes som positivt, men samtidigt var den felriktad i och med att få delar handlade om modern mejeriverksamhet. Någon påpekade även att tempot var lite för lugnt, vilket gjorde att det blev stressigt på slutet. Dessutom ledde 34

7. Diskussion

upprepningar och samma upplägg dag efter dag till att uppgifterna snart löstes på rutin. Angående praktikdelen fanns liknande kritik om att den inte var anpassad till moderna mejeriverksamhet, men de intervjuade beskrev samtidigt arbetet som väldigt verklighetstroget. Något som upplevdes som mycket lärorikt var att de fick prova och se vad som hände när de gjorde fel. Svensson & Åberg (2001) menar att man genom att kombinera teori och praktik skapar en problematisering som väcker vår nyfikenhet och ger drivkraft åt lärprocessen. Detta är också grunden för utvecklingsinriktat lärande. Utrustningen på skolan beskrevs som fungerande men inte direkt modern. Ingen av de intervjuade ansåg att det var några speciella självstudier. Dock nämndes material som deltagarna fick med sig hem och som de kunde läsa i på kvällarna. Materialet beskrevs på olika sätt av olika deltagare; dels som tunna men utförliga häften som nog egentligen var anpassade för inköpare och receptframtagare och dels som en tjock pärm som deltagarna själva kunde läsa i. Det är vanligt att anställda skickas iväg för att ”gå på kurs”, men detta är inte nödvändigtvis tillräckligt för att de ska utveckla sin kompetens (Svensson & Åberg, 2001). Ingen av de fyra deltagarna vi intervjuade verkar egentligen ha haft någon större användning av de kurser de har genomgått. Flera menade att kurserna var intressanta och att de ”tänkte efter lite mer” sedan de gått dem, men de verkar inte behöva den kunskap de tillägnat sig för att klara av att utföra sina jobb effektivt. Att kurserna inte är anpassade till de anställdas behov är i enlighet med den tendens som Svensson & Åberg (2001) nämner, att företag ofta använder färdiga utbildningspaket rakt av.

7.2 Vilka är förutsättningarna för att mejerierna ska kunna bedriva utbildning på distans? Det finns många olika faktorer för att distansutbildning ska kunna bedrivas framgångsrikt. Till de pedagogiska förutsättningarna hör att synen på lärande är utvecklingsinriktad. Individens lärande bör kopplas ihop med gruppens och organisationens, vilket kan ske vid arbetsplatslärande. Utbildningsinsatser ses där som en del av en kompetensplanering som bygger på deltagarnas erfarenheter i en miljö liknande den som deltagarna kommer i kontakt med i vardagen. Enligt både Svensson & Åberg (2001) och Flanagan et al (2000) är det lämpligt att de som deltar i utbildningen får ta eget ansvar, men det är också viktigt med samarbete. Dafgård (2001) menar även att grupparbeten kan vara ett effektivt sätt att öka interaktiviteten mellan eleverna. Våra intervjuer visar att deltagarna uppskattade att arbeta i grupp. Distansutbildningar har normalt drag av konstruktivism (Weller, 2002) och eftersom det enligt detta synsätt är individen själv som konstruerar kunskap är 35

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

det viktigt med motivation och meningsfullhet. Vid arbetsplatslärande är det dock lämpligt med ett problembaserat angreppssätt, där uppgifter kopplas samman med det lärande som sker i arbetet (Svensson & Åberg, 2001; Flanagan et al, 2000). Våra intervjupersoner uppskattade att de praktiska uppgifterna på deras kurser var verklighetstrogna, även om de menade att dessa inte var tillräckligt anpassade till den moderna mejeriverksamhet de arbetar inom. Det finns även en mängd praktiska faktorer att ta hänsyn till. Först och främst krävs viss teknisk utrustning, däribland datorer med Internetuppkoppling för att kunna kommunicera med lärare på distans och för att kunna utföra datorbaserade uppgifter. Mejeriutrustning behövs för att utföra de praktiska övningarna i varje enskild kurs. Dafgård (2002) skriver även att det behövs reservsystem för kommunikation om problem skulle uppstå. Flera av de intervjuade menade att den nödvändiga utrustningen redan finns på mejerierna. Utbildningen bör äga rum i en stimulerande miljö där deltagarna kan känna sig hemma, men som ändå är avskild från distraherande moment. Det är viktigt att studerande på företaget får möjlighet att lära ostört och att smälta det de lär sig (Svensson & Åberg, 2001; Lundgren & Liljenvall, 2001). En av de intervjuade nämnde att det fanns god tillgång till passande studiemiljö, åtminstone på det mejeri där han arbetar. Utöver de pedagogiska och rent praktiska förutsättningarna krävs det att deltagarna får konkret stöd från olika håll. Dafgård (2002) skriver att det är viktigt med assistans så fort som möjligt. En kompetent handledare på plats är därför en nödvändighet. Även den lärare vi intervjuade ansåg att en handledare på mejeriet var en förutsättning för att kunna genomföra kurser internt. Teknisk support ska enligt Dafgård (ibid) vara ständigt tillgänglig, men det är även viktigt att kursdeltagarna har någon form av forum för att föra diskussion med sina kamrater. De intervjuade menade också att kontakt med lärare är viktigt. Om interaktionen med läraren sker i skrift bör läraren kunna uttrycka sig tydligt och personligt (Wennman Toresson & Östlund, 2002). Att lärarkontakt är viktigt bekräftas av Dafgård (2002), som tillägger att ordentlig feedback på övningar är ett krav, liksom tidsramar för när olika uppgifter ska vara färdiga, samt kurslitteratur som passar för distansstudier. Även en av våra intervjupersoner påpekade vikten av att läraren finns tillgänglig. Dafgård (2001) nämner vidare att det bör finnas en studiehandledning, som är anpassad till distanslärande. Denna ska innehålla bland annat kursens övergripande struktur, nödvändiga förkunskaper, mål och kursplan.

7. Diskussion

7.3 Vilka möjligheter finns att anpassa befintliga kurser för genomförande på distans? Vi anser att de kortkurser som idag bedrivs på plats vid Dalum UC för svenska mejerier skulle kunna ges på svenska mejerier, med inslag av distansutbildning. Distansutbildning har flera fördelar enligt befintlig litteratur. Den är mer kostnadseffektiv och minskar frånvaron från arbetet (Dafgård, 2001), utbildningen innebär inte korvstoppning och deltagarna hinner smälta det de lär sig (Lundgren & Liljenvall, 2001). Det finns flera former av distansutbildning, men den vanligaste är idag elearning. Fördelar med e-learning är att man kan lagra och distribuera kursmaterial och dylikt kostnadseffektivt, och att detta sedan kan återanvändas. Dessutom möjliggörs samverkan och kommunikation mellan deltagare och med lärare (Svensson & Åberg, 2001). E-learning ger goda möjligheter till kommunikation med läraren, men för studieovana kan det vara frustrerande att arbeta ”på egen hand”. Ett annat problem är svårigheterna med att motivera kursdeltagarna att läsa på ”hemmaplan” när det ofta ses som en belöning att åka iväg (Svensson & Åberg, 2001). Dessutom hävdar Svensson & Åberg (ibid) att e-learning ofta är för individ- och teknikfokuserat. En lösning är därför att kombinera distansutbildning och lärande på arbetsplatsen. Fördelarna blir att förvärvade kunskaper kan omsättas i handling, studiemiljön känns trygg och social och handledningen blir mer naturlig, vilket underlättar lärandet. Att utbildningen genomförs på arbetsplatsen underlättar också att ta avstamp i deltagarnas erfarenheter. Innehållet i en specifik kurs bör vara relevant för deltagarnas arbetsuppgifter och utgå ifrån vad de redan kan. Detta är möjligt vid arbetsplatslärande eftersom både handledare och deltagarna själva är åtminstone delvis medvetna om vilka kunskaper och erfarenheter de besitter inom området. Svensson & Åberg (2001) menar att det kan upplevas som problematiskt att lärandet sker nära de vanliga arbetsuppgifterna, men detta är inget som de vi intervjuade gav uttryck för. De nämnde dock ett par andra potentiella problem, som att det finns en risk att deltagarna ”hafsar igenom” sina uppgifter för att få gå hem tidigt. Detta skulle kunna lösas genom att inte förlägga utbildningen till slutet av dagen. Överhuvudtaget är det inte nödvändigt att utbildningen sträcker sig över hela dagar. Enligt den lärare vi intervjuade tar man på Dalum UC hänsyn till deltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter och anknyter undervisningen till deras arbetsuppgifter. Detta höll dock inte de intervjuade eleverna med om. Några av 37

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

dem menade att kurserna handlade om saker som de inte hade någon direkt användning för i arbetet, eller att kurserna var på alltför hög nivå. Utvärdering av en utbildning har som syfte att kontrollera resultaten och att ge ett beslutsunderlag för eventuella förändringar av den (Lundmark, 1998). Det är viktigt att undersöka om utbildningen verkligen är relevant för deltagarna. Om utbildningen är förlagd till arbetsplatsen tror vi att det är lättare att komma ifrån problemet med bristande relevans. För det första får deltagarna då arbeta med människor som torde ha en relativt klar uppfattning om vad deras kurskamrater kan. För det andra kommer de att använda samma tekniska utrustning som de kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete. Att lärandet sker på arbetsplatsen gör det inte automatiskt till arbetsplatslärande. Det är viktigt att ha en utvecklingsinriktad syn på lärande, vilket möjliggörs med vårt förslag. Deltagarna får lära sig genom att göra saker, och lärandet sker i samarbete och dialog med andra, samt tar avstamp i komplexa arbetsrelaterade problem. Att informellt vardagslärande (praktiskt arbete med mejeriutrustningen) dessutom kombineras med det formella lärandet leder till att lärande och kompetens utvecklas idealiskt. Ett problem som några av de intervjuade nämnde var att man vid utbildning på arbetsplatsen skulle gå miste om chansen att träffa nya människor och komma ifrån arbetsplatsen. Den lärare vi intervjuade föreslog dock att kurserna skulle kunna samköras, med medarbetare från andra svenska mejerier, vilket skulle innebära en viss kompensation. Det faktum att kursdeltagarna inte behöver åka iväg från arbetsplatsen är både positivt och negativt. Flera av dem som vi intervjuade uttryckte att de föredrog att inte behöva åka iväg för att genomgå kurser och utbildningar. Även i litteraturen hittar man belägg för detta. Lundegren & Liljenvall (2001) skriver att det kan ses som en stor fördel att inte behöva vara borta en längre tid från arbete och familj. Vissa ser det dock närmast som en liten semester att få åka iväg på utbildning. Möjligen kan denna ”betalda semester” innebära att deltagarna återvänder till arbetet utvilade och mer produktiva än tidigare. Vi fick dock uppfattningen att många kursdeltagare ägnar kvällarna åt festande, vilket kan tyda på att de kanske inte är hundraprocentigt koncentrerade vid undervisningstillfällena ”dagen efter”. En av intervjupersonerna bekräftade att lärandet kan bli mindre effektivt när man åker iväg. De praktiska övningarna i en viss kurs kan med fördel utföras med utrustning som finns på arbetsplatsen, eftersom lärandets miljö bör vara realistisk och vardagsnära (Svensson & Åberg, 2001). En av de intervjuade kursdeltagarna trodde att det skulle vara lätt att få fram nödvändig utrustning på sin arbetsplats, 38

7. Diskussion

medan en annan menade att utrustningen redan idag finns på mejeriet. Samtliga intervjupersoner ansåg att praktiska övningar var ett viktigt inslag i utbildningen och att de lärde sig mest av dessa. En av dem menade rentav att man utan praktiken lika gärna skulle kunna läsa teorin på egen hand. De studerande måste få tillgång till arbetsrum och datorer med Internetuppkoppling, vilket enligt en av de intervjuade borde gå lätt att genomföra på Arla i Linköping. Samtliga anställda på Arla har redan tillgång till Internet. Enligt Svensson & Åberg (2001) är det vanligt med tekniska problem vid e-learning, vilket leder till irritation. Dafgård (2002) skriver att det därför är viktigt att få hjälp så fort som möjligt. Av den anledningen måste teknisk support finnas tillgänglig på mejeriet, och inte enbart på distans. Den intervjuade läraren föreslog att arbete bäst kunde bedrivas i gruppform på mejerierna, med distribution av information via Internet. Tre av de intervjuade nämnde själva grupparbete som något positivt, då de menade att det skapade sammanhållning. Det pedagogiska synsätt som framför allt betonar grupparbetets betydelse är samarbetande lärande (Weller, 2002). I kombination med den praktiska förankringen kan samarbete göra deltagarna aktiva och kunskapssökande (Svensson & Åberg, 2001). Dafgård (2001) menar också att arbete i grupp ökar interaktiviteten, samtidigt som det minskar lärarens arbetsbelastning. Det är emellertid viktigt att läraren ger ordentlig återkoppling och finns tillgänglig för att svara på eventuella frågor inom rimlig tid (Dafgård, 2002). Till lärarens uppgifter hör också att ansvara för studieplanen och den lärare vi intervjuade berättade att de svenskar som arbetat på Dalum UC har erfarenhet av att omvandla danska kurser till svenska. Samtliga intervjuade kursdeltagare verkar ha uppskattat sina lärare. Att läraren inte är fysiskt tillgänglig kan ställa till problem, men detta lindras i viss mån av att arbete sker i grupp, så att deltagarna kan stödja varandra. Svensson & Åberg (2001) och Lundgren & Liljenvall (2001) anser att det är lämpligt med personligt stöd för att deltagare ska kunna ta till sig kompetensutveckling på distans. Även den intervjuade läraren förde fram tanken att en handledare på mejeriet skulle göra det möjligt att bedriva utbildning internt. Handledaren bör vara en erfaren medarbetare som själv har genomgått kursen ifråga och som dessutom är van vid att arbeta med den mejeriutrustning som en viss kurs berör. Att vara handledare verkar motiverande för medarbetare som jobbat länge och är ett effektivt sätt för företaget att sprida kompetens enligt Fränkel (2003).

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

En av de intervjuade eleverna menade att det snarare var dialoger än föreläsningar på den kurs han deltog i vid Dalum UC. Då en sådan dialog kan bli svår att förverkliga över nätet är färdiginspelade föreläsningar att föredra. Några fördelar med denna lösning är att det är en förhållandevis billig metod och att föreläsningarna kan beskådas av deltagarna upprepade gånger. Det finns då ingen risk att deltagarna missar någon information på grund av att de inte är hundraprocentigt koncentrerade i ett visst ögonblick, och de behöver inte heller passa en viss tid. En nackdel är att deltagarna inte kan ställa frågor direkt till föreläsaren, men detta kan istället ske via exempelvis e-post. Föreläsningarnas antal kan begränsas och inriktas på att ge deltagarna grundläggande information och stimulera till diskussion både i mindre och större grupper på arbetsplatsen. Det material som idag används för kortkurserna på Dalum kan även användas till distansstudier, men måste då troligen anpassas till det nya arbetssättet. Kursmaterialet kan exempelvis läggas upp på Dalum UC:s hemsida eller skickas till de studerande via e-post. (Kursmaterial på CD-ROM är dock olämpligt, då sådana inte kan uppdateras i efterhand.) Våra intervjupersoner var positiva till det befintliga studiematerialet och ansåg att det var ”kortfattat och bra”. De betonade vikten av att materialet måste vara på svenska. 7.3.1 Designförslag för utbildning på distans

Baserat på diskussionen ovan presenteras i figur 2 ett förslag på hur utbildningarna skulle kunna bedrivas.

Figur 2. Utbildningarnas design. I denna modell står Dalum UC som huvudman för utbildningarna och tillhandahåller grundmaterialet. Den lärare som ansvarar för en viss kurs bearbetar materialet från Dalum för att det ska passa för distansundervisning och 40

7. Diskussion

svenska mejeriförhållanden. Läraren distribuerar sedan materialet till kursdeltagarna via Dalums hemsida eller e-post, och ansvarar även för utvärderingsmaterial. Ett förslag till lärare skulle kunna vara någon av de som tidigare har arbetat på Dalum UC och/eller i Falkenberg, eftersom dessa är insatta i de relevanta ämnena, har tillgång till kursmaterial och har erfarenhet av att hålla i kurserna. Den lärare vi intervjuade berättade att han redan idag håller i en del kurser internt på olika mejerier och att han kan tänka sig att fortsätta med det. Själva undervisningen kan huvudsakligen ske i form av inspelade videoföreläsningar och om nödvändigt kompletteras med undervisning på plats på ett visst mejeri. På mejerierna bör det finnas en utbildad handledare som fungerar som en länk mellan lärare och kursdeltagare. En av handledarens uppgifter är att vid praktiska övningar demonstrera på befintlig apparatur vid mejeriet, varpå kursdeltagarna själva får prova, under dennes överinseende. Lärandet blir på så sätt lokalt förankrat. Kursdeltagarna arbetar i smågrupper eller par, på utsatta tider på de egna mejerierna (eventuellt kan samarbete ske mellan olika mejerier). Deltagarna får via Dalums hemsida tillgång till det teoretiska materialet, arbetsuppgifter och problemställningar för diskussion. Lösningar på uppgifterna och sammanfattningar av gruppdiskussioner skickas till läraren via e-post. De praktiska momenten utförs med hjälp av mejeriernas utrustning. Kontinuerlig utvärdering sker mellan alla inblandade parter – lärare-handledare, lärare-kursdeltagare, handledare-kursdeltagare, lärare-Dalum. Denna modell har drag av flera pedagogiska angreppssätt. Kursdeltagarnas lärande tar avstamp i arbetsrelaterade problem (problembaserat lärande), arbetet karakteriseras av samarbete i grupper eller par (samarbetande lärande) och hänsyn tar till deltagarnas erfarenheter och preferenser (resursbaserat lärande). Liksom fallet är vid många distansutbildningar har modellen också inslag av konstruktivism, genom att deltagarna skapar sin kunskap med hjälp av dialog med handledare, lärare och kurskamrater. Möjlighet finns således för kursansvariga att anpassa utbildningen genom att välja att lägga tyngdpunkten på ett eller flera angreppssätt. En orsak till att förhållandevis få svenska mejerianställda numera genomgår kurser vid Dalum UC är ekonomin. Vi tror att vår lösning skulle kunna avhjälpa detta problem, eftersom den innebär att det blir billigare för de enskilda mejerierna, då deras anställda kan utbildas ”på plats”. Något annat som kan ha bidragit till att göra utbildningarna mindre attraktiva för svenska mejerier är bristen på svenska lärare. Även detta avhjälps med vår modell.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

7.4 Slutsatser Detta arbete syftar till att undersöka vad som krävs för att svenska mejerier ska kunna bedriva mejeristkurser på distans och till att beskriva hur sådana praktiskt skulle kunna bedrivas. Våra undersökningar visar att utbildningsmöjligheterna idag är få, och att mejerierna inte utnyttjar dessa i någon större utsträckning. Den enda praktiska möjligheten till kompetensutveckling för mejerianställda finns på Dalum Uddannelses Center i Danmark. Resultaten av vår studie pekar på att mejerierna istället skulle kunna bedriva utbildning på distans i kombination med arbetsplatslärande. För att en sådan satsning ska bli framgångsrik krävs dock att hänsyn tas till en mängd praktiska och pedagogiska faktorer, däribland miljö, utrustning och interaktionen mellan kursdeltagare och lärare. Vidare är det viktigt att utbildningarna är anpassade till deltagarna ifråga om språk och förkunskaper. Det finns goda möjligheter att anpassa den befintliga utbildningsverksamheten för att ske på distans. Vårt designförslag (se avsnitt 7.3.1) torde vara ekonomiskt fördelaktigt för mejerierna och möjliggör dessutom anpassning av utbildningsverksamheten utifrån ett flertal olika pedagogiska perspektiv.

7.5 Reflektion över undersökningen Vi har i denna studie använt flera olika angreppssätt för att nå fram till våra slutsatser. För att få en bakgrund till hur utbildningsverksamheten ser ut idag var vår avsikt inledningsvis att besöka Dalum UC och observera någon av de befintliga kortkurserna. De kurser som var mest relevanta för vår undersökning genomfördes dock inte under den period då vi hade möjlighet att deltaga. Detta har påverkat undersökningen, då vi upplever att vi inte har fått en direkt inblick i kursverksamheten, vilket vi hade önskat. För att kompensera för detta genomförde vi enskilda djupintervjuer med både lärare och elever som hade erfarenhet av de svenska kurserna på Dalum UC. Vi skulle ha föredragit att intervjua fler kursdeltagare, men det visade sig vara svårt att få tag på svenskar som hade genomgått kurser i Danmark. Under omständigheterna får vi därför vara nöjda med att åtminstone ha fått tala med så många som fyra personer, vilket inledningsvis inte var givet. Vid intervjuerna med lärare och kursdeltagare använde vi oss av bandspelare. I ett av fallen fick vi konfidentiell information sedan bandspelaren stängts av. Visserligen bedömde vi att dessa uppgifter inte var särskilt relevanta för studien, men det tyder ändå på att bandspelarens närvaro kan ha påverkat deltagarnas svar. Vi upplevde dock intervjupersonerna som tillmötesgående och öppna, och har ingen anledning att tvivla på att den information de gav oss är tillförlitlig, eller misstänka att någon av dem höll inne med något betydelsefullt. Band-

7. Diskussion

spelare var också en nödvändighet, eftersom vi hade riskerat att missa viktig information om vi endast hade fört anteckningar. Våra resultat vad gäller hur utbildningsverksamheten praktiskt skulle kunna genomföras bygger främst på intervjuer och litteraturstudier. En alternativ metod hade kunnat vara att undersöka hur andra organisationer behandlat möjligheter till kompetensutveckling med hjälp av distansutbildning, det vill säga göra förebildsanalyser. Att få tillgång till information av den typen kan dock vara problematiskt, eftersom företag sällan har någon anledning att dela med sig av sådan. Det är också diskutabelt hur relevanta sådana studier är för just frågor om mejeriverksamhet. Dessutom avslöjar sådana studier inte nödvändigtvis hur organisationerna arbetat med frågorna. Som nämndes inledningsvis hade Sverige länge en tradition av utbildning inom mejeribranschen, men har idag tappat mark och förlitar sig huvudsakligen på dansk kompetens. En intressant fråga är huruvida Sverige har någon möjlighet att haka på traditionen igen, så att svenska mejerier åter kan bli internationellt konkurrenskraftiga. Det skulle därför vara givande att genomföra en omfattande undersökning av befintlig svensk mejeriutbildning på alla nivåer, däribland hur framgångsrikt det nystartade gymnasieprogrammet har varit hittills. Om vår utbildningsmodell, som kombinerar distansutbildning och arbetsplatslärande, får genomslagskraft är det givetvis också av intresse att utvärdera hur väl sådana satsningar slår ut.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

8. Referenser Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994), Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund. Anttila, M. (2001), Kompetensförsörjning – företagets viktigaste process, Ekerlids Förlag, Stockholm Bergström, B., Lundgren, P. & Flessa, G. (1999), Medieboken - Grafisk kommunikation, Liber Ekonomi, Malmö. Dafgård, L. (2001), Flexibel utbildning på distans, Gleerups Utbildning AB, Malmö. Dafgård, L. (2002), ”En aktiv distansstuderande i centrum”, i Distanslärare och distanslärande, Distum, Härnösand. Dalum Uddannelses Center, URL: http://www.dalumuc.dk (senast besökt 200502-16). Dertell, H., Hertzberg, L. m.fl.(2001), Kompetensboken - så sätter ni igång lärande på jobbet, Arbetsmiljöforum, Stockholm. Flanagan, J., Baldwyn, S.A. & Clarke, D.J. (2000), ”Work-Based Learning as a means of developing and assessing nursing competence”, Journal of Clinical Nursing, Volume 9, Issue 3, May 2000, URL: http://www.blackwellsynergy.com/openurl?genre=article&sid=nlm:pubmed&issn=09621067&date=2000&volume=9&issue=3&spage=360 (senast besökt 2005-01-31). Fränkel, D. (2003), Råd med kompetens – att planera för företagets kompetensförsörjning, Bokförlaget Kommunlitteratur, Höganäs. Hansson, J. (1988), Skapande personalarbete – kompetens som strategi, Prisma, Stockholm. Henningson, A. (1993), Utveckling genom utvärdering, Ian Lauritzen AB, Stockholm. Holm, I. M. och Solvang, B.K. (1991), Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund.

8. Referenser

Hultberg, B. (2004a), ”Kvalitet och flexibilitet i fokus på mejeriskolan i danska Dalum”, Nyskummat nr 6-2004, URL: http://www.mejeriteknisktforum.org/Dok/Nyskummat_6_2004.pdf (senast besökt 2005-01-31). Hultberg, B. (2004b), ”Mejeripersonal måste åka långt för utbildning”, Nyskummat nr 4-2004, URL: http://www.mejeriteknisktforum.org/Dok/Nyskummat_4_2004.pdf (senast besökt 2005-01-31). Hultberg, B. (2004c), ”Stolt mejerist med guldsnodd i mössan”, Nyskummat nr 4-2004, URL: http://www.mejeriteknisktforum.org/Dok/Nyskummat_4_2004.pdf (senast besökt 2005-01-31). Jerkedal, Å. (2001), Utvärdering – steg för steg. Om projekt- och programbedömning (andra upplagan), Norstedts Juridik AB, Stockholm. Langerth Zetterman, M. (2001), IT-stöd i distansutbildning med fokus på lärande - Nya förutsättningar och konventionella lösningar, Pedagogisk forskning i Uppsala 140, maj 2001, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, URL: http://www.skeptron.ilu.uu.se/MonicaLZ/arkiv/rapport_IT_distans.pdf (senast besökt 2005-02-23). Linell, P. (1994), Transkription av tal och samtal: teori och praktik, Linköpings universitet, Arbetsrapporter från Tema K, Linköping. Lundberg, L. (2002), ”Om virtuella miljöer; användningen av plattformar, konferenser och andra tekniska rum”, i Distanslärare och distanslärande, Distum, Härnösand. Lundgren, K & Liljenvall, L-M. (2001), Distansundervisning som stöd för livslångt lärande i arbetslivet, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Lundmark, A. (1998), Utbildning i arbetslivet utgångspunkter och principer för planering och genomförande av personalutbildning, Studentlitteratur, Lund. Mejeribrugets Arbeidsgiverforening, e-postkontakt, 2005-03-01. Nationalencyklopedin (1994), "Mejerihistoria" (band 13), Bra Böcker, Höganäs.

Distansutbildning och arbetsplatslärande - En möjlighet till kompetensutveckling för svenska mejerier?

Nilsson, B. (1996), ”Företagsutbildning – anpassning och/eller utveckling?”, i Ellström, P-E, Gustavsson, B. & Larsson, S. (red), Livslångt lärande, Studentlitteratur, Lund. Patel, R. & Davidsson, B. (2003), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund. Ryttman, G. (2003), Multimedia från grunden, Studentlitteratur, Lund. Svensk mjölk (2004), ”Mejerifakta 2004”, URL: http://www.svenskmjolk.se/pdf/Mejerifakta_2004.pdf (senast besökt 2005-0223). Svensson, L. & Åberg, C. (2001), E-learning och arbetsplatslärande, Bilda Förlag, Stockholm. Trost, J. (1993), Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund. Tullis, T.S. (1997), ”Screen design”, i Helander, M., Landauer, T.K. & Prabhu, P. (red), Handbook of Human-Computer Interaction (Second Edition), Elsevier, New York. Weller, M. (2002), Delivering Learning on the Net – the why, what and how of online education, Kogan Page Limited, London. Wennberg, B. (2004a), Debattartikel, Nyskummat nr 4-2004, URL: http://www.mejeriteknisktforum.org/Dok/Nyskummat_4_2004.pdf (senast besökt 2005-01-31). Wennberg, B. (2004b), ”Var mejeriutbildningarna bättre förr? Svenska mejerister utbildas i Danmark”, Nyskummat nr 5-2004, URL: http://www.mejeriteknisktforum.org/Dok/Nyskummat_5_2004.pdf (senast besökt 2005-01-31). Wennman Toresson, G. & Östlund, B. (2002), ”Ny roll, ny kompetens för distansläraren”, i Distanslärare och distanslärande, Distum, Härnösand.