Artikkelit
48
kulturskolans ”underdog-position” i relation till idrott är kanske inte oundviklig utan skulle kunna utmanas? Ur ett legitimitetsperspektiv så innebär dock kulturskolelärarnas ”underdog-positionering” en möjlighet att vinna legitimitet för att bevara ett eventuellt bekvämt status quo och inte initiera några betydande förändringar. Legitimitetsarbete i respektive genom El Sistema
Då El Sistema-verksamhet finns representerat i 35 av Sveriges kulturskolor (El Sistema Sverige 2018) framgår det att verksamheterna är formellt inkorporerade i respektive kulturskolors organisation. Samtidigt framkommer ett tydligt gränsdragande i samtalen på flera av skolorna mellan El Sistema å ena sidan och annan kulturskoleverksamhet å den andra. I utdraget nedan har samtalet kretsat kring gruppundervisning och inkludering. Gruppundervisning anser lärare 2 på Skola 3 (El Sistema-skolan) passa i El Sistemaverksamheten, men inte i annan kulturskoleverksamhet: Lärare 2: Vi är väldigt inkluderande. Ja, asså vi har ju såhär att vi undervisar ju bara i grupp. Lärare 2 lite senare i samtalet: Nej för...nej för det här handlar om två helt olika saker. För det vi jobbar med här handlar om barn som bor här. (Vänder sig bakåt där jag kan skymta höghusområdet) och den metoden som vi...kan man inte ha på [nämner visst socialt gynnat område i större stad]! Samtalsledare: Varför då då? (Ganska lång paus) Lärare 2: …det känns som här är socialt utsatt område, det är bara så det är, och vi jobbar för att fånga upp dom här barnen. Så... (Skola 3) Uttalandet klargör att El Sistemas verksamhet och de metoder som används uppfattas av lärarna som intimt sammankopplade med det faktum att undervisningen sker på just den aktuella platsen som etiketteras som ett ”socialt utsatt område”. Skälet som Lärare 2 anför till olikheterna i metodik är El Sistemas uppdrag att inkludera barn i just det aktuella socialt utsatta området. Ingen speciell anledning till att metoderna ska vara olika i de olika aktuella områdena nämns utan det faktum att områdena är tydligt olika baserat i socioekonomiska förhållanden framställs som en förklaring som inte behöver utvecklas närmare. Genom att kontrastera det ”socialt utsatta området” med det markant mer gynnade området i den större staden konstrueras skillnader i metodik som rimliga. Lärarna på Skola 4 talar så här om starten av El Sistema-verksamhet i deras kommun: Lärare 2: Men samtidigt blir det ju vårt uppdrag då hela tiden, och det har vi ju med chefer med oss också, att försöka då...VÄNDA det här feltänket att vi hela tiden måste mäta det bara individuella lektioner här på (centrala skolans namn) utan att man KAN liksom göra annat...Sen att det då blev El Sistema som ett fristående, det är ju bättre än ingenting, såklart. Men det är ju ändå grej...på det sättet man skulle kunna jobbat i kulturskolans regi OCKSÅ på olika sätt. Samtalsledare: Samma, samma...sätt som El Sistema jobbar? Lärare 2: På samma sätt! Ja, absolut. (Skola 4) I uttalandet framställer läraren anställda på kulturskolan som ansvarsfulla men motarbetade av ”feltänk” på politikernivå. Ordvalet framställer till och med politiker som lite mindre intelligenta och omedvetna om den för-givet-tagna motsättningen mellan undervisning i centralorten och möjligheten att nå barn från alla delar i kommunen. Lärarna på Skola 4 uttalar sig positivt till starten av El Sistema-verksamheten i kommunen men förmedlar ändå att det egentligen inte är El Sistema-verksamhet som uppfattas som viktig utan snarare ekonomiskt stöd som möjliggör långsiktig verksamhet ute på skolor. FJME 02 2018 vol. 21