Nästa generation

Hur kan vi bygga mer klimatsmart med betong?

N

Nästa generation

Ifrågasätta normer och tänka nytt är avgörande när byggbranschen ska ställa om till ett mer hållbart byggande. Det är också vad Rasmus Strinsjö och hans kollegor i Syd gör när de deltar i ett forskningsprojekt.

Skribent: Johan Live

12

Forskningsprojektet som Rasmus och hans kollegor deltar i är initierat av IVL, Statens Forskningsinstitut. Det syftar till att optimera användningen av betong i byggnation för att få ned klimatpåverkan. Även White Arkitekter och Cementa är parter i projektet. Serneke deltar i forskningsprojektet med det egenutvecklade bostadsprojektet i Sege Park i Malmö, där nytänkande och förslag på nya metoder ska tas fram för att minska betongens andel av klimatpåverkan i byggandet.

Rasmus och hans kollegors bidrag består bland annat i att undersöka vilka förutsättningar som finns att reducera klimatpåverkan genom ändringar i olika betongtyper och hållfasthetskrav. De har undersökt vilka förändringar som är möjliga att göra, gjort klimatberäkningar och utifrån de produkter och förutsättningar som finns på marknaden tagit fram ett smörgåsbord av möjliga åtgärder.*

– Vad som funkar har varit lite godtyckligt tidigare. Behöver man till exempel samma hållfasthetskrav på betongen i bjälklaget på första våningen som på den åttonde? Vi undersöker om man kan optimera detta för att få ett bättre betongrecept, som har tillräcklig kvalitet men som är mindre klimatpåverkande, berättar Rasmus.

Han menar också att både normer, förutfattade meningar och dagens byggregler bidrar till att branschen inte kommit längre på området.

– I många fall har regelverket inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Vi har till exempel betongsocklar i vårt projekt som har samma hållfasthet som finns i broar på grund av de exponeringskrav som finns. Men svensk standard revideras nu vilket öppnar upp för konstruktörer att använda nya och andra produkter, säger Rasmus.

Metodiken i arbetet har tagits fram inom samarbetet LFM30 (se till höger). Rasmus menar att samarbetet där fungerar som en blåslampa för aktörerna och driver på utvecklingen i positiv riktning.

– Genom LFM30 och detta projekt har vi lärt oss att detta arbetssätt är något som vi måste trycka ut i hela verksamheten, från kalkyl, projektering till produktion. Detta kommer att bli krav hos alla beställare och vår vardag inom några år, säger han.

Rasmus menar också att det klimatsmarta tänket i byggandet kommer att vara avgörande för vår framgång.

– Det är helt klart ett konkurrensmedel. Det finns redan fall där konkurrenter som lämnat ett högre pris vunnit ett anbud tack vare en bättre klimatbild. Vi måste vara med i detta för att bevisa att vi är Nästa generation. För att locka de yngre till oss. Det kommer att påverka hur vi uppfattas som bolag.

Rasmus Strinsjö

Alla anslutna byggaktörer ska halvera sin klimatpåverkan från nuläge till 2025 och alla byggherrar ska ha startat minst ett klimatneutralt byggprojekt. Övergripande mål till 2030 är en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med netto noll CO2-utsläpp. Efter det är målet en klimatpositiv bygg- och anläggningssektor i Malmö till 2035.

Betongens miljöpåverkan

En viktig beståndsdel i betong är cement. När cement tillverkas frigörs koldioxid till luften, dels från förbränning av de bränslen som krävs för tillverkningen, dels från kalcineringsprocessen där koldioxiden som finns bunden i kalkstenen avgår vid upphettning. Tillverkning av cement utgör omkring 3 - 4 procent av världens totala koldioxidutsläpp. (källa: Svensk Betong)

Sege Park i Malmö är det projekt där Rasmus och kollegorna testar nya metoder för att minska betongens klimatpåverkan.