IMGD
Integrative Model of Group Development – En förenande modell för grupputveckling IMGD är en vidareutveckling av gruppteorin FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, och har forskats fram av professor Susan Wheelan. Det är den modell som nu används mest. Enligt Wheelan går grupper igenom fem definierade stadier: tillhörighet och trygghet, opposition och konflikt, tillit och struktur, arbete och produktivitet och avslut. Det finns inget som säger att en grupp måste gå igenom alla stadier, och ibland kommer man förbi ett stadium utan att egentligen lägga märke till det.
1. Tillhörighet och trygghet I det här stadiet känner sig medlemmarna i gruppen osäkra och testar gränserna i gruppen. Du känner efter om gruppen passar dig, om du är välkommen och vad gruppen har för värderingar och ideal. Gruppen känner efter om du passar in. Ofta är man ganska passiv och ifrågasätter inte så mycket. Man vill inte gärna avvika för mycket och tar inte gärna egna initiativ, eftersom man inte litar på att få stöd från de andra. Eftersom ingen riktigt vågar säga vad den tycker eller vill så är gruppen sällan särskilt effektiv i det här stadiet, utan man fastnar ofta i diskussioner för att lära känna varandra. Gruppens medlemmar vänder sig ofta till ledaren, som man vill ska styra upp och tala om vad som behöver göras. Ledaren i en grupp som befinner sig i det här stadiet måste vara beredd på att vara styrande, tydlig och självsäker, och uppmuntra gruppmedlemmarna att våga vara öppna mot varandra. Ledaren måste också själv ha koll på gruppens gemensamma mål och syfte, och kanske också vara den som fördelar rollerna i gruppen till att börja med.
16
2. Opposition och konflikt Den utlösande faktorn för att gruppen skall ta steget från första till andra stadiet är att de får en uppgift som kräver hela gruppens gemensamma kompetens och utmanar gruppen i genomförandet. Det är oftast några av gruppens medlemmar som börjar styra och ställa och det sätter igång dynamiken i gruppen. Det här kan man kalla kan-självfasen. Gruppen ”gör revolution” och försöker göra sig oberoende av ledaren. Gruppmedlemmarna börjar ifrågasätta gruppens struktur och hur målen är uppsatta. Ibland bildas grupper i gruppen – vissa ifrågasätter ledaren medan andra stöttar den, och det kan bli konflikter. Man börjar bli så trygg att man kan säga ifrån om man inte är nöjd med sin plats i gruppen och ofta slutar det med att man byter uppgifter och ansvarsområden. Medlemmarna vill också ta större ansvar för gruppens mål. Här måste gruppens ledare våga backa, vara prestigelös, låta gruppen förändras och stötta och motivera gruppen, annars utvecklas den inte vidare. Det är bra med aktiviteter som tränar samarbete men inte innebär konkurrens mellan gruppens medlemmar.