◾◾ Genusfrågor har fått en allt viktigare plats på dagordningen hos internationella utvecklingsorgan (som t.ex. FN), nationella och regionala politiska organ och det civila samhällets organisationer. År 1995 antog Förenta Nationernas fjärde världskvinnokonferens Beijing en deklaration och handlingsplattform där mediernas centrala roll för att främja jämställdhet på alla områden markerades. Alla berörda uppmanas att gå samman för att ’bekämpa stereotypa framställningar av kvinnor och kvinnors ojämlika tillgång till och delaktighet i alla kommunikationssystem, inte minst i medier’.
Modul 3
JÄMSTÄLLDHET – ATT ÖKA KVINNORS EGENMAKT
◾◾ Det finns ett tydligt behov av att framhålla den roll medier och andra informationsleverantörer som bibliotek, arkiv och internet spelar för att svara mot deklarationens mål. Diskutera i klassen frågor som: Hur kan medier och andra informationsleverantörer bedöma sin egen lyhördhet i genusfrågor, och hur kan det civila samhället i sin tur värdera denna lyhördhet? Vidarebefordrar medierna helt enkelt information som rör jämställdhet eller är de en aktiv part som ser som sin uppgift att verkställa Beijingdeklarationen och därmed skapa kunskap som sedan kan spridas vidare? Om de faktiskt är en delaktig partner, hur kan medier spela den rollen på ett effektivt sätt? ◾◾ I många år har berörda världen över fokuserat på medieutveckling för att engagera sig i frågor kring jämställdhet och stärkande av kvinnors egenmakt. MIK behövs för användare av medie- och informationssystem och har möjlighet att påverka beteenden i positiv riktning genom öppenhet i genusfrågor. Genom MIK utrustas publiken (läsare, åskådare och åhörare) med de kompetenser (kunskap, färdigheter och förhållningssätt) som krävs för att bedöma hur lyhört medier och informationssystem agerar i genusfrågor och kan själva delta i debatten. ## Be lärarna genomföra en mindre undersökning för att få svar på följande frågor: Främjar medieorganisationer MIK i ditt land? På vilket sätt? Vilka bevis finns att så är fallet? Om möjligt, ge konkreta exempel. På vilket sätt kan MIK bidra till att gynnsamt påverka jämställdhet? Vilka projekt som sysslar med genusfrågor finns i era länder och lokalsamhällen? Vilka utmaningar ligger i implementeringen av dessa projekt? I vilken mån är medier och andra informationsleverantörer inblandade i dessa projekt? Hur kan MIK användas på ett kreativt sätt för att föra in genusfrågor i medier och information och att nyansera gestaltningen av kvinnor. Med hjälp av dessa och andra frågor, inventera erfarenheter, bästa praktiker och ge förslag som rör jämställdhet och MIK. Vad har du själv för inställning till jämställdhet? Hur kan dina egna åsikter och erfarenheter påverka din tolkning av representationer av genus i medier och andra informationsleverantörer? ◾◾ Det finns två huvudfåror i inställningen till kvinnor och medier och andra informationsleverantörer. Den ena handlar om vilken ställning kvinnor har som arbetar med medier och andra informationsleverantörer och den andra berör hur kvinnor gestaltas, bilden av kvinnor i medier och hos andra informationsleverantörer. ## Ta fram några av forskningsresultaten från Global Media Monitoring Project 2010 och Global Report on the Status of Women in the Newsroom (se resurslistan vi enhetens slut) eller någon annan liknande forskning som anknyter till kvinnor medier och andra informationsleverantörer. Välj bland följande frågor och diskutera dem, gärna i olika kombinationer: Vad är innebörden av rapportens rön för individen och för kollektivet? Vilka slags bilder av kvinnor förekommer oftast i medier? Vilka sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer kan ge förklaringar till att de bilderna
93