Riksstämma -23 Den empatiska rösten
Göteborg den 22- 23 april
Lundby Församlingshem
Välkommen till ett Göteborg i förvandling!
Göteborg firar detta år 400 år sedan staden grundades. Två år försent pga alla byggnationer som inte är färdiga. Ni kommer att mötas av gropar här och där men även en ny vacker bro över till Hisingen och en stadsdel i stor förvandling, där det byggs nya hus i rasande fart. Ni kommer inte att kunna missa Nordens högsta skyskrapa ”Karlatornet” som snart är färdigbyggd. Hisingen är inte landsbygd längre utan en del av centrala Göteborg. Där i Lundby kyrkas församlingshem kommer årets stämma att hållas. En Riksstämma som fokuserar på vår kropp och hur viktig en balanserad och fri kropp är för att vår röst ska fungera optimalt.
Varmt välkomna
önskar styrelsen för Röstforum Väst!
Om temat Den empatiska rösten!
2016 var vårt tema ”Den närvarande rösten” och
2019 ”Rösten genom livet”.
2023 har vi valt ”Den empatiska rösten”.
Vad är det och hur ska man kunna beskriva ett sådant begrepp. Kanske är det en röst som berör, som skapar minnen, känslor och ibland helt ogripbara effekter hos oss. Det verkar handla om något djupare hos oss än en vacker klang, en frisk röst eller fantastisk språkbehandling. Tänker på Freddie Wadling som sjunger ”Blott en dag”! Katarina Ewerlöf som läser ur en fantastisk bok eller Louis Armstrong som med sin ”trasiga” röst sjunger ”What a wonderful world”. Varför känner vi som vi gör inför dessa röster?
Pedagogen Torsten Föllinger sa: ”Det finns många röstbegåvade människor i vårt land, men få sångbegåvade!”
Att ha tillgång till sina känslor, sitt behov att uttrycka något, och förmågan att kunna uttrycka sig, är kanske en av nycklarna. Och någonstans där kommer årets arbetsbodar och föreläsningar in. Om vi har en massa spänningar i kroppen och röstapparaten så måste vi kämpa för att bemästra rösten och kunna uttrycka det vi vill. Naturligtvis kan vi lära oss tekniker som retorik m.fl för att få människor att lyssna, men det hjälper kanske inte om rösten är knarrig och hes med få övertoner. Men om vi lägger grunden för en upprätt hållning med fin andning och en avspänd nacke så ökar vi i alla fall chansen till att beröra!
Sten Dereman
Alexanderteknik och rösten
Vi kommer att titta på hur vanemässiga spänningar och rörelser i relationen mellan huvud - nacke - rygg kan påverka hela kroppen och hur det i sin tur påverkar rösten och andningen.
Hur du t ex sitter eller står när du talar och sjunger kommer att påverka hur din röst låter och hur den håller. Att ha en ”god hållning” underlättar men frågan är vad är och hur får man en god hållning. Kanske upptäcker du att det inte är så hjälpsamt att sträcka på sig utan att det handlar mer om att låta bli att göra sådant som man gör för mycket av.
Huvudets riktning är en nyckel och det är till stor hjälp att vara medveten om fötterna och underlaget. Välkommen till en stund där du får öva på att stanna upp och utforska dig själv och dina vanor.
För ungefär 130 år sedan fick en ung skådespelare och recitatör vid namn Frederick Matthias Alexander ofta problem med rösten när han stod på scen och reciterade. Han blev hes och tappade rösten vid några tillfällen. Läkarordinationer hjälpte bara för stunden.
Alexander började att fundera på om det kunde vara ”något som han gjorde med sig själv” när han reciterade som orsakade hesheten.
Detta ledde till observationer och upptäckter av omedvetna vanor och hur han utvecklade sätt för att kunna hejda dessa reaktionsmönster och medvetet välja ett bättre sätt att använda hela sig själv. Hans kunde genom detta få sina röstproblem att försvinna. Dessa upptäckter som hjälpte honom blev så småningom Alexandertekniken.
Barbro Olsson Eekenulv lärare i Alexanderteknik sedan 1988
Nobelpristagaren i medicin Nikolaas Tinbergen skriver i en artikel:
”FM Alexanders teknik har en mycket djupgående och välgörande effekt på ett mycket brett spektrum av både fysiska och psykiska sjukdomstillstånd.
Jämfört med Alexanders teknik verkar många former av fysioterapi som nu är i allmänt bruk förvånanasvärt primitiva och begränsade i sina effekter och ibland till och med skadliga för resten av kroppen” (Nexus 1980)
Nicolas Tinbergen om Alexandertekniken i sitt Nobelpristal Klicka på ovalen!Torbjörn Lillieqvist är en av våra mest älskade regissörer och pedagoger. Torbjörn Lillieqvist har varit verksam som operasångare i 50 år och har arbetat på alla de stora musikscenerna i Sverige. Han har undervisat på musikhögskolor och håller fortfarande kurser i scenisk sång på Vadstena Sång och Pianoakademi. Tenor med otaliga roller bakom sig och med ett plastiskt förhållande till kropp och röst som skapar magi.
YAT
Yat-tekniken har sitt ursprung i det arbete som den österrikiske-ungerske dansaren, koreografen och rörelseforskaren Rudolf Laban (1879-1958) gjorde från 1920-talet och fram till sin död. Framförallt är det den vidareutveckling som han, tillsammans med William Carpenter, påbörjade under 1950-talet som påverkade det sätt som Yat Malmgren (1916-2002) kom att undervisa skådespelare på den teaterskola han var med att skapa på 1960-talet, Drama Center i London.
Yat Malmgren föddes i Gävle 1916 och kom tidigt i sitt liv att bli en framstående fridansare med solodans som sitt signum. (Efter en tid i utlandet bytte han stavningen på sitt förnamn. Han var nämligen döpt till Gert, men eftersom det var svårt att uttala det namnet för en icke-svensk, och om man gjorde det lät det som ett kvinnonamn, bytte han stavningen så att det så mycket som möjligt lät som det svenska namnet. Gert blev Yat.)
I Sverige lärs Yat-tekniken bl.a. ut på scenutbildningarna vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Den lärs även ut på teaterskolor och institutioner i bl.a. Australien, Danmark, England och USA.
Om vi börjar i den del av skådespelarens arbete som är tydligast fysisk i detta sätt att arbeta, får vi gå till Rudolf Labans analys av vad en rörelse är.
En rörelse, såsom Laban analyserade den, är något som sker i tid och rum utfört med en viss kraft. Dessa tre – Kraft, Rum, Tid – är faktorer med olika kvaliteter och kombinerat skapar de åtta olika grundrörelser.
(Eftersom begreppen inom Yat-tekniken kom att utvecklas i England har de fått engelska namn. Jag, liksom de flesta som arbetar med Yat-tekniken i Sverige, har valt att behålla de engelska namnen - ungefär som musikvärlden har valt att använda italienska för sina begrepp.)
De tre faktorer som nämnts –
WEIGHT, SPACE, TIME på engelska – har två kvaliteter, eller element, var:
WEIGHT kan antingen vara STRONG (stark) eller LIGHT (lätt)
SPACE kan antingen vara DIRECT (direkt) eller FLEXIBLE (flexibel)
TIME kan antingen vara QUICK (plötslig) eller SUSTAINED (uthållen)
Om en rörelse består av STRONG WEIGHT, DIRECT SPACE och QUICK TIME kommer den att få en viss energi. Den rörelsen kommer att handskas med omvärlden på ett specifikt sätt i sin strävan att uppnå sitt mål. Uttrycket kommer att bli något påstridigt, obevekligt, något som det är svårt att motstå.
utdrag ur artikel av Per Nordin
Paul Farrington
är en av världens ledande sångpedagoger när det kommer till klassisk sång. Han började som tenor men intresserade sig för undervisning redan under studietiden. Paul bestämde sig sedan för att ägna sitt liv åt undervisning.
Han har haft förmånen att arbeta med artister på högsta nivå, som Dame Felicity Lott, Dame Margaret Price, Barbara Bonney, Sir Thomas Allen, Ian Bostridge samt många många fler ...
Han arbetar med sångare från opera-, konsert och musikalscener världen över. Bland annat Royal Opera House Covent Garden, New National Theatre Tokyo och Göteborgs Operan.
Han är även högt utbildad inom EVT (Estill Voice Training) och undervisar i modellen över hela världen.
mer om Torbjörnklicka på bilden
