RENRUM

Handskar Munskydd Renrumskläder & Skor Städutrustning Inredning & Möbler Klibbmattor mm.

M Ttj Nster

Handskar Torkdukar Våtservetter Absorption & spillkontroll mm.

bl.a. Säkerhets- och LAF-bänkar Mikrobiologisk provtagning Klassificering/Validering Partikelmätning Kontroll/Kalibrering av tryckmätare Läckagetest/Avskiljningsgrad av HEPA/ULPA-filter Kontroll av dragskåp/dragbänkar kemikalie/giftskåp Rökvisualisering Differenstryck

Vita Verita AB Västra Rydsvägen 136, 196 31 Kungsängen, Sverige vitaverita.com växel: 08 584 606 40, mail: info@vitaverita.com

Läs mer på www.vitaverita.com

Terminal sterilisering – bioburden

Då man tillverkar medical device produkter kan dessa bestå av ett antal olika delar som monteras samman för att efter de paketerats i sin slutna förpackning skickas för sterilisering. Vanligen sker denna sterilisering genom strålning, men även andra metoder kan förekomma.

För att en steriliseringsprocess ska fungera korrekt måste denna valideras och man utgår då från det som kallas bioburden. Bioburden kan enklast förklaras som den mängd mikroorganismer som finns på produkten innan denna steriliseras. Man anger, i samband med valideringen, maximal bioburden och efter en lyckad validering används detta värde som oftast anges som maximalt tilllåtet antal CFU, Colony Forming Units, per kvadratcentimeter. Om bioburden på produkten understiger det angivna värdet kommer steriliseringen att anses som lyckad. Om bioburdenvärdet överstiger det satta värden har steriliseringsprocessen en reducerad möjlighet att ge den önskade steriliteten, vilket i praktiken utsätter den tänkta patienten för en risk.

Renrum för terminal sterilisering

De renrum som man normalt använder inom den läkemedelstillverkande då terminal sterilisering utnyttjas, är de som benämns Grade C-renrum i den Europeiska GMP:n, Annex 1 i Volym 4 inom Eudralex. För dessa renrum finns gränsvärden för partiklar i den omgivande luften samt även gränsvärden för mikroorganismer i luft såväl som på ytor. Dessa Grade C renrum är på intet sätt sterila lokaler och det behöver de inte vara, då produkterna ska steriliseras efter att dessa packats i sina slutna förpackningar innan de används på en patient.

Medical device industrin är stor Företag som tillverkar medical device skiljer sig markant från varandra. De som tillverkar produkter för inplantat fokuserar vanligen på den egentliga ersättningsdetaljen, men det finns många produkter inom detta segment som används i samband med insättning av implantatet. Om man tillverkar venflon, som används i samband med dropp, består dessa ofta av en rad olika mindre plastdetaljer som monteras samman innan packning och sterilisering.

Plastindustrin arbetar med medical device

De olika företag som formsprutar detaljer eller tillverkar slangar som ska monteras samman till en medical device är ofta samma typ av företag som tillverkar andra typer av plastprodukter, produkter som inte har några som helst krav på renhet och hygien.

Renhetskrav – medical device

I grunden finns inga mikrobiologiska renhetskrav inom medical device mer än de som tidigare omnämnts, nämligen kravet på bioburden, dvs. mikrobiologisk renhet innan sterilisering. De generella krav som finns existerar som ISO-krav via bland annat ISO 13485 som är en standard för kvalitetsledning för medicintekniska cleanroom@caverion.com caverion.se/renrum produkter. De renhetskrav som anges i denna standard är kopplade till ISO 14644 part 1, som är den generiska ingenjörsstandard som behandlar renrum och som bland annat klassificerar renrum som ISO 1 , ISO 2, ISO 3, och så vidare till ISO 9.

Saknar specifika mikrobiologiska gränsvärden

ISO 13485 specificerar inga mikrobiologiska gränsvärden vilket var en av anledningarna till utvecklande av den europeiska standarden EN 17141 som kom 2020 och som behandlar biocontamination control. Det huvudsakliga budskapet i EN 17141 är att man inte alltid behöver uppfinna hjulet på nytt utan att man i stället ska försöka utnyttja redan befintlig information. Mikrobiologiska gränsvärden har alltid behövts vid tillverkning och hantering av medical devices och man har ofta använt de värden som finns i Annex 1, Volym 4 inom Eudralex, det vill säga den Europeiska GMP:n där Annex 1 används vid tillverkning av sterila såväl som icke-sterila läkemedelsprodukter.

Terminalt steriliserade produkter

Terminal sterilisering innebär att produkten som ska vara steril vid användningstillfället ska steriliseras efter det att den packats i sin slutliga förpackning. För att denna sterilisering ska leda till ett sterilt tillstånd måste man styra den mikrobiologiska renheten under hela tillverknings-, monterings- och packningsprocessen så att produktens bioburden inte överstiger det värde som används i samband med valideringen av steriliseringsprocessen.

Partikel- såväl som mikrobiologiska renhetskrav Med andra ord – man måste under hela tillverknings-, monterings- och packningsprocessen arbeta i en miljö där koncentrationen av mikrobiologiska föroreningar styrs och kontrolleras. Detta är den bakomliggande anledningen till att man inom medical device industrin arbetar i renrum, inte enbart ISO klassificerade renrum utan även renrum och (eller) renzoner med mikrobiologiska gränsvärden.

Medical device i förhållande till läkemedel De medical device produkter som ska användas vid ett sterilt tillstånd kan av ovanstående anledningar liknas vid läkemedelsprodukter. Detta är anledningen till att man inom medical device använder sig av de redan fastställda och beprövade erfarenheter som finns vid tillverkning och hantering av läkemedel. Då man tillverkar sterila läkemedel i enlighet med principen terminal sterilisering anger Annex 1 att detta ska ske i ett renrum som ska kvalificeras som Grade C. Den egentliga hanteringen av produkten sker vanligen in någon form av renzon, en lokalt placerad zon som erbjuder en förhöjd renhet. Genom denna kombination av renrum och renzon skapas en tillräcklig renhet för att trygga att produktens bioburden styrs mot ett värde som understiger det som steriliseringsprocessen validerats för.

Hur ser då en produktionslokal för medical device ut?

Vanligen skiljer sig produktionslokaler, dvs. renrum, som används vid tillverkning av medical device och läkemedel åt på många sätt. Vid tillverkning av läkemedel är renrummen ofta mindre till storlek och den utrustning som finns i renrummen är vanligtvis också relativt små och enkla att rengöra. Om man däremot studerar renrum inom medical device är dessa oftast mycket stora inte bara till ytan utan också sett till den totala volymen – dessa renrum har ofta en högre takhöjd.

En annan slående skillnad är att man inom medical device vanligtvis har många processer eller maskiner placerade i ett och samma renrum. Det kan finnas 5, 10 eller kanske ännu fler processer eller maskiner som är i gång samtidigt och som tillverkar olika typer av produkter. De processer som genomförs inom medical device industrin genererar vanligtvis mycket värme, vilket inte är konstigt då man t.ex. måste värma den plast som på ett eller annat sätt ska formas i olika verktyg för att skapa den önskade produkten.

Värmelaster måste kunna hanteras

All den värme som alstras under tillverkningen måste hanteras så att man inte får problem med virvelbildning, stagnanta zoner, alternativt ansamling av föroreningar i den omgivande luften, som man inte kan styra bort från produkten eller processen som man har för avsikt att skydda.

Uppbyggnaden av ventilationssystemet i medical device verksamheter blir därför av avgörande betydelse för att skapa rätt renhet för de produkter som tillverkas.

Stora utmaningar

Att arbeta med tillverkning, montering samt packning av medical device produkter är en stor utmaning. Renrum inom medical device skiljer sig markant från de renrum som används vid tillverkning av läkemedel, men trots detta är målsättningen många gånger den samma, nämligen att tillverka produkter som är sterila i samband med patientanvändning.

I grunden bygger man renrum med eller utan renzoner med exakt samma grundläggande filosofi som inom läkemedelsindustrin: Renrummen ska vara utformade, byggda och använda på ett sådant sätt att man minimerar införsel av föroreningar, bildandet av föroreningar samt kvarhållandet av föroreningar i renrummet.

Med andra ord – den definition av ett renrum eller en renzon som återfinns i ISO 14644 part 1 samt EN 17141 är grundläggande för att man ska kunna tillverka medical device produkter som är säkra att användas av en patient. •