Page 1

Det statliga uppdraget -M책l och villkor 2011

1


Förord Det statliga uppdraget – mål och villkor 2011 innehåller den årliga rapport som Region Gävleborg skickat in till Näringsdepartementet i februari 2012. Rapporten beskriver det regionala tillväxt- och utvecklingsarbete som genomförts under år 2011. Arbetet styrs av Regionfullmäktige och Regionstyrelsen. Som samordningsorgan har Region Gävleborg tagit över statens regionala tillväxtoch utvecklingsuppdrag från länsstyrelsen. Det innebär bland annat att vi dels årligen fördelar ca 60 miljoner kronor i statliga projektmedel, dels formulerar det regionala utvecklingsprogrammet. Vi ansvarar dessutom för stor del av genomförandet av programmet. Det gör vi genom att medfinansiera projekt och genom vårt långsiktiga och strategiska arbete. Vi driver och samordnar strategisk utveckling inom områden som infrastruktur, kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Vi arbetar för en hållbar regional utveckling genom satsningar på arbete för ökad jämställdhet, folkhälsa, integration, miljö,internationalisering samt ett kraftfullt barn- och ungdomsarbete. På följande sidor hoppas vi kunna ge en inblick i det utvecklingsarbete som gjorts under 2011 och i de resultat som kommit av satsade resurser.

Ann Christin Gagge Chef för Regional utveckling och tillväxt Region Gävleborg

2


Innehåll Återrapportering 1 Innovation och förnyelse.................................................................... Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud......................... Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Regional kompetensplattform Tillgänglighet........................................................................................ Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle Strategiskt gränsöverskridande samarbete.................................... Aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin

4

12

22

25

Återrapportering 2 Regional utvecklingsstrategi.............................................................. Uppföljning, utvärdering, analys och lärande.................................. Samverkan med Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter.. Prioriteringar inom anslag 1:1 ...........................................................

27 27 29 31

Återrapportering 3 Integrering av jämställdhetsperspektivet ........................................

34

3


Återrapportering 1 1.1 Innovation och förnyelse 1.1.1 Innovativa miljöer Klustermiljöer, forskningsinstitut och regional inkubator

Gävleborg arbetar aktivt med att höja verkningsgraden i det regionala innovationssystemet i nära samverkan med nationella myndigheter och andra regioner. Kartläggning av det regionala innovationssystemet, samt prioritering av insatser för att förstärka systemet har genomförts. Den 5 maj antogs Gävleborgs regionala innovationsstrategi, och den 18 november antogs Gävleborgs näringslivsprogram. Under hösten 2011 har också ett arbete för att tydligare integrera innovationsarbetet med det löpande näringslivsarbetet initierats. Ett av de viktiga fokusområdena under 2011 har varit att påbörja arbetet med att säkerställa klusterinitiativens långsiktiga finansiering från 2014 och framåt. Gävleborgs regionala inkubator Movexum kvalificerade sig för Innovationsbrons nationella program Summit hösten 2011. Klusterutvecklingsarbetet har bedrivits i nära samarbete med Värmland och Dalarna i det s.k SLIM-projektet (System Ledning Innovativa Miljöer), som erhöll utmärkelsen Region Stars Award 2011.

Resultat

Satsningarna på klustermiljöer och forskningsinstitut har resulterat i ett allt starkare regionalt innovationssystem med ökad specialisering och samverkan mellan olika aktörer. I och med den nya regionala innovationsstrategin infördes en tydlig, nationellt hållbar prioriteringsgrund och utvecklingsmodell för klusterinitiativ finansierade av 1:1-medel. Enligt Gävleborgs regionala innovationsstrategi ska följande kriterier uppfyllas för att ett klusterinitiativ skall erhålla finansiering av 1:1-medel:

4


[

[

• Ett tillräckligt antal företag definierar och uttalar samma behov. • Företagen ingår i eller utgör delarna i en realistiskt utvecklingsbar regional värdekedja. En värdekedja består av företagens fysiska flöden och de aktiviteter som utförs för att skapa och förädla värdet. • Drivkraften i satsningen kommer från företagen själva och utgår från en gemensam vilja att både i konkurrens och i samverkan med andra stärka den egna internationella konkurrenskraften. • Klusterinitiativet fyller en tydlig roll som saknas i det nationella innovationssystemet.

Forskningsinstitut erhåller generellt ingen satsning för löpande verksamhet, utan kan erhålla medel för särskilt riktade tillämpade forskningsprojekt som har en tydlig företags-, näringslivseller tillväxtnytta. Dock har medel utgått för att säkerställa etablering av ett för näringsliv, akademi och offentlig sektor prioriterat forskningsinstitut kring logistik och innovativ produktion. Den regionala inkubatorn Movexum har erhållit medel för prioriterade insatser av särskild vikt för innovationssystemet.

Kulturella och kreativa näringar

Gävleborg har sedan 2009 satsat på att stärka dessa näringar både strategiskt och genom projekt. Projektet KKN avslutades under sommaren 2011 och eftersom erfarenheterna var mycket goda fortsätter det arbetet i KKN II i samverkan med Region Dalarna och landstingen i Gävleborg och Dalarna. Arbetet har varit fokuserat på att stärka de ordinarie strukturerna, bland annat genom kompetenshöjande insatser, men också för resurser att driva utveckling med nya metoder. Gävleborgs strategi innebär att vi arbetar för att sprida kunskap, stärka företagarna, stärka företagandet och genom samverkan i och mellan branscher skapa tillväxt. Arbetet har skett i dialog med berörda lokalt, regionalt och nationellt. Region Gävleborg är medlem i Generator Sverige. Gävleborg har fått möjlighet genom Tillväxtverkets särskilda medel för att utveckla inkubatorerna att också hantera de kulturella och kreativa näringarna, via vår inkubator, Movexum, skapa projektet Recidence 1. Projektet startade under hösten 2011 och syftar bland annat till att använda nya arbetsformer, miljöer och samarbeten som stimulerar kreativitet och entreprenörskap.

5


Gävleborgs klusterinitiativ The Galaxy of PostProduction startade under 2011 för att stärka de professionella utövare inom postproduktion av film och digitala medier som finns i vår region. Samarbetet sker i samverkan med region, landsting och kommuner och syftar till att göra regionen till ett innovativt centrum för postproduktion. Satsningen ska stärka entreprenörskapet, bygga en professionell infrastruktur och finna modeller för kommande finansiering som t ex en resursfond. Arbetet med att stärka de kulturella och kreativa näringarna syftar till att alla företagare oavsett bransch, mognad, typ av företag (t ex livsstilsföretag eller tillväxtföretag), kön och/eller affärsidé ska ha samma möjligheter att nå de resurser samhället erhåller. Genom kompetenshöjande insatser som Framtidens Företagande, som riktar sig till offentliga och privata affärsfrämjare, ökar kunskapen om individuella hänsyn och unika idéer och skapar ett forum att utveckla nya modeller. Via projektet Recidence 1 driver Gävleborgs inkubator Movexum en satsning som riktar sig till KKN-företagare men med kreativa processer, vilket ofta attraherar kvinnor. I alla våra insatser verkar vi för att synligheten och deltagandet är lika stor för kvinnor som för män och att insatserna är anpassade för olika deltagare.

Resultat

KKN-projektet har goda erfarenheter av resultat, arbetssätt och samarbeten. Dalarnas forskningsråd skrev i sin uppföljning: ”Ett avslutande omdöme om projektet, utifrån den information och kunskap som utvärderaren haft tillgång till, är att det framstår som ett angeläget projekt som i sitt genomförande hittat arbetsmetoder och strategier som, speglat i aktuella forskningsrön inom området, framstår som föredömliga vad gäller kunskapsbildning och långsiktighet”. Residence 1, inkubatorprojektet, har rekryterat projektledare och genomarbetar strategi och plan för projektet. The Galaxy of PostProduction har hållit informationsmöten och har i dagsläget ett 25-tal medlemmar. Uppdrag skapas och tack vare kompetensen och synliggörandet har producenter uppmärksammat Gävleborg som en attraktiv inspelningsplats och för professionell kompetens.

Innovationsupphandling

För att bättre tillgodogöra sig nyttan i tidigare finansierade utvecklingsinsatser, samt för att

6


7


på ett tydligare sätt driva utveckling och innovation i företag och samhälle har Gävleborg initierat en målmedveten satsning på innovationsupphandling. Gävleborg är tillsammans med VINNOVA, Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne medstiftare till, och deltar aktivt i, det nationella nätverket för Innovationsupphandling. Gävleborgs satsning på innovationsupphandling består av tre delmängder:

[ [ •

Gävleborg har genomfört en förstudie under hösten 2011 kring innovativa upphandlingsmodeller för måltidstjänsten för äldre, och med utgångspunkt från förstudien arbetar Gävleborg tillsammans med VINNOVA och Region Skåne i ett stort pilotprojekt 2011-2014 om innovationsupphandling av måltidssituationen för äldre. Syftet är att tillsammans utveckla användbara modeller för innovationsupphandling i avsikt att genomföra en stor, skarp upphandling 2015.

Kopplat till innovationsupphandling bedrivs projektet Ungovation, innovationsupphandling för unga, 2011-2013. Projektets operativa projektledning drivs av Ung Företagsamhet och delfinansieras till hälften av Vinnova, där Region Gävleborg är projektägare. Samarbetspartners är Movexum, Inköp Gävleborg, Drivhuset och Ung Företagsamhet.

CCIC – Complex Challenges – Innovative Cities, ett internationellt projekt i Interreg IV C (Gävle kommun är svensk projektägare) kring offentligheten som drivare av innovation, med tydligt delfokus på innovationsupphandling. Avsikten är att skapa en europeisk plattform för att bedriva gemensamt lärande kring innovationsupphandling. Projektet delfinansieras av Region Gävleborg och är tänkt att utgöra en kompetensresurs på Europanivå för tidigare nämnda projekt kring innovationsupphandling.

8


Resultat

Ett antal samarbets- och samverkansprojekt har startat, som väntas ge delresultat fram till slutleverans 2015. Innovationsupphandling är en stor nationell och internationell fråga som inte kan lösas av en enskild region på egen hand. Samverkan har därför sökts med nationella myndigheter och andra regioner för att hitta kostnadseffektiva lösningar för att arbeta med frågan. Eventuella 1:1-medel för att stötta arbetet kring innovationsupphandling har därför i sin helhet använts som medfinansiering där satsningarna hållit tillräcklig kvalitet för att bli prioriterade av nationella och internationella projektmedel.

1.1.2 Entreprenörskap Kulturella och kreativa näringar

Projektet Affärsdesign KKN, drivs i samverkan med Almi Företagspartner Gävleborg AB och syftar till att nå utövarna inom de kulturella och kreativa näringarna, erbjuda dem väl anpassad konsultation och kompetens samt stärka affärsutvecklingssystemet genom att verka för nya modeller för arbetssätt och identifiering av insatser.

Resultat

Affärsdesign KKN, bedriver uppsökande verksamhet, konsultationer och erbjuder extern kompetens på affärsutvecklingsområdet. Workshops/seminarier har hållits för affärsutvecklare i regionen.

Besöksnäring

Besöksnäringen är världens största och snabbast växande näring. Besöksnäringen är också ett prioriterat område i Gävleborg enligt RUP. Besöksnäringen bidrar till att skapa förståelse mellan människor från olika platser och kulturer och det är också ett verktyg för skapande av handel, välstånd och tillväxt. Besöksnäringen är även en ingång för inflyttning till regionen. Besöksnäringen genererar skatteintäkter och är en förutsättning för att utveckla en mer attraktiv infrastruktur. Regionens besöksnäringsstrategi fokuserar på sex utvecklingsområden som alla ska bidra till ökad tillväxt. Januari 2011 startade projektet Nu kör vi! Det är ett utvecklingsprojekt för besöksnäringen i regionen och ska arbeta med fyra av de sex utvecklingsområdena i strategin. Projektet ska arbeta med att stödja prestigelösa samverkan mellan

9


alla nivåer, stödja befintliga nätverk och skapa nya. Vidare ska projektet arbeta med att få regionen digitalt tillgänglig ur ett besöksnäringsperspektiv, ge förutsättningar för besöksnäringsföretagen att kompetensutveckla sig och på sikt bli exportmogna samt hjälpa företagen att komma ut på den internationella marknaden.

Resultat

Utvecklingsprojektet Nu kör vi! har under året arbetat efter den regionala turismstrategin och även efter den nationella strategin där fokus ligger på att skapa fler exportmogna destinationer i Sverige. Destinationer som går att sälja på den internationella marknaden. Resultatet i det arbetet är att fler embryon till destinationer har skapats som projektet kommer att fortsätta stödja i arbetet mot att bli starkare och mognare. Ett flertal seminarier och workshops har hållits i de olika nätverken. Arbetet med den internationella marknadsföringen i Holland och Finland har påbörjats. Modeller för hur arbetet ska ske med den digitala tillgängligheten har tagits fram. Resultatet för det första året i projektet bedöms som en bra grund inför år två, som blir mer aktivitetsinriktat.

Miljöteknik

Miljötekniksektorn är en av tre prioriterade kommande tillväxtbranscher i RUP. Under 2011 har fokus legat på omvärldsbevakning, samordning av området inom länsgruppen GEK och arbete riktat direkt till utvalda företag. Omvärldsbevakning har resulterat i fortsatt arbete med den kinesiska marknaden via projektet Swedish Sustainable Business in China, SSB som vi bedriver tillsammans med exportrådet. Vi har också gjort en djupdykande jämförelse av offentliga stödstrukturer mellan Gävleborg, Östergötland, Västernorrland, Skåne och Stockholm. Under 2011 valde också Gävleborg att ansluta sig till Dalarnas Clean Tech-satsning, Green Business Region. Samordningsarbetet har bestått i möten, konferenser och samtal för att koordinera regionförbundet, landstinget, länsstyrelsen, energibolag, näringslivsaktörer och högskolan mot samma mål. Som ett led i detta anslöt sig Region Gävleborg under år 2011 till högskoleprojektet ”Ett koldioxidneutralt och konkurrenskraftigt Gävleborg 2050”. Det direkta arbetet mot företag bedrivs främst via det regionala Almibolagets projekt Green Tech Region, där nätverk och uppbyggande verksamhet sker. Inom projektet ska också en Clean Tech-strategi för Gävleborg tas fram, vilket har påbörjats. Även det regionala energikontoret Gävle-Dala Energikontor, GDE har ett antal direkta aktiviteter som involverar före-

10


tag och utvecklingsfrågor. Bland dessa kan exempelvis nämnas projektet Biogas Mitt som utvecklar länets nätverk och system för produktion av biogas samt projektet Small Medium Enterprises Efficient Energy, SMEEFFEN som arbetar med att medvetandegöra energiförbrukningen hos små och medelstora företag.

Resultat

Clean Tech-arbetet utvecklas stadigt och framför allt kopplingen mot Dalarna är angeläget att utveckla under 2012. Många bra och aktiva projekt bedrivs med hög kompetens och entusiasm. I Gävleborg behöver vi fortsätta att utveckla våra företagsnätverk, vårt metodarbete gentemot företagen och satsningar på exportmarknaderna.

11


1.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 1.2.1 Kompetensförsörjning

Region Gävleborg ska bidra till att varje nivå inom utbildningssystemet stimulerar till en utveckling av kunskaper och kompetenser, vilket ökar delaktigheten på samhällets olika arenor. Vi eftersträvar ”innovativ kompetens”, med vilket avses både formell kunskap och förmågan att omsätta kunskap till handling - och därmed bidra till både sin egen och samhällets utveckling. Vårt utbildningssystem är grunden för utveckling av kunskap och kompetens. Individens förmåga att omsätta kunskaper till handling utvecklas genom att träna de entreprenöriella och demokratiska kompetenserna. På så sätt utvecklas förmågan att ta initiativ, vara kreativ, hitta drivkrafter och samarbeta med andra. Därigenom kan individen vara en aktiv och ansvarstagande medborgare. En utgångspunkt för Gävleborg är att varje nivå i utbildningssystemet ska stimulera flickor, pojkar, kvinnor och män till nya kunskaper och kompetenser. Vi ska se och förhålla oss till varandra och oss själva som kompetenta individer. En annan utgångspunkt är arbetslivets betydelse som arena där kvinnor och män kan använda och utveckla sina kompetenser. Arbetslivets engagemang är betydelsefullt för utvecklingen av framtida utbildningar. En samverkan mellan individ och struktur – dvs arbetsliv och utbildningssystem – skapar förutsättningar för förändring och förnyelse i vår regionala utvecklingsprocess. För att individer ska kunna utveckla sin fulla potential krävs en god folkhälsa vilket utgör grunden för det regionala utvecklingsarbetet. Därför ser vi vikten av täta kopplingar mellan såväl de områden som bygger strukturer för folkhälsoarbetet, som de insatser som utvecklar och stärker individer i vår region. För att verka för kunskapsbaserade satsningar och åtgärder producerar vi en hel del rapporter och uppföljningar, exempelvis kompetensinventeringar inom projektet Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborg, Bra Före och lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Ungdomsstyrelsens LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Dessa presenteras alltid med statistik uppdelat på kön. Där skillnader mellan könens förutsättningar och möjligheter syns, lyfter vi dessa i forum där detta behövs för att kunna arbeta strategiskt och medvetet med frågorna.

12


Barn och unga

I projektform driver vi en regional processutbildning där kommunernas ledningar deltar för att utveckla metoder för ett sektorsövergripande barn- och ungdomspolitiskt arbete med fokus att utveckla barn och ungas entreprenöriella och demokratiska kompetenser genom hela utbildningssystemet. Miljötinget utvecklar miljöarbetet riktat mot unga i Gävleborg. Detta är en unik arena för att varje år uppmuntra 400 unga att utveckla ett miljöengagemang. Inom området samverkan skola/arbetsliv planeras ett följeforskningsprojekt för att ta reda på vilka insatser som har en påverkan på elevers val av studier i årskurs 9 till förmån för teknik, samt hur samverkan med lokala/regionala företag och ökat teknikintresse i tidig ålder kan leda till att fler företag i vår region hittar den kompetens de söker vid nyrekrytering. Under året har det genomförts en regional undersökning, SYVBarometern 2011, bland studie- och yrkesvägledare på regionens grund- och gymnasieskolor. Aktiviteten Världens modigaste politiker genomfördes under 2011. Region Gävleborg anställde tio unga för att coacha fem av regionens politiker. Syftet var att minska klyftan mellan politiker och unga och göra samhällsfrågor och politik mer tillgängliga för unga. LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning som Region Gävleborg genomförde 2010. Materialet har använts på flera sätt under året inom flera områden för att visa på ungas behov, och använts som bakgrund för flera prioriteringar. Fyra prioriterade insatsområden har pekats ut av ansvariga forskare: 1. Möjlighet att påverka 2. En könssegregerad arbetsmarknad 3. Unga kvinnors hälsa 4. Inkludera ”unga” i alla politikområden.

College

Region Gävleborg prioriterar collegekoncept som växer fram ur behov hos arbetslivet. Vi ser många kopplingar mellan dessa etableringar och RUP samt vinster med utveckling av samverkansformer mellan arbetsliv och utbildning samt över kommun- och landskapsgränser.

13


14


[ [ •

Vård & omsorgscollege. Projektets mål är att få en collegecertifiering på såväl regional som lokal nivå. Syftet är den kvalitetssäkring av utbildningarna denna certifiering ger, samt samverkan mellan arbetsgivare (offentliga och privata) och utbildningssystemet. Vi vill åstadkomma en höjd status för yrken inom vård och omsorg, marknadsföring av branschen och dess karriärvägar, inte minst mot målgruppen pojkar samt säkring av praktikplatser.

Teknikcollege Gästrikland. Företagare i Gästrikland samt utbildningsanordnare i Sandviken har under 2009 genomfört en av Region Gävleborg delfinansierad förstudie med syfte att få till stånd en uppslutning i hela Gästrikland för att arbeta fram ett teknikcollege. Genomförandeprojektet, Teknikcollege Gästrikland startade 2011.

Teknikcollege Hälsingland. Under året certifierades det sista av Teknikcollege Hälsinglands lokala college i Bollnäs/Ovanåker. Teknikcollege Hälsingland arbetar intensivt och planenligt med bl a kvalitetssäkring och marknadsföring.

Yrkeshögskola Hälsingland

För att stärka hälsingekommunernas arbete med bl a ansökningar och samordning av funktioner för yrkeshögskoleutbildningar driver Hälsingeutbildning projektet Yrkeshögskola Hälsingland. Man har på ett föredömligt sätt marknadsfört YH-utbildningarna i landskapet. Sedan Kompetensforum Gävleborg samlat alla YH-anordnare i länet har projektet alltmer riktats in mot att involvera även andra anordnare och i förlängningen också de verksamma i Gästrikland.

15


Företagsnära kompetensförsörjning

Det genomförda projektet Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg påvisade en rad generella framgångsfaktorer och slutsatser som tillvaratas och sprids i nya satsningar på kompetensutveckling. Region Gävleborg har inom ramen för projektet BraFöre – Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län beviljats medel från Europeiska socialfonden för att genomföra kompetensinventeringar i företag samt kompetensutvecklingsinsatser för anställda. Projektets resultat och utfall kan naturligt knytas till det uppdrag Region Gävleborg har vad gäller regionala kompetensplattformar, där Kompetensforum Gävleborg blir ett naturligt stöd i analysarbete och resultatspridning samt i förankring och framtida värd för projektets succession. BraFöre är i sig ett storskaligt samverkansprojekt. Samtliga kommuner i länet samt Älvkarleby kommun medverkar. Andra satsningar:

[

[

• Strategi för att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborgs län. • Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom den offentliga sektorn.

Resultat

Vi har uppnått både ett systematiskt lärande och en strukturerad samverkan genom att sprida och förvalta kunskap och erfarenheter från både kompetensutvecklingsprojekt och den regionala sektorsövergripande processutbildningen för ett sektorsövergripande barn- och ungdomspolitiskt arbete. Dessa projekt fortsätter nu i olika former. Vi har genom satsningarna Kompetensforum och collegekonceptet skapat gemensamma arenor för att med berörda aktörer skapa långsiktiga och hållbara strukturer för frågorna. Vi har ökat kompetensen och kunskapen i regionen både inom specifika områden och i sektorsövergripande frågor. Detta har bidragit till att vi inom ramen för projekten har kunnat utveckla strategier för fortsättning och utveckling av arbetsområdena. Den regionala processutbildningen har till syfte att utveckla metoder för ett sektorsövergripande barn- och ungdomspolitiskt arbete i varje kommun. Den har under 2011 bestått av fyra steg. Utbildningen har bl a resulterat i lokala arbetsgrupper med politiker och tjänstemän,

16


lokala inventeringar av styrdokument, lokala diskussioner om hur samsyn och samverkan kan skapas för en visionsdriven och levande barn- och ungdomspolitik där delaktighet och inflytande för barn och unga är reella. Under april arrangerades konferensen Kompetensforum 2011. Syftet var att avsluta/avrapportera projektet Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg samt att presentera Kompetensforum Gävleborg. Ansökan till ESF för projektet BraFöre, ett länsövergripande samverkansprojekt, har skrivits, processats och godkänts. Projektet startade under hösten 2011. Under perioden har vi deltagit i flera olika nationella nätverk som: SKL utbildningsgrupp, SKL Kompetensgrupp samt Reglab:s lärprojekt Kompetens respektive Kommunikation. Under året har det genomförts en regional undersökning bland studie- och yrkesvägledare på regionens grund- och gymnasieskolor, SYVBarometern 2011. Den ger svar på tre olika frågeställningar; Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt eget arbete och roll? Hur väl integrerad är studie- och yrkesvägledning i hela skolans verksamhet? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Några av resultaten är att studie- och yrkesvägledarna känner att de har mer generella kunskaper än specifika om yrken och utbildningar för den regionala arbetsmarknaden. Bara 47 % känner att de har goda kunskaper om vilka branscher som förutspås ha stort behov av arbetskraft i framtiden. Endast 11 % upplever att det finns goda eller många möjligheter för deras elever att få jobb inom regionen i framtiden (efter deras högsta avslutade utbildning). Sammantaget visar alla siffror i undersökningen att studie- och yrkesvägledare behöver möjligheter till utveckling och samverkan för att barn och ungdomar i regionen ska få kvalitativ studie- och yrkesvägledning, vilket också är ett mål i det regionala utvecklingsprogrammet. Detta kommer Region Gävleborg att arbeta vidare med under år 2012. Både kommunerna, landstinget och andra aktörer anser ofta att de behöver utveckla verktyg för att få till en dialog mellan unga och vuxna. Som ett led i detta anställde Region Gävleborg under sommaren 2011 tio unga för att arbeta med att utveckla sådana. De fick under tre veckor sommarjobba med att skugga och coacha fem politiker från regionen – i deras arbete med att utveckla dialog med unga och en politik för unga. Politikerna fick ansöka om att vara med i projektet, som dessutom var utformat som en tävling. 20 politiker och 87 unga sökte till

17


de fem respektive tio platserna. Satsningen resulterade i cirka 25 aktiviteter för 500 unga från hela regionen och avslutades med ett stort regionalt arrangemang den 20 oktober på Stadshuset i Gävle där en av politikerna, Malin Ängerå från Ljusdal, utsågs till Världens modigaste politiker, för sitt sätt att öppna dörrar och möjligheter för unga. Satsningen genererade ett 20tal mediainslag i såväl lokal, regional och nationell media i tv, radio och tidningar. Det mest uppmärksamma var troligen den nationella radiodokumentären Barnaministeriet, som sändes den 5 november.

1.2.2 Ökat arbetskraftsutbud

[

[

Det drivs ett antal projekt för att gynna ett ökat arbetskraftsutbud i Gävleborg. Följande tre projekt är exempel på dessa: • Ungt företagande utan gränser, Ung företagsamhet Gävleborg. • Ungovation, innovationsupphandling för unga 2011-2013. Projektets operativa projektledning drivs av Ung Företagsamhet. Delfinansieras till 50 % av Vinnova där Region Gävleborg är projektägare. Samarbetspartners är Movexum, Inköp Gävleborg, Drivhuset och Ung Företagsamhet. • Öppna dörrar. Ett framgångsrikt projekt som belyser ”nyttan” av mångfald i företagsutveckling. Man besöker företag runt hela länet och diskuterar på plats framgångsfaktorer för det specifika företaget. Exempel är säljare med språk och kulturkunskap mot kund, stora helger för t ex muslimer vilket ger möjligheter till ökad försäljning och språk och kulturkunniga inom vård och omsorg. Detta har resulterat i nyanställningar i företag runt om i regionen.

Resultat

Ung Företagsamhet Gävleborg är bäst i Sverige på ungt företagande. Var tredje elev som lämnar gymnasieskolan har provat på att vara egen företagare. Tack vare projektet Unga företagare utan gränser så kan de också stolt säga att Gävleborg är bäst på att bilda interna-

18


tionella UF-företag. Redan under projektets första år så har antalet internationella UF-företag ökat från 2 till 14. Samarbete sker med UF-företag i hela Europa. Arbete med att knyta internationella entreprenörskapskontakter för elever och lärare i grundskolan har påbörjats. I detta deltar idag ca 10 grundskolor och utbyte sker med Norge, Finland, Storbritannien och Estland. Ungovation är ett projekt som startades i november 2011, därför går det ännu inte att utläsa några konkreta resultat. Ett första steg är att anordna en ”omvänd mässa” där både privat och offentlig sektor ska ställa ut utmaningar och utvecklingsbehov de ser i sina respektive organisationer. Dessa ska sedan målgruppen för projektet (unga i ålder 18-30 år) komma på lösningar till, som i sin tur kan leda till nya affärsidéer och innovationer. Syftet är att hitta nya arbetsmodeller och metoder för att möjliggöra innovationsupphandling riktad till målgruppen 18-30 år. Projektet Öppna Dörrar arbetar brett. Hittills har 1116 företag fått information och 499 företag fått besök. 163 företag är engagerade i projektet. Sex företag är matchade med nyutbildade exportkonsulter (med bakgrund i Kina, mellanöstern, Italien och Sydamerika). Konceptet Tillväxt och Mångfald har lett till 35 anställningar på företag (minst 6 månader heltid). Svensk Handels nya broschyr ”Inspiration till skyltning och dekoration för olika helger i mångkulturella Sverige” togs fram i samarbete med projektet. Öppna Dörrar samarbetar även med Företagarna och Almi.

1.2.3 Regional kompetensplattform

[

Mål och resultat från arbetet i Kompetensforum Gävleborg:

[

• Skapa en mötesplats för arbetsliv och utbildningsanordnare från gymnasium till högskola.Under perioden har flera nätverksträffar genomförts för yrkeshögskoleanordnare, lärcentra, folkhögskolor samt de kommunala skolcheferna. Vi ingår också i regionens olika collegekoncept. Arbetsmarknadsdagar har arrangerats där bransch representanter fått möta studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare samt skolpolitiker. De olika branscherna har bl a belyst sina

19


[

[

specifika kompetensbehov. Träffar har genomförts med nyckelpersoner inom flera branscher samt med det av Högskolan i Gävle initierade Skogsindustriella klustret. • I samarbete med aktörerna, ta fram kunskapsunderlag om hur kompetensbehoven ser ut i dagsläget och i framtiden.

Initialt har en satsning gjorts för att kartlägga regionens utbildningssystem. Flera publikationer har presenterats i olika forum samt på vår webbplats (www.regiongavleborg.se/kompetensforum), t ex sammanställningar över gymnasieutbildningar, pendlande gymnasieelever, yrkesutbildningar och yrkeshögskolor i regionen. En analys av hur stål- och verkstadsbranschens behov ser ut i dag och 3-5 år framåt har just påbörjats. Nya och tidigare behovsinventeringar samlas in via projekten Kompetensutveckling för varslade och BraFöre. I december hölls ett dialogmöte med representanter för pågående kompetensutvecklingsprojekt i regionen. Syftet var att utbyta erfarenheter och lära av varandra, öka förståelsen för varandras projekt, skapa ett utbyte mellan projekten för att få bättre genomslag och mer strukturella effekter samt att starta en process för att identifiera tänkbara samverkansområden.

[

[

• Medverka till att utveckla strategier för kompetenshöjning inom specifika branscher/områden. En strategisk utvecklingsgrupp har bildats, där representanter från länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, högskolan samt kommunala vuxenutbildningen ingår. Syftet är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor. Inventeringen av utbildningssystemet visade att regionen hittills saknat högre utbildning inom bl. a miljöteknik. Därför har Kompetensforum arbetat för att Högskolan i Gävle nu startar en 3-4 årig tekniker/ingenjörsutbildning i miljöteknik. Arbetet med andra områden pågår. • Kommunicera utbildningar och karriärmöjligheter. Publikationer som belyser regionens utbildningsutbud från gymnasium till yrkeshögskola har spridits och finns redovisade på vår

20


21


[

[

webbplats. Ett samarbete med högskolan har inletts för att ta fram material med utbildningsutbudet inom de kompetensområden som pekats ut i det regionala näringslivsprogrammet samt i RUP.

1.3 Tillgänglighet 1.3.1 Regionförstoring

I enlighet med det regionala utvecklingsprogrammet, Möjligheter nära dig, tar arbetet sin utgångspunkt i att stärka sådana infrastrukturella satsningar som utgör förutsättningar för näringslivet och en växande arbetsmarknad. Den enskilt viktigaste åtgärden är att verka för ökad kapacitet och framkomlighet på Ostkustbanan. Därutöver är även insatser för att utveckla Gävle hamn, Norra stambanan och Bergslagsbanan av stor betydelse för regionens utveckling. Samtidigt är kollektivtrafikens möjligheter att utvecklas ett prioriterat område, liksom arbetet med att verka för ett mer hållbart transportsystem. Länstransportplanens genomförande har också varit en viktig insats under året. Förbättringar av länets regionalt prioriterade vägstråk är strategiskt viktigt för att skapa bättre förutsättningar för arbetspendling och näringslivets transporter, vilket har avgörande betydelse för att kvinnor och män ska kunna fortsätta leva, bo och verka i regionen.

Resultat

Förutsättningarna för växande arbetsmarknadsregioner genom ökad pendling är relativt goda i Gävleborg. Regionaltågstrafiken är sedan många år etablerad i regionen och är en viktig beståndsdel för kompetensförsörjning. Under det senaste året (oktober 2010-oktober 2011) har resandet på regionaltågen ökat med 1,5 procent. Motsvarande ökning på de regionala busslinjerna är 4,5 procent.

Ostkustbanan europaklassad

Ostkustbanan är en viktig del av Botniska korridoren, som nu utpekats att ingå i EU-kommissionens förslag till prioriterat transportstråk i Europa (Core Network i de föreslagna nya TEN-T riktlinjerna). Arbetet med Ostkustbanan har haft stor betydelse för denna klassning

22


ket och Gävle kommun angående genomförandet. Giltigheten i detta avtal beskrivs dock av Trafikverket som oklart. Region Gävleborg har under året bevakat arbetet för att få till ett genomförande av farleden in till Gävle hamn. Åtgärden, som finansieras av Trafikverkets nationella plan, förskotteras av Gävle kommun vilket regleras i ett avtal mellan Gävle kommun och Sjöfartsverket. Under året har Trafikverket lämnat besked om att förskotteringsavtalet inte gäller när Trafikverket övertagit ansvaret från Sjöfartsverket. Denna information har kommit när kommunen redan påbörjat upphandling av genomförandeinsatser. Den bristande informationen och otydligheten i vad som gäller är ytterst besvärande för den lokala och regionala nivån. Denna hantering försvårar möjligheterna att utveckla hamnen och dess kringliggande infrastruktur i ett helhetsperspektiv.

Insatser för ökat kollektivt resande

Arbete med hållbart resande har inriktats på att åstadkomma ökat resande med kollektiva färdmedel. Ett gott exempel är utvecklad kollektivtrafik för arbetspendling till/från Norrlandet i Gävle. Särskilda informationskampanjer har genomförts i området via särskild projektledare. Ett annat exempel är inventeringar av pendlarparkeringar vid järnvägsstationerna i flera av länets tätorter, för prioritering av insatser via EU strukturfond. Nya pendlarparkeringar ska byggas där behoven motiverar detta. Befintliga pendlarparkeringar ska förbättras och göras lättillgängligare (inkl förutsättningar för drift och underhåll). Även stationsfunktioner, service och miljöer utmed pendlarstråken ska rustas upp och förbättras, allt med syfte att underlätta resandet med kollektiva färdmedel. Samverkan sker mellan berörda kommuner och Trafikverket. Region Gävleborgs insatser fungerar som ”smörjmedel” i processen.

1.3.2 Ett utvecklat informationssamhälle

Om Gävleborg ska kunna behålla och attrahera nya företag och individer så måste regionen erbjuda bra utvecklingsmöjligheter med god tillgång till snabba, tillgängliga och robusta nät. Detta är en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna fortsätta leva, bo och verka i regionen.

Resultat

För att möta den digitala utvecklingen som Gävleborg står inför har arbetet med att ta fram en regional bredbandsstrategi påbörjats under året. Genom bredbandsstrategin får regionen

23


Samordnad planering dubbelspår Ostkustbanan

Ett pilotprojekt för att samordna och integrera kommunal översiktsplanering med järnvägsplanering för ett dubbelspår för Ostkustbanan Gävle-Sundsvall har påbörjats. Syftet är att åstadkomma ett tillräckligt bra planeringsunderlag, med en helhetssyn, så att denna åtgärd kan komma med i kommande nationella planeringsomgång år 2014. Detta projekt ska skapa ett bättre förhandlingsläge för ett kommande dubbelspår genom att planeringsberedskapen tar ett avgörande och viktigt steg framåt. Den samordnade planeringen utvecklar den kommunala och regionala samordningen och skapar en gemensam fokusering. Samtidigt görs den kommunala översiktsplaneringen på ett sätt som är anpassad till Trafikverkets planeringsupplägg, vilket förenklar och effektiviserar den fortsatta planeringsprocessen. Dubbelspåret är den högst prioriterade infrastrukturåtgärden i regionen. Kapacitetsproblemen, som under året bland annat framhålls i Trafikverkets kapacitetsutredning, kan långsiktigt bara lösas genom en dubbelspårsutbyggnad. Ostkustbanan är en oerhört viktig länk i den godspulsåder av råvaror från norra Sverige som löper söderut till Europas industrier och marknader. Bristerna i godstransportsystemet är ett allvarligt hot mot konkurrenskraften i svensk industri. Behoven av väl fungerande persontransporter är av stor vikt i hela landet, för Gävleborg är förmågan till kompetensförsörjning en nyckelfråga för den pågående strukturomvandlingen. Effektiva persontransporter på järnväg är en förutsättning för rekrytering och kompetensuppbyggnad.

Gävle hamn

Gävle hamn är inne i ett mycket expansivt skede. I takt med detta blir ett flertal infrastrukturella flaskhalsar tydliga. Den planerade gruvbrytningen i Dalarna kommer att generera stora volymer för hamnen och ytterligare förstärka de nuvarande problemen. Region Gävleborg har under året arbetat tillsammans med Gävle kommun och Gävle hamn för att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna i och kring hamnen. Arbete med järnvägsplan pågår för nytt anslutningsspår till Gävle hamn. Detta har möjliggjorts genom omprioriteringar i Länsplanen för regional transportinfrastruktur, där Region Gävleborg har förskotterat medel för färdigställande av järnvägsplanen. Planeringen på regional nivå försvåras av att Trafikverket inte under året har kunnat lämna besked över när det nya anslutningsspåret skall genomföras. Region Gävleborg har fattat avtal med Trafikver-

24


en gemensam målbild med en handlingsplan för vad som behöver göras. Genom en aktiv samverkan har Gävleborg goda förutsättningar för att främja utveckling och tillväxt genom högkvalitativt och tillgängligt bredband.

1.4 Strategiskt gränsöverskridande samarbete

I det internationella arbetet har utbildning i Europa 2020-strategin kopplat till de regionala utvecklingsområdena prioriterats. Prioriterade områden för politisk påverkan har varit Botniska korridorens betydelse för Europa (se avsnitt om Östersjöstrategin), samt sammanhållningspolitiken. För att hitta projektsamarbeten har vi, tillsammans med vårt brysselkontor Central Sweden genomfört en analys av förutsättningarna inom Region Gävleborgs olika regionala utvecklingsområden. Två områden har valts ut – förnyelsebara drivmedel samt unga och innovation – som intressanta att utveckla transnationella projekt kring. Europa Direkt Gävleborg vid Gävle stadsbibliotek delfinansieras av Region Gävleborg.

1.4.1 Aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin

Samarbetet kring TEN-T och Botniska korridoren med Norrlandslänen och finska kustregioner är vårt viktigaste pågående östersjösamarbete. Winnet och Baltic Climate är två andra territoriella samarbetsprojekt som Region Gävleborg deltagit i. Region Gävleborg är associerad partner i VINNOVA:s flaggskeppsprojekt BSR Stars. Ett samarbete kring innovation mellan Gävleborgs och andra regioners klusterinitiativ har initierats via BSR Stars. Gävleborg har tillsammans med regionerna Dalarna och Värmland, VINNOVA och Näringsdepartementet som svensk nod samverkat kring ett företagsnätverkssamarbete (LION) inom Östersjöstrategin. LION har avbrutits i ursprunglig form på grund av kompatibilitetssvårigheter mellan de ingående ländernas system, och de ingående aktörerna ser nu över möjligheten att genomföra samarbetet i mindre skala.

Resultat

Samarbetet kring Botniska korrridoren förefaller ha givit resultat på kartorna över EU:s prioriterade transportlänkar, även om TEN-T-kartan inte är färdig än.

25


26


Återrapportering 2 2.1 Regional utvecklingsstrategi

Gävleborgs regionala utvecklingsprogram, Möjligheter nära dig, antogs av Regionfullmäktige i mars 2009 och omfattar åren 2009-2013. För att ha en ny strategi framme innan denna tidsperiod löper ut har arbete påbörjats med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi (RUS). Arbetet sker med det lokala perspektivet som utgångspunkt, där delaktighet från lokala och regionala aktörer är viktigt. Aktörer på lokal och regional nivå har deltagit i arbetet genom att bidra med kunskap till en analys av utmaningar och möjlighet i det regionala utvecklingsarbetet. Därefter har viktiga strategiska insatser identifierats, vilket genomförts i seminarieform under hösten 2011. Delaktigheten i arbetet har tagit sin utgångspunkt i Quadruple Helix, dvs den modell för samverkan som innefattar akademi, offentlig sektor, näringsliv och ideella organisationer. Region Gävleborg fick under 2011 ett regeringsuppdrag/erbjudande (det s k Länsuppdraget) att identifiera och redovisa prioriteringar avseende länets framtida regionala utvecklingsarbete fr o m 2014. Då detta sammanföll med arbetet med att ta fram en ny regional strategi har dessa båda processer integrerats varför Länsuppdraget är en summarisk redogörelse för inriktning och prioriteringar i den kommande regionala strategin. Arbetet har under 2011 fokuserat på de viktigaste områdena att prioritera i Gävleborgs framtida regionala utvecklingsarbete. Under första halvåret 2012 kommer strategins samverkansfrågor att diskuteras. Strategin kommer därefter att sändas på remiss och förväntas kunna antas av Regionfullmäktige i början av 2013.

2.2 Uppföljning, utvärdering, analys och lärande

En översiktlig plan för uppföljning och utvärdering har tagits fram. Vissa delar finns genomförda medan andra planeras inför 2012. Uppföljning och utvärdering ska ske på tre nivåer; projektnivå, regional programnivå samt nationell nivå. Följande är insatser som gjorts sedan tidigare eller är exempel på insatser som genomförs som ett resultat av det arbete som gjorts med framtagandet av en lärandeplan. Lärande i meningen att mäta förändring och utmaningar med att värdera och utvärdera effekter har

27


presenterats och diskuterats med styrande politiker under året och är en bärande del i arbetet med framtagandet av en regional utvecklingsstrategi (RUS).

Projektnivå – uppföljning och utvärdering

På projektnivå utgör de läges-/och slutrapporter som projekten skickar in i samband med rekvirering av medel en del. Våra utvecklingsstrateger tar aktivt del av de rapporter som rör deras verksamhetsområde och kan på så vis följa utvecklingen kontinuerligt i de olika projekten. Vi planerar att under 2012 införa systematiska uppföljningsbesök ute hos ett antal projekt. Projekten kommer att väljas ut bland föregående års beviljade beslut. Detta för att projekten ska ha hunnit komma igång med sin verksamhet, men samtidigt vara påverkningsbara om det skulle visa sig att verksamheten i något avseende behöver styras om. En spridning avseende verksamhetsområden eftersträvas också. En utvecklingsstrateg och en ekonom genomför besöken tillsammans. Eventuellt kommer uppföljningsbesöken att samordnas med Tillväxtverket (Regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige). Vi tar efter årsskiftet 2011/2012 fram en rapport där projekt som avslutats under 2011 presenteras, med avseende på mål och måluppfyllelse. Skriften kommer att finnas tillgänglig digitalt på vår webbplats, med länkar till projektens slutrapporter för den som vill veta mer. Regional programnivå – uppföljning och utvärdering På regional programnivå finns möjlighet för våra politiska utskott att, med bistånd av utvecklingsstrategerna, bjuda in till ”Hearings”. Upplägget för dessa är ännu oklart eftersom våra utskott nyligen blivit omformerade. RUP (Regionalt utvecklingsprogram 2009-2013) gäller t o m 2013. Indikatorerna i programmet kommer att följas upp och utvärderas. I samråd med Inköp Gävleborg pågår en upphandling av statistik och analystjänster för att göra detta möjligt. Det finns ett antal strategidokument kopplade till RUP; t ex näringslivsstrategi, innovationsstrategi, besöksnäringsstrategi, KKN-strategi, barn och ungdomsstrategi och internationell strategi. Dessa tillsammans med RUP kommer att följas upp och utvärderas. Resultatet kommer att presenteras för Regionstyrelsen.

Nationell nivå – uppföljning och utvärdering

På nationell nivå har vi denna villkorsrapport. Vi har också uppföljning i form av Nationella strategin där all finansiering (medfinansiering och egen 1:1-finansiering) redovisas med avseende på finansiär samt nationell prioritering och ämneskategori. Detta rapporteras till Tillväxtverket.

28


2.3 Samverkan med länsstyrelsen och andra statliga myndigheter Länsstyrelsen

Eftersom både Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg hanterar anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, ser vi det som nödvändigt att ha en kontinuerlig dialog avseende inkomna ansökningar och förfrågningar. Vi har därför tillsammans med Länsstyrelsen bildat en s k Projekthandläggargrupp där handläggare från länsstyrelsen och Region Gävleborg träffas en gång per månad. Vi presenterar inkomna ansökningar samt ”projektidéer på ingång” för varandra, resonerar kring projekten och utbyter tankar och erfarenheter. Samarbetet fungerar bra.I länsstyrelsens Landsbygdsråd samt i beredningsmöten för Landsbygdsprogrammet, har Region Gävleborg en representant. Vi diskuterar just nu vilken vår roll är i Landsbygdsrådet, eftersom den känns något oklar. Inom ramen för resurscentra för kvinnor deltar vi och samarbetar med Länsstyrelsen kopplat till landsbygdsprogrammet samt regional utveckling och tillväxt. Vi har en representant i en samverkansgrupp avseende service på landsbygd. Under året har vi inte inbjudits att delta i något möte avseende detta. I arbetet med Kompetensforum Gävleborg har en utvecklingsgrupp bildats där ingår två representanter från länsstyrelsen. Vi samverkar med länsstyrelsen inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. De representerar med en person i styrgruppen för detta arbete och har även deltagit aktivt under hela planeringsprocessen av satsningen. Inom ramen för uppdraget, integration – regional utveckling och tillväxt deltar Region Gävleborg i det regionala samarbetet Integration Gävleborgs samverkansgrupp som leds av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen, landstinget, arbetsförmedlingen m fl

Tillsammans med länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, landstinget, resurscentra för kvinnor, Gävle kommun och Fiber Optic Valley driver vi ett gemensamt partnerskap för jämställdhet. Syftet med detta är att stärka genus- och jämställdhetsperspektivet i relation till regional utveckling och tillväxt. I projekt Jämresursen (jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och Region Gävleborg, en del av SKL:s HåJ-satsning) medfinansierar även länsstyrelsen samt deltar i projektets styrgrupp.

29


Tillväxtverket

Vi har ett gott samarbete med Tillväxtverket, både programkontoret för Norra Mellansverige och Tillväxtverket centralt. Tillsammans med programkontoret för Norra Mellansverige är vi ofta gemensamma finansiärer i utvecklingsprojekt. Vi har dessutom ett samarbete när det gäller granskning av rekvisitioner där vi båda är medfinansiärer. Genom Tillväxtverket centralt erbjuds vi att delta i olika utbildningar rörande NYPS samt i användarträffar för NYPS användare. Vi har också kontakt när det gäller t ex rapportering, anslagsfrågor, utbetalningar och återkrav. Region Gävleborg deltar också i flera sammanhang där Tillväxtverket tagit initiativet. Exempel är referensgrupper för arbetet med att skapa handlingsplaner, utbildning etc inom ramen för villkorsbrevets krav på handlingsplan för jämställdhet med koppling till regional utveckling och tillväxt.

Trafikverket

Region Gävleborg har genom sitt ansvar för den regionala infrastrukturplaneringen täta och goda kontakter med Trafikverket. Under året har samarbetet utvecklats genom att kontinuerliga arbetsträffar har inrättats för att följa genomförandet av den regionala infrastrukturen. Därutöver träffas regionerna inom Trafikverkets Region Mitt för frågor av mer övergripande karaktär. Trafikverkets regionala organisation är en mycket betydelsefull samarbetsaktör för Region Gävleborgs arbete för en förbättrad infrastruktur i regionen. Samarbete mellan Trafikverket och Region Gävleborg sker även inom ramen för ett antal projekt såsom Hållbart resande, Samordnad planering samt Parkera och res.

Ungdomsstyrelsen och Skolverket

Inom ramen för det strategiska uppdraget gällande barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg samverkar Region Gävleborg både med Ungdomsstyrelsen och med Skolverket. Detta sker i former av nationella nätverk.

30


2.4 Prioriteringar inom anslag 1:1

Våra utvecklingsstrateger har den initiala kontakten med de projekt som är intresserade av att söka projektmedel. Strategerna är sakkunniga inom sina respektive områden och har en god uppfattning om hur utvecklingsarbetet inom området bör bedrivas, vilka aktörer och verksamheter som är önskvärda utifrån RUP och strategier. Längre ner beskrivs de horisontella aspekter som vi också har att beakta i samband med prioritering av projektbeslut. Bidrag till projektverksamheten utgör ett verktyg för oss i det regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det ska bedrivas i enlighet med Regionalt utvecklingsprogram Gävleborg 2009-2013 och tillhörande strategier samt det Regionala Strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Norra Mellansverige 2009-2013. Projekt som beviljas medel ska i så stor utsträckning som möjligt bedömas kunna skapa regional nytta. Den nationella strategin ska vara vägledande. Hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete och dess tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Detta lyfts fram i det regionala utvecklingsprogrammet och Vision 2020: Möjligheter nära dig. Där står det att: ”Regionens styrka byggs på människorna som bor här, och därför är våra kvinnor, män, flickor och pojkar vår viktigaste resurs för framtida utveckling. En positiv utveckling kräver också att våra synsätt inriktas på att finna lösningar om en hållbar samhällsbyggnad (miljömässigt, socialt och ekonomiskt).” Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla hållbarhetsdimensioner beaktas vid de prioriteringar som görs av olika projekt och insatser. Vi kommer inte att kunna uppnå en bestående ekonomisk tillväxt och utveckling om miljön försämras, om välståndet inte fördelas rättvist och om det inte sker en tillväxt också i det mänskliga kapitalet, när det gäller t ex hälsa och kompetens. Följande kriterier skall vara vägledande för genomförande av regionala utvecklingsinsatser.

31


Regionalt/lokalt

Det regionala utvecklingsprogrammet har regionalt utvecklingsfokus och omfattar hela Gävleborg. Insatser som sträcker sig över flera kommuner och/eller över regiongränser prioriteras. Vi tror att sådana insatser är mer effektiva och kan bidra till bättre fungerande arbetsmarknadsregioner. Lokala initiativ kan också vara viktiga och kan prioriteras om de bidrar till att stärka regionens konkurrenskraft.

Jämställdhet

Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att man synliggör kvinnors och mäns villkor och förhållanden, att man visar hur dessa beaktas i projektet samt hur man analyserar de planerade konsekvenserna av projektet för såväl kvinnor som män både på kort och på längre sikt. Man kan argumentera för jämställdhet utifrån olika aspekter. Dels en rättviseaspekt, vilken utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen som anger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det vill säga kvinnor och män ska ha möjlighet att vara med och påverka samhällets utformning och vara med och dela på de offentliga medlen utifrån sina olika villkor och behov. Man kan också argumentera för att det är en fråga om resursutnyttjande som utgår från nyttan av att både kvinnor och män bidrar till samhällets utveckling gemensamt.

Integration

Integration innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande helhet och gemensam tillgång. Att bejaka mångfald, ömsesidig tolerans och respekt för varandras olikheter innebär bl a att arbetsmarknader öppnas för människor från andra länder och kulturer. Att arbeta med integration innebär bättre resursutnyttjande genom att många människor ges bättre möjligheter att använda sin kompetens. Att aktivt arbeta med integration är en tillgång och framgångsfaktor för projekten.

Miljö

Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Särskild hänsyn ska tas till att främja människors hälsa, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga, samt trygga en god hushållning med naturresurser. Det här

32


området syftar till att öka medvetenheten om att insatser för miljön är en tillgång och framgångsfaktor för projekten.

Internationalisering

Den ökande globaliseringen har ett allt större inflytande på samhällsutvecklingen. Aktörer att samarbeta med finns i allt större utsträckning i andra länder. En god regional utveckling bygger på erfarenhetsutbyte och samverkan även över nationsgränserna, för att hitta nya lösningar. Projektmedel kan möjliggöra att man får ihop den medfinansiering som krävs i olika EU-program som bygger på samarbete över nationsgränser, t ex i Interreg. För Östersjöländerna är specifikt även EU:s Östersjöstrategi stödjande och styrande för projektutveckling.

God genomförandeförmåga

Förutom de prioriteringsgrunder som beskrivs mer ingående här ovan är det också viktigt att det ställs krav på projektägaren och dennes förmåga att genomföra projektet, för att uppnå resultat och en varaktig förändring. En insats eller ett projekt ska utgå från att utveckla ett prioriterat område. Projekten ska baseras på en behovsanalys. Vidare bör en förankring hos berörda aktörer för projektet säkerställas innan projektet påbörjar sin genomförandefas. Medfinansiering i tid och/eller pengar är ett mått att utgå från när det gäller detta, men är inte per automatik ett kvitto. För att identifiera och analysera behov samt säkerställa samverkan från viktiga aktörer kan förstudier genomföras innan projektet drar i gång på allvar. De regelsystem som råder kring utvecklingsprojekt ställer krav på vem som kan vara ägare av projekt. Fördröjningar i utbetalningar av medel kräver t ex projektägare med god likviditet. Komplexa projekt, särskilt de internationella, ställer krav på god projektledning och redovisningskapacitet. Detta bör beaktas inför ett beslut. Innan ett projekt startar ska det också finnas en tanke om hur resultatet efter projektets slut ska tas tillvara och av vem.

33


Återrapportering 3 3.1 Integrering av jämställdhetsperspektivet Sedan 2009 har Region Gävleborg satsat på att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet på flera sätt. Från och med 2011 har jämställdhetsintegreringsarbetet vid Region Gävleborg fått en egen tjänst samt en egen budget. Inom ramen för tjänsten ska flera hållbarhetsperspektiv beaktas men fokus ligger på jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. Projekt Jämresursen som finansierades via SKL, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg 2009-2010 har under 2011 fått nya medel för att stärka och utveckla jämställdhetsintegreringsarbetet gentemot regionförbundets medlemmar, kommunerna och landstinget. Jämresursen utbildar, stödjer och fortbildar politiker, tjänstemän och jämställdhetsstrateger i kommuner och landstinget. Projektet jobbar med stöd till konkret verksamhetsutvecklingsarbete med fokus på styrning och ledning. Dessutom utbildas ytterligare en grupp jämställdhetsstrateger från kommunerna och landstinget. Efter projektets slut ska det finnas ett etablerat nätverk av utbildade jämställdhetsstrateger i landstinget och kommunerna, med Region Gävleborg som stödjande nod. För att aktivt påverka Region Gävleborgs eget utvecklings- och tillväxtarbete har samtliga medarbetare vid regionkontorets tillväxtenhet och administrativa enhet under 2011 genomgått en tre dagar lång jämställdhetsutbildning, JGL (Jämställdhet-Göra-Lära). Av denna satsning märks redan tydliga resultat. Kunskap och medvetenhet har skapat vilja och ambition att lägga en genusaspekt på de beslut som fattas runt enskilda projekt, i samband med upprättande av planer, i det konkreta verksamhetsutvecklingsarbetet m.m. Under året har en omfattande upphandling av statistik och analystjänster genomförts och i underlagen för anbuden har Region Gävleborg krävt att samtlig statistik som levereras på individnivå alltid i första hand ska vara könsuppdelad och i andra hand samlad. Dessutom har kravet varit att anbudsgivarna ska kunna leverera genus-/jämställdhetskonsekvensanalyserade analyser med koppling till statistiken. Denna efterfrågan har lett till att inköpsorganet efterfrågat på vilket sätt de kan arbeta vidare med jämställdhet och upphandling.

34


Till arbetet med det s k länsuppdraget – som en förstudie till RUS – kopplades ett genus och jämställdhetsperspektiv såväl i de dialogseminarier som genomfördes som i den konkreta rapporten. Under året har arbetet med Främja kvinnors företagande fått ny fart och en förstudie har genomförts för att undersöka på vilket sätt satsningen ska riktas under de kommande åren. Ett av målen är att de ordinarie stödstrukturer som finns för företagare och deras utveckling ska ha jämställdhetsintegrerats. Förhoppningen är att det ska leda till att fler kvinnor startar och driver företag. Vid ordinarie träffar mellan dessa aktörer och Region Gävleborg lyfts numera jämställdhet in som en tillväxtfråga. Genusrapporten, Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr, som togs fram i projekt Jämresursen år 2010 har rönt stor uppmärksamhet och utgjort ett bra kunskapsstöd för att koppla jämställdhetsproblematik till regional utveckling och tillväxt. Detta är inte längre en abstrakt och kontroversiell fråga utan en naturlig del av arbetet inom Region Gävleborg. Ett aktivt stöd såväl ekonomiskt som vilje/kunskapsmässigt från både politisk och tjänstemannaledning har varit avgörande för detta arbetes framgångar. Ett visst samarbete med Resurscentra för kvinnor har funnits genom att vi deltagit som partner i projekt Winnet8. En risk med att inte själv äga och bedriva strategiskt jämställdhetsarbete utan istället överlåta arbetet till en extern aktör, som till exempel resurscentra är att det inte leder till konkret jämställdhetsintegrering utan det istället förblir sidoordnat. För att frågan ska få tyngd och mandat måste vi själva äga den och ansvaret för processerna kopplade därtill. Däremot kan resurscentra bidra genom att verka på den lokala nivån direkt gentemot medborgarna och vara en samarbetspartner till regionförbundet.

35


Producerad av Region Gävleborgs informationsavdelning Bilder: Istockphoto Illustrationer: Åsa Jägergård Ruddammsgatan 30, Gävle Tel: 026-65 02 00 Fax: 026-12 29 09 info@regiongavleborg.se www.regiongavleborg.se

Det statliga uppdraget 2011  

uppdraget fran staten till region gavleborg

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you