PBE lehti Eko 022018 sv

2 2018

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING VAD HÖRS JANINA?

VI FLYTTAR ANDRA GÅNGEN

LUNDAGATANS BETJÄNINGSPUNKT

Kundtidningen fyller 20 år

Om bara väggarna kunde berätta...

Vi är ännu närmare Borgå torg

DET FINNS ENKLA SÄTT ATT MOTVERKA KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Genom att välja Borgå Energis kolneutrala och utsläppsfria energi bryr du dig om kommande generationer.

Samtidigt garanterar du att din förbrukade energi inte belastar miljön.

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR 100 % FÖRNYBAR OCH GARANTERAD MED URSPRUNGSCERTIFIKAT tel. 019 661 411 info@porvoonenergia.fi | www.borgaenergi.fi

I detta nummer

9

Det har gått tjugo år Janina Fry, vad hörs?

Borgå Energi -bolagens kund­ tidning fyller 20 år.

I det här numret kan du läsa om tidningen och personer bakom den.

21

Delta i tävlingen

22

17

4

17

Händelserika tidningsår.

Vi öppnar senare i höst en betjäningspunkt i centrum.

LEDAREN

16

NÄR ELVERKET BLEV AKTIEBOLAG Roy Granroth berättar om tiden som verkställande direktör åren 1981–2006.

LUNDAGATAN 7

18

DEN GNISTRANDE PENNAN Anja Laitimo-Strengell var kundtidningens första chefredaktör.

12

24

FLIS LOKALT OCH KOLSÄNKA Vi använder flis och skogsrester från närområdet.

28

OM FAKTURERING OCH ROPO Ropo i Kungsporten förnyade vår fakturering 1.6.2018.

L E DA R E N

Händelserika tidningsår

Mycket har hänt under de 20 år, som Borgå Energis ­k undtidning utkommit. Sist och slutligen kanske inte så mycket för själva tidningens del. Den har funnit sin plats som en viktig kontaktlänk mellan bolaget och kunderna.

Rent u ­ tseendemässigt har tidningen förstås moderniserats under årens lopp, men innehållet har hela tiden varit en blandning av informativa artiklar med anknytning till bolaget och mera allmängiltigt energibranschmaterial. Reportage och intervjuer har gett tidningen ökat läsvärde.

FOTO: LOTTA ÅBERG

För energibranschen och Borgå Energi har de 20 åren varit desto händelserikare. Kort efter det att vi startat kundtidningen år 1998 fick alla elanvändare rätt att konkurrens­ utsätta sin elanskaffning. Det ledde till stora svårigheter för mindre bolag som Borgå Energi i och med att de förnyade elinköpsavtalen då var i kraft ännu 4–8 år på en avsevärt högre nivå än prisnivån på börsel.

Men vi klarade det med idogt arbete och effektiverings­ åtgärder, och till exempel i fjol kunde vi glädjas åt att vår elförsäljning ökade med närmare 20 procent.

De 20 tidningsåren har för Borgå Energis del vid sidan av de utmaningar, som den nya elmarknadslagen förde med sig, präglats av bland annat stora satsningar på miljö­vänlig produktion, vilka gjort att bolaget redan nu fyller EU:s miljö­k rav för år 2050. All den el, som Borgå Energi säljer, är koldioxidfri och fjärrvärmen till nästan 100 procent ­baserad på förnybart bränsle.

Kundtidningen kommer att ha mycket att informera om också i fortsättningen då Borgå Energi vidareutvecklar sin verksamhet i en allt miljövänligare riktning.

Patrick Wackström verkställande direktör

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 BORGÅ tel. 019 661 411 borgaenergi.fi info@borgaenergi.fi

4 Eko 2/2018

Chefredaktör Ella Kaasinen

Ombrytning FPW Firmaservice

Redaktörer Patrick Wackström Rolf Gabrielsson Marika Kangaskolkka Pamela Westerlund

Omslagsbild Janina Fry fotograf Oscar Lindell

Layout Sherpa

Tryckeri Painoyhtymä Oy Upplaga 32 000 stycken

PBE NYHETER

SPILLVÄRME

Kan vi utnyttja spill­ värmen som uppstår i Sköldvik?

I NESTES OCH BOREALIS anläggningar i Sköldvik uppstår en betydande mängd spillvärme med låg värme som man härtills inte har kunnat utnyttja. Det är nu ­a ktuellt att utreda möjlig­h eterna att utnyttja spillvärmen eftersom teknologierna har utvecklats. Till följd av detta har man påbörjat en teknisk-ekonomisk förundersökning. Förutom Borgå Energi deltar i utredningen också Neste Abp, Borealis Polymers Oy, Helen Ab samt Vanda Energi Oy. Ett samarbete med Sköldvik skulle erbjuda möjligheter att minska på värmeanskaff-

I BORGÅ

ningens koldioxidavtryck.

Energiskt på Borgå dagarna och Jump In evenemanget

Utredningen förverkligas av Neste Engineering Solutions Oy i samarbete med Gaia Consulting Oy. Målet är att utredningen skall vara klar under våren 2019.

FOTO: LOTTA ÅBERG

15,0 kg

BESÖKTE DU OSS på Borgå dagarna lördagen den 9 juni?

Vi var på plats tillsammans med vår samarbetspartner Playgreen Finland Oy som gav info om solenergi. Dessutom kunde man bekanta sig med EeGo-elskotrar som Borgå Elnät hade med sig.

Evenemanget var lyckat och människorna var glada. Cykeln som vi lottade ut bland alla de som deltog i tävlingen gick till Eeva Vuorihuhta från Borgå – grattis ännu en gång till Eeva!

JUMP IN FOTO: OLLI VANIALA

Borgå Energi deltog i Jump In VINNARE

evenemanget som arrangera-

Chokladtävlingens vinnare

des i Uusimaa Arenan i Kokon söndagen den 2 september.

Dagens snabbaste pedal­ trampare var Miska Hirvelä – grattis Miska och tack till

CHOKLADBITEN i vårens tävling vägde

alla wattcyklister!

15,0 kilo. Vi fick nästan 200 gissningar och endast ett svar var på decimalen rätt.

Grattis Brita Wilander och tack Lilla Chokladfabriken i Borgå för kaffe och chokladkaka, och för den korg fylld av lokalt handgjord choklad som ni över­ räckte åt Brita!

VI BETJÄNAR I VARDAGEN. MERA BRA TILLSAMMANS

Eko 2/2018 5

PBE NYHETER

FJÄRRVÄRME

Reparationsarbeten på Gammelbackavägen­ FJÄRRVÄRMENÄTET REPARERAS Ifall du bor eller har rört dig i Pepotområdet under sommaren har du säkert lagt märke till fjärrvärmenätets stora byggnadsplats på Gammelbackavägen.

Att röra sig på ett byggnadsområde kräver alltid extra uppmärksamhet. På området finns många trafikmärken och staket som begränsar samt styr hur man får röra sig.

De största fjärrvärmerören som installeras på området är 16 meter långa och nästan en meter i diameter. Ett rör väger cirka två tusen kilo vilket gör att det är krävande arbete att flytta på dem samt att installera dem. Fjärrvärmerören skall också tåla ett mycket stort

Förutom att svetsarbetet kräver precision, så är det också tidskrävande. Svetsningarna görs alltid på installationsplatsen.

tryck vilket gör att ihopsvetsandet av dem kräver stor noggrannhet: En svetsare svetsar cirka fyra svetsfogar per dag. Arbetet på Gammelbackavägen blir klart under hösten 2018.

FOTOT: JANNE EKMAN

DEPONIGAS

Deponigas från Domargård värmer husen DEN VÄRMEENERGI som insamlas från avfalls­c entralen används nu i Borgå

Finlands tuffaste cykellopp kördes den 10.6.2018 och vanns av Pung Peeter, Cycling Tartu, 3:43:02, tvåa blev Tipper Jacob Memil Pro Cycling, 3:43:10 och trea Andersson Emil, Giro Cycle Team 3:43:16. Tävlingens distans är 154 km.

fås från deponigasen räcker till att värma upp cirka 500 egnahems­ hus. Rosk’n Roll-avfallshanterings­

DONATION

Ett nytt vandringspris för Borgåloppet – Med det nya ståtliga priset vill vi

cykellopp kördes för 90:e gången.

också lyfta profilen på den anrika

Tävlingen har fått ett nytt pris done­

tävlingen, konstaterar vinnaren för

rat av Borgå Energi. Genom priset vill

Borgåloppet år 1979, nuvarande

man hylla Borgåloppets strålande

verkställande direktör på Borgå

historia samt alla tävlingens vinnare

Energi, Patrick Wackström.

genom tiderna.

Man har graverat in alla vinnare och

Priset som fått namnet Hellracer har

klubbar allt sedan 1926 på den i silver

designats och förverkligats av guld­

gjorda brickan på prisets piedestal.

smeden Jyrki Karvinen.

Mera information porvoonajot.fi

tjänstens nya biogasanläggning invigdes 26.3.2018.

FOTO: TARJA SALOJÄRVI

BORGÅLOPPET som är Finlands äldsta

6 Eko 2/2018

Energis fjärrvärmenät. Energin som

Vi öppnar snart på adressen

Lundagatan 7

Vårt nya servicekontor öppnar snart på Lundgatan 7 i Borgå.

Följ med tidtabellen för flyttningen på vår hemsida!

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR 100 % FÖRNYBAR OCH GARANTERAD MED URSPRUNGSCERTIFIKAT tel. 019 661 411 Nättjänsten Min Energi betjänar dygnet runt asiakaspalvelu@porvoonenergia.fi www.borgaenergi.fi Eko Eko 1/2017 2/2018 7 7

8  Eko 2/2018

KARRIÄR

Vad hörs Janina?

TEXT Rolf Gabrielsson FOTO Oscar Lindell

S

tället är det samma. Den stora spegeln på väggen likaså. Kvinnan vid bordet är också den samma som för tjugo år sedan. Men mycket har hänt i Janina Frys liv sedan hon blev intervjuad på Café Cabriole i Borgå för Borgå Energis första kundtidning. Året var 1998.

Då hette hon Janina Frostell. Nu är släktnamnet Fry. En i raden av de många Borgåskönheter, som skördat framgångar i både nationella och internationella tävlingar.

Janina vann som 20-åring Suomen Neito-skönhetstävlingen år 1993 och blev samma år sjätte i Miss World-tävlingen.

Intervjun med henne i Borgå Energis kundtidning sex år senare rubricerades emellertid ”Janina Frostell på tröskeln till sångarkarriär”. Det var några månader före utgivningen av hennes första skiva.

Och visst blev det en karriär också som sångare för Janina, som hade jobbat en hel del som mannekäng efter framgångarna i skönhetstävlingarna. På frågan vad allt hon sysslat med under åren efter kundtidningsintervjun svarar hon, på samma ställe som för tjugo år sedan, att den första skivan följdes av flera.

– Jo, det var en barndomsdröm jag fick förverkliga. Det var jättespännande och det är klart att när man är i den åldern och har en passion för någonting så är man ju också litet naiv, vill tro på drömslott och liknande.

Riktigt så som hon önskat sig blev det enligt Janina först efter den första skivan när hon hade ett professionellt skivbolag bakom sig.

– Det är få som vet att jag också höll på med live-uppträdanden i sju år. Vi samlade ihop ett sju personer starkt eget

band, Janina and the Band, som vi turnerade med i Finland på festivaler och nattklubbar. Vi uppträdde med egna låtar, men hade också covers på repertoaren.

Många drar sig kanske däremot till minnes att Janina också varit med i Eurovisionssammanhang. Den låt, som Laura Voutilainen vann den finländska uttagningen med år 2002, kom från Janinas penna.

Bilden är en skanning från artikeln om Janina Frostell i energibolagets kundtidning 1/1998. Fotografen okänd.

Eko 2/2018 9

Modellåren saknar jag inte längre, har blivit något av en ”kotikissa”

– Jag skrev låtar tillsammans med ett team för en egen skiva och sen tyckte jag att låten Addicted to You kändes litet jobbig och att jag inte vill ha den själv, storyn gick litet under huden, så om någon ville ha den så var det bara att ta den, och Laura ville.

I finalen i Tallinn blev Laura tjugonde. Lettland vann.

Musiken är fortfarande en del av Janinas liv också om hon inte själv längre är aktiv på det området. Det är däremot hennes man Mark Fry, som hon gifte sig med år 2007 och som hon har två barn med, elvaåriga Sophie och åttaåriga Brandon. Mark valdes ifjol till vd för Warner Music Finland, ett bolag, som han jobbade för också redan då Janina och han träffades.

EGET KLÄDMÄRKE För Janina är det nu dammode och det egna varumärket som gäller. Hon har i elva år haft en egen kollektion. Den saluförs i K-Citymarkets affärer och dessutom i mindre skala i hennes egen webbshop.

– Jag är jättelycklig över att ha K-Citymarket-kedjan som försäljningskanal. Det möjliggör tillräckligt stora volymer.

Kollektionerna omfattar mest innekläder och skor. Jag gör också ibland till sommaren baddräkter.

Missar och misser Det är fint att tidningen väcker känslor.

10 Eko 2/2018

KARRIĂ„R

En tid fÜrknippades Janina intimt med baddräktsmode. Det var üren efter intervjun i Borgü Energis kundtidning, 19992003 dü hon var kända Panos Emporios modell. GreklandsfÜdda Panos Papadopoulos startade ür 1986 Panos Emporio i Sverige och blev med en güng berÜmd fÜr sina baddräkter. – Modellüren saknar jag inte, har blivit nügot av en �kotikissa�, som trivs hemma. SkÜnt att inte behÜva resa iväg nügonstans. Janina ler själv üt sina ordval. – Jag blir ju ocksü sprükmässigt helt Borgübo, när jag kommer hit.

Och hur ofta är det? – Ganska sällan tyvärr. Har kusiner här och tvü mostrar, men speciellt nu när fÜräldrarna är borta är minnena jobbiga. Tragiskt att bägge skulle gü bort inom en sü kort tid, det är en sü stor del av historien som fÜrsvinner, det kommer hela tiden saker som man skulle vilja früga eller prata om. Jag behÜver bara kÜra Üver bron sü är känslosvallet där, det blir rena rama Memory lane, men det här har varit riktigt kiva, säger Janina om intervjustunden. – Kanske jag i terapisyfte borde komma hit litet oftare.

Hon flyttade ganska snabbt efter kundtidningsintervjun frĂĽn BorgĂĽ till Helsingfors. Numera bor familjen Fry i Esbo.

I intervjun nu, tjugo ĂĽr efter den fĂśrsta, blir det ocksĂĽ litet tal

om Borgü Energi. VD Patrick WackstrÜm, som var med ocksü dü, püminner om att Janina kort efter intervjun uppträdde som konferencier pü bolagets 100-ürsjubileumsfest ür 2000 tillsammans med framlidne P-H. Nyman.

STROKAN FRÅN BORGÅ ENERGI? – Och sü sent som ifjol samarbetade Janina och Borgü Energi igen, konstaterar Patrick. – Jo, jag speakade bolagets presentationsvideo, minns Janina.

Och pü tal om det sü kommer Janina och Patrick in pü el­energifÜrsäljningsämnet. Janina ställer sig litet kritisk till de elfÜrsäljare, som raggar kunder i till exempel kÜpcentrum. – Det fÜrstÜr litet feelingen att bli kapad av nügon elfÜrsäljare när man bara kommit fÜr att handla.

Janina ville ännu ha – och fick – bekräftelse pü att hon kan välja att kÜpa sin elenergi av till exempel Borgü Energi fastän bopülarna finns i Esbo. – Och vad skall jag gÜra fÜr att fü strokan frün Borgü Energi? – Det är hur enkelt som helst, skicka en kopia pü din senaste elräkning, därifrün für vi alla behÜvliga uppgifter och kan skicka dig en offert, fÜrklarade Patrick och understrÜk att nätavgiften ändü alltid faktureras av nätbolaget pü orten, i Janinas fall Caruna.

fick en hel del klagomĂĽl, fĂśr i mĂĽnga

under tjugo tidningsür. Tidigare chef­

hushüll är ju den ena parten finsk och

redaktĂśren Anja Laitimo-Strengell drar

den andra svensk och man var jät­

sig till minnes en smĂĽtt roande episod.

tenĂśjda med att texterna funnits pĂĽ

– Vi hade skrivit om Janina Frostell

bĂĽda sprĂĽken i samma tidning. Det

och andra skĂśnheter frĂĽn BorgĂĽ, som

kom till och med in kunder här pü kon­

klarat sig bra i misstävlingar, och i rub­

toret och sade att vi gjort ett dĂĽligt

riken använt ordet Borgümissar. En

beslut när vi bÜrjade med tvü skilda

artig herreman ringde upp mig och

tidningar.

FOTO: LOTTA Ă…BERG

RESPONS Ett och annat har fÜrstüs hänt

đ&#x;”˛

pü­p ekade at t de vackra och fina

– Det kunde ju vara sü att mannen i

­d amerna ingalunda är nügra missar

familjen hade finska som modersmĂĽl

utan misser. Det olyckliga ordvalet

och elavtalet var i hans namn, vilket

hade ingen reagerat pĂĽ i de olika

betydde att tidningen kom till dem

skedena i framställningen av tidningen.

pĂĽ finska. Frun i huset, som var svensk

Ninni Ukkola-Suuronen, som suttit i

och skulle ha velat läsa tidningen pü

växeln ända sedan det fÜrsta numret

svenska, blev dĂĽ utan en tidning pĂĽ

av kundtidningen och som kopplat

sitt eget modersmĂĽl. Och vice versa.

Enligt Ukkola-Suuronen har de fles­

vidare samtal ocksü rÜrande tidning­

– Vi märkte att det inte var ett bra

ta gillat tidningen och tyckt att den

en, minns ett fĂśrsĂśk med att gĂśra den

beslut att dela tidningen i tvü. Sü bo­

innehĂĽller bra information, gĂśr BorgĂĽ

i tvĂĽ versioner, en pĂĽ finska och en

laget beslĂśt snabbt att ĂĽtergĂĽ till det

Energi bekant liksom ocksü anställdas

pĂĽ svenska.

gamla systemet med bägge sprüken

ansikten, man vet vem man ringer och

i samma tidning.

pratar med.

– Det experimentet fÜll inte väl ut. Vi

Ninni Ukkola-Suuronen var Borgü Energis bekanta telefonrÜst fÜre telefonväxeln utlokaliserades.

 Eko 2/2018 11

VI FLYTTAR GÅNGEN

På bilden från vänster Ninni Ukkola-Suuronen, Nichlas Lindström och Markus Weckström.

12 Eko 2/2018

H I S T O R I S K A F LY T T N I N G A R

FÖR ANDRA PÅ 120 ÅR

Rätta val har genom tiderna stärkt vårt energibolag. Även verksamhets­ställena har haft sin naturliga förklaring.

TEXT Rolf Gabrielsson FOTO Lotta Åberg

Eko 2/2018 13

Borgå Elektriska Aktiebolag inledde sin verksamhet inne på gården vid Ågatan år 1900. På den här bilden från 1903 syns elverkets skorsten.

Elproduktionen skedde vid den tiden med ångkraft.

Foto: Natalia Linsén. Borgå museum.

 En interiör från den nya elektricitetscentralen.

Foto: Georg Christiernins samling, Borgå museum.  När elaktiebolaget övergått i Borgå stads ägo byggdes en ny elektricitetscentral vid vägen till Östermalm (nuvarande Mannerheimgatan) i början på 1910-talet.

Foto: Georg Christiernins samling, Borgå museum.

B

orgå Energi Ab:s anor går tillbaka ända till år 1900.

Under de snart 120 verksamhetsåren har bolaget haft sitt huvudsäte på två platser, största delen av tiden i den nuvarande kontorsbyggnaden vid Mannerheimgatan.

Därifrån flyttar man ut senare i höst när också kontorsfunktionerna förläggs till Tolkis, där huvuddelen av produktionen funnits sedan länge och därifrån den egna el- och fjärrvärme­ produktionsverksamheten i sin helhet styrs.

Det var vid Ågatan allt började. Där inleddes produktion och distribution av elektricitet den 3 september år 1900 i ett på privat grund startat företags regi, Borgå Elektriska Aktiebolag. Det grundades av fabrikant R.W. Ekblom och köptes sedermera år 1911 av Borgå stad, som ändrade det till ett kommunalt elverk. Det omskapades i sin tur senare via olika skeden till dagens hundraprocentigt stadsägda energibolag.

Elproduktionen skedde i början tidstypiskt med dieseloch ångkraft. År 1912 var elförbrukningen i Borgå redan så stor att produktionskapaciteten inte längre räckte till. Verket utvidgades med en dieselmotor på 180 hästkrafter, men kraftcentralen var ändå snart med sina två dieselmaskiner så hårt belastad att ångmaskinen inte längre räckte som reserv.

Det stod samtidigt klart att det inte lönade sig för staden att investera mera pengar i den gamla hyrescentralbyggnaden.

14 Eko 2/2018

Därför beslöt man att bygga en ny elektricitetscentral vid vägen till Östermalm med utrymmen för maskiner, ackumulatorer, verkstad och lager samt affär och kontor. Disponenten skulle få ett eget kontorsrum och vattenverket två. Den år 1912 anskaffade dieseln skulle flyttas till den nya centralen och två nya dieselmotorer införskaffas.

KÄND ARKITEKT Den nya byggnaden planerades av Selim A. Lindqvist, en av de främsta sekelskiftsarkitekterna i Finland. Han var först i Finland med att använda många nya tekniska lösningar, av ­v ilka en del också implementerades i elcentralbyggnaden i Borgå.

Byggnadens fasader återspeglar den senare jugendtiden i Lindqvists arkitektur, där tegel kombineras med delvis släta och delvis utsmyckade påputsytor.

I planeringen av den nya elektricitetscentralen beaktades också framtida utvidgningsbehov. Projektet avancerade raskt och den 15 oktober 1913 stod den nya centralbyggnaden vid nuvarande Mannerheimgatan 24 färdig. Där har Borgå Energi hunnit verka i 105 år när man nu lämnar den för att flytta till Tolkis.

I värdebyggnaden har det inte på årtionden producerats elektricitet, och där har inte heller på länge funnits vare sig

H I S T O R I S K A F LY T T N I N G A R

ackumulatorer, butik eller utrymmen fÜr vattenverket. Den har enbart använts fÜr kontorsändamül.

Under ürens lopp har det gjorts ändringar i byggnaden i münga repriser. Den har ocksü byggts till, men den ur­­ sprungliga arkitekturen är välbevarad.

I Tolkis har Borgü Energi tvü biovärmekraftverk, det üngkraftverk man kÜpte av Sydfinska Kraft ür 1995 och senare uppdaterade till ett bio­värmekraftverk samt det bolaget själv byggde ür 2013.

Tvü ür tidigare hade bolaget kÜpt kontorsbyggnaden i Tolkis, som stütt tom efter det att Stora Enso upphÜrde med sügverksamheten ür 2009. I affären med Stora Enso ingick ocksü den gamla cellulosafabriksbyggnaden och andra byggnader samt mark.

Kontorsbyggnaden bestür av tvü sammanbyggda, vid olika tillfällen uppfÜrda huskroppar. Den äldre är frün 1950-talet och byggdes ur­­sprungligen som en socialbyggnad fÜr de anställda pü cellulosafabriken dü det visat sig svürt att finna utrymmen fÜr sociala behov inom fabrikens väggar.

SOCIALBYGGET BLIR KONTORSLOKALER Socialbygget, som det ocksü kallats, omfattade ett Üvre och ett nedre plan och rymde tvättrum med duschar, klädsküp och toaletter fÜr Üver 200 personer frün alla arbetstagargrupper. FÜr kvinnor fanns separata utrymmen. I källarvüningen inrymdes en kantin fÜr skiftesarbetare.

Socialbygget sades vara det modernaste pü sin tid. Det berättas att arbetarna till en bÜrjan drog sig fÜr att använda de fina utrymmena och fortsatte att ta sig hem otvättade efter arbetspassets slut. Düvarande fabriksdisponenten, Tor EklÜf, kom dü pü idÊn att bjuda in arbetarnas hustrur fÜr att bekanta sig med utrymmena, som enligt uppgift efter det var i flitig användning.

Byggnaden uppfÜrdes av byggmästare Willberg och invigdes den 3 maj 1952. Nügra uppgifter om vem, som stod fÜr den arkitektoniska utformningen, har inte gütt att finna. År 1979 beslÜt Tampella, som ür 1964 kÜpt Aug. EklÜf Ab med cellulosafabrik, byggnader och hela fabriksomrüdet i Tolkis, att ändra socialbyggnaden till kontorslokaler.

FÜre det hade bolagsledningen ür 1973 fattat beslut om att lägga ned cellulosafabriken och i stället bygga en modern storsüg.

FÜr planeringen av omändringen svarade ingenjÜr L. Nylund och arkitekt Anneli Suvanto. Ändringsarbetena pübÜrjades i slutet pü ür 1979 och utfÜrdes av byggnadsbyrü P-O Johansson. Vüren 1980 var ändringen gjord.

Kontorsfrügan var emellertid inte helt lÜst med den här ütgärden. En del funktioner fanns kvar i den gamla kontors-

BorgĂĽ Energis nya huvudkontor stĂĽr inflyttningsklart under hĂśsten 2018.

Fastigheten som i tiderna kallades fÜr socialbygget stod fÜr modernitet och nytänkande. Energibolagets personal hoppas kunna leva upp till samma motto. (Foto Rolf Gabrielsson)

byggnaden. Planeringen fortsatte med hjälp av üterigen duon Nylund och Suvanto och utmynnade i ett nybyggnadsbeslut.

Den nya byggnaden skulle anslutas till den ombyggda socialbyggnaden. Och bildar alltsü nu den del av kontorsfastigheten, som gür vinkelrätt mot väster frün den äldre huskroppen.

Ocksü nu var det byggnadsbyrü P-O Johansson, som utfÜrde byggnadsarbetena. Den nya kontorsdelen stod färdig sensommaren 1983.

Efter att sügen 1993 Üvergütt i Stora Ensos ägo fungerade fastigheten som skogskoncernens kontor ända tills sügen lades ned. I Borgü Energis ägo har byggnaden använts som bland annat kontor och lager fÜr entreprenÜrerna under den tid biokraftverksbygget pügick. När det blev färdigt ür 2013 flyttades ocksü kraftverkskontoret dit frün den gamla kontorsbyggnaden. Den har nu renoverats frün golv till tak och är färdig att ta emot personalen frün Mannerheimgatan 24 i slutet pü üret.

Den drygt sekelgamla byggnaden vid Mannerheimgatan kommer att säljas. Den senare uppfÜrda byggnaden pü tomten rivs, när den nya elcentralen, som nu byggs, blivit färdig.

Sista flyttlasset gĂĽr i slutet av ĂĽret.

đ&#x;”˛

Källor: Tolkis i ord och bild I–III, Tolkis Gillet r.f. 1996, 1998 och 2001; Kiinni sähkÜssä, Etelä-Suomen Voima Oy:n historia ja kuvia 75 vuoden ajalta, Risto Valkeapää 1991; Energi ur tidens strÜm, 100 ür elektricitet i Borgü, Risto Valkeapää 2000; Borgü cellulosafabrik 1893–1975, Tom EklÜf 1975; Borgü Energi, En tillbakablick pü üren 2000–2009, Rolf Gabrielsson 2009; Frün elektricitetsverk till energihus, En värdebyggnads münga skepnader, Rolf Gabrielsson 2013; Henning Johansson; Hans HÜgstrÜm.

 Eko 2/2018 15

När energiverket blev ett aktiebolag Roy Granroth blickar tillbaka pü sin tid som verkställande direktÜr 1981–2006 TEXT OCH FOTO Rolf Gabrielsson

B

orgĂĽ Energi har alltid prioriterat lĂĽga energipriser ĂĽt sina kunder.

Men lüga priser har inget värde om inte kunderna vet att det är mület och tror pü det, konstaterar Roy Granroth, när han blickar tillbaka pü sin tid som vd fÜr bolaget 1981–2006, och tiden dü elmarknadsmonopolen Üppnades fÜr fri konkurrens pü 1990-talet. – Vi hade beställt vürt fÜrsta egna kraftverk, naturgaskraftverket i Harabacka ür 1991 och ombildade i samband med det energiverket till Borgü Energi Ab fÜr att snabbt kunna reagera pü marknadsutvecklingen. Jag minns än hur fÜrvünad jag var Üver den lüngsamma kommunala tügordningen när jag kom till bolaget. Men ocksü efter bolagiseringen ansüg allmänheten att Borgü Energi liksom münga andra tidigare kommunala energiverk fortsättningsvis hade kvar den kommunala ineffektivitetsstämpeln, minns Granroth. – Monopolens negativa sida är att ingen vet om verksamheten är effektiv eller tvärtom, om den inte är Üppen och uppriktig. – I det läget ansüg vi pü Borgü Energi Ab att aktiv information till kunderna och politikerna var det som behÜvdes.

DärfÜr beslÜt vi att gÜra en egen, lokal tidning. I den kunde vi belysa verksamheten och vüra mülsättningar, berätta vem vi är och vad vi gÜr, men även till exempel klarlägga fÜljderna av de pü den tiden allmänna bolagsfÜrsäljningarna.

Enligt Granroth var marknaden verkligt

16  16  Eko Eko 1/2018 2/2018

rÜrig dü monopolverksamheten brÜts upp. Det fanns agenter, som ville büde kÜpa och sälja kommunala energibolag.

De fann ocksü vägen till Borgü Energi, där de ändü inte hade nügot att hämta även om det fanns politiker, som ställde sig positiva till en fÜrsäljning.

Borgü Energis lüga energipriser till­ talade konsumenterna, men lockade ocksü kÜpaspiranter, fÜrklarar Granroth. – Lüga priser innebar fÜr dem en mÜjlighet att hÜja priserna och att pü det sättet finansiera ett kÜp, som sedan pü relativt kort tid skulle vara betalt, av kommunborna i form av de fÜrhÜjda energipriserna. Öppnandet av elenergifÜrsäljningen fÜr fri konkurrens var en av de münga stora händelser, som präglade Roy Granroths vd-ür. Borgü Energi har klarat sig bra i den Üppna konkurrensen. – FÜr ett litet bolag som Borgü Energi är det viktigt vad släktingar och vänner tycker. Om de är nÜjda sü faller det sig ofta naturligt att fÜlja deras exempel.

FÜrstüs är det viktigt att priserna ligger pü en konkurrenskraftig nivü.

Utvidgningen av fjärrvärmeverksamheten kring millennieskiftet var en annan stor händelse pü den Granrothska tiden. Utvidgningen bottnade i ledningens uppfattning att det borde finnas en gemensam energipolitik och enhetliga distributionsnät fÜr el- respektive fjärrvärme i hela Borgünejden. – Det var ett projekt, som krävde mycket arbete och där jag liksom ocksü

i andra sammanhang hade stor nytta av de kontakter och vänner jag hade pü olika strategiska hüll inom branschen, berättar Granroth.

Slutresultatet var att Borgü Energi ür 1995 kunde kÜpa Sydfinska Krafts elnät och vattenkraftverk i Borgü lands­ kommun, Pernü och Borgnäs samt fÜljande ür ocksü Tolkis värmekraftverk och fjärrvärmeverksamheten i Borgü landskommun. – Vi hade redan 1981 ingütt ett fjärrvärmeavtal med Sydfinska. Det var det fÜrsta stora beslutet efter det att jag bÜrjat som vd, berättar Granroth. Vi hade andra alternativ, bland annat att skÜta fjärrvärmefÜrsÜrjningen i staden med separata anläggningar eller med spillvärmekÜp av Neste i SkÜldvik.

Valet fÜll pü Sydfinska Kraft bland annat efter att bolaget erbjudit sig att pü egen bekostnad bygga en fjärrvärmerÜrledning frün Tolkis till stadens gräns.

Sedermera stod Sydfinska ocksü fÜr finansieringen av ledningsdragningen ända till Mannerheimgatans bro.

I bÜrjan pü 2000-talet kunde Borgü Energis kundtidning berätta att bolaget ocksü etablerat sig som fjärrvärmeleverantÜr i Lovisa och Askola. Senast i det skedet hade steget tagits frün lokalt elektricitetsverk och energiverk till regionalt energibolag.

Men som Roy Granroth, nu ocksĂĽ som pensionär konstaterar, sĂĽ är den lokala fĂśrankringen fortsättningsvis inom bolaget a och o. đ&#x;”˛

S E RV I C E P U N K T

Vürt nya betjäningskontor Üppnar senare i hÜst.

Vi Ünskar dig välkommen!

Frün vänster: Josefine WalldÊn, Nichlas LindstrÜm, Camilla Ek, Niina Kokko, Iida WillstrÜm, Patrick WackstrÜm och Janette Englund

MITT I BORGĂ… Lundagatan 7 TEXT Marika Kangaskolkka FOTO Lotta Ă…berg

D

evisen fÜr Borgü Energi lyder: Alltid nära, alltid lokalt, ocksü i fortsättningen. Huvudkontoret flyttar denna hÜst frün centrum till Tolkis, där energibolaget redan har omfattande verksamhet. Flyttningen medfÜr smärre fÜrändringar och en av dem är ett nytt serviceställe fÜr energikunder mitt inne i staden, pü Lundagatan 7. Som verkställande direktÜren Patrick WackstrÜm säger: – Ett av vüra värden är att vara lokalt närvarande. Vi kan bara inte lüta centrum bli utan en servicepunkt när vi funnits där sedan 3.9.1900.

LÄNGRE ÖPPETHÅLLNINGSTIDER Pü Lundagatans kundtjänst kommer 2–3 personer att arbeta under vardagarna och det inrättas även en mÜteshÜrna där fÜrsäljare och planerare vid behov kan stämma träff med sina kunder. De som jobbar med kundtjänst växlar arbetsplats mellan centrum och kontoret i Tolkis. FÜrutom det nya centrala läget, justeras även Üppethüllningstiderna. Man kommer flera vardagar i veckan att ha Üppet till 17.00. – Vi vill ge service via alla kanaler och üt alla vüra kunder.

DärfÜr var det självklart att Üppna en servicepunkt i centrum fÜr personlig service, berättar Janette Englund, fÜrsäljningschef och ansvarig fÜr det kommande centrumkontoret. Det är även en principfrüga fÜr oss att kunna ge service pü büda inhemska sprüken, samt vid behov pü engelska, tillägger hon.

FÜrstüs fortsätter kundservice per telefon och pü nätet via Min Energi, en tjänst som är tillgänglig alla dagar i veckan och under alla dygnets timmar.

GODA RÅD OCH HJÄLP Kundtjänsten pü Lundagatan 7 betjänar i alla energifrügor, om det sü gäller el- eller fjärrvärmeavtal, nätavtal, fÜrsäljningsavtal, anslutningsärenden eller rüd om energianvändning. I faktureringsärenden betjänar Borgü Energi när det gäller avtalsfÜrändringar och elfÜrbrukning medan frügor rÜrande betalning och betalningstid handhas av Ropo Capital. – Energifrügor Üverlag kräver en grundlig genomgüng.

Kundtjänsten ska kunna ge goda rĂĽd och hjälpa kunderna, säger Englund. đ&#x;”˛

Ma

nn

ei erh

n Lu

mg

dag

at a

at a

n

n7

Torget

 Eko 2/2018 17

B O R GÅ B O

Den gnistrande pennan Det var Patrick Wackströms och min idé att starta en kundtidning. Vi hade ju redan övat med att ge ut personaltidningen Gnistan, så månne inte vår chef skulle godkänna förslaget.

TEXT Rolf Gabrielsson FOTO Maarit Gabrielsson

18 Eko 2/2018

ANJA LAITIMO-STRENGELL rekapitulerar händel-

seförloppet, som ledde till beslutet att år 1998 börja ge ut en egen kundtidning. Chefen hon hänvisar till var Borgå Energis dåvarande verkställande direktör, Roy Granroth och Wackström i sin tur verkställande direktör för Borgånejdens El Ab, ett av Borgå Energi Ab:s tre dotterbolag.

– Granroth var genast med på noterna.

Alternativet hade enligt Laitimo-Strengell varit att gå med i en gemensam tidning, som Voimatori Oy gav ut. Voimatori grundades för elhandel av nio elupphandlingsbolag, däribland Päijät-Hämeen Energia Oy. Det ägdes till nästan en tredjedel av Borgå Energi och hade Patrick Wackström som verkställande direktör.

– Voimatori-alternativet hade blivit nästan lika dyrt som en egen tidning och då hade vi ändå fått disponera bara en del av sidorna, berättar Laitimo-Strengell.

Hon var Borgå Energis första informations­chef sedan några år tillbaka då kundtidningsbeslutet fattades och blev chefredaktör för den nya tidningen samtidigt som hon fortsatte också som chefredaktör för personaltidningen. ­Dessutom svarade hon för ett infoblad åt personalen varje vecka.

Att det måste ha varit arbetsdrygt är lätt att föreställa sig, i synnerhet som Laitimo-Strengell

också hade ansvar för marknadsföringen.

– Jo, visst kunde det bli litet stressigt ibland, men jag tyckte om mitt jobb, det var omväxlande och bägge tidningarna uppskattades, berättar hon.

Ett bevis på uppskattningen var det betyg, som läsarna gav kundtidningen i de enkäter man regelbundet genomförde.

– Nummer 1 år 2002 fick till exempel medelvitsordet 8.5. Intressant är också att de flesta gillade tidningens tvåspråkighet. Vi fick höra att den till och med lämpade sig utmärkt som språkundervisningsmaterial.

INTRESSANTA OMSLAG Den egna tidningen fick rätt och slätt heta PBE, Borgå Energi -bolagens kundtidning. På pärmen till premiärnumret år 1998 stoltserade Borgåmissen Janina Frostell, på tröskeln till sin sångar­ karriär, som artikeln om henne rubricerades.

De första numren av tidningen producerades av Allpress Oy i Riihimäki, men senare övertogs ansvaret av Tom Kalima och samarbetet med Allpress upphörde. Samarbetet med Kalima fortsatte ända till slutet av år 2008.

– Kalima skrev det mesta och intervjuade efter att jag först kontaktat de aktuella personerna.

Men visst skrev jag också själv en del, berät-

Vem? NAMN Anja Laitimo-Strengell TJÄNST Borgå Energis informations­ chef fram till pensioneringen 2008 BOR i Borgå HOBBY Jag skriver min egen livs­historia på barnens begäran.

Rotary DOLD TALANG astrologi och födelse­kartor FAVORITELAPPARAT hårtork

Eko 2/2018 19

}}}

En växelverkan med läsarna

tar Laitimo-Strengell och tillägger att Seppo J. Sirkka var med i produktionen av tidningen ett antal ür som fotograf. –Redan i det fÜrsta numret bad vi läsarna berätta, vilken av artiklarna, som fÜll dem bäst i smaken, och frügade dem ocksü vad de ville läsa om i kommande nummer av tidningen.

Vi lockade med en romantisk herrgĂĽrdsnatt pĂĽ Hotell Haiko gĂĽrd, som vi lovade lotta ut bland dem som svarade.

Enligt Laitimo-Strengell fick man en hel del svar och ocksü artikelfÜrslag, dü och även i fortsättningen. – Vi berättade om intressanta fÜretag, personer, musikband och byggprojekt varvat med viktig information frün energibranschen och

energibolagets olika enheter. Den här växelverkan med läsarna upplevde jag som väldigt viktig och givande.

Under kundtidningens fÜrsta ür bÜrjade man pü bolaget ocksü ordna Öppet hus som en marknadsfÜringsütgärd. – Det blev en succÊ, liksom ocksü utgivningen av en väggkalender med Borgümotiv till julen.

Vi Ükade upplagan varje ür och ändü tog den slut fÜre julen. Münga kunder tittade in eller ringde i fÜrväg och frügade, om kalendrarna redan var tryckta.

Anja Laitimo-Strengell gick i pension ĂĽr 2008.

Personaltidningen Gnistan lades ned ĂĽr 2002, men infobladet PBE Express gjorde hon ända fram till sin pensionering. đ&#x;”˛

VI ÄR MÅNGA SOM UTVECKLAT TIDNINGEN Efter Anja Laitimo-Strengells pensionering Üvertogs chefredaktÜrskapet fÜr tidningen av Nina Fransas, som efterträdde henne som informationschef. Nina skÜtte uppgifterna fram till ür 2016, dü Cilla Mattheiszen tog Üver. Under Cillas chefredaktÜrskap framtogs en ny layout och tidningen fick namnet Eko. Hon efter­t räddes i sin tur av Ella Kaasinen frün bÜrjan av ür 2018. Ocksü Borgü Energis vd, Patrick WackstrÜm har hunnit vara chefredaktÜr fÜr tvü nummer av tidningen.

Tidningssidorna framställdes fÜrst av Tom Kalima framtill ür 2008, varefter LovisafÜretaget Peak Press svarade fÜr planering, layout och en viss artikelproduktion ända till ür 2015. Sedan dess har det varit FPW Firmaservice frün Borgü, som burit ansvaret fÜr tidningsframställningen, men som ocksü bidragit med artiklar tillsammans med Maarit och Rolf Gabrielsson.

I bÜrjan var tidningens upplaga 26 000 exemplar, i dag har tidningen läsare bland cirka 32 000 hushüll och fÜretag i Borgü och Lovisa med omnejd.

Kundtidningarna har sparats digitalt frĂĽn ĂĽr 2004 framĂĽt och hittas pĂĽ hemsidan borgaenergi.fi FĂśretaget Âť Aktuellt

20  Eko 2/2018

Bo rg ü En e rg i -b o la g e ns tid ni ng ha r ut ko m a m it tvü g ü ng e r o m ü r H ä r o m sl a re t. g e t frü n tid ni ng 2/20 10 .

TÄV L I N G

Delta i tävlingen

Vilket bolag är äldre

SIMOLIN ELLER BORGÅ ENERGI HANDELSMAN LEONARD SIMOLIN grundade år 1854 ett varuhus i hörnet av Krämaregatan och Mellangatan.

Huset känns ännu igen som ”Simolins hus” och är en betydan­ de del av vår stads historia och ett av landmärkena i stads­ bilden. Simolin Oy Ab fungerar fortfarande som järnhandel och virkeshandel i Hornhattula på Simolinsvägen. Bolaget hör numera till Rautanet kedjan.

Simolin Oy Ab är en av de tio äldsta affärerna i Finland och Borgås näst äldsta företag.

GISSA OCH VINN Vilket av företagen är äldre – Simolin Oy Ab eller Borgå Energi Ab? Skicka in ditt svar med kontaktuppgifter senast 30.11.2018 per e-post eko@porvoonenergia.fi (skriv i rubrikfältet ”Gissa och vinn”) ELLER skicka ett sms till numret 13131 ”PBE + ditt svar + ditt namn” (Modell: PBE Företag förnamn efternamn) Bland alla som deltagit i tävlingen lottar vi ut en Ryobi laddbar borrmaskin donerad av Simolin Oy Ab.  Simolin-bilden är fotograferad 1979 (Studio Lindell)  I Borgå museums arkiv finns många bilder av ”Elektricitetsverket”.

Den här vintriga bilden är från krigsåren, då fönstren var täckta med bräder. (Georg Christiernins samling, Borgå museum)

Eko 2/2018 21

ELHISTORISKA VINGSLAG PÅ SARVSALÖ TEXT OCH FOTO Marika Kangaskolkka

Förra sommaren renoverades en gammal trätransformator­ station i Horslök på Sarvsalö.

En kulturgärning tyckte många förbipasserande.

22 Eko Eko 2/2018 2/2018 22

M

arkägare Zarah Holmström tog kontakt med Borgå Elnät Ab angående röjningen kring både den nya och gamla transformatorn, och berättade att de stod i beråd att renovera den halvt igenvuxna trätransformatorstationen i Horslök. Borgå Elnät ville då gärna vara med på ett hörn och samarbetet startade förra vintern med röjning av området kring transformatorn. Stora träd och buskar hade med åren skickligt kamouflerat byggnaden så att den inte syntes från Horslöksvägen som går alldeles intill.

FOTO: ZARA HOLMSTRĂ–M

K U LT U R G Ă„ R N I N G

Trafun, som ortsborna säger, var i mycket düligt skick när arbetena inleddes. Det svedda träet upptill vittnar om att även den här trafun varit pü väg att brinna upp.

– Det verkar nog som om den stod där redan pü 1930-talet, berättar HolmstrÜm som talat med ortsbor. Vi fÜrnyade brädfodringen i samma stil som tidigare men till exempel dÜrren och det Üvre taket är original. Och vi mülade fÜrstüs med gulmylla, vilket den även fÜrut varit mülad med, tillägger hon.

Exakta uppgifter om SarvsalÜ transformatorstationens ursprungliga uppfÜrande finns inte längre att fü. Omrüdet hÜrde tidigare till Kymmenedalens elbolag och enligt deras gamla ritningar frün 1920-talet var den här typens transformatorstationer standarden till lüngt in pü 1930-talet. De tidiga transformatorernas teknik behÜvde skydd fÜr väder och vind, och trä som material var pü den tiden büde bekant och lättillgängligt. Senare när eldistributionsnätet växte och allt fler transformatorstationer byggdes, blev även utfÜrandet mer enkelt och snabbare att bygga. – Vi var gärna med i detta samarbete, säger Magnus Nylander pü Borgü Elnät Ab. Det finns inte längre sü münga trätransformatorstationer kvar, fÜr de hade tyvärr fÜr vana att brinna upp. Efter bränderna byggdes en del stationer om i till exempel tegel.

Magnus Nylander tror att den pü SarvsalÜ är den sista pü bolagets omrüde, och han tar gärna emot information om det ännu finns nügon annan bortglÜmd trätransformatorstation i närheten. Även SarvsalÜ stationen har varit utsatt fÜr eld nügon güng under sin historia. – Vi märkte att en del av virket i takets ena hÜrn var fÜrkolnat, det har nästan bÜrjat brinna där uppe under taket.

Vi lämnade det svarta träet synligt, som ett minne, berättar HolmstrĂśm. Som även under renoveringens gĂĽng fĂĽtt svara pĂĽ mĂĽnga frĂĽgor av fĂśrbipasserande. – En del som ofta kĂśrde den vägen hade inte alls sett att det fanns en byggnad där och andra kom enkom fĂśr att titta pĂĽ â€?trafunâ€?. Det var en kulturgärning att den blev renoverad sade de, ĂĽterger HolmstrĂśm. đ&#x;”˛

Transformatorstationer pü spüret Att transformatorstationer väcker intresse bevisas även av det faktum att det sü sent som fÜrra üret gavs ut en bok Puutornimuuntamot – tarinoita sähkÜnsiirrosta av fÜrfattare Maarit Verronen (Aviador fÜrlag). FÜrfattaren, som tvü günger varit nominerad fÜr Finlandiapriset och även fÜr Runebergspriset ür 2010, ükte runt i Finland och fotograferade samt samlade in fakta och be­ rättelser om trätransformatorstationer. Resultatet blev nästan en eldistribu­ tionens äventyrsbok i vür egen samtidshistoria. Tyvärr fick Verronen inte nys om SarvsalÜ stationen men det är inget under, sü igenvuxen som den var.

ISBN 978-952-7063-33-0  Eko 2/2018 23

FJ Ă„ R R VĂ„ R M E

Flis lokalt

S

kogsavverkning ger upphov till sü kallade avverknings­ rester som tidigare lämnades kvar i skogen. Det är f­ rügan om material som fÜrmultnar ganska snabbt, det vill säga främst trädtoppar och grenar. FÜr biokraftverk är avverkningsresterna ändü ett ypperligt bränsle som dessutom är fÜrnybart, inhemskt och lokalt. – Skogsbränslet produceras i närheten, inom en 40 kilometers radie frün büde Borgü och Lovisa, berättar utvecklingsdirektÜr­ Jukka Rouhiainen pü Borgü Energi.

Trädbestündet avverkas dock inte med tanke pü fjärrvärme, utan avverkningsresterna är en biprodukt av annan verksamhet. I biokraftverken används även andra biprodukter frün skogsindustrin och skogsnäringen, süsom spün och bark samt stamved som ratats av till exempel sügindustrin, tillägger han.

Biokraftverket i Tolkis och biovärmecentralen i Lovisa använder flis och skogsrester frün näromrüdet.

TEXT OCH FOTO Marika Kangaskolkka

KOLSÄNKA Kolet cirkulerar mellan atmosfären och jordmünen samt vattendragen.

Skogarna i Finland är kolsänkor eller kolreservoarer som med andra ord binder kol frün atmosfären via fotosyntesen. Vid fÜrmultning frigÜrs igen kol till atmosfären. – När avverkningsrester bränns i ett biokraftverk, frigÜrs exakt lika mycket kol som om samma massa hade fÜrmultnat i skogen, berättar Tage Fredriksson, enhetschef pü Bioenergia ry (FÜreningen fÜr bio­ energi i Finland). Tidsspannet är lite annorlunda men avverkningsrester fÜrmultnar vanligtvis snabbt, konstaterar han.

Det kol som frigÜrs dü avverkningsresterna bränns, binds igen av skogen. Dü avverkningen i Finland är moderatare än skogens tillväxt, är kolbalansen med andra ord pü plus. Det lagras mera kol i vüra skogar än vad som frigÜrs till atmosfären. – Tillväxten av büde stamträd och trädmassa i Finland är stÜrre än användningen, klargÜr Fredriksson.

ASKAN BLIR TILL GĂ–DSEL FĂśrbränningen i biokraftverket ger även aska. Ifall trädmassan är ren, det vill säga fri frĂĽn ytbehandlat träd, kan askan tas tillvara som skogsgĂśdsel. Askan vid biokraftverket i Tolkis hämtas av Ecolan Oy, som pressar askan till gĂśdselgranulat. Askan Ăśkar växtkraften i skogen och gynnar därmed kolsänkans funktion. Det här är en sann cirkulär bioekonomi. ­ đ&#x;”˛

TRÄDFLIS Fjärrvärmeanläggningarna i Borgü och Lovisa använder flis av trädtoppar, grenar, spün och bark.

24  Eko Eko2/2018 2/2018 24 

Källa: Borgü Energi

TRANSPORTSTRĂ„CKA i medeltal cirka

40 km

LASTBILSLASS ĂĽr 2017

4458

KOLUMN

Hälsningar frün Bryssel

TRO OCH VERKLIGHET

I

FOTO: OSCAR LINDELL

en intervju i tidningen Östnyland tidigare i ür konstaterade jag att det finns en stor klyfta mellan vad man pü EU-hüll tror och vad som är verklighet. Dü syftade jag pü energibranschen och alldeles speciellt el­ sektorn, som jag fÜr Finsk Energiindustri ET:s räkning hüller ett Üga pü i Bryssel som medlem i den europeiska elindustrins intresseorganisation Eurelectrics slutkundsmarknadskommittÊ.

Men klyftan finns ocksü där när det gäller klimat- och ekologifrügor. Ta till exempel den senaste tidens diskussion om huruvida EU-länderna skall fü inkludera kolsänkor i stil med skog i sin utsläppsminskning. En ny tolkning kan leda till att vüra finska skogar inte längre godkänns i utsläppsuträkningarna utan att landets aktiva skogsekonomi tvärtom kan bÜrja räknas som utsläpp.

Det här är en früga som jag stÜtt pü bland annat i den grupp, som koordinerar verksamheten i Eurelectrics olika multinationella kommittÊer och i vilken jag likasü representerar ET. Pü münga hüll rüder missuppfattningen att Finland avverkar fÜr mycket skog och att skogstillgüngarna kommer att sina. Det gäller ocksü och framfÜrallt EU-parlamentet.

Finland har inte helt lyckats i sina fÜrsÜk att fÜrklara att det samtidigt, som det avverkas skog, ocksü hela tiden planteras ny och att vi inte tar ut mer än vad tillväxten tillüter.

Det kan i sin tur ha nĂĽgot att gĂśra med vad man i Mellan­europa fĂśrknippar med ordet skog. När mellan­ europĂŠer talar om skog tänker mĂĽnga av dem pĂĽ parkskog och kan inte fĂśreställa sig vilka enorma naturliga skogsomrĂĽden det finns i Norden. Fastän frĂĽgan inte direkt finns pĂĽ mitt bord har jag ändĂĽ alltid, när tillfälle getts, fĂśrsĂśkt fĂśrklara skillnaden mellan europeisk parkskog och riktig skog. Och att skogarnas andel av de tusen sjĂśarnas areal är närmare 80 procent. đ&#x;”˛

Patrick WackstrÜm, verkställande direktÜr, Borgü Energi

 Eko 2/2018 25

P E R S O N D ATA S K Y D D

GDPR

EU:S DATASKYDDSFÖRORDNING Bakom den besvärliga bokstavskombinationen dÜljer sig rejält med information om hur vi lagrar dina personuppgifter.

Bekanta dig gärna med vür kundregisterbeskrivning.

TEXT OCH FOTO Marika Kangaskolkka

E

U:s nya allmänna dataskyddsfÜrordning togs i bruk i maj 2018.

FÜrordningens engelska namn har gett upphov till bokstavsfÜrkortningen GDPR, det vill säga General Data Protection Regulation.

26  Eko 2/2018

Mület med den nya fÜrordningen är att fÜrbättra skyddet av personuppgifter och Üka kundens rättigheter i och med den nya och allt mer utvecklade teknologin. Dessutom standardiserar fÜrordningen dataskyddet inom EU samt skärper fÜretagens informationsansvar.

I Finland har man haft fÜreskrifter om privatpersoners dataskydd även innan EU:s dataskyddsfÜrordning. Man har hos oss med andra ord redan fÜrut uppmärksammat behandling och lagring av personuppgifter.

Borgü Energi Ab:s kundregister­ beskrivning finns till püseende pü fÜretagets hemsidor. Kundregistrets uppgifter har samlats i databaser som är skyddade med brandmurar, lÜsenord och med andra tekniska medel. Ifall personuppgifter finns till pappers, fÜr­ varas dessa i fÜretagets lüsta utrymmen.

Endast fĂśretagets personal samt aktĂśrer med fullmakt av fĂśretaget har till-

gĂĽng till uppgifterna. Uppgifter som är irrelevanta fĂśr kundrelationen fĂśrstĂśrs. DĂĽ kundrelationen upphĂśr fĂśrvaras nĂśdvändiga uppgifter ännu enligt bok­f Ăśringslagens och energiindustrins krav. BorgĂĽ Energi har satsat pĂĽ per­ sonalens utbildning i dataskyddsärenden samt även pĂĽ säker identifiering av kunden. Personuppgifter Ăśverlämnas inte till utomstĂĽende. đ&#x;”˛

I korthet • Kundregisterbeskrivningen finns pü adressen borgaenergi.fi • Personuppgifter i digital form är skyddade med brand­- murar, lÜsenord och andra tekniska medel. • Personuppgifter till pappers fÜrvaras i fÜretagets lüsta utrymmen.

PBE NYHETER

BORGÅ ELNÄT AB

PRISUTVECKLING

Nu på gång flera förbättringar i elnätet

Elenergins pris påverkas av många olika faktorer cnt 8,0 7,0

BORGÅ ELNÄT förbättrar elnätets pålitlighet

6,0

samt leveranssäkerhet bland annat genom

5,0

att byta ut luftledning mot jordkabel. Tillika

4,0 3,0

byter man ut stolptransformatorstationer till

2,0

parktransformatorstationer. För tillfället byter

1,0

man ut tiotals kilometer med luftledning mot jordkabel på områdena Saxby–Hax, Grännäs–Tirmo, Grännäs–Seitlax, Grännäs– Vessö, Kerko, Henttala samt Nietoo.

0,0 v. 2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018 prognos

Elens förverkligade marknadspris och prognos i Finland 21.8.2018, cnt/kWh (moms 24%). I årets marknadspris ingår inte kostnader såsom balans- och profileringskostnader, ej heller täckningsbidrag.

De arbeten som nu påbörjats färdigställs under hösten 2018 och våren 2019.

PRISET PÅ EL förändras kontinuerligt. Priset på el utgörs av många faktorer, så det kan därför vara svårt att förstå varför priset kan variera kraftigt under ett och samma dygn.

I Norden formas priset på Nordpool-elbörsen per timme och del­ ges en dag före leveransen av el. Detta sker i samband med att den el som erbjuds till salu och behovet av el på inköpssidan möts.

På elens producentpriser inverkar bland annat hydrobalansen, det vill säga tillgången på vatten i Norden, priset på bränslen och utsläppsrättigheter, produktionsmängden av vind- och/eller sol­ energi samt även nivån på elpriset i Mellaneuropa. Priset påverkas också av elnätets överföringskapacitet mellan olika områden. Även behovet av elenergins mängd samt tidpunkt inverkar på priset.

BORGÅ ELNÄT AB

STUGELEN

Tips! Bryt stugelen från elmätaren

Kraftlinje byggs från Andersböle till Sköldvik PORVOON ALUEVERKKO OY, som ägs av Borgå Elnät Ab, under­ tecknade ett avtal med Vattenfall Service Nordic Oy angående

BRUKAR DU knäppa av elen från huvudström-

byggandet av kraftlinjen från Andersböle till Sköldvik. Byggandet

brytaren då du lämnar stugan? Gör det hellre

av kraftlinjen påbörjas under hösten och den beräknas vara fär­

med den fjärravlästa elmätaren. Då får vi in-

dig i maj 2019. Kraftlinjen byggs på samma kraftlinjegata där den

formation om eventuella elfel och kan repare-

nuvarande kraftlinjen mellan Andersböle elstation och Nestes

ra dem snabbare. Om elen bryts från huvud­

raffinaderi i Sköldvik går. Den nya kraftlinjen ersätter den gamla

brytaren, får vi heller ingen information om

linjen. Behovet av el på Sköldvikområdet ökar och det behövs

den aktuella elförbrukningen, utan är tvungna

därför mera överföringskapacitet. Vattenfall Services Nordic Oy

att fakturera enligt vad vi uppskattar att för­

valdes till entreprenör utgående från en anbudstävling.

brukningen på årsnivå är.

Ett viktigt kriterium förutom priset var att bolaget har resurser,

Lätta anvisningar för att bryta elen rätt hittar

utrustning samt ett underleverantörsnät med erfarenhet av

du på vår hemsida borgaenergi.fi » Elnät

att förverkliga krävande kraftlinjeprojekt.

Eko 2/2018 27

FA K T U R E R I N G

ROPO I KUNGSPORTEN FÖRNYADE VÅR FAKTURINGSPROCESS Kundservice även på vardagskvällar och lördagar.

Elfakturan förnyades 1.6.2018.

På samma gång ändrades både fakturans utseende och hela fakturans livscykel utkontrakterades.

Samma förändring kommer att ske med fjärrvärmefakturan.

TEXT OCH FOTO Marika Kangaskolkka

V

årt eget reskontraprogram var redan så gammalt att det blev dags för en nyinvestering, berättar Borgå Energis ekonomidirektör Merja Wilkman. Att anlita en underleverantör visade sig vara ett beaktansvärt alternativ. Reskontran, det vill säga betalningsuppföljningen och indrivningen, konkurrensutsattes. Viktigare aspekter än priset var lokalkännedom, erfarenheterna från andra elbolag samt beredskapen att utvecklas i och med att det uppstår nya betalnings- och servicekanaler.

– Ropo Capital har en modern och fungerande process, de är seriösa aktörer. Ropos huvudkontor är visserligen i Kuopio men deras kundservicecenter och energiteam finns här i Borgå. Vi tog också del av de erfarenheter andra företag inom energibranschen hade och de var alla nöjda. Vi själva har även erfarenhet av Ropos fakturautskriftstjänst, så allt som allt kändes det tryggt att välja detta alternativ, summerar Wilkman.

KUNDSERVICE OM KVÄLLAR OCH LÖRDAGAR Att faktureringen är utkontrakterad ger Borgå Energis el­k under bland annat flexiblare öppethållningstider i kundtjänsten. Då det gäller frågor angående betalning av elfaktura

28 Eko 2/2018

FRÅGOR OM ELFAKTURAN? Enligt Ropo Capitals verkställande direktör Artti Aurasmaa är Borgå en utmärkt ort för ett flerspråkigt kundservicecenter.

kan man ta kontakt vardagskvällar ända fram till klockan 20, samt på lördagar mellan klockan 10–15. Borgå Energi har också kunnat ge mer resurser till försäljningsverksamheten och framför allt kunna ge mer rådgivning inom energieffektivitet.

– Faktureringstjänsterna förnyas i faser, även skötseln av fjärrvärmefakturorna kommer att läggas ut på Ropo i framtiden. 54 procent av Borgå Energis kunder får en pappersfaktura, med andra ord har nästan hälften av våra kunder redan övergått till den mer miljövänliga elektroniska fakturan i dess olika former. Andelen e-fakturor har ökat märkbart de senaste åren och det är vi glada för, säger Wilkman.

SMÅ FÖRÄNDRINGAR I FAKTURANS UTSEENDE Processerna blir ofta enklare och behandlingstiderna kortare då en part koncentrerar sig på att sköta ärenden som berör det egna specialkunnandet.

– Förut inbegrep skötseln av faktureringsprocessen mera handarbete på grund av det föråldrade reskontraprogrammet, berättar Borgå Energis faktureringschef Alexander Lökfors.

– Tidigare hade vi dessutom flera olika kontonummer, vilket gjorde behandlingen än mer besvärlig. Den största förändringen på vår elfaktura är att vi nu använder endast

Vardagar kl. 8–20 Lördagar kl, 10–15 tel. 09 2315 468 (lna/msa)

ett kontonummer. Andra förändringar är bland annat att bankgirodelen har slopats, samt att avtalets referensrad, som främst används av företag, har flyttat till fakturans övre del. Specifikationsdelen är näst intill oförändrad. Fakturans utseende är dock luftigare och mer modernt i och med förändringarna, tillägger Lökfors.

MILJÖVÄNLIG ELEKTRONISK FAKTURA – Vi rekommenderar att man övergår från pappersfaktura till en elektronisk version, även av utdelningstekniska skäl påminner Lökfors. E-fakturan är för tillfället den mest vanliga varianten, och till exempel då man betalar fakturor erbjuder många nätbanker som alternativ ett avtal om e-faktura.

Direktbetalning är som namnet säger en direkt debitering på förfallodagen från kundens konto, därförinnan har kunden fått en påminnelse om händelsen.

– I dag är det även möjligt att få fakturan via e-posten.

Tag kontakt med oss på Borgå Energi så gör vi en ändring i utdelningen. Tag även kontakt med oss då din e-postadress av en eller annan orsak ändras, uppmanar Lökfors.

}}} Eko 2/2018 29

LASKUTUS

FA K T U R E R I N G

Joka kuudes lasku Suomessa kulkee Ropon kautta

Sinun laskusi

Lasku-, asiakas- ja sopimusnumerot sekä käyttÜosoite Faktura-, kund- och avtalsnummer samt fÜrbrukningsadress

Asiakastiedot Kunduppgifter

– Meillä on täällä Porvoossa hyvä ­porukka ja mahtava yhteishenki. Toimi­ pisteemme on ollut täällä jo vuodesta 2010. Porvoosta lÜytyy osaavaa ja kieli­ taitoista porukkaa – palvelemme suomen ja ruotsin lisäksi myÜs englanniksi, kertoo Ropo Capitalin toimitusjohtaja Artti Aurasmaa. Ja lisää, että Ropo rekrytoi parhaillaan Porvoossa, ei vaihtuvuuden takia vaan yrityksen vauhdikkaan kasvun vuoksi.

Ropo Capitalin asiakkaina on noin 8 000 yritystä eli joka kuudes lasku Suomessa lähetetään Ropon palvelun kautta.

Energia-alan yritysten lisäksi asiakkaista lÜytyy esimerkiksi terveyshuoltoalan yrityksiä ja lehtitaloja. Suomessa suurin osa laskun saaneista asiakkaista maksaa laskun ajallaan ja maksuviiveet ovat suhteellisen lyhyitä. – Suomalaiset ovat tunnollisia maksajia, mutta aina välillä voi olla tarvetta eräpäivän siirrolle tai maksusuunnitelman tekemiselle. Tällaisessa tilanteessa kannattaa ottaa meihin heti yhteyttä niin selvitämme tilanteen. Mitä nopeammin on yhteydessä meihin, sen parempi, sanoo Aurasmaa.

UUDISTUKSIA JAKELUSSA JA ASIAKASPALVELUKANAVISSA Ropo Capital tulostaa yhä noin 30 miljoonaa paperista laskua vuodessa ja laskut jaellaan asiakkaille kirjepostina.

Energia-alallakin yli puolet laskuista on edelleen paperisia. Tulevaisuudessa uudet jakelukanavat tulevat olemaan Postille vaihtoehto. – Mutta aikaa kuluu vielä kauan ennen kuin paperinen lasku on marginaali­ tuote, ennustaa Aurasmaa.

Ropo hoitaa myĂśs laskujen maksamiseen liittyvän asiakaspalvelun. Omien 30  Eko Eko1/2018 2/2018 30 

asiakaspalvelukeskustensa kautta Ropo voi tarjota laajat aukioloajat ja monipuoliset yhteydenottokanavat tulevaisuudessakin.

Suurin osa yhteydenotoista tulee puhelimitse ja monesti asiakkaat eivät halua tai ehdi hoitaa laskuasioita tyÜaikana, siksi ilta-aukioloajat ovat tulleet entistäkin tärkeämmiksi. SähkÜposti on myÜs suosittu kanava ja reaaliaikainen chattikin tekee tuloaan. – Tulevaisuudessa puhutaan toden­ näkÜisesti myÜs online -itsepalveluportaalista, mutta ensin perustoiminta pyÜrimään ja sen jälkeen kehitetään, summaa Aurasmaa.

PYSYMME AJAN HERMOLLA Ropon palvelujohtaja Sami Pyylampi listaa asiakkaan eduiksi pidempien auki­ oloaikojen ja järjestelmien jatkuvan kehittämisen lisäksi myÜs hyvin koulutetun henkilÜkunnan. Porvoon palvelukeskuksessa toimivan energiatiimin koulutukseen panostetaan jatkuvasti, jotta tiimin energia-alan tietämys ja osaaminen syventyvät.

Ropon laatujärjestelmä on ISO9001 sertifioitu ja kattaa myĂśs a­ siakaspalvelun. – Laaduntarkkailua tehdään syste­ maattisesti muun muassa asiakas­ puheluiden jälkeen lähetettävien teksti­ viestikyselyiden avulla. Koulutuksen ja palvelun kehittämisen kannalta on todella tärkeää, että palautetta saadaan suoraan asiakkaalta, kertoo Pyylampi. – Porvoo kasvaa ja on meidän näkĂśinen paikka. Haluamme jatkossakin olla kiinnostava tyĂśllistäjä Porvoossa ja ylläpitää toimiston hyvää ilmapiiriä. Perusasioiden pitää olla kunnossa, kiteyttää Pyylampi. đ&#x;”˛

Din faktura

Yhteystiedot koskien maksua

Yhteystiedot koskien sähkÜn kulutusta

Kontaktuppgifter angĂĽende betalningen

Kontaktuppgifter angüende elfÜrbrukning Laskun sisältÜ: • sähkÜnkulutusmaksu • sähkÜnsiirtomaksu • verot • laskun loppusumma

totavat Vastaanlaosktu

ri • Pape sähkÜpostiinkkiin u k s a L kopan • ku verk • e -las maksu • Suora

Tilinumero ja pankki Viitenumero Viimeinen maksupäivä Kontonummer och bank Referensnummer Sista betalningsdagen

Fakturans innehüll • elfÜrbrukning • nätÜverfÜringsavgift • skatter • fakturans slutsumma

Mottagnin gssätt

• Pa p p • Fak tu ersfak tura • e -fak ra per e -post • Direk tura till nätba nken tbetaln ing

Porvoon Energian ja Ropon yhteystiedot BorgĂĽ Energis och Ropos kontaktuppgifter

Viivakoodi Streckkod

KILPAILU

TĂ„VLING

Vaihda e-laskuun ja voita leffaliput

Byt till e-faktura och vinn biobiljetter

Arvomme marraskuussa ja joulukuussa viiden lipun leffalippupaketin kaikkien jo sähkÜisen laskun valinneiden tai jo käyttÜÜn­ ottaneiden kesken. Arvomme yhden paketin pien­asiakkaillemme ja yhden yritysasiakkaillemme.

Voittajille ilmoitetaan henkilÜ­ kohtaisesti. Tiedotamme arvonnasta omilla kotisivuillamme ja Facebook -sivuillamme.

Vi lottar ut i november och december tvü paket med fem biobiljetter mellan alla som valt e-faktura nu eller redan tidigare. Vi lottar ut ett paket bland vüra smü­kunder och ett bland vüra fÜretags­ kunder. Vinnarna med­delas personligen. Vi informerar om utlottningen pü vüra webb- och Facebook-sidor.

Var sjätte finländsk faktura gür via Ropo – Vi har ett trevligt gäng här i Borgü och en bra laganda. Ända sedan 2010 har vi funnits i Borgü och här finns gott om kompetenta och sprükkunniga människor. Vi betjänar, fÜrutom pü finska och svenska, även pü engelska, berättar Artti Aurasmaa, verkställande direktÜren pü Ropo Capital. Han tillägger att rekryteringen ännu är i full güng, inte pü grund av att personalen skulle bytas ofta, utan tack vare en snabb tillväxt.

Ropo Capital har redan ungefär 8 000 kundfÜretag, med andra ord gür var sjätte faktura i Finland via Ropo.

Till kunderna hÜr, fÜrutom flera fÜretag i energibranschen, ocksü till exempel hälsovürdsfÜretag och tidningshus. De flesta fakturor i Finland betalas exemplariskt. – Finländarna är samvetsgranna betalare, men nu och dü finns det behov fÜr att flytta pü fÜrfallodagen eller gÜra upp en betalningsplan. Dü lÜnar det sig att genast vara i kontakt med oss, sü reder vi ut saken. Ju snabbar man tar kontakt, desto bättre, säger Aurasmaa.

NYTT INOM UTDELNINGEN OCH KUNDSERVICEKANALER Ropo Capital skriver fortfarande ut ungefär 30 miljoner pappersfakturor per ür och utdelningen skÜts som brev­ post. Även inom energibranschen, är Üver hälften av fakturorna utskrivna pü papper. I framtiden kommer nya utdelningskanaler att vara ett alternativ till den traditionella postutdelningen. – Men det kommer att ta en lüng tid ännu innan pappersfakturan är en marginalprodukt, fÜrutspür Aurasmaa.

Ropo skÜter även om kundservicen i samband med fakturabetalning. Via

sina egna kundservicecenter kan Ropo erbjuda längre Üppethüllningstider och müngsidiga servicekanaler även i fortsättningen.

Att ringa är alltjämt det vanligaste sättet att ta kontakt, men münga kunder vill inte eller hinner inte skÜta betal­n ingsärenden under arbetstid, därfÜr blir kvällsÜppet allt viktigare. Även e-post är en populär kanal fÜr münga och en chatt i realtid är ocksü i antügande. – I framtiden kommer vi troligen även att tala om online självbetjäningsportaler, men fÜrst müste dock grundverksamheten rulla, därefter utvecklar vi, summerar Aurasmaa.

VILL AKTIVT VARA MED I UTVECKLINGEN Till kundens fÜrdelar räknar Ropos servicechef Sami Pyylampi upp, fÜrutom längre Üppethüllningstider och ständig utveckling av systemet, även en välskolad personal. Energiteamet i servicecentret i Borgü utbildas kontinuerligt fÜr att fü genomgripande kunskaper inom energibranschen.

Ropos kvalitetssystem är ISO9001 certifierat och det täcker även kundbetjäningen. – Kvalitetskontroller gÜrs systematiskt, bland annat skickas efter kundsamtal ett textmeddelande med länk till ett responsverktyg. Det är väldigt viktig ur skolningssynpunkt att fü feedback direkt av kunden, berättar Pyylampi. – Borgü är en växande ort och i vür smak. Vi vill även i fortsättningen vara en intressant arbetsgivare här och upprätthülla den goda lagandan pü kontoret.

Grunderna mĂĽste vara i skick, sammanfattar Pyylampi. đ&#x;”˛

 Eko 30 2/2018 31 Eko 2/2018