PBE lehti EKO 012026 SV

1 2026

Eko

BORGÅ ENERGI-BOLAGENS KUNDTIDNING

BRUNBERGS FRAMTID BYGGS PÅ HÅLLBARA VAL

EGEN PRODUKTION GER KONTROLL OCH STABILITET

ETT MILJÖMÄRKE ÄR ETT KOMMUNI­ KATIONSVERKTYG

Hållbarheten syns i vardagen vid sötsaksfabriken

Självförsörjningsgraden för produktionen har stigit stadigt

EKOenergi-märket har redan hunnit bli tonåring

Läs mer om mätarbytet och kolla noggranna tidtabeller: pbe.fi/mätarbyte

Trygga framtiden för nuvarande och kommande generationer

www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

5 BILD: ANTERO PIEKÄINEN

20

24 8 5 SMARTMÄTARE Nya möjligheter att styra energiförbrukningen 6 ELNÄTETS VÄDERSÄKERHET FÖRBÄTTRAS MED NY TEKNIK Borgå Elnät har flera pågående projekt för att förbättra leveranssäkerheten 8 EGEN PRODUKTION GER KONTROLL OCH STABILITET Självförsörjningsgraden för produktionen har stigit stadigt 10 ELPRISERNA LEVER MED VÄDRET OCH VÄRLDEN

11 RESULTATET FÖR 2025 PÅ NORMAL NIVÅ 12 BRUNBERGS SÖTA FRAMTID BYGGS PÅ HÅLLBARA VAL På Finlands äldsta sötsaksfabrik i Borgå har ansvarsfullhet synts i vardagen i flera årtionden

12 20 MOT EN MÅNGSIDIGARE VÄRMEPRODUKTION Vi presenterar Borgå Energis nuvarande och pågående projekt som syftar till att diversifiera värmeproduktionen 23 KOLUMN Elnätet – samhällets ryggrad

16 ETT MILJÖMÄRKE ÄR ETT KONKRET KOMMUNIKATIONSVERKTYG EKOenergi-märket med finländskt ursprung har redan hunnit bli tonåring

24 BORGÅLOPPET FYLLER 100 ÅR Under jubileumsåret tävlas det om FM-medaljer

19 HÅLLBARHET Så tar vi hand om människor och miljö

26 GOTT HUMÖR GENOM ATT GÖRA TILLSAMMANS Skräpplockningsaktionen är gemenskap och små konkreta åtgärder för närmiljöns bästa

1/2026 Eko 3

LEDARE

Ansvarsfulla val föder hållbar utveckling

Borgå Energi-bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95, 06101 Borgå 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 1/2026

Vi fortsätter att utveckla bolaget och letar aktivt efter nya lösningar för produktionen av utsläppsfri el och fjärrvärme. Med hjälp av investeringarna vill vi säkra vår framgång på lång sikt, för alla Borgåbors bästa. När vi lyckas kan vi fortsätta erbjuda våra kunder konkurrenskraftiga tjänster och vara det naturliga valet som Borgåbornas eget energibolag.

Ett varmt tack till våra lojala kunder. Enligt kundnöjdhetsmätningarna lyckades vi betjäna våra kunder väldigt bra också i fjol, vilket jag är mycket glad över.

Måns Holmberg Verkställande direktör

BILD: JUSSI RATILAINEN

Vårt långsiktiga arbete för att minska utsläppen, genomtänkta investeringar, en kontinuerlig utveckling av bolaget samt en engagerad personal och våra kunders förtroende lägger en stark grund för framtiden.

Borgå Energis utsläpp är redan så låga att det är dags att se på hållbarhet ur ett bredare perspektiv än bara utsläpp. Därför har vi ett klart mål: att målmedvetet gå mot en föregångarroll inom hållbarhet samtidigt som vi strävar efter att stärka vår roll som en möjliggörare av den regionala gröna omställningen.

Våra kunder värmer sina hem med ett lägre koldioxidavtryck och använder ren energi. All el vårt bolag sålde producerades utan koldioxidutsläpp även i fjol och 99,1 procent av vår fjärrvärme producerades med förnybara energikällor. År 2025 var våra specifika utsläpp bara 1,6 gCO2/kWh (Scope 1 & 2, el och fjärrvärme) vilket är klart under Finlands genomsnitt. EU är en global vägvisare för utsläppsminskningar och Finland är bland de bästa i Europa. Och på en global skala ligger lilla Borgå Energi i Finlands topp, vilket vi kan vara glada och stolta över!

Den här våren publicerade vi vår första hållbarhetsrapport trots att Europeiska unionen beslutade att lätta på kraven för hållbarhetsrapportering och befriade företag av Borgå Energis storlek från rapporteringskravet.

Vi vill nämligen öppet berätta om hur vi verkar och hur hållbarheten syns i vår vardag och i vårt beslutsfattande. År 2025 var det näst varmaste i Finlands mäthistoria, vilket syntes i våra kunders energikonsumtion och avspeglade sig i efterfrågan på energi. Efter tre exceptionellt starka år återgick vårt resultat som väntat till normal nivå: Borgå Energis resultat under räkenskapsperioden 2025 var 3,2 miljoner euro efter skatter (9,9 miljoner euro 2024). Vi fortsatte också utveckla bolaget genom att investera sammanlagt 32,0 miljoner euro, främst på vårt eget område.

Chefredaktör Ella Kaasinen

Tryckeri PunaMusta

Redaktörer Maarit Gabrielsson, Rolf Gabrielsson, Annastiina Levola, Fredrika Sundén, Nita Torni, Janne Vaitomaa

Upplaga 44 200 exemplar

Layout Creative Peak Pärmbild Fredrika Sundén

Papper Berga Classic 90 g UPM Fine 170 g Eko-tidningen produceras så miljövänligt som möjligt och den träråvara som använts i trycksaken är ansvarsfullt producerat.

NYHETER

Pontus Johanssons mål är att optimera elförbrukningen med hjälp av den nya smarta elmätaren.

Läs mer om mätarbytet och kolla noggranna tidtabeller: pbe.fi/mätarbyte

SMARTMÄTARE

Nya möjligheter att styra energiförbrukningen Bytet gick smärtfritt när Pontus Johansson fick en ny smart elmätare installerad i sitt hem i Tolkis. Den nya mätaren öppnade samtidigt för bättre möjligheter att följa elförbrukningen, utnyttja solpanelernas produktion och styra hemmets energiförbrukning smartare än tidigare.

TEXT OCH BILD: FREDRIKA SUNDÉN

Borgå Elnät byter ut cirka 40 000 gamla fjärravlästa elmätare mot nya smartmätare på sitt område fram till slutet av 2027. Nu har redan över 15 000 nya mätare installerats.

En av de nya mätarna installerades hemma hos Pontus Johansson i Tolkis i september 2025. Borgå Elnäts samarbetspartner Eltel ansvarade för installationen.

BYTET GICK SMÄRTFRITT Informationen om mätarbytet är lite olika beroende på om mätaren finns utomhus, inne i bostaden eller annars bakom lås.

Johanssons mätare är utomhus och därför behövde han inte vara hemma under installationen.

– Innan mätarbytet fick jag ett brev om att mätaren skulle bytas ut inom en viss tidsram, säger Pontus Johansson.

– Själva mätarbytet gick obemärkt. Vi konstaterade att det var gjort eftersom vi hade haft ett kort elavbrott under dagen.

Allt har fungerat bra och det har inte varit några problem efter mätarbytet.

Johansson är lärare i elteknik vid yrkesinstitutet Prakticums Borgåenhet och är intresserad av den nya Aidon-smartmätarens funktioner också å tjänstens vägnar.

Han hoppas kunna utnyttja mätarna i utbildningen när tredje årets studerande får lära sig om automation.

HAN-PORTEN GER FLEXIBILITET I FÖRBRUKNINGEN Den nya mätaren har en HAN-port, alltså en hemautomationsanslutning, med ett RJ12-uttag. HAN-porten aktiveras separat på kundens begäran. Aktiveringen är gratis och beställs på Borgå Energis webbplats: pbe.fi/hanport När porten är aktiv kan man koppla in en läsapparat från tredje part. Via den tillhörande appen kan man till exempel följa elbilens laddning eller solpanelernas produktion.

– Med hjälp av ett hemautomationssystem kan man styra förbrukningen så att varmvattenberedaren går i gång då solpanelerna producerar mycket el. På så sätt kan man utnyttja produktionen själv i stället för att den matas ut i nätet, berättar Borgå Elnäts kundrelationschef Tomas Nordström.

– Man kan också styra laddningen av elbilen via HAN-porten så att laddningseffekten automatiskt sjunker när elbastun eller tvättmaskinen är i gång. Då går inte huvudsäkringen på grund av överbelastning.

I sitt egnahemshus har Pontus Johansson solpaneler på 7,75 kilowatt samt ett börselavtal. Han bad om att få HAN-porten aktiverad i januari och har redan kopplat in en läsapparat i den.

– Mitt mål är att optimera min elförbrukning så att jag kan utnyttja solpanelernas produktion och billiga börselpriser samt minska min elräkning.

SNABBARE INFORMATION OM FEL Den nya mätaren skickar automatiskt information också om felsituationer, som nollfel eller elavbrott, till nätbolaget. I framtiden kan informationen skickas direkt till kundens mobiltelefon. Pontus Johansson har också erfarenhet av det här.

– Ett veckoslut gick en gammal huvudsäkring och belysningen fungerade inte.

Jag fick ett sms av er och förstod att kolla säkringen. Det fungerade bra, säger han.

1/2026 Eko 5

ELNÄTETS VÄDERSÄKERHET FÖRBÄTTRAS MED NY TEKNIK

E

Borgå Elnät har flera pågående projekt för att förbättra leveranssäkerheten.

Ett av de största är att lägga jordkabel på Pellinge. Nätets vädersäkerhet förbättras också på Sarvsalö och i området Saksanniemi– Torasbacka–Kerko.

TEXT OCH BILDER: FREDRIKA SUNDÉN

6 Eko 1/2026

Ett av Borgå Elnäts mest betydande projekt är att vädersäkra 20 kilovolts mellanspänningsnätet på Pellinge. I området installeras över 23 kilometer ny jordkabel och 28 kilometer av det gamla luftledningsnätet monteras ner.

Den totala kostnaden för projektet är cirka 2,25 miljoner euro och det uppskattas bli klart före slutet av 2027. Borgå Elnät har kontaktat alla markägare som påverkas av arbetena. ÖKAD FJÄRRSTYRNING

På Pellinge används också ny teknik för att förbättra vädersäkerheten, utöver jordkabeldragning.

– I nuläget är det så att hela ledningsutgången från Grännäs station utlöses om exempelvis kabeln ut till Rabbas går sön-

der eller om ett träd på Bastö faller under en storm. I framtiden utlöses bara det avsnitt där felet finns, berättar Borgå Elnäts byggprojektchef Rasmus Lindqvist.

– Vi bygger frånskiljare på kritiska ställen och ökar fjärrstyrningen så att vi snabbare kan lokalisera felen och begränsa dem till mindre områden. På det viset får kunderna elen tillbaka snabbare än tidigare.

Ett liknande projekt har också påbörjats på Lovisasidan, i området Horslök–Rösund på Sarvsalö. Målet är att säkra ledningsutgången. På Sarvsalö installerar Borgå Elnät cirka sex kilometer 20 kilovolts jordkabel.

Den uppskattade kostnaden för projektet är cirka 760 000 euro och det ska bli klart före slutet av 2026.

I skärgården är det inte möjligt att hela elnätet består av jordkabel och några avsnitt luftledning blir kvar. Investeringarna gör inte nätet fullständigt vädersäkert, men det blir betydligt stabilare. Pellinge och Sarvsalö har hittills varit avbrottskänsliga områden, vilket bland annat beror på att felen ofta finns på svårtillgängliga holmar.

JORDKABEL OCKSÅ I NORR

Jordkabel har installerats i rask takt också i norra Borgå, i området Saksanniemi–Torasbacka–Kerko, under våren. I området installeras cirka tio kilometer ny 20 kilovolts jordkabel och gamla luftledningar monteras ner.

Den uppskattade kostnaden för projektet är 850 000 euro och det blir troligen klart sommaren 2026.

– I princip har nätet varit nedgrävt från elstationen i Hattula ända till Saxby och efter det har resten bestått av luftledningar.

Nu sanerar vi ett större område, vilket förbättrar vädersäkerheten och leder till minskad avbrottskänslighet också i Kerko, säger Rasmus Lindqvist.

Borgå Elnät hade redan en jordkabelgrad på 55 procent i slutet av 2025.

Jordkabel har lagts i snabb takt på området Saksanniemi-Torasbacka-Kerko under våren.

Tapani satte fart på jordkabelutbyggnaden TEXT: ROLF GABRIELSSON

Borgå Energis elnät har redan i ett par årtionden målmedvetet gjorts mer vädersäkert genom jordkabeldragning. Ännu i början av 2000-talet gick det långsamt, men särskilt efter Tapani-stormen 2011 förändrades situationen snabbt. Jordkabeldragning blev en central del av nätutvecklingen då myndigheternas krav och kundernas förväntningar på leveranssäkerhet ökade.

Andelen jordkabel i nätet har också stigit kraftigt: År 2005 var cirka 28 procent av nätet jordkabel men nu motsvarar andelen det nationella genomsnittet, cirka 55 procent. Elnätet på verksamhetsområdet är totalt cirka 3 850 kilometer långt, varav drygt 2 100 kilometer är jordkabel.

– Varje år dras cirka 40–50 kilometer ny kabel. Under de mest intensiva åren var takten till och med 70–80 kilometer per år, berättar Magnus Nylander, vd för Borgå Elnät Ab. Även om stora framsteg har gjorts har alla störningskänsliga områden ännu inte fått jordkabel.

– Det såg vi också under den senaste Jari-stormen, då luftledningsnäten i vissa områden visade sin sårbarhet. De pågående investeringarna kommer att förbättra situationen avsevärt i det avseendet.

En tillförlitlig elleverans kan inte säkerställas enbart med hjälp av jordkablar. Det är inte heller realistiskt att tänka sig ett nät som till hundra procent består av jordkabel eftersom terrängen och kostnaderna sätter sina egna begränsningar.

– Vårt mål är att nå 65 procent jordkabel 2036. Då ska myndigheternas krav vad gäller den tillåtna maximala längden för elavbrott vara uppfyllda. Jag tror att vi lyckas med det med hjälp av denna målsättning och genom andra åtgärder.

Nylander berättar att automationen av nätet kontinuerligt byggs ut, vilket påskyndar lokaliseringen och reparationen av fel och därmed förkortar avbrottstiderna.

– Vid störningar behöver man inte längre i lika hög grad som tidigare söka efter felet ute i terrängen, utan kan lokalisera det med hjälp av olika system och åtgärda det snabbare.

Utvecklingen av elnätet styrs numera också alltmer av den ökande elförbrukningen som datacenter och olika slags ellager medför, vilket betyder att det behövs mer och mer investeringar i exempelvis nya elstationer och högspänningsledningar.

Samtidigt kämpar branschen med brist på kompetent arbetskraft. Nylander påminner om att en ganska stor del av bolagets elnät även i framtiden kommer att bestå av luftledningar. Därför behövs elmontörer bland annat för att underhålla samt förnya och reparera näten.

Trots utmaningarna, och delvis just på grund av dem, är blicken enligt honom starkt och ansvarsfullt riktad mot framtiden. Nätet utvecklas målmedvetet med både leveranssäkerheten och det växande elbehovet i fokus samtidigt.

1/2026 Eko 7

F Egen produktion ger

KONTROLL OCH STABILITET Över hälften av den el Borgå Energi säljer kommer redan från de egna produktionsanläggningarna eller via andelsbolaget Finska Kraft.

Självförsörjningsgraden för produktionen har stigit stadigt: I början av årtusendet kom cirka 20 procent av den sålda, inhemskt producerade energin från egen produktion eller via intressebolag.

I dag är motsvarande andel redan över 56 procent.

TEXT: NITA TORNI || BILD: SHERPA

8 Eko 1/2026

F

För Borgå Energi har det varit ett medvetet val att öka självförsörjningsgraden för produktionen. Den egna, förutsägbara produktionen ger kontroll och stabilitet i verksamheten och syns också för slutkunderna, till exempel i leveranssäkerheten och energipriset. Vid sidan av produktionen kommer också utnyttjandet av spillvärme och olika energilagringslösningar att spela en viktig roll.

NÄSTAN UTSLÄPPSFRI EGEN PRODUKTION

I enlighet med sin strategi har Borgå Energi satsat målmedvetet på utsläppsfri produktion. Förnybar energi produceras bland annat i Tolkis biokraftverk och Strömsbergs vattenkraftverk i Borgå. Dessutom får bolaget utsläppsfri el för försäljning bland annat från vindkraftsparker som ligger i Öster­ botten. Elpannor, värmeackumulatorer och den värmepumpanläggning som precis blivit klar i Tolkis bidrar för sin del till att bolaget kan lagra och använda hållbart producerad energi, bland annat under pristoppar på elmarknaden.

Vid sidan av den inhemska produktionen produceras en betydande andel av den förnybara energi Borgå Energi säljer vid vattenkraftverk i Norge. Av årsproduktionen från de kraftverk som bolaget äger via Finska Kraft tillfaller över 82 gigawattimmar (GWh) Borgå Energi, vilket motsvarar cirka 16 procent av den mängd el som Borgå Energi säljer. Självförsörjningsgraden stiger därmed till över 69 procent om produktionsandelarna i Norge räknas in i den egna energiproduktionen.

FINSKA KRAFT VÄXER

År 2025 skaffade Borgå Energi totalt över 48 procent av den elenergi som bolaget sålde från andelsbolaget Finska Kraft. Finska Kraft ägs av 18 små och medelstora kommu-

nalt och privat ägda energibolag, och Borgå Energi är bolagets största enskilda ägare med sin ägarandel på 20 procent. Bolaget verkar enligt den så kallade Mankala-principen, det vill säga att det skaffar el till sina ägare till självkostnadspris.

Produktionens självförsörjningsgrad, Finland 56 %

Produktionens självförsörjningsgrad, Finland + Norge

69 % Självförsörjningsgraden stiger till över 69 procent om produktionsandelarna i Norge räknas in i den egna energiproduktionen.

Elens ursprung

Finska Krafts produktionsportfölj har blivit fem gånger så stor under de senaste sju åren. Bolaget har vattenkraft i Norge, vattenoch vindkraft i Sverige samt vind-, värmeoch kärnkraft i Finland. Dessutom ingår tiotals vatten-, vind- och solkraftverk i projektutvecklingen. Förutsättningarna för att avsevärt eller till och med kraftigt öka mängden el som anskaffas via bolaget är starka.

– Man kan säga att vi är ägarbolagens elmarknadsavdelning. Vi erbjuder möjligheter som det är vettigare att genomföra tillsammans än på egen hand. Genom att arbeta tillsammans kan vi till exempel delta i större investeringar och få tillgång till ett bredare utbud av produktionssätt, kommenterar Finska Krafts verkställande direktör Pekka Saijonmaa.

MÖJLIGGÖRARE AV DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Borgå Energi har lyckats utmärkt i sitt mål att minska utsläppen och är ett av de mest ansvarsfulla energibolagen i sin storleksklass i Finland. Bolagets uppdaterade strategi publicerades hösten 2025.

– Vi har målmedvetet minskat energiproduktionens negativa miljöeffekter genom att satsa på förnybar energi och utsläppsminskning. De specifika utsläppen från vår produktion är bara en bråkdel av det nationella medeltalet för vår bransch, förklarar Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg.

– Eftersom vi redan nästan har nollat våra utsläpp har vi gått i en mer ambitiös riktning i vår nya strategi: Vi vill vara en föregångare inom hållbarhet och en möjliggörare av den gröna omställningen i hela vårt verksamhetsområde.

Vägen mot minskade utsläpp

1/2026 Eko 9

ELPRISERNA lever med vädret och världen

Nichlas Lindström förstärker Borgå Energis elhandel Nichlas Lindström är en ny tilläggsresurs inom Borgå Energis elhandel. Han har jobbat i bolaget sedan 2016 och fungerat i flera olika roller under årens lopp, senast som kundansvarig inom företagsförsäljningen.

Numera jobbar han som elhandelschef med elhandel och storkundsförsäljning. Han övergick till uppgiften i början av året.

10 Eko 1/2026

Nichlas bor i byn Bosgård i Borgå med sin familj. Han är pappa till två barn, en fyra år gammal flicka och en ett år gammal pojke. Sin fritid spenderar han genom att åka båt på sommaren och genom att pyssla med motorfordon.

Dessutom har gaspriserna stigit, vilket också påverkar den nordiska elmarknaden genom Europa. Läget väntas ändå lugna ner sig mot sommaren. Kärnkraftverkens årsrevisioner har börjat och fortsätter åter på hösten. Revisionerna vid Olkiluoto 3 och Lovisa 1 fortsätter ännu i oktober, vilket för sin del kommer att påverka prisbildningen också mot slutet av året.

Janne Vaitomaa Riskhanterings- och elhandelschef

Genomsnittligt elpris, c/kWh (moms. 25,5 %) 20 15 10 5 0

BILD: FREDRIKA SUNDÉN

rat i elpannor för att ersätta för att ersätta produktionen vid förbränningsanläggningar. Elpannor kan flexibelt tas i bruk då marknadspriset är förmånligt. Det här minskar utsläppen och ökar flexibiliteten i konsumtionen, vilket i sin tur bidrar till att jämna ut prisvariationerna.

Elmarknaden har varit sällsynt instabil under våren. Efter den kalla vintern har marknaden svängt främst på grund av geopolitiska händelser i världen. USA:s tal om nya tullar som berör Europa och den alltmer ansträngda konflikten kring Iran har ökat osäkerheten och höjt priserna. De har haft en större effekt på framtidsutsikterna för elmarknaden än till exempel hydrobalansen, som för tillfället är ovanligt låg.

Hydrobalansen kan förändras överraskande snabbt och vi följer den noggrant. Däremot är det svårare att bedöma och förutspå hur de globala kriserna utvecklas. Marknaden har prissatt osäkerheten som en riskpremie i priserna. Oljemarknaden har också varit känslig och kraftigt stigande, vilket har synts snabbt exempelvis i bränslepriserna.

1.1.2025 1.2.2025 1.3.2025 1.4.2025 1.5.2025 1.6.2025 1.7.2025 1.8.2025 1.9.2025 1.10.2025 1.11.2025 1.12.2025 1.1.2025 1.1.2026 1.2.2026 1.3.2026 1.4.2026

Den gångna vintern visade åter att prognoser och utfall inte alltid sammanfaller.

Länge förutspåddes att vintern skulle bli mild men till sist kom kölden ändå. Vi har redan blivit vana vid det här: Ingen vinter är den andra lik och oftast minns vi den föregående bäst. I sin helhet är vintrarna i genomsnitt mildare än förr men samtidigt framträder extrema fenomen allt tydligare.

Vädret syns tydligt också på elmarknaden. Vindkraftsproduktionen var väldigt liten under en exceptionellt lång tid från mitten av januari och framåt då kraftverkens rotorblad frös, vilket begränsade produktionen. Det här avspeglade sig direkt i vinterns priser. Exempelvis var snittpriset i februari 17,2 cent per kilowattimme (inklusive moms) då det året innan var 5,93 cent per kilowattimme. Den förnybara, väderberoende produktionen spelar en alltmer betydande roll i prisbildningen. Vindförhållandena kommer också framöver att synas både i priset och i dess variationer.

Elpannorna ger en möjlighet att jämna ut prisvariationerna. Energibolagen har investe-

Borgå Energi-koncernens resultat för räkenskapsperioden 2025 var 3,2 miljoner euro efter skatter (9,9 miljoner euro 2024). Efter tre exceptionellt goda år återgick bolagets resultat som väntat till en normal nivå. År 2025 var det näst varmaste i mäthistorien i Finland, vilket syntes i efterfrågan på energi. Mätt i graddagstal var året 19 procent varmare än ett så kallat normalår. I och med det varma vädret sjönk elöverföringen med 3 procent och värmeförbrukningen med 7 procent jämfört med 2024. Inom elförsäljningen var Borgå Energi konkurrenskraftigt och kundmängden förblev stabil.

VI INVESTERAR I VÅR FRAMTID

Borgå Energi-koncernen investerade 32,0 miljoner euro under 2025.

Borgå Elnät använde 11,6 miljoner euro till jordkabel- och andra nätinvesteringar. År 2025 installerades 50 kilometer jordkabel och i slutet av 2025 var andelen jordkabel 55 procent. Målet är att 65 procent av elnätet ska vara jordkabel i slutet av 2036.

Elnätets mätarbytesprojekt startade våren 2025. Sammanlagt byts cirka 40 000 mätare ut till nya smarta elmätare fram till slutet av 2027. Projektet går framåt enligt planen.

Borgå Energi fortsätter diversifiera vär­meproduktionen. Värmepumpanläggningen,

BILD: ANSSI VUOHELAINEN

Resultatet för 2025 PÅ NORMAL NIVÅ som togs i testbruk i slutet av 2025, och spillvärmeprojektet med Ensto som blir klart sommaren 2026 går vidare enligt planerna.

Dessutom konkurrensutsattes upphandlingen av två elpannor i början av 2025 och den första pannan förväntas stå klar sommaren 2026.

NYTT FJÄRRVÄRME- OCH ELNÄT

Borgå Elnät har cirka 3 850 kilometer elnät och 38 500 kunder. År 2025 överförde bolaget 2 351 gigawattimmar el till sina kunder.

Byggandet piggnade till, vilket inom elnätet syntes i en mild ökning vad gäller nya anslutningar: 98 nya anslutningar öppnades.

I fråga om eldistributionen var året tydligt bättre än de senaste åren och vi undvek större stormskador. Trots det måste vi satsa på leveranssäkerheten – stormen Jari 2024 orsakade stor förstörelse på vårt område och visade hur störningskänsligt nätet fortfarande är.

I Borgå byggde vi 1,5 kilometer nytt fjärrvärmenät och sanerade 1,1 kilometer av nätet. 32 nya värmeavtal gjordes. I slutet av året fanns det 2 130 fjärrvärmeanslutningar, vilket betyder cirka 35 300 slutkunder.

1/2026 Eko 11

Brunbergs

söta framtid byggs på hållbara val På Finlands äldsta sötsaksfabrik i Borgå har ansvarsfullhet synts i vardagen i flera årtionden.

Hållbar verksamhet har blivit en viktig konkurrensfaktor, särskilt då klimatförändringen hotar tillgången på kakao.

TEXT OCH BILD: FREDRIKA SUNDÉN

12 Eko 1/2026

H

H

Brunbergs Kyssar fyller 75 år, vilket firas med tre festsmaker.

Hållbar verksamhet har redan länge varit naturligt för 155-åriga Brunberg och på 2020-talet har ansvarsfullhet blivit ett av familjeföretagets värden. Enligt verkställande direktör Katarina Enholm är det också en förutsättning för framgång.

– Utan en hållbar verksamhet skulle vi inte längre existera.

80 procent av de sålda produkterna är chokladprodukter och kakaon som växer i tropiska förhållanden är Brunbergs viktigaste råvara. De störtregn och den torka som beror på klimatförändringen samt osäkerheten vad gäller den framtida tillgången på kakao påverkar hela branschen.

– Därför måste vi också göra vårt för att minska utsläppen, säger Enholm.

FÖREGÅNGARE I SIN BRANSCH

I fråga om svinn har Brunberg varit en föregångare i sin bransch sedan 1965 då fabriksbutiken i Östermalm öppnades. Sötsaker som utseendemässigt inte var av prima kvalitet såldes till ett billigare pris och började packas i bruna papperspåsar som senare blev en del av Brunbergs varumärke.

– Vi är väldigt stolta över våra bruna påsar. Många kommer till butiken enkom för att köpa dem, exempelvis som julklapp, säger Katarina Enholm.

Verkställande direktör Katarina Enholm anser att det traditionsrika familjeföretaget har en ljus framtid.

Brunberg minskar också svinnet på andra sätt, som till exempel med hjälp av de gratis smakprover som det traditionellt bjuds på i butikerna.

– Med de här åtgärderna har vi minskat mängden svinn, men det uppstår en del bioavfall bland annat då produktionen startas och avslutas.

Hållbarhet beaktas i samband med förpackningsdesignen. Bland annat optimeras storleken på förpackningarna så att de inte innehåller för mycket luft.

– Plastfönstret på Kyss- och tryffelaskarna togs bort och de är nu helt av kartong för att förbättra återvinnbarheten. Kyssarnas omslag är dessutom något tunnare än förr, vilket har en stor inverkan på årsbasis, berättar Brunbergs marknadsföringsspecialist Laura Lönnberg.

I butiken har chokladknapparna sålts i små plastaskar, men nu byts askarna ut mot papperspåsar.

– Initiativet kom från en anställd, vilket är väldigt trevligt, säger Katarina Enholm.

HÅLLBARHET I DEN NYA FABRIKSBUTIKEN

Den nya fabriksbutiken blev klar under Brunbergs 150-årsjubileumsår i maj 2021.

Hållbarheten beaktades då företaget planerade byggnaden. Butiken byggdes av trä och

företaget använde inhemska och lokala leverantörer. Butiken värms med bergvärme och elen är EKOenergi som har producerats utan CO2-utsläpp.

Enligt Katarina Enholm var tillgängligheten speciellt viktig.

– I den gamla fabriksbutiken hade vi trappor och smala dörrar, men den nya har inga trappor och dörrarna öppnas automatiskt.

Gångarna inne i butiken är breda så att alla fritt kan röra sig.

– Vi har också beaktat familjeperspektivet bättre än förr och det finns gungor för barn utanför butiken.

OLIKA KNEP FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN

De största utsläppsminskningarna har Brunberg åstadkommit genom att minska användningen av lätt brännolja och diesel samt genom att återvinna mer.

Inom produktionen är utmaningen den ångpanna som bland annat används för att tillverka kola- och lakritsmassa och Kyssarnas skum. Pannan går på lätt brännolja men en flödesmätare har hjälpt till att styra ångproduktionen bättre, vilket minskar utsläppen.

1/2026 Eko 13

Hållbarhet är en del av det 155-åriga familjeföretagets framgångsrecept.

Marknadsföringsspecialist Laura Lönnberg och verkställande direktör Katarina Enholm vid Kyssförpackningslinjen.

Maskinerna som används i sötsaksfabrikens produktionsprocesser fungerar huvudsakligen med el. Företaget har köpt förnybar el av Borgå Energi sedan 2011: Norppa-el fram till 2012 och EKOenergi från 2013. Enligt Katarina Enholm har EKOenergi varit ett bra val, eftersom den är certifierad av Finlands naturskyddsförbund och internationellt känd.

Energieffektiviteten har också förbättrats genom att utnyttja LED-belysning, rörelsesensorer och spillvärme.

HÅLLBARHETSARBETET FORTSÄTTER

Brunberg började bygga upp sin frivilliga hållbarhetsrapportering 2022 och märkte att det behövs utomstående hjälp. Följande år gick företaget med i Posintras och Borgå stads EU-finansierade Co2Jump-projekt och räknade ut sitt första koldioxidavtryck för 2023 med dess stöd.

– Trots att vi länge har jobbat för det här hjälpte projektet oss att strukturera arbetet och identifiera var utsläppen uppstår och vad det lönar sig att fokusera på, säger Katarina Enholm.

Brunberg blev en av Borgå stads första klimatpartner 2024 och uträkningen av koldiox14 Eko 1/2026

idavtrycket användes som grund för partnerskapets mål.

– Vårt mål är att minska koldioxidutsläppen med 50 procent per producerat kilogram fram till 2030. Utsläppsminskningen måste ske i förhållande till den producerade mängden eftersom företaget har som mål att växa, säger Enholm.

Företaget har minskat utsläppen med 12 procent jämfört med nivån 2023 och Brunberg valdes till Årets klimatpartner 2025.

Hittills har utsläppen från den egna verksamheten beaktats, men härnäst tänker Brunberg räkna ut koldioxidavtrycket för sin värdekedja.

NYA KYSSAR JUBILEUMSÅRET TILL ÄRA

Brunbergs Kyssar fyller 75 år, vilket firas med tre festsmaker.

– Den första var grönt äpple och den andra skumpa, lämpligt till valborg och vårens fester. Den tredje smaken offentliggörs på hösten, berättar marknadsföringsspecialist Laura Lönnberg.

Samtidigt har Brunberg inlett en heltäckande varumärkesförnyelse tillsammans med en ny samarbetspartner. Förnyelsen syns först

BRUNBERG AB •

Ett familjeföretag och Finlands äldsta sötsaksfabrik som grundades 1871

•

Tillverkar sina produkter i Borgå och de äldsta recepten är från 100 år tillbaka

•

Känt särskilt för sina Kyssar, sin choklad och sin lakrits

•

Är den enda producenten av laktosfri mjölkchoklad i Finland

•

Kombinerar modern produktionsteknik och hantverkskunnande

•

År 2025 var Brunbergs omsättning 13,8 miljoner euro och 71 personer jobbade i företaget

i de digitala kanalerna och smyger sig småningom in i förpackningarna och butikerna.

– Vi vill vara attraktiva för alla konsumenter och särskilt nå de nya generationerna som ännu inte har ett eget känsloband till Brunberg, fortsätter Lönnberg.

År 2025 var Brunberg Finlands fjärde mest uppskattade sötsaksvarumärke i Taloustutkimus varumärkesundersökning. I fråga om hållbarhet kom företaget på tredje plats.

– Konsumenterna upplever att vi är ansvarsfulla. Resultatet känns speciellt meningsfullt eftersom vi är en liten aktör bland många stora, säger Katarina Enholm.

EN LJUS FRAMTID

Enligt Katarina Enholm har Brunberg en ljus framtid trots branschens utmaningar.

Företagets styrka utöver den hållbara verksamheten är ett unikt sortiment.

– Till exempel är vi den enda producenten av laktosfri mjölkchoklad i Finland och i Norden.

Brunberg har också andra produkter som passar specialdieter, som veganska och glutenfria produkter. Alla produkter förutom lakritsarna och Kyssarna är glutenfria.

– Vi har en egen profil och är intressanta i konsumenternas ögon. Därför är vi inte lika sårbara när konkurrensen tätnar och priset på kakao stiger, sammanfattar hon.

KUNDTJÄNSTENS ÖPPETTIDER

under midsommar

Dagen före midsommarafton, torsdagen den 18.6 Kundtjänsten och faktureringen betjänar per telefon fram till kl. 14.00.

Flyttelefonen (019) 661 4230 betjänar som normalt fram till kl. 18.00.

Ropos telefontjänst är öppen fram till kl. 16.00.

På midsommarafton, fredagen den 19.6 Kundtjänsten, flyttelefonen samt Ropos kundtjänst är stängda.

Det går att sköta många ärenden i självbetjäningskanalerna – PBE Online och MyRopo – också under helgerna.

I vår Online-tjänst kan du göra nya avtal, uppdatera dina kunduppgifter och kolla din förbrukningsinformation.

I MyRopo sköter du dina faktureringsärenden. pbe.fi/online

myropo.fi

Elnätets och fjärrvärmens feltjänster betjänar som normalt under helgerna. pbe.fi/feltjänster

Glad midsommar!

Vi stöder idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i Borgåtrakten.

Produktionsprocesserna vid sötsaksfabriken fungerar i huvudsak med el. Brunberg köper EKOenergi av Borgå Energi.

Vår tyngdpunkt ligger i första hand på barn och unga.

De stödansökningar som lämnas in senast den 31.7 behandlas i augusti–september.

Läs mer och sök:

Finlands första kyssmaskin är utställd i fabriksbutiken.

pbe.fi/sponsorering

1/2026 Eko 15

ETT MILJÖMÄRKE är ett konkret kommunikationsverktyg

Gustav Nygrén koordinerar EKOenergimärkets globala nyckelkundrelationer.

I takt med att regleringen kring företagsansvar ökar och konsumenternas krav växer vill företag lyfta fram sitt hållbarhetstänkande och sina hållbarhetsåtgärder allt tydligare, trovärdigare och mer konkret. Att köpa EKOenergi-märkt energi är ett internationellt erkänt sätt att kommunicera ansvarstagande.

TEXT: NITA TORNI || BILDER: FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND / EKOENERGI

16 Eko 1/2026

E

EKOenergi-märket med finländskt ursprung har redan hunnit bli tonåring. Miljömärket, som inte strävar efter vinst, fyller 13 år i år och används redan i över 80 länder.

– Efterfrågan styr oss hela tiden in på nya marknader och områden. En stor del av företagen verkar på flera olika marknader samtidigt och genom att skaffa EKO­energi kan de säkerställa att samma hållbarhetskriterier uppfylls oberoende av verksam-

Rinnande vatten till matproduktionen: Myanmar.

hetsområdet, berättar Gustav Nygrén, EKOenergi-märkets globala nyckelkundschef vid Finlands naturskyddsförbund.

KLARHET I PÅSTÅENDEDJUNGELN

EU:s grönmålnings- eller så kallade Green Claims-direktiv är en reglering som strävar efter att förbjuda vilseledande miljöpåståenden och göra de märkningar som berättar om produkters hållbarhet mer tillförlitliga.

Utifrån direktivet förbjuds bland annat allmänna miljöpåståenden som inte tydligt kan motiveras, och bara sådana hållbarhetsmarkeringar som har certifierats av en oberoende tredje part eller skapats av officiella organ är tillåtna. Det här hjälper kunderna att göra verkligt hållbara val.

– Direktivets mål, att sålla bort vilseledande och omotiverad hållbarhetskommunikation, är väldigt viktigt. Vi hoppas och tror att EKOenergi-miljömärket i framtiden fungerar som ett ännu starkare, säkrare och pålitligare kommunikationsverktyg för företagen. Samtidigt garanterar märket en konkret tilläggseffekt, säger Nygrén.

Företagens hållbarhetsteam vill se konkreta åtgärder och EKOenergi är ett utmärkt verktyg för det här.

– Många företag har förbundit sig till FN:s mål för hållbar utveckling, och med hjälp av vårt märke kan de främja många av de här målen i praktiken. Hit hör till exempel ren energi, hälsa, utbildning, rent vatten och jämställdhet mellan könen. Dessutom erkänner de internationella rapporteringsramverken, som GHG Protocol, CDP och SBTi, EKOenergi, vilket gör att många företag hittar oss, fortsätter Nygrén.

Kvinnorna vid solpanelerna: Solkraft för en kvinnodriven sädeskvarn i Indien.

Restaureringsprojekt i Högfors: Föreningen för vård av strömmande vatten Virho ansvarade för restaureringen av ån.

Vad är EKOenergi?

• EKOenergi är det enda globala miljömärket för förnybar el, gas, värme och nedkylning. Miljömärket hjälper konsumenterna att välja ett energiavtal som garanterar 100 procent förnybara energikällor och uppfyller de miljökriterier som miljöorganisationerna har godkänt.

• EKOenergi-märkets rötter finns i 1990- och 2000-talen och i Finlands naturskyddsförbunds Norppa-miljömärke för förnybar el. På initiativ av Finlands naturskyddsförbund inleddes ett projekt med målet att lansera ett internationellt miljömär-

ke. Resultatet blev miljömärket EKOenergi som togs i bruk 2013.

Miljömärket används redan i över 80 länder.

• Finlands naturskyddsförbund fortfarande för miljömärkets administration och ledning fastän märket är internationellt. Besluten fattas i samarbete med miljöorganisationer i olika länder samt utifrån utlåtanden från internationella experter.

Läs mer: www.ekoenergy.org

Varuleverans med båt i Sabah-projektet i Malaysia: Lokala mininät och solpaneler skapar tryggare eltillgång för ursprungsfolkens samhällen och hjälper till att täcka vardagens grundläggande behov.

1/2026 Eko 17

VÄGVISAREN SPELAR EN VIKTIG ROLL

Borgå Energi var ett av de första energibolagen i Finland som fick använda EKO­energimiljömärket och det första som fick EKO­ energi-markeringen också för sin fjärrvärme.

– Efterfrågan på hållbar energi är stor numera, och utöver den bioenergi vi producerar i Tolkis kan vi också sälja EKO­ energi-märkt vindkraft som vi producerar.

EKOenergi-märket har från början varit ett viktigt sätt att kommunicera vårt ansvarstagande också för oss, berättar Borgå Energis

elförsäljningschef för konsumenter Janette Englund.

– EKOenergi-märkets tidiga samarbete med Borgå Energi var livsviktigt för EKO­ energi: Det var avgörande att etablerade aktörer förband sig till och litade på ett nytt miljömärke och ansåg att det gav mervärde för deras kunder. Vi ser med iver fram emot de kommande åren och nya konkreta resultat genom vårt samarbete, bekräftar Nygrén från EKOenergi.

EKOenergi -märkt vindoch biokraft Den EKOenergi som Borgå Energi säljer produceras både vid biokraftverket i Tolkis och i de vindkraftsparker bolaget äger. För att producera EKOvärme och -el i Tolkis används skogsflis, där endast lämpliga delar väljs ut, såsom hyggesrester, bark och sågspån.

Vid placeringen av vindparker som uppfyller EKOenergins kriterier har man i sin tur beaktat skyddade naturområden och viktiga fågelområden.

Vid den årliga revisionen kontrollerar EKOenergis sekretariat att all energi som säljs som EKOenergi och produktionen av den uppfyller EKOenergis kriterier och krav.

Solkraft till ett utbildningscenter: Tanzania.

Byggare!

Du har väl kommit ihåg att kolla var ledningarna på grävområdet finns på kaivulupa.fi ?

Genom att kolla tjänsten kan du planera arbetena effektivt och undvika skador och förseningar!

18 Eko 1/2026

HÅLLBARHET

Synlig hållbarhet:

Så tar vi hand om människor och miljö Diskussionen om hållbarhet har förändrats.

Vi söker balans i en situation där vissa förväntar sig snabba teknik- och klimatlösningar av energibranschen, medan andra förståeligt nog oroar sig över kostnader och förändringstakten i en värld som känns alltmer instabil. I den här spänningsfyllda konstellationen är en sak avgörande och det är tillit.

Tillit föds inte genom floskler och stora löften utan genom att erbjuda information, öppenhet och en ärlig helhetsbild – också då saker är komplicerade eller halvfärdiga.

Därför publicerade Borgå Energi sin första hållbarhetsrapport fastän lagen inte kräver det av oss. Vi ville ge en mer heltäckande bild av vår verksamhet än tidigare och svara på de frågor som många kunder ställer: Varifrån kommer energin, hur produceras den och på vilka villkor utvecklas energisystemet i framtiden?

Energi är mer än en produkt – det är grunden för vardagen och för hela samhällets funktion. Våra kunder har rätt att veta vilken slags el eller värme de använder samt vilka val och åtgärder som ligger bakom de här nyttigheterna. År 2025 var de specifika utsläppen för vår el och värme 1,6 gCO₂e/kWh, vilket är klart under branschens nationella genomsnitt.* All el vi sålde var producerad utan CO₂-utsläpp och nästan all (99,1 procent) fjärrvärme vi producerade var förnybar. De här siffrorna uppstår ändå inte av sig själva. De är

följden av långsiktiga investeringar och medvetna val som i sin tur påverkar kostnaderna, produktionsstrukturen och riskhanteringen.

Människor ligger alltid bakom företagens val och agerande. Besluten föds i det vardagliga arbetet, ofta i situationer där det inte finns perfekta lösningar eller helt riskfria alternativ. För oss betyder ansvarsfullhet också att vi tar hand om våra människor. Nöjda anställda, samarbetspartner och entreprenörer som förbinder sig att följa gemensamma spelregler är en förutsättning för att elen överförs och värmen räcker till – också i undantagssituationer. Under de senaste åren har vi särskilt satsat på vår arbetssäkerhetskultur och vår personals välmående.

Våren 2025 stannade vi upp och granskade vår verksamhet som helhet genom en dubbel väsentlighetsanalys. Vi utvärderade vår påverkan på samhället och miljön samt vilka fenomen som påverkar oss genom vår verksamhetsmiljö. Klimatrisker, biodiversitetsförlust, kostnadstryck, reglering, cybersäkerhet och tillgången på kunnig arbetskraft är alla faktorer vi inte kan blunda för.

De går ändå att förutse och hantera bättre om vi känner igen förändringskrafterna i tid.

Vilken betydelse har då hållbarhetsrapporteringen? Ur vår synvinkel har den stor betydelse, särskilt om vi lyckas öka förståelsen för vad ansvarstagande betyder för oss och vad våra val baserar sig på. Vår hållbar-

hetsrapport samlar, förutom det vi har lyckats med, också det vi ännu måste fortsätta arbeta med.

Framöver publicerar vi hållbarhetsrapporten årligen. Vi lovar att diskussionen fortsätter.

Annastiina Levola Hållbarhetsspecialist

*Finlands nationella genomsnitt (Finsk Energi­ industri) 2025 var 26 gCO₂e/kWh i elproduktionen och 50 gCO₂e/kWh i värmeproduktionen.

pbe.fi/hållbarhetsrapport

1/2026 Eko 19

Mot en mångsidigare

värmeproduktion

i Borgå

Borgå Energi diversifierar sin fjärrvärmeproduktion för att minska den produktion som baserar sig på förbränning och för att ersätta det gamla biokraftverket som har nått slutet av sin livstid.

Största delen av de projekt som stöder det här målet har redan färdigställts eller håller på att bli färdiga just nu.

TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILDER: FREDRIKA SUNDÉN, ANSSI VUOHELAINEN, ENSTO

V

Vi presenterar Borgå Energis nuvarande och pågående projekt som syftar till att diversifiera värmeproduktionen. Utöver dem söker vi också andra lösningar för att utnyttja spillvärme.

VÄRMEACKUMULATORN

Det första steget mot en mer mångsidig produktion togs genom att bygga en värmeackumulator i anslutning till värmeanläggningen på Gnistvägen. Med hjälp av värmeackumulatorn, som togs i bruk 2022, jämnar vi ut variationerna i värmeproduktionen. Den fungerar också som säkerhetsupplag för fjärrvärmevatten, exempelvis vid rörbrott.

Borgå Energis första elpanna håller också på att bli klar intill värmeackumulatorn på Gnistvägen.

Värmeackumulatorn som togs i bruk 2022 var det första steget mot en mångsidigare värmeproduktion.

20 Eko 1/2026

Borgå Energis första elpanna lyftes på plats på Gnistvägen under vårvintern.

ENERGICENTRALEN VID ENSTOS FABRIK Energicentralen som byggs vid Enstos Borgåfabrik går vidare enligt planerna. Nedkylningsrörsystemet och -apparaturen i produktionslokalerna i Enstos fabrik blev klara under vårvintern 2026, varefter slutarbetena inleddes. Under våren kopplades nedkylningslösningen, värmepumparna och anslutningen till fjärrvärmenätet ihop till en helhet.

Den nya energilösningen som utnyttjar spillvärme kommer att vara helt färdig för användning under sommaren.

När energicentralen står klar kyler Borgå Energi ner Enstos produktionslokaler och styr den tillvaratagna värmeenergin till fjärrvärmenätet, där den används för att värma upp Borgå.

Energicentralen förverkligas som ett samarbete mellan Borgå Energi och Ensto, och teknologin samt förverkligandet baserar sig på Iotois trerörslösning.

ELPANNOR Upphandlingen av två elpannor på cirka 10 megawatt konkurrensutsattes 2025. Den första av elpannorna anlände till Gnistvägen från Haapavesi och lyftes på plats i mars 2026. Pannan, som levererades av CTI, ser i nuläget ut att stå klar sommaren 2026.

Med hjälp av elpannor kan fjärrvärme produceras flexibelt med hänsyn till variationer i elpriset. Dessutom förbättrar elpannor leveranssäkerheten för fjärrvärmen vid eventuella driftstörningar.

Tidtabellen för anskaffningen av den andra elpannan är ännu öppen.in.

VÄRMEPUMPANLÄGGNINGEN Borgå Energis nya värmepumpanläggning med en eleffekt på två megawatt togs i testbruk i slutet av 2025. Värmepumpanläggningen beställdes av den spanska ingenjörsbyrån Araner i oktober 2023.

Byggandet började under 2024 och blev klart förra sommaren. Projektet i sin helhet står klart under sommaren 2026.

Värmepumpanläggningen består av en cirka 800 kvadratmeter stor elementhall samt fyra värmepumpar – varje pump väger 20 ton, alltså ungefär lika mycket som tio större personbilar.

Anläggningen utnyttjar returvatten från fjärrvärmenätet i Borgå centrum. När pumparna sänker returvattnets temperatur skickas den värme som utvinns tillbaka ut i fjärrvärmenätet. Kraftverket får svalare returvatten, vilket effektiviserar värmeupptagningen ur rökgaserna.

Värmepumpanläggningen togs i testbruk i slutet av 2025 och utnyttjar spillvärme från returvattnet från Borgå centrum.

Energicentralen vid Enstos fabrik blir klar sommaren 2026. Rörsystemet och apparaturen i produktionslokalerna installerades i våras.

1/2026 Eko 21

Statens försörjningsberedskapsavgift som ingår i elskatten steg Riksdagen godkände ändringar i lagen om punktskatt på elström. Den försörjningsberedskapsavgift som uppbärs i samband med elskatten är 0,085 cent per kilowattimme från och med den 1.4.2026.

Exempelvis i en höghuslägenhet med en årlig elförbrukning på 2 000 kWh stiger kostnaderna med cirka 2 euro per år.

För den som har eluppvärmning blir elräkningen cirka 10 euro dyrare per år.

Observera att försörjningsberedskapsavgiften inte är en prishöjning från Borgå Elnät. Avgiften uppbärs som en del av den elskatt som staten fastställer och nivån är densamma för alla elkunder i Finland. Elskatten består av punktskatten på elström samt den försörjningsberedskapsavgift som uppbärs i samband med den.

För el som levererats före den 1.4.2026 tas försörjningsberedskapsavgiften ut enligt den tidigare nivån (0,013 cent/kWh), och för el som levererats den 1.4.2026 eller senare tas den nya avgiften (0,085 cent/kWh) ut.

Projektkarta ASKOLA Forsby Borgnäs

Kerko

LOVISA

BORGÅ

Isnäs

SIBBO Kullo

Ebbo

Vi har redan installerat 15 000 smarta elmätare!

Läs mer och kolla när det är din tur: pbe.fi/mätarbyte

2025 2025-2026 2026 2027

Följ vår feltjänst! pbe.fi/feltjänster

• Kolla läget för el- eller fjärrvärmenätets distribution • Gör en felanmälan om störningar, inklusive träd som fallit på linjerna • Gör en felanmälan om gatubelysningen • Ta i bruk elnätets störningsvakt • Kolla felmeddelandena

22 Eko 1/2026

KOLUMN

Elnätet

– samhällets ryggrad När strömmen går blir samhällets beroenden plötsligt uppenbara. Det som annars är en självklar bakgrundsfunktion – att lamporna tänds, att värmen hålls jämn och att kommunikationen fungerar – framstår i sin fulla betydelse först när det slutar fungera. Elinfrastrukturen är inte bara en teknisk ryggrad utan en grundförutsättning för nästan varje aspekt av det moderna livet.

Klimatförändringen ökar förekomsten av extrema väderfenomen. Stormar skadar luftledningar, tung snö och is tynger ner dem och fallande träd orsakar omfattande elavbrott. Bilderna av omkullfallna stolpar och kilometer efter kilometer skadade ledningar är återkommande – hushåll och företag kan vara utan el i timmar eller i värsta fall dagar.

Jordkablar har därför blivit en viktig del av lösningen av problemet. Genom att gräva ner elnäten i marken minskar deras utsatthet för väder och vind betydligt. Det som ovan jord är sårbart för stormar och is är betydligt bättre skyddat under jord. Erfarenheter visar också att elavbrotten på områden med en stor andel jordkabel i regel är färre och kortare.

Jordkablar är ändå ingen universallösning. De är dyrare att dra, särskilt i glest befolkade områden där avstånden är långa och terrängen kan vara utmanande. Det finns fortfarande områden där luftledningar är det kostnadseffektivaste alternativet. På dessa ställen har ökad automation kommit till hjälp genom att göra det lättare att lokalisera fel.

Det är uppenbart i vilken riktning utvecklingen går. I takt med att de väderrelaterade riskerna ökar är jordkabelin-

vesteringar motiverade. Det handlar inte bara om att minska antalet avbrott och förkorta deras längd, utan också om avbrottens konsekvenser för samhället. När elektriciteten driver allt från vattenförsörjning till digital infrastruktur stärker varje förbättring av leveranssäkerheten samhällets motståndskraft.

Samtidigt är hela elsystemet satt i förändring. Den växande andelen förnybar och decentraliserad produktion ställer nya krav på nätens struktur. Jordkablar kan i förening med smarta elnät och lokal energilagring främja ett mer flexibelt och stabilt system. Det handlar inte om ett antingen eller val, utan om hur olika tekniska lösningar samverkar i syfte att skapa en helhet.

Frågan är i slutändan politisk och ekonomisk. Hur mycket är vi beredda att betala för ett vädersäkert nät? Att gräva ner kablar kräver stora investeringar, men samtidigt minskar de kostnaderna för elavbrott. För hushåll och företag som berörs av återkommande störningar är svaret ofta uppenbart, men på systemnivå krävs prioriteringar.

I slutändan är elinfrastrukturens betydelse en fråga om resiliens. Jordkablar är inte hela lösningen, men en central del av den. I en tid då vädret blivit mer oförutsägbart och samhällets beroende av elektricitet växer framstår jordkablar allt klarare som både ett alternativ och en nödvändig investering för ett fungerande samhälle.

Rolf Gabrielsson

1/2026 Eko 23

SPONSORERING

Finlands äldsta cykeltävling Borgåloppet fyller 100 år och arrangeras den 13–14.6.

Jubileumsåret blir ännu värdigare då tävlingen samtidigt fungerar som FM i landsvägscykling.

BORGÅLOPPET FYLLER 100 ÅR

– under jubileumsåret tävlas det om FM-medaljer

A

TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILD: JONATHAN EWALDS

Arrangören, Borgå Akilles cykelsektion, har bland annat beaktat jubileumsåret i ruttplaneringen. I år kör de tävlande längs en ny rutt.

– Tidigare körde cyklisterna en längre sväng till Helsingfors, men det krävde för omfattande trafikarrangemang, säger tävlingsledare Mathias Hannus.

Den cirka 93 kilometer långa rutten går via Askola och Pukkila till Mörskom, varifrån cyklisterna återvänder till Borgå längs Lovisavägen, alltså landsväg 170. Herrarna och herrarna under 19 cyklar dessutom kortare varv i stan.

– De vuxna tävlar på en längre rutt och juniorerna på sin egen stadsrutt så att publiken har något att följa med, berättar Hannus.

– Dessutom filmas loppet, så det går att följa med FM-starterna på nätet eller på den stora skärmen på målområdet.

Borgåloppet har redan i flera år arrangerats på den nivå som FM kräver, men i år blir det ett avvikande FM-program: Alla klasser tävlar under samma dag. Arrangören vill inte ändra på Borgåloppets karaktär, där män och kvinnor tävlar på samma dag.

– På lördagen, dagen innan FM i landsvägscykling, ordnar vi FM-tempo. Cyklisterna startar från Sääksjärvi i Mäntsälä och kör längs Pukkilavägen, säger Mathias Hannus.

Enligt honom har den största utmaningen varit att flytta på tävlingstidpunkten. Borgåloppet arrangeras vanligtvis den första söndagen i juni, men i år blir det ett tvådagarsevenemang den 13–14.6.

– Beslutet om att arrangera FM-tävlingarna kom relativt sent och betyder att vi också ordnar tempoloppet på lördagen. Vi måste förhandla med staden på grund av planerade vägarbeten.

FM-TÄVLINGARNA PÅVERKAR

PUBLIKEN ÄR VÄLKOMMEN

I år blir det också FM i landsvägscykling i samband med Borgåloppet.

Mathias Hannus uppmanar publiken att komma till Jernbölevägen för att följa med.

24 Eko 1/2026

BILD 1: Borgåloppet i Borgå i juni 1971.

Cyklister på andra varvet genast efter vändplatsen i Myras. Bild: Museiverket / Journalistiska bildarkivet JOKA, Leif Wikström 1

Kom gärna med cykel eller till fots och lämna bilen hemma. Om du ändå kommer med bil lönar det sig att parkera lite längre bort.

Borgå Energi är en av loppets huvudsponsorer och är med under tävlingen. Publiken och de tävlande är välkomna till Borgå Energis tält på Jernbölevägen.

Borgåloppet är både en ära och ett ansvar för Hannus som har varit med länge.

– Det är en ära för mig att få vara med och arrangera en så gammal tävling som Borgåloppet. Få idrottsevenemang har en lika lång historia.

– Det är också ett stort ansvar att arrangera tävlingarna så att det är tryggt för både cyklister och andra trafikanter.

Tävlingsprogram och mer info om Borgåloppet: www.porvoonajot.fi

BILD 2: Borgåloppet 1928. Längst fram i mitten med ljus skärmmössa cyklar Raul Hellberg.

Bild: Museiverket / Historiska bildsamlingarna BILD 3: Borgåloppet i maj 1969. På prispallen på bilden cyklisterna Pekka Hovi, Raimo Suikkanen och Eero Karhu.

Bild: Museiverket / Journalistiska bildarkivet JOKA, Leif Wikström 2

En seger som fastnade i Patrick Wackströms minne Det första Borgåloppet cyklades 1926. Tävlingen fick sin början på Borgå Akilles cyklistlegend Raul Hellbergs initiativ – och Hellberg var också historiens första segrare.

De första årens 120 kilometer långa rutt gick från Borgå till Helsingfors och tillbaka, och lade grunden för evenemanget som nu firar sin hundraåriga historia som en finländsk cykelklassiker.

Borgå Energis långvariga och numera pensionerade verkställande direktör Patrick Wackström är också tidigare elitcyklist och vann Borgåloppet 1979.

– Det är verkligen fint att jag fick vinna loppet, säger Wackström.

VIKTIGARE ÄN FINSKA MÄSTERSKAPET Enligt honom var det svårare att vinna Borgåloppet än FM. Han vann FM-tävlingarna två gånger, 1980 och 1981, men Borgåloppet bara en gång.

– Borgåloppet var den största och mest prestigefyllda cykeltävlingen – kanske till och med viktigare än FM. Deltagare kom också från utlandet.

Segern var en viktig drivkraft som hjälpte honom att fortsätta träna.

– År 1980 åkte jag till OS för första gången med min bror Sixten och Harry Hannus, och vi fortsatte tillsammans tills de slutade 1984.

Själv avslutade jag min cyklistkarriär 1986.

Wackström bedömer att Borgå Akilles inte skulle vara en så stark cykelförening som den är i dag utan Borgåloppet.

– Raul Hellberg har varit väldigt viktig för Borgåcyklingen. Min pappa Ole Wackström vann också tävlingen en gång på 1960-talet. Alla följde med Akilles cyklister.

CYKLING FORTFARANDE EN DEL AV LIVET Patrick Wackström tycker fortfarande om att cykla. Efter att han hade fyllt 60 år köpte han en ny, modernare tävlingscykel.

– Golf har ändå gått om cyklingen. Jag spelar golf med min fru och mina vänner. Det är hälsosamt och pulsen stiger inte lika högt som när man cyklar.

När han inte har varit med och delat ut priser på Borgåloppet har Wackström ofta följt tävlingen från vägrenen med sin cykel.

Han tänker göra det i år också, om vädret tillåter.

– Nuförtiden cyklar jag bara om solen skiner, skrattar han.

3

1/2026 Eko 25

Redo att börja. Från vänster: Annastiina Levola, Ninni Ukkola-Suuronen, Mia Tackman, Johanna Kronvall, Heidi Mielikäinen, Nina Helin, Janne Malin, Katja Penttinen, Magnus Nylander och Jessica Blomqvist.

Tänk vad allt man kan hitta!

Jessica Blomqvist vid sitt fynd.

Borgå Elnäts vd Magnus Nylander konstaterade att skräpaktionen passar väl in i bolagets ansvarsvärderingar.

Gott humör

genom att göra tillsammans En sen aprileftermiddag rörde sig en grupp glada energianställda i gula västar i omgivningarna kring Borgå Energi. En frisk vårvind gav en extra krydda.

TEXT OCH BILDER: MAARIT GABRIELSSON

Personalen ordnade ett eget talko för att plocka skräp redan för andra gången.

Idén till evenemanget föddes en vardag, vid matbordet.

Heidi Mielikäinen minns hur tanken började ta form tillsammans med Anna­ stiina Levola, Jessica Blomqvist och Jonna Andersson.

– Vi hade lagt märke till att man ser mycket skräp längs vägar och motionsstigar. Vi undrade varför ingen plockar upp det – och bestämde att vi själva kan göra något åt saken i vår egen närmiljö.

Fjolårets första skräpaktion gav mersmak.

– Talkot var så lyckat att vi absolut ville ordna det igen, berättar Annastiina Levola.

Ett par timmar utomhus gick snabbt.

Samtidigt som omgivningen snyggades upp fick deltagarna frisk luft och umgicks tillsammans.

26 Eko 1/2026

– Det här är en liten men betydelsefull handling. Man blir alltid på gott humör när man kan dra sitt strå till stacken, beskriver Mielikäinen. Även Borgå Elnäts vd Magnus Nylander deltog och plockade skräp i rask takt. Enligt honom passar den gemensamma aktionen väl in i bolagets ansvarsvärderingar.

I år deltog tio anställda. För många var evenemanget redan bekant, som för Janne Malin.

– Det är trevligt att vara ute, man får frisk luft och gör samtidigt något gott, säger han.

För andra var deltagandet en ny upplevelse. Långtidsanställda Ninni Ukkola-Suuro­ nen hade sett fram emot evenemanget eftersom hon inte kunde delta i fjol. Medan hon plockade skräp förundrades hon över hur det kan finnas så mycket glassplitter i naturen.

Samma iakttagelse gjorde också Mia Tackman, vars sopsäck dessutom snabbt fylldes med papper och plast.

Mängden skräp överraskade många deltagare.

Jessica Blomqvist, som ofta rör sig i naturen, känner igen fenomenet i vardagen.

– Längs motionsstigarna ser man ibland burkar och annat skräp. Jag har ofta min son med mig och han är bra på att hitta burkar – man får ju pant för dem, säger hon med ett leende.

– Dessutom får man en alldeles särskild kontakt med naturen när man rör sig ute.

Skräpaktionen handlade om mycket mer än bara städarbete. Det handlade om att göra saker tillsammans, om omtänksamhet, små konkreta gärningar för närmiljöns bästa.

– Sådan verksamhet skapar hopp i en tid då det finns mycket osäkerhet i livet, funderar Levola.

– Här värdesätter man sin egen miljö och natur. Det är bara att sätta i gång och börja göra bra saker.

Och den beprövade traditionen fortsätter.

Deltagarna lovade redan nu att ställa upp och plocka skräp också nästa år.

Och så fylldes soppåsarna. Nöjda plockarna Ninni Ukkola-Suuronen och Janne Malin.