31
1960-talet
Lördag 3 januari 2015
Olof W Wiklund, mångårig styrelseordförande i Piteå-Tidningens AB, avväjde hotet om planerna på ett vidgat samarbete med NSD, vilket han ansåg skulle äventyra PT:s framtid.
UtanWiklundhade Piteåvarittidningslöst Under första hälften av 1960-talet försökte socialdemokratin centralt, genom a-pressen, få till stånd ett närmare samarbete mellan Piteå-Tidningen och norrländska Socialdemokraten. En tanke som av många i Piteå uppfattades som början till PT:s nedläggning och en uppgång i nSD. och en enda socialdemokratisk tidning i länet.
P
t e l a t 0 6
en Av dem som avvärjde försöket var PT:s dåvarande styrelseordförande Olof W Wiklund, Öjebyn. Istället såg han till att förstärka det lokala ägandet. Socialdemokratiska Apressen i Stockholm var då den störste aktieägaren i bolaget. Inte minst genom Olof W Wiklunds insats sattes stopp för alla tankar på ett eventuellt samgående. Lokalt gick PT nämligen
ut med erbjudande om nyteckning av aktier. Denna vaktslagning om den egna lokala tidningen resulterade i en omfattande aktieteckning. Med det följde att ägarmajoriteten förankrades i Pitebygden. Därmed var hotet avvärjt. Utan Wiklunds insats hade Piteå i dag förmodligen varit en tidningslös stad. Aktiekapitalet skulle utökas till lägst 90 000 och
högst 150 000 kronor. Den nya teckningen av aktier skulle i första hand hembjudas de gamla aktieägarna, men att dessutom skulle möjligheter erbjudas bygdens folk att förvärva aktier i företaget.
Ägarspridning
Wiklund ansåg att man genom en spridning och uppdelning av äganderätten till företaget i första hand skulle ge bygdens enskilda och organisationer tillfälle att genom aktieförvärv mera direkt knyta an sina intressen till bygdens eget tidningsorgan. Inbjudan till aktieteckning fick omgående intresse bland ett stort antal enskilda och ett flertal organisationer, huvudsakligen fackliga och socialdemokratiska.
På många händer
I och med genomförandet av denna nya aktieemission hade äganderättsförhållandet i företaget genomgått en förändring. Aktiemajoriteten låg inte längre på en hand utan utspritt på många
händer, organisationer och hundratals enskilda. Numera ägs PiteåTidningen till omkring 70 procent av organisationer och cirka 30 procent av enskilda personer. I dag är situationen litet annorlunda. PT står i dag, genomdenomstrukturering som ägt rum på tidningsmarknaden i Norrbotten, som ägare till 25,3 procent av aktierna i Norrbottens Media med tidningarna Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren. PT äger vidare 50 procent av aktierna i det gemensamma tryckeriet i Luleå. Olof W Wiklund var ordförande för Piteå-Tidningen åren 1952–1968. Han var verksam i samhällsarbetet i hemkommun, landsting och riksdag. Wiklunds vagga stod i Norrfjärden och han kom som ettåring med sina föräldrar till Öjebyn.
Åkte till USA
Den 6 december 1926 berättade Piteå-Tidningen att fyra ynglingar från Öjebyn, däribland Olof Wik-
En liten tidningsnotis som berättade om Olof W. Wiklunds emigration till Amerika.
lund, rest till Amerika: ”Vid stationen hade en stor skara vänner och bekanta samlats för att önska dem lyckosam resa och framgång i det andra landet.Ett fyrfaldigt leve utbringades och hurraropen rungade när tåget satte sig i gång”. I USA prövade han på allt från tungt sågverksarbete till smörjarens på stora tryckerier i fläskpackarstaden Chicago. År 1932 återvände Wiklund till hembygden och blev sågverksarbetare. Han fick tunga fackliga uppdrag och engagerades politiskt, vilket resulterade i att han blev en av länets politiskt mest bemärkte person i senare tid. Han satt i lands-
tinget och dess förvaltningsutskott i många år och engagerades i rikspolitiken. Under riksdagsåren 1949–1962 bekläddes han med tunga utskottsuppdrag. Han bytte därefter ut riksdagshuset i Stockholm mot kommunalhuset i Öjebyn. I mitten av 1940-talet övertog han ordförandeskapet i kommunalnämnden. När Piteå blev storkommun 1967 var han självskriven som ordförande i drätselkammaren och senare kommunalråd. 1970 lämnade han kommunalpolitiken. Wiklund avled i Öjebyn år 1986. Jan Lundquist
PT först i Sverige med offsettryck 1968 lämnade PT som första tidning i Sverige den gamla blysättningstekniken och gick över till offsett. Den gamla tryckpressen såldes till Finland och en ny köptes in från Solna press.
– Allting blev mer lättbearbetat,sägerBertilNordberg. Han började arbeta på PT 1966 och slutade som teknisk chef fyrtio år senare, 2006. Två år efter att han börjat arbeta med den teknik som handlade om att sätta
sidorna med blysättningsmaskin, gick PT över till modern offsetteknik vilket betyder att allt material kom att hanteras fotografiskt. – Den nya tekniken gick ut på att perforatriser skrev in texterna i en maskin kalllad ”Photon”, säger Bertil Nordberg. Han berättar att det därefter kom ut en hålremsa som sattes in i en sättmaskin. Den matade ut texter på papper som skars och klistrades på papperssidor utifrån sidskisser som gjorts av redigerare. Efter det monterades tex-
ter och bilder in på sidorna som sedan reprofotograferades och överfördes till tryckplåtarsomsedanmonterades i tryckpressen. Kvällsjobbet som kunde sysselsätta ett 20 tal personer pågick ända fram till 24.00 och ibland längre. Vid 01-tiden på natten kunde tryckpressen snurra igång. –Vid den här tiden blev också tidningen större. Före offsett låg vi på max 16 sidor, efter kunde vi producera 1624 sidor vi hade ofta 24 sidor mot helg, säger Bertil Nordberg. Tommy Norin
”PT har under åren blivit allt större”, säger Bertil Nordberg, tidigare teknisk chef vid tidningen. FoTo: M aria JohanSSon