Page 1

NY TEKNIK GER TRO PÅ TRANSPORTERNA 4–5

EUROPA VILL HA TÄLT FRÅN ARVIDSJAUR 8

PLASTBÅT MED SPÅR AV SKOGSBRUKET 10

VINDKRAFT STARKARE I NORRBOTTEN 14–15

STARTA EGET

FOTO: LENNART JÖNSSON

FREDAG 15 MAJ 2009

Tungt, tråkigt, men ett måste 22

JOHAN Pettersson, vd för Guldfisken med den så kallade bleckmaten som finns att köpa bland annat i saluhallarna i Stockholm.

Färdigfixat – ett vinnande recept Företaget Guldfisken är mest känt för sina färdiga matportioner – en marknad som inte verkar känna av någon lågkonjunktur. Nu siktar företaget på en 50procentig ökning av produktionen av färdigrätter. ”Mat måste alla ha. Är det sämre tider är det säkert många som hoppar över restaurangbesöket på lunchen och köper färdigmat som är billigare”, säger vd Johan Pettersson. 18–19

REPORTAGE

Här blomstrar 26 affärerna


2

NORRBOTTENS

Lars-Henrik Andersson

TISDAG 00 MÅNAD 2008

 KRÖNIKAN

Lars-Henrik Andersson | Näringslivsredaktör | lars-henrik.andersson@norrbottensmedia.se | 0920-26 28 26

Vikten av att nätverka DET ÄR EN TIDIG fredag morgon. Ett tjugotal personer har slutit upp till frukostmötet på ett av Luleås hotell. Syftet är att göra affärer över en tallrik fil, en kopp kaffe och en ostfralla. Det handlar om affärsnätverket BNI som jag som gäst besökte för en tid sedan. Ett intressant besök som visade vilken betydelse det är att som företagare ha kontakter och ingångar till nya affärsmöjligheter. Staffan som bjudit in mig till mötet,

NORRBOTTENS

 INNEHÅLL 4

6-7

4-5

berättar att mycket handlar om att ge, och ger man så får man också. Ger jag dig en kontakt eller en öppning till en ny kundkrets så får jag förmodligen någonting tillbaka som tack för hjälpen. NU ÄR INTE BNI det enda nätverket. Det finns flera andra nätverk i samhället, och jag tror det handlar mycket om att känna in vilket nätverk som passar mig bäst. Den lokala idrottsföreningen är också

ett nätverk, Rotary, bekantskapskretsen, facebook, grannarna i ditt kvarter, och så vidare. Framför allt mindre företag har nog stor nytta av nätverk, både för att hitta nya affärsmöjligheter, men också för att hitta samarbetspartners. Nu tar Norrbottens Affärer sommarlov. Den 11 september är vi tillbaka igen. Till dess: glöm inte att nätverka. Trevlig läsning

15 maj 2009

10

12

14-15

De känner inte av finanskrisen Åkarbröderna Tommy och Erik Åkerström vågar investera

6–7

Tuffa tider för skogsentreprenörer Minskade marginaler och fler konkurser

8

Arvidsjaurföretag firar 20 år Allt större marknad för tältföretaget Tentipi

9

KRÖNIKA Ronny Olovsson Vem är du?

10

Nya tidens plastbåt APC Composite bygger båt med restprodukter från skogsbruket

12

Lindbäcks bygg skapar ny boendemodell Snart byggs de första kooperativa hyresrätterna i Piteå

14-15

18–19

Medvind för vindkraften i länet Stora vindkraftsprojekt planeras i Norrbotten

16

Hon gör traditionen till ren formsak Linda Ponga i Jukkasjärvi skapar konstverk av stål

18

Färdigfixat är ett vinnande recept Guldfisken siktar på 50-procentig ökning av färdigmatsproduktion

24

PANELEN Månadens heta frågor – och svar Hur påverkas näringslivet av vårdbudgeten och LKAB:s kvartalsrapport?

25

Med film och fjäll i fokus Visst kan också jobbet bakom kulisserna vara lönande

28–29

NYA BOLAG De har startat eget Senaste månadens nya aktiebolag, enskilda firmor och handelsbolag

30

Ett växande företag Högsäsong för trädgården – och Hedströms

NORRBOTTENS AFFÄRER produceras av Norrbottens Media AB Ansvarig utgivare Matti Lilja Redaktion Lars-Henrik Andersson, Björn Hansson Grafisk form Erja Persson, Norrbottens Media Annonsförsäljning Norrbottens Media AB Tryck Tryck i Norrbotten, Luleå


3

NORRBOTTENS

Stadsbyggnadsprojektet som gör centrum både längre och mer attraktivt. Illustration Bengt Aili, Tirsén & Aili Arkitekter.

vinter.

TISDAG 00 MÅNAD 2008

m 178 kv s n n fi k. heten gebuti a t e I f a st i g r e k tf ör läc 3 för u 5 led ig a 1 ! 5 3 v is nin g 9 2 0 -2 h c o n Rin g 0 o ati nform i g i l r ö f

Systemskifte på Storgatan. Just nu bygger vi om på Storgatan 59–61 för att kunna möblera om rejält i centrum. Systembolaget och Konsum Norrbotten flyttar till stora, nyrenoverade lokaler. The Phone House och Grafitbutiken/Apple Premium Reseller flyttar också in i nytt. Redan i höst sker de första omflyttningarna efter ombyggnationer, utbyggnader och byte av fasader. Dessutom görs smarta speciallösningar för varutransporter, sophantering och trafik till och från fastigheterna. Hela stadsbyggnadsprojektet omfattar 3.000 kvadratmeter i tre sammanbyggda fastigheter som ägs av Galären, Pavane och en bostadsrättsförening. Galärengruppen med kontor i Stockholm och Luleå är en koncern med inriktning på fastighetsområdet. Galären i Luleå har 21 anställda och en justerad balansomslutning på över en miljard. Galärens specialiteter är utveckling av bostäder och kommersiella lokaler samt samhällsbyggnad. För närvarande förvaltar vi ca 140.000 kvm lokaler och 350 bostäder i den förnyade staden Luleå. 0920-23 51 51 – www.galaren.se


4

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE

Ny teknik ett lyft Åkarbröderna Tommy och Erik Åkerström har inte känt av finanskrisen i särskilt stor utsträckning. Sedan i höst har man också en bil med det nya CTI-systemet. – Det är väl ett sätt att investera fast sig i arbete, säger Tommy Åkerström.

DET ALLRA SENASTE i åkeriets timmerbilar är de datorer där man kan se avläggsplatser, avlägg och mätordrar. I samma dator finns även navigering och GPS så det handlar hela tiden om nya högteknologiska lösningar. FOTO: JOAKIM NORDLUND

Bröderna Tommy och Erik Åkerström driver familjeföretaget Jämtö skogsfrakt AB. Företaget startades av fadern Staffan och farfar Agnar hösten 1950. Tio år har gått sedan övertagandet och åkarbröderna har under den tiden bland annat satsat på en hel del ny teknik. I åkeriet rullar nu två nästan nya timmerbilar och på en av dessa sitter det nya CTI-systemet. Det går i korthet ut på att man inne ifrån förarhytten kan ändra trycket på ekipagets samtliga däck och det är till stor fördel när vägarna blir svagare. – I och med att vi har den här bilen kan vi också köra med fullt tonage på fler väger under sommarhalvåret, berättar Tommy Åkerström.

En spännande nyhet I 52 års tid har åkeriet kört åt SCA och när det nu blev tal om att göra den här investeringen, där den totala investeringskostnaden ligger på mellan 230 000 och 250 000 kronor, ställde skogsbolaget upp som medfinansiär.

– När vi först fick erbjudandet att bygga en CTI-bil tvekade vi aldrig. Det är spännande att prova något nytt och just nu tror jag bara att det rullar två såna här bilar i Norrbotten, säger Tommy Åkerström.

Investering för framtiden Bilen med det nya systemet har bara varit i bruk i cirka ett halvt år men de tror ändå att det blir god ekonomi, för deras företag såväl som för skogsbolaget. – Jag ser väl det här som en investering för framtiden. Det här är något som kommer mer och mer i takt med att vi får mildare höstar. Det här gör ju att man kan ta fler jobb så jag ser det som att man investerar fast sig i arbete. När nedgången i ekonomin kom under hösten såg det dystert ut för många. De som arbetar med att köra timmer och massa bävade men verkligheten blev inte fullt lika dyster ut. – Vi som kör åt SCA har inte märkt av någonting alls. När vi hörde de första prognoserna

blev man ju orolig och det är otroligt glädjande att bilarna får rulla för det handlar ju om stora investeringskostnader, säger han. I dagsläget arbetar fem man heltid och måndag till fredag står de två timmerbilarna egentligen bara stilla två timmar om dygnet. De har en egen verkstad och Erik Åkerström är en erkänt skicklig mekaniker. Lägg sedan till att chauffören Peter Isaksson har ett förflutet som verkstadschef på Bil och Traktors lastbilsverkstad i Luleå så förstår man att de kan mönstra en rätt stark förstafemma. – Jag tror att vi kompletterar varandra rätt bra allihop. För mig handlar det om att se de anställda som en resurs och inte som en kostnad. Trivseln är oerhört viktig om man ska få alla att dra åt samma håll, säger han och tillägger: – Sedan måste man ha en bra dialog med sin uppdragsgivare och det tycker jag att vi har. JOAKIM NORDLUND

FAKTA Jämtö Skogsfrakt AB

CTI (Central Tyre Inflation)

Fördelar med CTI

Maskinpark: Volvo FH13 -09, Volvo FH13 -08, Volvo FH12 460 -00 (reservbil), Volvo FH12 420 (grusbil), grävmaskin Åkerman H7, hjullastare Volvo4400. Antal anställda: Tre anställda (Peter Isaksson, Peter Henriksson och Jan-Erik Nilsson). Uppdragsgivare: SCA och NCC. Omsättning: Drygt 7 miljoner 2008. Bolaget har funnits sedan: 1950.

 CTI utvecklades först för militära ändamål och inom det amerikanska försvaret finns 25 000 fordon med samma teknik.

 Lageruppbyggnaden inför tjällossningen kan minska, och därmed kan lagerkostnaden reduceras.

 Flera skogsföretag har börjat nyttja tekniken när man vill fram i brant terräng eller där man måste köra på vägar med mjuka vägbanor.

 Avverkningsresurserna, vilka dimensionerats för att klara en stor lageruppbyggnad, kan minskas.

 Tekniken går ut på att man vid behov enkelt ska kunna sänka trycket i däcken. På så sätt ligger större delen av däcket an mot vägen och bärigheten ökar.

 Avverknings- och transportplaneringen underlättas.  Skogen kan erbjuda industrin jämnare leveranser av rätt sortiment. TOMMY ÅKERSTRÖM förebereder ännu ett timmerlass för lossning


FREDAG 15 MAJ 2009

NORRBOTTENS

5

fรถr transporterna

vid Munksunds sรฅgverk.

Foto: JOAKIM NORDLUND


6

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE Konkurserna bland skogsentreprenörerna har ökat. Kollegorna Lennart och Lars-Erik Ahlbäck driver eget sedan 1986 och de har sett hur marginalerna bara minskat. – Får du stå med maskinerna och har det lite tungt redan innan så då går det åt helsike, säger Lennart Ahlbäck.

Se upp – annars går det åt skogen Ulf Sandström, Piteå, är vd för Skogsmaskinföretagarna.

Priset för massaved och timmer har gått ned. Lägger man sedan till den kostnadsökning som kom redan hösten 2007 och våren 2008 när priset på diesel, reparationskostnader och oljor steg, ja då förstår man att skogsentreprenörerna, likt många andra, har haft det kämpigt. Skogsbolaget Norra står still med många av sina maskiner i dagsläget. Lennart Ahlbäck driver tillsammans med Lars-Erik Ahlbäck L & L-E Skogsavverkningar AB och de kör åt Sveaskog och där ser det ändå ljusare ut. – I höstas när lågkonjukturen slog till trodde ju alla att skogen skulle stanna av helt, det var ju såna signaler man fick. Men vi har haft full körning hela tiden och det krävs, säger Lennart Ahlbäck.

Längre sommaruppehåll Nu väntar en sommar där de får parkera företagets skotare och skördare i sex veckor. – Det är väl två-tre veckor längre än normalt, säger han. Skogsmaskinföretagarna (SMF) är en rikstäckande branschorganisation för entreprenörer inom skogsbruket. Där är Piteåbon Ulf Sandström vd sedan två år tillbaka. – Ser vi i hela landet hade vi en oroväckande ökning av konkurser under hösten och vintern men det ser ut att ha stannat av under våren. Men våren och sommaren kommer

att bli en skärseld för många för många har inte full sysselsättning just nu, säger Sandström. Norrbotten har ändå klarat sig bra. – Det är väl fyra eller fem som gått i konkurs. Vad beror det på att det är så pass få i Norrbotten? – I Norrbotten har vi några tunga aktörer, främst SCA och Sveaskog. Kunderna har varit mer lyhörda för entreprenörernas synpunkter och de har inte gått ut och ensidigt sänkt priset i samma omfattning som skett på andra håll i landet. Det ser jag som den främsta förklaringen.

Tror på ljusare höst Ulf Sandström är ändå försiktigt optimistisk. – Jag bedömer det som att det kommer igång ännu bättre till hösten, säger han. – På våra två maskiner amorterar vi 98 000 kronor varje månad. De måste gå i stort sett hela tiden, säger Lennart Ahlbäck. Ulf Sandström säger att när virkespriserna nådde all time high för två-tre år sedan avspeglade det sig aldrig på de priser som skogsentreprenörerna kunde ta av sina uppdragsgivare. – Den vinsten nådde aldrig ända dit. Tyvärr, säger han. Från Sveaskogs håll har man ändå för avsikt att hjälpa de entreprenörer som tvingas ställa maskinerna.

Konferens med upplevelser

– Vi har haft ett besvärligt läge i år och planerat för produktionsbegränsningar. Då ersätter vi kapitalkostnaderna för maskinerna samt att vi erbjuder arbete i skogsvård, till exempel röjning. Vi behöver ju entreprenörerna nu och framåt och försöker lösa det tillsammans med dom, säger Patrick Bäckström som är produktionsansvarig för Sveaskog i Norrbotten.

Kronkursen en räddning Han berättar att den låga kronkursen varit lite av räddningen ur en besvärlig situation men han är samtidigt medveten om att kronkursen snabbt kan ändras och då ändras förutsättningarna på nytt. – Men jag vågar mig inte på att göra en bedömning av framtiden. Någon säger att det vänder under 2010 men andra säger att det kan ta längre. Det är så svårbedömt, säger han. Lennart Ahlbäck fick till sist frågan hur de har upplevt den ekonomiska nedgången. – Givetvis har det varit kännbart. Marginalerna är mindre och det kan räcka med en kostsam reparation och ett längre stillestånd för att allt ska gå överstyr, säger han och fortsätter: – Jag trivs med mitt arbete och tycker också att vi har en bra dialog med Sveaskog. Men inte är det någon bra bransch om man ska göra sig pengar, det är då helt säkert. Då ska man satsa på något annat. JOAKIM NORDLUND

KOMPANJONERNA Lars-Erik Ahlbäck och Lennart Ahlbäck (svart jacka)

Sommarpresenter • Examen • Bröllop • Morsdag • Födelsedag

Ebbenjarkas specialitet är att komponera exotiska, exklusiva och vilda upplevelser, vinter som sommar. Härliga minnen för livet.

Ebbenjarka Tel: 0920-25 22 32, 070-609 22 32 www.ebbenjarka.se

• Konferens • Bufféluncher • Catering • Affärsluncher • Festarrangemang

Vi har utbudet av märkesvaror för alla tillfällen.

På ängarna i Alvik ligger Restaurang Helmers. En nybyggd restaurang med plats för 180 gäster. Bufféluncher mån-fre kl. 11-13.30. 11-13.30

! Varmt välkommen

Vi fakturerar självklart företag. Glad sommar önskar Krister & Maria med personal

www.cervera.se Storheden, Luleå tel. 20 05 40. storheden@cervera.se

Restaurang

Tel. 0920-47 54 00 • www.restauranghelmers.se • Älvsbyvägen, Alvik


FREDAG 15 MAJ 2009

7

NORRBOTTENS

FAKTA L & L-E Skogsavverkningar AB Maskinpark: En skördare (Valmet 911) och en skotare (Valmet 890). Antal anställda: Tre anställda (Mikael Gustafsson, Jan Selberg och Fredrik Ahlbäck) som arbetar tillsammans med ägarna Lennart och Lars-Erik Ahlbäck. Uppdragsgivare: Sveaskog till hundra procent. Omsättning: 5-6 miljoner kronor. Bolaget har funnits sedan: 1986.

driver L & L-E Skogsavverkning AB. De har gjort stora investeringar och skulle de tvingas till ett längre stopp skulle företagets existens kunna äventyras.

FOTO: JOAKIM NORDLUND

Ombord på Länstrafikens bussar får du tid över till annat. På bussen åker du bekvämt och kommer fram utvilad – oavsett var du är på väg. Du kan läsa, sova eller jobba medan vi kör dig säkert fram och tillbaka. Välj bussen. Så får du egen tid på köpet. www.ltnbd.se Tel. 0771-100 110

vinter / vinterwebb.se

Välj bussen. Egen tid på köpet.


8

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE FAKTA Namn: Bengt Grahn Ålder: 50 år Familj: Hustrun Lena, döttrarna Joni 11 år och Tilde 9 år. Bosatt: Moskosel. Ägare/delägare i följande företag: CQ Design, Tentipi AB, Qingdao Tentipi Outdoor products Ltd (med Ronny Lundström som delägare) och Tentipis sales & Rental (som ägs av Ronny Lundström, mig och Patrik Johansson) Bransch: Tält där man specialiserat sig på att utveckla tältkåtor och produkter för dessa. Antal anställda: 40 i Kina, sju i Sunne och elva i Moskosel. Omsättning: 28 miljoner. Gör en ledig dag: Gräver snögrotta med barnen, tar långa promenader, fixar sådant som ligger efter i hemmet eller umgås goda vänner. Gör om fem år?: Då håller jag förmodligen på med det här, men förhoppningsvis i ett lugnare tempo med mer tid för familjen.

ARVIDSJAUR

BENGT GRAHN har vind i seglen med sitt företag Tentipi som växer sig allt starkare på marknaden. Foto: ARVIDSJAUR KOMMUN (KENT NORBERG)

Ja till Europa Marknaden blir allt större för Bengt Grahns tältföretag Moskoselkåtan har blivit Tentipi och den 10 maj fyllde Arvidsjaursföretaget 20 år. Med starkare säljorganisation och ny fabrik växer Bengt Grahns tältföretag sig allt starkare ute på den europeiska marknaden. – Det här har överträffat mina vildaste förväntningar och visioner, säger han. Tjugo år har gått sedan Bengt Grahn flyttade in i Björkskolans källare i Moskosel. I den lilla lokalen sydde han den första Moskoselkåtan. I dag har hans företag bytt namn till Tentipi och i år beräknas omsättningen uppgå till cirka 28 miljoner kronor.

”Det är jätteviktigt att betona att det är vår egen fabrik, vår egen personal och maskiner.” – Många söderut hade problem med att uttala Moskoselkåtan, och dessutom var det svårt att göra en tydlig logga med det långa namnet. Vi stod för fyra, fem år sedan precis på tröskeln till en kraf-

tig internationell expansion, så det var helt rätt tidpunkt att byta namn, säger han. Huvudkontoret ligger fortfarande i Moskosel, där elva personer leder produktionen och kvalitetsarbetet samt tillverkar de allra största tältkåtorna. Bengt Grahn är tydlig med att poängtera att personalen i Moskosel, internationaliseringen till trots, är central för Tentipi. Säljorganisationen ligger i värmländska Sunne, där sju personer arbetar. – Som lokalpatriot försökte jag under många år fåfängt att bygga upp ett säljkontor på hemmaplan men fick till slut ge upp, eftersom det inte gick att behålla personer med rätt marknadsprofil.

Istället inleddes ett samarbete med en av kunderna, Ronny Lundström, som visade sig ha gedigna kunskaper inom såväl marknadsföring som försäljning. Samarbetet resulterade i att Tentipi Sales & Rental (TSR) bildades och genom det företaget driver Tentipi uthyrningsverksamhet med partners och återförsäljare som är spridda över stora delar av Europa. För produktionen är den största förändringen den kinesiska fabrik som sattes upp för cirka ett och ett halvt år sedan. Där tillverkar idag 40 anställda de bärbara tälten. – De bärbara tältkåtorna kräver alltför stor arbetsinsats för att kunna tillverkas i Sverige. Konsumentpriset skulle bli alltför högt. Jag hade att välja mellan att lägga ner sortimentet eller att hitta en annan lösning, säger Bengt Grahn. Efter några år av legotillverkning i Estland och sedan i Kina tog han steget att skapa en självägd produktionsenhet i Kina. – Det här blir bättre på alla sätt. Från att ha varit i händerna på legotillverkare över-

för vi nu Tentipis egen kultur med en total koncentration på att fortsätta att vara världsledande på det vi gör. Vi kan styra miljö- och arbetsförhållandena och viktigast av allt, förverkliga alla våra drömmar när det gäller kvalitetsutveckling och kontroll, säger han och fortsätter: – Det är jätteviktigt att betona att det är vår egen fabrik, vår egen personal och våra egna maskiner. Allt är eget. Det som var ekonomiskt omöjligt i Sverige och praktiskt omöjligt vid legoproduktion har vi nu förverkligat. Vad hade en tältkåta som idag kostar 10 000 kronor kostat, om den hade varit tillverkad i Sverige istället för i Kina? – Vi kan nu göra dem mer avancerade, fördjupa kvalitetsstyrning och driva egen materialutveckling. Att göra det i Sverige hade inneburit minst en dubblering av priset. Vad känner du, när du blickar tillbaka på de 20 år som du varit verksam och ser den utveckling som företaget har haft? – Jag hade nog svimmat av

förskräckelse, om någon i början hade sagt vad jag skulle syssla med om 20 år. Jag skulle ha sagt ”aldrig i livet att jag klarar det”. Det här har överträffat både mina vildaste förväntningar och visioner. Personligen har jag utvecklats på ett sätt som jag inte trodde var möjligt. Finns det planer på att lämna Moskosel? – Frågan är väl snarare om Moskosel lämnar oss. Samhället har minskat med fyrtio procent sedan vi startade, och all service har försvunnit. Men så länge vi får behålla vår personal, finns det ingen vettighet i att lägga ned eller minska produktionen. Allt fungerar faktiskt väldigt bra. Hur ser du på framtiden? – Med tillförsikt. Tack vare fabriken i Kina kan vi idag nästan dubblera vår tillverkning inom loppet av ett halvt år, och Ronny har god hand om marknadsarbetet. Det känns riktigt bra, och jag tror att Tentipi går en ljus framtid till mötes. Dessutom ser jag en frisk chans att kunna arbeta lite mindre. JOAKIM NORDLUND


9

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 KRÖNIKAN

Ronny Olovsson | VD Vinter | www.vinterwebb.se |

Vet du vem du är? ALL FRAMGÅNGSRIK marknadsföring bygger på att du vet… 1 …vad du vill säga… 2 …vem du ska säga det till… 3 …och hur du ska säga det. Men, kruxet är bara att du först måste veta vem du är. Det kan först låta som en absurd frågeställning, självklart vet väl jag själv vem jag är, eller mer relevant: vad mitt företag är och säljer. Men, det roliga är att det inte alltid förhåller sig så. Inte alls. Inte så sällan upptäcker våra kunder att de trott att de visste när de sitter och vänder på allt i en workshop med oss. Plötsligt börjar en ny bild framträda, något som kanske är självklart för deras kund, men som de inte själva sett. Och som när det landat tvingar företaget att tänka om, förflytta sig i en mängd frågor och helt byta kommunikation eller – för den delen – målgrupp. Det är nyttigt att lite då och då faktiskt ställa sig den frågan, vem är jag? Vilka är vi? Vad gör vi? Kanske har du som företag förflyttat dig på marknaden genom att helt enkelt utveckla dig kompetensmässigt, vilket utökat ditt erbjudande, som i sin tur förflyttar dig på marknaden. Utan att du kanske själv iden-

tifierat det så har hela bolaget ömsat skinn och ut kommer ett helt nytt djur. Något som nu måste definieras och kalibreras i alla kommunikationskanaler. NÄR JAG BÖRJADE på Aftonbladet den 10 januari 1994 var Aftonbladet synonymt med papper ihophäftat av stålklamrer. När jag slutade den 31 juli 2007 var det ett mediahus jag lämnade. En nyhetsfömedlare som publicerade sig i tidning, tv, radio, webb och mobil. Den utvecklingen var resultat av att tidningens ledning strax efter att lilla jag börjat låste in sig i ett rum och ropade ”vad är vi?”. Svaret blev att Aftonbadet INTE var en tidning. Nej, Aftonbladet var nyheter. Tidningen är bara en enda kanal för nyheter. Varför begränsa sig till en enda kanal, en enda möjlighet. Det fundamentala omtänket, hur banalt det än kan te sig i dag, var en grundläggande revolution som med sin djärvhet gjort att t ex aftonbladet. se är i en fantastisk särställning som nyhetsfömedlare på nätet. Det grundläggande arbetet ledde till beslut som strategiskt tog kliv som andra inte vågade ta. Att lägga

Hämta Kinnarps-katalogen 2007 STILRENT - SMAKFULLT - SNYGGT

ut hela nyhetstidningen gratis, var det första. Att börja publicera nyheter i realtid, det andra. På liknande sätt har många stora företag omdefinierat sig själva och därigenom lyckats ömsa skinn och utvecklas med sin tid. Ett exempel på motsatsen är musikindustrin. En bransch vars enda fokus är att ge de unga vad de vill ha. En fantastisk paradox då att man trots det inte förstod möjligheterna med napster och att kidsen älskade att kunna ladda ner musik. Den perfekta distibutionsformen. Kostnadseffektiv utan cd-fabriker och lager, snabb och global. Men istället för att snabbt ömsa skinn försökte man istället stoppa utvecklingen. Det gick förstås inte. Idag konsumerar vi mer musik än någonsin, men det är inte skivbolagen som tjänar pengarna. Tänk om skivbolaget insett att man inte var cd-skivor. Tänk om man insett att man var musik! När jag jobbade vid nyhetsdesken på Aftonbladet och loggade in där på mitt skift möttes jag varje morgon av frågan: ”välj vem du är?” Ibland tvekade jag faktiskt. Men du då, vet du verkligen vem du är?

Företagsbilar Leasing och avbetalning

Nya Hyundai H-1 Ett smartare val för både storfamiljen och företagaren.

HYUNDAI H-1 Kombi8 från

239.900:-

exkl. moms

HYUNDAI H-1 Skåp från

215.920:-

exkl moms

Bränsleförbrukning vid blandad körning 8,5 l/100 km. CO2-utsläpp 225 g/km. Miljöklass 2005.

Nya Santa Fe

HYRKÖP - FÖRMÅNLIGT FÖR FÖRETAGET! Behåll dina pengar på banken - Nu kan du även hyrköpa möbler och all inredning hos oss.

TUCSON

Diesel/bensin Nu större, rymligare mer utrustad redan som standard! Du kan få den som 7-sitsig också....

199.920:-

Från

+ moms

Bränsleförbr. Diesel 73/100 km, bensin V6 1,0/100 km

Smidig i stan, bekväm på landsvägen och hemtam i terrängen. Finns även med stark, snål miljöklassad dieselmotor. Bränsleförbr. 7,1-10,0 bl.körning (l/10 km) Från

175.500:-

+ moms

3 års vagnskadegaranti

Finansiering med

3 års nybilsgaranti Fri körsträcka

Garantier

9 års elektronikgaranti eller 20.000 mil. 6 års rostskyddsprogram. 40.000 mils motorgaranti!

DAHLQVIST BIL Lundbäcks inredningar • Midgårdsvägen 26 Luleå • 0920-101 70 info@lundbacks.se • www.lundbacks.se

Banvägen 16, Luleå. Tel 0920-606 75 ÖPPETTIDER: Vardagar 10-17.30, Lördagar 11-14 www.dahlqvist-bil.com

Ge med hjärnan! Ta ett klokt beslut för både minne och framtid. Din gåva går till forskning, vård och omsorg. Det betyder mer än att skänka en tanke.

Hedra med en minnesgåva

Glöm inte dom som glömmer!

PG 90 11 19-8 | BG 901-1198 Givarservice 020-30 11 30 www.alzheimerfonden.se


10

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE

•LULEÅ

På APC Composite utanför Luleå har man tagit fram världens första plastbåt byggd med plast baserad på cellulosa, alltså restprodukter från skogsbruket. Båten ingår i ett EU-finansierat forskningsprojekt för förnybara härdplaster där även Luleå tekniska universitet och kompositforskningsinstitutet Swerea SICOMP i Öjebyn utanför Piteå ingår.

Nya tidens plastbåt Tord Gustafsson, forskningschef, APC Composite.

Projektet startades i Tyskland och har kallats BIOCOMP. Det har involverat forskare och företag från sammanlagt elva länder och syftat till att studera olika aspekter av hur oljebaserade plaster och kompositmaterial kan ersättas av förnybar bioråvara. – Resultaten ser mycket lovande ut. För att visa att det inte bara är teori och labbsnack har vi producerat en glasfiberarmerad roddbåt helt byggd i denna gröna plast, säger Tord Gustafsson, forskningschef och drivande bakom plastbåtsprojektet på APC Composite. Båten har samma egenskaper som en traditionell plastbåt. Skillnaden är att den är baserad på cellulosaråvara och tillverkningen är betydligt miljövänligare än för traditionella plaster. För den ”gröna” plasten, som i praktiken är brun med en svag doft av tjära, använder man vanligt vatten som lösningsmedel istället för styren eller aceton. – Det har varit pionjärarbete. Det är från de praktiska försöken som vi lär oss nya metoder. Den båt som nu är klar är den fjärde fullskalebåten. För de tidigare versionerna hade man problem med att plasten krympte när den härdade och stadgan påverkades. En av båtarna kunde man helt enkelt vika ihop som om den vore gjord av pepparkaksdeg. – Först gjorde vi små modeller för att se hur fiberarmeringen skulle fungera. Eftersom vi är först i världen med att praktiskt tillämpa denna forskning har vi helt enkelt varit tvungna att prova oss fram, säger Tord Gustafsson. I de första försöken krävdes en temperatur på 250 grader för att härda. Vid en så hög temperatur skadas även gjutformen. Inom BIOCOMPprojektet har man nu lyckats anpassa materialet så att det härdar redan vid 80 grader, vilket gör tillverkningen betydligt enklare.

EN till synes helt vanlig plastbåt, men den är tillverkad av härdplast baserad på hemicellulosa från skogs- och jordbruksindustrin.

Båten är bara ett första steg för att visa på användningen. Möjligheterna är många. – I princip överallt där man idag använder kompositmaterial kan den ”gröna” plasten användas. Fordonsindustrin är ett bra exempel. Vi har redan i liten skala gjort interiördelen till bildörrar åt BMW, avslutar Tord Gustafsson.

FAKTA Om APC Composites AB  APC Composite utanför Luleå har arbetat i härdplastindustrin sedan 60talet och är idag fokuserat på verkstads- och marinindustrin med såväl Volvo Lastvagnar, ABB och Siemens på kundlistan. Huvudsakligen arbetar man

med små serier och komplexa lösningar. Inte sällan handlar det om att ta fram produktionsmetoder för masstillverkning på annat håll. Tack vare ett gediget forskningsintresse är man ständigt engagerade i en handfull forskningsprojekt inom EU:s olika ramprogram.

PATRIK LINDÈN

Kunskapskluster inom biokompositer i Norrbotten Med spetsföretag som APC Composite i Luleå, kompositforskningsinstitutet Swerea SICOMP i Öjebyn och Luleå tekniska universitet håller ett Norrbottniskt kunskapskluster att bildas inom området biokompositer. Förutom BIOCOMP-projektet som bland annat lett fram till den första gröna plastbåten har nyligen ett annat EU forskningsprojekt kallat Woody inletts för att skapa helt biobaserade kompositer där dessa parter medverkar tillsammans med forskare och företag i flera länder. I alla kompositkonstruktioner finns en armerande fiber, traditionellt glasfiber, kolfiber eller kevlar.

Sedan tillför man ett limämne, eller härdplastmassa, som sedan ska härda. BIOCOMP-projektet koncentrerade sig på härdplasten. Nu tittar forskarna också på hur också den armerande fibern ska kunna göras av biobaserat material. Steget är långt från forskning tills man har beprövade material och metoder som kan användas i industrin. Men det är onekligen en trevlig tanke att framtida plastprodukter kan komma från skogen. – Det är svårt att säga om biobaserade plaster helt kan ersätta petroleumbaserade plaster, men de kan komma att svara för en betydande del. Det säger Birgitha Nyström forskare på kompositforskningsin-

stitutet Swerea SICOMP. Institutets roll i Woodyprojektet är att tillverka de helt biobaserade kompositerna. Både armeringen (fibrerna) och plasten ska utvinnas ur skogsråvara. Andra tittar på vilka skogs- och virkesråvaror som lämpar sig bäst för att utvinna fibrerna till armeringen och furfurylalkoholen som är grunden till biohärdplasten.

Kräver mer forskning Marknaden kan bli mycket stor, men än så länge är det för tidigt att säga hur stor den kan bli. – Det krävs mer forskning och att det byggs upp en större infrastruktur med bioraffinaderier innan man får upp volymer och ner priserna för att

i större skala börja ersätta traditionell härdplast och glas- och kolfiber i kompositmaterial, säger Birgitha Nyström. Kristiina Oksman, professor inom trä- och bionanokompositer på Luleå Tekniska Universitet är också engagerad i projektet genom att studera biokompositens armeringsfiber. – För att få fram långa och starka fibrer separerar vi cellulosan ner till nanofibrer för att kunna bygga upp en ny stark fiber som ska kunna användas både av komposit- och textilindustrin, säger Kristiina Oksman. Nanofibrerna är inte större än 3x300 nanometer, alltså mindre än bakterier En nanometer är en miljarddels meter


NORRBOTTENS

BEST WESTERN

11


12

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE

PITEÅ

Piteå ligger i framkant när det gäller byggteknik och miljötänk. Byggföretaget Lindbäcks Bygg står med ett unikt koncept som rymmer kooperativa hyresrätter. Det handlar om ett helt nytt komplex med 42 lägenheter i Piteå centrum.

Ett bygge för framtiden Hyresrätter har funnits länge, bostadsrätter likaså. Nu är det dags för mellantinget – kooperativa hyresrätter – i trä. Efter 15 års väntan planerar Lindbäcks att bebygga sin egen tomt där stadens mejeri en gång låg, på kvarteret Cedern, längs Sundsgatan.

Unikt Projektet är smått unikt för hela Norrland. Två hyreshus i trä med totalt 42 lägenheter, som kommer att fungera som kooperativa hyresrätter. – Norr om Dalarna blir vi ensamma om den här modellen, säger fabrikschef Stefan Lindbäck.

”Vi har funderat i femton år på hur vi bäst skulle kunna utnyttja den här tomten” Så när lågkonjunkturen grasserar som värst och när framtidstron på arbetsmarknaden lider av baksmälla, ja då trycker byggföretaget på startknappen. – Vi har funderat i femton år på hur vi bäst skulle kunna utnyttja den här tomten, säger Stefan Lindbäck. Nu vet han. Projektet, som är benämnt Cederterassen, ska alltså fungera som kooperativa hyresrätter.

Återbetalning Upplägget kan beskrivas enligt följande: Den intresserade erlägger först medlemsavgift på 5 000 kronor för att bli medlem i den förening som bildas. Pengar som återbetalas i samma stund som hyresgästen flyttar eller lämnar föreningen. Utöver medlemsavgiften tillkommer dessutom en årlig avgift på 500 kronor. När hyresgästen väl kontrakterat sin lägenhet, betalas en insats.

HÄR PÅ DEN GAMLA mejeritomten, mitt i centrala Piteå, planerar Lindbäcks Bygg bygga de första kooperativa hyresrätterna norr om Dalälven. I bottenplanet planeras butiksytor ut mot Sundsgatan. Därutöver ska fastigheterna rymma 42 lägenheter. På bilden ses platschef Ove Risberg (till vänster), samt fabrikschef Stefan Lindbäck. FOTO MARIA JOHANSSON

Summan är inte fastlagd än och någon sådan vill Stefan Lindbäck i nuläget inte gå in på. – Jag kan uttrycka mig som så att det kan komma att röra sig om cirka 30 procent av insatsen för en normal bostadsrätt, säger han.

Lägre hyra En summa som även den kommer att betalas tillbaka den dag hyresgästen väljer att flytta ut. Förutom dessa kostnader tillkommer även en månadshyra. Låter onekligen likt samma upplägg som för en bostadsrätt. – Jo, men kostnaderna för

hyresgästen blir lägre bland annat för att även hyran kommer att vara lägre än andra nyproducerade hyresrätter, förklarar fabrikschefen. Stefan Lindbäck motiverar det ekonomiska upplägget. – Genom att göra på det här sättet undviker man spekulativa boendet.

Naturlig anpassning Varför då inte bygga traditionella bostadsrätter, en boendeform som inte har någon större omfattning i Piteå? Byggföretaget har svaret - om naturlig geografisk anpassning, sägs det. – Det verkar finnas en inbyggd tradition bland Pitebor att inte föredra rena bo-

stadsrätter. Därför tror vi att den här modellen kommer att locka, säger platschef Ove Risberg. Signaler som han också anser att företaget fått. – Vi har haft en fokusgrupp bestående av personer från olika samhällsskick och i olika åldrar. De har fungerat som våra konsulter och varit en form av referensgrupp när vi arbetat fram konceptet, säger Risberg.

Nyttiga synpunkter Gruppens synpunkter har noga vägts in. – Jättenyttiga synpunkter. Exempelvis har vi valt bort saker som tvättmaskiner och torktumlare i lägenheterna.

Det är ett sätt att hålla ner hyreskostnaden, förklarar platschefen. Den 18 maj hålls ett informationsmöte med allmänheten där konceptet med kooperativa hyresrätter ska presenteras. – Gensvaret från denna träff blir examen för oss. Intresset för det hela kommer att bli helt avgörande för hur snabbt vi kan sätta spaden i jorden, säger Stefan Lindbäck. Om allt går enligt planerna kommer byggstarten att ske i sommar och de två hyreshusen ska stå klara vid halvårsskiftet 2010. URBAN EDIN

FAKTA Cederterassen  Två hyreshus planeras byggas på den gamla mejeritomten.  Hyreshusen rymmer totalt 42 lägenheter, 14 tvåor på 54 kvadratmeter, 21 treor på 76

kvadratmeter och 7 fyror på 97 kvadratmeter.  På bottenplan mot Sundsgatan blir det 500 kvadratmeter butikslokaler.  Stommen i markplan består av betong. Övriga fyra våningsplan

byggs i trämoduler, fabricerade i företagets industrilokaler i Öjebyn.  Det kooperativa hyresboendet innebär bland annat en medlemsavgift med 5 000 kronor. Pengarna betalas tillbaka om man lämnar föreningen.

 Den som får kontrakt på en lägenhet betalar en insatsavgift. Priset är ännu inte fastlagt, men uppges ligga på ungefär en tredjedel av en bostadsrätt i Piteå.  Avgiften betalas tillbaka när hyresgästen flyttar ut.

Utöver detta tillkommer även en årsavgift till föreningen på 500 kronor.  Medlemmarna i föreningen bestämmer själva villkor för boendet, exempelvis krav på att hjälpa till med städning.


13

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

Norrbottens bästa företagsklimat finns i Boden! I Boden råder stor aktivitet och samarbetet mellan företagen och kommunen är mycket gott.

vinter.

Är du nyfiken på att starta företag eller är du redan företagare och behöver hjälp, rådgivning, stöd m m? Välkommen till oss på Näringslivsförvaltningen, Hedenbrovägen 2 eller kontakta oss via 0921- 62975 eller naringslivsforvaltning@boden.se www.boden.se/foretagsservice

gare te! a t e r ö f s n Bode r länets nöjdas ä

Landa dina affärer på Luleå Airport. Överraska med ett spännande lokalval nästa gång det är dags för konferens. Perfekt när du har deltagare som ansluter från många håll eller har behov att genomföra ett diskret affärsmöte. Lösningen är VIP-rummet på Luleå Airport, Luleås mest strategiska mötesplats. Det smakfullt inredda VIPrummet är fullt konferensutrustat – självklart med all service vad gäller mat och dryck. Kontakta oss nästa gång du söker en diskret, exklusiv och avspänd miljö, tel 0920-24 49 00 eller vip.lulea@lfv.se www.luleaairport.se

Näringslivsförvaltningen

R Ä R E T E H G I T S A F N E D D I V R R O N T T A U D E VISST ? G A L O B S T E H G I T S A F A NORRLANDS STÖRST - INTE DET? - NYFIKEN?

E .S N E D D I V R R O .N W W W LÄS MER PÅ


14

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE FOTO/FOTOMONTAGE: SVEVIND AB

FOTOMONTAGE: LULEÅ KOMMUN

FOTOMONTAGE av Markbygdenprojektet sett från Ersträsk i riktning mot Dragaliden.

PÅ Svartön utanför Luleå planerar Luleå Energi en vindkraftspark med 4-7 vindkraftverk. Anläggningen går under namnet Playa Plannja och kan stå klar 2011 på den gamla Stålverk 80-tomten.

Intresset för vindkraft har aldrig varit större i Norrbotten än nu. Vindkraften i länet mer än fördubblades mellan 2007 och 2008 mätt som installerad effekt och Norrbotten gick från 9:e till 7:e plats i riket.

Medvind Här är en kraft som blir allt starkare i Norrbotten Ser man till antalet vindkraftverk som länsstyrelserna hanterar ärenden för så toppar Norrbotten med mer än dubbelt så många vindkraftverk som Västra Götaland som ligger på andra plats. Mycket talar för att 2009 kan bli ännu ett rekordår med flera stora projekt som är påbörjade. Det i särklass största är Markbygden utanför Piteå. – Markbygdenprojektet blir en av världens största vindkraftparker med en produktion på åtta till tio terawattimmar per år vilket är nästa lika mycket som från hela Luleälven, säger Kristina Falk, chef för tillståndsprocesser på Svevind AB som ligger bakom projektet.

”Generellt kan man säga att det är bättre förutsättningar längre norrut längs kusten” Satsningen kommer att innebära många arbetstillfällen under lång tid. Finansieringen är ännu inte helt i hamn och det kommer totalt att krävas mellan 50 och 55 miljarder kronor uppskattar bolaget. Det rör sig om mellan 1100 och 1200 vindkraftverk i Markbygden väster om Piteå. Detta projekt har nyligen tillstyrkts av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i

ett yttrande till regeringen. – Utbyggnaden kommer, om regeringen tillstyrker, att pågå under minst tio år, säger Kristina Falk.

Piteå i en klass för sig Även oaktat Markbygdenprojektet så spelar Piteå i klass för sig. Under 2008 svarade kommunen för mer än hälften av Norrbottens vindkraft och ligger på en femteplats bland landets alla kommuner. Här pågår också flera intressanta utbyggnadsprojekt. Bland annat fick Svevind nyligen 115 miljoner kronor från Energimyndigheten till uppförandet av tolv vindkraftverk på Dragaliden i Piteå och ett annat pilotprojekt i Nordmaling. Tillskottet motsvarar närmare tio procent av kostnaden för att uppföra verken. Enligt Kristina Falk kommer de tolv vindkraftverken nu kan stå klara under nästa år. Dragaliden fungerar som ett pilotprojekt för den planerade anläggningen i Markbygden.

Femtonfaldig ökning Idag finns det cirka 1500 vindkraftverk i drift i Sverige som tillsammans producerar 2 terawattimmar. Till år 2020 planerar statliga Energimyndigheten att vindkraften ska stå för 30 terawattimmar, och produceras av 6000 vindkraftverk. Att jämföra med

KRISTINA Falk, chef för tillståndsprocesser på Svevind AB, berättar att Markbygdenprojektet blir en av världens största vindkraftparker med en produktion på åtta till tio terawattimmar per år vilket är nästa lika mycket som från hela Luleälven.

vatten- och kärnkraften som idag producerar ungefär 6570 terawattimmar vardera per år. Sedan 2003 har produktionen av vindkraftsel mer än tredubblats. Att tillväxten av vindkraftverk är så stark just i Norrbotten har flera orsaker. – Dels blir tillväxtsiffrorna höga eftersom Norrbotten startat från en relativt låg nivå, men också goda vindförhållanden och relativt få markägare spelar in, säger Fredrik Dahlström, verksamhetssamordnare för vindkraft på Energimyndigheten.

Det svala klimatet är också till Norrbottens fördel. Kall luft är nämligen tätare, har högre densitet, än varm luft vilket ger bättre effekt för vindkraftverken. Å andra sidan har man mer av frost- och nedisningsproblem i Norrbotten än i södra Sverige. Norrbotten är redan en stor elproducent via vattenkraften. Med större produktion av vindkraft kan energiuttaget samordnas så att man kan spara på vattenkraften när det blåser och öka uttaget från vattenkraften när det är stiltje. Det bidrar till en bättre total energiekonomi.

Playa Plannja Luleås park Luleå kommun har idag ingen vindkraftsproduktion men Luleå Energi har långt framskridna planer för en vindkraftspark på Svartön, den gamla Stålverk 80-tomten mellan LKAB:s malmhamn och SSAB:s industriområde. Tanken är att uppföra fyra till sju vindkraftverk med en effekt på över 2,5 megawatt vardera. Vindkraftsparken går under arbetsnamnet Playa Plannja. – Att projektera vindkraft tar tid och det är många tillstånd som ska vara på plats innan man kan börja producera, men vi hoppas vara igång till 2011. Under maj lämnas en omfattande miljökonsekvens-

beskrivning till Länsstyrelsen, säger Erik Lundström, affärsutvecklingschef på Luleå Energi. Vindkraft i Norrbotten har en relativt kort historia. Det allra första vindkraftverket i länet finns i Suorva i Jokkmokks kommun. Det kom på plats 1998. Idag finns 39 vindkraft verk i drift i länet med en sammanlagd effekt på cirka 65 megawatt, men med de omfattande planer som nu finns kan den siffran stiga betydligt de närmaste åren. För att skapa ett bättre underlag och gemensamma förutsättningar har länets fyra kustkommuner, Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå, tillsammans arbetat fram en utredning om förutsättningar för vindkraft. Utredningen kommer att vara klar under våren och kan användas av kommunerna som ett beslutsoch planeringsunderlag. – Det finns många skyddsintressen att ta hänsyn till, som friluftsliv, naturvård och fritids- och permanentboende. Men generellt kan man säga att det är bättre förutsättningar längre norrut längs kusten med färre boende och bättre vindförhållanden, säger Gunilla Selin planchef vid Stadsbyggnadskontoret i Luleå kommun. PATRIK LINDÈN


FREDAG 15 MAJ 2009

15

NORRBOTTENS

FOTO: MIKAEL SEGERSTRÖM, SUORVAVIND AB

VINDKRAFT är på kraftig uppgång och Norrbotten toppar intresset i landet. Här ser vi Norrbottens första vindkraftverk i Suorva som uppfördes 1998.

FAKTA Nettoproduktion av el 2008 i Sverige Energislag Vattenkraft Kärnkraft Kraftvärme Vindkraft Övrigt (kondenskraft & gasturbiner)

Andel 46,8% 42,0% 9,2% 1,4% 0,6%

Källa: Energimyndigheten

Installerad effekt från vindkraftsverk 2008 Topp 10 effekt (megawatt) Skåne 276,7 Västra Götaland 204,6 Gotland 86,0 Dalarna 83,5 Halland 74,2 Kalmar 61,5 Norrbotten 60,5 Östergötland 60,3 Västerbotten 51,8 Jämtland 32,8 Källa: Energimyndigheten

Effekt och antal vindkraftverk per kommun i Norrbotten som har vindkraft (2008)

Kommun Piteå Övertorneå Kiruna Haparanda Kalix Jokkmokk

Instal- Antal lerad vindeffekt kraft(MW) verk 36 320 16 10 500 7 5 400 6 5 000 5 2 700 3 600 1

Källa: Energimyndigheten


16

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE •KIRUNA

Stål, ny teknik och traditioner. Linda Ponga blandar tycke, intresse och samiskt påbrå till produkter som säljs från Idre i söder till Kiruna i norr. – Det började med att jag ville inreda med samiskt hemma men hittade inget jag fastnade för, berättar hon. Då tillverkade jag grejer själv istället.

Linda gör tradition till en ren formsak Smaken är lika delad som baken, Linda Ponga letade samiskt hantverk att inreda villan hemma i Jukkasjärvi med men hittade ingenting som passade hennes smak. Med förkärlek till stålets stela form tog hon hemma vid köksbordet fram ett motiv av den samiska trumman och lät skära ut den i stål. – Vänner och bekanta tyckte om den, frågade var jag köpt den och ville ha en likadan, berättar Linda. – Efter en del funderingar bestämde jag mig för att producera fler och i det skedet blev det aktuellt att starta ett företag eftersom F-skattesedel krävs vid försäljning, speciellt till återförsäljare. Hösten 2008 fick Linda Ponga beviljat starta eget bidrag och företaget Stålform i Norr föddes. Kontakter med återförsäljare togs och redan från början var Linda noggrann med att dessa skulle hålla hög klass vad det gäller deras övriga utbud. – Jag vill inte att mina produkter ska ses som dussinvaror, poängterar hon.

Priset blev ett lyft Några månader efter starten fanns företagets trummor i stål bland annat till försäljning hos ICEHOTEL i Lindas hemby, hos Norrbottens Länsmuseum i Luleå och Renbiten i Idre. Företaget rullade på och som kronan på det samiska verket tilldelades Linda Ponga pris vid KirunaGalan i januari i år. Det var Almi Företagspartner Nord som utsåg henne till årets (2008) unga innovatör/ entreprenör. Motivering löd; ”En nyskapande kreatör som kombinerar hantverk i samisk kultur med industriell produktion”. – Det var stort att bara vara nominerad och så vann jag, säger Linda och ler. Efter det blev det en

del publiceringar i media och min försäljning tog ytterligare fart.

Motiv på hemmaplan Men efter fest kommer vardag och Linda Ponga fortsätter att rita motiv hemma vid köksbordet i Jukkasjärvi. Motiven tas fram via ritprogram som sedan mejlas till hennes leverantörer i Kiruna för att skäras ut i stål. Det handlar om industriell teknik via speciella datorprogram. Stål köper Linda in via sina leverantörer som själva producerar i samma material men med produkter för verkstadsindustrin. – Givetvis är jag påverkad av stålindustrin och priset på stål, berättar Linda. För att slippa ändra mina produkters prislistor har jag gjort ett relativt påslag med tanke på ökade inköpspriser. När produkten har skurits ut ska de slipas, målas och lackas - det senare för att kunna klara av utomhusbruk för att till exempel hängas ut på fasadvägg utan att rosta. På frågan om Lindas produkter är hantverk svarar hon snabbt; – Det är ju inget traditionellt hantverk men jag gillar teknik så ja till viss del, i alla fall när det gäller att ta fram motiv och efterarbetet, men sedan handlar det ju om ett annat sätt att använda stål från gruvan i Kiruna.

Vill växa vidare Vad det gäller framtiden för Stålform i Norr har Linda Ponga både mål och drömmar. Närmast funderar hon på att visa sina produkter vid Noliamässan och fortsätta samt utöka samarbeten med seriösa återförsäljare. – Jag hade gärna velat få ut mina produkter i någon officiell byggnad, det är en dröm jag har, avslutar Linda och ler. HELENA SJÖHOLM

LINDA PONGA tar själv fram motiven – motiv med samiska rötter inspirerade av naturen. Här visar hon upp en sol i stål. FOTO: HELENA SJÖHOLM


17

NORRBOTTENS

Håll smutsen på mattan!

vinter.

vinter.

FREDAG 15 MAJ 2009

Tel. 0923-140 05 www.scottstvatt.se

En människas åsikt kan leda till fängelse. Din kan leda till friheten. Bli medlem. Box 23400, 104 35 Stockholm Tel. 08-729 02 00

Bodens nya ELON butik Allt under ett tak 1100 m 2 butik 300 m 2 lager

Visste du att Centek har 25 års erfarenhet av internationell verksamhet? Det betyder lokala och personliga kontakter i både Europa och resten av världen. Centek är även del av Enterprise Europe Network, med 500 organisationer runt om i Europa och närliggande länder. Det garanterar unik kunskap som underlättar för dig som är företagare och vill göra internationella affärer. - förmedling av internationella affärskontakter, främst inom EU - hjälp hela vägen, vi följer med på dina resor, ger råd och bevakar dina intressen - service vid teknik- och forskningssamarbete - matchmaking med andra företag - informationsträffar och rådgivning om EU-regler, internationalisering, EU-finansiering mm Redo att ta steget över gränsen? Då ska du kontakta oss på 0920-49 29 00. Vi har lång erfarenhet av internationella affärer och ser fram emot att coacha dig till nya möjligheter.

King

Vitvaror • Audio Video • Sport o Fritid Cyklar • Kök • Kaminer m.m.

Gå över gränsen. Det är bra för affärerna.

Pontonjärv. 6 A, Boden Tel. 0921-172 20

Öppet fre 9.30-18.00, lörd 10-14

De anlagda bränderna i Sverige kostar varje år 1 miljard kronor. Nu måste vi ha Din hjälp med att stoppa de anlagda bränderna. Räddningstjänsten i Norrbotten


18

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE Guldfisken har ökat sin årsomsättning med 26 procent jämfört med fjolåret och siktar ännu högre. I år hoppas företaget kunna öka produktionen av färdigmat med 50 procent. – Det innebär att vi kan komma att anställa mer personal, säger vd Johan Pettersson.

De siktar högt med sin mat Johan Pettersson är vd för Guldfisken.

På gamla A8-området i det tidigare köket började Guldfisken sin produktion 2005. I samma veva köpte finansbolaget Polarrenen AB in sig i företaget som startats av yrkesfiskarna Arnold Bodlund och Kent Karlsson samt hans fru Kristina Karlsson. Företaget startades 1998, från början som en gårdsbutik hemma i Pålänge. Nu är det Polarrenen som äger Guldfisken Förädling AB till 100 procent. – Orsaken till försäljningen var att det behövde göras väldigt stora investeringar för att öka produktionen vilket krävde en stark ägare, förklarar Johan Pettersson.

”Att bygga upp en bra marknad tar tid. Vårt mål är att vara uppe i minst 30 000 portioner i veckan innan året är slut” Nej, någon lågkonjunktur har Guldfisken inte alls märkt av utan känner istället – som säljchefen Sirpa Larsson uttrycker det – en mycket stark medvind . – Mat måste alla ha. Är det sämre tider är det säkert många som hoppar över restaurangbesöket på lunchen och köper färdigmat som är billigare. Vi är marknadsledande med våra färska fiskportioner där vi har 17 procent av marknaden, säger Johan Pettersson

En vinnande vändning Det ekonomiska resultatet har de senaste åren varit på minus, dels på grund av alla investeringar och dels på grund av för liten produktion, men nu menar Johan Pettersson att det har vänt. Från halvårsskiftet 2008 har resultatet varit positivt. Men volymen av enpor-

FAKTA Guldfisken Förädling AB Antal anställda: 20 Startår: 1998, AB sedan 2002 Omsättning: 35,4 mkr (2008) Soliditet: 60 procent Rörelseresultat: -32.218 kr

tionsrätter behöver öka ytterligare för att uppnå bra lönsamhet. Idag tillverkas 20.000 portioner per vecka. Det blir drygt en miljon matportioner om året. – Att bygga upp en bra marknad tar tid. Vårt mål är att vi ska vara uppe i minst 30.000 portioner i veckan innan året är slut, säger Johan Pettersson. Färdigrätterna står för 80 procent av omsättningen och är också mest lönsamt för företaget. Guldfisken tillverkar också så kallad bleckmat, som är större förpackningar ämnade för butikers delikatessdiskar och även restauranger. Bleckmaten finns ute i handeln i bland annat saluhallar i storstäderna. Den geografiska marknaden omfattar hela Sverige. – Försäljningen är störst i Norrbotten. Det är viktigt att vi får göra varumärket mer känt, till exempel på matmässor och genom demos i butiker, säger Johan Pettersson.

Tar plats hos jättarna Fisk och fisksåser samt surströmming är andra produkter som tillverkas i Boden. Guldfiskens produkter är listade hos Coop, Ica och Axfood vilket innebär att fiskprodukterna finns i kedjornas eget varusortiment. – Det är en stor fördel eftersom det är ett bra säljargument, säger Johan Pettersson. Guldfisken har egna innesäljare i Boden och har precis startat ett säljkårssamarbete med Norrmejerier. Samarbetet innebär att Norrmejeriers utesäljare besöker alla butiker som bedöms som viktiga i hela landet. – Detta är en mycket bra lösning då båda företagen har basen i norra Sverige och arbetar med hög kvalitet på produkterna. Vi ser nyttan med ett rikstäckande säljkårssamarbete för att nå ut i hela Sverige, säger Johan Pettersson och tillägger: – Det som kommer att krävas är att jobba ännu mer med marknadsföring. En stark sådan är jätteviktig. PIA LARSSON

PÅ GULDFISKEN tillverkas 20.000 enportionsrätter varje dag. Den här dagen är det örtagårdsräkor


FREDAG 15 MAJ 2009

med pasta som produceras.

NORRBOTTENS

19

FOTO: LENNART JÖNSSON


20

NORRBOTTENS

EXPERT

PANELEN

ÅSA LARSSON

HÅKAN YLINENPÄÄ

KARIN BODIN

ANDREAS LIND

projektledare Idéhuset

professor Entreprenörskap, LTU

vd Polarbröd

vd Norrbottens Handelskammare

En viktig faktor är nog utflyttningen som gör att det blir mindre människor med pengar som blir kvar i Norrbotten. Jag tror att det inte heller det har satsats nog på att lägga ut verksamheter på entreprenad och förenkla och uppmuntra offentliga upphandlingar. Sen tror jag att konjunkturnedgången påverkar norrbottningars attityd mer än övriga landet eftersom vi kan vara lite kritiska till vår läggning.

’’

.

Att t ex Haparanda nu rasar i rankingen är knappast något bevis på att kommunens arbete med näringslivsfrågor havererat, utan snarare ett uttryck för att affärskonjunkturer och en övergående eufori över IKEAs och andra företags etablering i stan har stor inverkan. Det finns många osynliga parametrar som kommer till uttryck i den här typen av mätningar som jag tycker att man ska hantera med stor varsamhet.

’’

Svårt att säga. Lågkonjunkturen spelar in, och det kan ju vara fråga om en stämning som faller ut lite olika i olika delar av landet. Haparanda var en raket när IKEA lanserades. Nu rasar kommunen i listan. Just vår kommun Älvsbyn har ju en mycket fin utveckling under 2008, även om det är långt upp till Boden som fått riktigt bra betyg.

’’

’’

LKAB kommer att effektivisera och sänka kostnader samt produktionen och det kommer definitivt att minska arbetet för underentreprenörerna en tid framöver. Jag tror LKAB fortfarande kommer att investera trots lågkonjunkturen, men jag tror absolut att tidsplanen blir förskjuten en del och att det inte blir lika aktivt som planerat de närmaste åren i alla fall.

’’

Det som är positivt är att LKAB enligt uppgift inte överger sina tidigare investeringsplaner. Läget är mer bekymmersamt för den undervegetation av entreprenörer som är beroende av företag som LKAB - och som ofta gjort sig allt för beroende av en enda stor kund. Här bör framsynta lokomotivföretag som LKAB se till att deras underleverantörer också har andra ben att stå på.

’’

På kort sikt innebär det givetvis en inbromsning i avvaktan på att efterfrågan tar fart vilket påverkar entreprenörer och konsulter. Dock har ju företaget gjort stora investeringar i kapaciteten. På sikt torde de behöva genomföra de planerade investeringarna för att räkna hem redan genomförda satsningarna.

’’

Miljardinvesteringarna kommer att genomföras, det verkar fortfarande LKAB mycket tydliga med även om tidsplanen kanske förändras. Däremot har den vikande globala efterfrågan redan drabbat många av LKAB:s underentreprenörer för den dagliga verksamheten hårt och vi vet inte om vi sett botten än.

’’

3

Ja det tror jag, jag tror definitivt att vi behöver ett mer varierande och mångsidigt näringsliv för att inte göra oss allt för sårbara inför de globala påverkningarna. Dessutom tror jag det är viktigt för att attrahera olika sorters människor och kompetens till Norrbotten som vi behöver.

’’

I ett längre perspektiv har regionen fått ett allt mer diversifierat näringsliv med t ex många livskraftiga IT-företag, en hygglig verkstadsindustri, Sveriges ledande tillverkare av småhus, en växande besöksnäring och tjänstenäring. Man ska inte spela ut ”gammal basindustri” mot ”nya näringar” utan leta utvecklingsmöjligheter i gränslandet mellan ”gamla” och ”nya” näringar.

’’

Det är bra att ha en mångfald i näringslivet. Alltför stor ensidighet kan innebära att när det väl blir lågkonjunktur drabbas alla vilket får stora konsekvenser för hela regionen. En spridning i näringslivet med många olika branscher representerade och en mix av både stora och små företag ger en mer hållbar situation för hela samhället.

’’

Ja och Nej. Vi är beroende av basindustrin och den är fortfarande motor i regionens ekonomi. Men parallellt måste vi utveckla andra branscher. Basindustrin kommer att kräva färre och färre anställda utan att för den skull tappa betydelse rent ekonomiskt. Behovet av en mångfald i regionens näringsliv kommer däremot att öka.

’’

4

’’

’’

Företagarna efterlyste sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och ändrade turordningsregler för att stimulera nyanställningar bland de små företagen. Svenskt näringsliv å sin sida förordade en mer offensiv politik som skulle innebära tidigarelagda investeringar på infrastruktur och inom industrin. Båda dessa har nog delvis rätt. Att satsa pengarna på att möjliggöra företagande i Sverige ger långsiktigt goda effekter.

Ja. Vårbudgeten innehöll på tok för lite pengar till våra hårt eftersatta vägar och järnvägar. Vi kan bygga oss ur denna lågkonjunktur, om vi bara bestämmer oss för det.

1

Företagsklimatet i länet har blivit sämre enligt Svenskt näringslivs rankinglista. Vad beror det på?

2

LKAB redovisade en dyster kvartalsrapport. Vad kommer det att få för konsekvenser?

Är Norrbotten för beroende av basindustrierna?

Regeringens vårbudget fick kritik av både företagarna och Svenskt näringsliv. Håller ni med i kritiken?

Ja, jag tycker man bör tänka mer långsiktigt och fokusera mer på att underlätta regler och lagar för företagen som gör att de blir mer flexibla och starka. På så sätt kan företagen bättre klara krisen och hindra ännu större ras i sysselsättningen. Plus att underlätta regler och lagar är nödvändigt för att gynna företagsklimatet och förbättra konkurrenskraften internationellt.

Det finns alltid en risk i ett kärvt budgetläge att investeringar i nyttigheter som vård, skola och omsorg ställs mot framtidsinvesteringar i bättre villkor för företagsamhet och innovationer. Samtidigt ska vi vara medvetna om det är just den senare typen av investeringar som ska betala framtidens vård, skola och omsorg. Här ser jag en risk för att ett alltför kortsiktigt budgettänkande.

Nu tar vi semester ...och är tillbaka igen i september  Den riktiga

affärstidningen

’’

Nja, egentligen är det ju företagens bedömning av hur stöttade de är av sin kommun som denna ranking visar. Och hur bra ens kommun sköter sig är nog inte alltid det viktigaste för ett företags framgång, det finns många andra aspekter man måste titta på för att få en samlad bild av företagens vardag.

’’


21

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 EKONOMI

Mikael Boström | Auktoriserad revisor | Ernst & Young AB

Frågan om styrelsens ansvar mot aktieägare, borgenärer och samhälle är mycket viktig för att förebygga problem – särskilt om företaget utsätts för krissituationer.

Styrelsens ansvar större än du tror KRAVEN PÅ EN STYRELSE är i dag

mycket stora och långtgående. Styrelsen måste arbeta aktivt med att ta fram strategier och mål, identifiera och följa upp risker samt följa god sed i styrelsearbetet. Dessutom kan styrelseledamöter i vissa situationer bli ansvariga för bolagets skulder. Fler och fler inser vikten av styrelsens ansvar, men tyvärr är det många som har en bit kvar att vandra.

”Fler och fler inser vikten av styrelsens ansvar, men tyvärr är det många som har en bit kvar att vandra.” I SVERIGE FINNS DET cirka 280 000

aktiebolag som måste ha en styrelse. Utöver aktiebolagen finns det många andra företag och organisationer som har styrelser, till exempel idrottsföreningar. Det innebär att det finns ett stort antal personer i Sverige med

styrelseuppdrag. Styrelseledamöter har inte bara ett juridiskt ansvar, utan också ett etiskt och verksamhetsmässigt ansvar för att styrelseuppdraget sköts på ett professionellt sätt. När det uppstår problem, till exempel under ekonomiska kriser, händer det allt oftare att personer i ledande ställning ställs till svars. Därför bör styrelsemedlemmar granska och ständigt pröva principerna för sitt styrelsearbete. STYRELSEN SKA LÖPANDE bevaka

företagets ekonomiska utveckling. Arbetet grundar sig bland annat på den ekonomiska rapportering som ledningen ska lämna till styrelsen. I en lågkonjunktur kan företag snabbt hamna i en neråtgående spiral med vikande försäljning, lägre marginaler och försämrad likviditet. När företagets egna kapital är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet kan ansvaret för bolagets skatter och avgifter läggas direkt på styrelsen – som i mänga företag består av bolagets ägare. För att undvika en

sådan situation är det viktigt att agera i tid. OM STYRELSEN HAR anledning att

misstänka att det egna kapitalet börjar tryta ska styrelsen upprätta en så kallad kontrollbalansräkning. Den ska granskas av bolagets revisor. Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet verkligen är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen kalla till bolagsstämma. Syftet är att besluta om företaget ska försöka återställa det registrerade aktiekapitalet eller om bolaget ska träda i likvidation. Beslutar aktieägarna om fortsatt drift ska bolagets registrerade aktiekapital återställas inom åtta månader. Då ska en ny bolagsstämma hållas och proceduren med kontrollbalansräkning upprepas. Om styrelsen inte har återställt företagets egna kapital vid den andra kontrollstämman och om aktieägarna trots detta beslutar om fortsatt drift väljer man att driva bolaget under personligt betalningsansvar.

AV DETTA FRAMGÅR vikten av att löpande hålla sig uppdaterad om företagets ekonomi. Så snart styrelsen får indikationer på att ekonomin försämras måste styrelsen handla snabbt och hålla styrelsemöten oftare än annars. Låt inte problemen förvärras och för en dialog med revisor, bank och fordringsägare. Det är ofta lättare att vidta åtgärder i ett tidigt skede innan företaget hamnar i en situation där både kunder och leverantörer har försvunnit. EN VÄL FUNGERANDE styrelse kan

vara det som gör företaget till en vinnare på marknaden. Men att sitta i styrelsen kräver både kompetens och en rejäl arbetsinsats. Därför bör den som ingår i en styrelse sätta sig in i sina skyldigheter och ta reda på vilka regler som gäller. Ju bättre kunskap styrelsen har om de ekonomiska och juridiska frågor som aktualiseras vid styrelsearbetet, desto snabbare kan styrelsen hitta de rutiner som behövs för att arbetet ska främja företagets verksamhet.

Han har film och fjäll i fokus Det går att tjäna pengar på att jobba en bit bakom kulisserna. Det har Maths ”Mappo” Johansson i Kiruna kommit på. Mellan fjälläventyr för gäster från hela världen är han och hans anställda med och ”roddar” filminspelningar med allt vad det innebär. Det är högsäsong för företaget Fjällguiden AB just nu men inom några veckor när snön nästan försvunnit i fjällen blir det lugnare tider. ”Mappo” pendlar från Kiruna till Riksgränsen där han befinner sig stora delar av vintersäsongen. Hans företag verkar inom besöksnäringen och i huvudsak handlar det om upplevelser med skoter till platser i fjällen dit turister söker sig för att möta det exotiska och unika. Men utöver besöksnäringen har Fjällguiden hittat sin egen nisch i nordligaste Sverige – att hjälpa filmbolag vid inspelning i och omkring Kiruna. – Första jobbet var 1994, SVT 1 skulle spela in en tv-serie som hette ”Zonen”, berättar ”Mappo”. – Vi jobbade med skoterguidningar, event och dylikt i Riksgränsen - som vi gjort sedan 1989 och fick förfrågan om att leta rätt på de ”locations” (inspelningsplatser), som de ville ha. Det slutade med att vi skötte allt som hade med scenografi, locations, transporter, catering, säkerhet ja allt möjligt.

Hittar rätta miljöerna Innan det är dags för inspelning av film är det mycket som ska förberedas. Med hjälp av filmbolagets tecknade bilder, så kallade ”storyboard”, om hur det

FAKTA Om Fjällguiden AB

■ Mats ”Mappo” Johansson

skall se ut i bild hjälper Fjällguiden till med att hitta de rätta inspelningsmiljöerna – både vad det gäller exteriört, säkerhetsmässigt och logistik . – Det ska ofta även ordnas med olika tillstånd från markägare, samebyar med flera. Och så ska det förberedas med material och exempelvis fordon som ska hyras, fortsätter han. Under själva inspelningen håller Fjällguiden med platschef för hela jobbet, den personen ska ansvara för säkerhet, transporter av folk och material till och från inspelningsplats, catering på

Arbetar med uppdrag som; Reklam-, lång- och kortfilmer, TV-produktioner, dokumentärer samt reklambildsfotograferingar (stillbild). Fjällguiden har sedan 1997 ett samarbete med Key Group Sweden AB, där de tillsammans utvecklar ledningsgrupper och chefer från Svenska och internationella företag. Konceptet kallas Ivent - intelligenta event, där tanke och logik förenas med känsla och engagemang. Chefer och ledare fördjupar förståelsen för eget ledarskap och organisationens behov för att utvecklas i en positiv och produktiv riktning, där den unika och extrema miljön i och runtom Kirunas fjällvärld är ett av verktygen i att utvecklas som ledare. Fjällguiden AB har bland annat haft uppdrag åt Vattenfall vindkraft, Tarkett AB och Ericsson.

plats, avspärrningar, förbereda nästa inspelningsplats som sker dagen innan. – Platschef och personalen från oss och andra entreprenörer ska i det stora hela kunna fixa allt för att en inspelning ska flyta så bra som möjligt!

Stolta över gott rykte Efter filmarbetet är klart och filmbolag och skådespelare med flera lämnat platsen ska allt återgå till det vanliga igen. Allt som körts ut till inspelningsplatsen ska lämnas tillbaka och platsen ska städas. ”Mappo” Johansson

berättar stolt att hans personal och de han samarbetar med får beröm efter avslutade inspelningar. – Vi i Kiruna kallas i branschen för, ”no problem people”. Det skall vi vara stolta över, och det gäller alla inblandade. Guider, biluthyrare, maskinägare med flera. ”Det som finns i Kiruna Kommun, skall förädlas av kirunabor”, menar han bestämt. När Fjällguiden fått ett uppdrag från filmbolag börjar arbetet med att ta kontakt med en mängd olika mindre och större entreprenörer och det gäller att ha bra kontakter när man ska samarbeta under hög press och med stora ekonomiska summor på spel. Det kan vara biluthyrningsfirmor, hundspannsföretag, hotell, guider till exempel, för sedan genomförs hela projektet tillsammans. En affär där flera olika företag i Kiruna tjänar på uppdraget.

Bond i fjällen är drömmen För tillfället har Fjällguiden inget filmjobb men de har precis avslutat ett mindre jobb med en dokumentär ”Man Vs Wild Special” med Will Ferrell och Bear Grylls, för det amerikanska tv-bolaget Discovery. Om du fick önska, vilken film (namn, typ eller genre) skulle du då vilja jobba med? – Hollywood, för då händer det grejer och kraven är extremt höga, svarar ”Mappo” snabbt. James Bond i fjällmiljö hade nog varit favoriten. Men det är väldigt bra att jobba med svenska produktioner, de är mycket strukturerade och professionella. HELENA SJÖHOLM


22

NORRBOTTENS

 STARTA EGET-SKOLAN del 6

FREDAG 15 MAJ 2009

Monica Wikström-Johansson Affärsutvecklare | Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Kan vara trist Hej och välkommen till det sista och kanske viktigaste avsnittet av vår starta eget skola – nämligen ekonomidelen. Ekonomiarbete kan ibland kännas tungt och kanske t.o.m. tråkigt när du fullkomligt flödar över av spännande idéer, men det är absolut nödvändigt att fördjupa sig i ekonomin för att få fram ett bra beslutsunderlag för om du överhuvudtaget ska dra igång verksamheten. Med en genomtänkt ekonomidel är det lättare att övertyga sig själv, potentiella delägare och finansiärer om att affärsidén verkligen har en potential. Det är också betydligt lättare att få bra och konstruktiv rådgivning för att förädla affärsidén och ordna med lämplig finansiering. Om du ska gena någonstans när du skriver din affärsplan - gör det inte i ekonomidelen - det har du inte råd med. Börja jobba med ekonomidelen tidigt. Du bör redan inledningsvis ha en klar uppfattning om vilka nettopengar du vill att verksamheten ska generera varje månad (efter skatt och sociala avgif-

ter). Nettopengar är pengar som du behöver för att klara ditt privata uppehälle och kanske även möjliggöra ett visst privat sparande. Det är också viktigt att ha en rimlig uppfattning om vilken tidsinsats som krävs för att lyckas med affärsidén och vald affärsmodell. Sedan gäller det att ha väl underbyggda resonemang och antaganden kring vilka kunder du kommer att ha och hur mycket de kommer att köpa för. Detta för att göra det möjligt att bedöma huruvida det är sannolikt att verksamheten lyckas generera de intäkter som behövs. Gör du detta i ett tidigt skede kan du i god tid göra nödvändiga anpassningar av affärsplanen och du kan även tidigt få en uppfattning om din affärsidé har den potential som krävs. När det gäller verksamhetens kostnader är de ofta betydligt lättare att identifiera och bedöma. Ekonomidelen i affärs-

planen innebär i korthet att du klär din affärsplan i siffror. Oavsett om du sköter företagets ekonomi själv eller om du köper tjänsten så är det alltid ditt ansvar som företagare att ha ekonomin under ständig uppsikt och bevakning. Allt för många konkurser i små företag beror på att ekonomin i för hög utsträckning har fått leva sitt ”eget liv” och att företagsledaren först när det är för sent blivit medveten om läget.  Praktisk budgetering För att styra, följa och utvärdera de ekonomiska händelserna i ett företag krävs såväl budgets, kalkyler, planer och beräkningar av olika slag. En budget är en uppskattning av utfallet av framtida ekonomiska händelser. Redan när du upprättar din budget måste du bestämma hur du ska följa upp den, annars har den inget värde. Ju fler år du har drivit ditt företag desto större erfarenhet har du och din budget kommer därför att bli enklare att göra. För dig som nyss har startat ett företag är det lite svårare då du inte har tidigare resultat och historik att titta tillbaka på. Vissa kostnader kan du

Har du tid att ta Norrbottens ledande pumpservice och elmotorserviceföretag

DRICK VATTEN OCH MÅ BÄTTRE

Försäljning, service och uthyrning av pumpar. Försäljning och service av elmotorer, kuggväxlar, kilremmar och frekvensomriktare. Vi är auktoriserade för bl.a: Service och försäljning Service och försäljning

Vi tar hand om dina kunder och anpassar vår tjänst utifrån dina önskemål! Service och försäljning samt omlindning Service och försäljning samt uthyrning

Vi hjälper dig bla med: • Telefonpassning • Växel på distans

• Ordermottagning • Telefonsupport • Drift och felanmälningar

Från 195:/månad Ring oss på JOBmeal AB, 0920-25 93 20 eller gå in på

www.jobmeal.se så får du veta mer!

Kontakta oss för mer information!

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt SS-EN ISO 9001 och SS-EN ISO 14001 Torpslingan 17, LULEÅ. Tel 0920-23 14 60. Fax 0920-895 30

när riktigt gott vatten är viktigt... Telefonpassningen i Norr AB • Teknikv. 3-13, 961 50 Boden Tel: 0921-729 00 • www.telefonpassningen.com


23

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

– men helt nödvändigt med säkerhet fastställa, kanske också vissa intäkter, t.ex. om ni har ett fast kundavtal som löper under hela året, i övrigt handlar det om att göra realistiska och trovärdiga uppskattningar. Ju mer detaljerad din budget är, desto lättare är det att följa upp och identifiera avvikelser. De ekonomiska delar som en affärsplan bör innehålla är: • Resultatbudget • Likviditetsbudget • Kapitalbehovsberäkning • Finansieringsplan Ibland kan det även vara nödvändigt att ha en renodlad försäljningsbudget för verksamheten samt kassaflödesanalys och en beskrivning av prissättningsstrategin.

Eftersom det är av stor vikt att ha kontroll över hur mycket likvida medel företaget har, är det också viktigt att likviditetsbudgeten följs upp med en avstämning mot det verkliga utfallet. På så sätt kan man löpande gå in och ändra i budgeten för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Med hjälp av en likviditetsbudget kan man i förväg planera så att det alltid finns pengar i kassan när räkningarna skall betalas. Det är nästan alltid nödvändigt att upprätta en likviditetsbudget för kortare perioder än ett år. Företagets likviditetsbudget är ett viktigt styrinstrument för att se om företaget har pengar i kassan i slutet av en period.  Kapitalbehov För att kunna starta ett företag krävs nästan alltid en kapitalinsats. Det är viktigt att tänka på att innan pengar kommer in i kassan så behövs ett visst kapital för att komma igång. Beroende på vilken verksamhet man avser starta så kan det behövas anläggningskapital som skall finansiera inköp av maskiner och inventarier, kontors-

möbler, butiksinredning, datorer m.m. Rörelsekapital ska finansiera den löpande rörelsen i form av löner, hyra, reklam, telefon etc. och så behövs ett säkerhetskapital för oförutsedda kostnader. Totalt utgör de här tre kapitalbehoven (anläggningskapital, rörelsekapital och säkerhetskapital) företagets totala kapitalbehov.  Finansiering Det finns många olika källor till kapitalanskaffning; Almi, Nutek, Länsstyrelsen, Norrlandsfonden, affärsänglar, riskkapitalbolag m.m. och kanske de två vanligaste - banken och du själv som företagare. Gemensamt för alla former av finansiering är att det krävs att du analyserar ditt företag och presenterar en väl genomarbetad affärsplan inklusive budgets. Olika finansiärer kan ha olika specialområden, det kan vara värt att tänka på när du skall hitta en finansiär till ditt företag. Man bör tänka på vilka former av finansiering som är lämpliga. Ska man investera i dyra maskiner kanske det är lämpligare att hyra eller leasa maskinerna mot senare

rätt att köpa och på så vis sprida ut finansieringen samt avgifterna över tiden. Ett annat alternativ är att lägga upp en avbetalningsplan. Man bör i vilket fall som helst sätta upp alla finansieringsalternativ och väga fördelarna mot nackdelarna.

”Nästan lika viktigt som att ha en bärande affärsidé är det att ha en bra och erfaren rådgivare, ett ”bollplank” att diskutera och stämma av med”  Proffs anlitar proffs Nästan lika viktigt som att ha en bärande affärsidé är det att ha en bra och erfaren rådgivare, ett ”bollplank”, att diskutera och stämma av med. Ta gärna emot råd och tips från duktiga personer i ditt nätverk och vill du ha ett professionellt bollplank kan du alltid vända dig till oss. Hoppas du har haft nytta och nöje av starta eget skolan. Tveka inte att höra av dig om du har idéer och synpunkter. Vi ses till hösten, och då ska vi mingla!

Fryklunds Foto: Per Pettersson

 Resultat- och likviditetsbudget Det finns två huvudbudgetar som är viktiga att göra; resultat- och likviditetsbudget. Den vanligaste längden för en budget är ett år, men det förekommer även kortare och längre budgetperioder. Budgeten bygger dels på erfarenheter från tidigare perioder, dels på företagets långsiktiga planer. Årsbudgeten kan

också brytas ner i kvartalsoch månadsbudgetar som är ännu mer detaljerade. I det praktiska budgetarbetet upprättas delbudgetar innan företagets resultat- och likviditetsbudgetar sammanställs. Slarva inte med budgeterna, de är några av de viktigaste styrinstrumenten som du har. Resultatbudgeten gör du för att beräkna ditt företags resultat. Den kan också användas för att göra en preliminärdeklaration och beräkna preliminärskatt. Resultatbudgeten är en sammanställning över förväntade intäkter och kostnader. Den upprättas normalt för ett år. Resultatbudgeten växer fram ur olika delbudgetar som t.ex. försäljningsbudgeten och den visar skillnaden mellan intäkter och kostnader för under perioden sålda varor eller tjänster. Tänk på att inte ta upp momsen då den ej utgör en intäkt eller kostnad. När kostnaderna är summerade drar vi bort dessa från budgetens intäkter och får då fram ett resultat före skatt. En likviditetsbudget visar företagets in- och utbetalningar under en viss period.

Topplån för företag

Skogsägare Nils -Olov Lindfors, t.v,

tillsammans me d virkesköpare Håkan Nordv

all.

Från SCAs ” virkesköpare får jag svar direkt ” Skogsägaren Nils-Olov Lindfors, Gammelstad, har fått en PLUS Gallring utförd på ett skifte om 65 hektar. Han är mycket nöjd med arbetet och kontakterna med SCAs virkesköpare Håkan Nordvall. – Framförallt innebär en väl genomförd gallring ett stort framtida mervärde men även klirr i kassan för mig som skogsägare nu, konstaterar Nils-Olov. Han ville sälja till någon som är kunnig och kan svara på hans frågor. – Av SCAs virkesköpare får jag svar direkt. Vi har infört begreppet PLUS för de arbeten vi utför på andra skogsägares marker. All den kompetens och de rutiner som vi i SCA Skog har utvecklat i vårt eget skogsbruk ställer vi till skogsägarnas förfogande. PLUS garanterar kvaliteten på arbetet vi utför.

www.norrlandsfonden.se SCA SKOG www.skog.sca.com ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

PLUS-tjänsterna täcker hela skogsägarens behov, från plantering till slut avverkning: PLUS Plan PLUS Avverkning PLUS Gallring PLUS Skogsvård

SCA SKOG AB Norrbottens skogsförvaltning Tel 0911-775 50


24

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 NYA BOLAG AKTIEBOLAG • Mats André Bergman (O), 41, Arjeplog och Jan Olof Casimir Lindberg, 49, Arjeplog, är styrelseledamöter och Ingrid Maria Ulrika Jonsson, 36, Arjeplog, är styrelsesuppleant i A. Bergmans Entreprenad AB med säte i Arjeplog kommun. Bolaget ska bedriva åkeriverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Kent Mikael Joakim Åström, Vännäs. • Siv Ingegärd Hedlund, 52, Luleå, är styrelseledamot och Ann Kristina Hjort Johansson, 41, Luleå, är styrelsesuppleant i AB Bil, Båt och Fritid Luleå med säte i Luleå kommun. Bolaget ska sälja bilar, båtar och fritidsartiklar samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Gustav Lennart Samuel Jormvik, Luleå. • Mats Erik Larsson, 45, Luleå, är styrelseledamot och Britt-Louise Landfors, 73, Luleå, är styrelsesuppleant i Inspectera Norr AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva skadedjursbekämpning, hygientjänster och konsulttjänster inom hygien, förvaltning av värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Charles Harry Enryd, Luleå. • Per Ove Larsson, 48, Boden, är styrelseledamot och Britt Elisabet Larsson, 54, Boden, är styrelsesuppleant i Perla Optik AB med säte i Boden kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier, bedriva optisk verksamhet och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Kai Rikhard Lavonen, Luleå. • Erik Jonny Martin Nordberg, 53, Boden, är styrelseledamot och Susann Ulfsdotter Müller, 51, Boden, är styrelsesuppleant i Nordred AB med säte i Boden kommun. Bolaget skall utföra redovisningstjänster, såsom bokföring, fakturering, lönehantering, sköta löpande in- och utbetalningar, upprättande av årsbokslut och självdeklarationer åt företag och privatpersoner och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Stefan Andreas Enmark, Skellefteå. • Anders Jonas Joakim Blomgren (O), 46, Vuollerim, Ulzii U Badamsed Fredriksson, 35, Lidingö, Minna Anneli Blomgren, 40, Vuollerim, Louise Charlotte Kramnäs Larsson, 45, Vuollerim, Eva Annchristine Lundström, 61, Vuollerim, Birgit Irene Marianne Sundgren, 60, Vuollerim och Ulf Birger Westfal, 59, Vuollerim, är styrelseledamöter och Eva Maria Gabriella Lönngren, 44, Vuollerim, är styrelsesuppleant i The Village Team AB med säte i Jokkmokk kommun. Bolagets verksamhet bygger på öppen, jämlik och kreativ samverkan, för bygdens bästa och utan personligt ägarskap. Intentionen är att bidra till bygdens växande. Verksamheten omfattar olika former av varor och tjänster, likväl som utvecklingsprojekt. Produktion och förmedling av musik från Lappland är bolagets första projekt. Revisor är Hans Olof Wik, Boden. • Roger Arne Anton Lehtonen, 54, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Maria UllaBritt Drugge Lehtonen, 52, Luleå, är styrelsesuppleant i Lehtonen International Consulting AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva rådgivnings-, utrednings- och projektverksamhet i huvudsak mot nya och etablerade aktörer på den förnyelsebara energimarknaden, speciellt inom träpelletsproduktion i USA, Europa, Skandinavien samt Asien. Därutöver kommer bolaget att agera som försäljningsagent för produkter

som riktar sig mot bioråvaruområdet samt annan därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Mikael Boström, Luleå. • Birger Lars-Ingvar Olofsson, 55, Luleå, är styrelseledamot och Nabila Laddi, 37, Luleå, är styrelsesuppleant i BKAB Birgers Kraft AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva konsultverksamhet inom idrifttagning och provning inom industri och kraftproducerande företag samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Björn Lennart Lundqvist, Luleå. • Kurt Martin Vannebäck, 57, Luleå, är styrelseledamot och Tanja Maria Jendersen, 36, Södra Sunderbyn, är styrelsesuppleant i UÖ Fritid AB med säte i Luleå kommun. Bolaget skall bedriva verksamhet på uppdrag, för i första hand barn och ungdomar, som till exempel fritidsgårdsverksamhet, äga och förvalta lös och fast egendom samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Annika Birgitta Brännström, Luleå. • Robert Tony Gustavsson, 53, Luleå, är styrelseledamot och Märta Anette Gustavsson, 51, Luleå, är styrelsesuppleant i Gustavssons Elektriska i Smedsbyn AB med säte i Luleå kommun. Bolget skall utföra elinstallationer och automation och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Hans Olof Wik, Boden. • Thomas Per Magnus Holmgren, 39, Arjeplog, är styrelseledamot och Alf Rickard Larsson, 40, Arjeplog, är styrelsesuppleant i Cold-Spot Facilities AB med säte i Arjeplog kommun. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta fastigheter, bedriva lokaluthyrning samt att utföra tjänster för biltestverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Curt Anders Winsa, Luleå. • Per Roger Anttila, 39, Övertorneå, är verkställande direktör och styrelseledamot, Gert Jan Johan Keskitalo (O), 36, Övertorneå, är styrelseledamot och Marita Annika Sturk, 40, Övertorneå, är styrelsesuppleant i R.Automatic AB med säte i Övertorneå kommun. Bolaget skall bedriva utveckling, tillverkning och handel med industrirobotar samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Rolf Brynolf Ingemar Anttila, Luleå. • Alexander Hagman, 34, Luleå, är styrelseledamot och Pauli Daniel Holmgren, 28, Luleå, är styrelsesuppleant i Timela B Aktiebolag med säte i Luleå kommun. Bolaget skall bedriva verksamhet inom IT, e-handel och systemutveckling, juridisk rådgivning, grafisk form samt musik- och filmframställning inom multimedia, handel med värdepapper och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Martin Lars Gunnar Lehto, Luleå. • Hans Anders Kempén, 53, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot, Lena Elisabeth Kempén, 51, Luleå, är vice verkställande direktör och styrelseledamot och Bo Olof Andersson (O), 74, Luleå, är styrelseledamot i Teknik & Text i Luleå AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen, litterärt skapande, utbildning samt handel med värdepapper. Revisor är Monika Cecilia Åström, Luleå. • Carina Helene Saarijärvi, 36, Kiruna, är styrelseledamot och Teijo Taisto Saarijärvi, 38, Kiruna, är styrelsesuppleant i Ringblomman i Norr AB med säte i Kiruna kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva handel med blommor samt personaluthyrning och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Hans Ingemar Mikko, Kiruna.

• Bengt Lennart Lindquist (O), 60, Tyresö, Linda Viweca Lindquist, 31, Luleå, Marja Liisa Lindquist, 60, Tyresö och Lars-Göran Sjögren, 58, Luleå, är styrelseledamöter i Törefors Byggkomponenter AB med säte i Kalix kommun. Bolaget ska bedriva tillverkning av byggkomponenter för husproduktion jämte därmed förenlig verksamhet. Revisor är Per Åke Öberg, Nyköping. • Jörgen Ingemar Kero, 38, Pajala, är verkställande direktör och styrelseledamot och Jonas Mikael Kero, 27, Luleå, är styrelsesuppleant i Pajala Transport AB med säte i Pajala kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva verksamhet inom åkerinäring innefattande transport av styckegods samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Hans Ingemar Mikko, Kiruna. • Bo Evald Mattias Nilsson Alatalo, 31, Koskullskulle, är styrelseledamot och Lina Johanna Isaksson, 27, Koskullskulle, är styrelsesuppleant i Gällivare Maskin Teknik AB med säte i Gällivare kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva entreprenadverksamhet inom person- och godstransport, uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner, teknisk konsultverksamhet, fastighetsförvaltning samt handel med värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Magnus Johansson, Luleå. • Karl Göran Sjöberg, 53, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Lars Johan Lindblom (O), 45, Skellefteå, Anneli Mari Danielsson, 38, Skellefteå, Ulf Gunnar Hägglund, 51, Luleå och Karl Johan Patrik Lindahl, 42, Boden, är styrelseledamöter i European Minds Sweden AB med säte i Luleå kommun. Bolaget skall idka rådgivning och processtöd till EU:s struktur, regelverk och fonder samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Anders Hettinger, Skellefteå. • Mats Peder Brännvall, 56, Luleå, är styrelseledamot och Mats Fredrik Brännvall, 38, Luleå, är styrelsesuppleant i Mats Brännvall Aktiebolag med säte i Luleå kommun. Bolaget ska syssla med rådgivning och support av IT-applikationer samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Ernst Lennart Bergström, Saltsjö-Boo. • Per David Lindgren Zacharias, 33, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot, Thomas Nils Hugo Andersson, 27, Luleå, är vice verkställande direktör och styrelseledamot och Pär Owe Johan Wenngren (O), 28, Luleå och Carl Erik Andreas Åström, 24, Luleå, är styrelseledamöter i Wenngren & Partner AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva utveckling, försäljning och licensiering av produkter, patent och innovationer inom områden såsom datortillbehör, hemelektronik och kommunikationsverktyg. Revisor är Lars Christer Enryd, Luleå.

bolagets verksamhet är kaférörelse, kulturarrangemang och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Håkan Uddström, Boden. • Alexey Usov (O), 32, Haparanda och Sergey Elsakov, 48, Pushkin, Ryssland, är styrelseledamöter och Irma Inkeri Perdahl Riptjärn, 51, Luleå och Dmitriy Shulgin, 37, Kotlas Ryssland, är styrelsesuppleanter i Shelhus AB med säte i Haparanda kommun. Företaget ska bedriva utbildning inom språk och kultur. Företaget skall arrangera internationella och nationella resor. Verksamheten skall även bestå av rening av industrimiljöer. Revisor är Curt Anders Winsa, Luleå. • Stig Jan-Olov Karlsson, 42, Kalix, är styrelseledamot och Stig Gunnar Karlsson, 70, Kalix, är styrelsesuppleant i Kalix Grus och Betongtransporter AB med säte i Kalix kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva åkerirörelse och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Nils Anders Luttu, Övertorneå. • Karin Lillemor Marie Friedrich (O), 48, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot, Marie Susanne Forsberg, 48, Gällivare, är styrelseledamot och Norbert Friedrich, 51, Luleå, är styrelsesuppleant i Norroptik i Gällivare AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva försäljning inom branschen för optik och synvård och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Kai Rikhard Lavonen, Luleå. • Bert Peder Hansson, 37, Luleå, är styrelseledamot och Inger Gunilla Renberg, 40, Luleå, är styrelsesuppleant i AB Terminalen med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva förmedling av arbetskraft samt konsult- och coachtjänster inom arbetsmarknadsområdet ävensom idka därmed förenlig verksamhet. Revisor är Rolf Per-Olof Larsson, Luleå. • Kent Fredrik Hjälmsson, 39, Gammelstad, är verkställande direktör och styrelseledamot och Anna Ingeborg Hjälmsson, 36, Gammelstad, är styrelsesuppleant i Granholmen Konsult AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva konsultverksamhet inom projekt- och byggledning, företrädesvis inom anläggningsverksamhet samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Revisor är Bo Ulf Brodén, Gammelstad. • Tommy Allan Gustafsson, 52, Gällivare, är styrelseledamot och Olov Esbjörn Berggren, 64, Piteå, är styrelsesuppleant i MineDrill Gve AB med säte i Gällivare kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva entreprenader med totalåtaganden inom gruvnäringen innefattande brytning, transporter och förädling med egna och inlejda resurser och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Mats Robert Nilsson, Luleå.

• Michael Bieri, 28, Piteå, är styrelseledamot och Maria Madelene Elisabeth Rondahl, 22, Korpilombolo, är styrelsesuppleant i Ekbergs Konditori Michael Bieri AB med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva bageri- och konditoriverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Berit Carola Lundgren, Piteå.

• Oskar David Lindström, 26, Älvsbyn, är verkställande direktör och styrelseledamot och Birgitta Elisabet Lindström, 53, Älvsbyn, är styrelsesuppleant i IShare AB med säte i Älvsbyn kommun. Bolaget skall bedriva konsultverksamhet inom onlinemarknadsföring, samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Per Christer Norén, Luleå.

• Hans Conny Mikael Kraus (O), 37, Boden, Jan-Olov Ingemar Bäcklund, 45, Boden, Henry Thomas Kraus, 35, Boden och Inger Maria Stenmark, 45, Boden, är styrelseledamöter i Café CQ i Boden AB med säte i Boden kommun. Föremålet för

• Anna Katarina Öberg Andersson, 38, Älvsbyn, är verkställande direktör och styrelseledamot, Sten Yngve Öberg, 77, Älvsbyn, är vice verkställande direktör och styrelseledamot, Olof Erland Öberg (O), 77, Älvsbyn, är styrelseledamot och Maja Valborg

Öberg, 78, Älvsbyn, är styrelsesuppleant i Interiör & Design i Älvsbyn AB med säte i Älvsbyn kommun. Bolaget bedriver försäljning via interiörbutik samt handel via webbsida. Sortimentinriktning färg och tapet, golv, inredningsartiklar, glas, porslin, el samt armaturer, konfektyr samt import. Revisor är Mats Robert Nilsson, Luleå. • Kari Antero Halonen, 43, Esbo, Finland, är styrelseledamot och Waldemar Tuutti, 57, Vanda, Finland, är styrelsesuppleant i Cape Nordic AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva import, export och försäljning samt agenturverksamhet för fritids- och idrottsprodukter samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Ulla Margareta Filipsson, Piteå. • Sten-Ove Lennart Eriksson (O), 56, Luleå, Axel Patrik Lidström, 39, Norrfjärden och Siv Marianne Lundquist, 42, Norrfjärden, är styrelseledamöter i Lösviktshuset i Piteå AB med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva parti- och detaljhandel av kioskvaror, livsmedel, vara ombud för spel och lotter, bedriva uthyrning av lös egendom såsom släpvagnar och elverktyg och utföra tjänster och konsultationer inom nämnda områden samt idka därmed förenlig verksamhet. Revisor är Ulla Margareta Filipsson, Piteå. • Lars Robert Eriksson (O), 29, Boden, Sven Johan Ekström, 30, Boden och Charles Rikard Eriksson, 33, Boden, är styrelseledamöter och Britt Linnea Josefin Eriksson, 28, Boden, är styrelsesuppleant i Vittjärvshus i Boden AB med säte i Boden kommun. Bolaget ska bedriva hustillverkning och byggnadsentreprenadsverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Charles Harry Enryd, Luleå.

ENSKILDA FIRMOR • Edgar Krypsjö, 26, Övertorneå, har startat Edge-Jet. Firman tillverkar och säljer motorer och tillbehör för radiostyrda modeller, främst för radiostyrda flygplan. • Carin Birgitta Lindberg, 41, Pajala, har startat Carin Ord och Form för att bedriva handel med tjänster inom kommunikations- och marknadsföringsbranschen, grafisk formgivning samt produktion och försäljning av små trycksaker i liten upplaga. • Jessica Birgitta Nilsson, 24, Malmberget, har startat Jessicas Ljuva Under för att bedriva butik med vuxenleksaker plus underkläder med en liten kaffehörna. • Jan Vilhelm Norberg, 65, Älvsbyn, har startat Soljanne. Verksamheten är rådgivning, information, utbildning i alternativ uppvärmning av småhus och lantbruk. Viss förmedling av utrustning kommer att förekomma. • Kent Jan Olov Vikström, 47, Sundsvall, har startat Northcamp och Goaliecamp för att bedriva utbildning inom främst ishockey samt handel med utbildningsmaterial, böcker och utrustning för att utöva fysisk aktivitet samt därmed förenlig verksamhet. • Håkan Bertil Simon Johansson, 28, Luleå, har startat Biovärme BD för att bedriva värme- och sanitetsarbeten. • Gullan Anna-Britt Andersson, 66, Sjulsmark, har startat Brännträsk Konsulting för att bedriva catering. • Per Ingemar Lidström, 63, Piteå, har startat P Lidström Konsult för att bedriva konsultverksamhet inom bygg- och anläggningssektorn. • Linda Elenor Larsson, 31, Piteå,


har startat Städakuten i Piteå för att utföra hushållsnära tjänster, åt företag och privatpersoner. • Namfon Taprab Johansson, 31, Boden, har startat Your Size 34 för att bedriva försäljning av kläder. • Sara Milena Catrine Ramosevac, 31, Boden, har startat Millas för att bedriva försäljning av glass, kaffe, dricka och vetebröd under sommarperioden maj-augusti. • Tage Roland Niska, 65, Juoksengi, har startat Rolands Allservice. Verksamheten är ombyggnad och underhåll av fastigheter. Tillverkning av utemöbler. Överlevnadskurser. Jakt- och fiskeupplevelser. • Nils David Marcus Köhler, 25, Malmberget, har startat Gällivare Bergtransport för att bedriva lastmaskins- och lastbilsentreprenader inom gruvindustrin. • Nils Erik Nilsson, 26, Älvsbyn, har startat NN Consulting. Verksamheten ska utföra konsultation inom ITbranschen. Detta innefattar produktion och uppdatering av webbsidor och därmed förenlig verksamhet. Det innefattar även försäljning av relaterad mjuk- och hårdvara och därmed förenlig verksamhet. • Inger Marianne Byström, 47, Luleå, har startat Skrivarhuset Inger Byström för att som skrivarpedagog hålla skrivarkurser i kreativt skrivande inom poesi, prosa, novell, bokmanus, filmmanus samt manusbearbetning och workshops inom dessa områden. • Amir Torof, 44, Luleå, har startat Elmira. Verksamheten är grossist för mat, godis och pizzavaror. • John Mikael Sevä, 41, Luleå, har startat MSvin. Verksamheten är vinjournalistik, vinprovning och vinutbildning. • Rut Susanne Lundgren, 47, Norrfjärden, har startat Susannes Redovisningstjänst för att bedriva redovisningstjänster och därmed förenlig verksamhet. • Ann Elin Maria Johansson, 31, Piteå, har startat Wabi Sabi för att bedriva upplevelseproduktion med huvudinriktning utveckling och försäljning av turist-, incentive- och konferensaktiviteter såsom gruppövningar, guidning och naturupplevelser samt hushållsnära tjänster. • Fabian Josef Christian Begnert, 19, Piteå, har startat Bruit d’Analouge för att bedriva ljudtekniksverksamhet med ljudinspelning/upptagning, samt discjockeyverksamhet. • Kjell Erik Wettainen, 61, Kiruna, har startat KEWs Bygg och Rep för att bedriva service inom bygg och mek. Enklare byggprojekt och exempelvis svetsarbeten. • Mariell Veronika Sträng, 33, Kiruna, har startat Drakens svart konst. Företagets verksamhet är att bedriva design och tillverkning i metall, trä, textil, glas och sten av bruks/konstföremål och utbildningar inom detta. • Anna Camilla Viklund, 31, Kalix, har startat Kamilla Viklund Häst- & Hundutbildning. Företaget skall bedriva ponnyridskola, hästägarutbildningar samt utbildning i klickerträning för häst- och hundägare. • Leif Torbjörn Larsson, 35, Hakkas, har startat TL Allservice för att bedriva konsultverksamhet inom bygg, anläggning och fjällverksamhet. Viss uthyrning av maskiner och verktyg kan förekomma. Verksamheten kommer att bygga på beställning från slutkund. • Nisse Edyr Gerhard Strande, 65,

25

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

Luleå, har startat Nizzez för att bedriva försäljning av naturprodukter, förbrukningsprodukter samt hemslöjd. Skogsuppdrag - Hjälpa annan näringsidkare vid behov med stämpling, provytetaxering, märkning av miljöhänsyn och ytterkanter, inventering av gallringsbehov. Skogscafé. • Per Tage Henrik Backeblad, 63, Södra Sunderbyn, har startat TR Skoter&Mek. Företagets verksamhetsområde kommer att vara skotermek, och andra mindre maskiner såsom snöslungor, mindre traktorer, cykelreparationer, släpvagnar av olika märken och utveckling av olika komponenter till dessa. Tillverkning och försäljning av eftermarknadstillbehör till olika maskiner. Svetsning av stålkonstruktioner av mindre storlek, reparation av båtmotorer och båtar, snöskottning och hjälp med andra tjänster som kan härledas till hushåll. • Karl Stefan Gavelin, 54, Luleå, har startat GIN Fastighetsservice för att bedriva fastighetsservice, svetsning, rep.band och lyftbord. • Johnny Mikael Andersson, 53, Luleå, har startat JM Andersson Konsult för att bedriva jobbcoachning av arbetssökande inom området privat förmedlingsverksamhet. Underleverantör till privata aktörer som av Arbetsförmedlingen fått uppdraget. Utbildning och föreläsningar inom främst områdena: Affärsetik, yrkesetik, etik och moral, projektledning, personlig marknadsföring, intervjuträning, presentationsteknik. • Kenth Thomas Michael Hangasjärvi, 46, Luleå, har startat LundaTomas för att bedriva handel med entreprenadmaskiner och handel med energibesparande produkter samt därmed förenlig verksamhet. • Lars Fredrik Nilsson, 35, Gammelstad, har startat F.Nilssons Måleri & Decor i Luleå för att bedriva entreprenad inom måleri och dekor, förvaltning av fast och lös egendom och därmed förenlig verksamhet. • Per Magnus Norlin, 34, Luleå, har startat Aqua i Norr. Verksamheten är VVS-företag inriktad mot små/ medelstora kunder för utförande av tjänster inom vatten, sanitet, värme och ventilation. • Barbro Marie Lindgren, 43, Piteå, har startat Marie Konst & Hantverk för att bedriva produktion och försäljning av egen tillverkad konst och hantverk. • John Rickard Olov Lidberg, 30, Boden, har startat Lumadiva för att bedriva import och export av textil. • Ingrid Maria Olovsson, 45, Kalix, har startat M.O. Konsult & Hälsovägledning för att bedriva kundanpassad konsult- och uppdragsverksamhet inom hälsovägledning såsom hälsopromotion, friskvård, beteendeförändring, kostrådgivning, stresshantering och massage. • Göte Sigmund Eriksson, 60, Korpilombolo, har startat Götes Ur och batteriservice. Verksamheten är reparation och byte av klockbatterier. • Rolf Ingemar Digervall, 46, Pajala, har startat Kengis Kulturproduktioner för att bedriva försäljning av kulturarrangemang inom musik, teater och film. Journalistik. Försäljning av tjänster inom skola. Maskinentreprenad med traktor och övriga fordon samt turisttjänster. • Conny Leander Granlund, 43, Älvsbyn, har startat Gamla Gästgifveriet i Bredsel. Verksamheten är turism, utbildning, mat och boende, byggnadssnickeriverksamhet, fritids- och nöjesverksamhet såsom

fritidsgård, drift av ridhus och uthyrningsstall. • Per Anders Blind, 43, Luleå, har startat Filterspecialisten i norr för att bedriva försäljning av vattenreningsutrustning till privatpersoner och företag i Sverige. • Linda Johanna Zorn, 29, Luleå, har startat Salong Kreativ Luleå. Företaget är en frisörsalong. Bedriver alla typer av behandlingar inom frisöryrket. Säljer även hårvårdsprodukter. • John Robert Åkerlund, 27, Luleå, har startat Roberts Alltjänst för att bedriva konsulterande verksamhet inom bygg- och anläggningsteknikbranschen med inriktning på små till medelstora företag på den svenska marknaden. • Jan Peter Nyström, 38, Boden, har startat Peter Nyströms entreprenad för att bedriva uthyrning av entreprenadmaskiner under sommarhalvåret och teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik under vinterhalvåret. • Berit Ingegerd Malmström, 68, Vittangi, har startat Restaurang Lärkan för att bedriva matservering. • Stig Werner Vilhard Björnström, 63, Jukkasjärvi, har startat Kiruna flygutbildning, Werner Björnström för att bedriva flygutbildning och malmprospektering. • Pär-Johan Anders Källersmyr, 44, Kiruna, har startat PJK Konsulttjänst för att bedriva utbildning, konsulterande tjänster för säkerhetslösningar och/eller bevakning. Försäljning av sjukvårdsmaterial ämnat för första hjälpen såsom bår och bärutrustning, förbands- och fixatursutrustning. • Lars Daniel Snell, 29, Pajala, har startat Live Artist Nordic för att bedriva artistförmedling, uppträdanden, utbildning, uthyrning och inköp av ljud-, ljusanläggning, musikinstrument, rökmaskiner och därmed förenlig verksamhet. • Jan Ambjörn Zakrisson, 31, Luleå, har startat AZ Taxi för att bedriva taxiverksamhet. • Henrik Christoffer Sundström, 24, Luleå, har startat Davvin Sweden för att bedriva B2B-försäljning av skateboards, kläder och accessoarer. Events och upplevelser. • Tanja Johanna Bäckström, 24, Piteå, har startat MåBra-Gymnasten i Piteå. Företaget kommer att bedriva friskvård och sjukgymnastik samt därmed förenlig verksamhet. Företaget kommer att rikta sig mot privatpersoner och företag. • Tord Ingemar Lund, 53, Boden, har startat Lund utbildningar för att bedriva olika slag av utbildningar, främst av uppdragskaraktär. • Jan Fredrik Andreas Paldanius, 23, Haparanda, har startat Fruktservice i Haparanda. Verksamheten är fyllda fruktkorgar till företag. • Jeanette Birgitta Beckman Larsson, 39, Råneå, har startat Feng Shui Wellness in north för att bedriva Feng Shuikonsultationer med inriktning mot hem, trädgård och företag. Försäljning av ekologiska och naturliga hud- och hårvårdsprodukter.

• Erik Magnus Ringbert, 21, Piteå, har startat Sound Division. Verksamheten är ljudtekniker med inriktning mot inspelning och bearbetning av ljud/musik samt discjockeyverksamhet och liveljud. • Lars-Erik Pettersson, 61, Boden, har startat LP-Transportservice för att bedriva ombyggnation och försäljning av lastbilar och andra fordon. • Greta Madeleine Hjorth, 22, Haparanda, har startat Gretas för att bedriva skönhetsvård.

HANDELSBOLAG • Gudrun Elise Yvonne Berg Lundqvist, 52, Boden och Åsa Viola Öman Viklund, 44, Boden, är bolagsmän i Vargtass i Norrbotten Handelsbolag med säte i Boden kommun. Bolaget ska bedriva handel, tillverkning, kursverksamhet, föreläsningar, produktion av varor och tjänster, allt inom komplementär medicin. • Carl Stefan Sandmark, 34, Luleå och Karl John Ove Sandmark, 58, Gammelstad, är bolagsmän i Golfängen i Luleå Handelsbolag med säte i Luleå kommun. Verksamheten är uthyrning av minigolf. Kiosk- och kaféverksamhet. Försäljning av golfutrustning som klubbor och bollar. • Claudia Andrea Suaréz Pino, 28, Luleå och Loreto Soledad Uribe Manriquez, 30, Luleå, är bolagsmän i Antifaz Handelsbolag med säte i Luleå kommun. Företaget erbjuder allt inom festdekoration och festartiklar. Sortimentet består av artiklar till alla olika typer av fester såsom födelsedagar, bröllop, shower, firmafester, kräftskivor och högtider som julafton, påsk, nyår och alla hjärtans dag. • Ulf Anders Eliasson, 43, Boden och Karl Tomas Tjäder, 31, Boden, är bolagsmän i Handelsbolaget Extend Friskvård med säte i Boden kommun. Bolaget ska bedriva friskvård och förebyggande hälsovård ute på företag (massage, naprapat, sjukgymnastik, ergonomironder, arbetsterapi, träning, föreläsningar och kostrådgivning). Försäljning av till exempel kosttillskott, träningsutrustning, gummiband och stegräknare. • Hans Micael Berg, 45, Boden och Koji Takehana, 60, Luleå, är bolagsmän i Berg och Takehana Handelsbolag med säte i Boden kommun. Verksamheten är restaurang och cateringverksamhet och därmed förenlig verksamhet. • Mari Liselott Johansson, 50, Boden och Jan Eyvind Rosenberg, 48, Boden, är bolagsmän i Starmoni Handelsbolag med säte i Boden kommun. Verksamheten är konstruktion och försäljning av korsord. Försäljning av egentillverkade objekt såsom tygväskor, kuddar och barntäcken via marknader, internet och postorder. Inköp och försäljning av smycken. • Karl Peter Niklas Andersen, 40, Piteå och Karl Tomas Andersen, 47, Piteå, är bolagsmän i Cockney Handelsbolag med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva pubverksamhet.

• Ida Marie Charlotte Nyström, 27, Luleå, har startat IMCN Translation för att bedriva översättningsverksamhet.

• Kent Holger Larsson, 52, Luleå, Karl Erik Spets, 60, Kalix, Henry Kenneth Strömberg, 60, Luleå och Hans Ove Sixten Westerberg, 60, Kolmården, är bolagsmän i NMC System Handelsbolag med säte i Luleå kommun. Verksamheten är utveckling och försäljning av datorstyrda system för entreprenadmaskiner.

• Sven Christer Lindström, 36, Svensbyn, har startat CLmedia för att bedriva medieproduktion med tyngdpunkt på fotografisk verksamhet.

• Curt Ronnie Lundströmer, 17, Övertorneå och Stig Jimmy Lundströmer, 22, Övertorneå, är bolagsmän i Lundströmer Promotion

• Peter Wahlstedt, 35, Luleå, har startat Bildäcks Gigantennu för att bedriva försäljning av fordonstillbehör, däck och fälg och bilreparationer.

Handelsbolag med säte i Övertorneå kommun. Verksamheten är motorsport och personaluthyrning inom motorsport samt försäljning av fordonskomponenter.

EKONOMISKA FÖRENINGAR • Hans Bertil Clason, 40, Boden, Lena Elisabeth Hallén Svedberg, 54, Boden, Hans Christer Nilsson, 56, Boden, Börje Jan-Erik Vesterberg, 49, Boden och Willem Frederik van der Post, 37, Boden, är styrelseledamöter och Georg Fredrik Jonsson, 37, Boden och Carl Fredrik Pettersson, 40, Boden, är styrelsesuppleanter i BIT-Björns IT Ek. för. med säte i Boden kommun. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via tecknande av avtal med leverantör inom området IT förse medlemmarna med leverans av digital television, bredband och IP-telefoni. • Lars Östen Joakim Fällgren, 41, Älvsbyn, Hans Christian Heimrot, 28, Jokkmokk, Dan Mattias Holmgren, 39, Jokkmokk, Elina Maria Nygård Hansson, 34, Mattisudden och Signe Marie Helene Nygårds, 47, Jokkmokk, är styrelseledamöter och Elin Inger Maria Junkka, 52, Gällivare och Pia Christina Nordlund, 42, Jokkmokk, är styrelsesuppleanter i Destination Jokkmokk Ekonomisk förening med säte i Jokkmokk kommun. Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att stärka och utveckla turism och handel och därtill sammanhängande och förenlig verksamhet i Jokkmokks kommun, i syfte att få fler besökare till destinationen. Föreningen ska utgöra ett stöd och en resurs för föreningens medlemmar bland annat genom coachning och utbildning i aktuella ämnen. Detta ska uppnås genom följande aktiviteter: Initiera projekt inom turism och handel. Initiera utbildnings- och utvecklingsprojekt inom turism och handel. Vara remissinstans gällande frågor inom turism och handel. Vara Jokkmokks kommuns turistiska destination med medlemskap i Norrbotten Lappland ekonomiska förening (Swedish Lappland) och därtill sammanhängande och förenlig verksamhet. • Gudrun Agneta Ahlkvist, 46, Norrfjärden, Eva Anette Backman, 45, Norrfjärden och Marie Susanne Nordström, 43, Norrfjärden, är styrelseledamöter och Kaj Gunnar Nilsson, 68, Norrfjärden, är styrelsesuppleant i Borgaruddens Havsbad & Familjecamping Ek. för. med säte i Piteå kommun. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen samt främja camping genom att förvalta - bedriva campingverksamhet samt annan därmed sammanhängande och förenlig verksamhet vid Borgaruddens havsbad & familjecamping. • Bengt-Erik Johansson, 52, Luleå, Tori Amanda Maria Rubenzon, 55, Luleå och Siv Veronica Sundberg, 38, Södra Sunderbyn, är styrelseledamöter i Mobbingjouren MOD - ekonomisk förening med säte i Luleå kommun. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att arbeta mot kränkande särbehandling i arbetslivet. I verksamheten ingår kartläggning, studier, föreläsningar, utbildning, stöd till mobbingutsatta, opinionsbildning och samverkansprojekt samt därmed förenlig verksamhet. Vari medlemmarna deltar med eget arbete som producenter och leverantörer för genomförande av verksamheten.


26

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 REPORTAGE • BODEN

Nu är det högsäsong för trädgårdarna. På Hedströms trädgård väntar 100 000 plantor på att komma ut till kundernas krukor, rabatter och trädgårdar. – Säsongen har startat bättre än vad vi kunnat drömma om, säger Catrine Lundström Collin, en av två delägare.

Växande företag FOTO: LENNART JÖNSSON

Solen skiner när Norrbottens affärer hälsar på i växthusen i Råbäcken utanför Boden. Doften av jord och olika blomdofter ger en härlig föraning av den kommande sommaren. Ute finns penséer i massor, de åtta växthusen är fyllda med pelargoner, tagetes, lobelia, petunior, surfinior och många, många andra sorters sommarblommor.

Kommer i god tid Trots att det bara är i början av maj och måndag förmiddag droppar kunderna in med jämna mellanrum. – När vi öppnade i lördags hade vi långa köer under stora delar av dagen. Vi hade säkert dubbelt så mycket folk jämfört med förra året. Det ser lovande ut, säger Catrine Lundström Collin nöjt. Det var hennes farbror Lasse Lundström som tillsammans med Lennart Hedström startade trädgården för 40 år sedan. Sedan den sistnämnde blivit sjuk och slutat drev Lasse Lundström rörelsen vidare själv de sista 15 åren. – Från början fanns bara ett växthus och det var mest anläggningsjobb. Jag minns att när vi åkte genom Luleå kunde Lasse sitta och peka och visa alla de buskar och träd som han varit med och planterat, berättar Catrine Lundström Collin. – Var och varannan villaträdgård i Luleå och Boden har gjorts av Hedströms trädgård. Sunderby sjukhus var ett stort jobb för dem, fyller Janne Ohlsson i.

DET ÄR BRÅDA DAGAR på Hedströms trädgård där säsongen för försäljning nyss har startat. Ägarna Catrine Lundström Collin och Janne Ohlsson, till höger, jobbar hårt tillsammans med sina anställda Aldijana Letic, Åsa Andersson och Katarina Uddström som de inte skulle klara sig utan.

Tog över – med vånda Nu är de två kompanjoner och driver trädgården tillsammans för tredje säsongen. Hon hade jobbat för farbrodern i 17 år under högsäsong, han hade skött bokföring och administrationen för företaget i 15 år. När Lasse Lundström bestämde sig för att pensionera sig slog de till. – Det var med viss vånda

FAKTA Hedströms Trädgårdsanläggningar AB Antal anställda: Fem under säsongen Startår: 1969 Omsättning: 1,6 mkr Soliditet: 50 procent Rörelseresultat: 48.000 kr

ALDIJANA LETIC kommer från Bosnien och är anställd i trädgården över sommaren.

vill jag tillägga. Jag visste ju hur mycket jobb det är att driva en trädgård. Det är svårt att beskriva men till exempel under maj månad finns det ingen gräns för hur mycket man måste jobba. Jag skulle gissa att det handlar om arbetsveckor på 75 timmar, säger Catrine Lundström Collin. Tidigare har hon jobbat inom vården och varvat med säsongsjobb i trädgården, det vill säga varit tjänstledig under säsongen. För nio år sade hon upp sig från sin fasta

CATRINE LUNDSTRÖM COLLIN har 17 års erfarenhet i Hedströms handelsträdgård som hon och Janne Ohlsson tog över KATARINA UDDSTRÖM har jobbat i trädgården i 15 för två år sedan. år och har under årens lopp lärt sig mycket om odling.

tjänst i kommunen. – Lasse hade ju tjatat om att jag skulle ta över men jag såg det som en omöjlighet att göra det ensam. Jag och Janne kompletterar varandra bra eftersom vi kan olika saker, säger Catrine Lundström Collin. Hon är den som kan det här med plantering och växter, Janne Ohlsson är lite av en alltiallo och fixare i växthusen. – Jag trivs oerhört bra med att göra lite av varje. Tänk

att jag som har varit kontorsmänniska i hela mitt liv nu får vara rörmokare, snickare, traktorförare och svetsare. Det är väldigt roligt och omväxlande, säger Janne Ohlsson.

Åtta växthus Hedströms trädgård har under årens lopp vuxit till åtta växthus på totalt cirka 1.800 kvadratmeter. Under högsäsongen är de fem personer som jobbar. – Jag är stolt över den duktiga personal vi har. Vi hade

inte klarat oss en minut utan dem, säger Catrine Lundström Collin. Efter midsommar brukar det vara ganska tomt i växthusen. Då har nästan alla plantorna sålts och rotat sig någonstans. Anläggningsjobben kommer på hösten, det finns inte tid till dem innan dess. – Men vi har faktiskt planer på att bredda sortimentet inom trädgårdsområdet för att förlänga säsongen, säger Janne Ohlsson. PIA LARSSON


27

NORRBOTTENS

FREDAG 15 MAJ 2009

 KRĂ–NIKAN GĂśran Kemi | goeran.kemi@se.pwc.com

Slutet nära fĂśr trädabolagen? SKATTERĂ„TTSNĂ„MNDEN (SRN) meddelade under den sista veckan i februari 2009 fem s.k. fĂśrhandsbesked rĂśrande frĂĽgan om aktier i s.k. â€?trädabolagâ€? (även â€?karensbolagâ€? eller â€?malpĂĽsebolagâ€?) ska anses kvaliďŹ cerade pga. att karensbolaget bedriver samma eller likartad verksamhet som ett annat fĂśretag vari delägaren eller närstĂĽende är verksam. I samtliga fall har SRN funnit att aktierna i trädabolaget är kvaliďŹ cerade. Alla fem fĂśrhandsbeskeden är Ăśverklagade till Regeringsrätten (RegR) men skulle fĂśrhandsbeskeden fastställas av RegR:ns ledamĂśter synes â€?trädabolagslĂśsningenâ€? i sig gĂĽ i träda. FĂśr vissa kan i sĂĽ fall en frivillig likvidation innan utgĂĽngen av 2009 innebära skattefĂśrdelar. â– Vad är ett trädabolag? Genom att lägga ett fĂĽmansfĂśretag i träda (trädabolag) under fem beskattningsĂĽr kan en ägare till kvaliďŹ cerade aktier därefter undgĂĽ den hĂĽrdare fĂĽmansfĂśretagsbeskattningen och sĂĽledes mĂśjliggĂśra uttag ur bolaget (genom utdelning eller som kapitalvinst) till 25 procents beskattning. Om de särskilda

reglerna fĂśr kvaliďŹ cerade aktier i fĂĽmansfĂśretag är tillämpliga beskattas sĂĽdana uttag istället med cirka 43-57 procents skatt.

verksamhet vari delägaren har varit verksam. Verksamheten har därefter yttats eller ünyo tagits upp i ett annat bolag.

â– VarfĂśr trädabolagslĂśsning? MĂĽnga ägare till kvaliďŹ cerade aktier har ansett att den femĂĽriga karenstiden är acceptabel med tanke pĂĽ den skattevinst som gĂśrs. Dessutom har man i mĂĽnga fall lagt ut kapitalet i fĂśretaget till diskretionär fĂśrvaltning hos ett kreditinstitut under karenstiden. Givet en bra avkastning ses trädabolagslĂśsningen därfĂśr ofta även som ett komplement till den allmänna pensionen fĂśr de som närmar sig pensionsĂĽldern.

■Värden har tillfÜrts trädabolaget I det andra typfallet har trädabolaget aldrig bedrivit nügon verksamhet vari delägaren har varit verksam. Däremot har bolaget pü olika sätt tillfÜrts värden som kan härledas till fÜretag där delägaren är eller har varit verksam. Värden kan ha tillfÜrts trädabolaget genom utdelning, fusion eller via fÜrsäljning eller inlÜsen av aktier. Det är süledes främst frügan om situationer där ägaren eller närstüende fortfarande är verksam i betydande omfattning i nügot annat fümansfÜretag än trädabolaget. De fall där ägaren eller närstüende inte är eller har varit verksamma i nügot annat fümansfÜretag berÜrs sülunda inte av fÜrhandsbeskeden.

■Vilka typsituationer omfattas? FÜr det fall RegR:ns ledamÜter beslutar fastställa SRN:s fÜrhandsbesked faller trädabolagslÜsningen ofta platt till marken. Detta gäller dock inte alla varianter av lÜsningar med karensbolag utan tills vidare omfattas bara tvü typsituationer.

■Vad händer nu? Lagstiftning som är till nackdel fÜr den skattskyldige für normalt sett inte tolkas extensivt, dvs. für ej ges en vidsträckt tolkning. Det

■Verksamheten har yttats I den fÜrsta typsituationen har karensbolaget tidigare bedrivit

ďŹ nns därvid era tidigare avgĂśranden som innebär att de särskilda reglerna fĂśr fĂĽmansfĂśretagare ej fĂĽr tolkas utĂśver sin ordalydelse. I de nu aktuella fĂśrhandsbeskeden har SRN emellertid gjort en tydlig extensiv tolkning av de ifrĂĽgavarande bestämmelserna. Normalt sett borde detta innebära att RegR helt eller delvis gĂĽr pĂĽ en annan linje jämfĂśrt med SRN. Rättsläget är dock i avvaktan pĂĽ Reg:ns domslut osäkert varfĂśr mĂĽnga gĂśr klokt i att avvakta.

�Lagstiftning som är till nackdel fÜr den skattskyldige für normalt inte tolkas extensivt� Notera dock att de tillfälliga reglerna om klyvning av kapitalvinster bara gäller t.om. utgüngen av 2009. Skulle SRN:s bedÜmning stü sig kan det i vissa fall vara skattemässigt fÜrdelaktigt att likvidera trädabolaget under 2009, i vart fall om klyvningsreglerna kan tillämpas. En frivillig likvidation tar dryga 6 münader att genomfÜra, sü tiden bÜrjar i sü fall att bli knapp. www.citroen.se

ET

T ET

BĂ„

E TTR

UT

R

ET KOMFORTPAKET KOMFORTPAKET PLUS 8.900:PLUS 8.900:+ ECC Klimatanläggning

+ +ECC Klimatanläggning ElfÜnsterhissar bak Parkeringssensorerbak bak + +ElfÜnsterhissar + Regnsensor m.m. + Parkeringssensorer bak + Regnsensor m.m.

NU

FIN

NS

D

PREMIĂ„R

TU S Ă„ TT AT

TJA TNYT

M YM

Blandad kÜrning fr 0,0 l/100 km; CO2-utsläpp fr 000 g/km. Metalliclack tillkommer. Bilen pü bilden är extrautrustad

Välkommen in till SEB i Luleü, ring 0771-365 365 eller besÜk seb.se/spara

 °ĹŠ Ä?      Ä?Ĺł Ä’

     Ä?Ĺ?  Ä?Ä’ %     Ä?%Â

Ä’ %Ă’ĹŠÄ’ Ä?   "Ä?   Ă’  %Ĺ‹Ä?Ĺ? ÄĄĹˆĹ‡Ĺ‡ ÄŽ Ä’ %ĹˆĹŠĹ‡ ÄĄ Ä? @Ă’ Ĺ‰Ĺ‡Ĺ‡ĹŒÄ?   "Ä? 

NYA CITROĂ‹N C3 PICASSO. THE SPACEBOX.    ĹˆĹ‹Ĺ?Ä?Ĺ?ŇŇÄ?Ä’ CITROĂ‹N LULEĂ… • BILARENAN AB • BANVĂ„GEN 21 • TELEFON 0920-23 75 00 • WWW.BILARENAN.SE   

  Ĺ‰Ĺˆ

  ŇĹ?ʼnŇ ʼnŊ ĹŽĹŒ ŇŇ

helikopter.nu

 3  #

SĂśk pĂĽ pnf.se

+�Industrilokal med strandtomt� +�vettig hyra�

CjaVchZgVgk^cnhŽ`[jc`i^dce€lll#ec[#hZ

SĂśk


vinter. Foto: Tomas Bergman.

en kaffepaus. De pratade egentligen om helt andra saker. Det var då Tor Björn Minde, platschef på Ericsson Luleå, tog den där servetten på Hotell Nordkalotten och började skissa bredvid sin kaffekopp. ”Om vi gör så här då”, sa han och så satte diskussionen igång. Idén på den skrynkliga servetten ran-

DET VAR EGENTLIGEN

TOR BJÖRN MINDE Platschef, Ericsson Luleå http://labs.ericsson.com

kas idag som topp 10 bland Ericssons alla stora banbrytande innovationer. Nu är den verklighet: Ericsson Labs. Ett öppet tekniklaboratorium som gör det möjligt för entreprenörer att förverkliga sina idéer med Ericssons teknikstöd. En idé som i sig skapar nya idéer. Kort sagt: En lysande idé. Nu lanseras Ericsson Labs globalt via USA och Kina.

styrda till Kista. En snilleblixt över en kopp kaffe i Luleå är bevis nog. Läs hela intervjun och låt dig inspireras av vår stad på www.ettfornyatlulea.se

Förr trodde vi inte på egna förmågor. Nu exporterar Luleå lysande idéer globalt.

Norrbottens Affärer 090515  

Piteå-Tidningens näringslivstidning