Britta Alin Åkerman, Anne Stefenson, Gergö Hadlaczky, Vladimir Carli, Danuta Wasserman, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP).
INLEDNING
Att tala om självmord och självmordstankar är svårt. Föreställningar, myter och tabun som de flesta av oss bär med sig förstärker svårigheterna. Samlade forskningsrön talar för att självmordsnärhet oftast samvarierar med psykisk ohälsa. Första Hjälpen-programmet är tänkt att underlätta för individer ur allmänheten att kunna ta kontakt med och stödja en hjälpbehövande person, i en vardaglig icke-professionell situation.
BAKGRUND
I ett delbetänkande ifrån Socialdepartementet angående självmordsprevention (SOU 2010:31) behandlades frågan om på vilket sätt ett nationellt självmordsförebyggande arbete skulle kunna komma till stånd. Regeringen beslöt i november 2010 att ge i uppdrag till NASP att genomföra en pilotstudie för att pröva ett australiensiskt utbildningsprogram under svenska förhållanden. I regeringsbeslutets skrivning understryker man att det befolkningsinriktade självmordsförebyggande arbetet har och ska ha ”en tvärsektoriell folkhälsovetenskaplig bred ansats”. Ett befolkningsinriktat arbete bör ha som målsättning att:
• sprida kunskap om ”vad som kan leda till självmordsförsök och självmord” • ”minska rädslor, tabun och stigmatisering som självmord och psykisk sjukdom omgärdas av” • ”bidra till utvecklingen av stödjande miljöer” I en webbaserad kartläggning genomförd av NASP (Mobrandt, 2009) har det visat sig att endast fem av 209 svenska kommuner har uttalade mål och endast några få har särskilt avsatta medel för att förebygga självmord. Befolkningsinriktade utbildningsinsatser bör ge allmänheten och organisationer förutsättningar, kunskaper och verktyg som gör det möjligt att påverka och ingripa i individuella risksituationer. Ett förebyggande folkhälsoarbete måste också genom kunskapsspridning kunna påverka attityder till risksituationer i samhället. Attityder är värderande till sin natur (Ajzen, 1980, 1988) och således en persons benägenhet att reagera positivt eller negativt till personer eller företeelser; det gäller även självmord och psykisk sjukdom. Våra attityder påverkas av olika faktorer, bl.a. kunskap, tidigare erfarenheter och personligheten (Samuelsson et al., 1997; Salander Renberg, 1998; Ramberg, 2000; Ramberg, 2003) och hjälper oss att förstå världen omkring oss, att försvara
59