En sådan kommer – när vindarna är bra – att kunna ge el till ungefär 1 500 hushåll. Små vindkraftverk, med några me ters rotordiameter används för bat teriladdning för fyrar, fritidshus med mera. Sedan mitten på 1990-talet har man i vindkraftsbyggandet i Europa expan derat med 30 procent årligen. Upp svinget startade på en låg nivå, men den procentuella ökningen överträffar både IT-branschens och mobiltelefon ins tillväxt. Från att ha varit mindre enheter anslutna till distributionsnät kommer vindkraften att byggas i stör re enheter om tiotal eller hundratal megawatt. Parkerna kommer att an slutas till en allt högre spänning och få en allt större inverkan på den natio nella elförsörjningen. Man bör dock ha i minnet att komplementär energi, exempelvis vattenkraft, måste finnas tillgänglig när det inte blåser. Med vat tenkraft som reglerande faktor blir det för svensk del svårt att bygga ut vind kraften till mer än 10–15 TWh. Vindkraften är i mångas ögon fort farande en marginalföreteelse. Men med en fortsatt årlig utbyggnadstakt på 20–30 procent kommer vindkraf tens elproduktion globalt att stiga vä sentligt. År 2006 producerades drygt 120 TWh från vindkraft över hela värl den. Det motsvarar den energimängd som vattenkraften i Norge kan pro ducera. Internationella organisatio ner som EWEA (European Wind Energy Association) räknar med att el från vindkraft ska täcka ca 12 pro cent (380 TWh) av Europas elbehov.
Detta är sex gånger mer än dagens 60 TWh vindkraftsel. Det pågår mycket forskning på och utveckling av vindkraft. Till exempel kan problemen med stora föränd ringar i vindstyrka från tid till annan idag delvis bemästras. Som exempel kan nämnas att forskare lyckats ta fram propellerblad som kan vridas för att passa vinden. Likaså styrs själ va rotorn, som propellrarna sitter fast i, i olika vindriktningar beroende på hur det blåser. Precis som med nästan all ny tek nik är vindkraften ifrågasatt. En del anser att vindkraftverken förfular landskapet. De kan också orsaka ett starkt störande ljud. Dessutom kostar det mycket pengar och naturresurser att bygga kraftverken – i relation till den energi som de kan ge. Vindkraften är dock fortfarande betydligt dyrare än andra tekniker för produktion av el. Vindkraftens andel av elproduktionen är fortfa rande liten, men den ökar. År 2005 gav vindkraften ungefär en halv pro cent av all produktion av el i Sverige, kraftbolagen fortsätter dock konti nuerligt att investera i nya vindkraft parker. Biobränslen Biobränslen är ett samlingsnamn för bränslen som har biologiskt ur sprung. Skogen och växterna är den förnybara energikälla som hittills lyckats bäst att konkurrera med fos sila bränslen. Biobränslen svarar idag för en femtedel av Sveriges energi försörjning. De vanligaste i Sverige
101