Page 1

säkertsörf Säkerhetsmagasin för en tryggare vardag

Tjejer som nr 2 brinner för att rädda 2014

Reportage

ÖVNING SOM RÄDDAR LIV Vad gör du av askan från pelletspannan? Bosse Börsum ger dig tipsen

GRILLNING MED RÄDDNINGSTJÄNSTEN och Margareta Schildt-Landgren


leDare meD

tom setterWall Sörf Är tiLL för aLLa Välkommen till detta nya nummer av Säkert SÖRF! Förra numret mottogs mycket positivt och jag hoppas att mixen med samhällsinformation, intressanta reportage samt lite pyssel och recept faller er läsare i smaken även framöver. I det här numret har vi lagt tyngdpunkten på hur vi jobbar med vårt uppdrag att förebygga och skydda mot olyckor. I ett medryckande bildreportage från en räddningsövning skildrar vi till exempel hur det kan se ut när någon trots allt råkar ut för en allvarlig trafikolycka. Hur bra vi i SÖRF löser uppdraget att förebygga och hjälpa vid olyckor är helt beroende på alla våra duktiga medarbetare. Därför har vi tagit pulsen på tre av SÖRF:s fyra kvinnliga deltidsbrandmän. Att ha kvinnor i operativa befattningar inom räddningstjänsten är en självklarhet och skapar en bättre förmåga att lösa svåra situationer och olyckor. Räddningstjänstens personalstyrka ska spegla samhället utanför brandstationens väggar. Hos de personer vi söker prioriterar vi personliga egenskaper och erfarenheter, såväl som den goda fysiska förmåga som alla brandmän måste ha.

En brandman bär utrustning som väger över 20 kilo.

2

säkert sörf • Nr 2 • 2014

Hur en uttagning till brandman går till kan du också läsa i reportaget inne i tidningen från när Säkert SÖRF var på plats vid vårens uttagning av sommarvikarier. Läs också om hur våra skickliga och engagerade sotare bistår våra fyra kommuners villaägare för att de ska kunna elda säkert och energieffektivt. Vi har de senaste åren arbetat mycket med att utveckla samverkan med angränsande räddningstjänster och varit drivande i det gemensamma arbetet med att utveckla metoder för att till exempel klara av en större olycka med buss, tåg eller flygplan samt kemikalieolycka som ställer mycket stora krav på räddningstjänstens för måga. Vi ligger dessutom i startgroparna för att tillsammans med gymnasieförbundet erbjuda fordons- och byggprogrammen möjlighet att arbeta ”på riktigt” med vår fordonsflotta, såväl som med ombyggnad och reparationer på vårt övningsfält. SÖRF och Arbetsförmedlingen har också inlett ett samarbete där vi tillsammans ser på framtiden avseende rekrytering av deltidsan-

ställda (Räddningspersonal i Beredskap, RiB) samt utbildning av sotare. Jag vill också passa på att slå ett slag för säkerhetsmässan som säkerhetschefen Ystad-Österlen anordnar i september för andra gången tillsammans med oss, Polisen och Ambulanssjukvården/Falcks. Den vänder sig till alla 7:eklassare i regionen och handlar om allt från hur du tar dig ut från ett rökfritt disco till hur man surfar säkert på nätet och mycket mer. Som chef för SÖRF är det också med stolthet jag kan konstatera att vi sedan f lera år ligger högt upp i SKL:s statistik för att snabbt kunna hjälpa de som bor, verkar och vistas i våra kommuner när olyckan väl inträffar. Alla läsare tillönskan en varm, solig och olycksfri sommar! = Säkert SÖRF

Tom Setterwall räddningschef


trygghet för alla innehållsförteckning sjUNDeklassare 2-3 iNom ystaDösterleNregioNeN

Vad gör du om det börjar brinna när du är på disco? Är det verkligen nödvändigt med cykelhjälm? SMS – lån, vilka konsekvenser kan det få?

Det är viktiga frågor som alla sjundeklassare i regionen kan få besvarade på säkerhetsmässan som arrangeras på brandstationen i Ystad den 18-19 september. - Det är samhällsinformation i syfte att förhindra olyckor, påpekar Thomas

Arrangemanget finns bara i Kristianstad och i Ystad och genomförs i samarbete med högstadieskolorna, Polisen. räddningstjänsten, sjukvården, banker, försäkringsbolag och NTF.

4-5 6-7 8-9 10-1 1 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21

Badvett och båtvett Tjejer som brinner för att rädda

Svettig väg mot sommarjobbet

Pelletspannan

Under två dagar ska alla sjundeklassare i Ystad, Tomelilla och Simrishamn spendera en halvdag på brandstationen och bland annat få göra en mycket verklighetstrogen övning om hur det kan gå till på ett disco som börjar brinna.

Andersson, säkerhetschef i Ystads, Tomelillas och Simrishamns kommuner och initiativtagare till mässan, som genomförs för andra gången.

- Förra gången vi gjorde det blev det så bra att det var svårt att inte vilja göra det en gång till, konstaterar Thomas Andersson.

- Det handlar om att vi försöker berätta för 13-åringarna om vilka risker det finns i samhället och hur man kan undvika dem,

Utöver utrymningsövningen kan eleverna också prova en krocksläde, prata med polisen om cykel- och mopedvett, lära sig om brandvarnare och försäkring, risker med sms-lån samt sjukvård och första hjälpen.

förklarar han.

Ledare med Tom Setterwall Trygghet för alla sjundeklassare

SÖRFs förebyggande arbete

Övning som räddar liv

Fett jobb – from dusk till dawn

Urgammalt yrke med moderna hjälpmedel Röda bilar och blankputsad mässing

Sotning viktigt för säkerheten krönikan – Frivilligt är effektivt

att utr ymningsövMånga elever tyck te da discot var läsk ig ningen ur det rök fyll ha var it med om. men väldigt nyt tigt att Foto: SÖR F

Säkerhetsmässa n i september innebär att alla sjuor i SÖRF s kommuner får en spän nande halvdag på brands tation en i Ys tad. Foto: SÖRF

Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund

Ansvarig utgivare Torgny Larsson

Grafisk form Miyuki Kazeto

Metallgatan 2 271 39 Ystad info@sorf.se www.sorf.se

Skribenter Ola Tedin Pia Jansäter

Foto Heléne Ohsbeck

Projektledning Linn Karlsson

Annonsansvarig Anders Jansäter anders@jansater.se

Grillning med räddningstjänsten

Tryck Åbergs Tryckeri AB Upplaga 45 000 ex Omslagsbild: Caroline Börjesson, Tomelilla, Therese Fritzon, Vollsjö och Sara Olsson, Sjöbo Foto: Heléne Ohsbeck

säkert sörf • Nr 2 • 2014

3


sörf:s tips och råD om

baDvett och båtvett Tänk på detta när du badar

• Bada alltid tillsammans med någon. • Ska du simma, så simma längs med stranden. • Hoppa och dyk endast i vatten som du känner till. • Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet. • Simma inte under bryggor och hoppställningar. • Spring inte på bassängkanter eller bryggor – du kan halka. • Ropa bara på hjälp om du är i nöd. • Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten. • Lek inte med livräddningsmaterial. • Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka.

Hur du uppträder i en båt

Satsa på brandskyddsutbildning – en bra investering Tillsammans med räddningstjänsten arrangerar vi Brandskyddsutbildningar inom bl. a följande områden:

• Heta arbeten • Brandfarlig vara • Brandskydd i Boverkets Byggregler/ Brandprojektering • Anläggningsskötare – Brandlarm • Skräddarsydda utbildningar efter Dina behov

• Använd alltid flytväst. • Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans. • Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för. • Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget. • Stanna vid båten om du faller i. • Om du skall rädda en nödställd, ta upp henne i aktern. • Ropa bara på hjälp om du är i nöd. • Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp. • Se till att det finns öskar, ankare, reservåra eller en paddel i båten. • Meddela alltid vart ni ska åka och när ni tänker komma tillbaka. • Kolla väderprognosen.

Utlåning av flytvästar Din naturliga samarbetspartner när det gäller utbildning, information samt rådgivning Kontakta oss på telefon 044-10 15 74 eller www.brandskyddsforeningen.se/skane Brandskyddsföreningen Skåne, Ringvägen 20, 291 54 Kristianstad

4

säkert sörf • Nr 2 • 2014

Se flytvästdepåer för Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad på SÖRF:s hemsida, under Dokumentcenter – ”Ha en trevlig bad- och båtsommar”


tjejer som briNNer för att räDDa Caroline Börjesson, Sara Olsson och Therese Fritzon är tre tjejer från sydöstra Skåne som delar samma passion: att göra skillnad genom att hjälpa människor som råkat ut för olyckor eller bränder. Som deltidsanställda brandmän får de också tillfälle att göra det.

Egentligen heter det RiB, Räddningspersonal i Beredskap, men begreppet som används för det mesta är deltidare. I sak betyder det att man mot en viss ersättning under perioder befinner sig i ständig beredskap att åka ut på olyckor eller för att släcka bränder. Fem minuter har man på sig att ta sig till stationen när larmet går. För Sara Olsson, som jobbar i Lunnarp men är knuten till Sjöbostationen, innebär det att hon förlägger sin jourtid till semestrar och andra ledigheter samt även nattetid. - Jag var med i ungdomsbrandkåren i Sjöbo, så jag visste att jag ville bli brandman redan när jag var 11, berättar hon. - Man vill göra nytta och det är kul, till-

lägger hon. Att man ofta är först på plats vid till exempel trafikolyckor och kan konfronteras med svårt skadade människor tycker hon inte är ett problem.

Caroline Börjesson, Tomelilla, Therese Fritzon, Vollsjö och Sara Olsson, Sjöbo jobbar som deltidsbrandmän i sydöstra Skåne. - Vi vill göra skillnad, säger de entusiastiskt. Foto: Heléne Ohsbeck

- Nej, det är ett arbete och då ser man inte det obehagliga på det viset.

- Men jag tycker inte att man jämt och ständigt ska behöva bevisa att man duger, poängterar Sara Olsson. Liksom sina

Håkan Andersson, biträdande chef för RiBpersonalen, poängterar också att kvinnlig personal har tillfört kvalitéer till räddningsarbetet.

manliga kollegor har även hon och de andra kvinnliga deltidarna klarat av ett prov som går ut på att man fullt utrustad går i cirka fem kilometer i timmen på ett lutande rullband i sex minuter. Det kanske låter enkelt, men med 20 kilo utrustning på kroppen är det ingalunda en lätt match.

- Deras närvaro vid olyckor är en fördel. De verkar ofta lugnande på skadade, kon-

staterar han. - Det blir mindre grabbigt och det är väldigt positivt, tillägger han och får medhåll

av sina kollegor ute på fältet. - På en olycka kan det vara bra att vara tjej,

håller Carolin Börjesson med. - Ja, för att vi har lite lättare att visa empati för dem som är skadade, fyller Therese

Fritzon i. För närvarande finns det fyra kvinnliga rib:are i SÖRF och Håkan Andersson ser gärna att de blir fler. Antagningskraven är de samma som för män och runt om i landet finns det i dag gott om kvinnor som bevisat att de klarar av uppdraget minst lika bra som män. - Man får bevisa att man duger, säger

Therese Fritzon.

Rekryteringen av deltidsbrandmän sker annars för det mesta via kontakter. - I regel går det via nån man känner. Någon på stationen vet för det mesta vem det är som söker, konstaterar chefen för RiB-

personalen Göran Norberg. Han berättar också att det har börjat bli svårt att hitta personal till de mindre orterna. - I Vollsjö känner alla varandra, så det är lättare på det viset, säger Therese Fritzon

som varit brandman i fem år. Men rekryteringen är ändå besvärlig eftersom det finns få arbetsplatser i byn och därför inte så många som kan infinna sig på stationen inom de fem minutrarna.


svettig väg mot - Bra jobbat! - Upp med dem!

Det är uttagning av sommarvikarier på räddningstjänsten i Ystad och övningsledarna ropar uppmuntrande. 23-årige André Tajti från Landskrona står dubbelvikt över balkongräcket på andra våningen i övningshuset bakom brandstationen. Han ska fira upp två dunkar med vatten som är fästade i varsitt rep. Det är en av de första riktigt soliga marsdagarna, men André har inte tid att beundra det vackra vädret. Med ungefär 25 kilo utrustning i form av tunga stövlar, rökdykarnas andningsapparater, ansiktsmask och tjocka skyddskläder blir det ganska svettigt. Claes Jeppson är yttre befäl och betraktar det praktiska provet på räddningstjänstens övningsområde. I dag ska åtta sökande, sju män och en kvinna, söka till fyra sommarvikariat. Egentligen är den praktiska övningen inte utslagsgivande i sig och tidtagningen mest en sporre.

- Det här kan man trots allt träna på, säger

Claes. Det är mer att vi ska kunna se om de har viljestyrka att fortsätta även när de börjar tröttna, tillägger han samtidigt som André Tajti sakta och med stort besvär halar in en femtio meter lång vattenfylld brandslang. Det går sakta men André biter ihop och får till slut in den motsträviga slangen. Liksom de övriga sökanden har André Tajti gått den tvååriga utbildningen Skydd Mot Olyckor i Revinge och att söka sig dit skedde mest en slump. - Jag fick egentligen idén när jag mönstrade. Och så hade jag en kompis som gick på skolan så jag sökte jag med.

Han är rätt nöjd med sin insats, även om det i hans tycke kunde gått bättre. - Det var jobbigt med slangen, jag fick inte riktigt grepp, handskarna gled, säger han

efteråt innan han går in till den avslutande intervjun.

- Viktigast är de personliga egenskaperna, men de ska ha lite jävlar-anamma också,

säger Claes Jeppsson. Här kan vi särskilja dem som söker, se om de har kämpaglöd, men de personliga egenskaperna och kompetens är avgörande för vem som blir anställd.

Fystestet är inte till för att mäta själva prestationsförmågan, utan mer för att se hur mycket kämpaglöd en sökande har.

6

säkert sörf • Nr 2 • 2014

som m Tungt blir det. Mats Hergner, en av dagens sex sökanden, kämpar tappert med de tunga slangkorgarna i solvärmen. Att ha över 20 kilo kläder och utrustning på sig gör inte det hela precis lättare.


m marjobbet


pelletspaNNaN

– billig meN UNDerhållskrävaNDe Fler och fl er installerar pelletspanna för att värma upp huset. Det är billigt, men definitivt inte underhållsfritt. Pannan ska askas och sotas efter ungefär 300 timmar och brännare och brännarkoppen ska hållas ren från koks och avlagringar.

BoSSE BörSUm i onSLUnDa Har tiPSEn HUr DEn Ska SkötaS.

- Man måste tänka på att det inte är nollservice på en pelletsanläggning. Vill man ha det så är det bättre med jordvärme.

Rörmokaren och allfixaren Bosse Börsum i Onslunda vet vad han talar om. Utöver att han själv kört med pellets i snart tio år, har han under samma period varit med att installera och underhålla otaliga anläggningar runt om på hela Österlen. - Det blir faktiskt lite arbete med en pelletspanna och det skadar inte att vara lite teknisk, påpekar Bosse. - Det är viktigt man sotar hela pannan. Alla kanaler ska vara fria och man ska se till att man har bra drag. Brännaren går igång ett par gånger i timmen och är den inte fri från sot och avlagringar så kan den stanna.

Bosse går metodiskt igenom pelletspannans delar och förklarar klart och pedagogiskt. - Stäng av pannan ett tag innan du ska börja så att den hinner svalna. Först ska slussvingarna i frammatningen kontrolleras så att de är täta, påpekar Bosse. Är

de otäta går rökgasorna bakåt i brännaren och kan orsaka driftstopp. Viktigast är att hålla frammatningen i brännarkoppen fri från koks. Samma sak gäller för f läkten och lufttillförseln till brandhärden. Täpps de igen slocknar elden i brännaren. Slutligen ska den så kallade optovakten vara ren. Eftersom den sitter på brännaren inne i pannan är det vanligt att den sotar igen och därmed stänger av pannan.

Pellets finns av en mängd olika fabrikat och de flesta är likvärdiga, menar Bosse. - En påse på 16 kilo ska ge cirka 80 kilowattimme, menar han och varnar

för kvaliteter som känns lätta. - Lätta pellets ger mindre energi, det kan också finnas föroreningar i som ger avlagringar inne i pannan, säger

Bosse som vintertid själv förbrukar drygt en 52-säckars pall i månaden i sitt hus på cirka 200 kvadratmeter. Var försiktig med askan

En askdammsugare eller liknande tillsats till en vanlig fungerar utmärkt för att göra rent kring brännare och inne i pannan efter att askkärlet tömts. Var bara försiktig med att inte slänga aska som fortfarande glöder. - Aska som ligger i ett öppet kärl kan glöda upp till två dygn, varnar Bosse. Var ska man slänga pelletsaska?

På Sysavs kundtjänst rekommenderar man husägare att lägga askan i ett avskilt hörn på tomten. Det går också att lägga den i soptunnan, men då får den absolut inte vara glödande och måste vara väl paketerad i dubbla lager sopsäckar. (Bild ovan) Bosse Börsum i Onslunda har kört med pellets i drygt tio år och har dessutom installerat otaliga pannor på hela Österlen.

1

8

2

1. Brännarkoppen måste hållas ren från koks. En morakniv duger bra till att hacka bort det.

3. Optovakten håller koll på att det brinner som det ska, men bara om den är rengjord och kan ”se” lågorna.

2. Luftspalterna till koppen ska hållas fria, då kommer ett bågfilsblad väl till pass.

4. Lägg den kalla askan i dubbla soppåsar och tejpa igen noggrant.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

3

4

5

5. Pelletspannan kräver några timmars arbete i månaden. Vill man ha underhållsfritt passar jord- eller bergvärme bättre tycker Bosse Börsum.


Meckigt blir det. En pelletspanna är billig i drift, men definitivt inte underhållsfri.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

9


ASKDRANNIKA p ledarska

kommun

Öka din livskvalitet!

balans

glädje

ikation hälsa

Nu har du möjligheten att boka in föreläsningar som gör att du och dina medarbetare mår bättre. Jag föreläser och har workshops för företag, skolor, vårdinrättningar. Ja, för alla som vill hitta balans, medmänsklighet och glädje i vardagen. • Hållbara ledare – att orka leda utan leda. • Vem är jag, vem är du? En föreläsning om kommunikation mellan människor. • Hälsa och livsstil – sju enkla tips för vardagen. • Stress och hälsa – så undviker du den berömda väggen. • Arbetsmiljö – det ska vara lätt att göra rätt! Kontakta mig för bokning och för att hitta ett lämpligt tema för din arbetsgrupp! Doktor Annika Sörensen mobilnummer: 0705-28 08 14 mailadress: annika@askdrannika.com www.askdrannika.com

sörfs förebyggaNDe arbete SÖRF erbjuder olika typer av utbildningar i förebyggande syfte och chef för denna verksamhet är Torbjörn Lindén. Årets aktiviteter är igång och uppvisar redan ett gott resultat. Cirka 1 600 personer har under årets första kvartal fått utbildning och information. - Förutom att rycka ut vid brand håller vi på med myndighetsutövning, tillstånd och tillsynsverksamhet. Personalen visar ett stort engagemang och noggrannhet. Det är av största vikt att tillsynerna utförs på ett professionellt sätt och ger förtroende ute i verksamheterna, berättar Torbjörn.

Industrigatan 6, 273 35 TOMELILLA Tel. 0417-135 60, E-post: info@ssma.se

- SÖRF är också en rådgivande myndighet. Denna del kallas för ”Stöd åt enskilda”. Det handlar om att ge människor i Sydöstra Skåne utbildning, kunskap, rådgivning och stöd så att de känner sig trygga. Största delen av de cirka 1 600 personer som SÖRF har utbildat och informerat kommer från kommunala förvaltningar. - Utbildningarna omfattar allmän brandkunskap, hjärtoch lungräddning och certifiering av personer som ska utföra ”heta arbeten”.

Ring Markus Horvath 0411-56 22 80 Butiken: 0411-522 665

Vångavägen 2, Glemmingebro Våra öppettider är: måndag–fredag 7.00–17.00, lördag 9.00–12.00

10

säkert sörf • Nr 2 • 2014

SÖRF tillsammans med Polisen genomför under året ett skolprojekt ”Upp i rök” som vänder sig till högstadieelever. Under våren har man även arrangerat informationsträffar för pensionärer. Om du vill veta mer om praktisk brandsläckning, barnolycksfall, heta arbeten med flera kan du gå in på SÖRFs hemsida och klicka Utbildningar och sedan Våra utbildningar


te

säker och eNergisNål Alla räddningstjänster ska verka för att förebygga olyckor och skador som kan drabba människors liv och hälsa, egendom och miljö. Det finns många faror som kan drabba oss och brand är en av dessa, därför måste alla vara försiktiga med eld för att undvika brand i hemmet eller i skog och mark. En som tänker på att hur du ska elda säkert i ditt hem är Marcus Nordin på Kaminexperten i Vitaby. Förutom att han renoverar, säljer och bygger skorstenar vill han slå ett extra slag för smarta braskaminer. - Allt ansvar vilar på utföraren både vad gäller säkerhet och eventuella miljöproblem. Felaktig montering kan orsaka brand, men den största risken uppstår om du eldar fel i din braskamin, säger

Marcus Nordin. Risken är att det släpps ut för mycket koldioxid eller att kaminen ger onödigt mycket irriterande rök. Därför bör man välja kaminer som har spjällautomatik och som reglerar lufttillförseln och ger bästa förbränning, - Vi tycker att den här typen av braskamin är säker och trygg. Det är nästan för bra för att vara sant, men alla som vill kan komma och se hur en sådan kamin verkligen fungerar är välkomna in till oss i Vitaby, avslutar Marcus Nordin. Faktaruta

Kamintillverkare HWAM har utvecklat en braskamin som ger bästa möjliga förbränning eftersom lufttillförseln regleras automatiskt. Förbränningen blir optimal och 50 procent mindre ved går åt. Med en fjärrkontroll går det att ställa in rumstemperaturen till önskad nivå. Luftmängden styrs elektroniskt och sprids på bästa möjliga sätt. Fjärrkontrollen signalerar dessutom när det är dags att lägga på mer ved. Välkommen till vår butik i Vitaby.

Hydraulik kan bokstavligen förflytta berg, men stor kraft ställer höga krav på kvalité och säkerhet. Kontakta oss för säker hydraulik 0411-52 22 60 Jour: 0705 -52 03 73 Info@glemmingemaskinteknik.se

Stärk ditt personliga varumärke på vackra Österlen Plats: Vi samlas för utbildning på Gladsax bygata 61 på Österlen, 5 km från centrala Simrishamn. Maria Baczynski tar hand om ditt inre, din röst och ditt uttryck i form av avslappning, talövningar, scenisk och muntlig framställning, röstanalys m.m. Pia Jansäter lär dig knepen hur du lever dina värderingar för att skapa ett genuint och starkt varumärke. Du höjer ditt eget personliga och företagets marknadsvärde. Nada Novakovic talar om hur du kan må bättre med hjälp av Ayurveda (en indisk läkekonst). Passa på att beställa en ayurvedamassage under kursen. Kursen äger rum mellan 7 - 9 september

Anmälan: Maila till pia@jans ater.se Ring 040 -97 07 80

Läs mer på gladsaxrostkurs.weebly.com Jansäter Kommunikation AB Stortorget 19, 211 34 Malmö, Tel. 040-97 07 80, www.jansater.se

säkert sörf • Nr 2 • 2014

11


övNiNg som

räDDar liv Det är en av de första kvällarna i mars och frosten gör sig påmind i den stjärnklara natten. I mörkret bakom brandstationen i Simrishamn samövar räddningstjänsten i Borrby-Löderup med kollegorna i Simrishamn. Till sin hjälp har man lånat in Martina Åkesson och Linnea Lundin, som ska agera olycksoffer i två skrotbilar som fingerar en allvarlig trafikolycka. Båda har sina pappor i kåren och de har varit med förr och agerat skademarkörer.

förvärra eventuella nackskador få ut den skadade. Även om det rör sig om en övning och olycksoffren egentligen är två inlånade döttrar ser det hela mycket realistiskt ut. Efter övningen samlas man inne i brandstationen för genomgång. - Ni som kom fram först, hur mycket hann ni med? frågar övningsledaren Fredrik

Persson. - Vi hann kolla hur de mådde, konstaterar

- Fast det var tio år sedan sist, säger Martina

innan hon kryper in i den kalla bilen. När de fått på sig säkerhetsbältena rullar två man in den blå bilen rakt in i dörren på den röda och låser hjulen med ett par gatstenar. Även om den blå bilen är låst från insidan slås dörrhandtagen av. - Dom ska inte ha för lätt att ta sig in, kom-

menterar någon i mörkret. Efter några minuters väntan anländer ledningsbil, ambulans och brandbil. Ett organiserat kaos bryter ut. Bland de första på platsen är ambulanssjuksköterskorna Lina Jönsson och Janna Eld. En viktig uppgift är att så snabbt som möjligt bilda sig en uppfattning om hur pass skadade de två bilförarna är och kommunicera detta till räddningsledare och annan personal som nu börjar strömma till olycksplatsen. Snabbt förvandlas den fiktiva olycksplatsen till ett organiserat kaos. Dörrarna till bilarna bänds upp och ambulanssjukvårdarna kryper in och fixerar offrens nackar. Andra lägger på filtar och skydd innan den stora hydrauliska klippsaxen tas fram. På ett nafs har bilarna förvandlats till någonting som liknar uppfläkta ansjovisburkar. Så fort tak och sidostolpar avlägsnats kan räddningspersonalen varsamt och utan att

12

säkert sörf • Nr 2 • 2014

ambulanssjuksköterska Lina Jönsson, som var en av de första på platsen. - Det var naturligt att börja med den blå bilen eftersom den blockerade den andra,

förtydligar kollegan Janna Eld, varpå en detaljerad diskussion följer kring vad man gjort, i vilken ordning och varför. Bland annat diskuterar brandmännen och ambulanssjuksköterskorna hur en skadad ska tas ut ur bilen, med fötterna eller ryggen först. - Det är väl att göra det som känns bäst i just den situationen, säger Lina Jönsson.

Övningsledare Fredrik Persson är nöjd med kvällen. - Det gick bra och vi kunde öva just alla momenten. Dessutom skötte sig tjejerna som spelade skadade mycket bra.

Skademarkörerna Martina Åkesson och Linnea Lundin har tagit det hela med ro men passar på att värma sig med kaffe efter en timme i de kalla bilarna. - Mest obehagligt var det när de klippte av taket, säger Martina. - Tror också det är viktigt att nån hela tiden talar om för en vad som händer och vad man gör, påpekar Linnea.

Även om det är övning utbryter ett väloljat organiserat kaos på den fingerade olycksplatsen.


säkert sörf • Nr 2 • 2014

13


fett jobb –

from DUsk till DaWN Klockan är lite efter tio på kvällen på en illa upplyst sidogata i centrala Ystad. Två svartklädda män bär in fullt med utrustning i en port från en skåpbil. Nej, det är inte inbrott, det är nattsotning på restaurang. Det är sotaren Mattias Urkom och kollegan Josef Ahlström som ska rensa alla ventilationskanaler från matfett i den öde lokalen. Resultatet av deras ansträngningar lägger man som restauranggäst knappast märke till. Men om jobbet inte skulle göras, kan det gå illa. Alla restauranger är ålagda att rensa f läktkanalerna från stekbord och spisar en till tre gånger om året. Det är ett

skitigt jobb och kräver rätt mycket förberedelser eftersom man måste klä in delar av utrymmet för att det upplösta fettet ska kunna rinna ner i uppsamlingskärlet. Inte desto mindre är det ett viktigt uppdrag.

Säkra och energisnåla kaminer Vi har ett stort utbud av olika kaminer och hjälper dig med att renovera eller bygga om din skorsten. Kontakta oss så berättar vi mer: Ravlundavägen 26, 277 36 Vitaby Butik: 0414 724 16 Eller 0709-17 04 46 Maila oss: osterlen@kaminexperten.se www.kaminexperten.se

- Börjar det brinna i ventilationen i den här restaurangen, som ligger i ett flerfamiljshus, så kan det gå illa. Är det mycket fett i kanalerna går det fort. Matfett har samma brandvärde som diesel, konstate-

rar Josef Ahlström. - Fast just i den här lokalen har man en särskild anläggning med ultraviolett ljus som förångar mycket av fettet, så det blir inte så mycket fett, berättar Mattias

Urkom. Själva rensningen sker genom att ett särskilt fettlösande skum sprutas in i ventilationstrummorna varpå matfettet löses upp och rinner ner i ett kärl på golvet. Hela proceduren tar ungefär fyra timmar. I natt ska Josef och Mattias hinna med ytterligare en restaurang innan det blir dags att åka hem vid sjutiden på morgonen. - För det mesta sotar vi restauranger på tidiga morgnar, men vi har tre eller fyra nattjobb i Ystad, säger Josef Ahlström och

för in sprejmunstycket i den första f läkttrumman.

14

säkert sörf • Nr 2 • 2014


Jobbet suger fett. Det tar sotarna Mattias Urkom och kollegan Josef Ahlström fyra timmar att rensa restaurangens alla fläkttrummor från brandfarligt fett.

kaleNDariUm/Notiser: missa inte dessa evenemang! 23-25 maj

Skånes Matfestival, Brösarp Anordnas av Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne

31 maj

Veteranbrandbilsrally, utgår från Ystad med start kl. 9.00 och mål på Ystads hamnplan mellan kl. 15-16.00. Anordnas av SÖRF i samarbete med Ystads Frivillige Bergnings-Corps och Försvarsutbildarna i Ystad.

14-16 juli

Kiviks Marknad, Kivik Besök Sveriges största marknad med 100 000 besökare årligen.

30 juli-3 aug

Ystad Sweden Jazzfestival

18-19 sep

Säkerhetsmässa för sjundeklassare

23-24 sep

Sotningskonferens, Stockholm Arrangeras av MSB och SKL.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

15


Urgammalt yrke meD

moDerNa hjälpmeDel

Johan Hallin har sotat skorstenar i över 20 år. - Den roterande viskan är mycket effektivare än den traditionella viskan, tycker han.

Sotare har funnits sedan medeltiden men idag tar detta urgamla yrke hjälp av både kameror och motordrivna skorstensrensare.

Johan Hallin har varit sotare i över 20 år och klättrar vant uppför stegen till Martin och Maria Åkessons villa i Östra Hoby. - Egentligen ska det vara ett glidskydd här så stegen inte kan glida, men det saknas ofta, konstaterar Johan på vägen upp till

taket. En kaja slår några lovar runt honom när han kommit upp till skorstenen. Det är tidigt i mars och solen strålar från en klarblå himmel. - Det verkar vara kajväder, de är nog spekulanter på att bygga här, konstaterar

Johan uppe från taknocken. Till sin hjälp har han en roterande viska som han bygger ihop i sektioner och sedan för ner i skorstensröret. Längst ut på den böjliga stången sitter ett huvud som liknar en grästrimmer.

16

- Den är mycket effektivare än den traditionella viskan, berättar Johan. - I och för sig skulle jag lika gärna kunna sota nerifrån kaminen, men jag föredrar att göra det uppifrån. Dels för att jag då kan se i vilket skick skorstenen är i och dels för att det inte ryker in en massa sot i huset.

När stavarna är hopsatta till rätt längd kopplar Johan en vanlig skruvdragare i änden och låter borsthuvudet rotera inne i skorstenen samtidigt som han drar det upp och ner inne i skorstenspipan. Sen är det bara att gå ner i källaren och suga ut allt det lossnade sotet genom den särskilda sotluckan. - Har det varit skorstensbrand syns det tydligt här uppe. Oftast går det bra, men eftersom tjära expandera vid hetta kan det bli stopp i pipan och då kan elden ta sig igenom någon annan stans och det är allvarligt, berättar han.

Efter att ha sotat sänker Johan ner en kamera för att inspektera skorstenen. Skärmen är inbyggd i västen så han kan se direkt om det är något fel eller några sprickor. säkert sörf • Nr 2 • 2014

Braskaminen inne i matsalen inspekteras också. Det är en pjäs i plåt från 80-talet med glasluckor och fläkt. - Här saknas en särskild inre lucka som ska göra eldningen effektivare, påpekar

Johan. Det kan göra att man frestas att elda för mycket, men tumregeln är 2,5 kilo i timmen och att man låter kaminen vila lika länge som man har eldat i den. Därefter kollar Johan alltid av skorstenen på utsidan innei huset. Man ska vara uppmärksam på skiftningar i färg och puts, det kan tyda på att den är otät. - Men det handlar aldrig om installationsbesiktning, man utgår från det som finns och är det något som ser tveksamt ut så utreder vi detta. - Här är allting fint. Det är en tegelskorsten och de kan absorbera mycket värme och det är bra, konstaterar Johan Hallin och

packar in alla sotargrejorna för att åka till nästa skorsten.


Läs mer på www.sorf.se www.ystadsfbc.se www.brandhistoriska.se

röDa bilar och

blaNkpUtsaD mässiNg I Kristi himmelfärdshelgen, när bokskogen just slagit ut och sommaren står för dörren, blir det veteranbrandbilsrally i sydöstra Skåne. Då står SÖRF, Ystads Frivillige Bergnings-Corps och Försvarsutbildarna i Ystad värd för Brandhistoriska sällskapets årliga veteranbrandbilsrally. Bland de cirka 50 deltagande fordonen finns givetvis även Ystads Frivillige Bergnings-Corps magnifika vagnpark, med bland annat sina öppna Volvovagnar från 1933 och 1939. - Det blir en orgie i röda bilar och blankpolerad mässing, konstaterar SÖRFs Tom

Rallyt går genom sydöstra Skånes fyra kommuner, Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo och Ystad utmed sandstränder, vid böljande jordbruksmark, genom bokskogar och genom genuina Skånebyar. Utmed färdvägen görs självklart vätske- och matstopp vid olika sevärdheter.

Deltagarna anländer till Ystad den 30 maj och den 31 maj går starten i Ystad. Färden går först norrut mot Tomelilla med stopp där. Sedan österut mot Kivik. Därefter vidare till Kronovall för rallyts tredje stopp. Sista stoppet blir därefter Sjöbo före målet i Ystad på hamnplanen mellan 15-16.00. Sträckan är 126 kilometer och beräknas ta tre till fem timmar.

Hamncaféet Bryggan Välkommen till

Setterwall, som givetvis själv ska vara med.

Fisk- & skaldjursrestaurang Dagens Rätt | A La Carte | Vedeldade stenugnsbakade pizzor Småbåtshamnen, Ystad Tel: 04 11-15 53 5

ÖSTERLEN

ÅNGTÅGET PÅ

Äventyret för ung och gammal! Upplev stämningen från förr då stinsen var kung och lokföraren alla barns idol. Hör ångvisslan ljuda och ta en tur på fagra Österlen!

Söndagar 25 maj–14 sept, 30 nov, 7 dec. samt ons- och torsdagar 9 juli–7 aug.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

17


sotNiNg viktigt för säkerheteN Snart nio månader har gått sedan SÖRF tog över sotningen i de fyra medlemskommunerna och sotarmästare Jimmy Olofsson kan i sommar börja summera verksamhetens första år. - Vi har hunnit med att sota tusentals hus sedan förra hösten, säger Jimmy Olofsson.

Det går bra, folk är intresserade av det vi gör när vi kommer på besök. Att många villaägare i regionen valt att begära egensotning tycker han inte är något problem – men han vill ändå förtydliga de olika roller som SÖRFs sotare har, till skillnad mot de som kommer från andra företag. - SÖRFs personal är i lag ålagda att genomföra brandskyddskontroll på rökkanaler och eldstäder. Det är en myndighetsutövning som är noggrant reglerad i lag och därför inget en villaägare kan avtala bort. Så även om man begärt egensotning, så är det SÖRF som måste göra de här kontrollerna, säger Jimmy Olofsson. - Alla som vill får givetvis söka egensotning och antingen göra det själv eller låta någon annan sotarfirma göra jobbet, det har vi inga synpunkter på över huvud taget. Men kontrollerna är vårt uppdrag som myndighet och de kan vi alltså inte överlåta på andra, poängterar sotarmästaren.

18

säkert sörf • Nr 2 • 2014

Från vänster: Johan Björklund Karl Einarsson Josef Ahlström Robert Nilsson Sofia Nordström Mattias Urkom Fredrik Lodén Jimmy Olofsson Johan Hallin

Vad är det egentligen som gäller?

Egensotning innebär att en fastighetsägare gör ett aktivt val genom en ansökan till SÖRF att få utföra sotning/ rengöring på sin egen fastighet alternativt att annan behörig sotningsfirma skall sköta rengöringen/sotningen. När denna ansökan har behandlats och godkänts skall fastighetsägaren ansvara för att sotningen/ rengöringen blir utförd. Det är dock SÖRFs ansvar att kontrollera att dessa egensotningar som beviljats blir utförda. Det är då brandskyddskontrollantens skyldighet att vid återkommande brandskyddskontroller kontrollera att fastighetsägaren har dokumenterat utförda sotningar i en sotningsjournal som skall visas upp vid brandskyddskontrollen.

För lokaleldstäder (kaminer, kakelugnar, öppna spisar etc cetera) som används för uppvärmning av det utrymmet som den är uppställd i och har en årsförbrukning av mer än 1 kubikmeter ved per år gäller fristen för sotning minst 1gång per år och för brandskyddskontrollen vartannat år. För lokaleldstäder (kaminer, kakelugnar, öppna spisar et cetera) som används för så kallad trivseleldning, det vill säga eldning högst 1 gång per vecka och en årsförbrukning av ved som är mindre än 1 kubikmeter är fristen för sotning minst vart 4:e år och brandskyddskontrollen vart 8:e år. För fastbränsleeldade ved/värmepannor gäller fristen för sotning 2-3 gånger per år beroende om anläggningen är miljögodkänd eller ej samt för pelletseldade värmepannor minst 1 gång per år. Gemensam brandskyddskontrollfrist för dessa anläggningar är vartannat år. För oljeeldade värmepannor där pannas märkeffekt uppgår till högst 60 kilowatt är fristen för sotning vart annat år och brandskyddskontroll vart 4:e år.

Viktigt: Om en eldstad som aviserats för brandskyddskontroll inte blir utförd och fristen för kontrollen passeras får inte eldstaden användas förrän brandskyddskontrollen är utförd.


frivilligt är effektivt krönikan

Ola Tedin

I länder som USA och Storbritannien är det vanligt att man engagerar sig i olika former av välgörenhet. Det är i många fall dessutom avdragsgillt till och med för privatpersoner att skänka pengar till välgörande ändamål. I Sverige fryner vi lite på näsan inför tanken att sjuka och fattiga ska behöva förlita sig på att andra frivilligt ska skänka pengar. I vår genomreglerade socialstat är ju allt sådant redan ordnat genom skattsedeln.

Vad göra? Ring sjöräddningen och inom en kvart har ett par frivilligarbetare tagit sig ner till hamnen, styrt ut med sin räddningskryssare och bogserat dig tillbaks in till bryggan. Helt gratis. Ungefär samma scenario utspelar sig vintertid överallt på Österlen. Snön fyker igen vägarna och när hemtjänst och sjuktransporter inte längre tar sig fram griper

Ola Tedin arbetar med PR och kommunikation på Österlen.

Fel. Sverige skulle inte fungera lika bra som det gör om inte hundratusentals medborgare på ett eller annat sätt var involverade i frivilligt arbete. Och jag menar då inte bara alla de som kämpar med klädinsamling åt Stadsmissionen eller de entusiaster som tar sin raggarbil och gör utflykter med pensionärer. När till exempel olyckan är framme är det inte bara den statligt anställde polisen eller landstingets läkare som är där och hjälper – överallt i samhället finns det frivilligorganisationer vars medlemmar lägger ner delar av sin fritid på sina medmänniskors väl och ve. Säg att du är ute och provkör din nya båt utanför Ystad när motorn plötsligt lägger av. Det blåser friskt och du inser att båten inom kort ska driva in i farleden. Eftersom Klockan är runt två på eftermiddagen inser du att färjan Wawel strax ska avgå mot Polen och att Bornholmskatamaranen Leonora Christina sannolikt när som helst är på ingång från Rönne. Att då ligga i farleden och skvalpa i en liten plastbalja är definitivt inte att rekommendera.

Foto: RS Ystad

civilförsvaret in och ser med sina bandvagnar och frivilliga förare till att livsnödvändiga transporter kan genomföras och kanske till och med rädda liv. Givetvis utan att skicka någon räkning. Vad det skulle kosta samhället om alla dessa funktioner skulle drivas med heltidsanställd personal kan man bara spekulera i, men det skulle definitivt inte bli billigt.

I stället kan du göra som hundratusentals svenskar redan gör – använda en minimal del av denna fiktiva skattehöjning till ett medlemskap i någon av landets många frivilligorganisationer. Det kan det vara värt. Inte bara för dig – utan särskilt för alla de som varje år blir hjälpta.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

19


grillNiNg meD räDDNiNgstjäNsteN GriLLa SÄkErt i natUrEn Glöm inte vantarna i sommar – ett grilltips från Olof Frithiof, brandman från SÖRF i Ystad. En varm dag i april träffade Olof matskribenten och kokboksförfattaren Margareta Schildt Landgren för att grilla.

Margareta grillar faktiskt året om, oavsett väder. Under vår och sommar är det förstås extra trevligt då man kan sitta ute och njuta av maten. Olof grillar också, men helst när det är lite varmare. I förra numret av Säkert SÖRF berättade Margareta om sin matfilosofi som står för enkla recept med närproducerade råvaror. Med ett 20-tal kokböcker bakom sig, mängder av matartiklar och matfilmer, vet Margareta vad hon talar om. Det handlar om att inspirera till matglädje. Maten är en del av vårt sociala umgänge. Grillning handlar om värmen från glöden, ljumma sommarkvällar och trevligt sällskap. Innertemperaturer Ett råd som Margareta delar med sig är att använda grilltermometer. ”Du vill ha rätt temperatur på köttet utan att det bli torrt”. Se tabellen. Entrecôte

55-70° C

Oxfilé

55-70° C

Nötfärs

70° C

Lammfilé

58-70° C

Lammkotlett

58-70° C

Benfri kotlett av gris

70° C

Fläskfilé

70° C

Fläskkarré

80-85° C

Grillspett

70° C

Kycklingfilé

72° C

Kycklingklubba

82° C

Kycklingspett med lårfilébitar

72° C

Hel fisk

56° C

Lax

56° C

Torsk

56° C

Fakta är hämtat från ICA:s hemsida om innertemperatur på grillat.

20

säkert sörf • Nr 2 • 2014

Som matskribent menar Margareta att man måste våga experimentera. Grillning är en tillagningsmetod, som till exempel går att jämföra med att steka, vilket innebär mer än att bara slänga en bit kött på grillen. Hela måltiden, från förrätt till efterrätt kan tilllagas på grillen, vilket hon bevisade när vi träffades i Margaretas underbara trädgård. - Jag tycker om att testa olika saker som till exempel att grillröka. På kolbädden lägger jag kvistar av äppelträd, enris eller rosmarin. Naturligtvis kan man köpa spån eller grillsås för att få fram den rökta smaken, men det här är både billigare och godare, säger Margareta.

Margareta använder en grillstarter och briketter vid grillningen. Briketter varar lite längre och ger möjlighet att tillaga större kött- eller fiskbitar. De glödande briketterna hälls över till grillen. Grillstarter är ett miljövänligt och säkert sätt i förhållande till både tändvätska och elgaffel. - Även tändvätskan kan vara farlig att använda eftersom elden kan flamma upp och ge brännskador, inflikar Olof. Vi re-

kommenderar grillstarter istället. Du ska heller inte blåsa på glöden eftersom du då riskerar att få glöden i ögonen. Om du grillar med gasolgrill måste du se över om den är tätad och att slangen är hel. Olofs andra tips är att oavsett om du grillar ute i naturen eller hemma ska du absolut inte använda bensin eller etanol. - En engångsgrill av aluminium kan också vara en brandfara. Satsa hellre på en bra bärbar grill som helst står på ben. Om du använder engångsgrill måste du tänka på att ha tillräckligt med vatten i närheten och isolering mot marken. En gnista kan lätt sprätta iväg och orsaka en brand. När du har grillat måste du vänta tills engångsgrillen har svalnat innan du gör dig av med den, varnar Olof.

Nu får det vara slut på alla förhållningsregler och tid för njutning och trivsamt umgänge vid grillen under hela sommaren.

Margareta och Olof önskar alla en härlig grillsäsong!

I en grillstarter tänder du briketter med tändkuber eller med tidningspapper. Där efter häller du briketterna i grillen.


eN t Re ce p 4 por t

korV- oCH GrönSakSSPEtt

t Re ce p 6 por t

Det är härligt att grilla ute i naturen. Då är det bra att ha förberett så mycket som möjligt i förväg. De här korv- och grönsaksspetten är färdiga att lägga på grillen och går i princip att äta utan tallrik och bestick. Jag väljer gärna korvar med hög kötthalt och av olika slag med skiftande kryddsättning som jag köper på Limhamns kött och vilt. På så sätt tilltalar också ”grillad korv” även de som inte är korvfanatiker. Grönsakerna går att variera efter smak och såklart säsong. För de som gärna väljer bort kött är det enkelt att göra spett med bara grönsaker.

Att grilla en hel laxsida är faktiskt inte alls svårt. Här har jag dessutom, ovanpå kolen, lagt lite bitar av mina nedsågade grenar från äppleträdet. Med ett lock på grillen bildas sedan rök som sätter en grillrökt smak på fisken. Använd gärna termometer för att se att laxen är lagom, så blir den varken rå eller torr inuti. • • • • • • • • •

Ta gärna med en liten portabel grill, även på picknicken, så lämnar du inga spår efter dig i naturen och dessutom är det mera miljövänligt än att använda engångsgrill av aluminium. • • • • • • • • • •

GriLLrökt LaXSiDa mED SPEnattÄCkE

8 träspett 8 färskpotatis 8 smålökar salt 1 squash 1 röd paprika 8 små tomater 2 msk rapsolja nymald svartpeppar 4-8 smakrika korvar, t ex Salsiccia med örter/fänkål, Chorizo med cayenne/paprika, Prinskorv lamm/kalv och vildsvin/hjort

2-4 träbitar av t ex äpple Ca 1,2 kg benfri laxsida med skinn 4 msk rapsolja 1 tsk senap 1 dl hackad spenat 2 msk ströbröd salt nymald peppar ev folie

1. Förebered en fin glöd på en klotgrill och lägg sedan på äpplebitarna och stäng locket. 2. Ta bort eventuella ben på fisken. 3. Blanda samman olja, senap, spenat och ströbröd i en liten skål. Krydda. 4. Bred spenatröran över fiskköttet. 5. Lägg eventuellt laxen på en bit folie eller gallerinsats, så är den lättare att ta av från grillen. 6. Grillrök laxsidan under lock på lite svagare grillvärme. Passa väl så att den inte bränns. 7. Servera gärna med en färskpotatissallad till den grillrökta laxen. 8. Designa den efter din egen smak och säsong, kanske med förvälld färskpotatis, sparris, västerbottenost och hasselnötter eller mandel. 9. Ringla över en vinägrettdressing.

1. Starta igång grillen så att det blir en fin grillglöd. 2. Börja sedan med att lägga spetten i blöt i kallt vatten, så bränns de inte så lätt på grillen. 3. Borsta potatisen och ansa lökarna. Koka i lättsaltat vatten ca 10 minuter. Häll bort vattnet och låt svalna. 4. Skär korvarna, squashen och paprikan i mindre bitar. 5. Trä växelvis korv, potatis, lök, squash, paprika och tomater på grillspetten. 6. Pensla med lite olja och krydda grönsakerna med salt och peppar. 7. Grilla spetten tills de förvällda grönsakerna är genomlagade. Vänd spetten och passa noga så att de inte blir brända. 8. Ät gärna direkt från spetten.

SmÄLta raBarBEr mED Smak aV mYnta t Re ce p 4 por t

Jag tycker det är optimalt att laga så mycket av måltiden som möjligt på grillen och inte behöva kolla kastruller när utekvällarna är som skönast! Då passar den här desserten med smälta rabarber perfekt och funkar fint på grillens eftervärme. • • • • •

4 bitar folie 600 g färska rabarber 2 msk smör 1 msk råsocker strö 4 kvistar färsk mynta

1. Ansa, skala rabarbern och skär i bitar. 2. Fördela rabarbern på foliearken. 3. Rör samman smör och råsocker i en liten skål. 4. Hacka myntan och blanda i. 5. Klicka röran över rabarbern och förslut till ett paket. 6. Lägg på grillens eftervärme tills rabarbern mjuknat. 7. Serveras ljummen med vispad grädde eller vaniljglass.

säkert sörf • Nr 2 • 2014

21


Vinn en brandfilt!

De fem första rätta lösningarna som vi tar emot får en brandfilt som belöning. Svaren ska vara oss tillhanda senast den 2 juni. Märk kuvertet med Vuxenkryss. Adress: Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, Metallgatan 2, 271 39 Ystad OBS från och med den 5 juni hittar du lösningen på vår hemsida: www.sorf.se

gRETRO Design – webbshop inredning med stil Våga vara annorlunda! – Ditt val av retroinredning hemma eller på kontoret visar att du är kvalitetsmedveten, karaktärsfylld och gillar recycling. Du vill ha design som är vacker, slitstark och hållbar. När du tröttnat säljer du till oss och hittar annan läcker design!

Visa din personlighet! showroom:

Stortorget 19, 211 34 Malmö 040 - 97 07 80 info@gretro.se www.gretro.se

22

säkert sörf • Nr 2 • 2014

Vinn en brandfilt!

De fem första rätta lösningarna som vi tar emot får en brandfilt som belöning. Svaren ska vara oss tillhanda senast den 2 juni. Märk kuvertet med Barnkorsord. Adress: Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, Metallgatan 2, 271 39 Ystad OBS från och med den 5 juni hittar du lösningen på vår hemsida: www.sorf.se


information om Sörf SÖRF, Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, är ett kommunalförbund som bildades den 1 januari 2000 och består idag av Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Verksamheten styrs av en direktion bestående av 9 ordinarie ledande politiker från medlemskommunerna. Verksamheten regleras av en förbundsordning som styr verksamheten och den ekonomiska fördelningen mellan medlemskommunerna. Ordförande är Tomelillapolitikern Torgny Larsson (S) och räddningschef är Tom Setterwall. Det administrativa sätet är i Ystad och operativa styrkor finns i alla fyra kommunerna på sammanlagt åtta olika platser med flera olika typer av utryckningsfordon som brandbilar, ledningsfordon, ambulanser och räddningsbåtar.

Ett kommunalförbund är ett juridiskt självständigt samverkansorgan mellan två eller flera kommuner. Medlemmarna överlämnar beslutanderätten i de frågor för vilket förbundet bildas och skjuter till nödvändiga medel. Idag finns cirka 60 kommunalförbund, de flesta organiserade kring utbildning, vatten, sophantering, vård, räddningstjänst och kommunikationer. Kontaktinformation SÖRF:

Torgny Larsson, direktionsordförande Telefon: 0709 95 82 34 Mail: torgny.larsson@tomelilla.se Tom Setterwall, räddningschef Telefon: 010 110 25 11 Mail: tom.setterwall@sorf.se Jimmy Olofsson, sotarmästare Telefon: 010 110 25 37 Mail: jimmy.olofsson@sorf.se

viktiga telefoNNUmmer SOS Alarm: 112 Information vid olyckor och kriser: 113 13 Vid frågor angående pågående insatser i räddningstjänstförbundet SÖRF kontakta: Jourhavande insatsledare: 010-110 25 51 Giftinformationscentral: 08-331231 (vid mindre brådskande fall, annars 112) Sjukvårdsrådgivning Vårdguiden: 1177

Läs oss på nätet

SÄKERT SÖRF finns bläddringsbart på nätet i samband med publiceringen och hittas på www.sorf.se

Journummer för försvunna barn: 116 000

Säkert SÖRF finns sedan en tid tillbaka på Facebook.

En kundtidning för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Producerad och utgiven av Jansäter Kommunikation. Text: Ola Tedin, foto: Heléne Ohsbeck. Gå in och gilla på https://www.facebook.com/sakertsorf.se


BREDBAND TV TELEFONI

BREDBAND

Anslut dig till framtiden idag! Fiberanslutning till hemmet För framtidens möjligheter. Från 15000 kr.

Internet till rätt pris

Internet utan tjänstespärrar med rätt hastighet. Från 150 kr/mån.

Bekymmersfri TV Förutom digitala kanaler sänder vi även ut ett antal analoga kanaler som fungerar på alla TV-apparater och varken kräver box eller kort. Från 130 kr/mån.

Lägre telefonräkningar Fria Sverigesamtal och låga priser på utlandssamtal. Från 49 kr/mån.

Bara ett nummer att ringa

Support för samtliga av våra tjänster finns på samma servicedesk.

Framtidssäkra värdet på din fastighet!

0416-58 50 50

VI TAR HAND OM ALLT!*

*Ingrävning, inkoppling, Internet, TV, telefoni, support.

fiber@teleservice.net

0416-58 50 50

www.teleservice.net Reservation för tryckfel.

Säkert Sörf nr 2  

Andra numret av tidningen som ges ut av Sydöstra Skånes Räddningstjänst Förbund har nu distribuerats till alla hushåll på Österlen