hjälp för detta har varit skapande av Skoldatanätet med länkskafferier. Flera elever kände dock inte till Skoldatanätet eller Skolverket och några elever associerade till ”tråkigt” då de mötte dessa ord (s. 129).
Mycket av den forskning som redovisas här visar att elevens informationssökningsbeteende i samband med skoluppgifter ofta kan förutspås i uppgiftens konstruktion. Om eleverna kommer att ”klippa och klistra” eller om de kommer att reflektera och fundera över den information de hittar, beror i många fall på hur de uppfattar kraven i en uppgift och på vilka vanor de har. Sammanfattningsvis visar forskningen att hur elever söker information till skolarbete är beroende av flera faktorer. En av dessa är skoluppgiftens utformning och ursprung. Uppgifter som inte har sitt ursprung i elevernas intressen, eller som inte kräver kritiskt tänkande, kan leda till arbeten som är ”klippta och klistrade” där huvudkriteriet för att avsluta arbetet är att det är tillräckligt många sidor långt. Bristande tillgång till information eller bristande färdigheter i att söka information kan resulterar i att eleverna byter ämne till något de kan hitta information om. Bergmans forskning väckte frågan om förekomsten av ett undersökande arbetssätt i genuin bemärkelse i den svenska skolan. Det är en fråga som skulle kunna besvaras av vidare forskning.
4.2 Läsförmåga och lässtrategier Informationssökning är naturligtvis också beroende av läsförmåga och utnyttjandet av lässtrategier. Inom utbildningspsykologin finns en del skrivet om hur barn söker information i texter vid enskilda tillfällen. Armbuster och Armstrong publicerade en forskningsöversikt (1993) om grundskoleelevers förmåga att söka information i facklitteratur. De finner att läsförmågan är tydligt anknuten till barns kognitiva utveckling. Forskningen inom detta område tyder på att äldre och skick-
4 Hur söker elever information?
39