Kühnes modell för biblioteksbaserad undervisning är ett exempel på det som Kuhlthau talar om som ”pathfinder approach” (jfr ovan). I Kühnes modell var målen för undervisningen att eleverna skulle lära sig strategier för informationssökning enligt en viss ordning.
5.4.2 Process Synen på informationsfärdigheter som aspekter på kritiskt tänkande och som en del av en inlärningsprocess dominerar i litteratur och forskning om undervisning på området. Kuhlthau hävdar att elever missförstår informationssökning, då de letar efter ”svaret på frågan”. Hon menar att den grundläggande tanken i processmodellen är att undervisa om informationskällor som material att undersöka (”evidence to be examined”) för att utveckla och förstå ett ämne i stället för att söka rätt svar till frågan (1993b, s 11-12). Av förra kapitlet framgick att många forskningsstudier visar att elever löser informationsuppgifter på så sätt att de söker ”det rätta svaret” (Jfr avsnitt 4.6.4). Marland m fl jämför informationssökningsprocessen med en forskningsprocess och formulerade en lista i nio steg som citerats mycket. Listan är formulerad som frågor som eleven själv kan ställa sig. Inom parentes anges vad lärare och bibliotekarier kan undervisa om i anslutning till de olika frågorna. 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7)
vad behöver jag veta? (identifiera och analysera informationsbehov) vart vänder jag mig? (identifiera och fundera över möjliga källor) hur får jag tag i informationen? (söka och finna olika källor) vilket material skall jag använda? (undersöka, sovra bland källor) hur skall jag använda källorna? (ställa frågor till materialet) vad skall jag anteckna (anteckna och lagra information) har jag den information jag behöver? (tolka, analysera, sammanställa, värdera) 8) hur skall jag presentera (redovisa, förmedla) 9) vad har jag åstadkommit (utvärdera) (Marland, 1981)
108
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande