pedagogiskt exempel
fortbildning
Sinnlig matematik
En övning i matematik kan bli ett konstverk eller en dans. Den kan också bli till ett helt rymdepos, med sång, musik och en rymdraket som man har byggt av en kartong. Förskollärarna Helena Lovdal och Anna Sue-Ho Lundquist hittar nya vägar till siffrornas värld.
H
elena Lovdal, rytmikpedagog och förskollärare, och Anna Sue-Ho Lundquist, förskollärare och ateljérista, arbetar på två olika avdelningar på Vintrie förskola. De är båda esteter som tar med sina respektive specialkunskaper i arbetet. Under ett projekt som pågick under 2012, där de en eftermiddag i veckan fick möjlighet att arbeta tillsammans på olika förskolor, blev mötet mellan deras kreativa världar till glädje för både dem själva och barnen. Grundidén till projektet var den handledning som regeringen skickade ut, där man beskrev hur det var tänkt att den nya läroplanen skulle användas på förskolorna. – Häftet skickades ut till alla förskolor och eftersom vi är lite nördiga här, läste vi också ordentligt igenom allt i den, berättar Anna Sue-Ho Lundquist.
Hon och Helena fastnade för beskrivningen av hur matematiken kan implementeras i förskolorna, där målen formulerades i sex konkreta exempel: räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara. Genom projektet utvecklade de två förskollärarna sina egna tankar kring detta. En eftermiddag i veckan lämnade de sina vanliga arbetsplatser för att istället ägna sig åt sinnligt matematiserande med barnen på Gottorps och Fjärilens förskolor. I projektet utgick de från sådant som barnen visade intresse för. I skapande verksamheter med bild, rytmik, sång, musik och konstruerande fick de med barngrupperna i aktiviteter där man samtidigt stötte på olika matematiska begrepp. De skapade tillsammans, med leken och upptäckarglädjen som viktiga ingredienser.
– De upplevde att sådant som ses som skräp, kan återanvändas och bli till ett konstverk för någon annan, berättar Helena Lovdal. De matematiska funderingarna och tankegångarna presenterades hela tiden i en estetisk kontext. – Känslan för estetik är något vi alla bär inom oss, och det handlar om sinnlighet. Det handlar om att låta sig bli berörd, säger Anna Sue-Ho Lundquist. På en av förskolorna byggde barnen en rymdfarkost av en kartong, som också målades. Helena Lovdal skrev en saga med rymdmotiv där matematiken lyftes fram. Det blev sedan till en hel föreställning där barnen skapade filmmusik till berättelsen som Helena läste. Det avslutades med att barnen gjorde en väggmålning samtidigt som filmatiseringen av föreställningen visades på väggen. Då var stämningen så tät att man kunde ta på den, säger Helena Lovdal. Alla barnen var totalt koncentrerade. De två förskollärarna använder nu idéer de har lånat från varandra på sina respektive avdelningar, men hoppas få möjlighet att också göra ett projekt tillsammans igen. n
En rikedom på ord och lek fulla experiment ska göra barnen inom Herrgårdens förskoleområde redo att möta skolans värld. Sex pedagoger från lika många förskolor är sedan i somras med i ett projekt med språk utveckling genom NO.
Tankar kring språk E
Tips på böcker med experiment för förskolebarn:
bild: Olika sorters ljus och genomskinligt material ger häftiga effekter konstaterar Selma, Helena Lovdal, Joakim, Anna Sue-Ho Lundquist, Alicia och Hugo.
26 n mars 2013
Russinhissen – enkla experiment i fysik och kemi, av Hans Persson. Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass, av Ingrid Pramling Samuelsson, med flera. bild: Nyfikenhet och experiment är en bra väg till rikare ordförråd tycker Zahra Hamza som är med i arbetslagsutvecklingen. Här med barnen Mohammed Assi, Fatima Fenjan, Zahra Hamza, Aman Zadran, Fatimatalzahra Salman.
n gång i månaden träffas de sex förskollärarna, Mayvie Hansson från Högatorps förskola, Haddel Amer från Herrgårdens förskola, Camilla Lindborg från Kastanjens förskola, Marima Asahovic från Fölets förskola, Ivanka Rifo Gutierrez från Klövervallens förskola och Zahra Hamza från Rosens förskola, för att delta i en studiecirkel i NO/teknik med arbetslagsutveckling. Annika Karlsson, forskare och lärare, är med som cirkelledare och gör dessutom besök ute på förskolorna. Syftet med studiecirkeln är att de medverkande förskollärarna tillsammans ska utveckla sina verksamheter och dela idéer med varandra. De arbetar alla på förskolor där många barn inte har svenska som sitt modersmål. Genom att fånga barnens nyfikenhet på naturorienterade ämnen med roliga och lekfulla experiment, skapar de situationer där det är naturligt att plocka in nya ord och begrepp, både på svenska och på barnens olika modersmål. Annika Karlsson arbetade länge som mellanstadielärare på Rosengårdsskolan och kom på sig själv med att ibland försöka förenkla undervisningen, för att på så sätt försäkra sig om att de barn som inte hade svenska som modersmål skulle hänga med. Men det som spontant kändes som rätt för eleverna, var i praktiken att göra dem en otjänst. – Genom att förenkla så blir undervisningen tråkig och eleverna kommer sedan inte att klara
sig på gymnasiet, förklarar hon. De förskollärare som är med i projektet har genom studiecirkeln blivit mer medvetna om hur viktigt det är att de i den dagliga verksamheten använder sig av så mycket ord och så fullständiga meningar som möjligt. – Jag tänker mer på hur jag uttrycker mig och på att verkligen prata hela tiden med barnen, säger Mayvie Hansson. En enkel uppmaning som ”gå och tvätta dig”, blir bättre om man istället säger ”gå och tvätta händerna” eller kanske till och med ”gå till vasken och tvätta händerna”. De experiment som görs med barnen bygger på enkla vardagsnära saker som tomflaskor, ballonger, kolsyrat vatten, russin och sugrör. För barnen blir experimenten upplevelser som lär dem att börja tolka och förstå enkla fysikaliska och kemiska reaktioner. Men stunderna med experiment används också till att utveckla barnens språk, där upprepning och upplevelser genom flera sinnen gör det till kunskaper de minns. – När vi undersöker hur båtar av papper fungerar och kan lastas med olika saker, så tränar vi samtidigt på nya begrepp som flyter, sjunker, tung och lätt, förklarar Zahra Hamza. Studiecirkeln de fem förskollärarna deltar i fungerar som en injektion på deras respektive arbetsplatser, då de återvänder med nya kunskaper och idéer som de sedan delar med sig av till sina kollegor. n mars 2013 n 27