SOU 2010:105
Figur 1
Beskrivning av ekonomiska förhållanden för inrikes och utrikes födda personer
Andel sysselsatta efter födelseland och födelsekohort, år 1992 till 2007 Kvinnor
Not:
Källa:
Män
Individen räknas som sysselsatt om årsinkomsten från arbete och näringsverksamhet överstiger 50 000 kronor (2007 års priser). Urvalet omfattar åldersgruppen 17-77 år. Födelsekohorter från vänster till höger: 1975, 1970, 1965, 1960, 1955, 1950, 1945, 1940, 1935 och 1930. Egna beräkningar baserade på LINDA-data från perioden 1992–2007.
Längst till vänster vid åldern 17 år (1992) ser vi att den genomsnittliga andelen personer med arbetsinkomst var nästan noll. Oavsett nationalitet var det praktiskt taget ingen som vid så unga år hade en väsentlig arbetsinkomst. Andelen sysselsatta, dvs. personer med årsinkomst över 50 000, ökar sedan snabbt och då speciellt för de inrikes födda. För inrikes födda män i den yngsta kohorten, dvs. 1975-kohorten, var andelen sysselsatta 90 procent vid 32 års ålder. Motsvarande andel för kvinnor var nästan lika hög (88 procent). Som synes låg motsvarande nivå för de utrikes födda betydligt lägre: 54 och 57 procent för kvinnor respektive män. Uppenbarligen visar detta på väsentliga skillnader i inträdet på arbetsmarknaden beroende på nationalitet. Det kan vara relevant att se denna dramatiska skillnad avseende inträdet till arbetsmarknaden som delvis påverkad av konjunkturen. Här spelar naturligtvis skillnader i den generella arbetslösheten en viss roll. Arbetslösheten var mycket låg i början av nittiotalet, enbart två procent för åldersgruppen 15–64, men på grund av nittiotalskrisen ökade den till över åtta procent 1993 för att sedan mellan 1998 och 2001 sjunka ned mot fyra procent. Vi börjar följa de olika födelsekohorterna 1992 dvs. när den djupa ekonomiska
25