Föreningskraft Sollefteå 2019 by Olof Wigren Media AB

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ 2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

”Det finns ett stort driv ute i bygderna”

Lokal Utveckling Sollefteåbygden, LUS, är en ideell förening i Sollefteå kommun med målsättning att främja, bedriva och samordna lokalt utvecklingsarbete i samarbete med olika parter. Allt med akt och mening att utveckla Sollefteåbygden.

insatser utifrån varje bygds behov och arbete med utvecklingsplanen. Vår förhoppning är även att kommunen kommer att prioritera stöd till dem som har utarbetat en plan.

i ser hur det arbetas runt om i kommunen med olika planer – allt från det stora till det lite lilla. Men allt är intressant.

öreningen samarbetar med ideella organisationer, företagsföreningar och kommunen för att tillvarata de lokala engagemangen och skapa en attraktiv landsbygd i kommunen.

Det är viktigt att vi ger oss tid att förstå att det finns ett stort driv ute i bygderna som på ett eller annat sätt kommer att ge goda resultat.

LEDARE

Vi bedriver också ett landsbygdsutvecklingsprojekt med stöd från Leader Höga Kusten och Jordbruksverket. Genom det har vi fått vara med och ta fram tiotalet Lillemor Edholm är ordförande i Lokal Utveckling Sollefteåbygden. Foto Olof Wigren utvecklingsplaner för olika byar och bygder, som ska leda till att et finns stor po- gen ytterligare och via och organisationer. få fler invånare att bli tential på mån- den lokala utvecklingaktiva i utvecklingsarga platser att splanen ge föreningar- Projektet har möjbetet och göra byarna/ bygderna ännu attrak- öka attraktionskraften, na ett verktyg till dia- ligheter att ekonomiskt stärka sammanhållnin- log med myndigheter stödja arbetet med tivare.

Tidningen Föreningskraft Sollefteå ges ut av LUS, Lokal Utveckling

Sollefteåbygden, och distribueras med Postnord till alla hushåll i Sollefteå kommun. Den delas även ut på olika offentliga platser.

den här tidningen berättar vi mer om vad som sker på landsbygden i Sollefteå kommun. Förhoppningen är att den både ska inspirera och visa på de styrkor, möjligheter och svårigheter som finns på olika platser.

LILLEMOR EDHOLM Ordförande

Redaktionsråd: Hans–Erik Redaktionellt material: Olof ”Hacke” Näslund, Lillemor Wigren Media AB. Edholm, Erik Löfgren Form: Wikmans Information. och Olof Wigren. Tryck: Daily Print, Umeå. På nätet: www.lokalutvecklingsollefteåbygden.se

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Faxälven och Ramsele. Foto: Olof Wigren.

Det här är LUS – och vad vi vill! LUS, Lokal Utveckling Sollefteåbygden, är en ideell förening i Sollefteå kommun.

kommunen. Föreningen har sedan sju år varit motor i landsbygdsutvecklingsfrågor eftersom den haft ansvar för det leaderprogram som genomförts i kommunen. Föreningen har under den ålsättningen med perioden beslutat om olika LUS är att främ- leaderprojekt samt delvis ja, bedriva och samordna ansvarat för egna projekt. lokalt utvecklingsarbete i samarbete med olika LUS är ansluten till Hela parter, i syfte att utveckla Sverige ska leva VästernorSollefteåbygden. Förenin- rland och är därmed byggen kommer att tillsam- deråd på den lokala nivån i mans med ideella organi- Sollefteå kommun. sationer, företagsföreningar Som bygderåd är föreninoch kommunen arbeta för gens ambitioner att delta att tillvarata det lokala en- i och påverka alla möjliga gagemanget för att skapa beslut som har betydelse för en attraktiv landsbygd i oss att bo och verka samt

Att driva projekt Projekt är allt vanligare i vår tid men kräver oftast erfarenhet för att lyckas. Vi erbjuder

utveckla hela vår kommun, inte bara tätorterna. Vi strävar också i vårt samarbete med kommunen att genom våra medlemsorganisationer få inflytande över viktiga beslut genom att vara remissinstans.

ill du och din organisation eller bygd vara en del av detta arbete är ni välkommen att bli medlem i LUS! Och är du intresserad av att veta mer om vår förening och vårt arbete går det bra att kontakta någon av styrelseledamöterna för information. Se sista sidan för kontaktuppgifter. LUS bedriver ett landsbygdsutvecklingsprojekt

föreningslivet en inblick i vad man ska tänka på vid projektarbete. Tid 45 min

genom stöd från Leader Höga Kusten. Projektledare är Hans-Erik Näslund och honom kan ni kontakta för att skapa en utvecklingsplan för er bygd.

från varje bygds behov och arbete med utvecklingsplanen.

Vår förhoppning är även att kommunen kommer att prioritera stöd till de bygi har fått möjlighet till der som har utarbetat en att stödja framtagan- plan utifrån bygdens behov. det av ett tiotal utveckling- Intresserade byar/bygder splaner för byar/ bygder i tar kontakt med HansSollefteå kommun. Den lo- Erik Näslund via e–post: kala utvecklingsplanen kan hackenes@hotmail.com vara ett verktyg för bygdens Eller telefon 070-560 21 föreningar i dialog med 17. myndigheter och organisationer, samtidigt som den Hjärtligt välkommen som stärker sammanhållningen en fullvärdig medlem i Lokal Utveckling Sollefteåi bygden. Projektet har möjlighet att bygden och var med och ekonomiskt stödja arbetet utveckla vår landsbygd i lokalt med insatser uti- kommunen!

Ta kontakt med Hans-Erik Näslund, hackenes@ hotmail.com eller tel. 070-5602117 för att boka tid eller få mer information.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Österforse Trail Night Run har potential att växa sig stor.

Löpartävling kan

2019

Foto: Österforse IF

ge Österforse ett lyft

kom sig av ett missförstånd. – Ja, skrattar han, det var faktiskt så. – Jag fick frågan för några år sedan av Jörgen Jonsson om jag kunde vara med i spårsektionen. Som den inbitne jägare jag är trodde jag att det handlade om att spåra vilt. Men det – Vi har bara sett början handlade om skidåkning. på äventyret än, säger Emil Så småningom blev han ordDanielsson, ordförande i byns förande för Österforse IF där idrottsförening som arrangerar även byalaget ingår. tävlingen. Ja, Österforse Trail Night Mycket på gång Run är mer än en rolig idé. – Vi har ganska många järn i Den ligger rätt i tiden med elden. Skidspåren på vintern tanke på det ökande intresset kräver en hel del jobb. Vi har för idrotter som inte hör till de elljusspår på 1,5 och 2,5 km traditionella. och ett naturspår på drygt 7 Att springa i krävande skogs- km. terräng, genom gamla ”spök- Någon egen verksamhet tomter”, är den typen av tävling inom fotboll har man inte länsom attraherar allt fler. gre, men ett samarbete på ung– I år hade vi 49 förtidsan- domssidan med HH64 i Helmälda och det regnade som gum. Däremot är det ganska sjutton. Några av dem som många ungdomar som åker anmält sig dök inte upp, men skidor. trots vädret var det ändå några Idrottsförening äger och som anmälde sid vid starten. sköter också lokalerna på Totalt deltog cirka 60 löpare. idrottsplatsen där Kulla För– Det här är bara tredje året skola bedriver sin verksamhet. vi kör trailen och om vi mark- – Nyligen installerade vi nytt nadsför den hårdare kom- ventilationssystem där för cirmande år kan den växa rejält, ka 200 000 kronor, berättar säger Emil övertygande. Emil. Hans väg in i föreningslivet Dessutom förvaltar man Båt-

En löpartävling i terräng i början av oktober. I mörker. Det är någonting som har potential att bli en stor dragare för Österforse.

huset vid Kullaborg, där målsättningen är att inom ett eller ett par år bygga ett servicehus med toaletter och duschar. Både för de aktiviteter som regelbundet sker i Båthuset och för att få kunna få till några ställplatser för husbilar och husvagnar. – Det är väldigt vackert vid Kullaborg. Allt som ska göras kräver dock både pengar och mycket ideellt arbete.

Småbarnsförälder – För mig och andra småbarnsföräldrar är det svårt att få tiden att räcka till, säger Emil som sedan en tid tillbaka bor med sambon Hanna och deras tre barn i föräldrahemmet i Långsele. Men Emil har en klar uppfattning om hur det optimala upplägget i Österforse IF vore: – Vi yngre kan göra mycket rent praktiskt om vi fick några fler äldre som kunde rodda med kontakter, planering, ansökningar och allt sånt. – Alltså, kan vi få fler pensionärer att ta tag i det jobbet kan vi som är mitt i livet hugga i med resten. OLOF WIGREN

Snabbfrågor till Emil Vad är det bästa med Österforse? – Det är nog lugnet. Man bor en bit utanför stan men har ändå nära dit. Sedan uppskattar jag golfbanan, Sandudden och naturen.

Hur skulle föreningarna kunna bli bättre på att samarbeta? – Genom att prata mer med varandra och bjuda in varandra. Kanske ha en grupp med foll från olika föreningar som kan träffar regelbundet och bolla idéer. Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Lugnet, Bruket och valborg.

Emil Danielsson. Foto: Olof Wigren

Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Förhoppningsvis har vi utvecklat och fått in fler engagerade människor i föreningen.

Tillsammans gör vi skillnad! Det blir allt viktigare att samarbeta för att kunna hålla en bygd levande. Vi erbjuder föreningslivet i Sollefteå möjligheten att i samband med styrelsemötet / föreningsmötet få goda exempel på samverkan och samarbete. Tid 45 min Ta kontakt med Hans-Erik Näslund, hackenes@hotmail.com eller tel. 070-560 21 17 för att boka tid eller få mer info

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

… och Österforse blev Årets by 2018

fortsätta stärka sammanhållningen i byn och gärna visar upp vår fina by för fler människor än byborna. Motivering till Östeforse som Årets By 2018:

Österforse blev först med att utses till Årets by/bygd av LUS, Lokal Utveckling Sollefteåbygden, i samarbete med Sollefteå kommun. Priset, för 2018, kom med prissumma på 30 000 kronor till mottagaren Österforse IF. Karin Lidén, aktiv i byalaget som är en sektion i Österforse IF, säger: – För oss i Österforse betyder utmärkelsen jättemycket. Sen skolan lades ned 2001 har det varit svårt att samla byborna, den naturliga mötesplatsen försvann. Valborgsfirandet tradition Österforse IF har genom åren hållit i Valborgsmässofirandet, som är en mer än 30-årig tradition. Sen det nya Båthuset byggdes har aktiviteterna utökats till

”Årets By har verkligen visat att ett samhälle kan åstadkomma otroligt positivt och viktigt arbete och skapa social gemenskap genom sammanhållning och samverkan."

Viktigt område Sedan det för området så viktiga företaget Graningeverken lämnade samhället år 2005 har invånarna på ett föredömligt sätt fortsatt sin kamp med att skapa intressanta och viktiga arrangemang, samt underhållit och utvecklat bygdens anläggning i fortsatt mycket gott skick. Idag driver man ett tiotal aktiviteter och förvaltar Karin Lidén, Österforse byalag, vid Båthuset vid Kullaborg. Foto: Olof Wigren och sköter ett flertal anläggningar, samt är hyresatt omfatta även Kakkalaset är Österforse Trail Night ideell basis, utan några som värd för Kulla Förskola i Ur och nu under senare år, det Run, som vi arrangerade helst bidrag från något håll. och Skur. Allt detta klarar vi kallar Österforsedagen. för tredje gången i oktober. – Att få denna utmärkelse man av med en stabil och Den senaste aktiviteten Alla våra aktiviteter sker på blir en sporre för oss att ordnad ekonomi.

Vilken blir Årets by/bygd 2019? Nominera gärna! För att visa sin uppskattning till det utvecklingsarbete som läggs ner ute i bygderna av olika föreningar, och för att stimulera till fortsatt arbete, har Lokal Utveckling Sollefteåbygden, LUS, i samverkan med Sollefteå Kommun och länsbygderådet gått samman och delar ut utmärkelsen Årets by/bygd varje år. Utmärkelsen som årets by/bygd delas ut till en förening som aktivt har jobbat med att stärka utvecklingsarbetet i byn/ bygden på ett eller flera sätt. Föreningen jobbar för att stärka ung som gammal,

• Föreningen jobbar aktivt för samarbete mellan föreningar, företagare och bybor. • Föreningen jobbar för att stärka ung som gammal, kvinnor och män.

kvinnor och män. Uppfyller föreningen något/några av dessa kriterier ska man nominera sin by/bygd:

• Föreningen ska ha jobbat aktivt med en eller flera frågor i byn till exempel inflyttning, service, skola, sammanhållning, arbeten, fritidsaktiviteter med mera.

• Föreningen har delaktighet och inflytande i byn.

• Föreningen har styrelse, stadgar och årsmöten.

Övrigt: • Samma by kan bara få priset en gång under en femårsperiod. • Alla innevånare i Sollefteå kommun har möjlighet att nominera årets by/ bygd. • Priset skall användas till fortsatt utvecklingsarbete eller verksamhet som främjar byn/bygden. • Priset delas ut vid ett tillfälle som bestäms i samråd med LUS.

• Lokal Utveckling Sollefteå, LUS är jury och meddelar utnämning. • Information om hur man nominerar ligger på LUS hemsida, www.lokalutvecklungsolleftea.se, och Sollefteå kommuns hemsida, www.solleftea.se Nomineringen ska skickas till LUS ordförande Lillemor Edholm, Gideåberg 137, 880 41 Edsele eller på e–post: brakel1@yahoo.com. Sista dag för nominering av Årets by/bygd 2019 är den 28 februari 2020.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Unga föreningskämpar i Helgum

Helgum från ovan.

Hög medelålder. Det är utmärkande för många föreningar på landsbygden. I Helgums byalag är verkligheten dock en annan. – Åldermannen i vårt byalag är 50 år och den yngsta styrelsemedlemmen är 23 år, säger eldsjälen Niklas Nylander.

naden får dras av för de privatpersoner som köper mina tjänster. Niklas väg in i databranschen startade med ett stort spelintresse och en förmåga att organisera och engagera. – Jag var tidig med att ordna LAN– partyn – vilket innebär att ett antal datoranvändare träffas för att koppla samman sina datorer i ett lokalt nätverk för att spela mot varandra – och jag var också drivande i föreningen Aktiv Ungdom Västernorrland under ett antal år. Sedan flyttade han till Umeå för att studera till en magisterexamen i datavetenskap och valde att göra sitt examensarbete på Nipsoft. Efter åtta år som anställd startade han eget och blev konsult med Helgum som bas. – När jag var klar med min utbildning blev min farmors hus i Helgum ledigt och jag ville ju hemåt, så jag flyttade tillbaka. Det är bra pendlingsavstånd till stan och en fin miljö att leva i. Och föreningsarbetet har återupptagits. – Jag tycker att det är stimulerande att vara med och driva saker och i Helgum upplever vi nu också en generationsväxling. Allt fler yngre och barnfamiljer söker sig till bygden, säger Niklas.

Något annat som utmärker Helgums byalag är det enträgna arbetet med informationsbladet för bygdens föreningar. Det utkommer en gång i månaden och har så gjort 302 gånger hittills! – Vi trycker 475 exemplar varje gång. Tio stycken skickas med post, resten bärs ut till alla postlådor runt sjön. Föreningarna har möjlighet att turas om att ansvara för distributionen och får 500 kronor som tack varje gång, vilket finansieras av annonser, förklarar Niklas. Informationsbladet stärker både samarbetet mellan föreningarna och ger en bild av en bygd som andas framtidstro. – Det är viktigt för sammanhållningen. Helgum är ganska avlångt och det bor folk på olika sidor av sjön. Många av oss träffas Byalaget en idéspruta inte så ofta men via tidningen får vi Byalaget, fotbollsklubben och hemveta vad som sker. bygdsföreningen jobbar tätt men… – Vi i byalaget ser oss i första Tidig med LAN–partyn hand som dem som kan komma Niklas Nylander driver det egna med idéer och skapa förutsättningföretaget Helsoft AB med en an- ar, sedan får andra verkställa dem. ställd förutom honom själv. Ett av projekten är att skapa en – Vi sysslar med systemutveckling mötesplats. och har haft en man permanent på – Det saknas en sådan och vi vill Volkswagen i Södertälje de sen- gärna köpa Vintergården. Just nu aste tre åren. Själv är jag konsult är prislappen för hög men vi hopåt framför allt Nipsoft i Sollefteå pas hitta en lösning framöver. Vinmen har även andra uppdrag. tergården skulle också kunna bli Det händer också att han hjälp- aktuell för verksamheten som er folk i Helgum och grannbyarna privata äldreboendet Rådomsmed datorer som krånglar. gården bedriver. Vi får se, säger – RUT–avdraget har varit till stor Niklas Nylander. OLOF WIGREN Foto: Niklas Nylander. fördel eftersom halva arbetskost-

Snabbfrågor till Niklas Nylander

Niklas Nylander. Foto: Olof Wigren

Vad är det bästa med Helgum? – Jag har varit ute och rest en del och varje gång jag kommer hem slås jag av hur vackert det är i Helgum. Men jag vill nog ändå hålla människorna högre. Även om det är 4,2 mil runt sjön så är alla Helgumsbor grannar för mig. Vad tycker du att en utvecklingsplan ska innehålla och prioritera? – Den ska innehålla och prioritera

det invånarna tillsammans har kommit överens om. Om det handlar om inflyttning eller, som i vårt fall, att skapa en gemensam träffpunkt är mindre viktigt. Det viktiga är att man i bygden sätter upp gemensamma mål och arbetar mot dessa. Vem eller vilka ska se till att utvecklingsplanen förverkligas? – Invånarna. Det är endast de

som verkligen har nytta av utvecklingsplanen förverkligas. Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – Jag tycker att vi som lever på landsbygden har otroligt mycket mer möjligheter än de i storstäderna. Jag tror inte att man ska fråga sig vad det finns för möjligheter i framtiden, utan vilka möjligheter som finns idag.

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Resele har växtvärk – brist på lediga hus

Resele har prisats för sitt sätt att arbeta med inflyttning. Intresset för att bosätta sig vid bygden längs Ångermanälven är fortsatt starkt. Men det finns ett stort problem: – Det saknas lediga hus, säger Erica Carlerby i Resele byalag.

stan och även en period i Sundsvall men föll direkt för Resele. Hon och sambon Rickard ser sin framtid här och när hon fick frågan om hon ville engagera sig i byalaget sa hon ja direkt. – Det var självklart för mig. Jag vill ju bidra till att Resele utvecklas och på det sättet lär jag mig också om bygden och lär känna människorna här. Det är både intressant och lärorikt. Hon är numera kassör i byalaget som jobbar i flera olika projekt: Så vad göra? * Inflyttning – Ja, vi pratar bland an- * Besöksnäring nat med dem som har fas- * Resele Framtidsbygd 2020 tigheter som står tomma I det sistnämnda är målen om de inte skulle kunna tydligt satta: tänkas sälja dem. Ju fler vi – Att öka befolkningen blir i bygden, desto större för att få större andel barn chans till bibehållen ser- till förskolan och skolan, vice. Särskilt om det flyttar ökad mångfald, mera förein fler barnfamiljer. tagande och fler invånare Att pendla till jobb inne i som kan använda sig av den stan är inget som avskräck- lokala servicen. Att utvecker, när man får hög livsk- la den lokala samhällsservivalitet där man bor. cen, inte avveckla! Och att – Jag pendlar själv till job- fylla tomma hus med liv. bet som personlig assistent En levande landsbygd mår inne i Sollefteå och det tar alla bra av. bara 25–30 minuter enkel Byalaget är långt ifrån resa. ensamt om att jobba för det. Jobbar för bygden – Vi är ett tiotal föreErica bodde tidigare i ningar i Resele med om-

Vårstädning på Selsjö badplats i maj i år.

Foto: Erica Carlerby

nästan fördubblat antalet barn på några år så det är ju tydligt att vi som är unga trivs här. En ny lekplats är byggd vid Hövenbadet där det också planeras för ett utÖkad attraktionskraft – Resele är avlångt och egym. Det finns även ett sträcker sig längs båda gemensamt turistprojekt sidorna av älven. Vi bor cir- för Resele och Näsåker som ka 540 personer i bygden man har förväntningar på. nu och på förskolan har – A och O just nu är nejd som samarbetar på olika sätt. Dessutom drivs bensinmacken av en ekonomisk förening.

dock att jobba för att fler kan köpa hus eller gårdar i Resele. Trots allt är det ju en utmaning som kommer ur något positivt, nämligen en ökande attraktionskraft för vår bygd, säger Erica Carlerby.

OLOF WIGREN

Snabbfrågor till Erica Carlerby Vad är det bästa med Resele? – Den är en väl fungerande by med all vardagsservice och trevliga byinvånare och med närhet till stan. Och så klart, att det är otroligt vackert.

Erica Carlerby.

Foto: Olof Wigren

Nämn tre ord som kännetecknar bygden.

– Vacker, sammanhållen, driftig. Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Min förhoppning är att vi är mer sammansvetsade och har ett aktivt samarbete med byarna runt om. Att vi tillsammans kan göra landsbygden starkare och mer inflytelserik. Och att

det finns ett mer aktivt friluftsliv som kan locka unga, barn och vuxna. – Jag skulle också önska att vi kunde få en fungerande kollektivtrafik så att alla pendlare i byarna kan ta sig till jobbet på ett mer hållbart sätt, ekonomiskt och miljömässigt.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Ta initiativet för din bygds utveckling! "Förankring och samverkan gör bygden starkare" Lokal planering handlar om att ta initiativet till utvecklingen av den egna bygden. Alternativet är att vara offer för processer som styrs utifrån. Och historien talar sitt tydliga språk. Utan engagemang riskerar bygden att dö. En riktig plan för utvecklingsarbete underlättar för eldsjälar att komma och gå. Arbetet kan fortgå och blir inte personbundet. En bra plan ger även översikt, vilket gör det lättare att prioritera och använda de befintliga resurserna på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Exempelvis blir arbetsuppgifter som är synliggjorda lättare att fördela. En del tycker om att såga bräder, men ogillar möten. För nyinflyttade och folk

utanför den inre planeringskretsen är det tryggt att både veta vad som är på gång och få en chans att delta i något som engagerar. Alla utvecklingsgrupper som når framgång planerar. Men planeringen kan ske på olika sätt. Ibland styrs arbetet av brinnande målbilder hos en eller flera eldsjälar. I andra fall är planeringen strikt och formaliserad. Ett verktyg för att ta tag i hot och möjligheter på ett strukturerat sätt.

Planering handlar i grova drag om att svara på fem frågor: • Vad ska vi åstadkomma? (målformulering) • Vad ska vi satsa på för att lyckas? (strategi) • Vad ska vi göra för att uppnå våra mål? (aktivitetsplan) • Vilka resurser behöver vi? (resursanalys) • Vem gör vad? (organisering)

Förankring och samverkan gör bygden starkare. Och med gemensamma prioriteringar, egna insatser och goda argument blir det lättare att påverka. Och så börjar all förändring. FOTNOT: Texten är hämtad från skriften Vi arbetar med LOKALA UTVECKLINGSPLANER Källa: Hela Sverige ska leva.

Så här kan man jobba med en lokal utvecklingsplan Nuvarande situation. Skapa en bild av verkligheten! Hur ser det ut i bygden egentligen?

Prioritera. Sortera idéerna. Ta fram de viktigaste. Vad ska göras på kort respektive lång sikt.

Gör det skriftligt. Genomför. Nu gäller det att gå från ord till handling.

Brainstorma. Låt fantasin flöda! Skapa en vision om framtiden! Allt ska ses som möjligt!

Utvecklingsplan/mål. Bind ihop vision och mål. En plan svetsar samman bygden. Förankra utvecklingsplanen väl.

Utvärdera. Har målen nåtts? Är det något som återstår?

Önskad situation. Skapa en enda stor målbild utifrån brainstormingen.

Vem gör vad? Bestäm vad som ska göras och vem som ska göra vad.

Revidera. Revidera planen regelbundet. Håll den aktuell! Källa: Hela Sverige ska leva

2019

Röster från

landsbygdskämpar ”Min dröm är att de som styr ska få upp ögonen och se vilka fördelar det finns med att ha en levande landsbygd. Inte minst för miljön och naturen. Och stoppa nedskärningar inom skola och sjukvård så det går att tillgodose samma vård och utbildning i hela landet oavsett var man bor. För jag tror att alla vinner på att utnyttja hela landets yta.” Erica Carlerby, Resele byalag ”Jag tror att friluftslivet och turismen innebär stora möjligheter för landsbygden. Men man måste våga satsa i de små byarna, annars blir det svårt. Det gäller att hitta sådant som går att locka med och som är unikt för bygden.” Emil Danielsson, Österforse IF ”Landsbygden är framtiden. Jag tror att många egentligen längtar efter att få leva närmare naturen, autentiskt, äkta, enklare och att skapa tid för möten människor emellan, få mer tid för glädje. Att rusa på i ekorrhjulet och fortfarande tro att siffror på ett bankkonto och tillväxt i samhället är den viktigaste priori_ teringen börjar de flesta se igenom. Det är ingen hemlighet att det leder till att Jorden förvandlas till en plats Malin Spjuth. Foto: Olof Wigren där människor inte längre kan leva. Det är ingen hemlighet vilken ohälsa det skapar hos människor, att aldrig få tid att stanna upp, känna oss som en del av naturen, känna att vi hör samman med varandra. Vi behöver skapa en humanare värld i långsammare tempo, med respekt för varandra och planeten. Landsbygden är en plats där du kan sänka tempot, kliva av och börja på nytt.” Malin Spjuth, Urkult, Näsåker

”Samarbete handlar för mig om kommunikation och gemensamma mål. Föreningen behöver sätta upp tydliga mål med sin verksamhet och fokusera på dessa. Men det behövs också forum där föreningarna har möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och diskutera hur eventuella samarbeten kan se ut. Det finns för en förening inte något självändamål att samarbeta med en annan, utan det gäller att hitta en partner där det finns tydliga gemensamma mål.” Niklas Nylander, Helgums byalag

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

”Utvecklingsplaner måste ständigt revideras ”

Att via utvecklingsplaner åstadkomma samsyn och kanalisera resurser för att uppnå satta mål, är en mycket bra modell för att skapa goda resultat. – Men en utvecklingsplan måste regelbundet revideras, annars kan den snarare vara ett hinder för utveckling, säger Thomas Östlund, näringslivschef på Sollefteå kommun. Generellt sett kan man använda sig av utvecklingsplaner i många olika sammanhang. – Inte bara i föreningar utan även i kommuner och överallt där man vill åstadkomma saker genom samverkan och för att lägga kraft på rätt saker, menar Östlund. Strategiskt har det många fördelar. – Rätt använd leder en bra utvecklingsplan både till dynamik och effektivitet. Men den får inte bli statisk. Den måste återkommande revideras för att matcha utvecklingen och eventuella ändrade förhållanden. Kan bli mindre viktigt – Det gäller att anpassa behoven och prioriteringarna efter de faktiska förutsättningarna som kan ändra sig över tid. Ibland sker det saker som gör att det som var högsta önskemålet i går kan vara mindre viktigt idag. De som har förmågan – Det måste man ta hänsyn till och arbeta med utvecklingsplanen så att den uppdateras för att den ska behålla sin relevans, säger Thomas Östlund som tror att arbetssätten varierar mycket från bygd till bygd. – Men jag är ganska säker på att de föreningar som har förmågan att förändra sitt arbete och sina mål utifrån det som sker i deras omgivning, är bäst på att komma framåt och blir framgångsrika.

OLOF WIGREN Thomas Östlund, näringslivschef på Sollefteå kommun.

Gör verkstad av styrelsemötet! Vi erbjuder föreningslivet i Sollefteå möjligheten att i samband med styrelsemötet / föreningsmötet få inspiration om hur får vi fler att

engagera sig i föreningslivet. Ta kontakt med Hans-Erik Näslund, hackenes@ hotmail.com eller tel. 070-5602117 för att boka

tid eller få mer information.

Foto: Olof Wigren

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Snabbfrågor till Therese Tjärnberg

Vad är det bästa med Långsele? – Att man känner sig hemma här fastän man inte är uppväxt här. Och att vi ordnar en arbetsgrupp med personer från varje förening som kan träffas och sedan ta saken vidare till sin respektive förening. Vem eller vilka ska se till att en utvecklingsplan förverkligas? – Det är alla föreningar som tillsammans ska få det att hända. Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Jag tror att vi kommer att ha aktiva och starka föreningar, för glöden finns.

Therese Tjärnberg driver butiken Made in Ådalen tillsammans med två kollegor.

Foto: Olof Wigren

Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – När det finns ett fungerande samarbete mellan företag och föreningar kommer landsbygden att utvecklas.

Företagssamarbete stärker Långsele

– Samarbetet mellan

företagarna är en av de främsta fördelarna i företagsklimatet i Långsele, säger Therese Tjärnberg som tillsammans med två andra kvinnor har butiken Made in Ådalen.

Det är snart tre år sedan som Therese, Pernilla Thomasson och Madelene Holgersson gjorde gemensam sak och öppnade eget mitt i samhället. – Vi hade varsitt företag

Framgångsfaktorer för landsbygdsutveckling!

tighet. Made in Ådalen är en kombinerad hantverks– och presentbutik och café. – Caféet drar mycket folk och alla verksamheter vi samlat här hjälper till att locka en bred målgrupp. – Det är här många möts på vardagarna och lördagarna och tack vare att vi är tre som driver stället, kan En mötesplats – När den här lokalen blev vi ha öppet ofta genom att ledig – där bland annat dela på ansvaret. gamla Konsum funnits ti- Det lokala och närprodudigare – kändes den per- cerade utbudet är påtagligt. – Mycket av det vi säljer är fekt, säger Therese. Ägaren av Bolist alldeles från den egna kommunen intill äger även denna fas- och Ådalen och jag bakar men kände att vi blev starkare tillsammans. Therese hade en bigård och sålde honung, Pernilla sålde barnkläder och egentillverkade barnartiklar, Madelene hade en gårdsbutik där hon bland annat sålde garn och virkade figurer.

27 tips från goda exempel på landsbygdsutveckling! Ta kontakt med Hans-Erik Näslund, hackenes@hotmail.com eller tel. 070-5602117 för att boka tid eller få mer information.

skyltsöndag med olika aktiviteter. Sedan är det ju kul att vi numera har två restauranger här. Det finns nu planer på att bilda en företagarförening i Långsele. – Då skulle vi kunna göra ännu mer och få större resurser, menar Therese som är ganska nöjd med den samlade servicen på orten. – Nyligen startade ett fotvårdsföretag. Allt som Företagarförening på gång kommer till är bra och min – Vi, Bolist och Ica till känsla är att intresset för att exempel, var mycket en- flytta till Långsele ökar. gagerade i Långseledagen i somras och snart blir det OLOF WIGREN det mesta av brödet själv på smör och mjölk från Norrmejerier, säger Therese. Hon kommer från Ramsele men har bott i Långsele från och till under nio år. – Det jag känner är att vi är många som är med och gör saker för att hela Långsele ska ha nytta av dem. Vi är flera företag som samarbetar kring olika evenemang.

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Näsåker har satt världsmusiken på Sverigekartan

dra, samtidigt som de bjuder in hela världen till Näsåker och Höga Kusten.” – På många små orter hör jag ibland om att det pågår en motsättning mellan inflyttade "grönisar" och de som bott och verkat i bygden i generationer. Men jag märker inget av det i Näsåker, säger Malin Spjuth. – Inget vi och dom, inte olika läger. Jag tror att effekterna av Urkult, allt som den fört med sig, fått de allra flesta av invånarna att gilla festivalen eller åtminstone de positiva sidoffekter av den, som till exempel ekonomiska bidrag till verksamhet för byns barn och ungdomar.

Man skulle kunna tala om Näsåker före och efter Urkult. Folkfesten vid Nämforsen firade 25–årsjubileum i augusti och har blivit en besöksdragare i Höga Kusten.

Näsåker har satt världsmusiken på Sverigekartan och fått människor som annars näppeligen aldrig hittat hit, att både komma – och stanna kvar. Malin Spjuth är en av dem som lockades av musiken och atmosfären och även fastnade för miljön och livskvaliteten i Näsåker. Hon är själv musiker – som släppt egna plattor – men jobbar också som samordnade för Urkult. – När jag kom till Urkult för första gången var det uteslutande musiken som drog mig hit, men ganska snabbt fattade jag tycke för Näsåker som ort. Jag kände att här, här skulle jag nog trivas, berättar hon. Och hon gav det chansen. Prioriterar ett hållbart liv Malin och hennes två barn trivs på den ångermanländska landsbygden och i det Näsåker där man liksom på många andra håll kämpar för att behålla tillräckligt samhällsservice, men där det också finns en mentalitet som stimulerar till egna initiativ och lösningar på problem. – Framför allt mår jag bra av att jag i Näsåker kan leva ett mer hållbart liv och ha naturen så nära. Det finns

Malin Spjuth, samordnare för Urkult i Näsåker. ingen väg ut ur vår klimatkris än att ställa om. Att bygga upp ett nytt sätt att leva är helt avgörande för Jordens framtid. – Hela Urkult genomsyras av en hållbarhetsfilosofi och den inspirerar till att göra livsstilsförändringar och lämna slit och släng-tillvaron. På det sättet är Urkult mer än en musikfestival, den är också en ambassadör för en sundare värld. Men året

Snabbfrågor till Malin Spjuth

om finns det i Näsåker ett driv och en inställning som bjuder in till omställning, säger Malin. Tidigare i år fick Föreningen Urkult priset Årets Landsbyggare Höga Kusten i kategorin entreprenöriell förening av Leader Höga Kusten. Motiveringen är talande för verksamheten och stryker under på det Malin beskriver: ”I över 20 år har Förenin-

Vad är det bästa med Näsåker? – Trots att Näsåker är en liten by i Västernorrlands inland lever den ett välmående kulturliv. Musik-, teater-, föreläsningar- och dansevent är ständigt närvarande i byns kalendarium. Det pågår ett frekvent socialiserande människor emellan på träffpunkter som badhuset, hotellet, byns café och egna vuxendagis "Gästis".

Foto: Olof Wigren

Kulturellt centrum Näsåker har blivit ett kulturellt centrum i Sollefteå kommun med museer, kurser för olika dansformer och yoga och så då all musik. Inte bara under några dagar i början av augusti varje år. – Jag tror att det finns gott om människor som kan tänka sig att flytta hit till Näsåker, att de drygt 1 000 personer som bor här kan bli många fler. Och att tomma hus och ödehus som hållet på att inventeras, kan fyllas med liv, säger Malin Spjuth. 25 år med Urkult har satt sina spår i Näsåker. Och Näsåker sätter spår i människor. Det finns en hoppfullhet i det.

gen Urkult verkat för världsförbättring och för att sätta Sollefteå och Höga Kustens inland på kartan. Förutom att årligen arrangera ett av Höga Kustens största evenemang har de har genom åren också skapat avknoppningar som inflyttning, företag, engagemang och marknadsföring för området och för miljö- och rättvisefrågor. Urkult jobbar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrågor på ett sätt som inspirerar an-

Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Företagsamhet, samverkan, kulturevenemang. Vad tycker du att en utvecklingsplan ska innehålla och prioritera? – Omställning, olika sätt att underlätta för människor att flytta till landsbygden och starta upp verksamheter med fokus på hållbarhet, lokalproducerat, miljövänligt, humant.

OLOF WIGREN

Vem eller vilka ska se till att utvecklingsplanen förverkligas? – Kommunen bör ha ett intresse att synas, att lyfta platser på ett positivt sätt och få dem att synas för intressenter. Även där med fokus på omställning, att bryta sig ur den nuvarande samhällsstrukturen och välja nåt nytt och hållbart för sig själv och för framtiden.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Morgondagens föreningsliv Styrelse, sektioner, medlemmar, verksamhet. Bilden av en förening är för de flesta ganska traditionell. Men hur ser morgondagens föreningsliv ut?

Helt klart måste föreningarna anpassa sig till de förändringar som sker i samhället och de utmaningar som kommer i fråga om nya krav, nya behov och ändrade förutsättningar på orten eller i bygden. Eldsjälar är viktiga och har varit viktiga – men de kan också stå i vägen för andra som vill bidra. Thorsten Laxvik i Edsele sa på ett seminarium för ett antal år sedan: – Många föreningar är stendöda, trots att de har eldsjälar. En eldsjäl kan nämligen också vara den som ”stjäl” elden. Ofta är det en person som är rädd för att medlemmarna Föreningsmöte på Graningebyn. Foto: Olof Wigren inte ska göra som han vill. Blir allt viktigare Att dela på ansvaret, att delegera uppgifter och skapa engagemang hos så många som möjligt, kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det kan vara enklare att läg-

ga många uppgifter på några få, eller för en eller några få att göra mycket – men i längden kan det vara förödande för en förening. Sårbarheten blir stor. En annan fara är brist på visioner.

Den förening som saknar visioner går i regel på lågvarv och får inte mycket uträttat. Sätt upp mål och jobba mot dem. Det är en bra grogrund för framtidstro och att nå bra resultat.

Låt visionerna utgå ifrån de behov som finns och stäm regelbundet av visionerna mot behoven. För behoven kan förändras snabbt. Målen bör vara högt satta men inte orealistiska. Och tydliga. Helst

Föreningsarbetet kommer att bli ännu ”Det är folket som bygger landet, folket är dom enda som kan det” sjunger UIf Lundell. Och för landsbygden gäller i ännu högre utsträckning att föreningarna bygger framtiden, föreningarna är snart dom enda som kan det.

KRÖNIKA

Föreningarna, folket, har nämligen en enorm kraft. När föreningarna samlar invånarna och bestämmer sig för utmana dåliga odds och inte stillasittande acceptera att utvecklingen bara går åt ett håll – nedåt – kan det ge förbluffande resultat. Vi har sett det ske i Edsele, där kooperativ och ekonomiska föreningar räddat skolan och andra verksamheter.

Vi har sett det ske i Resele, som jobbat på ett liknande sätt. Där är det numera brist på Det går tungt för de flesta av landets kom- bostäder. Inflyttningstrycket är starkt. Föreningarna, folket, har gjort skillnad. muner. Särskilt dem i glesbefolkade delar av Det här är bara två goda exempel på imSverige, där befolkningsminskning och ponerande föreningskraft i Sollefteå komsjunkande intäkter leder till försämrade möj mun. Du kan läsa mer om dem och flera ligheter att behålla skolor, vård och äldre- andra i den här tidningen. omsorg för i synnerhet dem på mindre orter Låt mig i sammanhanget också framhålla en inspirerande förebild i grannkommunen och bygder. Nedläggningar och avvecklingar är ofrån- Kramfors. Där har Docksta Bordtennisklubb sedan 70–talet varit långt mycket mer än en komliga. Det drabbar även idrotten och kulturen. idrottsförening. Den har även drivit företag Vilket i förlängningen gör att hela byar av- och hållit hela samhället levande. Docksta BTK har startat friskola, tagit folkas. Det är här som föreningslivet har och kom- över fastigheter, övertagit affärsrörelser och dragit igång besöks-närings- och kulmer att få en än allt viktigare roll.

turverksamheter. Flera av dem har man på senare år sålt till unga entreprenörer som tagit dem till nya nivåer. Med fler arbetstillfällen och ökad inflyttning som följd. När anrika Docksta Skofabrik var på väg att läggas ned i början av 90–talet, satte arbetarna sitt enda hopp till bordtennisklubben. Som via avtal med kommunen räddade verksamheten. Jag skriver det här för att visa på hur föreningar kan uträtta stordåd för orter och bygder. Även inom områden som inte har med deras kärnverksamheter att göra. Det är det jag menar med att föreningarna bygger framtiden för landsbygden, föreningarna är snart dom enda som kan det. Vi ska inte räkna med att kommunernas ekonomi kommer att bli bättre eller att staten plötsligt skulle ta det ansvar för landsbygden som den rimligen b o r d e göra. Kraften hos föreningarna kommer i många avseenden att vara avgörande för hur det går för en liten ort eller en bygd. När jag varit ute på mina reportageresor för denna tidning, har det också med all önskvärd tydlighet framgått att allt fler unga människor engagerar sig i före-

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

viktig fråga

Hitta bra kommunikationsvägar också mätbara och tidsbestämda. för att nå dem och använd de sociEn övergripande strategi och en väl förankrad värdegrund är andra ala nätverk som finns. Höj statusen för att jobba i faktorer som ökar chanserna att föreningen. bli framgångsrik i en förening, Satsa på mötesformer som upstor som liten. Sedan får man aldrig glömma plevs som både effektiva och inbort att starka drivkrafter ofta spirerande – det kan vara helt uppstår eller skapas där det finns nyskapande mötesformer i miljöer som bidrar till kreativitet eller en g l ä d j e. Föreningsarbete ska inte bara kombination av sådana och tradivara viktigt och betydelsefullt, det tionella möten. ska också bygga på att det känns Motivera alla mål roligt. ”Det som är roligt hinner man Var noga med att motivera alla mål alltid med” finns det många fören- som sätts upp, förklara nyttan med dem så att engagemanget komingsmänniskor som säger. mer naturligt hos så många som Och de ljuger inte. möjligt.Se över ekonomin, analDet är precis så det är. ysera intäktskällor och kostnader Det måste vara roligt I Sverige gör hälften av befolk- och försök titta framåt: var finns ningen regelbundet ideella insatser de viktigaste inkomstkällorna om av något slag. Väldigt ofta är dessa fem, tio år? Ge unga människor förtroende insatser knutna till föreningar. Mest aktiva är unga kvinnor att delta i föreningsarbetet, se till med barn, minst aktiva är ensam- att deras insatser känns positiva stående och lågutbildade som bor för deras personliga utveckling och möt dem i deras vardag. i större städer. I morgondagens föreningsliv gäller Sist men inte minst; fira framgåndet att engagera ännu fler männis- gar och delmål! kor inte bara från de kategorier som Det ger ökad energi och kan vara en stark drivkraft i sig. redan idag är mest aktiva.

viktigare i framtiden ningar. Något som är enormt betydelsefullt. Allt kan inte vila på den äldre generationen. Men föreningslivet kommer även framöver att vara i stort behov av att äldre och erfarna människor finns där som en stor tillgång. Och jag är ganska säker på att föreningsarbete håller människor friskare. Därmed sagt är föreningarna inte bara är tungt vägande för orters och bygders framtid, utan även för människors välfärd. När ingen annan gör det som måste göras, gör landsbygdens folk det själva. Så har det ofta varit, så är det fortfarande och så kommer det att vara i ännu högre utsträckning i framtiden. När service och viktiga verksamheter hotas, när kommunerna saknar pengar, står hoppet till föreningarna och landsbygdskämparna. De håller orter och bygder levande, genom sa-

marbete, hårt arbete och kreativa lösningar. Utan landsbygdskämpar skulle Ångermanland förlora en stor del av sin själ. Det får inte ske. Vi behöver en levande landsbygd och en av de vackraste företeelser som finns är när människor på landsbygden samverkar för utveckling, mot avveckling.

OLOF WIGREN

HALLÅ DÄR! Hans–Erik ”Hacke” Näslund, Kramfors, som under årtionden jobbat för att hjälpa små orter och bygder att utvecklas. Berätta lite om din egen bakgrund från föreningslivet! – Jag var initiativtagare till att bilda Docksta Bordtennisklubb tillsammans med några kompisar vid 15 års ålder. Satt sedan som ordförande i föreningen under mer än 40 år och är fortfarande engagerad i föreningen. Sedan några år tillbaka är jag även ordförande i Vibyggerå Byalag, Docksta BTK AB, Hela Sverige ska leva Västernorrland, Östbyborna och föreningen Högakustenleden samt ledamot i Norrlandsförbundet. Jag Hans–Erik ”Hacke” Näslund. brinner för att hitta lösning- Foto: Olof Wigren ar och möjligheter för att landsbygden ska utvecklas. Hur viktigt är det att samarbeta och samverka för att nå utveckling? – Många har pratat om vikten av samarbeta under många år men få har verkligen gjort det. För att lyckas i framtiden tror jag att samverkan och samarbete är en förutsättning för att kunna behålla service och andra funktioner ute på landsbygden. Engagerade föreningar kan göra skillnad när samhället står inför förändringar. Offentlig, privat och ideell sektor i samarbete kan lösa morgondagens utmaningar på landsbygden. På vilka sätt är en lokal utvecklingsplan en bra arbetsmodell? – En lokal utvecklingsplan innebär att hela bygden är delaktig och att planen är förankrad hos föreningar och företag. Den är då ett viktigt verktyg i dialogen med kommunen och andra myndigheter. Planen ska ha både kortsiktiga och långsiktiga mål och för att hållas aktuell ska den revideras varje år. Hur kan man stimulera människor till att vilja jobba i föreningar och vara delaktig i den egna ortens eller bygdens framtid? – Det måste vara intressant och trevligt samt att man känner att arbetet leder till att man når ett resultat. Föreningens syfte och vision är viktigt samt att den uppgift föreningen vill ha hjälp med är tydlig. Visa uppskattning för det arbete som görs och ha kul tillsammans får inte glömmas bort. Vad har föreningen LUS, Lokal Utveckling Sollefteåbygden, betytt för landsbygdsutvecklingen i Sollefteå sedan starten och vilken betydelse tror du att den kommer att ha under kommande år? – LUS är en ung förening och starten för den kom efter att Sollefteå var ett eget Leader-område under den förra strukturfondsperioden med ett program för Sollefteå kommuns landsbygd. När de inte fick fortsätta som eget Leader-område bildades LUS för att tillvarata landsbygdens intressen och behov i den nuvarande strukturfondsperioden. Förhoppningsvis kommer föreningen att få allt större betydelse landsbygdens utveckling i framtiden. Desto fler medlemmar desto större möjlighet att påverka olika myndigheter om landsbygdens möjligheter. OLOF WIGREN

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Stig Palmén drömmer om konstsnö

hållningen mellan ortsborna, föreningarna och företagen är god. – Nu när Junsele är en del av ett stort besöksnäringsprojekt tror jag att det kan bli ännu bättre. – Vi ligger lite långt ifrån centralorten i kommunen men det innebär också att vi är vana vid att genomföra och driva saker själva. Genom ökat samarbete, och med tanke på vad den här orten har att erbjuda, borde det finnas stora chanser att rejält öka antalet besökare. Kanske kan konstsnöanläggningen och ett långlopp på skidor få plats i projektet.

Som lägerort är Junsele Ångermanlands mest etablerade. Junseleläger och Norrlandsläger har avlöst varandra i snart 60 år. Vintertid handlar det om skidåkning. Och här har Junsele IF:s trotjänare Stig Palmén en dröm: – Jag vill se konstsnöanläggningen färdigbyggd, så att längddelen blir klar på elljusspår, skidstadion och skidlekområde.

Med konstnö skulle ännu fler åkare och skidklubbar välja Junsele för läger och veckoslutsläger vintertid. Det skulle gynna hela samhället. – Redan idag är intäkterna från läger och tävlingEldsjälen Stig Palmén i Junsele IF. ar viktiga för Junsele och vi kan öka dem om vi kan förverkliga min idé, säger fritid åt föreningsliv. Han har själva lägerverksamStig. har suttit i styrelsen i ett heten varit sedan 60–talet. otal år, varit ansvarig för Junsele IF har ett driftavtal Vision om långlopp ett flertal SM–tävlingar i med Sollefteå kommun för En annan av hans visioner längdskidor och sett aktiva att sköta och underhålär att starta ett långlopp passera revy. la idrottsanläggningarna. runt Betarsjön. Fotbollsplaner, badbas– Det skulle kunna bli en Lägerverksamhet störst sängen, slalombacken, el– åtta mil lång utmaning i en – Många av dem har jag ljusspåret, tennisplanerna oas. Jag som deltagit i mån- haft i skolan och när de och hockeyrinken. ga långlopp i olika delar av slutat tävla har jag försökt – Vi sköter också om världen tror att det skulle engagera dem som ledare. några av dem vi inte får kunna bli en succé. – Skidåkning och fotboll ersättning för. Att inte Stig är före detta läraren har varit de två stora idrot- klippa gräset på några fotoch rektorn som vigt sin terna i Junsele men störst bollsplaner bara för att…

Snabbfrågor till Stig Palmén

Vad är det bästa med Junsele? – Natur och Friluftsliv, att det är nära till allt. Bra grundservice, nära och bra kontakter med människor, företag och föreningar. Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Djurparken, Läger, Friluftsliv och

Även vintertid – Turismen kan ju inte bara vara något för sommaren, det finns stora fördelar om vi kan attrahera besökare även vintertid. 73 år ung är Stig Palméns energi och drivkraft fortfarande stark. Foto: Olof Wigren. – Men vi måste få in fler unga människor i föreningslivet. Vi måste bli fler som nej, det fungerar inte så. kan ta ansvar och arbeta Det ska vara ordning och för utveckling. Vi kan inte reda. räkna med att kommunen Stig Palmén menar ska komma med en massa att kombinationen av pengar till oss utan vi måste idrottsläger, badet, campin- ordna mycket själva. Precis gen och Junsele djurpark som vi alltid gjort. Och starkt bidragit till att Jun- är man många och engasele varje år lockar så mån- gerade räcker det långt, ga människor och att orten säger Stig Palmén. har fyra restauranger. – Det är inte klokt egentligen. Men så är vi måna om att stötta dem också. OLOF WIGREN Han säger att samman-

Betarsjön. Det blev fyra (skratt). Vad tycker du att en utvecklingsplan ska innehålla och prioritera? – Utveckling av det vi redan har och stöttning på olika sätt till företagare och entreprenörer och dessutom nya grepp som ligger i tiden och framtiden. Sist men inte

minst, att bevara och skapa nya arbetstillfällen på olika sätt. Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – Alla möjligheter finns, men vi måste dra åt samma håll och stötta de företag, entreprenörer och föreningar som finns.

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Vallencia betyder mycket för

n e l l a v e l e s n Ju

Rune Alfredsson och Örian Gradin framför Vallencia.

– Det skiljer fyra mil men är långt vilket som. Det var annat när vi hade BB i Backe men det lades ju ned redan i slutet av 60-talet, säger Rune. Nu har Telia monterat ned kopparledningarna i byn och Vallens byalag, van vid Vd för Polarvagnen Han var med om att starta att få stå på barrikaderna, tillverkningen av den klas- vill att man fixar fiberledsiska Polarvagnen i Vallen ningen som finns framdragen till byn, så att den för över 50 år sedan. – 1964 till –66 tillverkades kan nyttjas av de bybor som husvagnarna här i byn men så önskar. sen brann fabriken och så – Det går trögt men gett småningom flyttades all upp har vi väl inte gjort, säger Örian Gradin och produktion till Dorotea. Örian började som säljare öppnar dörren till Vallencia Undervisningen i byns men var VD för Polarvag- som är mycket välskött. skola avslutades 1969. By- nen mellan 1996 och 2001. borna fick ändå fortsätta – Jag minns när det fanns En festlokal disponera skolbyggnaden två matvarubutiker, kiosk – Vi har fester här några för sammankomster och ak- och café här. Nu får vi åka gånger om året i byalagets tiviteter. 1973 började dock till Junsele om vi ska han- regi, sedan hyrs den ut till kommunen att fundera på dla, säger Rune Alfredsson. föreningar, grupper och anOch både han och Öri- vänds vid middagar, dop, försäljning av skollokalen. Därför bildades Vallens an Gradin stöttar kampen födelsedagar och annat, byalag detta år, för att pro- för Sollefteå sjukhus och förklarar Rune Alfredsson. testera mot försäljnings- BB men konstaterar att för Samlingslokalen är stor. barnafödande i Junseleval- På scenen har många känplanerna. – Vi förlorade kampen len spelar det kanske inte så da artister stått genom men kunde i alla fall skapa stor roll om man får åka till åren – affischer från konser Vallencia. Det är ett gam- Sollefteå eller Örnsköldsvik. ter med bland andra

På 1940–talet hade natursköna Junselevallen 250 invånare. Nu är man nere på lite över 40. – Och medelåldern är hög, säkert 55–60 år. Vi ska nog inte hoppas på någon babyboom, skrattar Örian Gradin och Rune Alfredsson som båda sitter i byalagets styrelse. Men hjärtat i byn står kvar. Samlingslokalen Vallencia.

malt föreningshus sedan mitten av 1920-talet som byalaget renoverat, varmbonat och byggt ut och här har det varit många aktiviteter må du tro, säger Örian Gradin.

Foto: Olof Wigren

Ewert Ljusberg och Nick Borgen pryder en vägg – och i köket har tusentals måltider lagats och åtskilliga hundra liter kaffe. Bilder på gamla idrottsprofiler och fotbollslag vittnar om en tid då det var mer liv och rörelse i byn. När det var gott om ungdomar.

Snabbfrågor till Örian Gradin och Rune Alfredsson Vad är det bästa med Junselevallen? – Lugnet och närheten till naturen. Vad tycker ni att en utvecklingsplan ska innehålla och prioritera? – Sysselsättning, samhällsservice och kommunikationer. Vem eller vilka ska se till att utvecklingsplanen förverkligas? – Stat och kommun.

Stor betydelse – Vi får inte tillVilka framtida möjligheter baka det som varit ser ni för landsbygden? men vi ska ta hand – Små möjligheter på grund av om det som finns. indragning av viktig samhällsVallencia har service som bank, post, fortfarande stor försäkringskassa, polis med betydelse för Junmera, med mera… selevallen, säger Örian Gradin. Rune Alfredsson nickar. – Den dagen man stänger barnfamiljer här. Om de dörren här för sista gången stannar, då finns det hopp. är det nog slut. Men dit Då kanske det kan vara i är det förhoppningsvis ett alla 20–30 personer som bra tag än. Och förresten, bor här om tio, femton år. OLOF WIGREN det finns ju faktiskt några

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Ökat föreningssamarbete kan stärka Ramsele Ramsele har mycket att vinna på ett ökat samarbete mellan föreningarna. Det tycker Monia Häggkvist, ridskolechef och eldsjäl i Ramsele Fältrittklubb. – Försök har gjorts men resultaten har inte varit så bra. Någonstans borde det dock gå att hitta större förståelse för varandras verksamheter och att samverka där det är möjligt.

Monia har verkat för ridsporten i över 30 år och har sett till att hästintresserade barn, ungdomar och vuxna i Ramselebygden haft ett ställe att komma till. – Hästsporten är stark här och vår förening har medlemmar även från andra samhällen. Vi är faktiskt den största ridklubben i Sollefteå kommun, säger hon. Den andra stora föreningen i bygden är Ramsele IK, som bland annat har en bred verksamhet för fotboll, skidor och längdskidåkning. – Vi arrenderar även Rafna Gyms lokaler med gym, spa–anläggning och idrottshall. Här är det aktiviteter alla veckans dagar och numera har också Härnösands Ryggklinik filial här med behandlingar

Snabbfrågor till Monia Häggkvist

Janne Brorsson, Ramsele IK, på Rafna Gym.

Monia Häggkvist, ridsportens stora eldsjäl i Ramsele. Foto: Olof Wigren. en dag i veckan, säger Janne Brorsson i Ramsele IK:s styrelse. – Jag har hand om seniorgymnastiken tillsammans med Anna–Karin Runesson. Det är nytt för mig men väldigt roligt. Satsa på lägerverksamhet Gymmet riktar sig inte bara till föreningens medlemmar. – Vem som helst får lösa träningskort och företag kan använda anläggningen för friskvård. Det är mellan 50 och 75 personer som är på gymmet regelbundet. Janne har varit engagerad i

Ramsele IK länge. – Förr hade vi A–lag i både hockey och fotboll men nu är det bara ungdomsverksamhet som bedrivs och vi samarbetar med andra föreningar för att få ihop fulla lag. Men vi har planer på att satsa mer på lägerverksamhet. I Ramsele finns både fotbollsplaner, hockeyhall – sommarens hockeyskolor är en populär tradition – förutom gymmet, idrottshallen och lokaler för övernattning inom bara några hundra meter. Ramsele Fältrittklubb har också läger sommar-

Vad är det bästa med Ramsele? – Närheten till naturen och ridskolan. Hur skulle föreningarna kunna bli bättre på att samarbeta? – Det finns såklart många olika alternativ, ett par är redan beprövade. Men det är ju som regel svårt att rekrytera styrelsemedlemmar (tillika arbetsgivare i föreningarna med anställd personal) och det kanske skulle vara en god idé att samarbeta kring en gemensam styrelse med ett basutbud och sedan grenspe-

att både ge och ta för att komma framåt och där är vi inte riktigt än, menar Monia Häggkvist. Positiva effekter – Både vi och övriga fören- Hon har dock inte gett ingar bidrar till positiva ef- upp. fekter för samhället. Vi har – Jag hoppas att vi ska även Lastbilsträffen, bil- kunna hitta en väg för företräffen, Spelmansstämman, ningarna att dra åt samma Jakt– och fiskemässan, håll och utveckla Ramsele Kajsa Kavats julmarknad ännu mer. Kanske att det och andra evenemang som skulle behövas en oberoende samordnare utifrån betyder mycket. – Vi är flera aktörer som gör som kunde skapa förtroett bra jobb för både ung- ende och visa på möjdomar och vuxna i Ram- ligheter? sele, men det är som sagt inte mycket till samverkan. Jag tror att viljan finns men OLOF WIGREN man måste vara beredd på tid, med deltagare långväga ifrån.

cifika ansvarsområden inom varje klubb, en gemensam kanslist, vaktmästare eller liknande? Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Naturskön, engagemang, kultur.

lingsplanen. Det skulle kunna vara på halv– eller heltid, jag är övertygad om att det skulle löna sig i längden. Kanske det bara är nödvändigt under en begränsad period också? Det viktigaste är nog att tillsätta ”rätt person på rätt plats”.

Vem eller vilka ska se till att en utvecklingsplan förverkligas? – Det är vi som bor i byn som ansvarar för vår egen miljö. Kommunen borde lägga resurser på att anställa en samordnare som får jobba med utveck-

Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – Jag är en obotlig visionär. Jag ser framtiden blomstrande för landsbygden, alla kan ju inte bo i storstaden, vi ryms ju faktiskt inte där...

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Snabbfrågor till Mattias Nordin Vad är det bästa med Ramselevallen? – Närheten till naturen med fina fiskevatten och vandringsleder. Med fina rastplatser som sköts av ett aktivt byalag och en aktiv fiskeförening. Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Engagemang, gemenskap och framtidstro. Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Ett mer utpräglat samarbete och fler som engagerar sig, även personer som inte är bofasta. Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – När vi inser själva vad vi sitter på för skatt så kommer det att ge fler jobb och möjligheter att bosätta sig i vår vackra bygd.

Mattias Nordin, lantbrukare och egenföretagare i Ramselevallen.

Foto: Olof Wigren

Vandring vid Finnforsen. Foto: Mattias Nordin. Lilla bilden: Grännagårdens Bed &amp; Breakfast. Foto: Privat

Ramselevallen jobbar för ökad besöksnäring Mattias Nordin är en av de unga invånarna i Ramselevallen. Han driver sedan 2012 Vallens Lantbruk tillsammans med sin sambo Malin. Paret har två barn, två flickor. – Vi har kor, får och grisar och försöker vara självförsörjande i så hög utsträckning som möjligt. Malin är den av oss som jobbar heltid på gården, själv kombinerar jag lantbruket med företaget MN Skogstjänst, säger Mattias. Och tillägger: – Om man som vi vill bo på landet och ha livskvalitet, måste man försöka vara påhittig för att lösa sin försörjning. Här i trakten är det väldigt mycket som kretsar kring skogen. Jag har flera kompisar som också har egna företag och jobbar i skogen.

Världsarvet Höga Kusten fyller 20 år nästa år. Destination Höga Kusten är däremot ett begrepp som etablerades 2014 och där ingår Sollefteå. Det är många bygder långt från Mattias erbjuder dessutom trädfällning åt privatpersoner. – När det är säsong har jag tre anställda. Det fungerar bra. Skogsföretaget ger än så länge de största intäkterna men vi har förhoppningar om att lantbruket ska kunna växa med tiden. Företagsamheten är stark i Ramselevallen med bara drygt 25 invånare. Här hittar vi även Vittrasels behandlingshem och ett åkeri. Förutom sina båda företag är Mattias Nordin engagerad i Ramselevallens

kusten som har spännande miljöer men dit bara få turister hittat än. En av dem är Ramselevallen – och här ska man nu satsa mer på besöksnäring.

Byalagsförening. Den har vandrarhemmet Grännagården som används både för fester och för uthyrning. I Grännagården finns den stora möjligheten till intäkter från besökare. Fina fiskevatten – Det är en fin anläggning och den ligger nära fina fiskevatten och vacker natur. Jag är övertygad om att Grännagården kommer att bli mer bokad kommande år och att Ramselevallens fördelar kommer att upptäckas av både de som

– Jag tror att allt fler söker sig till lugnet och avskildheten. De vill komma bort från vardagsstressen och då är naturen i våra trakter perfekt.

Ska marknadsföra Ramselevallens Byalagsförening kommer att marknadsföra sin bygd mer flitigt framöver. En riktig pärla – Vandringsleden vid Finn- – Vi ska också samverka forsberget är en riktig pär- med andra föreningar. Vi la, med flera kartor och his- har bara att vinna på det. toriska berättelser. Vi har Och vardagen med lantdessutom en enormt fin bruk och skogsföretag badplats och många andra fortsätter också förstås. naturupplevelser omkring Mattias Nordin och hans familj bygger sin framtid i oss. Ramselevallen. – Det vi har här skulle vi Andra värden lockar ha svårt att få någon anMattias Nordin menar att alla som kommer till Höga nanstans. Vi uppskattar Kusten inte nödvändigtvis verkligen vår vardag. vill ha äventyr, hav, båtliv OLOF WIGREN och shopping. vill turista och de som vill bosätta sig här.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Edsele lever vidare tack vare

föreningskraften Edsele hade kunnat vara en ganska öde bygd. Präglad av nedläggningar och tomma lokaler. Så är dock inte fallet. När verksamheter hotades klev folk i föreningar in och räddade dem. Nu pratar man inte längre om avveckling i Edsele, utan om utveckling. Unga par och barnfamiljer flyttar in och engagerar sig i föreningar. Folk kan tack vare bredband jobba på distans och Edsele Intresseförening ställer i ordning en samarbetsplats för dem som saknar eget kontor eller inte vill sitta ensamma och jobba. – Jag tror att vi är ganska duktiga i Edsele på att mobilisera människor och få dem att jobba mot gemensamma mål, säger Lena Strandqvist som bor granne med sågen i Ramneå. Hon är född i Edsele, up-

pväxt i Söderhamn och har bott både i Stockholm och USA, men kom tillbaka till hembygden och driver en egen design– och produktionsbyrå. Många företag Edsele är förmodligen den bygd i Sollefteå som har flest egna företagare per capita. Cirka 100 på 450 invånare. – Vi har nog tappat 100 invånare på 20 år men jag tror att det vänt uppåt nu. Lena minns hur det var när visionären, landsbyg-

garen, lantbrukaren, bredbandsbullerbyskaparen och slakteridirektören Thorsten Laxvik kom till Edsele för många år sedan. – Thorsten kom med ett i mångt och mycket nytt synsätt för oss och hade en förmåga att vända hot till möjligheter. Han betydde oerhört mycket för Edsele när det såg som mörkast ut. – Han skapade förutsättningar både för nya verksamheter och för att ta över befintliga verksamheter och driva dem i kooperativ. Exempel på det är försko-

Lena Strandqvist.

Snabbfrågor till Lena Strandqvist

Macken och ICA Nära i Edsele. Viktiga för bygden. Foto: Olof Wigren. lan Eislan som startade som föräldrakooperativ 1999. Och när kommunen sex år senare ville avveckla skolan, startades ett föräldrakooperativ som gjorde det möjligt att driva den som friskola. Den består av förskola, låg– och mellanstadium och numera är det ett medborgarkooperativ som står bakom verksamheten. 2013 öppnade Restaurang Grytan, som en kombinerad skolmatsal och lunchrestaurang. Nu finns också långt gångna planer på att starta

Foto: Olof Wigren Vad är det bästa med Edsele? – Människorna, den breda kompetensen och drivet. Vi är snabba på att mobilisera och ena sina krafter när det behövs. Hur skulle föreningarna kunna bli bättre på att samarbeta? – Bygga broar mellan olika föreningar och över generationsgränser, för att integrera och ta tillvara allas potential och kompetens.

Vad tycker du att en utvecklingsplan ska innehålla och prioritera? – Den ska titta på hur vi kan ”gräva där vi står” och integrera det med ny teknik och moderna förutsättningar. Vem eller vilka ska se till att utvecklingsplanen förverkligas? – En sammansatt grupp i byarna av dreamers and doers. Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden?

ett äldreboende i egen regi. Jo, det var så sant. När Bilisten 2010 stängde sin bensinmack, startade byborna en egen. Den ekonomiska föreningens mack finns mitt emot Ica Nära, som är den naturliga mötesplatsen i Edsele. ”Alla känner delaktighet” – Det folket gjort tillsammans har gjort att sammanhållningen stärkts och alla känner delaktighet i att Edsele upplevs som en bygd som har mycket att ge. Vi har visat att vi klarat av svårigheter och hittat vägar förbi stora hinder genom att gå ihop och ta egna initiativ. – I sin tur har det gett en stolthet och insikt i att man klarar mycket om man samarbetar, säger Lena Strandqvist och förklarar att det finns många som jobbat på ett beundransvärt sätt för bygden men gjort det utan någon större uppmärksamhet. – Två av alla dem är ”Tobbe” Wilhelmsson och ”Janne” Amundrud som är föreningsmänniskor med ett enormt driv men utan behov att synas. De har gjort massor som betytt mycket för Edsele under många, många år. All respekt för deras insatser. OLOF WIGREN

– Att utveckla företag och turism med antiinflammatoriskt perspektiv på hälsa och livsstil. Skapa rehabiliteringscenter, funktionsmedicinska hälsocentraler och liknande. Satsa på självhushåll med odling av egna grödor i större utsträckning. Och i större utsträckning marknadsföra landsbygden som en plats för att hämta tystnad, stillhet och orörd natur – något som är en bristvara i många tillväxtregioner.

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Bakre raden fr v Anders Bylund, Pingstkyrkan i Graninge, ”Hacke” Näslund, Hela Sverige ska leva, Stefan Ohlsson, Graningebruks intresseförening, och Tommy Bergqvist, Graninge–Alliansen. Framför dem Rose–Marie Eliasson (t v) och Marie Ohlsson i Graninge Framtidsgrupp. Foto: Olof Wigren

Bred samverkan i Graninge liotek och idrottssal, är enormt betydelsefull för Graninge. Den stod klar 1989 och drivs som intraprenad, – Den är en naturlig mötesplats för många och eftersom det finns så mycket samlat under samma tak är det många människor som utnyttjar den, förklarar Rose–Marie Eliasson som framhåller att Den kväll vi besöker asson som också är med i Förskola behövs Ett annat initiativ är att få det finns någonting annat Graninge är det möte i framtidsgruppen. Graningebyn, som är hjärtat Graninge–Alliansen och till en förskola. Behovet är som startade samma år som i bygden. Representanter för två församlingar är andra så pass stort att en sådan ska Graningebyn och också fyller en viktig funktion: olika föreningar är på plats som deltar i samtalen om kunna bära sig. liksom Hans–Erik ”Hacke” vad man vill åstadkomma i – Den förra som fanns Graninge Runt. i Graninge lades ned för En tidning som utkommer Näslund som hjälper till i framtiden. arbetet med att skapa ut- – Vi tycker att vi har my- åtta, nio år sedan. Nu har med två nummer per år vecklingsplanen. cket att vara stolta över. Kan vi många barn igen och det och uppges vara Sveriges – I våras samlade vi in vi göra mer för att lyfta olika har gjort att vi har en dialog mest spridda sockentidsynpunkter från alla in- verksamheter är det bäst att med Kulla Förskola i Öster- ning. vånare och att föreningarna göra det tillsammans, och forse om att de ska starta en – Vi är många som är involverade i den och den ska samarbeta mer var ett att göra allt i rätt ordning filial här. återkommande önskemål. utifrån vad vi kommer fram – Vi ser mycket positivt på skildrar både nutid och den lösningen, säger Marie dåtid, säger Rose–Marie Därför har vi börjat med till, säger Marie Ohlsson. Eliasson. Ohlsson. samverkansträffar som vi Graningebyn, med äldreska ha två gånger per ter- Attraktivare badplats OLOF WIGREN min, säger Rose-Marie Eli- Badplatsen, som framtids- boende, restaurang, bib-

Ökad samverkan och en satsning på badplatsen. Det är två av målen för föreningarna i Graningebygden. – Vi vill att alla krafter ska samlas i en gemensam utvecklingsplan och det här är de två högst prioriterade frågorna, säger Marie Ohlsson, ordförande i Graninge Framtidsgrupp.

gruppen har ansvaret för, vill man göra ännu attraktivare. – Den är jättefin och populär men det finns en del som kan förbättras och om vi gör det kommer det att både glädja dem som bor här och få fler utifrån att besöka den, tror Rose–Marie Eliasson.

Snabbfrågor till Marie Ohlsson

Vad är bäst med Graninge? – Naturen, människorna och engagemanget.

Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Vackert, tryggt och drivkraft Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Målet är att det fortsättningsvis ska finnas ett rikt föreningsliv, men det gör sig inte av sig själv. Det blir vad vi själva gör det till. Vilka framtida möjligheter ser du för landsbygden? – Det är bara fantasin, pengar och eventuell fibertillgång som begränsar. Allt är möjligt bara vi bestämmer oss.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

2019

Boteå – en stor bygd med stort engagemang Från Para ner till Solum och från andra sidan Ångermanälven till cirka två mil inåt landet, en bit ovanför Folkets hus i Björksjön. Boteå är en stor bygd, ganska glest befolkad men med engagerade människor och många duktiga föreningar. – Vi i Boteå utvecklingsgrupp har tagit fram en utvecklingsplan, samordnar önskemålen och försöker skapa förutsättningar för att förverkliga målen, säger Karin Sellgren. Jag träffar Karin och Ulrika Bergman i Fik i butik. Den mysigt inredda samlingslokalen i Björkåbruk var tidigare ett garage, innan Ulrika och hennes man gjorde om det till vad den är idag. – Senast på Halloween var vi 17 barn och 19 vuxna här och förra året hade vi fiket öppet sommartid. I somras hanns det inte med, säger Ulrika som förutom att driva företag är politiskt engagerad för Västrainitiativet. – Partiet har i mångt och mycket samma visioner och målbilder som för oss i Boteå. Landsbygden ska leva och utvecklas och servicen till medborgarna ska behållas. Punkt. Oavsett om det handlar om skolor, äldreboenden eller andra samhällsfunktioner.

Karin Sellgren (t v) och Ulrika Bergman i Boteå utvecklingsgrupp. – Och vi har ju insett att en förening med bra uppslutning av invånarna är en stark påverkanskraft och även kan få igenom saker via eget arbete och argumentation, säger Karin Sellgren. Fyra huvudpunkter Utvecklingsgruppen består förutom Karin och Ulrika av Joel Ölund och Anna Törner. Karin är den som är duktigast på att hitta vägar för att finansiera projekt, men får stor hjälp av Anna med att söka bidrag och fylla i bidragsansökningar. – Eftersom utvecklings-

gruppen har en övergripande roll ligger det i första hand på oss att undersöka vilka möjligheter som finns, säger Karin. I den framtagna utvecklingsplanen för Boteå är det fyra punkter som utkristalliserats som de viktigaste: bevarandet av Kalknässkolan med förskola och affären i Undrom, inflyttning och åtgärder för besöksnäringen. – När det handlar om inflyttning har vi tagit inspiration av hur de jobbat och jobbar i både Edsele och Resele och har även en dialog med gruppen bakom

Snabbfrågor till Ulrika och Karin Vad är det bästa med Boteå? – Att det är nära till allt. Skola, affär på byn, nära till städer, nära till tåg och flyg. Vi har en och en halv timmes restid till Arlanda. Och så har vi den underbara naturen alldeles inpå knuten.

Foto: Olof Wigren

mulera, motivera. Och vi ser att det ger resultat, säger Karin. Till våren finns det förhoppningar om att uppföra en lekplats i Björkåbruk. Man söker också medel till turistprojekt vid gravkullarna i Björkå från Björkå AB Fornminnesfond. Bra uppslutning – Jag upplever det som att – Det finns intressanta det är lätt att få folk att del- idéer för det, säger Ulrika. – Boteå är en spännande ta när det behövs. Hon och Ulrika är också bygd som kan bli ännu mer överens om att förenings- levande och attraktiv gearbete blir som mest fram- nom samarbete och målgångsrikt och effektivt om medvetet arbete. det upplevs som roligt. – Det försöker vi se till i OLOF WIGREN alla lägen. Uppmuntra, stiSollefteå ödehus, säger Ulrika Bergman. Karin Sellgren förklarar att det är många som ställer upp när det krävs praktiska insatser. Som att röja och göra fint på badplatserna inför sommaren.

Hur skulle föreningarna kunna bli bättre på att samarbeta? – Genom att samarrangera aktiviteter och händelser med varandra. Nämn tre ord som kännetecknar bygden. – Livskvalitet, natur och gemenskap.

Hur ser föreningslivet ut i bygden om fem år? – Förhoppningsvis finns det lite färre småföreningar och de som finns kvar är större men med mer muskler att fortsätta utvecklas.

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Röster från landsbygdskämpar

Ulrika Bergman. Foto: Olof Wigren ”Landsbygden har oändliga möjligheter. Och om viljan finns, finns landsbygden!” Ulrika Bergman, Boteå utvecklingsgrupp ”En utvecklingsplan ska innehålla mål som är rimliga att uppnå. Sätter man upp en massa mål som varken ekonomiskt eller tidsmässigt är realistiska att nå, skapar det bara stress för alla inblandade.” Emil Danielsson, Österforse IF ”Om fem år har de föreningar som finns blivit starkare och fått ett utvecklat och positivt samarbete och vi arbetar för Junsele tillsammans.” Stig Palmén, Junsele IF ”Det är vi tillsammans som ska se till att utvecklingsplanen förverkligas. Stig Palmén. Därför är Foto: Olof Wigren delaktighet så viktigt. Det ska inte vara en enmansshow.” Marie Ohlsson, Graninge Framtidsgrupp ”Jag tror, på gott och ont, att vi på landsbygden kommer att få ta ett ännu större ansvar för en fungerande samhällsservice i framtiden. När samhället sviker är föreningar naturliga för att lösa problem som är för stora för den enskilde individen. Jag tror att vi generellt kommer se fler nystartade föreningar vars mål är att höja samhällsservicen.” Niklas Nylander, Helgums byalag

Johan Andersson (C), kommunalråd i Sollefteå kommun.

Foto: Olof Wigren

Sollefteå kommun på gång med ett landsbygdsråd frågor har ett landsbygdsper- sådant men det faktiska arbespektiv, så att vi tar rätt beslut te som läggs ned är ofta långt för så många som möjligt. överstigande det som man har rätt att begära. Också det är ”Det är vår skyldighet” beundransvärt och värdefullt. Han menar att det också borde gälla Regionen, Länssty- Landsbygdsråd under 2020 relsen och andra myndigheter. Inom kort ska landsbygden få – Vi kan inte bara bygga större inflytande på politiken framtiden utifrån städernas i Sollefteå kommun. villkor och behov utan måste – Vi är redo att ta nästa steg se till hur folk har det även på i kommunens arbete med små orter och i glesbygd. landsbygdsutveckling och där – Det är ingen lätt uppgift i kommer ett landsbygdsråd att tider av pressad ekonomi och fylla en mycket viktig funkbesparingar, men det är vår tion, säger Johan Andersson. skyldighet att göra det vi kan Målet är att Sollefteå kommun ska kunna fatta beslut Johan Andersson är väl insatt för alla invånare. Johan är djupt imponerad av om införandet av ett landsi landsbygdens vardag och hur man i bygderna jobbar för alla eldsjälars arbete i de olika bygdsråd under 2020 och det kommer att verka i samarbete att behålla både service och föreningarna. – De håller byar och bygder med LUS, Lokal Utveckling verksamheter. Han har varit en del av den levande. Ofta med impone- Sollefteåbygden. fina resa som gjorts i Resele, rande, ideella insatser. där man vänt en nedåtgående Han lyfter också fram den spiral och gjort att trenden nytta som föreningar gör för att driva och underhålla annumera är positiv. – För oss i hela kommunen läggningar, spår och leder. OLOF WIGREN är det av största vikt att alla – Vi ger föreningsbidrag till

Det dominerande delen av Sollefteå kommun består av landsbygd. Kommunalrådet Johan Andersson (C) ser också landsbygdsfrågorna som mycket viktiga för kommunens framtid. – Därför vill vi skapa ett landsbygdsråd i samarbete med LUS, Lokal Utveckling Sollefteåbygden, säger han.

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

LUS arrangerade

2019

inspirationsresa i Sollefteå kommun från Reselebygdens byalag berättade om byalaget och dess särskilda inflyttargrupp och hur de arbetar för att marknadsföra bygden genom att var goda ambassadörer. En kort presentation hölls om turismprojektet Höga Kusten Inland. Dessutom fanns byns nye handlare, Andreas Margadant, på plats för att berätta hur han vill utveckla Resele lanthandel som han Inom ramen för föreningen LUS, tog över för ett par månader sedan. drivs sedan något år tillbaka projektet Landsbygdsutveckling Kvarnå Trädgård, Junsele: Sollefteå. Ett av syftena med pro- Susanne och Roger Johansson på jektet är att stötta föreningslivet i Kvarnå Trädgård tog emot och kommunens byar att ta fram han- berättade om sin expansiva verkdlingsplaner för olika utvecklings- samhet med allt från trädgårdsodprojekt. ling till gårdsbutik och tillverkning – Vi har även diskuterat en stud- av lingon- och blåbärsvinäger. Junieresa under en längre tid till olika sele IFs ordförande Stig Palmén intressanta platser i Norrland, men berättade om det spännande vi landade i att vi borde börja på destinationsutvecklingsprojekhemmaplan. Här finns ju massor tet som precis dragit igång för att att inspireras av, konstaterar pro- öka besöksnäringen i Junsele och jektledaren Hans-Erik ”Hacke” Junsele IFs resa för att få till en Näslund. konstsnöanläggning. Med en busslast engagerade landsbygdsutvecklare från olika Bygdegården, Edsele: föreningar runt om i kommunen Robert Wik och Anette Linné och styrelsen för föreningen LUIS från Edsele berättade om hur bygbesöktes tre byar i älvdalarna i den blomstrar tack vare bybornas Sollefteå kommun under en heldag engagemang och kreativitet med allt från friskola och byamack till söndagen den 27 oktober. hyresfastigheter och restaurang. Inspirationsresan gav mersmak och Tängstahallen, Resele: Göran Lundholm från Resele IF redan nu planeras för fler ”inspiraberättade om föreningens olika tionsresor” framåt vintern till andra I orangeriet på Kvarnå Trädgård utanför Junsele. verksamheter och engagemang för byar i Sollefteå kommun. att levandegöra Reselebygden. ErERIK LÖFGREN ica Carlerby och Helen Höglund

27 oktober arrangerade LUS (Lokal Utveckling Sollefteåbygden) en inspirationsresa med besök i Resele, Junsele och Edsele för att studera och inspireras av olika utvecklingsprojekt i bygderna.

Foto: Erik Löfgren

I Resele tog Mats Fagerström, Erica Carlerby, I orangeriet på Kvarnå trädgård fick busslasten Projektledaren Hans-Erik ”Hacke” Näslund från Helen Höglund, Göran Lundholm och Andreas med landsbygdsutvecklare lunch till verkad av Lokal utveckling Sollefteåbygden (LUS) i Margadant emot som representanter för det rika enbart ”härproducerade”, lokala råvaror. samspråk med Junsele IF:s nestor Stig Palmén. föreningslivet i byn. Foto: Erik Löfgren Foto: Erik Löfgren Foto: Erik Löfgren

2019

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Infälld bild: Helen Höglund från Resele byalags inflyttargrupp delade med sig av sina erfarenheter från arbetet att locka fler att flytta till Resele genom gott ambassadörskap. Foto: Erik Löfgren

Inspiration & Engagemang

Roger Johansson med en flaska av gårdens egentillverkade populära lingonvinäger.

I Edsele informerades bland annat om byns friskola, byamack och hyresfastigheter. Foto: Erik Löfgren

Vi erbjuder föreningslivet i Sollefteå möjligheten att i samband med styrelsemötet / föreningsmötet få inspiration och tips på framgångsfaktorer för att utveckla bygden. Ta kontakt med Hans-Erik Näslund, hackenes@hotmail.com eller tel. 070-5602117 för att boka tid eller få mer information. Tid 45 min

FÖRENINGSKRAFT SOLLEFTEÅ

Bli medlem i Lokal Utveckling Sollefteåbygden!

Styrelsen i LUS består av Roger Johansson, Junsele, Erik Löfgren, Resele, Marianne Hansson, Edsele, Karin Sellgren, Boteå, Karin Lidén, Österforse, Lillemor Edholm, Gideåberg och Anton Ångman, Graninge. Kontaktuppgifter finns på hemsidan www.lokalutvecklingsollefteabygden.se. Följ oss gärna på Facebook www.facebook.com/LokalUtvecklingSollefteabygden. Foto: Lena Strandqvist

Medlemmarna ger föreningen legitimitet och mandat att föra landsbygdens talan med kommunen och andra instanser för att driva den lokala utvecklingen. Som medlem i Bygderådet LUS får ni en starkare röst och mer inflytande i arbetet att utveckla landsbygden i vår kommun. Årsavgiften är 200 kr/år och betalas in på bankgiro 445-0482. Glöm inte att meddela avsändare.