Officerstidningen nr 7, 2021

» Jag minns att jag tänkte att nu har jag sjukskrivit mig, nu är det kört. Nu får jag aldrig mer flyga igen «

För dig som är medlem i Officersförbundet

7

nr.

2021

www.officersforbundet.se

forskning Tuff start i karriären för nya officerare. analys Räcker pengarna till försvaret? förbundet Lägesrapport om trebefälssystemet. fördjupning Psykisk ohälsa i Försvarsmakten.

Officer studerar sina egna Försvarsmakten behöver en tydlig vetenskaplig grund att bygga sin verksamhet på.

Det menar majoren och doktoranden Martin Schüler.

foR SwEdiSh Law EnforCEmEnt

CZ BREN 2 BR 7,62×51 mm

Tillverkas i Tjeckiska republiken/eu pÅverkas inTe av amerikansk eXpOrTkOnTrOll eTT pÅliTliGT vapen viD Olika HÄnDelser OcH siTuaTiOner w w w.c z u b .c z

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 50–54.

Speciell kompetens = speciell lön E

n hundförare med sitt ekipage är en ovärderlig men smal militär förmåga i flera olika sammanhang. Att träna en hund för avgörande skarpa insatser där mycket står på spel klarar inte vem som helst, det krävs en särskild kompetens och mångårig träning. Dessutom förväntas ekipaget ha hög operativ tillgänglighet, samtidigt som hunden tar en beskärd men också avsevärd tid av den militära hundförarens liv och familj 24/7.

Flygteknikern och de underhållsplutoner och så vidare som finns runtom på våra flottiljer lägger en grund för flygtidsproduktionen. Det är ett grannlaga arbete som kräver tålamod, teknisk förståelse och förmåga att tempoväxla samt en god portion social förmåga. Utbildning och praktik varvas hela tiden för att nå en allt djupare kompetens. Vissa blir färdmekaniker på specialflygdivisionen, transporten eller på helikopter – då krävs än mer utbildning innan alla certifikat är på plats.

Hundföraren och flygteknikerna har en hel del gemensamt – båda är verkligen specialiserade och bär på ett stort ansvar och gör skillnad, liksom all annan militär personal. Utmaningen för Försvarsmakten ligger i att fortsätta attrahera dessa specialister som efter gedigen utbildning och träning blivit en del av Försvarsmaktens frontlinje – och att attrahera till fortsatt engagemang och stimulans i sin yrkesutveckling. Detta är också en del i officersprofessionen, där vi genom expertisrollen inom den jurisdiktion vi har att verka, tar ansvar för vår fortsatta professionsutveckling. Inom ramen för vår profession ska vi kollektivt och enskilt också ta detta ansvar, ett ansvar som arbetsgivaren måste bejaka och betala vettig lön för.

för professionen och relevansen, likväl som all beprövad erfarenhet som krävs för utbildning och fortsatt utveckling av både den taktiske officeren och specialistofficeren. Alla aktörer – arbetsgivare, lärosäten, enskilda och vi som yrkesoch fackförbund – har ett ansvar att slå vakt om och utveckla både militärprofessionen och officersprofessionen.

Ett fortsatt engagemang för vår professionsutveckling, med en därtill vederhäftigt kopplad lön är en del i det vi ser som behållaperspektivet, en bra och begriplig löneutveckling och en synbar och förklarande yrkeskarriär inom vår profession. Att behålla personalen är ett grundfundament i rekryteringen!

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Att behålla ­personalen är ett grundfundament i rekryteringen!«

UTVECKLINGEN AV DEN militära professionen, och mer specifikt officersprofessionen, vilar på både ett akademiskt ben och på den beprövade erfarenhetens grund. Ämnet krigsvetenskap med hemvist på Försvarshögskolan är här centralt

EN VIKTIG DEL i behållarperspektivet berör yrkesofficerarnas kompetensdjup, med betoning på specialistofficerarna. Deras fortsatta yrkesutveckling måste byggas på ett tydligt framåtskridande av kompetensdjup – ett kompetensdjup som stimuleras, planeras och efterfrågas. Denna viktiga reella kompetensutveckling ska återspeglas i lönekuvertet, även i innehavd befattning. Årets Rals, som nyligen avslutades på Försvarsmaktsnivån, är ett steg i rätt riktning, men väldigt mycket återstår.

Yrkesofficerarnas löne- och kompetensutveckling och GSS/K-kollektivets anställningsvillkor måste fortsätta tydliggöras och utvecklas positivt, annars är tillväxten i farozonen och våra medlemmar söker sig till andra yrken. Lönebildning måste ske långsiktigt med ett tydligt kompetensfokus. Det är endast om detta sker som Försvarsmakten kan vara den attraktiva arbetsgivare som Stockholm 29 oktober 2021 krävs för att klara de utmaningar som Lars Fresker ligger framför oss inom personalförsörjFörbundsordförande ningsområdet. ⚫

Officerstidningen nr.7, 2021 3

INNEHÅLL, NR 7 2021:

23

30 » Justeringar i den ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skull­e skapa incitament för ett ökat antal sökande « Kadett på Officersprogrammet, i en insändare om behovet av höjd kadettersättning.

AKTUELLT 8 | Kränkningar inom grund­ utbildningen fortsätter

10 | Försvarsmakten vill att fler officerare disputerar

12 | Forskning: tuff start för

nyutexaminerade officerare

16 | Karriärcoacher ska göra att anställda stannar

4 Officerstidningen nr.7, 2021

8

44

I FOKUS 19 | Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland MÖTET

23 | Martin Schüler, officer

och doktorand vid Försvars­ högskolan

ANALYS 28 | Historisk försvarssatsning – men räcker pengarna?

19 FÖRDJUPNING 30 | Psykisk ohälsa

50 | Lägesrapport trebefäls­

INSÄNT OCH DEBATT 45| Försvarsmakten bör agera för att höja kadetternas ersättning

51 | Nu pågår Rals-förhandlingar

KRÖNIKA 48| Cesilia Kabaca Karlsson: ”Anhörigstöd är ett verktyg för maxat stridsvärde”

FÖRBUNDSNYTT

systemet – eventuella individuella prövningar väntar

på förbanden

52 | Porträttet: Erik Tollin, ordförande för OF Marinstaben

Är psykisk ohälsa tabu i Försvarsmakten?

J

ag ställde en fråga på Twitter: ”Hej försvarsmaktsanställda! Vad har ni för tankar kring psykisk ohälsa och hur myndigheten hanterar frågor som rör detta område? Är psykisk ohälsa ett tabubelagt ämne i Försvarsmakten? Eller vågar personal vara ärliga och öppna med hur de mår?”. Jag hade förväntat mig högst ett par svar och var inte beredd på den respons som jag möttes av.

På DM och i mejl trillade vittnesmålen in, både sorgliga och glädjande berättelser.

Först och främst: stort tack för förtroendet och för att ni vill dela med er av era upplevelser.

»På DM och i mejl trillade vittnesmålen och berättelserna in, både sorgliga och glädjande berättelser «

En officer som skrev till mig berättade hur han led av psykisk ohälsa en längre tid innan han tog mod till sig och sökte hjälp i den civila vården. Han var öppen gentemot sin chef om sitt mående och uppmanades att kontakta försvarshälsan. ”Men det vågade jag inte. Jag ville inte skapa ett rehabärende, eftersom jag inte ville ha min ohälsa i skrift på förbandet. Jag litade inte på att det inte skulle användas som ett vapen mot mig senare”, skrev han.

Just rädslan att ärligheten ska påverka ens karriär var något som flera som hörde av sig vittnade om. ”Vi tar fysiska skador på stort allvar i Försvarsmakten, och erbjuder mycket stöd för det, samtidigt som vi arbetar för att hindra att de uppstår. Psykisk ohälsa däremot är vi mycket sämre på att omhänderta”, fortsatte han.

I detta nummer har frilansreportern Anna-Maria Stawreberg fördjupat sig i frågor som rör just psykisk ohälsa och Försvarsmakten. Hon har bland annat träffat stridspiloten Johan Lindqvist, som drabbades av en djup depression. ”Den största rädslan, den allra största stressen var, mitt i min depression, att aldrig mer få flyga”, säger Johan. Han berättar om varför han tycker att det är så viktigt att myndigheten blir bättre på att prata om psykisk ohälsa. Läs mer på sidorna 30–41.

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Johan Alp

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Maria Stawreberg Johan Alp, Kent Eng, Annica Ögren.

NUMMER 7, 2021 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 50.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 8, 23 november Nr 1, 13 januari TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.7, 2021 5

Foto: Försvarsmakten

Taktisk IT för operativ effekt MilDef bygger en säker och digital framtid tillsammans med våra soldater och sjömän. Trygg försörjning och svensk ingenjörskonst. Nu med full kapacitet i vår nya anläggning och huvudkontor i Helsingborg.

Produkter – System – Tjänster Skapar förmåga!

Besök oss på www.mildef.com eller kontakta oss 042-25 00 00 salesse@mildef.com

Säkerhetsklass

SSF3492!

RÖS-SKYDDAT SÄKERHETSSKÅP för servrar i skalskyddsklass SS1/ EMP Säkerhetsskåpet har utvecklats av KAMIC tillsammans med Gunnebo Safe Storage på uppdrag av försvaret. Skåpet är en säkerhetsinvestering för att skydda viktig och känslig information på ex. dataservrar från intrång.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra säkerhetslösningar.

i samarbete med

KAMIC INSTALLATION l www.kamicemc.se GUNNEBO SAFE STORAGE l www.gunnebosafestorage.com

/Aktuellt Stora it-utmaningar på nya ubåtar

ƀ Försvarsmaktens nya ubåtar i Blekinge-klassen kommer att innehålla ett 70-tal it-system, med allt från mindre komponenter med programvara till stora

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta redaktionen på tips@officerstidningen.se

ledningsstödssystem. I en artikel på Försvarets materielverks (FMV:s) webbplats, konstateras att de här systemen måste skyddas mot it-attacker och angrepp som riskerar att göra ubåtarna obrukbara. Eftersom

ubåtar är autonoma när de är till sjöss är risken för it-sabotage som störst när de ligger förtöjda. Därför är det viktigt att ha kontroll över vilka som går ombord på ubåtarna, skriver FMV. /LS

Foto: Kim Svensson/Försvarsmakten

Kronprinsessan Victoria deltog vid invigningsceremonin av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg.

TILLVÄXT

Ytterligare återinvigningar Försvarsmakten ska växa med fem nya regementen och en flygflottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I oktober har tre nya organisationsenheter återinvigts: Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet.

DEN 1 OKTOBER återinvigdes Älvsborgs

q amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg av

kronprinsessan Victoria. Under ceremonin hölls bland annat ett anförande av överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt,

utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust, säger Fredrik Herlitz i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 14 oktober förklarade prins Carl Philip Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala återupprättad. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. Överste Pernille Undén är ny flottiljchef.

2000 avvecklades Dalregementet, I 13, i Falun. 21 år efter nedläggningen var det den 23 oktober dags för regementet att återinvigas.

— Låt återlämna Dalregementets fana, sa Kung Carl XVI Gustaf och förklarade regementet återupprättat. /JOSEFINE OWETZ

Leveransen av nya klar­göringsfordon inleds

ƀ Nu ska de nya klargöringsfordon som Försvarsmakten beställt börja levereras till förband inom flygvapnet. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. De nya klargöringsfordonen utgörs av Mercedes-Benz G300 CDI 6x6 och ska ersätta de så kal�lade Dallasjeepar som flygvapnet använder i dag. Behovet av nya klargöringsfordon är stort, dels på grund av Dallasjeeparnas stigande ålder och dels på grund av utvecklingen inom flygvapnet.

Totalt kommer ett 100-tal klargöringsfordon att levereras. /LS

»Sex Nato-allierade tillsammans med Finland och Sverige har gräns mot Östersjön. Över åren har vi arbetat tätare och tätare tillsammans och sett säkerhetssituationen i regionen försämras. Med Rysslands aggressiva ställning och militära uppbyggnad så gör det här vårt samarbete ännu viktigare. « Det sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till TT i samband med att han besökte marinövning Swenex den 27 oktober.

Med vid besöket på Berga örlogsbas var också försvarsminister Peter Hultqvist och Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen.

Foto: NATO

/Aktuellt ARBETSMILJÖ

Kränkningar inom ­grundutbildningen fortsätter I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

VARJE ÅR FÅR värnpliktiga svara på

q GU-enkäten när det närmar sig slutet på

chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: – Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang. » FörsvarsmakDäremot upplever 28 proten måste i högre cent att det förekommer utsträckning jobba kränkningar och diskriminemer med att ställa ring. Föregående år låg motkrav på att värdesvarade siffra på 30 procent. Överste Peter Nilsson är grunden följs. « Foto: Viktor Persson / Försvarsmakten

Nästan hälften av de värnpliktiga kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, visar enkäten.

8 Officerstidningen nr.7, 2021

ANDELEN KVINNOR SOM upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund.

Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han Olof Wärmländer är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

I ÅRETS ENKÄT har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Foto: Försvarsmakten

Foto: Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten

HALLÅ DÄR… … överstelöjtnant ­Richard Beck-Friis, chef för kommendantstaben på Stockholms slott, där den första högvaktsavlösningen på länge nyligen genomfördes. Vaktparaderna har varit inställda på grund av corona-restriktionerna.

Peter Nilsson vid Högkvartebara hanterar saker som hänt, man måste rets rekryteringssektion säger jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön att officerskåren fått i särskilt och stoppa grunden till detta. Annars kommer uppdrag inom ramen för FM kulturen bara föras vidare, säger han.

Agera, att jobba vidare med FörAv årets enkät framkommer också att värnPeter svarsmaktens värdegrund och pliktiga upplever informationen inför sin Nilsson att coacha unga befäl i ledarskabefattningsutbildning som bristande. Över en pet i syfte att minska ovälkommet beteende. tredjedel uppger att befattningsutbildningen – Alla ärenden som kommer till förbandets stämt dåligt överens med deras förväntningar. /ANNICA ÖGREN kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig komFAKTA mer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för Enkät bland värnpliktiga att hela kedjan ska fungera.

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar Det ska alltid finnas förtrotill att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. endevalda att gå till och som Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildtar det vidare, säger Peter ningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man Nilsson. upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svaraPLIKTRÅDETS OLOF Wärmlände 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt der välkomnar arbetet, men är 35 förband/utbildningsorter representerade i menar samtidigt att det finns undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar mer att göra.

Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

– Det får inte bli så att man

B Berätta vad som ägde rum den 20 oktober.

– Då skedde det första riktiga förbandsbytet. FMTS gick på och avlöste Ing 2 på Stockholms slott. En vaktparad genomfördes med högvaktsavlösning enligt vanlig modell.

B Hur har vakttjänsten vid slotten bedrivits under pandemin?

– Den skarpa bevakningstjänsten har fortsatt precis som vanligt, så vad avser själva grunduppgiften så har det inte varit någon skillnad. Det enda har varit att vi inte har haft något ceremoni vid byte av förband. Eftersom vi haft begränsningsregler på hur många som kan samlas på en allmän plats har det inte varit möjligt att genomföra några sådana, eftersom vi drar mycket uppmärksamhet till oss då vi genomför ceremonier av olika slag.

B Hur känns det att vaktparaderna åter dragit igång?

– Det känns jättebra. Jag tror också att det finns ett behov både för förbanden men också för allmänheten att känna att vi närmar oss något slags slut på den här tiden som varit. /JOSEFINE OWETZ

Officerstidningen nr.7, 2021 9

Foto: Istock

Försvarsmakten ser ett stort behov av disputerade officerare inom flera områden, däribland teknik, cyber, och psykologi.

FORSKNING

Försvarsmakten vill att fler officerare disputerar Försvarsmakten planerar att starta upp ett program för industridoktorander med officerare som går forskarutbildningar vid civila lärosäten. Parallellt införs också ett system för att ta hand om de disputerade militärerna och deras kompetens i organisationen.

FÖRSVARSMAKTEN HAR I många år försökt

tatet blev ganska tråkigt. De flesta doktoranderna genomförde utbildningen, men efter karutbildade officerare. Redan 1992 startade fem år av forskning kunde de komma tillbaka myndigheten ett program för doktorander till Försvarsmakten och erbjudas samma som kallades Överbefälhavarens doktorandtjänst som de hade haft innan de doktorerade. program. Inom ramen för det erbjöds utvalda Många tröttande och gick till civila arbetsgimedarbetare att genomgå en forskarutbildvare istället. Det fanns inget utarbetat system ning för att sedan föra med sig den kunskapen för att ta tillvara deras kompetens och alltihop in i Försvarsmakten. Mellan 1992 och 2010 satsköttes väldigt ad hoc, säger Anders Claréus, sades runt 220 miljoner kronor i ÖB:s doktoforskningssamordnare på Högkvarteret. randprogram, men det blev Men nu införs såväl ett » Jag tror att hela inte som man hade tänkt program för industridoktoFörsvarsmakten sig och efter 18 år lades prorander som ett system för hur grammet ner. dessa de ska omhändertas kommer att vinna på – Idén var god, men resulefter disputation. Som indudet här systemet. «

q tillgodose det interna behovet av fors-

10 Officerstidningen nr.7, 2021

stridoktorander får officerare i Försvarsmakten möjlighet att läsa en forskarutbildning vid ett civilt universitet med bibehållen Anders lön och fortsatt tjänstgöring.

Claréus – Personalplaneringen av de här officerarna ska ske centralt och de ska placeras där det finns behov av just deras spetskompetens. Det kan exempelvis handla om tjänster riktade mot utveckling av materiel på Markstridsskolan, befattningar på Högkvarteret eller lärartjänster på Försvarshögskolan, Men vi kommer inte att konkurrera med Försvarshögskolan. Vi ska komplettera med utbildningar inom områden där FHS inte har examinationsrätt som cyber, teknik, psykologi med mera, säger Anders Claréus. ÄVEN BESLUTET OM vem som ska erbjudas en plats på industridoktorandprogrammet kommer att fattas centralt.

– Jag tror att hela Försvarsmakten kommer att vinna på det här systemet. Det har alltid funnits ett behov av disputerade officerare, men kanske än mer nu när organisationen ska tillväxa, säger Anders Claréus.

Hur många officerare som kan komma att erbjudas plats i programmet och hur mycket utbildningen ska få kosta är frågor som återstår att besvara. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt Psykisk ohälsa bland norska Afghanistan­ veteraner

ƀ En hälsoundersökning bland norska Afghanistanveteraner visar att antalet individer inom gruppen som lider av psy-

kisk ohälsa ökar jämfört med föregående undersökning 2012.

Det uppger Norges försvarsmakt på sin webbplats. Av de drygt 6 200 veteraner som svarade på enkätundersökningen som skickades ut förra hösten, uppgav

10,4 procent att de led av någon form av psykisk o­hälsa. Det är en ökning med 2,2 procent jämfört med tidigare undersökning. Av de svarande uppgav 78 procent att de hade tjänstgjort i situationer med hög hotnivå. 43,5 procent

Generaldirektör för M ­ yndigheten för ­psykologiskt försvar

JÄMSTÄLLDHET

Kvinnohat frodas i anonyma kommentarsfält på försvarsbloggar Svenska försvarsbloggare håller ofta god ton i jämställdhetsfrågor, men i de anonyma kommentarsfälten är inläggen ofta hatiska.

Det visar en studie från Försvarshögskolan.

I UNDERSÖKNINGEN HAR nio försvarsrela-

q terade bloggar studerats ur ett jämställd-

ƀ Henrik Landerholm blir generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar.

Landerholm var tidigare moderat riksdagsledamot och ordförande i försvarsutskottet. Han har även varit rektor för Försvarshögskolan och Sveriges ambassadör i Lettland och Förenade Arabemiraten. Myndigheten ska leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar.

Myndigheten inleder sin verksamhet i januari 2022. /JO

som tar ställning för jämställdhet kritiseras och beskylls för att göra det i raggningssyfte.

För att komma åt motståndet mot kvinnor och hbtq-personer behöver Försvarsmakten arbeta mer förebyggande, säger Aida Alvinius.

– Studier från USA och andra länder visar att chefer har en nyckelroll om man vill åstadkomma en förändring. Nyanställda chefer måste direkt få veta hur de ska agera i jämställhetsfrågor. /LINDA SUNDGREN

» Vi är inne i en omfattande ambitionsökning och förväntningarna på oss att leverera är höga. Jag ser fram emot att tillsammans med FMV:s medarbetare fortsatt få vara med i det omfattande och betydelsefulla arbetet. « Det säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson i en artikel. Regeringen beslutade nyligen att förlänga hans anställning som generaldirektör till 2025. Han har haft posten sedan 2016.

Foto: Istock

hetsperspektiv. Bloggarna själva håller för det mesta god ton, men i de anonyma kommentarsfälten vädras helt andra åsikter.

– En del är aggressiva och ger uttryck för ett starkt hat gentemot kvinnor och hbtq-personer. En del inlägg var riktigt vidriga att läsa, säger Aida Alvinius som genomfört studien tillsammans med forskarkollegan Arita Holmberg.

Vilka som står bakom de fientliga kommentarerna vet forskarna inte, men flera av dem har i alla fall viss insikt i Försvarsmakten, säger Aida Alvinius.

– Motståndet är omfattande.

Många inlägg riktar sig direkt mot kvinnor, men även män

hade upplevt angrepp av fienden och 19,5 procent hade upplevt stunder då de trodde att de skulle dö. Mellan åren 2001 och 2021 tjänstgjorde över 9 000 norska soldater i Afghanistan. /LS

Leveranskontroll av H ­ elikopter 14

ƀ I oktober flög Försvarsmakten hem en Helikopter 14 från Finland. Flygningen ägde rum efter att FMV och Försvarsmakten genomfört en leveranskontroll, där helikoptern modifierats för att nå upp till kraven i grundkontraktet, skriver FMV i en artikel.

Försvarsmakten har 18 helikoptrar av modell Helikopter 14.

Elva av dem behöver modifieras för att få full förmåga och utrustning, vilket görs inom ramen för programmet Retrofit.

Arbetet sker på plats hos leverantörerna i Frankrike och i Finland. Bland åtgärderna ingår att tillföra ny utrustning, som taktisk radar i samtliga helikoptrar. De nio helikoptrarna med sjöoperativ förmåga, utrustas bland annat med sonarsystem, skriver FMV. /JO Officerstidningen nr.7, 2021 11

/Aktuellt

Försvarsmakten köper in nya radarspanings- och ledningsflygplan

ƀ Regeringen har beslutat att Försvarsmakten får köpa in det flygburna radarspanings- och ledningssystemet Globaleye.

Systemet tillverkas av Saab och består av en radar med utökad räckvidd samt flera avancerade sensorer integrerade på flygplanstypen Global 6000 som tillverkas av Bombardier.

– Saabs Globaleye har en kraftfull radar och andra sensorer som höjer vår förmåga att övervaka luftrummet, havet och marken, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson i en artikel på myndighetens webbplats.

Försvarsmakten har tidigare budgeterat för att köpa in nya radarspanings- och ledningsflygplan för att ersätta de två äldre plan av modell ASC 890, som kommer att behöva ersättas under kommande år.

– Ekonomin ryms i vår materialanskaffningsplan, säger Johan Svensson i artikeln.

Saabs Globaleye är ett system som kan upptäcka och följa mål på stora avstånd och bedriva övervakning i luften, på marken och till sjöss samtidigt. Systemet ska också kunna ge stöd till samhället genom koordinering och ledning av räddningsinsatser vid naturkatastrofer eller större olyckor, skriver Försvarsmakten. /JO 12 Officerstidningen nr.7, 2021

Verkligheten ute på förbanden är ofta betydligt mer tidspressad än kadetterna föreställer sig, enligt en ny forskningsstudie.

FORSKNING

Svår start för ny­­utexaminerade Ute på förbanden möts många nyutexaminerade yrkesofficerare av hög arbetsbelastning och otydlighet och deras förväntningar på sitt första jobb stämmer inte alltid överens med verkligheten. Det visar en rapport från Försvarshögskolan.

SYFTET MED FORSKNINGSSTUDIEN var att

q undersöka hur det är att komma som

nybakad yrkesofficer ut till förbanden, mitt under pågående tillväxt. Resultaten visar att många blir väl omhändertagna och att de uppskattar den kollegiala gemenskapen på förban-

Undersökning av föräldrars kunskap ska utveckla information om värnplikt

ƀ I år fick föräldrar till ungdomar som ska mönstra för första gången delta i Plikt- och prövningsverkets undersökning om inställningen till grundutbildning.

– Eftersom vi sett att kunskapen varit låg hos ungdomar om vad totalförsvarsplikten innebär,

den. Men det finns också en hel del utmaningar, som hög arbetsbelastning, tidspressade arbetsscheman och otydliga strukturer kring hur arbetet är organiserat.

– Många upplever att det är mycket att göra ute på förbanden och stressnivån är hög.

ville vi undersöka vårdnadshavares kunskap, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef, Pliktoch prövningsverket.

Syftet var att utveckla informationen kring mönstring och värnplikt.

Resultaten visade att cirka tre av fyra

vårdnadshavare känner till att skyldigheten till mönstring vid kallelse gäller oavsett om man vill göra värnplikt. Däremot kände endast sex av tio till att det är obligatoriskt att göra värnplikt om man blir inskriven. 94 procent kände till att mönstring och värnplikt gäller oavsett kön. /AÖ

Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten

Johan Österberg

lad befattning.

– En del officerare går in som plutonchefer direkt medan andra först kan få tjänstgöra som instruktörer i både ett och två år. Vilken befattning man får beror till stor del på förbandets vakansläge och vilka läckor som behöver tätas först, säger Johan Österberg.

HURUVIDA DEN TILLDELADE

Tempot är högt och man har ibland svårt att hinna med alla arbetsuppgifter, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som genomfört studien tillsammans med forskarassistent Joel Nilsson. Flera studiedeltagare valde att hantera den höga arbetsbördan genom att lägga in obetald övertid.

– Man kanske sticker in ett par timmar på söndagen för att förbereda en övning som ska hållas på måndagen. En del kallar det för karriärstid, obetald övertid som man gör för att på sikt gynna den egna utvecklingen och karriären, säger Johan Österberg.

STUDIERESULTATEN VISAR också att det ofta

finns en diskrepans mellan nyutexaminerade yrkesofficerares förväntningar och den verklighet som de möter ute på förbanden. Det kan handla om både arbetsförhållanden och tillde-

officerare som nu är på väg att gå i pension.

– Om man gör det bygger man karriärer istället för erfarenheter, vilket kan påverka hela organisationen. Man ska inte överdramatisera de här problemen, men oron finns där och många officerare frågar sig vilka erfarenheter som går att rationalisera bort. ”Om det tagit mig elva år att bli fartygschef, men nästa gubbe eller » En del officerare gumma bara behöver göra åtta går in som plutonår, finns det då kunskaper som chefer direkt medjag har som man egentligen an andra först kan kan klara sig utan?”.

befattningen kommer som en överraskning – och kanske även en besvikelse – hänger samman med hur kontakten få tjänstgöra som mellan förbandet och kadetinstruktörer. « FORSKARNA GÅR NU vidare med ten ser ut under utbildningsen uppföljande studie för att tiden. undersöka om arbetsvillkoren för nyutexami– Kadetten har kanske inte varit på förbannerade yrkesofficerarna förändras över tid. Studet på tre år och under den tiden hinner det dien är redan påbörjad. hända mycket. Vissa förband avdelar resurser – Från civil forskning vet vi att flera av de för att hålla kontakten med sina kadetter och problem man upplever som ny på en arbetsär duktiga på att informera dem. Andra har plats brukar avta med tiden. Man lär sig att inte inte de resurserna eller tänker bara inte på springa på alla bollar och att prioritera bland det, och då blir ofta glappet mellan förväntarbetsuppgifterna. Vi vill se om så är fallet även ningar och utfall större, säger Johan Österför officerare eller om den höga arbetsbelastberg. ningen kvarstår, säger Johan Österberg.

Johan Österberg berättar att det också finns /LINDA SUNDGREN en viss oro bland framför allt äldre officerare, men även hos en del yngre, för hur den tilltagande bristen av mer erfarna officerare i högre FAKTA befattningar ska påverka officerskåren som helhet. Flera studiedeltagare betonade att Ny på förband det krävs erfarenhet och tid i I studien Professional Socialization During yrket för att bli en bra ledare Re­structuring: A Study of Workload and Career Time och att det inte är något som som kom i höstas, har intervjuer genomförts med 34 man kan läsa sig till. Samtidigt nyut­examinerade yrkesofficerare med upp till nio månafinns uppfattningen att Förder på förband. Ungefär lika många officerare som svarsmakten kommer försöka specialist­officerare ingick i studien och de representrycka människor snabbare terade en mängd olika förband. Studien har publicergenom systemet för att fylla ats i den internationella, tvärvetenskapliga tidskriften luckorna efter det stora antalet Armed forces and society.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Så många procent av de totalt 5 826 personerna som skrivits in för värnplikt 2021/2022 är kvinnor.

Av det totala antalet inskrivna har 81 procent kallats med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. 19 procent blev inskrivna efter att ha gjort en egen ansökan.

De som kallades till mönstring med stöd av lagen uppgick till cirka 15 000 ungdomar, skriver Pliktoch prövningsverket i ett pressmeddelande.

Officerstidningen nr.7, 2021 13

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Sverige deltar militärt i Mali genom FN-insatsen Minusma, Task Force Takuba och EUTM Mali.

INTERNATIONELL INSATS

Det svenska militära bidraget i Mali förlängs För ”fortsatt stärkt säkerhet i Mali” förlängs det svenska deltagandet inom FN-insatsen Minusma och franska Task Force Takuba.

Ett fördjupat samarbete med Frankrike är viktigt, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Samtidigt har Frankrike själv beslutat att stoppa sitt militära samarbete med Mali.

UTVECKLINGEN I MALI går åt fel håll trots

operationsradie på grund av brist på helikoptrar och sjukvårdspersonal. Dels gäller förlängytterligare runt 5 000 soldater inom franskledningen den franska insatsen Task Force Takuda Operation Barkhane. Under det senaste året ba, där Sverige sedan februari 2021 bidrar med har två militärkupper ägt rum, landet är inne en helikopterburen snabbinsatsstyrka om cirka på sin tredje president och sin femte regering.

150 soldater.

Mot denna bakgrund Enligt försvarsminister fattade svenska regeringen Peter Hultqvist (S) handlar » Skulle det internatioi oktober beslutet att fördet om grundläggande stanella samfundet inte länga det svenska militära bilitet i regionen. engagera sig i Mali, så deltagandet i Mali. Det gäl– Skulle det internatioskulle vi få problem med nella samfundet inte engaler dels FN-ledda Minusma, brottslighet, trafficking, gera sig i Mali, så skulle där Försvarsmakten enligt drogsmuggling, religiös propositionen kommer vi få problem med brottsanpassa verksamhetens jihadism och terrorism. « lighet, trafficking, drog­

q närvaron av 18 000 FN-personal och

14 Officerstidningen nr.7, 2021

smuggling, religiös jihadism och terrorism, säger Peter Hultqvist i en intervju i SvD. Samtidigt har Sverige genom deltagandet i Task Force Takuba fördjupat samarbetet med Frankrike. Något som enligt försvarsministern är viktigt att vidmakthålla.

– Det är oerhört viktigt för Sverige och Skandinavien att ha ett bra samarbete med Frankrike. Vi har olika typer av militärt samarbete med Frankrike och det tänker vi fortsätta med, säger Peter Hultqvist i samma intervju. ÄVEN FÖR EU-SAMARBETET är den här aspekten

viktig, när Storbritannien lämnat och maktbalansen skiftat till Frankrikes fördel.

Frankrike själv har beslutat att stoppa sitt militära samarbete med Mali. Efter militärkuppen i maj sa president Emmanuel Macron att det inte går att arbeta med regeringar som förhandlar med väpnade islamistgrupper.

I september tackade Sverige ja till en förfrågan från Frankrike om att bemanna chefspositionen inom Task Force Takuba.

Enligt det nya beslutet ska Task Force Takuba under första kvartalet 2022 bestå av högst 150 personer. Därefter ska bidraget avvecklas, för att senare samma år komma tillbaka i form av ett medicinskt team om cirka 20 personer. Styrkebidraget inom Minusma beräknas till cirka 220 personer, med möjlighet till förstärkning till högst 470 personer. Under 2023 ska bidraget påbörja avveckling vilken förväntas vara avslutad under 2024. /ANNICA ÖGREN

RÖS • EMP HPM • TEMPEST TIRE SAVER SHIELD™ Hutchinson’s Tire Saver Shield™ is constructed for use in extreme operating conditions. The product is suitable for underground and open-pit mining, port operations, steel industry, precast concrete, • Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

construction, oil and gas, quarry and demolition applications.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

Tire Saver Shield™ is made from a reinforced elastomer material

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

ensuring maximum protection from hazards that compromise the tires vulnerable sidewall. This barrier provides penetration resistance against sharp-edged foreign objects.

BENEFITS OF USING HUTCHINSON’S TIRE SAVER SHIELD™ • Protects the tire sidewall from cuts and impacts • Mirrors the sidewall profile at varied tire operating pressures

Har du ett nyhetstips?

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

• No effect on the operating temperature of the tire • Robust and affordable alternative to tire chains • Safe, secure, and certified mounting methods • Easy to install and maintain

QUICK AND EASY MOUNTING METHODS • The Tire Saver Shield is easily mounted on certified flange with integrated mounting ring for three-piece wheel • Lug Nut Protector with certified integrated mounting ring for use on Class V forklifts • OTR Wheel Engineering can supply one-piece wheels with certified integrated mounting ring

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

The Tire Saver Shield™ is easy to mount and dismount.

The Tire Saver Shield™ mounts directly to the attached mounting ring.

The Lug Nut Protector provides added protection.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

OTR Wheel can integrate the mounting ring or pattern to your wheels.

www.clp.se

PERSONALFÖRSÖRJNING

Karriärcoacher ska ge färre avhopp Nu vill Försvarsmakten satsa mer på att anställda ska kunna nå sina interna karriärsmål för att behålla medarbetarna inom myndigheten. Det nya konceptet KICK ersätter det tidigare livs- och karriärsutvecklingsprogrammet.

UNDER FÖRBANDSNEDLÄGGNINGARNA I

q början av 2000-talet använde Försvars-

inte riktigt utvecklas, man vill stanna inom Försvarsmakten men prova sina vingar och jobba med något annat, säger kapten Nina Hillgren, projektledare för framtagningen av KICK, vid Ledningsstabens chefs- och personalutvecklingssektion på Högkvarteret.

makten omställningsprogrammet LoK för att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, vare sig det skedde internt eller externt. Ett inhyrt och kostsamt program som inte riktigt lönade sig när personal dessutom valde att lämna myndigheten. När avtalen löpte ut mot slutet EN SKILLNAD FRÅN konceptet LoK, som fokuav 2019 påbörjades en översyn av konceptet. serade på anställdas tidigare liv och erfarenKonsulter togs in och programmet jobbades heter, tar KICK i större utsträckning avstamp om. I mars i år togs beslut i ”här och nu” och blickar om införande av det nya framåt på hur en anställd » Den riktar sig till konceptet KICK, som nu ockska kunna nå interna karriindivider som kanske så ägs av myndigheten. ärsmål. Själva programmet känner att något ska– Den riktar sig till indiär förvisso likt det tidigare ver, att man inte rikvider som kanske känner LoK, och innehållet är nu att något skaver, att man paketerat i kategorierna tigt utvecklas. « 16 Officerstidningen nr.7, 2021

kompetens, inspiration, coaching och karriär.

Tillsammans med en handledare kartläggs den anställdas styrkor, drivkrafter och potentiNina ella utvecklingsområden för att få Hillgren en bättre självinsikt och en ökad självkännedom. Den anställde erbjuds därefter coaching för att identifiera vilka resurser, hinder och möjligheter som finns tillgängliga för att nå det önskade läget. I det fjärde och sista steget formuleras en handlingsplan.

– Resultatet av KICK-processen kan handla om att man behöver gå en kurs i till exempel projektledning. Eller så kanske man vill byta inriktning och jobba inom ett annat område. Försvarsmakten har oerhört många befattningar. Det här är en möjlighet för den anställde och hjälp till självhjälp kan man säga, säger Nina Hillgren.

OM EN ANSTÄLLD vill gå en extern utbildning är

det möjligt att genomföra den under arbetstid, även utbildningen ska bekostas av Försvarsmakten.

Enligt Nina Hillgren räknar Försvarsmakten med att KICK kommer att genomföras av runt 200 anställda per år. Processen förväntas pågå under två till tre månader och erbjuds till alla fast anställda i myndigheten. /ANNICA ÖGREN

Foto: Istock

Coacher inom KICK ska finnas tillgängliga på alla garnisonsorter. Totalt handlar det som cirka 50 coacher, både nyutbildade och ”konverterade” från LoK, och som arbetar med KICK på 20 procent av sin ordinarie tjänst inom myndigheten.

/Aktuellt System för belöning av förtjänstfulla insatser

ƀ Förtjänstutredningen föreslår ett återupptagande av Svärdsorden – ursprungligen belöning åt officerare för tapperhet – som genom ordensreformen lades

vilande 1974 och sedan dess tilldelats utländska medborgare.

Som en del av kulturarvet vill man nu återuppta ordensväsendet även för svenska medborgare i ett nytt modernt system som speglar vår tid. Det riktar sig till

insatser som har stor betydelse för svenska samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där denne verkar. Den nya förordningen föreslås börja gälla 1 januari 2023. /AÖ

Bild: Tham och Videgård arkitekter

TILLVÄXT

Skarpladdad kontroll till sjöss

ƀ I anslutning till den ryska övningen Zapad fick Försvarsmaktens ubåt HMS Uppland i september en oväntad order som hittills hållits hemlig: att möta upp HMS Pelikanen ute till sjöss och lasta på skarpa torpeder. En komplex operation för att testa förmågan i krig.

Andra förband medverkade med stöd och torpeder fraktades både med fordon och ombord på HMS Pelikanen, marinens enda robot- och torpedbärgningsfartyg.

– Det här handlar om att kontrollera alla små detaljer i händelsekedjan för att se om det fungerar. Marinen löste uppgiften precis som de skulle göra under ett yttre hot, säger brigadgeneral Peder Ohlsson, ställföreträdande marinchef, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. /AÖ

Övningsledare bötfälls för sprängladdning

2 800 kvadratmeter Så stor kommer den nya mässbyggnaden på Militärhögskolan Karlberg att bli. I takt med att Försvarsmakten växer utökas också elevplatserna på officersutbildningen. För att möta de växande kullarna behöver skolan byggas ut. Under sommaren 2021 hölls en arkitekttävling, med uppdraget att rita en ny mäss med tillhörande matsal.

Det vinnande bidraget kommer från Tham och Videgård arkitekter. ”Nu sätter arbetet med detaljplan och bygglov igång, en process som beräknas ta cirka 1,5–2 år. Därefter kan vi gå vidare med själva byggandet av mässen”, säger Pär Åkesson, projektledare på Fortifikationsverket, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

ƀ En övningsledare i Försvarsmakten ska betala 40 dagsböter om totalt 12 000 kronor för att ha genomfört fyra sprängningar med sprängladdningar på ett kilo under en övning i Enköping i april, rapporterar nyhetsbyrån Siren. Eftersom gällande tillstånd bara medgav maximalt 125 gram sprängämne per laddning klassas händelsen som otillåten miljöverksamhet, enligt ett utfärdat strafföreläggande från Åklagarmyndighetens riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål. Åklagaren menar att gärningen har skett av oaktsamhet.

Ett utfärdat strafföreläggande måste godkännas av den misstänkte, och har då samma verkan som en dom. Om den misstänkte inte godkänner föreläggandet kan åklagaren väcka åtal och saken prövas av domstol i stället. /JO Officerstidningen nr.7, 2021 17

”Det finsk-svenska försvarssamarbetet har ett ovanligt brett politisk stöd såväl i Finland som i Sverige”, skriver örlogskapten Jarkko Sirkkanen, stabsofficer vid Huvudstabens planeringsavdelning och major Daniel Huotari, tidigare utbytesofficer vid Ledningsstaben på Högkvarteret.

18 Officerstidningen nr.7, 2021

I fokus: Svensk-finska alliansen

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland accelererar Sverige och Finland har en lång tradition och historia av samarbete inom försvarsområdet.

Hur samarbetar Sverige och Finland på militär­ strategisk nivå och varför? text: Örlogskapten Jarkko Sirkkanen, stabsofficer vid Huvudstabens planeringsavdelning & major Daniel Huotari, tidigare utbytesofficer vid Ledningsstaben på Högkvarteret.

DET FINLANDSSVENSKA FÖRSVARSSAMARBETETS histo-

q ria sträcker sig ända till början av den finska själv-

ständigheten och innefattade då främst planeringen av Ålands försvar till skydd mot rysk och senare tysk (efter 1933) invasion. Såväl Finland som Sverige planerade att med militära förband skydda Åland och med skyddsmineringar trygga de för sjöfarten viktiga farlederna.

Efter finska vinterkrigets utbrott inledde Sverige ett omfattande bistånd till stöd för de finska krigsansträngningarna. Stödet innefattade såväl krigsmateriel som frivilliga förband. Som exempel kan nämnas att cirka en tredjedel av flygvapnets plan var insatta för luftförsvaret av norra Finland samt den Svenska Frivilligkåren, vilken genom att avlösa finska förband i norr möjliggjorde en förstärkning av den östra fronten längre söderut. Sammanlagt deltog runt 8 000 svenska frivilliga i det finska vinterkriget. Under fortsättningskriget deltog också den Svenska frivilligbataljonen, vilken sattes in till försvar av Hangö Udd. Efter fortsättningskriget, som bland annat innefattade samarbetet Operation Stella Polaris, där en avsevärd del av finsk signalspanings underrättelseinformation och personal i samarbete med försvarsstaben överflyttades till Sverige. Olikheter i ländernas grundförutsättningar (neutraliteten) kom till del att begränsa det fortsatta öppna och omfattande samarbetet, men detta till trots kom

Ålandsfrågan och underrättelsesamarbetet att förbli i centrum genom hela kalla kriget.

Efter kalla kriget och Sovjetunionens sönderfall kom försvarssamarbetet till stor del att kanaliseras via det nordiska samarbetet och dess olika strukturer. Samarbetet kom exempelvis att kretsa kring materielområdet samt uppsättningen och genomförandet av internationella krishanteringsoperationer. År 2009 slogs de nordiska samarbetsforumen samman i det som kom att kallas Nordic Defence Cooperation (Nordefco).

DET UTÖKADE BILATERALA militära

samarbetet började intensifieras hösten 2013 och den 6 maj 2014 undertecknade Sveriges och Finlands försvarsministrar en avsiktsförklaring, Action Plan for Deepened Defence Cooperation between Sweden and Finland. Dokumentet beskriver målsättningar med det utökade militära samarbetet samt de inledande stegen framåt för att nå dessa. I och med den utökade militära aktiviteten i Östersjöområdet de senaste åren kom det intensifierade bilaterala samarbetet att uppfattas än mer i tiden.

Toppdokumentet för det militära samarbetet utgörs av Samförståndsavtalet, Memorandum of Understanding between the Government of the Republic of Finland and the Government of the Kingdom of Sweden on Defence Cooperation (FISE MoU), Officerstidningen nr.7, 2021 19

I fokus: Svensk-finsk allians

det skrevs sedan under den 9 juli 2018. Den centrala målsättningen enligt samförståndsavtalet utgörs av ”förmågeutveckling för möjliggörandet av gemensamma operationer”. De gemensamma operationerna omfamnar per definition hela konfliktskalan (från fred via kris till väpnad konflikt) med grundförutsättningen att nationella (politiska) beslut fattas för genomförandet. Den gemensamma planeringen genomförs på operativ- (joint) och försvarsgrensnivå (taktisk) samt innefattar erforderliga stödfunktioner.

Ett utökat militärt samarbete bidrar såväl till säkerheten i Östersjöområdet som till den nationella förmågeutvecklingen. I samförståndsavtalet lyfter man fram 20 delområden inom vilka man avser fördjupa samarbetet.

DEN NUVARANDE POLITISKA inriktningen

DEN MILITÄRSTRATEGISKA styrningen

sker via ett så kallat militärstrategiskt koncept. Konceptet, som undertecknades av Försvarsmaktens överbefälhavare samt finska försvarsmaktens kommendör i december 2019, syftar till att förankra samförståndsavtalet till den militära nivån samt att utarbeta strukturer och målsättningar för det militära samarbetet.

20 Officerstidningen nr.7, 2021

Foto: Försvarsmakten

för det fördjupade försvarssamarbetet kommunicerades i en gemensam artikel den 14 december 2019. I denna presenterade de båda försvarsministrarna nya fokusområden för samarbetet enligt nedan: • Ö vningar på politisk nivå (minister- och högre tjänstemannanivå) skall fortsätta.

• En juridisk analys skall genomföras i syfte att tydliggöra behovet av förändringar i gällande nationella lagstiftningar och/eller införandet av nya bilaterala strukturer till stöd för samarbetet.

• Ett bilateralt avtal för värdlandsstöd till stöd för genomförandet av gemensamma operationer skall utarbetas.

• Förutsättningarna för skapande av gemensam lägesbild skall förbättras.

• Förutsättningarna för ett fördju»DEN VIKTIGASTE HÖRNSTENEN I pat samarbete inom ytövervakDET FINSK-SVENSKA FÖRSVARSning och skydd av nationell inteSAMARBETET KAN SÄGAS VARA gritet skall klarläggas.

DET ÖMSESIDIGA FÖRTROENDET.« • Förutsättningarna för effektivare koordinering av deltagandet i internationella krishanteringsoperationer skall klarläggas.

De ovan beskrivna politiska fokusområdena klarlägger målsättningarna enligt samförståndsavtalet. Försvarssamarbetet drivs med andra ord av en gemensam politisk ambition vilken i sin tur styr de beslutade militära samarbetsstrukturerna.

Konceptet beskriver samarbetets militärstrategiska målsättningar och tidtabellen för att uppnå förmågan till gemensamma operationer. Vägen mot genomförandet av dessa gemensamma operationer beskrivs via en ”vägkarta” (roadmap) inkluderande beslutspunkter och till dessa kopplade konkreta förmågor. Att uppnå interoperabiliteten kräver målsättningar utsatta från den operativa nivån, som beskrivs i en årligen uppdaterat verksamhetsplan.

En särskild ledningsstruktur är uppbyggd kring försvarssamarbetet. På den militärstrategiska nivån leds arbetet via en militärstrategisk samordningsgrupp bestående av strategi- och operationschefen tillsammans med deras svenska motsvarigheter (chefen för Ledningsstabens inriktningsavdelning och chefen insats). Samordningsgruppen utarbetar och fastställer årligen verksamhetsplaner och styrdokument samt följer upp och avrapporterar utvecklingen inom samarbetet.

Samordningsgruppen stöds av en strategisk planeringsgrupp bestående av FISE-sakkunniga handläggare vid Huvudstaben och Högkvarteret. Planeringsgruppens uppgifter innefattar naturligen planering, att förbereda och genomföra styrgruppens möten samt att utarbeta beordrade styrdokument för styrning och avrapportering av försvarssamarbetet.

Den operativa nivåns arbete genomförs i två arbetsgrupper. Uppgiften till båda arbetsgrupperna är att utarbeta, förbereda samt verkställa ingångsvärden för såväl förmågeutveckling som genomförandet av gemensamma operationer. Arbetsgrupperna består av representanter från samtliga försvarsgrenar, truppslag och stödfunktioner.

Utvecklingen inom försvarssamarbetet redovisas årligen till den politiska nivån. Rapporten, som utarbetas i nära samarbete mellan de respektive försvarsmakterna, innefattar den militära nivåns förslag på förbättringsåtgärder för en fortsatt utveckling av det militära samarbetet. Försvarsministerierna kan sedan nyttja de redovisade förslagen vid utarbetande av de nationella styrdokumenten till respektive försvarsmakt.

AVSEENDE DET FINSK-SVENSKA försvarssamarbetet återfinns ett ovanligt brett politisk stöd såväl i Finland som i Sverige. Detta stöd är mycket gynnsamt för utvecklingen och fördjupningen av samarbetet då den politiska nivån ansatt detta utan att sätta gränser för det på förhand.

Den viktigaste hörnstenen i det finsk-svenska försvarssamarbetet kan sägas vara det ömsesidiga förtroendet. Såväl i Finland som i Sverige behöver man ha en realistisk uppfattning om sin motparts kapacitet och intressen på operativ, militärstrate-

DET FÖRDJUPADE FINSK-SVENSKA försvarssamarbetet har de senaste åren accelererat. En inbromsning kan inte skönjas så länge enighet råder inom de politiska, militärstrategiska och operativa-taktiska nivåerna avseende vilja och målsättningar att fördjupa samarbetet. Mervärdet av samarbetet för det nationella försvaret har erkänts i vidare kretsar vilket exemplifieras av de senaste årens ökning av aktiviteter inom bilaterala och multilaterala samarbetskombinationer.

I framtiden syns en än tätare koordinering mellan Finland och Sverige av det multinationella försvarssamarbetet. Att framföra en samfälld hållning, utifrån ett gemensamt perspektiv, i diskussioner inom till exempel EU och Nato, kan förstärka ländernas budskap och ökar förtroendet och tyngden bakom vårt samarbete. Att i alla lägen och forum inta samma hållning är inte ändamålsenligt men att ömsesidigt orientera och koordinera sina budskap tjänar båda ländernas intressen samtidigt som det odlar och upprätthåller förtroende dem emellan.

I linje med tesen ”Fight as you train, train as you fight” kommer de större multinationella övningarna som genomförs i Finland och Sverige planeras i ännu högre utsträckning av de två länderna. Detta synsätt, att ländernas bilate-

rala försvarssamarbete tas i beaktande vid planering av övningarna, har redan påbörjats både i Finland och i Sverige.

DEN POLITISKA LEDNINGEN i Finland och Sverige har angett som riktlinje att försvarssamarbetet ska ske utan på förhand angivna begränsningar. Detta möjliggör att samarbetet fördjupas inom samtliga kris- och konfliktnivåer utan separata politiska beslut. Den svenska regleringen i lag möjliggör dessutom ett avsevärt snabbare och smidigare givande och mottagande »DE NUVARANDE, OCH TIDIGARE, av stöd i de lägre konfliktnivåerna då beslutsmandat avseende detta FINSKA OCH SVENSKA FÖRSVARShar överförts från riksdagen till MINISTRARNA HAR GENOMFÖRT regeringen. Vi kan också skapa oss FLER MÖTEN SJÄLVA ELLER I EN en gemensam lägesbild genom till STÖRRE KRETS ÄN MED NÅGOT exempel samarbetsforumet SUCANNAT PARTNERLAND.« FIS (Sea Surveillannce Cooperation Finland Sweden). Vi kan öva oftare och smidigare med stöd av Cross Border Training-konceptet och vi avsätter årligen personal för utbyte inom olika typer av utbildning.

I den fortsatta fördjupningen av samarbetet behöver fördelar och skyldigheter kontinuerligt avvägas. Denna analys görs naturligt nog avseende alla våra försvarssamarbeten. Finland är fortsatt alliansfritt och alla våra försvarssamarbeten sker även fortsättningsvis med detta som utgångspunkt.

Foto: Försvarsmakten

gisk och politisk nivå. Detta är endast möjligt genom en öppen och gemensam uppfattning om vilka intressen man delar och där de skiljer sig. I en värld av begränsade resurser utgörs den röda tråden av den nationella nyttan av samarbetet – hur gynnar samarbetet den nationella försvarsförmågan? Den nationella nyttan av ett försvarssamarbete formas genom gemensamma intressen. Genom att identifiera och utveckla de gemensamma intressena är det möjligt att åstadkomma mer än en inställning som bygger på ”vi gör inte detta då det inte direkt gynnar oss”. I denna dialog är det viktigt att ett förtroende finns för att de egna perspektiven och målsättningarna redovisas öppet.

Ett oundvikligt villkor för att bygga detta förtroende är att bygga goda relationer på alla nivåer. De nuvarande, och tidigare, finska och svenska försvarsministrarna har genomfört fler möten själva eller i en större krets än med något annat partnerland. Viljan och nödvändigheten av att odla personliga kontakter mellan den högsta politiska ledningen har varit uppenbar. Motsvarande täta relationer återfinns på alla nivåer av de andra delarna inom FISE-samarbetet. En fortsatt och tät kommunikation på alla nivåer är också ett konkret resultat av samarbetet vilket ökar förståelsen för hur länderna tänker och verkar.

VID EN VIDARE granskning av försvarssamarbetet är det noterbart att frågan inte handlar om en dikotomi, i den meningen att nyttan endast avgörs om militärt stöd kan påräknas eller ej. Olika samarbetsforum och försvarssamarbeten verkar redan nu gynnsamt på det nationella försvaret. Interoperabilitet och kunskap om partners processer och förmågor tillsammans med ömsesidigt förtroende är alla hörnstenar för försvarssamarbete. Ur detta åstadkoms ett bilateralt- och multilateralt nätverk som Finland på senare år har strävat efter att bygga upp. Det är viktigt att identifiera partners med liknande uppfattningar och gemensamma intressen med vilka man kan verka effektivt om så krävs. Vi förbereder oss dock alltid för att kunna klara oss själva.

Denna grundsyn är väl känd i Finland, och var så även för tidigare generationer. ●

ƀ Denna text har tidigare publicerats i finska Officersförbundets medlemstidning Sotilasaikakauslehti.

Officerstidningen nr.7, 2021 21

22 Officerstidningen nr.7, 2021

Mötet: Martin Schüler

»Att som officer forska i Försvarsmakten är väldigt ­utmanande« Under övning fokuserar arméförbanden för mycket på att vinna striden och för lite på att bygga kunskap.

Det säger major Martin Schüler som nästa år disputerar med en avhandling om säkerhetsklimat och lärande i Försvarsmakten. Genom doktorandtjänsten har han fått nya insikter om den organisation som han trodde att han kände och förstod. text: Linda Sundgren foto: Johan Alp

Officerstidningen nr.7 2021 23

Mötet: Martin Schüler

D

en här dagen skulle Martin Schüler befunnit sig i Kanada och presenterat en studie om hur olika Twitterkonton samverkar med varandra, för forskare inom militär ledning. Men på grund av pandemin har mötet omvandlats till ett digitalt event och Martin Schüler har fått tid över att besöka Officerstidningens redaktion i Stockholm för en intervju om sin pågående doktorsavhandling.

Sedan han började doktorandtjänsten vid Försvarshögskolan 2017 har forskningen tagit en betydande del av hans vakna tid i anspråk och stundtals varit en svår konkurrent om utrymmet med familjen. Ändå tvivlar han inte på att han valde rätt som kompletterar officersyrket med en akademisk karriär.

– Det här är första gången jag känner att jag gör något vettigt i Försvarsmakten, säger han och lutar sig tillbaka i stolen på andra sidan det runda konferensbordet.

– Som doktorand får jag tänka och jag upplever att jag har något att bidra med.

Men att gå från officer till forskare med uppdrag att studera den egna organisationen har inte varit någon enkel resa, förklarar Martin Schüler. Efter 15 år i Försvarsmakten trodde han att han kände och förstod verksamheten, men den uppfattningen har kommit på skam. Doktorandstudierna har kastat nytt ljus över tillvaron och sådant han tidigare tog för självklart ter sig numera ibland i det närmaste obegripligt.

– Min bild av Försvarsmakten har raserats fullständigt och flera gånger har jag slagits av att jag inte förstår varför vi agerar som vi gör. Att vara lydig och lösa uppgifter har varit naturligt, men när jag nu har möjlighet att se uppgiftlösandet från olika perspektiv blir det även problematiskt. Vissa chefer vill ge sken av att vara handlingskraftiga och kompetenta och i sin iver utsätter de sin personal för farliga situationer helt i onödan.

SOM DOKTORAND LÄR sig Martin Schüler ett visst förhållningssätt, att vara nyfiket kritiskt undersökande och granskande. Att börja ifrågasätta ”gamla sanningar” är en naturlig del av den processen.

– Men det kan vara ganska jobbigt också, säger han. Att som officer forska i Försvarsmakten är väldigt utmanande och det skapar

24 Officerstidningen nr.7, 2021

Martin Schüler fick idén att doktorera när han 2006 mötte en doktorand under en arméövning. 2017 började han sin doktorandtjänst vid Försvarshögskolan.

en ensamhet som jag måste hantera. Även om jag befinner mig tillsammans med andra är jag själv med mina forskningsfrågor. Det finns inget Prio-hjälpcenter som jag kan ringa och rådfråga.

MARTIN SCHÜLER FORSKAR om lärande och hur grupper uppfattar områ-

det säkerhet i Försvarsmakten. Som fältstudie använder han övningsverksamheten inom armén där han följer förberedelser, genomförande och efterarbete kring övningar.

– Övningar inom armén är centrala eftersom de inte har samma närhet till skarp insats i det dagliga arbetet som flyget och marinen. SamtiFAKTA digt finns det en osäkerhet kring övningsverksamheten. Under mina intervjuer har jag märkt att folk har mycket lättare att prata om säkerhet Avhandlingen under insats eller i vardagen än vid övning. Att Marin Schülers doktorerar inom området arbetsmiljölagen gäller vet man om, men de flesta arbetsintegrerat lärande. I sin avhandling tror att den kommer att upplösas och ersättas av studerar han säkerhetsklimatet inom något annat i händelse av krig. Och frågan är hur Försvarsmakten och hur organisationen vi då ska öva för att förbereda oss? Vilken hänsyn tar hand om de erfarenheter som uppstår ska vi ta till säkerhet och arbetsmiljö om vi ändå i samband med övning. Hans doktorandinte tror att det kommer att gälla i ett skarpt läge? tjänst är hos Försvarshögskolan, men Hans studier visar också att det finns brister i eftersom FHS saknar examinationsrätt hur säkerheten hanteras i samband med övning. på doktorsnivå inom Martin Schülers – Försvarsmakten ser ofta på säkerhet som forskningsområde är han också knuten något man kan lägga utanpå den övriga verksamtill Högskolan Väst i Trollhättan.

Martin Schüler Ålder: 42.

Yrke: Officer, major till graden, och doktorand vid Försvarshögskolan.

Familj: Gift med Heidi, två barn, 9 och 10 år gamla, samt den spanska vattenhunden Cleo.

Bor: Vid Nya varvet i västra delen av Göteborg.

Intressen: Gillar att dyka, ”men det var länge sedan jag hade tid för det”. Nu ägnas den begränsade fritiden åt familjen. En kväll i veckan är han med dottern i stallet och han följer med sonen som tycker om att klättra.

DET HÄR ÄR FÖRSTA GÅNGEN JAG KÄNNER ATT JAG GÖR NÅGOT ­VETTIGT I FÖRSVARSMAKTEN. heten. Först gör man en plan och sedan tillför man lite säkerhet också.

Går det att arbeta med säkerhet på det sättet?

– Nej, det är helt omöjligt. Risken är stor att säkerhetslösningarna upplevs som krångliga och hindrande. Man måste ha med säkerhetstänket från början. Säkerheten ska vara en så naturlig del av arbetet att man knappt tänker på att man gör det.

Martin Schüler menar att synen på säkerheten under övning påverkas av mekanismer som finns inbyggda i Försvarsmaktens organisation. Dessa mekanismer ifrågasätts sällan, trots att de ibland riskerar att bli kontraproduktiva. En sådan mekanism är viljan att vinna striden.

– Att vinna striden är centralt under övning och uppmuntras av Försvarsmakten, trots att utgången egentligen inte säger något om förmågan hos varken den som vinner eller den som förlorar. Övningen blir som en ritual där vi talar om vem som är kapabel och vem som inte är det.

Problemet, säger Martin Schüler, är att striden under en övning aldrig är autentisk. Den är en planerad konstruktion som har ytterst lite med verkligheten att göra och utan autenticitet går det heller inte att dra

slutsatser utifrån utfallet av striden. Han lyfter fram Northern Wind 2019 som exempel.

– Hur sannolikt är det att en norsk brigad kommer att anfalla Sverige från norra Finland och utan flygunderstöd, utan logistikstöd och så vidare? En förmodad fiende kommer heller inte att ha de vapensystem som användes under den övningen. Att med de här förutsättningarna dra några användbara lärdomar utifrån vem som vinner striden är svårt. ÄNDÅ TAR VILJAN att vinna ofta överhanden, konstaterar Martin Schüler. Och när begäret blir starkare än ambitionen att lära, då är deltagarna också beredda att gå utanför spelplanen för att nå målet. Det kan tyckas rationellt i stunden, krigslist, men samtidigt faller planeringen och det skapar orättvisa förutsättningar för de övade. Martin Schüler talar om att hamna i ett tillstånd där vinsten överskuggar både säkerheten och lärandet.

– Det är lätt att fastna i ett gamer mode och då är man beredd att ta ganska stora risker. Vissa chefer blir till och med arga när Säkerhetsinspektionen kommer och

Officerstidningen nr.7 2021 25

Mötet: Martin Schüler

Att ställa sig vid sidan av och kritiskt granska den organisation han lärt sig att lyda, har inte varit ett lätt steg att ta, enligt Martin Schüler.

En annan mekanism som påverkar säkerhet och lärande under övning är inställningen till tid. Snabbhet premieras i Försvarsmakten och uppfattas som tecken på beslutsamhet och skicklighet. Men fokuseringen på snabba beslut kan leda till fel och brister som fortplantar sig och blir till sanningar - ett skadligt lärande som riskerar att öka sårbarheten. Dessutom är tidsaspekten intressant ur ett övningsperspektiv, menar Martin Schüler.

– Tidigare hade vi benämningen R10 på vissa förband som talade om inom hur många dygn förbandet skulle vara operativt. Då kan det omöjligen ta mer än tio dagar att förbereda förbandet för övning. Ändå kan vi börja planera ett halvår i förväg och beställa hem materiel och utrustning, en form av förbandsdoping inför övningen. Men om ett förband inte ens kan vara redo för övning på utsatt tid, hur ska det då kunna vara det i krig?

MARTIN SCHÜLERS INTRESSE för säkerhetsfrågor väcktes i bör-

ska göra sina inspektioner under en övning.

De menar att inspektörerna hindrar dem från att lösa uppgiften och vinna striden. Striden är sockerbiten som drar till sig all uppmärksamhet.

Men det här betyder inte att övningar saknar betydelse, framhåller Martin Schüler. Han säger att övningar är ett viktigt verktyg för att testa system och bygga kunskap. Däremot behöver fokus flyttas från själva striden till andra moment under övningen.

– Det finns väldigt mycket vi borde öva, men som vi av olika skäl inte gör i dag. Vi övar exempelvis inte logistik eftersom det anses för dyrt. Vi övar inte hela sjukvårdskedjan eftersom det är för krångligt med skadade och vi övar inte med autentiska värden för indirekt eld. Här menar jag att vi behöver tänka om och ställa oss frågan varför vi övar och vad vi vill uppnå, säger han och fortsätter.

– Under en övning händer det otroligt mycket hela tiden som vi borde dra lärdom av, men för att kunna göra det behöver vi pausa oftare och reflektera. Kanske behöver också övningsledningen ta ett kliv tillbaka och låta folk misslyckas. I dag hjälper de till väldigt mycket och kan till och med visa övad personal var motståndaren befinner sig. Det finns ett osynligt kontrakt mellan blågula och övade vilket bidrar till att förbandet inte behöver hantera alla säkerhetsuppgifter under en övning.

Karriär 1998: Värnplikten, K3.

2001: Yrkesofficersprogrammet.

2003: Teknisk officer vid P4 med tjänstgöringsort Karlsborg.

2010: Sjukhuskompaniet vid Trängregementet i Skövde.

2015: Kandidatexamen.

2016: Magisterexamen.

2017: Stabsutbildning på ­Försvarshögskolan.

Doktorandutbildning vid Försvarshögskolan/ Högskolan Väst i Trollhättan inleds.

STRIDEN ÄR SOCKERBITEN SOM DRAR TILL SIG ALL UPP­MÄRK­SAMHET. 26 Officerstidningen nr.7, 2021

jan av 2007, när han tjänstgjorde som tekniker på K 3. Året innan hade de första terrängbil 16 (Galten) levererats till förbandet. Martin Schüler var en av de första att genomföra förarbevisutbildningen på fordonet med klassiska förarprov, däribland undanmanöver för älg.

– När jag väjde svajade bilen till och den var så tung att den gick omkull och rullade runt. Vi slog oss ganska ordentligt och fick åka ambulans till sjukhuset. I haveriutredningen gick man relativt hårt åt övningsledaren medan den sydafrikanska tillverkaren av fordonet undrade varför vi skulle väja för älgar när vi satt i ett bepansrat fordon. Vi borde bara köra rakt på djuret, menade de. Under utredningen blev det tydligt att olika säkerhetskulturer möttes och jag tyckte att det var intressant.

Tankarna om att doktorera hade fötts redan året innan olyckan med Galten, men vägen fram till en forskarutbildning var inte självklar. Som officer utbildad i det gamla systemet hade Martin Schüler knappt några högskolepoäng alls och en doktorandtjänst kräver magisterexamen. En förflyttning från teknikertjänsten på K 3 till sjukhuskompaniet på Trängregementet i Skövde kom att bli en dörröppnare. Han fick möjlighet att under tre år läsa en fil kand i psykologi inriktad mot risk och säkerhet parallellt med arbetet. Därefter blev det ytterligare två års studier till en magisterexamen.

– Under de här åren jobbade jag 100 procent och pluggade 100 procent. Enlig dealen med arbetsgivaren fick jag vara borta på föreläsningar två dagar i veckan och arbetstiden jag förlorade tog jag igen på nätter och helger. Jag ville inte att arbetet skulle bli lidande och jag ville heller inte mjölka organisationen. Visst var det tufft ibland, men det gick.

NU BEFINNER SIG Martin Schüler i slutfasen av sin doktorandperiod och går allting vägen disputerar han i maj. Steget därefter är i dagsläget oklart, men ambitionen är att stanna i Försvarsmakten och fortsätta att forska och undervisa.

– Jag vill vara med och bidra till lärandet i Försvarsmakten och utveckla ny kunskap, säger han.

Men är Försvarsmakten redo för det här? Att bli kritiskt granskad och ifrågasatt inifrån av doktorerade officerare som du själv?

– Nej, absolut inte. Inom områden som teknikutveckling, som inte är så känsligt och laddat, är det nog enklare. Men när det handlar om människor och hur man utbildar och tränar kommer det förmodligen att bli jobbigare. Samtidigt är det nödvändigt om vi ska kunna bygga upp en militär profession som vilar på vetenskaplig grund.

EN SÄKER SMARTPHONE TIGER

Tiger/R – säker smartphone och platta baserad på Samsung KNOX

Vi utvecklar säkra mobiler och plattor för att du skall kunna tala ostört. Vi kallar dem Tiger/R och utrustar dem alltid med Sectra Mobile VPN.

Sectra Communications AB • communications@sectra.com • communications.sectra.com

Analys: Försvarsekonomi

Historisk försvarssatsning – men räcker pengarna? Ökningen av anslagen till Försvarsmakten är de största på åtminstone 70 år, men trots historiska resurstillskott är det tveksamt hur långt pengarna räcker. Efter decennier av underfinansiering finns ett uppdämt förmågebehov som nu behöver åtgärdas, vilket innebär utmaningar för hela Försvarsmakten. Inte minst inom materielförsörjningen som präglas av en växande fåtalsproblematik med allt färre och dyrare materielsystem.

R

egeringens försvarspolitiska inriktningsproposition från 2020 föreslår en ökning av det militära försvarsanslaget, från 66,1 miljarder 2021 till 88,7 miljarder kronor 2025.

Resurstillväxten utgör den största procentuella ökningen av Sveriges försvarsutgifter sedan tidigt femtiotal. De historiska anslagsökningarna sker dock i ljuset av historiska utmaningar, där Sveriges förmåga att möta ett försämrat omvärldsläge försvåras av tidigare decenniers underfinansiering. Detta har lett fram till uppdämda förmågebehov som nu behöver åtgärdas. Utmaningarna berör hela försvaret, inklusive materielförsörjningen som präglas av bristande finanser tillsammans med ökade krav på bättre och dyrare materielsystem. Det har skapat en framväxande fåtalsproblematik där ett stadigt minskande av antal förband och materielsystem gör det allt svårare att lösa uppgifter.

Nuvarande inriktningsproposition söker bromsa denna utveckling genom att förflytta fokus till ett volymmässigt större, mer uthål28 Officerstidningen nr.7, 2021

ningar. Redan nu förefaller anskaffningskostnaden av såväl stridsflygplan JAS 39 Gripen E som Blekinge-ubåtarna att överstiga ursprungliga projektkalkyler. Sådana fördyringar beror till stor del på den inneboende svårigheten att beräkna kostnader för teknologier och komponenter som ofta behöver utvecklas samtidigt som själva materielsystemet de ska ingå i. Men fördyringar beror också på den strukturella överoptimism som ofta präglar militär materielförsörjning. Alla inblandade beslutsfattare – politiker, myndigheter och industrin – vill se projektet genomföras och lyckas. Därför finns en inbyggd optimism bias att underskatta risker och komplikationer, eftersom dessa skulle kunna göra utvecklingsprojektet oattraktivt eller rentav omöjligt att genomföra.

ligt och nationellt inriktat försvar. En betydande andel av de anslag som aviseras i regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition och i den senaste budgetproposition allokeras till just materiel. Nära 27 procent av försvarsbudgeten planeras att gå till materielanskaffETT EXAKT SVAR på frågan om de nu anslagna ning år 2021 och andelen förväntas växa till medlen kommer att räcka, skulle kräva en 36 procent år 2025. Därutöver går ungefär spåkula. Däremot kan det vara en poäng att 15 procent till vidmakthållande av materiel diskutera vilka faktorer som påverkar hur under inriktningsperioden. Materielsatsninglångt pengarna räcker. Först arna planeras gå till att underhålla, uppgradera och ersätta » DEN SNABBA TEKNOLOGI­ och främst är det viktigt att konstatera att kvalitet kosförsvarets befintliga system, UTVECKLINGEN I VÅR OM­ En avgörande fråga är men även till att anskaffa ny VÄRLD KAN SNART TVINGA tar. hur mycket materiel som ska och mer avancerad materiel OSS ATT TÄNKA BORTOM AV­ nyanskaffas och hur myckför att utöka Försvarsmaktens VÄGNINGEN KVALITET ELLER et äldre materiel som kan förbandsmassa och bidra till KVANTITET AV MATERIEL VI vidmakthållas. Inriktningsdess förmågetillväxt. Frågan REDAN HAR. « propositionen anger att flera som redan uppstått är om de system såsom stridsvagnar, omfattande resurstillskotten stridsfordon och korvetter ska uppgraderas räcker för att finansiera de minst lika omfatunder inriktningsperioden och ersättas först tande målsättningarna. Om man utgår ifrån nästkommande perioder. Även JAS 39 Gripen tidigare erfarenheter blir svaret: Nej! HistoC/D ska vidmakthållas för att komplettera nya riskt har materielprojekt, särskilt stora utveckGripen E. Detta tillåter Sverige att behålla ett lingsprojekt, haft en notorisk tendens att bli större antal stridsflygplan och stridsflygdiavsevärt mycket dyrare än initiala uppskatt-

Foto: Axel Öberg

SVERIGES FÖRSVARSUTGIFTER ÅR 1900–2025 Försvarsutgifter som andel av BNP

Miljarder SEK

Försvarsutgifter, miljarder SEK, 2021 års prisnivå

90 1941, andra världskriget 12,2%

80 70 60 50

30

2014, Rysslands annektering av Krim 1,1%

20

1,6%

10

visioner. Den här typen av åtgärder utgör ett viktigt steg för att operativt relevanta system inte ska avvecklas i förtid. Men det finns inga universallösningar. Även om vidmakthållande kan medföra lägre kostnader, riskerar vissa system att bli så pass tekniskt föråldrade att den kostar mer att uppgradera än att ersätta.

Dessutom kan materiel, även om den fortfarande fungerar rent tekniskt, inte tillåtas bli operativt irrelevanta.

Det finns en skillnad mellan kostnadseffektiva och billiga lösningar. Istället för att se kvalitet eller kvantitet som en generell principfråga för försvarsmateriel, är det viktigt att identifiera vilka system som vi behöver ha många utav och vilka vi behöver ha det bästa utav.

Vissa system behöver helt enkelt nyanskaffas, men då uppkommer frågan hur pass mycket mer avancerade de kan bli och behöver vara.

Omfattande prestandaökningar medför möjligheter för långsiktig förmågehöjning, men också högre kostnader och en större risk för förseningar och fördyringar. Design-to-cost är ett vanligt förekommande mantra för att hålla nere kostnader, men inplanerade materielanskaffningar präglas ofta av politiskt fastställda antal och förmågekrav. Det kan ofta vara svårt att kravanpassa den typen av anskaffningar och hitta besparingsmöjligheter, utan konsekvenser på kvantitet eller prestanda.

Däremot bör man i det längsta undvika så kallad gold-plating, det vill säga onödigt avan-

cerade finesser som skulle kunna ersättas med befintlig teknologi eller avvaras helt. Kravglidning är ett annat vanligt fenomen som bör undvikas så långt som möjligt. Detta sker ofta när själva syftet med materielanskaffningen är oklart eller förändras över tid. Det är dock ingen lätt sak att planera för materiel som ska hålla i tre decennier med utgångspunkt i en hotbild som kan förändras om bara något år.

Strategisk långsiktighet är viktig för materielförsörjningen och man bör därför undvika kraftiga svängningar i den försvarspolitiska inriktningen med fokus på de nationella förmågor vi vill bygga över tid.

BARA FÖR ATT militär materiel har tenderat att bli dyrare över tid, innebär det inte att detsamma nödvändigtvis måste gälla även framöver. Så länge vi ersätter nuvarande stridsvagnar med bättre stridsvagnar, nuvarande stridsflygplan med bättre stridsflygplan och så vidare, kommer trenden med ökande kostnader att fortsätta. Men vissa nya typer av system kan hjälpa oss bromsa eller rentav vända nuvarande trend av minskade antal plattformar. Exempelvis skulle ett större antal obemannade system med ett begränsat antal uppgifter kunna utgöra billiga komplement till nuvarande bemannade system. Erfarenheter från Nagorno-Karabach, Syrien och Libyen visar tydligt hur andra länder har använt obemannade system till stor effekt. Denna typ

20 21 20 25

19 75 19 80 19 85 19 90 19 95 20 00 20 05 20 10 20 15

19 15 19 20 19 25 19 30 19 35 19 40 19 45 19 50 19 55 19 60 19 65 19 70

19 10

05 19

19

00

0

av system skulle kunna utgöra spanings- och ledningsresurs för armén eller loyal-wingmen till framtida generations stridsflyg. Den amerikanska flottan ser obemannade fartyg som en viktig del för att kvantitativt och kostnadseffektivt kunna möta Kinas massiva flottuppbyggnad. I Sverige belyser flera planeringsdokument den möjliga nyttan med och hotet från potentiellt disruptiva teknologier som obemannade system, cyber- och rymdförmågor.

Hur vi drar nytta av och bemöter dessa teknologier är något vi behöver fundera mer kring.

Sveriges materielförsörjning följde länge en trend mot bättre men antalsmässigt färre materielsystem. Nuvarande inriktningsproposition innebär en mer balanserad hållning, men så länge vi vill ha bättre varianter av samma typer av system kommer dessa oundvikligen att bli dyrare. Den snabba teknologiutvecklingen i vår omvärld kan snart tvinga oss att tänka bortom avvägningen kvalitet eller kvantitet av materiel vi redan har. Om vi vill att pengarna ska räcka även på lång sikt, kommer vi sannolikt att behöva tänka i nya banor.

PER OLSSON

forskar inom främst svenska och internationella försvarsutgifter vid Total­ försvarets forsknings­institut (FOI).

Officerstidningen nr.7 2021 29

Källa: Juuko Alozious och Per Olsson

1918, första världskriget 8,8%

40

Fördjupning: Psykisk ohälsa text: Anna-Maria Stawreberg foto: Kent Eng

Tystnadskultur och stigma kring psykisk ohälsa gör att vissa lider i det tysta. Stridspiloten Johan

Lindqvist drabbades av en djup depression och lades in på psykiatrisk avdelning. Men hans egna mående var inte den största oron – det var att aldrig mer få återgå till flygande tjänst.

Nu arbetar Johan för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten.

30 Officerstidningen nr.7, 2021

J

Stridspiloten Johan Lindqvist drabbades av en depression 2010. Att våga tala om psykisk ohälsa är viktigt, menar han.

ohan Lindqvist minns det tydligt, trots att det är elva år sedan. Då, hösten 2010, hade han haft en ovanligt tuff period. De senaste månaderna hade varit jobbiga privat, med en alkoholiserad pappa och en svårt sjuk mamma boende 25 mil bort. Hans lillebror Martin var av och till deprimerad och hemma hos Johan och hustrun Jenny fanns två små barn.

Själv veckopendlade han från hemmet utanför Vänersborg till Stockholm där han deltog på en av Försvarsmaktens chefsutbildningar samtidigt som han höll sig uppdaterad med det vanliga jobbet som stridspilot på Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Ett jobb som han verkligen tyckte om, och som blivit en stor del av hans identitet och som han skulle återgå till efter chefsutbildningen.

I FÖRÄLDRAHEMMET HADE det varit turbulent under större delen av Johans uppväxt. Visserligen hade han flyttat hemifrån för länge sedan och skaffat en egen familj, men nu när föräldrarna började bli gamla kom helt andra utmaningar.

JAG MINNS ATT JAG TÄNKTE ATT ’NU HAR JAG SJUKSKRIVIT MIG, NU ÄR DET KÖRT. NU FÅR JAG ALDRIG MER FLYGA IGEN’.

– Jag hade kämpat hela hösten för att få in pappa på avgiftning och mamma på ett avlastningsboende, men misslyckats. Jag lyckades inte få till någon förändring och jag kände en enorm vanmakt, säger Johan.

Familjesituationen i kombination med den upplevda pressen att prestera på topp på jobbet gjorde att Johan började må dåligt under senhösten och julledigheten. Han ältade saker som hänt under barndomen, var arg på sin pappa vars alkoholism påverkat hela familjen och han kom inte ur de destruktiva och negativa tankelooparna.

Dessutom kände han sig otillräcklig. Han räckte varken till som son, pappa, make eller på jobbet. Han var stressad, hade svårt att sova och prioriterade bort träningen. Han var håglös och nedstämd. Inget av det Johan tidigare tyckt varit roligt eller njutit av gjorde honom längre på gott humör.

Men att gå till arbetsgivaren och berätta att han inte mäktade med tillvaron satt långt inne. Johan älskade sitt jobb, och hade kämpat så hårt för att nå dit. Framför allt var han rädd för att han skulle anses olämplig som stridspilot om han mådde dåligt psykiskt.

– En dag efter julledigheten kände jag att det inte gick längre. Jag sa till chefen att jag inte mådde bra och fick en tid hos företagshälsovården, berättade hur jag mådde och bad att få bli sjukskriven.

JOHAN BLEV SJUKSKRIVEN i två veckor. I bilen på vägen hem började tan-

karna mala och paniken kom krypande.

– Jag minns att jag tänkte att ”nu har jag sjukskrivit mig, nu är det kört. Nu får jag aldrig mer flyga igen”. För mig var det jättestort. Flygningen var ju en del av mitt liv, det var mitt jobb.

Johan drabbades av en kraftig panikångestattack där i bilen, men lyckades efter en stund ta sig tillbaka till Såtenäs där han fick hjälp att kontakta psykakuten. Han fick komma in direkt, undersöktes och fick ångestdämpande medicin. Samma eftermiddag kunde han återvända hem till Jenny och barnen.

De närmaste dagarna var kaotiska. Den första panikångestattacken följdes av flera. Johan började få självmordstankar Officerstidningen nr.7, 2021 31

Fördjupning: Psykisk ohälsa

JAG VAR RÄDD ATT DET SKULLE KUNNA HÄNDA VÄLDIGT OTÄCKA SAKER OM JAG INTE FICK HJÄLP. och insåg någonstans att han behövde ytterligare hjälp. Men det var först när hans fru sa ifrån på skarpen som Johan återigen kontaktade psykakuten.

– Det slutade med att jag bad om att bli inlagd. Jag var rädd att det skulle kunna hända väldigt otäcka saker om jag inte fick hjälp.

Läkarna tog mig på allvar och jag blev inlagd flera veckor för depression orsakad av kumulativ stress.

För Johan var det både skrämmande och skönt att släppa taget. Här, inne på den psykiatriska avdelningen, blev han omhändertagen och han slapp ta något ansvar. Samtidigt var Johan skräckslagen inför framtiden. För även om den psykiatriska kliniken var som en skyddad bubbla, visste han att den verkliga världen fanns där utanför. En värld som han skulle behöva möta, förr eller senare.

Johan oroade sig över att aldrig bli frisk och han var rädd för att behöva stanna på marken för all framtid.

– I det destruktiva tankemönster som kännetecknar depression tänkte jag att det var kört. Att jag aldrig skulle få flyga igen. Och jag insåg hur mycket av min självkänsla och min identitet jag lagt in i den här overallen, säger Johan, och gör en gest mot den flygaroverall som han bär.

Han berättar att han under de två första veckorna på sjukhuset hade panik mer eller

Symptom på depression • låg självkänsla • känsla av hopplöshet • ständig trötthet och orkeslöshet • koncentrationssvå­ righeter • ångest, irritation och/ eller ilska •k roppsliga besvär som ont i magen, ont i rygg/nacke/axlar eller huvudvärk • bristande sexlust • sömnproblem • självmordstankar Källa: 1177

mindre konstant. Tankarna malde kring jobbet och oron för att bli av med det, och i början kunde han inte fokusera på något annat än just den rädslan.

Att flyga var ju det han drömt om sedan han var liten grabb och hur många gånger han sett på filmen Top Gun kan han inte svara på.

– När jag efter värnplikten kom in på utbildningen … Det var som att få tusen likes på Facebook, säger Johan med ett leende.

VI HAR STÄMT möte på en lunchrestaurang nära Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm. Johan har dykt upp i flygaroverall och vårt samtal avbryts flera gånger av kolleger som vill komma fram och byta några ord.

Gång på gång fångar vi upp den tappade tråden och Johan fortsätter sin berättelse.

– Den största rädslan, den allra största stressen var, där och då, mitt i min depression, att aldrig mer få flyga, att bli av med vingarna. För oss som är flygande personal inom Försvarsmakten gäller speciella medicinska krav vilket är helt rimligt. Men samtidigt kan det ju också medföra en viss underliggande omedveten stress av att man måste hålla sig frisk hela tiden. Både fysiskt och psykiskt. Och för mig blev det påtagligt när jag väl blev sjuk i depression hur den underliggande oron helt tog över mina tankar i mitt sjuka tillstånd.

Johan, som alltid drivits av bekräftelsebehov och en stark vinnarinstinkt, började fundera på vem han skulle vara om han inte längre var stridspiloten Johan.

– Men efter de där första två veckornas panik över att tvingas sluta flyga började jag må bättre.

Han fick behandling på avdelningen och ett stort stöd från anhöriga och vänner. Han fick också stöd från sina chefer, kollegor och försvarshälsan.

Snart märkte han att hjärnan började fungera igen, även om han var fortsatt sjukskriven under ytterligare några månader.

– Jag är född med en extremt stark tävlingsinstinkt och nu slog den till igen. Jag ville så snabbt som möjligt ta mig ur depressionen, och troligen hjälpte den instinkten mig, säger Johan.

Efter bara några månader var han tillbaka på flottiljen igen. Men, så var det ju där med att återgå till den flygande tjänsten. I normala fall är det inte diskvalificerande för flygande tjänst att ha haft depression men i Johans fall hade depressionen varit djup vilket gjorde att han fick vänta länge efter avslutad medicinering och behandling och även genomföra speciella tester.

– Jag fick bland annat genomgå en rad kognitiva tester i kombination med minnestester på ett specialiserat demenscenter i Katrineholm för att få svar på om min hjärna fungerade lika bra som före min djupa depression, berättar han.

JOHAN PRESTERADE BRA på testerna, och fick ungefär ett år efter till-

”Den största rädslan, den allra största stressen var, där och då, mitt i min depression, att aldrig mer få flyga”, säger Johan Lindqvist.

32 Officerstidningen nr.7, 2021

frisknandet återgå till sin tidigare tjänst som stridspilot på F 7 i Såtenäs.

Under tiden fram tills att han fick flyga igen jobbade han på sin stridsflygdivision med utbildning, planering och utvärdering av flygning och tog även många extrapass som instruktör i flygsimulatorn.

– Läkare och psykologer på både sjukhuset och demenscentret konstaterade att jag var helt återställd. Det bevisar att man inte behöver få några men efter en depression, säger Johan.

För hans del blev ändå depressionen en väckarklocka. Han insåg vikten av att ta hand om sig med hjälp av träning, tillräckligt med sömn, men också genom terapi. Faktum är att han, tack vare terapin, fått en betydligt starkare självkänsla än innan,

“Jag insåg att jag inte var ensam, att flera medarbetare i perioder gått runt med liknande symptom, symptom som de inte riktigt vågade prata om på grund av stigmatise­ ringen i och utanför Försvarsmak­ ten och av rädsla för att det ska påverka deras tjänst”, säger Johan.

Officerstidningen nr.7, 2021 33

Fördjupning: Psykisk ohälsa

menar han. Terapin har också hjälpt honom att hitta en väl fungerande strategi mot depressioner. I och med att han lärt känna sig själv och sina signaler bättre kan han numera uppmärksamma tecken på om han är på väg in i en ny depression, något som innebär att han kan bromsa, genom att se till att sova mer, träna mer och sakta ner tempot i övrigt.

– Jag bestämde mig för att inte dölja det som hänt, och när jag kom tillbaka till Såtenäs pratade vi öppet om det här på avdelningen. Vi är vana vid att ha ett öppet samtalsklimat eftersom vissa typer av uppdrag är väldigt extrema. Hela vår utbildningsidé bygger på total öppenhet. Då måste man vara trygg med att den man flyger med berättar om det är något jobbigt på gång, säger Johan.

Men det är stor skillnad mellan att ”må dåligt för att man har det lite körigt privat” till att bli inlagd på psykiatrisk avdelning under nästan två månader på grund av djup depression.

Delvis därför fattade Johan mod till sig.

Han insåg att det finns ett stort behov av att våga prata om psykisk ohälsa inom Försvarsmakten, och när han väl började prata var det som att glänta på Pandoras ask.

– Jag insåg att jag inte var ensam, att flera medarbetare i perioder gått runt med liknande symptom, symptom som de inte riktigt vågade prata om på grund av stigmatiseringen i och utanför Försvarsmakten och av rädsla för att det ska påverka deras tjänst.

EFTER SIN DEPRESSION insåg Johan hur viktigt

det är att prata om psykisk ohälsa och började på eget initiativ föreläsa om depression för medarbetare inom Försvarsmakten och för civil publik. Föreläsningarna blev fullsatta direkt.

Han är övertygad om samtal kring psykisk ohälsa kan innebära skillnaden mellan liv och död och han menar att samtal är den enskilt mest effektiva metoden för att minska den psykiska ohälsan.

– Att prata om det här är viktigt.

Bara det att våga prata om

När Johan började föreläsa om psykisk ohälsa blev föredragen fullsatta direkt. ”Det finns ett enormt behov av att tala om psykiskt mående”, säger han.

ATT PRATA OM DET HÄR ÄR VIKTIGT. BARA DET ATT VÅGA PRATA OM DEPRESSION SKULLE MINSKA ANTALET DIAGNOSER. depression skulle minska antalet diagnoser. Jag tror också att det skulle minska antalet självmord. Kan vi visa att det inte är farligt att prata om hur man mår inombords har vi kommit långt.

Johan tror att för hans del finns en stor del av förklaringen till hans psykiska ohälsa i barndomen. Han växte upp med en alkoholiserad och auktoritär pappa och en multisjuk mamma.

– Men min lillebror blev kvar hemma under några tuffa år och fick uppleva mycket skit. Han fick sin första depression när han var 16 år och drabbades av återkommande depressioner fram tills att han begick självmord för två år sedan, säger Johan.

Johan däremot hittade en utväg i träningen, och när det var dags att börja gymnasiet flyttade han hemifrån för att börja på skidskyttegymnasiet. Det tror han blev räddningen.

JOHAN SÄGER ATT det under hans snart 30 år inom Försvarsmakten har skett en utveckling till det bättre vad gäller stigmat kring psykiska sjukdomar. Men han menar också att det fortfarande finns mer att göra för att varje enskild medarbetare ska känna sig trygg med att prata om sitt mående på jobbet.

– Det absolut enklaste vi kan göra är att våga prata med varandra och framförallt att lyssna på varandra. Prata och lyssna innan ett mående utvecklas till en diagnos. Och vår enskilt största utmaning är att vi fortfarande är en mansdominerad arbetsplats. Män är ju av någon anledning fortfarande inte lika bekväma med att prata om känslor och mående som vad kvinnor är. Men det kan vi ändra på.

Viktigt att fånga upp psykisk ohälsa hos anställda Försvarsmakten är skyldig att göra allt för att en sjuk medarbetare ska komma tillbaka till jobbet, oavsett om det handlar om psykisk eller fysisk ohälsa. Precis som i övriga samhället gäller patientsekretessen. Däremot har man som anställd ett stort egenansvar.

A

tt prata om ett skadat knä eller en blindtarmsinflammation är en sak. Att prata om psykisk ohälsa är mer tabubelagt. Oavsett yrkesgrupp och var i samhället vi befinner oss är depression och ångest något vi har en tendens att prata tyst om.

Samtidigt arbetar många av Försvarsmaktens medarbetare inom områden som omges av stark stress, där det krävs hög fysisk och Claes psykisk prestationsförmåga, och där medarbetarna ibland behöver Ivgren kunna fatta snabba, livsavgörande beslut. Därför kan det just här vara viktigare än någonsin att prata om hur man mår inombords.

– Inom Försvarsmakten, precis som inom alla organisationer, kan det vara känsligt och tabubelagt att prata om psykisk ohälsa. Dock har vi inom Försvarsmakten blivit bättre på det och strävar efter att ha en öppen och tillåtande kultur, säger Claes Ivgren, chef för generalläkaravdelningen. Även om det inte finns någon statistik som visar » VI ÄR SKYLDIGA hur stor andel av medarbetarna som lider av psykisk ohälsa upplever Claes Ivgren att Försvarsmakten inte ATT SE TILL ATT VÅRA har några större problem med det.

ANSTÄLLDA FÅR DEN – Överlag är våra medarbetare något friskare än VÅRD SOM BEHÖVS.« normalpopulationen. Detta har mycket att göra med ledarskapet och att man arbetar tillsammans med individer man litar på, säger Claes Ivgren och påpekar att när det kommer till just psykisk ohälsa är Försvarsmaktens medarbetare en selekterad grupp, eftersom man redan vid mönstringen selekterar fram personer utan historik av psykisk ohälsa.

– Vi kan inte bygga in begränsningar hos individen som kan uppstå vid olika former av belastning, konstaterar Claes Ivgren.

Men även om man inte har något bagage i form av psykisk ohälsa när man anställs inom Försvarsmakten kan det inträffa saker längre fram i livet som gör att man insjuknar i en depression eller drabbas av ångestattacker. I kombination med en stress på jobbet kan det bli övermäktigt och utlösa någon form av psykisk ohälsa. Där blir säkerhetsintervjuerna, där man tittar på en medarbetares sårbarheter, ett av flera viktiga verktyg.

– Vi som arbetsgivare har ansvar för våra medarbetare. Vi är skyldiga att se till att våra anställda får den vård de behöver. Där har vi försvarshälsan till hjälp som vid behov remitterar vidare till specialistvård, säger Claes Ivgren.

som är oberoende gentemot Försvarsmakten som arbetsgivare.

– Du ska alltså känna dig trygg med att kunna berätta det du har behov av för att få hjälp utan att oroa dig för din fortsatta karriär. Patientsekretessen fungerar precis som i det övriga samhället.

Att en anställd skulle bemötas på ett olika sätt beroende på om han eller hon lider av en fysisk åkomma eller av psykisk sjukdom känner Clas Ivgren inte igen.

– Du blir bemött utifrån de symptom och behov du har, oavsett om det handlar om en belastningsskada eller en depression.

Framför allt ska försvarshälsans läkare i samråd med patienten sträva efter att få en god kommunikation mellan arbetstagaren och arbetsgivaren för att optimera förutsättningarna för en lyckad rehabilitering och full återgång till arbetet.

– Vår skyldighet som arbetsgivare är att skydda individen, organisationen och tredje part. Därför är det viktigt att fånga upp individer som lider av psykisk ohälsa och så snabbt som möjligt erbjuda hjälp, säger han.

Att det skulle finnas risk för att medarbetare medvetet mörkar en psykisk ohälsa av rädsla för att bli av med jobbet eller omplaceras är inget som oroar Claes Ivgren.

– Jag upplever att mörkertalen är lägre hos oss än inom andra organisationer. Också där har vi säkerhetsintervjuerna till stor hjälp, säger Claes Ivgren och citerar Försvarsmaktens värdegrunds värdeord: öppenhet, resultat och ansvar.

– Vår värdegrund innebär att, om du väljer att inte berätta att du mår så dåligt att du är beroende av mediciner, då är du inte lojal.

Det innebär också att du inte är pålitlig och därför riskerar att fastna i en granskning.

OM EN PERSON insjuknar i någon form av psykisk sjukdom är det alltså arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetaren får den hjälp som denne behöver. Det är hos försvarshälsan den företagshälsovård som Försvarsmakten erbjuder finns. Och företagshälsovården är en instans

Officerstidningen nr.7, 2021 35

Fördjupning: Psykisk ohälsa Hur ser du på risken att personer mörkar sin ohälsa för att få delta i till exempel övningar eller insatser?

– Jag är kategorisk där. Det är aldrig okej att ljuga. Och i dessa lägen kan det rent av bli farligt, säger Claes Ivgren.

Under pågående rehabilitering är Försvarsmakten skyldig att hitta lämpliga tjänster åt medarbetaren. Det kan då innebära att medarbetaren under en period omplaceras.

Arbetstagaren har ingen skyldighet att berätta om pågående medicinsk behandling, men behandlande läkare kommer att upplysa arbetstagaren om att det till exempel inte är tillåtet att framföra fordon eller flyga flygplan under viss typ av medicinering. I allvarliga fall ska behandlande läkare även informera polisen eller trafikverket.

Det finns varken någon formell eller informell regel som exempelvis säger att ”en depression kommer du undan med, men sjukskrivs du två gånger är du körd”, säger Claes Ivgren. Inte heller finns det något regelverk som säger hur medarbetare som behandlats med psykofarmaka eller ECT, elbehandling, ska bemötas av arbetsgivaren. Det avgörs från fall till fall.

– Vårt ansvar är att se till att alla får den hjälp de behöver. Hur den hjälpen och hur de vidare åtgärderna ser ut är strikt personligt.

Det går alltså inte att reglera med hjälp av något regelverk. Däremot vill vi att åtgärderna ska ske i konsensus mellan arbetsgivaren och medarbetaren, säger Claes Ivgren.

re och behöver fånga upp signaler på att en individ mår dåligt.

– Det är viktigt att arbetsledaren har god kännedom om symptom på »Psykisk ohälsa psykisk ohälsa som till exempel när en medarbetare drar sig undan, får används som ett sam­ manfattande begrepp humörförändringar, blir mer lättretlig samt förändrad prestation. för både mindre allvar­ För att underlätta detta arbetar man med bland annat chefscoachning liga psykiska problem och riktad utbildning. Utbildningarna är inte obligatoriska. Men det är som oro och nedstämd­ het, och mer allvarliga­ inte bara chefer som spelar roll när det kommer till att upptäcka psykisk re symtom som uppfyl­ ohälsa. Också kolleger har betydelse. ler kriterierna för psyki­ – Just nu pågår ett försök för våra värnpliktiga, där man arbetar med atrisk diagnos.« ett självskattningsverktyg för att man snabbt ska få en överblick över det Källa: Psykologiguiden psykiska och det fysiska måendet i gruppen, säger Johanna Holmdahl.

Verktyget har tagits fram med den amerikanska marinens COSC, combat and operational stress control, samt Personlig stridsvärdesskattning (PSV) (som redan är ordersatt vid internationell insats i FM) som förlaga, och förhoppningen är att det ska bli en del av plutonens timme.

– Precis som stridsvärdesskattningen ska det här kunna hjälpa ytterligare. Planen är att denna skattning regelbundet ska ge plutonchefen kompletterande underlag att planera verksamheten framåt och fånga upp behov av stöd, säger Johanna Holmdahl.

Hennes förhoppning är att rutinen med skattningsverktyget ska medföra att kommunikationen och reflektionen kring psykisk ohälsa ska öka.

– Det hjälper också gruppen att hålla koll på och hjälpa varandra. Förhoppningsvis kommer det också att öka insikten kring att Försvarsmakten tar problem med psykisk ohälsa på allvar, och att man vill hjälpa individen vidare och inte hålla kvar en tystnadskultur, säger hon och betonar att det är viktigt att prata om psykisk ohälsa.

– En obehandlad psykisk sjukdom som påverkar omdömet kan få svåra konsekvenser, kanske alldeles särskilt om det drabbar en anställd inom Försvarsmakten. Därför är det viktigt med en tillitskultur där vi vågar rapportera uppåt om vi behöver stöd » DET ÄR ALDRIG OKEJ ATT LJUGA. OCH I DESSA och att vi får adekvat hjälp, säger Johanna Holmdahl.

LÄGEN KAN DET RENT AV BLI FARLIGT.«

JOHANNA HOLMDAHL ÄR funktionsföreträdare

och leg psykolog på Försvarsmedicincentrum: – Kan man konstatera att individen är färdigbehandlad och utan risker för svåra återfall finns det inga hinder för att man ska kunna fortsätta arbeta. För vissa tjänster krävs även regelbundna tjänstbarhetsbedömningar där såväl fysisk och mental hälsa omfattas.

Det som journalförs lyder under hälso- och sjukvårdslagen och är alltså sekretessbelagt.

– Om vi för något vidare görs det i samråd med den anställde som då löst oss från tystnadsplikten.

Att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa är viktigt. Ju förr en individ får hjälp, desto större är chansen att bli återställd och kunna återgå till tidigare arbetsuppgifter.

– Men som anställd har man också ett omfattande egenansvar. Arbetsmiljölagen råder anställda att kontakta sin chef och företagshälsovården för att få hjälp om man upplever sig som en risk, påpekar Johanna Holmdahl. Även här spelar cheferna en stor roll. Som chef har man ett ansvar över sina medarbeta-

36 Officerstidningen nr.7, 2021

Johanna Holmdahl

Joel Bramsgård

Stefan Olsson

VETERANMOTTAGNINGEN PÅ AKADEMISKA sjukhuset i

Uppsala är Sveriges enda mottagning för personer som skickats utomlands av svenska myndigheter. För närvarande har mottagningen 100 patienter under behandling. Här görs fördjupad screening med psykiatrisk bedömning som ligger till grund för om patienten ska behandlas vidare på Veteranmottagningen eller slussas vidare till annan specialistpsykiatrisk mottagning eller primärvård.

– Behandlingen är individanpassad och kan bestå av medicinsk- och/ eller terapeutisk behandling samt stödsamtal, säger Joel Bramsgård, leg hälso- och sjukvårdskurator.

Joel Bramsgård och hans kolleger poängterar att även om Försvarsmakten gör ett gediget arbete vad gäller omhändertagande av veteraner, finns det patienter som av olika anledningar inte vill ha kontakt med Försvarsmakten vad gäller deras psykiska mående.

– Vill man göra karriär inom försvaret är det inte säkert att man vill att det kommer ut att man till exempel har mardrömmar och sover dåligt.

Detta har vi fått höra från många av våra veteraner, säger Stefan Olsson, specialistsjuksköterska i psykiatri vid Veteranmottagningen.

En annan grupp inom Försvarsmakten som ofta utsätts för stark psykisk påfrestning är stridspiloterna. När yrkesofficeren och leg psykolog Jenny Teurnell 2008 gjorde studien State Tiger – En undersökning av svenska stridspiloters mentala hälsa – visade det sig att 77 procent av de 87 Jas-piloterna som deltog i studien hade symptom på mild depression och att 46 procent av deltagarna hade symptom på mild ångest. ”Det kan därför finnas anledning att se över den nu icke anonyma hälsouppföljningen av svenska stridspiloter eftersom den inte bedöms vara tillräcklig för att upptäcka personer med symptom på psykisk ohälsa,” skriver Jenny Teurnell i studien och tar upp att det kan vara problema-

tiskt att den årliga hälsouppföljningen inte är anonym, eftersom det skulle kunna innebära ett stort mörkertal vad gäller psykisk ohälsa.

Just mörkertalet och benägenheten att dissimulera, det vill säga dölja, depressions- och ångestsymptom är något som leg flygpsykolog Anders Björk undersöker i studien The Right Stuff? – Dissimulering av depressionssymtom hos svenska Sk60 eller JAS39-piloter. Han lät 109 stridspiloter fylla i självskattningsformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS, ett formulär som används inom vården för att diagnosticera psykisk ohälsa. Halva gruppen i studien fyllde i formuläret anonymt.

Den andra icke-anonymt. Resultatet visade skillnader mellan den anonyma och den icke-anonyma gruppen, där de stridspiloter som svarat med namn visade lägre poäng, framför allt när det gällde ångestskalan. ”Sammanfattningsvis visar studien att det förekom dissimulering hos piloterna. För att minska dissimuleringen kan Försvarsmakten arbeta proaktivt. Genom utbildning kan stigmatisering minskas och en trygg miljö kan skapas där piloterna vågar prata om eventuell nedsättning av sin psykiska prestationsförmåga”, skriver Björk i sin studie.

FLYGÖVERLÄKARE HÅKAN SKÖLDEFORS har arbetat inom Försvarsmakten i många år och mött många anställda. Han håller inte riktigt med om bilden som studierna från Teurnell och Björk visar.

– Vi har enligt våra bedömningar inte mer problem med psykisk ohälsa i flygvapnet än i övriga samhället. Tvärtom så ser det ut som att vi har ett bättre läge framför allt när det gäller den flygande personalen. Detta till trots så finns det förstås tillfällen där även flygvapnets personal mår dåligt psykiskt eller fysiskt.

Håkan Sköldefors poängterar att, precis som man kan vara mycket eller lite fysiskt sjuk, kan man även ha olika grader av psykisk ohälsa.

– Vi ser inte heller någon skillnad på fysisk eller psykisk sjukdom när vi behandlar våra patienter eller bedömer vår flygande personal vad beträffar flygtjänst, säger Håkan Sköldefors och betonar att grundregeln för att få flyga är att man är frisk.

– Inom flygvapnet tar vi hand om detta sedan flera år med hjälp av en väl utbyggd företagshälsovård där vi har utbildade flygläkare som till sin hjälp har psykologer och andra personalkategorier på försvarshälsan som ser till att vår flygande personal är i ett flygbart skick. Utöver detta har vi flygspecialpsykologer, det vill säga piloter som även är utbildade psykologer med specialinriktning inom flygpsykologi.

Sköldefors poängterar att en viktig del av det flygmedicinska arbetet är att se till att personalen mår bra. En lika viktig del är att säkerställa att medarbetarna är i skick att utföra sina arbetsuppgifter utan att riskera egen eller andras säkerhet.

– Som vid alla yrken där man har lagstadgade undersökningar och måste klara av en medicinsk undersökning för att arbeta vidare så är det inom flygmedicinen av yttersta vikt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan den flygande personalen och flygläkarna.

Han berättar att eftersom stridspiloternas arbetssituation ibland är extrem föreläser man om både psykisk och fysisk hälsa inom flygvapnet. På så sätt hoppas man kunna ge den flygande personalen de verktyg som krävs och också få medarbetarna att förstå vikten av att söka hjälp i tid, oavsett om det handlar om psykiska eller fysiska problem.

– Vårt mål är att den flygande personalen ska vara i luften. Kan man inte det på grund av sjukdom gör vi vårt yttersta för att se till att man får den behandling som krävs för att bli frisk och återigen kunna komma upp i luften och utföra sina uppgifter på ett säkert sätt, säger Håkan Sköldefors.

Fotnot: Försvarsmaktens personaldirektör, Klas Eksell, har fått förfrågan om att medverka i en intervju kring detta ämne. Han har tackat nej, och istället hänvisat till Claes Ivgren, generalläkare i Försvarsmakten.

INSÄNDARE

General, jag anmäler härmed psykisk ohälsa – vad gäller för mig?

Försvarsmaktens friskhetskultur är fantastisk. Myndig­ hetens personalstyrka är mer vältränad och har färre sjukskrivningsdagar än genomsnittet. Samtidigt lider många i det tysta och psykisk ohälsa är fortfarande ett tabubelagt ämne inom Försvarsmakten, skriver insän­ darskribenten.

B Jag var 18 år när jag föll ner i min första depression.

Orsakerna är ointressanta i sammanhanget men en sak stod klar för mig: om jag vill ha en bra befattning i Försvarsmakten fick mitt tillstånd inte visas under mönstringen. Genom att framhäva mina goda lagegenskaper, sunda värderingar och min elevrådsbefattning på Plikt- och prövningsverket fick jag befattningen jag drömt om. Efter mönstringen skickade jag några skryt-sms till mina kompisar och åkte därefter raka vägen hem för att lägga mig i fosterställning och gråta. Det var första gången jag lyckades hålla skenet uppe – men långt ifrån sista.

Försvarsmaktens Medicinska Bedömningsgrunder (FM MBG) är myndighetens riktlinjer för att bedöma lämpligheten på personal som ska genomgå olika utbildningar och tillträda vissa befattningar, exempelvis internationell tjänst. Syftet med FM MBG är bland annat att ”den enskilde inte ska verka i ett sammanhang som för denne eller annan personal innebär ökad risk för ohälsa eller skada samt att vederbörande ska ha medicinska förutsättningar att fullgöra avsedd befattning utan att utgöra en belastning för förbandet”. FM MBG berör en rad olika symptom och diagnoser, bland annat psykisk ohälsa. En person som uppvisar symptom på ”manisk eller depressiv episod” har, beroende på svårighetsgrad, begränsad möjlighet att tillträda mer avancerade befattningar, utbildningar eller genomföra internationell tjänst. Om personen genomgår eller genomgått behandling inom två år för bedömningen krävs dessutom specialistutlåtande för att över huvud taget vara aktuell. FM MBG har vid flera tillfällen fått kritik för att vara alltför kategorisk och utestängande, bland annat när det kommer till personer som diagnostiserats med adhd.

Ibland beror våra psykiska problem på trauman från barndomen, ibland på fysisk eller emotionell stress och ibland på medicinska orsaker. Men ibland är det inte svårare än att vi helt enkelt inte klarar av de förväntningar som ställs på oss. Vi är bara människor. Och på tal om det, enligt Socialstyrelsen fick var tjugonde man och var tionde kvinna i åldrarna 18–24 år antidepressiva läkemedel utskrivna under 2019. Det är nu över en miljon människor i Sverige som tar medicin mot olika former av psykisk ohälsa. Samtalsklimatet blir allt öppnare och det är inte längre bara ”svaga” individer som tvingas uppsöka hjälp. I Försvarsmakten är psykisk ohälsa alltjämt tabu. Även om det vore naivt att tro att ingen av de en miljon människor som äter antidepressiva läkemedel jobOfficerstidningen nr.7, 2021 37

Fördjupning: Psykisk ohälsa bar i Försvarsmakten, är det inget vi hör berättas om på arbetsplatsträffar, i fikarummet eller i ”bollhavet” på våra stridsfordon – av rädsla för konsekvenserna. Och låt mig vara tydlig: det finns ingen anledning att anta att myndigheten inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Den som anmält behov av hjälp kan säkerligen få det genom försvarshälsan.

Men när det väl blivit allmänt känt att en medarbetare lider av psykisk ohälsa blir också karriärmöjligheterna inom myndigheten färre. Att vara ärlig med sitt psykiska tillstånd kan innebära att du berövas möjligheten till utbildningar, befattningar eller insatser. Men inte nog med att du tampas med dina psykiska problem, du riskerar också att » ATT VARA ÄRLIG MED gå miste om din karriär.

SITT PSYKISKA TILLSTÅND I dag har jag varit yrkesoffiKAN INNEBÄRA ATT DU cer i över ett decennium med BERÖVAS MÖJLIGHETEN flera internationella insatser TILL UTBILDNINGAR, och spännande befattningar BEFATTNINGAR ELLER bakom mig. Mina psykiska proINSATSER.« blem förföljer mig alltjämt och vid flera tillfällen har jag återfallit i depressioner på grund av olika omständigheter – alla privata och orelaterade till mitt arbete. Jag har sökt hjälp på egen hand utan Försvarsmaktens kännedom och bitit ihop när jag mått dåligt. Därtill har jag alltid avstått läkares rekommendationer om antidepressiva läkemedel eftersom jag varit rädd att behöva uppge dem och att jag därmed skulle behöva stå tillbaka i jobbet.

Försvarsmakten har gjort mig till den jag är, gett mig många av mina nära vänner och flera fantastiska erfarenheter. Mitt arbete har gett mig mening och en naturlig plats i livet. Dessutom är jag en uppskattad medarbetare med bra omdömen från såväl nationell som internationell tjänst. Det finns mycket kvar jag vill göra och jag vill ta mer ansvar. Med hjälp av både terapi och antidepressiva läkemedel är jag bättre än någonsin på att hantera de problem som uppstår till följd av mina problem. Jag kommer aldrig bli helt frisk men jag vågar påstå att jag är mer uppmärksam på mitt hälsoläge och begränsningar än många andra.

Därtill skulle jag aldrig låta min psykiska ohälsa utgöra en risk för mina kollegor.

General Bydén, du har tidigare gjort dig känd för att vara en inkännande och sympatisk chef. Att du erhöll priset för årets chef 2021 och fick ditt förordnande förlängt kom inte som en överraskning för mig. Både jag och mina kollegor har stort förtroende för dig. När du nu känner till min historia, mina problem och mina karriärsambitioner behöver jag veta hur jag som medarbetare med psykisk ohälsa ska agera i en organisation med en sjuklig friskhetskultur.

General, jag vet också att jag inte är den ende. Vi har gott om medarbetare som anses stabila eller ”friska” men som lider i det tysta och som självmedicinerar med alkohol eller droger eftersom de inte vill riskera sin karriär.

Ska jag vara ärlig och riskera min karriär? Ska jag fort­ sätta ljuga, bli påkommen och därmed anses opålitlig? Eller vill du att jag säger upp mig och förföljer en tryggare karriär? Kort och gott: vad gäller för mig?

Kapten på plutonchefsnivå

38 Officerstidningen nr.7, 2021

»Att mörka ohälsa ­kommer alltid vara en del av vår arbetsplats« Kunskapen kring psykisk ohälsa varierar inom Försvarsmakten. Det är däremot tydligt att det finns en risk att medarbetare mörkar när de mår dåligt, enligt Officersförbundets lokala föreningar.

E

nligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror led sju procent av Sveriges befolkning i åldrarna 16–84 år av så pass allvarlig psykisk påfrestning att det troligen skulle kunna ge en psykiatrisk diagnos.

– Det är rimligt att anta att statistiken bland Försvarsmaktens anställda ser likadan ut, säger Stefan Nilsson, tidigare centralt skyddsombud.

Problemet, menar Stefan Nilsson, är att man inom Försvarsmakten sällan pratar om psykisk ohälsa. Det enda tillfället där ämnet tas upp är under säkerhetsintervjuerna, där medarbetaren får svara på ett antal frågor som ska identifiera psykisk ohälsa.

– Vi arbetar på en myndighet som i mycket hög grad bygger på eget ansvar och där det handlar om ett förtroende och tillit mellan individen och chefen, säger Stefan Nilsson.

Inom Försvarsmakten har många anställda arbetsuppgifter som kräver starkt fokus och strikt säkerhetstänk.

– Det finns ju ett relativt färskt exempel på ett fall där en pilot inom det civila flög in i en bergvägg, säger Stefan Nilsson, och syftar på tragedin 2015 i Frankrike där styrmannen enligt den franska haverikommissionen avsiktligt flugit in i bergssidan. I efterhand kom det fram att styrmannen under utbildningen lidit av depression och att han en tid före olyckan återigen insjuknat.

Enligt Stefan Nilsson finns det både välfungerande och tydliga rutiner för hur man hjälper medarbetare som blivit utbrända och för medarbetare som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom.

– Men det är skillnad mellan psykisk ohälsa som drabbar en person efter en chockartad upplevelse och den formen av psykisk ohälsa som kommer krypande. För den senare formen har vi inga tydliga rutiner, säger Stefan Nilsson.

Under hans år som centralt skyddsombud upplevde han att man sällan talade om psykisk ohälsa i form av ångest och depression.

– Samtidigt vet vi att det är relevant, kanske alldeles särskilt i ett yrke som vårt. Det är viktigt att man vågar säga ifrån till sin chef när det blir för mycket i livet och man börjar svikta mentalt. Det är också viktigt att man börjar prata om det här i arbetslaget.

Han efterlyser ett regelverk, en central hantering och ett öppnare samtalsklimat kring ämnet. För, menar han, som det är nu finns det en uppenbar risk för att anställda inom Försvarsmakten ljuger av rädsla för att omplaceras.

– Det är klart att det finns en risk för att personer skarvar lite på

sanningen och till exempel låter bli att säga att de äter medicin mot ångest eller att de börjar självmedicinera, säger Stefan Nilsson.

HANS BERGVALL ÄR ordförande för Officersförbundets lokala förening

på F 17. Han tror att Försvarsmakten skulle vinna på att prata mer om psykisk ohälsa.

Stefan Nilsson – Jag har arbetat fackligt sedan 2003, och under de åren har jag inte varit med om något tillfälle där psykisk ohälsa har diskuterats. Däremot pratade vi lite om det när jag utbildade mig till officer, konstaterar han.

Precis som Stefan Nilsson anser Hans Bergvall att det finns bra och tydliga rutiner för hur såväl medarbetare som blir utbrända som medarbetare som råkar ut för en olycka ska bemötas.

– Det är den smygande ohälsan som är problemet. Vad händer om Hans Bergvall jag berättar för min chef att jag till exempel har symptom som tyder på att jag är deprimerad?

Han skulle önska ett enkelt flödesschema där medarbetare kan slussas vidare, och som hjälper kolleger och chefer att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa.

– Som det är nu så är det regelverk vi har att jobba efter att du, om du mår dåligt, ska prata med din chef. De mjuka bitarna är överlag lågt Stefan Morin prioriterade.

Hans Bergvall tycker sig ha märkt att det finns en oro inför det säkerhetssamtal som samtlig personal genomgår.

– Många kolleger jobbar med hög säkerhetsklassning och kan därmed bli en säkerhetsrisk om de har tankarna på annat håll. Men arbetsgivaren är inte skyldig att berätta om något har upptäckts som gör att säkerhetsklassen ändras. Det innebär att man kanske inte alltid Eva Härnqvist vågar berätta hur man mår egentligen.

Under Hans Bergvalls tid som facklig representant har han varit med om att människor blivit tillfälligt omplacerad på grund av missbruk.

– Men att inte få arbeta med det man är utbildad till längre, det är en väldigt ovanlig åtgärd och i de fall som det händer får varken jag som facklig representant eller personen det gäller veta varför beslutet har fattats, säger han. » JAG HAR ARBETAT

STEFAN MORIN, SOM ÄR facklig förtroendeman och vice

FACKLIGT SEDAN 2003, OCH UNDER DE ÅREN HAR JAG INTE VARIT MED OM NÅGOT TILLFÄLLE DÄR PSYKISK OHÄLSA HAR DISKUTERATS.«

ordförande i Livgardets officersförening, hanterar regelbundet ett antal medarbetare som drabbats av psykisk ohälsa i någon form och han säger att förbandets psykologer har fullbokat.

– Däremot har jag inte stött på någon som uttrycker en rädsla för att förlora jobbet, även om jag varit med om att personer bytt befattning som en rehabiliteringsåtgärd i samband med psykisk ohälsa, säger han.

Stefan Morin menar att det största problemet är okunskap.

– Det är många, framför allt unga, chefer, som inte vet så mycket om psykisk ohälsa. Många tänker att bara för att man en gång drabbats av exempelvis en depression så är detta något som ska följa med resten av livet. Så behöver det inte vara. Enligt min uppfattning är psykisk ohälsa något som ofta är övergående, precis som annan ohälsa.

Ett annat problem, som delvis har att göra med okunskapen, är att man, enligt Stefan Morin, är rigid och dålig att anpassa utifrån individ och behov.

– Inom Försvarsmakten är vi dåliga på att hitta lättnader i arbetsbelastning under perioder då en individ mår dåligt. Även om han upplever att stigmat kring psykisk ohälsa lättat, menar han att det fortfarande är något man talar tyst om i organisationen.

– Det händer att jag möter människor som jobbat länge inom Försvarsmakten, som kanske har gett 20 år av sitt liv och plötsligt drabbas

»Psykisk ohälsa kan vara tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär, men uttrycket används ock­ så för att beskriva psy­ kiska sjukdomar som ångest eller depression.

Det som kännetecknar all psykisk ohälsa är att den påverkar vårt väl­ befinnande och får oss att fungera annorlunda än vanligt.« Källa: Socialstyrelsen

av en svacka i livet. När de då möts av oförståelse, trots att allt prat om förbandsanda, blir de besvikna.

Det i sin tur, säger Stefan Morin, riskerar att medföra att man inte vågar vara ärlig kring hur man mår.

– Det är naturligtvis högst relevant för arbetsgivaren att veta hur medarbetarna mår. Men om man vill att medarbetarna ska utnyttja det skyddsnät som Försvarsmakten faktiskt erbjuder, då måste man arbeta för att få bort stigmat.

EVA HÄRNQVIST ÄR ordförande i Wanäs officersförening på K 3, och håller inte med om att psykisk ohälsa är ett tabubelagt ämne i myndigheten.

– Inom Försvarsmakten är vi nog snarare mer öppna och angelägna än i samhället i övrigt när det kommer till att avhjälpa psykisk ohälsa, säger hon.

Men, poängterar Eva Härnqvist, även om det finns en öppen attityd kring psykisk ohälsa, kommer problemet med dissimulering alltid att finnas. Den största risken med att mörka ohälsa är att individen inte får hjälp i tid.

– Att mörka ohälsa kommer alltid att vara en del av vår arbetsplats oavsett vilken ohälsa det handlar om, eftersom det finns en stor vilja hos våra medarbetare att delta i övningar, utbildningar och insatser.

Hennes bedömning utifrån den egna arbetsplatsen är att cheferna, men också arbetskamraterna, är ansvarstagande och omsorgstagande vid ohälsa och kanske särskilt vid psykisk ohälsa och menar att de har fått rutin när det kommer till samtal om psykisk ohälsa.

– Jag har information om att chefer ofta frågar om stöd av bland annat psykolog och HR-specialister inom rehabilitering eftersom det kan vara svårt att göra rätt typ av anpassningar i tjänst, säger Eva Härnqvist och ger ett exempel: Det är lättare att hänga av den tunga ryggsäcken vid knäbesvär än att veta vilka arbetsuppgifter som ska tas bort vid psykisk ohälsa. Även på K 3 har personer omplacerats på grund av psykisk ohälsa men som fackliga företrädare, i nära samarbete med skyddsorganisationen, är man med och bevakar medlemmarnas intressen.

– Omplaceringar genomförs om det finns medicinska hinder för att återgå i ordinarie befattning och anpassning inte kan göras i tillräcklig omfattning utifrån individens problematik. Omplacering sker i rehabiliteringsprocessen och enligt gällande lagrum och tillsammans med individ, närmaste chef och fackligt ombud. Det har alltså hänt att någon blivit omplacerad på egen begäran, som ett led i åtgärden – men inte tvångsomplacerad, säger Eva Härnqvist.

Officerstidningen nr.7, 2021 39

Fördjupning: Psykisk ohälsa HALLÅ DÄR… … John Hermiz, chefs­psykolog på Plikt- och prövningsverket.

Hur görs den psykologiska bedömningen av den prövande vid mönstringen till militär grundutbildning?

– Den vilar på flera moment. Innan mönstringen fyller de pliktiga i mönstringsunderlaget, en webbenkät som förutom mycket annat innefattar frågor om individens psykiska mående och funktion. Från mönstringsunderlaget väljs de bäst lämpade ut och vid mönstringen fyller alla i en hälsodeklaration som även den innehåller frågor om psykiskt mående och funktion. Inför prövningens första moment fyller de mönstrande i ett digitalt frågeformulär som innehåller frågor om individens hälsa och funktion i vardagen. De mönstrande träffar sedan sjuksköterska, läkare och psykolog för bedömningar och hos alla dessa professioner kan hinder för värnplikt kopplade till psykisk ohälsa » MÖNSTRINGEN INNEfångas upp.

B Hur identifierar psyko­ FATTAR FLERA MOMENT logerna riskfaktorer hos SOM ALLA KAN FÅNGA den prövande?

UPP PSYKISK OHÄLSA.« – Psykologen tar del av hälsodeklarationen, det digitala frågeformuläret som fylls i, eventuella observationer från sjuksköterska eller läkare samt en standardiserad psykologintervju.

B Hur ser ni på risken att den prövan­ de väljer att inte tala sanning om sitt mående?

– Plikt- och prövningsverket inser att individer inte alltid talar sanning, inte minst i situationer då saker står på spel. Vi har dock lång erfarenhet av mönstring och kan många gånger fånga upp individer som lagt saker tillrätta eller missat att ta upp viktig information. Ett stöd i det arbetet är att mönstringen innefattar flera moment som alla kan fånga upp psykisk ohälsa. Vi understryker såklart vikten av att vara ärlig och transparent under mönstringen då ett av de viktigaste syftena med vårt arbete är att förebygga att individer med förhöjd risk att utveckla eller förvärras i psykiska besvär placeras. Som hälsooch sjukvårdsverksamhet vill vi förbygga sjukdom och skada hos både den enskilde och dennes omgivning. /JOSEFINE OWETZ 40 Officerstidningen nr.7, 2021

FRÅGAN PÅ TWITTER:

Hej försvarsmaktsanställda!

Vad har ni för tankar kring psykisk ohälsa och hur myndigheten hanterar frågor som rör detta område? Är psykisk ohälsa ett tabubelagt ämne i Försvarsmakten? Eller vågar personal vara ärliga och öppna med hur de mår? »JAG VAR NYLIGEN SJUKSKRIVEN PGA STRESS OCH UTMATTNING OCH HAR BARA POSITIVT ATT SÄGA OM HANTERING OCH BEHANDLING. FRÅN FÖRSTA STUND TILLS NU UNDER MIN FORTSATTA TJÄNSTGÖRING.« »Min erfarenhet från 4 år som GSS/K vittnar om att det är oerhört tabubelagt och speciellt inget man anförtror sina chefer med förutom i extremfall. Vi job­ bade mycket med nationella insatser och då finns det inte samma skyddsnät och resurser som det gör vid utlandstjänstgöring.«

» JAG SKULLE SÄGA ATT DET MÖRKAS. ATT HA EN PSYKISK NEDSÄTTNING KAN JU LEDA TILL EN OMVÄRDERING AV HUR DIN CHEF SER PÅ DIG OCH MAN RISKERAR ATT NEDGRADERAS I SÄKERHETSKLASS. JAG HAR UNDER MINA 23 ÅR ALDRIG HÖRT NÅGON ERKÄNNA PSYKISKA PROBLEM.«

Officers­förbundets ­kommentar: Johan Hansson, förbunds­direktör: ”Den psykiska ohälsan är som bekant ett växande problem i samhället i stort – kanske främst bland unga. I Folkhälsomyndighetens senaste undersökning svarar fyra av tio vuxna i Sverige i enkätundersökning att de har eller har haft psykisk ohälsa.

Mer än

hälften av Sveriges befolkningen uppger att de brukar träffa någon som de vet har psykisk ohälsa. Även om Försvarsmakten glädjande nog har betydligt lägre sjukskrivningstal och är något friskare än normalpopulationen, så får vi räkna med att även försvarsmaktsanställda drabbas av psykisk ohälsa – direkt eller indirekt. Inte minst bör de senaste årens skenande ohälsa bland unga stämma till eftertanke och reflektionen och att frågan om psykisk ohälsa avstigmatiseras. När vi

STATISTIK

PSYKISK OHÄLSA I SIFFROR

»Många jag har gjort utlandstjänst med berättar att de inte vågar gå till företagshälso­ vården. Själv fick jag hjälp av en FN-kam­ rat att uppsöka Veteranmottagning­ en när jag mådde dåligt.«

»Det jag märkte för­ ra året som grund­ utbildningskom­ panichef var att de värnpliktiga pratar mer om mental ohäl­ sa i dag än de gjorde för 10–15 år sedan.

De har en helt annan medvetenhet kring dessa frågor än oss äldre.«

»JAG HAR FÖRSÖKT BERÄTTA OM DEN PTSD JAG HADE EFTER EN INSATS I AFGHANISTAN MEN UPPLEVER ATT INGEN ÄR INTRESSERAD. INGA FÖLJDFRÅGOR. INGA FRÅGOR OM VAD SOM HÄNDE ELLER VARFÖR. DET ÄR JOBBIGT HELT ENKELT.«

»På soldatnivå är det tabu­ belagt enligt min erfarenhet.

Mycket kopplat till att de hört talas om soldater som varit öpp­ na och/eller sökt hjälp för sina problem senare blivit nekade officersutbildningar, utlands­ tjänst eller befattningar där det krävs extra samtal med läkare och/eller psykolog.«

/SAMMANSTÄLLT AV JOSEFINE OWETZ

pratar om hälsotillstånd bör vi därför i större utsträckning även inkludera den psykiska delen av vår hälsa. Ett annat perspektiv är den indirekta psykiska ohälsans effekter som våra medlemmar förmodligen också kan vara drabbade av – att det finns någon i den professionella militärens närhet som är drabbad. Att nära anhörigas mående och situation kan påverka en individ allt eftersom tycker jag det fina reportaget om Johan Lindqvist vittnar om. Det kan röra sig om såväl missbruk och drogproblem, depression och ätstörningar som svår ångest, utmattning och bipolär sjukdom.

Krönikan av Cecilia Kabaca Karlsson på sidan 48 påminner oss också om anhörigstödets vikt för ett gott stridsvärde. Därmed tjänar vi alla på att belysa ohälsans framfart och effekter – att lyfta fram problemen och prata om dem är oftast ett först steg till hjälp.

Nästa år kan vi uppmärksamma världsdagen för psykisk hälsa (World Mental Health Day) som infaller den 10 oktober varje år, det kan vara ett lite steg till att uppmärksamma en av vår tids utmaningar.”

14 % 8 % 7 %

av befolkningen lider av stress.

av befolkningen lider av svåra sömnbesvär.

av befolkningen i åldrarna 16–84 lider av en så pass allvarlig psykisk påfrestning att det skulle kunna ge en psykia-

trisk diagnos.

6 %

av befolkningen har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

4 %

av befolkningen har diagnosen depres-

3 %

av befolkningen lider av allvarlig stress.

sion.

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT: SOS Alarm Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Självmordslinjen Stödlinje för personer med ­tankar på självmord. Telefon: 901 01. www.mind.se Vårdguiden 1177 Sjukvårdsrådgivning samt ­uppgifter om närmaste psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177 www.1177.se Jourhavande medmänniska För den som söker medmänskligt stöd på natten. Telefon: 08-702 16 80 www.jourhavande-medmänniska.se.

Jourhavande präst Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst. www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast Samtalsstöd via medlemsförsäkring Alla medlemmar med en personförsäkring genom Officersförbundet har tillgång till samtalsstöd av psykolog via If. Samtalsstöd når du genom att ringa Ifs kundservice för medlemmar i förbundet på 0770-82 00 01.

Officerstidningen nr.7, 2021 41

Källa: Folkhälsomyndigheten 2021.

»Min uppfattning är att åtminstone Marinen är förstående när det kommer till psykisk ohälsa. Självklart kan man bli omplacerad från känsliga befattningar, till exempel ombord.

I stället kan man jobba i en befattning där man kan fortsätta göra nytta, och samtidigt rehabiliteras för sina problem.«

Varpsund Arena öppnar under våren 2022 och vi söker nu en Manager att leda, driva och utveckla verksamheten.

Manager Varpsund Arena Vill du vara med och bygga upp Skandinaviens främsta arena för tjänsteskytte, scenarioträning och IPSC-tävlingar?

Varpsund Arena ligger ca: 45 min från Stockholm och vänder sig till myndigheter, företag och organisationer samt dynamiska skyttar.

Arenan erbjuder den senaste digitala tekniken i en modern miljö som möjliggör unik, flexibel och effektiv upplevelsebaserad utbildning, träning och tävling på elitnivå.

Välkommen med din ansökan senast 2022-01-09 www.srsgroup.se/karriar/

I denna rekryteringsprocess samarbetar Varpsund Arena med SRS Group.

Fotograf: Bezav Mahmod FM

Fotograf: Antonia Sehlstadt FM

Militärhögskolan Halmstad (MHS H) har i uppdrag av Försvarsmaktens utbildningschef att stödja försvarsgrenar och stridskrafter med uppföljning av deras värnpliktsutbildningar. Målsättningen med uppföljningsverksamheten är att utbildningarna ska vara bra – för myndigheten, för krigsförbandet och för den värnpliktige.

MHS H söker nu en major som ansvarig för GU verksamheten vid OR-enheten.

Läs mer och sök senast 28 november på forsvarsmakten.se/ledigajobb.

Slutstycket

Bilden, Insänt & debatt,Krönika, Noterat

Bilden

Svenskt VM-guld Spanien, 2021

Försvarsmaktens elitlag i multi­ sport, Safat, Swedish Armed Forces Adventure Team, tog hem världs­ mästartiteln i Adventure Racing efter målgång på 98 timmar – med bara 4 tim­ mars sömn. Laget utgörs av fyra anställ­ da i Försvarsmakten; John Karlsson (K 3), Malin Hjalmarsson (LG), Oskar Svärd (Ing 2) och Emil Dahlqvist (LG). Tävlingen avgjordes i spanska Galicien och bestod av en 60 mil lång orienteringsbana som lagen tog sig igenom med kajak, cykel och till fots.

– Det här var vårt femte VM, nu har vi äntligen lyckats. Vår styrka är samarbe­ tet, att hålla uppe farten och inte stanna i onödan, säger lagkapten John Karlsson.

Safat är en del i Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit.

Fotograf: Anton Thorstensson

Officerstidningen nr.7, 2021 43

Insänt & debatt

Höjd kadettersättning kan locka fler till Officersprogrammet ”Justeringar i den eko­ nomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incita­ ment för ett ökat antal sökande, ökat antal individer som fullföljer utbildningen samt ökad ekonomisk stabilitet för kadetter”, skriver insändarskribenten.

OFFICERSPROGRAMMET ÄR I grund och

q botten en förmånlig utbildning. Kadetter

erhåller fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning plus en skattefri ersättning om 4 500 kr i månaden. Dessutom beviljar Försäkringskassan bostadsbidrag för de som studerar till officer, vilket oftast täcker hela hyran för de som redan har eget boende. Med detta sagt, vad finns det då att anmärka på gällande förmånerna? Svaret på denna fråga är att det i längden handlar om Försvarsmaktens operativa förmåga; vår yttersta garant för Sveriges självständighet och demokrati. Det kan låta högtravande, och resonemanget riskerar säkerligen att sticka i ett och annat öga hos studenter på civila akademiska lärosäten runtom i landet, men faktum är att det måste göras mer för att öka attraktionskraften till Officersprogrammet och därmed kunna utexaminera fler dugliga officerare som kan axla den stora omställning Försvarsmakten står inför det kommande årtiondet. Där är ersättningen under utbildning en mindre, men än så viktig del.

KADETTER PÅ specialistof-

ficersutbildningen, reservofficersutbildningen och de med en akademisk examen som läser särskild officersutbildning erhåller en grundlön under sin utbildning. Kadetter på Officersprogrammet har således den lägsta ekonomiska ersättningen bland de som genomgår utbildning i Försvarsmakten, lägre än värnpliktiga om man

Läs Försvarsmaktens replik på nästa uppslag

44 Officerstidningen nr.7, 2021

B

räknar med den utbildningspremie som kadetter inte erhåller. Även om en höjd ersättning till studerande på Officersprogrammet inte löser alla problem med rekryteringen så skulle detta förhoppningsvis undanröja en del tvivel inför att söka och läsa klart utbildningen av rent ekonomiska skäl. De som redan etablerat familj eller har andra åtaganden privat får goda förutsättningar att påbörja och slutföra utbildningen. Om du vill utbilda dig till officer men kanske samtidigt har bostadsrätt, villa, bil, barn och sammanboende partner går kalkylen med 4 500 kr i månaden sällan ihop. Vi riskerar helt enkelt att förlora individer som annars hade kunnat bli dugliga officerare.

MED BAKGRUND I det senaste försvarsbeslutet kommer ett antal nya för-

bandsorter att etableras. Flera, exempelvis K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala har redan haft sina invigningsceremonier. Antalet värnpliktiga kommer med detta successivt också att öka markant under kommande år. Det är naturligtvis oerhört glädjande att vi får en stärkt krigsorgani» De som redan sation och ett mer robust försvar. En företablerat familj svarsmakt i tillväxt är också den försvarseller har andra makt vi som nyutexaminerade officerare åtaganden privat kommer att kliva ut i. Det är en spännanfår goda förutsätt- de och hoppfull tid. ningar att påbörja Samtidigt är den fråga som ofta uppoch slutföra utbild- kommer den uppenbara: hur ska det gå ningen. « ihop med personalförsörjningen? Varifrån ska vi få tag i befäl, instruktörer, stabspersonal, kompanichefer och plutonchefer för att bemanna den nya försvarsorganisationen? Många av dessa framtida chefer är de som just nu och kommande år utbildas på Militärhögskolan Karlberg. Det råder i nuvarande organisation redan brist på officerare, och det har vid flertalet tillfällen flaggats för att detta i det långa loppet riskerar påverka vår operativa förmåga. Antalet ansökningar till Officersprogrammet har de senaste två åren dock ökat stadigt till rekordnivåer. Detta är också glädjande, men det räcker tyvärr inte. Många i övrigt lämpliga individer avstår från att söka, tackar nej eller hoppar av utbildningen.

Med individer som avstår från att söka eller hoppar av så är den givna konsekvensen också att färre officerare examineras som bidrar till att stärka organisationen. Den oundvikliga konsekvensen av detta är att vår operativa förmåga nedgår när behovet av officerare ute på förbandet inte uppfylls.

JUSTERINGAR I DEN ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incitament för ett ökat antal sökande, ökat antal individer som fullföljer utbildningen samt ökad ekonomisk stabilitet för kadetter och därmed fler officerare som kliver ut redo att möta personalbehoven i dagens och morgondagens växande försvarsmakt.

Vad skulle då en ökad ersättning för kadetter innebära? Det finns flera

gångbara lösningar: Ett: det sker en harmonisering med ersättningssystemet för specialist- och reservofficersutbildningen Två: En ren höjning av den nuvarande dagersättningen om 140 kr per dag är också ett gångbart alternativ.

Tre: Ersättningen för officersaspiranter fixeras mot och likställs med grundlönen för anställda soldater och sjömän. Detta är praktiska förslag på lösningar, men exakt i vilken omfattning och på vilket sätt en justering genomförs lämnar jag dock till vidare debatt.

Det som dock är säkert är att ersättningen för officersaspiranter, som regleras i officersförordningen, börjar få ett stort antal år på nacken och bör ses över.

Avslutningsvis ställer jag mig tre frågor; är det rimligt att kadetter på Officersprogrammet, som står på tröskeln till att anställas i Försvarsmakten som officerare, skall ha lägre ersättning än värnpliktiga? Vilka principiella hinder finns för att höja ersättningen för kadetter på Officersprogrammet? Hur ser Försvarsmakten på frågan?

Personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs. Låt därför inte låg ersättning bli ett hinder för ökad officersrekrytering. Vi har redan tillräckligt med utmaningar kopplat till personalförsörjning. Inte minst lönebilden som väntar efter Kadett på utbildningen. ● Officersprogrammet

Kommentar från förbundet: Officersförbundet har svarat på en likande fråga på annan plats i tidningen, men låt mig kort kommentera kadetternas ersättningar.

Att dagersättningen är förordningsstyrd innebär att beslutet om eventuella höjningar ligger hos regeringen och att det är dess sakkunniga myndighet – i detta fall Försvarsmakten – som ska initiera och begära en höjning. Vi på Officersförbundet påtalade detta tidigare hos Försvarsmakten, vi har också gjort statsrådet och ett antal riksdagspartier uppmärksamma på behovet av en höjning av ersättning. Det borde vara en angelägenhet för kadetternas blivande arbetsgivare -Försvarsmakten. Varför värnpliktiga har en högre dagersättning – om än bara några kronor – är intressant och något som förstås skapar diskussion Johan Hansson, bland kadetter. ● förbundsdirektör

Försvarsmakten bör agera för att höja kadetternas ersättning ”Vi i studentrådet anser att Försvarsmak­ ten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen”, skriver studentrådet på Militär­ högskolan Karlberg.

FÖRSVARSMAKTEN BEFINNER SIG just nu i den största

q expansionen på flera årtionden. I propositionen för

totalförsvarets inriktning 2021–2025 nämner regeringen att 2020-talet kommer att innebära en stor obalans i antalet anställda officerare kopplat till de höga pensionsavgångarna. Försvarsmakten måste därför aktivt arbeta för att rekrytera och anställa nya yrkesofficerare för att fylla tomrummet som uppstår när den äldre generationen lämnar.

För att locka till sig sökande till officersutbildningen har Försvarsmakten tidigare tagit beslutet att utbildningen skall vara helt kostnadsfri och varje studerande skall åläggas en ersättning varje månad då utbildningen inte är CSN-berättigad. I dagsläget ligger denne ersättning på 140 kronor per dag vilket är lägre än de 146 kronor per dag som en värnpliktig är berättigad till. Till skillnad från CSN-ersättningen höjs kadettersättningen inte automatiskt i takt med inflationen, utan det står inför regeringen att besluta om en höjning.

VI I STUDENTRÅDET anser att det är problematiskt när en värnpliktig med sin huvudsakliga sysselsättning att genomföra militär grundutbildning där hen spenderar mestadels av sin tid på ett regemente får en högre ersättning än en kadett som studerar vid en högskola och som således har större utgifter.

Några kan då säkerligen anse att kadetter likt civila studenter kan ta ett extrajobb om hen vill ha högre ersättning.

För det första kan detta bli svårt då officersutbildningen är upplagd för 48 timmars studie varje vecka vilket är 20 procent längre en den civila studenten. För det andra anser vi att om Försvarsmakten har tagit ett beslut att ålägga kadetter med en ersättning att även stå för att ersättningen höjs i takt med inflationen.

Utöver ersättningen har vi uppmärksammat att Försvarsmakten förlorar mycket kompetens från GSS/K-anställda med flera års erfarenhet. Detta sker då flertalet anställda ser det som en för stor ekonomisk förlust att börja studera då det inte finns någon möjlighet att ta ut CSN-lån.

VI I STUDENTRÅDET anser därför att Försvarsmakten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen. Dessutom anser vi att Försvarsmakten bör se över möjligheter att GSS/K- anställda med flera års erfarenhet, likt specialistofficersutbildningen, av sina regementen kan erbjudas ytterligare förmåner eller högre ersättning. Detta skulle leda till en ökad vilja till att ta steget in i professionen och ökad kompetens i Försvarsmakten Studentrådet som helhet. ● Militärhögskolan Karlberg

Officerstidningen nr.7, 2021 45

Insänt & debatt REPLIK

Försvars­makten ställer sig positiv till en höjning FÖRSVARSMAKTEN DELAR UPPFATTNINGEN

q om att kadetter vid Officersprogrammet

Försvarsmaktens replik på insändarna om höjd ersättning till kadetter på Officers­ programmet.

får en bra utbildning och att ersättningarna är förmånliga vilket ger förutsättningar för en god studiemiljö. Inom ramen för en jämförelse med andra svenska högskole- och universitetsstuderande är detta något Försvarsmakten vill stå upp för och försvara.

Den faktiska ersättningsnivån är reglerad enligt officersförordningen (SFS 2007:1268) vilken reglerar ersättningsnivån för officersaspiranter. Där framgår även vilka förmåner som gäller enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga. Genom att ersättningarna regleras i förordning så är förändringar ett regeringsbeslut. Försvarsmakten ställer sig dock positiva till en ökning vilket också diskuterats med regerings­ kansliet.

Försvarsmaktens personalförsörjning av

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

RÖSTER FRÅN WEBBEN Reaktioner på ämnet efter att frågan ställts i Officersförbundets sociala medier.

yrkesofficerare utgår från beslutat trebefälssystem som omfattar officerare och specialistofficerare som tillsammans skapar en helhet för skapande av och nyttjande av Försvarsmaktens samlade förmåga.

Tyngdpunkten i vår rekryteringsmålgrupp till officersutbildningen vid Officersprogrammet utgörs av värnpliktiga befäl från grundutbildningen. Systembygget i form av ersättningar och förmåner utgår » Vi har ’gröna värfrån detta synsätt, men Försvarsden’ när det gäller makten ser självklart positivt på att såväl rekrytering få kompetenta medarbetare även till grundutbildning från andra målgrupper. med värnplikt som För att omhänderta nu känd orgatill yrkesofficersutnisationsutveckling intill 2030 tillbildningarna. « förs från 2024 cirka 700 nya yrkesofficerare per år. Antalet yrkesofficerare bedöms nå vårt satta måltal om drygt 10 000 i perioden 2025–2030 trots omfattande pensionsavgångar främst under andra hälften av 2020 talet.

FÖRSVARSMAKTENS REKRYTERING GÅR bra. Vi har ”gröna värden” när

det gäller såväl rekrytering till grundutbildning med värnplikt som till yrkesofficersutbildningarna.

Naturligtvis finns vissa utmaningar med att tillväxa, bland annat att åstadkomma en generationsväxling och samtidigt vidmakthålla kompetensen att leda större övningar och förband samt att kunna genomföra stabsarbete i högre staKlas Eksell ber, både nationellt och internationellt. ● Personaldirektör

Ja, för många av våra soldater är OP inget alternativ pga ersättningen. Ska de läsa vidare så väljer de i regel SOU som de kan plugga till med lön. Många av soldaterna som jobbat ett tag har hunnit skaffa familj och hus och ser OP som en förlustaffär.”

Kan möjligen justeras upp något, men förväntan att bli fullt avlönad vid en redan ”betald” högskoleutbildning är en helt orimlig inställning. Varför tas inte fria resor, fri kost och fri kurslitteratur upp som ersättningar i debattartikeln? Andra högskolestudenter skulle nog gladeligen ta emot samma villkor!”

Ja! Det är svårmotiverat att läsa OP när man kan läsa SOU och behålla sin lön.

Många som väljer SOU av den anledningen som är bättre lämpade för OP.” Eftersom allting har blivit dyrare så bör man även höja ersättningen. Genom att öka ersättningen så kan det bidra att folk lockas till utbildningen.”

Ja. Själv var det ASOU-förmåner som fick mig att bli officer. Hade jag inte fått förmånerna hade jag ej kunnat gå SOU eftersom det inte går att söka studiebidrag.”

Ibland krävs det mer.

Då kan det vara dig vi behöver.

För att tillhöra specialförbanden krävs vilja.

Viljan att anta en stor utmaning. Du ska vara beredd på att inställa dig med kort varsel.

Du ska klara av att lösa komplexa uppgifter i högriskmiljöer som är stressiga, även för den mest stresstålige. Du behöver veta att du, trots att du gör en stor och viktig insats, aldrig kan berätta för någon vad jobbet hos oss innebär.

Hos oss gör du stor skillnad – genom att märkas så lite som möjligt. Är du beredd att ge allt när situationen kräver mer? Då kan det vara dig specialförbanden behöver.

Låter det här som ett jobb för dig?

Läs mer och ansök på jobb.forsvarsmakten.se/specialforbanden

Krönika Cesilia Kabaca Karlsson

E

Anhörigstöd är ett verktyg för maxat stridsvärde tt ekosystem är ett område i naturen där alla delar jobbar tillsammans. Där alla fyller en specifik funktion för att det hela ska fungera.

Ekosystem är känsliga, rubbad balans får stora konsekvenser. Det känns igen för oss som arbetar med anhörigstöd under internationella insatser. Personal som ska fylla en uppgift i områden drabbade av krig och konflikt tränas och utrustas för uppdraget. Det är utvalda, kompetenta kvinnor och män som valt att vara en del i det som ska syfta till att främja säkerhet och demokratiska maktfördelningssystem, skydda civilbefolkning, stärka rättssystem och verka fredsfrämjande. Länder, myndigheter och organisationer investerar avsevärda resurser i de viktiga uppdragen. Politiken behöver sin signal. De internationella uppdragen är beroende av personalen, det land man engagerar sig i är i behov av hjälp eller stöd. De som tjänstgör behöver sina anhöriga på hemmaplan och vise versa.

JAG ARBETAR MED anhörigstöd på Invid-

Foto: Stefan Tell

zonen och har gjort det under snart 15 år. Vårt uppdrag är att ge anhöriga stöd före, under och efter ett internationellt uppdrag. Vi tar inte ställning för eller emot Sveriges deltagande internationellt, men när de väl är igång har vi en viktig funktion. I mitt och och mina kollegors arbete möter vi människor från samhällets alla grupper, i alla åldrar.

Jag har egen erfarenhet av att vara anhörig och vet att under insatsen väntar en tillvaro med nya förutsättningar hemmavid. Vi vet att de anhöriga som fått möjlighet att vara med och ta beslutet om att genomföra en internationell insats, de som känner sig sedda i

48 Officerstidningen nr.7, 2021

sin situation, de gör sitt bästa för att stödja och backa upp uppdraget.

Vi vet att det motsatta kan få en motsatt effekt. Insatstiden kan vara en utsatt period där kittet i relationen, familjen eller vänskapen, kan behöva förstärkning. Oro och ökad belastning på hemmaplan, uppkomna händelser och kommunikation är faktorer som påverkar.

Personalen är den viktigaste komponenten för en insats. Man kan träna, utbilda och utrusta dem hur mycket som helst, men ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Inget it-system är säkrare än användarens lösenord. Få människor har totalt fokus och är i balans utan uppbackning, kärlek och trygghet från sina närstående.

Under mina år i den här världen har anhöriga mer och mer fått en given och erkänd plats från politiker, utsändande arbetsgivare och veteraner. Genom den samlade veteranpolitiken är det uttalat att ge anhörigstöd under militära internationella insatser. Genom att synliggöra anhöriga och tillhandahålla stöd för närstående på hemmaplan får utsändande arbetsgivare en möjlighet att förstärka de beståndsdelar som inte går att kontrollera.

»Anhörigstöd är inte bara ett arbetsgivar­ ansvar. Det är en självklar del för att stödja utsatta uppdrags ekosystem.«

DEN GODA EFFEKTEN av anhörigstöd avgränsar sig såklart

inte enbart till de militära insatserna och borde vara myndighetsöverskridande. Även personal och anhöriga inom nationella organisationer och myndigheter har uttryckt en önskan om förstärkt anhörigstöd. Långa övningsperioder, uppdrag under sekretess och ett Sverige med ett förhårdnat samhällsklimat har skapat en vardag för de hemmavarande som påfrestar. Sverige behöver de som åtar sig riskfyllda uppdrag nationellt och internationellt. De som tar risken behöver sina anhöriga vid sin sida.

Anhörigstöd är inte bara ett arbetsgivaransvar.

Det är en självklar del för att stödja utsatta uppdrags ekosystem. Ett viktigt verktyg för att maxa stridsvärdet. ●

Cesilia Kabaca Karlsson, grundare och generalsekreterare, Invidzonen

INSTAGRAM:

BOKTIPS:

Krisberedskap – med lärdomar från FM OFFICERSTIDNINGENS tidiga-

q re sommarkrönikör, specialistofficeren och journalisten Miguel Guerrero, är aktuell med boken ”Krisberedskap för alla – en handbok för dig som inte är prepper” (Bonnier Fakta). ”Det här är en krisberedskapsmanual som på ett enkelt och lättfattligt

sätt kommer att öka din kunskap utan att du behöver investera tid, kraft och pengar på saker du inte behöver”, står det i beskrivningen av boken, som innehåller en hel del erfarenheter och lärdomar som Guerrero fått från sina år i Försvarsmakten vad gäller just krishantering. ●

Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten

Kronprinsessa på terränghjuling Den 24 september besökte kronprinsessan Victoria Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg. ”Under besöket samtalade Kronprinsessan med regementets personal och provade saker som att styra en obemannad luftfarkost, göra upp eld och köra terränghjuling. Eftersom hon på 90-talet utbil­ dade sig till överlevnadsinstruktör här passade Överlevnadsskolan också på att fräscha upp hennes kunskaper med några nya färdig­ heter, t ex hur man tar sig ur handfängsel”, skriver K 3 på Instagram.

Kronprinsessan är beskyddare av Svenska soldathemsförbundet och besökte även Karlsborgs soldathem.

LYSSNINGSTIPS:

Årets första snö

Materielpodd om ubåtar

regemente, I 19, på sitt Instagram-konto den 16 oktober och bjöd på en bildkavalkad från utbild­ ningskontrollen som genomfördes i snö, regn och lera. Foto: David Carr/ Försvarsmakten.

ƀ ”Att designa Sveriges nya ubå­ tar är oerhört komplext. Lyssna på Materielpodden från FMV där Sabine, Anders och Nicklas pra­ tar om ett samhälle i ett rör. Här ska besättningen kunna verka i veckor i sträck, hämta in infor­ mation, genomföra specialope­ rationer och i krig sätta in vapen”, står det i avsnittsbeskrivningen till senaste avsnittet av Materielpodden som görs av Försvarets materielverk. I podden berättar FMV:s medarbetare om en del av sitt arbetsområde, ibland med inbjudna gäster. Tidigare avsnitt erbjuder bland annat lyssning om stridsflyg och uniformer.

● ”Vissa saker går inte att förändra. Som att jorden roterar kring sin egen axel och att den första snön alltid faller under pansarbataljo­ nens utbildningskon­ troll”, skrev Norrbottens

»I lumpen måste man ständigt, ständigt samarbeta och lita på andra för att lösa uppgifterna. Det är laget före jaget – dygnet runt och upphöjt till tio.« Det skriver historikern och författaren Henrik Höjer, vetenskapsre­ daktör på nättidskriften Kvartal, i en krönika med rubriken ”Gör din (värn) plikt om du kan”

Medlemsstatistik 1/11 2021

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF................................................... 6357 SO................................................... 2959 GSS................................................. 3987 Studerande....................................... 761 Övriga..............................................408 Summa......................................14 472

Trebefälssystemet

Lägesrapport trebefäls­ systemet – eventuella indivi­ duella prövningar väntar Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. och de eventuella tvisterna ska hanteras.

– Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i.

Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

»Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

50 Officerstidningen nr.7, 2021

NÄR DET GÄLLER det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd

NÄR DET GÄLLER

beslutet om vilken

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna

(LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter.

Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är.

– Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. ⚫

Förtroendevald: Glöm inte förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

De ger dig styrka och trygghet i din roll som förtroendevald. Utöver kunskap får du under kursen möjlighet att utbyta erfarenheter med medlemmar från andra förband. För mer info och anmälan: www.officersforbundet.se/kurser

Lön

Nu pågår Rals-förhandlingar på förbanden I mitten av oktober kom Officersförbundet tillsammans med Försvarsförbundet, Seko Försvar och Saco-S FM överens med Försvarsmakten om ekonomin för årets Rals. Det innebär att det är bestämt hur pengarna ska fördelas mellan organisationsenheterna (OrgE).

Därmed pågår nu förhandlingar på förbanden och nya löner för alla individer sätts.

– Vi har utöver det så kallade ”märket” på 1,8 procent kommit överens om flera satsningar som berör uppvärderingen av det militära yrket. Officersförbundet och Försvarsmakten är till exempel överens om att det behövs ett särskilt fokus på specialistofficerare och deras löneutveckling. En av de stora frågorna som förbundet verkligen tryckt på är att specialistofficerarnas kompetensdjup ska erkännas vid alla lönehändelser, vilket vi också ser i skrift för första gången kopplat till den här revision, säger Susanne Nyberg, förhandlingschef på Officersförbundet.

TVÅ AV SATSNINGARNA innebär att GSS-löner höjs till lägst 20 500 kr och att löner för officerare och specialistofficerare höjs till lägst 27 000 kr.

Ingångslön för piloter höjs till 42 000 kr och följdjusteringar möjliggörs. Lägsta lönenivån

för Arbetsområde 24 (militärt arbete), bestanivå 3, lyfts till 30 000 kr. Arbetsområde 24 syftar på vad för typ av arbete en individ utför, i det här fallet militärt arbete, medan bestanivå 3 ska återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra olika arbetsuppgifter. Exakt vilka som tillhör Arbetsområde 24 (militärt arbete), bestanivå 3, vet främst cheferna på respektive OrgE. Om en medlem vill veta om personen berörs av höjningen bör medlemmen därför fråga sin chef och officersförening. Extra ekonomi för följdjusteringar till just den satsningen framgår i beslutet och syftar till att möjliggöra en fortsatt lönespridning.

– Det rör sig om större satsningar i årets Rals. Det är bra att det finns mer pengar än vanligt att röra sig med, men det är också en utmaning för parterna på OrgE som nu måste ta ansvar för att det blir rätt när pengarna fördelas på individnivå, säger Susanne Nyberg.

Beslutet gäller från och med första oktober i år.

När förhandlingarna på OrgE kan vara klara är omöjligt att säga i nuläget utan det beror på hur långt i förberedelsearbetet man kommit på respektive OrgE. Om man som medlem vill veta hur det går med förhandlingarna bör man vända sig till sin chef och officersförening. ⚫

Tvist

Fyra avslutade tvister under hösten Under hösten har Officersförbundet avslutat fyra tvister med Försvarsmakten. Tvisterna handlar om information om anvisat boende. Arbetsgivaren har skyldighet att informera förbundets officersföreningar om anvisat boende, men informationen har uteblivit trots att parterna är överens om hur den ska delges. Det är OF F 21, OF F 7, OF F 17, samt Kustflottan OF som därför har påkallat tvisteförhandling. Förhandlingarna har lett till att skadestånd betalats ut till Offi-

cersförbundet. Den totala summan är 75 000 kr och kommer att fördelas mellan föreningarna. I tvistelösningen finns dock inte bara ett skadestånd. Parterna på förbandet ska också genomföra en gemensam utbildning om rörlighetsavtalet och hur rutinen ser ut när det gäller information om anvisat boende.

– Vi är nöjda med att parterna nu tvingas till att genomföra en partsgemensam utbildning på hemmaförbandet, säger Mikael Kenttälä ombudsman på Officersförbundet. ⚫

Förbundskonferens i januari 2022 Den 19–20 januari är det förbundskonferens för Officersförbundets styrelse och officersföreningar. Förutom konferensen kommer förbundet hålla de ceremonier, det vill säga medaljutdelning, utnämnande av hedersmedlemmar samt avtackning av förtroendevalda, som inte kunde genomföras fullt ut under förbundsmötet 2020.

Detta då mötet var digitalt på grund av pandemin. Information om hur man anmäler sig har skickats ut till berörda medlemmar. ⚫

Glöm inte att betala din medlemsavgift – använd e-faktura eller autogiro Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Gör det enkelt för dig själv och anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank.

Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön. ⚫

Hjälp oss få bättre kontakt med dig – ange din privata e-postadress Ange din privata e-postadress och slipp krångel med att den information som Officersförbundet skickar till dig som medlem inte kommer fram till din mejl hos Försvarsmakten. Du gör detta enkelt genom att logga in med BankID på ”Mina sidor” på Officersförbundets webbplats och ändra dina kontaktuppgifter. ⚫ Officerstidningen nr.7, 2021 51

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

Erik har arbetat i flera EU-operationer och då tjänstgjort och bott i Djibouti, London och Rom. Nu arbetar han på Marinstaben.

» Jag är rookie på det fackliga arbetet, så jag är ödmjuk inför uppgiften.« Erik Tollins intresse för matlagning och ekonomi har genom hans arbete tagit honom runtom i världen. Och det senaste året har hans intresse för arbetsmiljö och omtanke för sina kollegor lett honom till att bli ordförande i den nya officersförening OF Marinstaben.

Text: Cecilia Gustafsson. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

N

är Erik skulle göra värnplikten sökte han till flottan, men hans ansökan blev bortslarvad och han gjorde den på T 1 i Linköping. Han tyckte om gemenskapen och ansvaret han fick så även om han inte visste vad han ville arbeta med långsiktigt så sökte han och blev antagen som officers­ aspirant. Han bytte också spår från armén till flottan.

52 Officerstidningen nr.7, 2021

– När jag började som kock på patrullbåt var de flesta kollegor och chefer mycket äldre än mig. Jag fick klara mig själv ganska mycket, så trots att jag var ung så kändes det som att det var något som jag ville fortsätta med, säger Erik.

Efter att ha jobbat som kock på patrullbåt, läste han officersutbildningen på Marinens Officershögskola i Karlskrona. Under utbildningen fick han smak för resandet och upplevde olika kulturer under långresan till bland annat Franska Guyana, Brasilien och Mexiko.

HAN HAR ALLTID tyckt om matlagning och när han som köksmästare på Isbrytaren Tor fick ansvar för maten utmanade de äldre kollegorna honom genom att efterfråga rätter som han inte ens hört talas om, till exempel stekt salt sill i bakplåtspapper med löksås och potatis.

Erik hade gått ekonomisk linje på gymnasiet så efter

några år med matlagning blev han divisionsintendenturofficer (DivIntO) på det som då först hette Första ytstridsflottiljen och sedan Andra ytattackflottiljen. Han blev också fackligt engagerad, passande nog som kassör för Kustflottan OF. Han läste ekonomichefsutbildningen vid Managementinstitutionen i Östersund och sedan följde flera befattningar bland annat som ekonomichef, sektionschef för ekonomi och ekonomisk controller på Fjärde sjöstridsflottiljen.

– Jag har alltid tyckt att ekonomi är intressant och efter att ha jobbat med det på olika nivåer ville jag utvecklas, så jag sökte en tjänst som ekonomihandläggare på Nordic Battle Group 08 där jag jobbade med finansiering av olika projekt med europeiska medel. Det är intressant och lärorikt att förstå hur olika ekonomiska flöden ser ut och hur det skiljer sig till exempel mellan en svensk och europeisk organisation, säger Erik.

som logistikofficer på Marinstaben, med placering i Stockholm.

Efter att blivit arbetsplatsombud på Marinstaben fick Erik frågan från kollegor och medlemmar om inte Marinstaben skulle ha en egen förening, liksom de andra försvarsgrensstaberna. Erik såg att det i den nya staben fanns ett behov av fackligt arbete, allt från att kollektivavtalen efterlevs till att det i samband med löneförhandlingar finns förtroendevalda som arbetar med de individer de faktiskt förhandlar för.

Tillsammans med några kollegor kontaktade han Officersförbundets kansli och påbörjade arbetet med att bilda en ny officersförening. I mars i år hade den nya officersföreningen OF Marinstaben sitt första årsmöte och konstituerande styrelsemöte då Erik blev vald till dess första ordförande.

– Jag är väl lite idealist för det är främst för medlemmarna jag gör det här. För många handlar fackets arbete främst om lön så de hör av sig med frågor om det, men det finns så mycket mer att arbeta med. Jag är inte den som står på barrikaden och skriker, men jag tycker att det är viktigt att medlemmarna kan påverka sin arbetssituation och arbetsmiljö och att de vet vilka rättigheter och skyldigheter de har. Nu finns det ett samverkansavtal på plats och vi arbetar med att få in rutiner. Jag är en rookie på det fackliga arbetet, så jag är ödmjuk inför uppgiften, säger han.

Han har gått de flesta av förbundets kurser det senaste året och börjar känna sig lite varmare i kläderna – och nu väntar löneförhandlingar! ⚫

»Det är viktigt att medlemmarna vet vilka rättigheter och skyldigheter de har.«

UNDER TIDEN PÅ Nordic Battle Group var Erik placerad på Högkvarteret.

Han fortsatte jobba som ekonomihandläggare på Högkvarteret, men på insatsledningen. Han sökte sedan en tjänst som stabschef för det landbaserade stödet till Operation Atalanta i Djibouti, vars syfte var att trygga sjöfarten genom att stoppa piratattackerna i Adenviken och Indiska oceanen.

Han fick mersmak för att jobba internationellt så efter några år sökte han en tjänst som logistikofficer på OHQ i London på Operation Atalanta.

Han trivdes så bra i den internationella miljön att han efter att ha kommit hem och jobbat som logistikchef på Fjärde sjöstridsflottiljen efter en tid sökte en utlandsbefattning på OHQ i Rom på Operation Sophia, vars syfte var att stoppa människosmuggling och kriminell verksamhet på de europeiska vattnen kring Medelhavet.

Den här gången flyttade Erik, hans fru Suzanne och en av hans två söner med till Rom. – Vi hade det bra på alla sätt och vis. Rom är en fantastisk stad och det var spännande att återigen arbeta i en internationell miljö. Det var cirka 23 nationer som bemannade operationen och det blir ett annorlunda arbete än till exempel vid en svensk insats. Vi jobbade alla nationer på lite olika sätt och jag lärde mig mycket både av och om de andra, säger han.

NÄR FAMILJEN KOM hem

från Rom började Erik arbeta som chef genomförande på nya HR Centrum och sedan 2020,

Erik Tollin

Ålder: 58 år.

Fackliga uppdrag: Kassör i Kustflottans OF, Ordförande OF Marinbasen 2021–.

Bakgrund i korthet: Värnplikt på T 1, Marinens Officershögskola, köksmästare, diverse ekonomibefattningar på 1:a ytstridsflottiljen, 2:a ytattackflottiljen och 4.e sjöstridsflottiljen, stabschef på FHQ SA i Djibouti och logistikofficer på OHQ i London för Operation OP Atalanta, Logistikchef 4.sjöstridsflottiljen, logistikofficer på OHQ i Rom för Operation Sophia och logistikofficer Marinstaben 2020–.

Bor: Tyresö, i Stockholm.

Familj: Fru Suzanne och två vuxna grabbar.

På fritiden: Lagar mat, spelar golf och gillar att vara ute i skärgården.

”Jag är väl lite idealist för det är främst för medlemmarna jag gör det här.”

Officerstidningen nr.7, 2021 53

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Hur kan dagersättningen för kadetter höjas?

Jag håller på och utbildar mig till officer, men jag tycker att dagsersättningen för kadetter är för låg. Arbetar ni för att dagsersättningen ska höjas?

Dagsersättning för kadetter regleras i Officersförordningen. Du hittar den på Riksdagens webbplats.

Ersättningen höjdes senast för några år sedan, då tack vare att Officersförbundets studentråd lyfte frågan vid ett möte med Försvarsdepartementet. Efter mötet uppmanade departementet För-

svarsmakten att be om höjd ersättning (beslutet låg hos departementet, men förfrågan måste komma från Försvarsmakten). Förbundet har påtalat för Försvarsmakten att ersättningen för kadetter borde ses över, men att begära en översyn och höjning kan bara Försvarsmakten göra. Förbundet har inte rätt att höja ersättningen genom kollektivavtal då den styrs av lagen och den är inte dispositiv. Studentrådet finns till för att driva frågor som rör er kadetter så ta gärna kontakt med dem och lyft frågan!

Elina Meyer, ombudsman

Inför tillträdande på en ny befattning ska anställnings- och arbetsvillkoren, inklusive vilken lön du kommer ha, diskuteras det vill säga att du bör veta vad du har i lön innan tillträdandet. Detta enligt FM Handbok Pers – Grunder. Om inte lön har diskuterats och du därmed inte kunnat tacka ja eller nej till arbetsgivarens förslag bör du ta kontakt med din officersförening så kan de agera genom att påkalla förhandling.

Patrik Larsson, ombudsman

annan tid när du är planerat ledig.

Regeln finns i Villkorsavtalet kapitel 9, 1§.

Martin Sachs, ombudsman

Läkarbesök bör egentligen ske utanför arbetstiden men om det behöver ske under arbetstid har du rätt att vara ledig utan löneavdrag. Skälet kan vara att besöket behöver ske i närtid och att läkaren inte har någon

Lägstalön för piloter

Hej, vet ni vad ingångslönen för nya piloter kommer bli i det nya Rals-­avtalet? Har ni någon insikt i hur det kommer att följd­justeras? Är själv hkppilot i yngre generation.

Den lägsta lönen som en pilot kan ha från och med första oktober i år är 42 000 kr.

För att möjliggöra en korrigering/ höjning av övriga löner när lägsta lönenivån höjs, använder parterna sig av begreppet följdjusteringar.

Hanteringen och fördelningen av följdjusteringarna på individnivå sköter parterna på

Förhandling och samverkan: Susanne Nyberg, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Mikael Boox, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt, Joy Neiberg

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

54 Officerstidningen nr.7, 2021

Ny befattning = ny lön?

Jag har börjat på ny befattning, men jag vet inte om jag har ny lön.

Hur gör jag för att få en ny högre lön?

Besöka läkare på arbetstid

Jag har fått en viktig läkartid på förmiddagen en vanlig arbetsdag.

Min chef tycker inte om att jag är borta, men har jag rätt till läkarbesök på arbetstid?

organisationsenheterna (OrgE) då de förhandlar sig fram till en lösning som fastställs i kollektivavtal.

Detta delges individerna vid ett lönesamtal med närmaste chef.

Parterna behöver med andra ord bli överens om hur den totala summan pengar ska fördelas. Hur lång tid det tar att förhandla fram en lösning går inte att förutspå utan det är din chef och officersförening som du får höra av dig till och fråga hur det går med förhandlingarna.

Lycka till!

Susanne Nyberg, förhandlingschef

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare (tjänstledig)

Patrik Larsson, Mikael Kenttälä, Elina Meyer, Greta Borg

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile. I nationens tjänst Många samhällsviktiga myndigheter, organisationer och företag arbetar i utsatta miljöer med känslig information.

Tutus har därför utvecklat en säker smartphone, Färist Mobile som skyddar verksamheter med säkerhetskänslig information.

från påverkan och fungerar även som en yttre gräns. Det innebär att all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data. Färist Mobile System är granskat och godkänt av svenska och europeiska myndigheter.

målet att bli en ledande leverantör inom EU. Som ett oberoende företag samarbetar vi med näringsliv och myndigheter för att erbjuda pålitliga, säkra och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som kan möta dagens säkerhetsbehov.

Tutus egna operativsystem med stark diskkryptering och externa nycklar skyddar känslig information och en VPN tunnel isolerar kommunikationen

Tutus är marknadsledare av godkända och certifierade kryptooch IT-säkerhetsprodukter i Sverige och vi gör stadiga framsteg mot

För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

1 0 1 1 9 0 0

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av 08-410 700 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24