Officerstidningen nr 6, 2021

vapensystem Nytt eldhandvapen till förbanden 2024.

riksrevisionen Kritisk till effektiviteten i upp­rustningen av armén.

krönika Fler chefer borde avsättas i Försvarsmakten.

För dig som är medlem i Officersförbundet

6

nr.

2021

www.officersforbundet.se

Teknikerbrist För att möta behovet av teknisk personal kommer antalet utbildningsplatser på Försvarsmaktens tekniska skola att öka de kommande åren. Samtidigt står skolan redan i dag med tomma platser och det är brist på såväl lärare som officerare med teknisk kompetens.

David Andersson är plutonchef på FMTS.

Fördjupning: Försvarsmaktens evakueringsinsats i Afghanistan

foR SwEdiSh Law EnforCEmEnt

CZ BREN 2 BR 7,62×51 mm

Tillverkas i Tjeckiska republiken/eu pÅverkas inTe av amerikansk eXpOrTkOnTrOll eTT pÅliTliGT vapen viD Olika HÄnDelser OcH siTuaTiOner w w w.c z u b .c z

Förbundsordförande

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 46–50

I pensionsskuggans dal

H

östen är nu här och förbandsinvigningarna duggar tätt. Först ut att återinvigas var K 4 i Arvidsjaur följt av Amf 4 i Göteborg. Senare i höst följer invigningar av I 13 i Falun och F 16 i Uppsala. I början av 2022 invigs I 21 i Sollefteå med detachement i Östersund medan A 9 i Kristinehamn får vänta till fjärde kvartalet nästa år. Även om vi i Officersförbundet delade Försvarsmaktens uppfattning inför försvarsbeslutet – att det är bättre att växa i befintliga garnisoner än att starta nya förband och flottiljer – så gläds jag ändå när det nu skrivs historia. För behovet av att stärka den svenska försvarsförmågan är stor.

pel på pensionen. Visst – en person som återanställs som yrkesofficer kan ha rätt att gå i pension vid 61-års ålder.

Men om personen varit borta från myndigheten ett antal år hinner den inte jobba ihop till sin pension utan riskerar att få vandra i ”pensionsskuggans dal” med en pensionsutbetalning så tunn att den skulle bli svår, eller omöjlig, att leva på. Och den informationen tänker jag mig i alla fall att en person skulle vilja ha inför en eventuell återanställning.

För pensionen är viktigt, även om lönen här och nu kanske är det som man tänker på mest.

Och apropå det – nu är arbetet med årets RALS igång. Än så länge är det allt för tidigt i processen att säga hur det går. Förra året drev vi frågan om höjda pluton- och kompanichefslöner och nådde viss framgång. I år trycker vi framförallt på att arbetsgivaren börjar värdera – och betala – för erfarenheten. Det bara måste gå att få till en trovärdig löneutveckling i innehavd befattning.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Det finns just nu många tidigare kollegor som gärna vill återvända till Försvarsmakten och vara med och bygga upp det regemente de en gång såg läggas ner.«

JAG HAR SAGT det förut och jag säger det igen – den viktigaste nyckeln för att lyckas är en robust personalförsörjning, som faktiskt inte är Försvarsmaktens starkaste gren. Rekrytera kan man, men det viktiga behålla-perspektivet svajar.

Det finns just nu många tidigare kollegor som gärna vill återvända till Försvarsmakten och vara med och bygga upp det regemente de en gång såg läggas ner. Återanställning är ett snabbt och effektivt sätt att få tillgång till kompetens som saknas. Dessutom av personer som under ett antal år även inhämtat andra kunskaper som kan komma väl till pass. Men här brister Försvarsmakten. Jag får många samtal från personer som gärna vill komma tillbaka men som upplever att Försvarsmakten inte vill, eller förmår, att värdera den kompetens individen skaffat sig i det civila. Då är det inte bara lönen det handlar om utan också att man, slentrianmässigt stoppar tillbaka personen på samma rad som den lämnade för kanske tio år sedan. Som om tiden bara stått stilla.

Här måste Försvarsmakten utbilda sina chefer i att värdera kompetens. Men också i kunskapen om vad som gäller för en person som blir återanställd. Då tänker jag till exem-

AVSLUTNINGSVIS NÅGRA RADER om det slutliga införandet av trebefälssystemet. På annan plats här i tidningen kommenterar jag Försvarsmaktens kommunikation (eller snarare avsaknad av kommunikation) i frågan. Här, på ledarplats, kan jag konstatera att få positiva rapporter nått mig rörande den här processen. Försvarsmakten förefaller helt enkelt bränt chansen att etablera trebefälssystemet på ett positivt sätt. Vi i Officersförbundet tvingas nu förbereda för rättslig prövning i stället för att fullt ut kunna njuta av att se när de nygamla förbandsfanorna blottas i höstvinden. ⚫

Stockholm den 1 oktober 2021 Lars Fresker Förbundsordförande Officerstidningen nr.6, 2021 3

INNEHÅLL, NR 6 2021:

42

»Den dag jag summerar mitt militära liv så kommer jag vara mest tacksam för petningen.

Den öppnade nya dörrar och fick mig att faktiskt lära känna mig själv.« Andreas Braw, krönikör, om att bli avsatt.

16 AKTUELLT 7 | Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur återinvigt

7

8 | Riksrevisionen: Förutsättningar att leva upp till försvarsbeslutet saknades

12 | Ändrade prövningsregler för personer med diagnos

28

15 | Försvarsmaktens personal

avråds från resor till Belarus

FÖRBANDSBESÖK 16 | Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad ANALYS 26 | Nationellt försvar – små staters militärstrategiska dilemma FÖRDJUPNING 28 | Försvarsmaktens evakueringsinsats i Afghanistan 4 Officerstidningen nr.6, 2021

48

INSÄNT & DEBATT 38 | ”Trebefälssystemet är ett inriktningsbeslut utan legal grund”

41 | När Försvarsmakten låter tystnaden tala

KRÖNIKA 42 | Andreas Braw: Vi borde avsätta fler chefer

FÖRBUNDSNYTT

47 | Nominera till förbundets stipendiestiftelse

48 | Porträttet: Johan Hansson, ny förbundsdirektör

50 | Fråga förbundet: Kan arbets-

givaren kräva att jag ska berätta om jag vaccinerat mig eller inte?

Vi söker fortfarande ÖB för en kommentar

D 15

en 24 juni mejlar jag Försvarsmaktens kommunikationsavdelning med en förfrågan om en kommentar från överbefälhavare Micael Bydén. Officersförbundet har samma dag publicerat ett videoklipp med förbundsordförande Lars Fresker kring införandet av trebefälssystemet. Lars har synpunkter på hur ÖB och Försvarsmaktens ledning har kommunicerat beslutet till de anställda. ”Det finns ett informationsunderskott, både för oss som förbund men framför » I mitten av sepallt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktestember kontaktar spridning och många hör av sig jag Försvarsmakten till oss och mår dåligt över situaåterigen för att höra tionen”, säger Lars Fresker.

hur det går. Inget svar. «

Jag kontaktar därför kommunikationsavdelningen och frågar om ÖB vill ge en kommentar till Officerstidningen om hur han ser på kritiken från Officersförbundet. ”Hade han kunnat ha kommunicerat beslutet på ett annat sätt till personalen?”, skriver jag i mejlet. Jag får en bekräftelse på att intervjuförfrågan har mottagits.

Sedan går veckorna. Tystnad. Sommaren kommer, och går. I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten för att höra hur det går. Inget svar.

Ytterligare en vecka senare påminner jag om min påminnelse om kommentar. Då hänvisas jag till ett inlägg som Försvarsmaktens kommunikationsdirektör har skrivit på myndighetens bloggportal, som är en replik på en debattartikel som publicerats på Kkrva:s blogg med rubriken ”Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem”. ”Det här är den kommentaren vi ger och hänvisar dig till” får jag till slut som svar med en länk till inlägget.

Det är problematiskt att myndigheten duckar för frågor och gömmer sig bakom enkelriktad kommunikation. Att enbart kommunicera via den egna bloggportalen är dock ett effektivt sätt att slippa undan kritik och följdfrågor. Jag anser att de anställda förtjänar bättre. Öppet meddelande till ÖB: Intervju­ förfrågan kvarstår. ⚫

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Emil Malmborg

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 www.torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Maria Widehed, Emil Malmborg.

NUMMER 6, 2021 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 45.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 7, 26 oktober.

Nr 8, 30 november.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Chefredaktör

Officerstidningen nr.6, 2021 5

Kostnadsfri rådgivning

Få ett förmånligt skydd som passar dig, ditt yrke och din familj If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som är anpassat för dig.

• Personförsäkringar som gäller t.ex. vid utlandsuppdrag och risksporter (vilket vanliga personförsäkringar inte gör).

• Kostnadsfri rådgivning för att hjälpa dig välja rätt försäkringsskydd utifrån dina behov.

• Dessutom minst 15 % rabatt på din hemförsäkring och 5 % på bilförsäkringen.

Nyhet! Nu får du även enkelt tillgång till juridisk hjälp när du behöver det.

Allt om dina medlemsförmåner finns på if.se/officersforbundet. Eller ring 0770-82 00 01 så berättar vi mer.

If i samarbete med

/Aktuellt Försvarsmakten ska bli mer datadriven

ƀ Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har på uppdrag av Försvarsmakten genomfört en förstudie om hur försvaret kan bli mer datadrivet. Datadrivna

organisationer som målmedvetet sparar och tillgängliggör information kan bli effektivare och fatta bättre beslut. För att lyckas behöver Försvarsmakten ta höjd för olika utmaningar, som att medarbetarna kanske inte ome-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta redaktionen på tips@officerstidningen.se

delbart ser nyttan med det nya arbetssättet. Att ställa om till en mer datadriven organisation handlar mer om att påverka kulturer och attityder än att fokusera på teknik, skriver FOI på sin webbplats. /LS

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Kungen återinrättade Norrlands dragonregemente vid en ceremoni den 24 september.

TILLVÄXT

Norrlands dragonregemente är återinvigt Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Först ut bland ny- och återetableringarna är Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur. Överste Teddy Larsson är ny förbandschef.

VID EN CEREMONI den 24 september för-

q klarade kung Carl XVI Gustaf Norrlands

dragonregemente återinvigt. För kungen hade ceremonin en särskild betydelse. ”För nästan exakt 41 år sedan var jag här och invigde Norrlands dragonregemente. I dag står jag här återigen”, sa kungen i sitt tal.

I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades regementet och omorganiserades till arméns jägarbataljon, som har varit en del

av Norrbottens regemente.

– Här i Arvidsjaur bygger ni vidare på stolta traditioner sedan decennier. Här formas och fostras ungdomars unika färdigheter och styrkor. Här bygger ni förmåga till strid på djupet i en mycket utmanande subarktisk miljö, sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt tal.

Under de kommande månaderna fortsätter etableringarna av de nya förbanden. Den 1 oktober invigs Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg. Därefter på tur står Upplands flygflottilj i Uppsala den 14 oktober, Dalregementet i Falun den 23 oktober och Västernorrlands regemente i Sollefteå/Östersund i januari nästa år. Invigningsdatum för Bergslagens artilleriregemente är ännu inte fastställt. /JOSEFINE OWETZ

Första flyguppvisningen med Gripen E

ƀ I augusti visades Jas Gripen E för första gången upp inför publik. Det skedde under Kaivopuisto Air Show i Helsingfors.

Finland befinner sig i slutfasen av en upphandling av ett nytt stridsflygplan och enligt uppgift på Försvarets materielverks webbplats var uppvisningen i grannlandet en del av marknadsföringen av det svenska stridsflygplanet. Provflygplanet är inte identiskt med de plan som kommer att användas operativt.

Det handlar om skillnader i bland annat cookpit , skrov och mjukvara. /LS

»Även i framtiden måste officersyrket vara ett val till ett livstidsyrke. Där man också måste ha rörlighet geografiskt över tiden, för annars funkar inte vårt koncept. « Det säger flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström i Folk och försvars seminarium ”Tre försvarsgrenar, en riktning” där försvarsgrenscheferna samtalade om bland annat personalförsörjning.

/Aktuellt GRANSKNING

Förutsättningar att leva upp till försvarsbeslutet saknades Otydlig styrning, bristande lägesinsikt och underfinansiering har bidragit till att uppbygganden av arméförbanden inte varit ändamålsenlig. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskning av försvarsbeslutet 2015. Försvarsmakten anser att kritiken stämmer till del, men tycker att rapporten är något onyanserad.

ENLIGT RIKSREVISIONENS RAPPORT, som

q omfattar försvarsbeslutsperioden

rapporten, och på varje nivå i organisationen finns en uppfattning om aktuellt läge och bakgrunden till detta. Sedan är det Riksrevisionens uppgift att Rikard göra en korrekt sammanfattning Askstedt av allt material de samlat in. Där tycker vi inte att de tagit tillräcklig hänsyn till de synpunkter Ledningsstaben framfört.

Hade de gjort det hade rapporten blivit mer nyanserad, säger Rikard Askstedt.

2016 till 2020, har arméstridskrafterna inte utvecklats som de borde i alla delar. Det har lett till att arméns möjligheter att lösa sina uppgifter i krig begränsats och att det finns oklarheter kring hur förbanden ska utformas med personal och materiel vid ett möte med en kvalificerad motståndare. Brigadgeneral Rikard Askstedt är Försvarsmaktens planeringschef på Ledningsstaben i Högkvarteret.

Han säger att Försvarsmakten delvis instämmer i kri» Om inte annat tiken, men att rapporten framgick det väli vissa stycken inte ger en digt tydligt i regerrättvisande bild. ingens reglerings– Riksrevisionen har brev inför 2017 att intervjuat oerhört många det var två brigamedarbetare i Försvarsmakten under arbetet med der man ville ha. « Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Det fanns oklarheter mellan Försvarsmakten och regeringen om hur arméförbanden skulle organiseras, enligt Riksrevisionen.

8 Officerstidningen nr.6, 2021

EN AV KÄRNFRÅGORNA i

rapporten är den om arméförbandens organisering. Medan regeringen ville ha brigad som krigsförband byggde Försvarsmakten upp bataljoner och kompanier.

– Vi följde den politiska beställningen om vilken krigsorganisation som skulle produceras och i denna beställdes i försvarsbeslutet 2015 bataljoner, inte brigader. Att Försvarsmakten skulle kunna organisera arméstridskrafterna i brigader framgår också av beslutet, men av kravet på krigsorganisationen och dess ingående förband var den politiska beställningen bataljoner. Detta faktum är något som skiljer försvarsbeslutet 2015 från det som fattades 2020. Nu föreligger ingen som helst tvekan om att det är

Både Försvarsmakten och regeringen brast i sitt agerande kring försvars­ beslutet 2015, enligt Riksrevisionens granskning.

brigader som skall utvecklas, säger Rikard Askstedt.

Resonemanget får stöd i Riksrevisionens rapport där det framhålls att regeringen varit otydlig i styrningen av Försvarsmakten. Men enligt Riksrevisionen borde Försvarsmakten ändå agerat annorlunda.

– Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. I regleringsbrevet var regeringen också tydlig med att man ville att brigaderna skulle byggas upp parallellt och att de arméförband som var mest eftersatta var de som skulle få mest resurser, säger Marcus Pettersson, riksrevisionsdirektör på Riksrevisionen.

Men Försvarsmakten valde en sekventiell utveckling av brigaderna. Enligt Rikard Askstedt främst på grund av behovet av att ha en användbar brigad, med hänvisning till omvärldsläget.

– Försvarsmakten förordade fortsatt utveckling av en stark brigad istället för en parallell utveckling som riskerade att sprida

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

bristerna på två brigader med en sammanlagd lägre operativ förmåga som resultat, säger Rikard Askstedt SAMTIDIGT KONSTATERAR RIKSREVISIONEN i sin rapport att Försvarsmakten saknade förmåga att leva upp till det försvarsbeslut som fattades 2015. Att efter år av underfinansiering, strategisk paus och internationella insatser, ställa om till ett välfungerande invasionsförsvar i två starka brigader, var inte realistiskt.

Dessutom var även försvarsbeslutet 2015 underfinansierat.

– Nej, de förutsättningarna fanns inte.

Men vi menar att Försvarsmakten inför försvarsbeslutet 2015, och när beslutet väl kom, tydligt borde beskrivit för regeringen den obalans som fanns mellan mål och medel och detaljerat talat om vilka konsekvenser det skulle få. Försvarsmakten borde heller inte gjort egna tolkningar av försvarsbeslutet utan istället vänt sig till regeringen och bett dem förtydliga beställningen, säger Marcus Pettersson på Riksrevisionen.

ENLIGT RIKARD ASKSTEDT var syn på Riksrevisionens rapport innan årsskifFörsvarsmakten tydlig gentetet. Men i en kommentar till TT säger han att: mot regeringen om läget i För– Det tar tid att vända utvecklingen från svarsmakten och armén under en insatsorganisation som är svårt nedskalad försvarsbeslutet. Men informanär det gäller förmågebredd och numerär till Marcus tionen, säger han, fördes inledett nationellt inriktat försvar.

Pettersson /LINDA SUNDGREN ningsvis fram muntligen i de löpande kontakterna mellan Högkvarteret och försvarsdepartementet snarare än i FAKTA formella underlag.

– Från och med budgetRiksrevisionens rekommendationer underlaget för 2019 har vi varit väldigt tydliga med vad till Försvarsmakten som krävs för att vi ska kun• Fortsätta vidareutveckla arbetet med att säkerställa na leverera. Och vi kommer arméns förmåga att mobilisera inom angiven tid, bland fortsatt att vara tydliga om annat avseende krigsplacering av materiel. vi konstaterar att uppgifter • Säkerställa att arméchefen har tillräcklig rådighet över och resurser inte är i balans, arméns verksamhet för att kunna planera och genomfösäger Rikard Askstedt. ra verksamheten på ett effektivt sätt.

Försvarsminister Peter • Ta fram tydliga konsekvensbeskrivningar av regeringHultqvist (S) låter via sin ens styrning. pressekreterare meddela att • Ta fram behovsanalyser tidigt i processen avseende regeringen kommer att ge sin utvecklings- och förändringsarbeten.

Officerstidningen nr.6, 2021 9

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Fyra nya eldhandvapensystem ska köpas in till Försvarsmakten, däribland nya automatkarbiner.

VAPENSYSTEM

Nya eldhandvapen levereras 2024 De första leveranserna av nya eldhandvapensystem till förband kan påbörjas redan 2024. Efter ett nyligen undertecknat avtal mellan Sverige och Finland finns också en ambition att åtminstone delar av systemen ska köpas in gemensamt till båda länderna.

FRÅGAN OM NYA eldhandvapensystem i

q Försvarsmakten har dragits i långbänk.

handlingsbeslut för de nya vapensystemen, säger brigadgeneral Mikael Frisell vid Försvarets materielverk.

Under tio års tid har tidsplaner för anskaffning upprättats och reviderats på grund av brist på pengar. Men nu kommer besked att upphandKOMMANDE ANSKAFFNING OMFATTAR fyra olika lingar av nya eldhandvapensystem är nära vapensystem med automatkarbin, prickskytförestående och att leveranser ut till förband te-, skarpskytte- och självskyddsvapen med kan inledas under 2024. tillbehör. Ammunition anskaffas parallellt – Nu finns nya eldhandvapensystem med i men i egna uppdrag. försvarsbeslutet som sträck– Vi kör på för fullt och plaer sig till 2025 och i Förnerar för hela anskaffningen. » Längst har vi komsvarsmaktens investeringsMen längst har vi kommit mit med prick- och plan som är 12-årig. I våras med prick- och skarpskytteskarpskyttesysteköpte vi in vapen som vi ska systemen och sannolikt kommen och sannolikt genomföra prov och försök mer de att börja levereras med under hösten för att först, säger Mikael Frisell. kommer de att börja därefter succesivt fatta uppHela eller delar av de nya levereras först. « 10 Officerstidningen nr.6, 2021

Mikael Frisell

vapensystemen kan komma att köpas in tillsammans med Finland. I början av september undertecknades en överenskommelse mellan Sverige och Finland som möjliggör en gemensam upphandling av

vapensystem.

– Precis som vi genomför Finland just nu prov och försök med nya vapensystem och vi delar resultaten med varandra. Antagligen kommer vi inte att köpa in fyra kompletta system tillsammans men i alla fall vissa vapen och tillbehör. Våra förmågebehov och kravbilder är snarlika varandras och skillnaderna är mest kosmetiska, säger Mikael Frisell.

Han ser flera fördelar med en gemensam upphandling.

– Det skulle förbättra interoperabiliteten mellan länderna och öka försörjningstryggheten inom vapenområdet. Dessutom skulle en gemensam upphandling av en större mängd vapen påverka prisbilden och minska kostnaderna, även om de ekonomiska skälen inte varit drivande i det här samarbetet.

Någon risk att samarbetet med Finland får negativa konsekvenser för inköp av nya eldhandvapen, ser Mikael Frisell inte.

– Vi kommer inte låta vår egen anskaffning dra ut på tiden på grund av samarbetet. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt Mina röjd i Stockholms södra skärgård

ƀ I slutet av augusti identifierade röjdykarfartyget HMS Spårö en tysk kontaktmina från andra världskriget i havet nordost om Öja i Stockholms södra skärgård,

skriver Försvarsmakten på sin webbplats. En grupp från röjdykardivisionen gick ner och placerade en sprängladdning intill minan som låg på tio meters djup.

Sprängladdningen detonerades från ett säkert avstånd uppe vid

ytan under övervakning av en stridsbåt från Amfibieregementet och sjöpolisen. Det finns cirka 50 000 minor i Östersjön och Västerhavet som dumpades under första och andra världs­ kriget. /LS

COVID-19

Försvarsmakten häver coronarestriktioner Försvarsmakten har påbörjat en återgång till de rutiner som gällde innan coronapandemin bröt ut. Men det är upp till varje chef att avskaffa restriktionerna med bibehållen säkerhet och personalen uppmanas att även fortsättningsvis överväga digitala möten framför fysiska.

I EN FÖRSVARSMAKTSORDER daterad den

q 20 september meddelas att de restriktio-

Distansarbete ska vara möjligt genom enskilda överenskommelser utifrån de direktiv som Ledningsstabens personalavdelning tagit fram och digitala möten ska om möjligt prioriteras framför fysiska, i syfte att minska resandet.

Försvarsmakten uppmanar också alla anställda att vaccinera sig, om det inte finns medicinska skäl som talar mot det. Vaccinering får ske på arbetstid. /LINDA SUNDGREN

153

Så många officerare har påbörjat Högre officersprogrammet, HOP, på Försvarshögskolan i höst. Av dessa är 17 kvinnor. 77 stycken ska gå den ettåriga utbildningen som leder till en magisterexamen i krigsvetenskap och befordran till major/örlogskapten. Resterande 76 ska gå tvååriga HOP som leder till masterexamen och befordran till överstelöjtnant/kommendörkapten, enligt FHS.

Foto: Istcok

ner som infördes under pandemin ska börja upphävas den 29 september.

Det i enlighet med regeringens beslut om avskaffandet av restriktioner för fullvaccinerade. Samtidigt uppmanas personalen i Försvarsmakten att vara fortsatt riskmedeveten kring potentiell smittspridning och varje chef ska besluta om hur restriktionerna ska fasas ut på ett säkert sätt. Enligt försvarsmaktsordern ska fortsatt god handhygien säkerställas på samtliga arbetsplatser i Försvarsmakten för att minska risken för Försvarsmakten håller på att fasa ut sina coronarestriktioner, enligt en försvarsmaktsorder från den 20 september. smittspridning.

Årets FM Vind senareläggs

ƀ Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM Vind, kommer i år att skickas ut till medarbetare i Försvarsmakten senare än vanligt. Orsaken är att det pågår ett byte av leverantör av undersökningen och att upphandlingen ännu inte är slutförd.

– Just nu pågår en säkerhetsprövning av den leverantör som vunnit upphandlingen. Hur lång tid det kommer att ta vågar jag inte svara på, men om de blir godkända räknar vi med att kunna skicka ut medarbetarundersökningen till kontinuerligt tjänstgörande och hemvärnet innan årsskiftet, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg vid Personalstabens utvecklingssektion på Högkvarteret.

Några förändringar i innehållet i undersökningen kommer leverantörsbytet inte att medföra, enligt Fredrik Nordenmark.

– Nej, det här handlar bara om byte av leverantör. Däremot ser vi över frågeställningarna i undersökningen inför varje nytt utskick och gör ibland vissa justeringar. Det kommer vi att göra även i år. /LS

Första nya verkstaden på 20 år i Försvarsmakten

ƀ Den 1 september invigdes en ny verkstad på Gotlands regemente, P 18. I byggnaden finns en markverkstad för reparation och underhåll av bland annat stridsvagn 122 och stridsfordon 90. Här finns också en besiktningshall för kontroller av hjul- och stridsfordon. Även FMTIS har verksamhet i verkstaden och utför underhåll på radio- och sambandsutrustning.

Det är första gången på nästan två decennier som myndigheten får en ny verkstad, skriver Försvarsmakten i en artikel. /LS Officerstidningen nr.6, 2021 11

Foto: Emil Malmborg

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

REKRYTERING

Ändrade prövningsregler för personer med diagnos Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

I JULI KOM beslutet att personer med

till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om perka diagnoser inte längre automatiskt ska vara sonen någon gång diagnostiserats med autism diskvalificerade för att prövas för sin lämpligeller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare het att göra militärtjänst. I stället ska varje fall i antagningsprocessen. prövas individuellt. Ändringen kommer efter – Eftersom det inte kan uteslutas att persoatt Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort ner med dessa diagnoser har den förmåga som en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO prövningsverket. DO kom att det strider mot diskrimi» Det kan inte utefram till att det rörde sig om neringslagen med en autoslutas att personer diskriminering genom den matisk uteslutning av dessa med dessa diagnoser automatiska uteslutningpersoner – även om det har den förmåga som en. I det webbformulär som senare i prövningen skulle krävs för att göra mili- visa sig att de ändå inte uppanvänts som lämplighetsprövning av de som ska kallas tär tjänstgöring « når ställda krav för tjänstgö-

q adhd, autism och andra neuropsykiatris-

12 Officerstidningen nr.6, 2021

ring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

FÖR ATT MÖJLIGGÖRA en individuell bedömning

har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. ”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare.

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. /JOSEFINE OWETZ

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Officersförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB Officersförb_3-21_215x137.indd 1

Har du ett nyhetstips?

2021-09-17 16:15

Knäpp!

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

Eller nytänkande...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler nytänkande kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

ARBETSSKADOR

Vapenrelaterade bullerskador ökar Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

TROTS ATT BULLERRELATERADE hörselska-

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civiFörsvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörlanställda och GSS/K är relativt få och då kan selskador till följd av bullerexponering för flesvängningarna mellan åren bli stor. Men det ra personalkategorier. Årets fördjupade analys här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoav inrapporterade hörselskador uppvisar en og vid Försvarsmedicincentrum som genomnegativ trend bland yrkesofficerare, reservoffifört analysen. cerare och civilanställda med en ökning på 50 Framför allt är det vådaskott och andra procent det senaste året. Bland kontinuerligt vapenrelaterade bullerskador som ökar. tjänstgörande gruppbefäl, Vådaskotten stod för 33 soldater och sjömän (GSS/K) procent av skadorna förra » Vid sådana här var ökningen 9 procent och året. Antalet hörselskador övningar måste man hos värnpliktiga 7 procent. till följd av vådaskott ökade antingen sova med Jämfört med åren 2010–2011 från 36 till 72 fall mellan hörselskydden på eller 2019 och 2020. I elva fall har antalet inrapporterade så får b-styrkan inte bullerskador bland rekryter avfyrades vapen vid laddökat med 55 procent. ning eller patron ur och skjuta in i tälten. «

q dor varit ett särskilt fokusområde inom

14 Officerstidningen nr.6, 2021

åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon.

Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd Björn som inte används eller av misstag Skoog bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta.

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog.

ATT BULLERRELATERADE HÖRSELSKADOR ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrågor som en nyutexaminerad fänrik har. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt Skytt vid Lv 6 tog silvermedalj i Paralympics

ƀ Anna Normann vid Luftvärnsregementet tog silver i skytte med gevär, 50 meter liggande, under Paralympics i Tokyo. Hon

kan också vara den enda idrottare i världen som har guldmedalj från tre olika Världsmästerskap VM, militära VM och para-VM. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Anna Normann ingår

sedan årsskiftet i Försvarsmaktens elitsatsning FM elit. Det innebär att hon har en paus från sitt ordinarie arbete på Luftvärnsregementet i Halmstad för att kunna satsa fullt ut på träning och tävling. /LS

Foto: Vasily Fedosenko/TT

Utvecklingen i Belarus har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal, enligt myndigheten.

SÄKERHET

Försvarsmaktens personal avråds från resor till Belarus Försvarsmaktens personal rekommenderas sedan förra året att undvika resor till Ryssland, Kina och Iran. Nu läggs även Belarus till på listan, vilket framgår av ett nytt beslut om utlandsresor för myndighetens anställda. ”ETT 15-TAL STATER bedriver underrät-

q telseverksamhet och har underrättel-

seofficerare i Sverige. Riskerna med resor till Ryssland, Kina och Iran har tidigare belysts av Must. Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal. Dessutom är samarbetet mellan de ryska och belarusiska säkerhetsstrukturerna omfattande”, skriver Försvarsmakten i beslutet.

All kontinuerligt tjänstgörande personal i Försvarsmakten rekommenderas att i förväg anmäla resor till Ryssland, Kina, Iran och Belarus. Såväl privata resor som tjänsteresor ska anmälas till lokal säkerhetsorganisation.

RESEREKOMMENDATIONEN SYFTAR TILL att skyd-

da medarbetarna mot säkerhetshot och skydda Försvarsmaktens skyddsvärden. Hotet avseende underrättelseverksamhet mot försvarsmaktsanställda kan generellt sägas öka vid vistelser utomlands, står det i skrivelsen.

Beslutet, som har fattats av generalmajor Lena Hallin i egenskap av Försvarsmaktens säkerhetsskyddschef, gäller från och med den 1 oktober 2021. Det ersätter tidigare beslut. /JOSEFINE OWETZ

Svensk chef i Task Force Takuba

ƀ Efter en förfrågan från Frankrike kommer Sverige att bemanna chefspositionen i det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba i Mali, från november till februari.

– Erbjudandet är ett tydligt exempel på det goda fransk-svenska samarbetet i den pågående operationen och förtroendet vår personal har byggt under den tid vi arbetat tillsammans i Mali, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen, i en kommentar på Försvarsmaktens webbplats. /LS

Upphandling av nya skyddsglasögon

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har upphandlat nya skyddsglasögon till Försvarsmakten av leverantören Revision Military Ltd i USA. Det handlar om tre olika typer av skyddsglasögon som ger skydd mot splitter, stenskott och olika former av laser, skriver FMV i en artikel.

– De ser ut som vanliga glasögon, men har helt andra egenskaper. Försvarsmakten får ett mycket avancerat skyddsglasögonsystem som på ett helt nytt sätt hanterar krav även på åldringsbeständighet för den här typen av produkter, säger Anders Palm, FMV:s projektledare.

I utvärderingen av produkterna från de olika anbudsgivarna har Försvarets forskningsinstitut, FOI, och ett externt mätningslabb varit involverade. Även Markstridsskolan har varit med och testat produkterna. /JO Officerstidningen nr.6, 2021 15

Förbandsbesök: Försvarsmaktens tekniska skola text: Maria Widehed foto: Emil Malmborg

Fordon, Framtidsprognosen för militär teknisk kompetens stavas brist. Brist på kadetter, yrkesofficerare och militära lärare. För att möta Försvarsmaktens behov i kommande tillväxt förbereder FMTS i Halmstad genom att flytta ut värnpliktsutbildningen till förbanden, effektivisera lärartimmarna och fördubbla antalet utbildningsplatser.

Detta trots att Försvarsmakten redan i dag har svårt att fylla befintliga platser.

och mat

16 Officerstidningen nr.6, 2021

system eriel

Kadett Emma Näslund

– MEN FÖR FÅ TEKNISKA OFFICERARE Officerstidningen nr.6, 2021 17

Förbandsbesök: Försvarsmaktens tekniska skola

D

et är tidig höst på Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, i Halmstad. För kadetterna vid specialistofficersutbildningen, SOU, med inriktning marktekniker mekanik, handlar de kommande veckorna om bromsutbildning, här i den gamla flyghangaren som sedan 2018 har varit ombyggd till fordonsverkstad.

Klädda i oljiga gröna overaller och blå plasthandskar har kadett Oliver Engström, som parats ihop med sin namne Oskar Engström, just demonterat bromsskiva och ok.

– Det är en tvådelad kurs. Just nu fokuserar vi på hydrauliska bromsar på personbil. Nästa del kommer att handla om tryckluftsbromsar på lastbil, säger Oliver Engström.

Det är första kursdagen i verkstaden efter en veckostart med teori.

– Teorin är till för att få den stora systemförståelsen, men man måste ju pilla med grejerna för att verkligen förstå, säger Oskar Engström.

FANJUNKARE DAVID ANDERSSON,

Halmstad

18 Officerstidningen nr.6, 2021

plutonchef på SOU marktekniker mekanik, håller samman utbildningen och är mentor för eleverna. Han kommer senast från en anställning vid Försvarsmedicincentrum, FömedC, i Göteborg. I årets kurs inom markteknik elektronik har 32 av 36 platser fyllts.

– Det gäller att både fylla platserna och lyckas behålla de elever som börjar hos oss. Jag tror att vi måste vara tydligare med vilka mål vi har på sikt, annars tappar vi många. De får ju en kompetens som är väldigt attraktiv på andra arbetsplatser och kan ta civila jobb med bättre lön, säger David Andersson.

Vad är svårast med att ge dem en lyckad utbildning?

– Att tillgodose utvecklingsbehovet hos de som har gjort detta i åtta år som anställda mekaniker, samtidigt som vi också har elever

"Man förväntar sig nog inte att få en bred utbildning när man läser militär­ tekniskt, men det beror mycket på att det är dåligt kommunicerat", tror OPkadett Jacob Sundell som är en av åtta kadetter på dagens pass i militärteknik.

DE FÅR JU EN KOMPETENS SOM ÄR VÄLDIGT ATTRAKTIV PÅ ANDRA ARBETSPLATSER OCH KAN TA CIVILA JOBB MED BÄTTRE LÖN. David Andersson, plutonchef SOU marktekniker mekanik

som kommer direkt från att ha gjort värnplikt inom något helt annat. Att inte tappa elever som inte kommit lika långt och utveckla de som redan är duktiga. I dag är det svårt att få med instruktörskapet när vi har elever som lär sig det praktiska för första gången.

Engström och Engström får ta en paus med oken för en gemensam genomgång. Whiteboard är ett minne blott. I dag hålls dragningarna på skärm och eleverna får ta del av materialet digitalt efter lektionerna, berättar Joakim Sörensen, tidigare civil bilmekaniker, och lärare på FMTS sedan 2018.

– Om du ska vara bilmekaniker måste du vara plåtslagare, elektriker, glasmästare och lite ingenjör. Det är inget lätt yrke och här trycker vi igenom eleverna i en treårig gymnasial utbildning på sju månader, säger han.

FMTS LIGGER PÅ samma område som Hallands flygflottilj, F 14, en gång gjorde. Skolan är ett resultat av försvarsbeslutet 2004, då regeringen ansåg att Försvarsmaktens utbildningssystem var både irrationellt och kostnadsdrivande när utbildning i teknisk tjänst genomfördes i såväl Halmstad som Östersund, Karlskrona och Berga. Dessutom utbildade Försvarsmakten totalförsvarspliktiga i teknisk tjänst vid utbildningsplattformarna, liksom vid Upplands regemente, S 1, och Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20.

Nu skulle all teknisk utbildning i stället samlas under samma tak. I Halmstad avvecklades och upplöstes Försvarsmaktens Halmstadsskolor den 31 december 2004 och dagen efter bildades Försvarsmaktens tekniska skola.

I dag finns samtliga försvarsgrenar representerade här, liksom de flesta materielsystem. På skolan utbildas gruppbefäl, soldater, sjömän, blivande yrkesofficerare, officerare och

David Andersson

civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten.

– Jag fastnade för fordonstjänsten när jag gjorde min värnplikt och sedan fortsatte jag på mekanikerskola. Det är det praktiska arbetet som lockar, säger kadett Emma Näslund, Livgardet.

Hon rullar in under en lastbil för att assistera när ventilerna på dieselmotorn ska justeras.

Hon tycker det är synd att antalet kvinnor som väljer teknisk inriktning är få.

– Jag tror att man måste berätta mer om vad vi gör här. Det finns säkert jättemånga kvinnor som hade gillat detta, man behöver bara hitta dem, säger hon.

••• KURSERNA VID FÖRSVARSMAKTENS tek-

niska skola kräver sin plats. Det stora antal byggnader som

Officerstidningen nr.6 2021 19

Förbandsbesök: Försvarsmaktens tekniska skola

OP-kadetterna Klara Söderberg, P 4, Gustav Andreasson, F 21, Jacob Sundell, I 19, Albin Andersson, K 4, och Emma Möllstedt, F 16, fördjupar sina kunskaper om Jas 39 Gripen under Magnus Fahrmans lektionspass.

Anders Heinegård

ligger efter varandra på området kallas för ”en kilometer utbildning”, berättar skolförvaltare Anders Heinegård när vi kliver in på Utbildningsenheten.

– Jag vet förstås inte om vi har kontrollmätt det någon gång, men ingen har sagt emot.

Utbildningsenheten har kursansvaret för all sammanhållen utbildning för tekniker och blivande tekniker inom armén, marinen och flygvapnet samt internationell kursverksamhet.

Skolan har ett omfattande kursutbud som spänner från stridsvagn 122 till Jas 39 Gripen och moderna ledningssystem. År 2019 hade FMTS 776 kurser och 7 817 elever.

I kommande tillväxt behöver antalet elever bli fler. FMTS har varit tidiga att föra dialog med Högkvarteret om att utbildningen av tekniska yrkesofficerare måste öka för att möta vakanserna på förbanden. Och på skolan har man förberett för att kunna mer än fördubbla såväl antalet OP-kadetter som SOU-kadetter fram till 2025.

– Det är en kraftig ökning, men vi har planerat för att kunna möta Försvarsmaktens behov, säger Anders Heinegård.

I dag finns 84 platser på SOU. Man har gått från 48, till 62, 74 och nu 84 på bara några år – men det är många år sedan man fyllde alla platser.

– Det är väl det som märks nu. Tittar man exempelvis på flygtekniker så har Försvarsmakten oftast fyllt upp till 65 procent. Det är nu det märks i Försvarsmakten, till slut blir det urholkat, säger Mikael Eriksson, utbildningsförvaltare och training manager med ansvar för all flygteknisk utbildning.

Det är i en bra värnplikt den viktigaste rekryteringen ligger, där måste förbanden få

20 Officerstidningen nr.6, 2021

För kadetterna vid SOU marktekniker elektronik står det transmissionstek­ nik på dagens agenda. Jonas Nilsson (till vänster) är på FMTS och stöttar upp som plutonchef under ett halvår.

dem att intressera sig för den tekniska tjänsten, menar örlogskapten Marcus Wallberg, chef för enhetens linjeavdelning.

– Utan tekniker blir det ingen strid. Kan bara förbanden attrahera till den tekniska tjänsten så har vi ju platser till det Försvarsmakten behöver. Men där är vi inte nu, säger Marcus Wallberg.

Av de kadetter som väl påbörjat sin utbildning hos FMTS är det väldigt få som avslutar sina studier i förtid, enligt Wallberg.

– För att fortsätta ha det så är det viktigt att hålla tydligt fokus på att de är stöpta i olika formar. Det finns gemensamma delar av den tekniska utbildningen, men vi ska skapa olika tekniska kategorier under samma tak. Det är viktigt att eleverna känner att de går mot sin försvarsgrensfunktion. Där har vi mer att göra, inom funktionstaktik och materiel bland annat, men vi jobbar mycket med det.

PÅ FMTS ÄR man mycket glada för den tillväxt som skolan och Försvarsmakten befinner sig i. Samtidigt står man inför stora förändringar för att kunna möta behovet av fler utbildningsplatser. Den största är att central befattningsutbildning för värnpliktiga tekniker kommer att flyttas ut till mekanikerskolor på förbanden för att göra plats för fler SOU- och OP-kadetter.

– Kan vi få ut fler officerare inom teknisk tjänst så kan de utbilda värnpliktiga, säger Anders Heinegård.

3× FMTS • Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, ligger i Halmstad och är Försvarsmaktens sko­ la för teknisk utbildning och utveckling. FMTS har verksam­ het på 23 orter i Sverige.

• Skolan utbildar gruppbefäl, soldater, sjömän, blivande yrkesofficerare, officerare och civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten. Alla försvars­ grenar finns representerade vid skolan.

• Vid FMTS finns 1 286 medar­ betare, varav 154 officerare (8 kvinnor, 146 män), 65 specia­ listofficerare (7 kvinnor, 58 män) och 1 010 civila (109 kvinnor, 901 män) samt 57 GSS/K (4 kvinnor, 53 män).

DET ÄR EN KRAFTIG ÖKNING, MEN VI HAR PLANERAT FÖR ATT KUNNA MÖTA FÖRSVARSMAKTENS BEHOV AV DETTA. Anders Heinegård, skolförvaltare FMTS har också fått tillstånd att bemanna vissa vakanser som av löneskäl tidigare inte har kunnat tillsättas.

– Vi har däremot inte fått större personalram totalt.

Man har också tittat på att effektivisera tidsuttag bland lärarna.

– Vi har mycket materiel och lärarna har fått ägna mycket tid åt materielvård och materielplanering. Vi tittar på att göra detta på andra sätt för att få ut mer tid av lärarna i lektionssal. Vi tittar även på att utveckla lärarna inom fler områden där detta är möjligt, säger Heinegård.

Att utbildningsplatserna inte har fyllts på länge har inte bara inneburit en brist på teknisk personal ute på förbanden, utan även i FMTS lärarkår.

Samtidigt som man har stora pensionsframgångar framför sig.

– En av de största utmaningarna hos oss är ju personalförsörjning. Vi

behöver personal från förbanden som har personalbrist för att kunna utbilda kadetter som kan förse förbanden, säger Marcus Wallberg.

Samtidigt innebär fler utexaminerade yrkesofficerare med tiden att antalet yrkes- och befattningskurser måste öka.

– Det är glädjande att vi ökar produktionen men det blir tajt framöver – producerar vi fler officerare så vill de ha en fortsättning när de kommer ut. Ska YBK genomföras mer på förband eller köpas in? Eller ska vi ha ökade personalramar? Det kommer till ett pris, det här med uppväxling, säger Anders Heinegård.

Mikael Eriksson

FÖR KADETTERNA KOMMER tillväxten att märkas i att utbildningarna får fler förbandstimmar och tuffare scheman.

– Vi har tittat på att börja tidigare på måndagarna och vi försöker få in en lektion till om dagen. Även det kräver givetvis planering, man kanske inte kan ha tio timmar teori om dagen, säger Marcus Wallberg.

Officerstidningen nr.6 2021 21

Förbandsbesök: Försvarsmaktens tekniska skola Kadetter vid Officersprogrammets militärtekniska profil utbildas mot funktion och befattning på FMTS. De är nio stycken, trots att inriktningen hade plats för 20 elever.

på. Det är den militära professionen som inte kommer med. Nu kör vi hela utbildningen här, säger Mikael Eriksson.

Hur upplever eleverna det?

– De tycker att det är ganska svårt, ett högt tempo och mycket nytt.

Framöver kommer förbandspraktiken att vara viktig, vi analyserar timme för timme vilka delmoment som måste genomföras här i Halmstad och vilka vi kan lägga ut på förbanden.

••• UTANFÖR EN LEKTIONSSAL möter vi översergeant Hanna Rydén, nybliven

VI BEHÖVER PERSONAL FRÅN FÖRBANDEN SOM HAR PERSONALBRIST, FÖR ATT KUNNA UTBILDA KADETTER SOM KAN FÖRSE FÖRBANDEN. Marcus Wallberg, chef för enhetens linjeavdelning

Störst förändring i närtid blir det för kadetterna vid SOU luft. En förändring i flygregelverket som tas i bruk nästa år ger en möjlighet att korta kadetternas utbildning från 2 400 timmar till 2 046. Samtidigt ökar man utbildningspraktiken på förband, från 5 till 17,5 veckor. Och faktum är att utbildningen påbörjade sin förändringsresa redan i år. Tidigare har man skickat flygteknikerna till civil flygskola för att sedan bygga på utbildningen hos FMTS. – Men varken eleverna, vi eller förbanden tyckte att det eleverna det som vi hade hoppats

FAKTA

•••

Planerad tillväxt vid FMTS Grundutbildning: 2021 2022 60 60

2023 70

Specialistofficersutbildning: 2021/22 2022/23 2023/24 84 128 156

2024 180

2025 320

2024/25 2025/26 180 180

Officersprogrammet: 2021 2022 2023 2024 2025

20 20 48 48 48 22 Officerstidningen nr.6, 2021

plutonchef för SOU system- och vapenteknik. Inne i salen har plutonens lektion i nätverksteknik just börjat. Rydén har en bakgrund inom samband och ledning på Tredje sjöstridsflottiljen.

– Där är det fokus på sin egen tjänstegren, som man blir väldigt duktig inom. Detta är en helt annan tjänst där jag får utmana ledarskapet på ett annat sätt och jobba mer med uppföljning, struktur och sammanhållning på ett sätt man kanske inte gör ute på stridsförbanden.

Hennes bakgrund ger ett mervärde för kadetterna, tror hon.

– Jag är egentligen inte teknikintresserad, men har jobbat många år på fartygen så det är min styrka här – jag vet vad de kommer till och vad de kan förvänta sig.

Vi kikar in genom nästa dörr i korridoren. För kadetterna vid SOU marktekniker elektronik står det transmissionsteknik på dagens agenda. Det är dag två av den två veckor långa klassrumskursen och dags för laboration med fälttelefonapparat modell 37, även kallad fältapa.

Kadetterna ska koppla ihop de gamla telefonerna för att få förståelse för hur signalering funkar mellan telefonerna. Under veckan byggs ett telenät upp stegvis, där de kan ringa från de gamla telefonerna från 1930-talet över hela världen, via optofiber, satellit och länk.

– Den stora utmaningen när vi utbildar tekniska specialistofficerare är att de inte blir färdiga tekniker på skolan, utan de får en teknisk utbildning som ligger till grund för att de efter examen läser sin befattningsutbildning och alla sina systemkurser. Skulle vi utbilda alla inom sina rätta kompetenser skulle vi ha två elever i varje klass och det går inte, säger kapten Johan Olsson, chef för FMTS specialistofficersutbildning.

Vad är svårast med att tillväxa?

– Att få ihop resurser. Specialsalar till praktiska labbar är till exempel byggda för tolv elever åt gången. Antingen får man bygga nya salar eller så får man köra roterande scheman där plutonen måste delas in i mindre enheter. Och då blir det genast mycket mer tid som krävs hos lärarna.

Det finns planer på att bland annat bygga ytterligare en teknikhall för marksystems olika fordonsutbildningar och salarna ses över. Men framför allt kommer mer förbandsförlagd verksamhet att krävas.

– Jag tycker att det är jättebra. Om vi tittar historiskt på FMTS så har det handlat om att vi ska sälja så mycket som möjligt av utbildningen, men att vara officer innebär så mycket mer än teknisk tjänst. Det är det där kittet emellan. Vi ska inte vara som en civil teknisk utbildning, säger Johan Olsson.

I FLYGHANGAR 82 är det eftermiddagspass för de OP- och Sofu-kadetter,

som inom ramen för militärteknisk profil utbildas mot funktion och befattning på FMTS. De är nio stycken, trots att inriktningen hade plats för 20 elever.

– Ja, det är ju det här med att det är svårt att fylla platserna, säger major Stefan Broén, processansvarig för OP-kadetterna.

På FMTS förbereds kadetterna för att efter examen kunna leda teknisk tjänst. Under termin fyra och fem är de i Halmstad och får en blandning av teoretisk militärteknisk inriktning och verksamhetsförlagd utbildning.

En av de största utmaningarna hos FMTS är personalförsörjning, säger örlogskapten Marcus Wallberg, chef för Utbildningsenhetens linjeavdel­ ning. "Vi behöver personal från för­ banden som har personalbrist för att kunna utbilda kadetter", säger han.

Förbandsbesök: Försvarsmaktens tekniska skola

SOU-kadett Johannes Storbjörk justerar ventiler på en dieselmotor.

Dagens teoretiska lektionspass i militärteknik handlar om Jas 39 Gripens förmågor och system.

– I morgon åker de helikopter och sedan åker de till Karlskrona för att titta på fartyg.

Det är alltså plattformar med alla delar de tittar på: verkan, skydd, underrättelse.

Major Magnus Fahrman, kurschef militärteknik med bakgrund som flygtekniker på F 13, har arbetat med officersprogrammet i tio år.

– Deras huvuduppgift är inte att kunna stå med skiftnyckeln i hand, utan kunna analysera hur mycket skiftnyckeln ska användas och när, förklarar han.

Han tror att svårigheten i att hitta lärare inom militärteknik i mångt och mycket kommer behöva lösas genom nya sätt att utbilda på.

– Bristen på tekniker gör ju att alla håller i dem och förbanden har svårt att släppa dem. Det kommer dröja innan det läget förändras.

De OP-kadetter vi möter är nöjda med sin utbild24 Officerstidningen nr.6, 2021

BRISTEN PÅ TEKNIKER GÖR JU ATT ALLA HÅLLER I DEM OCH FÖRBANDEN HAR SVÅRT ATT SLÄPPA DEM. Magnus Fahrman, kurschef militärteknik ning, men tycker att det är tydligt varför platserna på inriktningen inte är lätta att fylla.

– För att man inte förstår vad det innebär med teknisk tjänst och kanske för att betygskraven i vissa ämnen är högre, säger kadett Emma Möllstedt.

– Och för att det är dålig marknadsföring, säger Gustav Andreasson.

Konkurrensen från civila skolor tror de också spelar in för inriktningen.

– Många väljer att läsa civilt när de väljer teknik, man förväntar sig nog inte att få en bred utbildning när man läser militärtekniskt. Men det beror mycket på att det är dåligt kommunicerat vad vi egentligen gör efteråt och vad vi läser på skolan, säger Jacob Sundell och tillägger: – Det är inte bara teori och läsa, vi får ju vara ute i fält med våra förband och truppföra också.

Vi får både officersyrket och militärteknik – det bästa av två världar egentligen.

Magnus Fahrman

C FMTS ÖVERSTE ANNELIE VESTERHOLM:

leverantörer omfattande. Då köptes en fjärdedel av kurserna för dem som läste SOU markteknik mekanik in, på grund av kraven på en kostnadseffektiv och produktionsrationell utbildning. ”Upphandling av utbildning via externa leverantörer har generellt lett till en försämrad kvalitet på utbildningen, dålig pedagogik samt brist på anknytning till militär kontext och materiel”, står det bland annat att läsa. dem till lärare. Vi vill att de har erfarenhet – Vi utvärderar fortfarande varje kurs för att från förband innan de kommer hit som lärare. se om vi ska göra den själva eller kan lägga ut Så det tar några år innan vi är ikapp. den – kontentan av detta har blivit att vi utbilHur löser ni frågan fram tills dess? dar mer i egen regi. Tänket är fokuserat kring – Just nu jobbar vi på bredden och djupet. vetskapen att vi väldigt mycket ”danar in” våra Vi pratar med förband om att kunna bedriva yngre kollegor i officersproffessionen och forutbildning mer utlokaliserat för att få tillgång mar dem när de är här. Och det är viktigt. Det till lärare – i stället för att lärarna kommer hit är stor skillnad på att bedriva materielunderunder tre månader så flyttar vi utbildningen hållstjänst i en krigssituation där man kan ha till dem. en högre tolerabel risk i flygEN ANNAN LÖSNING är att köpa säkerheten än vad man kan »VI SKA UTBILDA UTBILDAR- på en civil flygplats under in kurser, men när OfficersNA. DEN UPPGIFTEN KÄNNS tidningen 2016 gick igenom fred. Den militära aspekten JÄTTEVIKTIG, UTAN UTBILutvärderingar från tidigare kan man aldrig läsa DARE UTE PÅ FÖRBANDEN årskullar var kritiken mot i en bok hur man KOMMER DET INTE ATT GÅ.« hanterar. kursinnehåll från externa

»Förbanden måste kunna utbilda sina egna« Sedan 1906 har Halmstads garnison haft 56 olika manliga förbandsche­ fer, men för tre år sedan blev över­ ste Annelie Vesterholm som ny chef för FMTS den första kvinnan att axla rollen. Kort därefter blev förbandet ett av landets största, när de fick ansvar för markverkstäder på 23 olika orter i Sverige. Och nu väntar tillväxtår. Förändringsresan har varit – och kommer att vara – stor.

I

dag är FMTS mitt uppe i en utvecklingsprocess av sin operativa logistikbataljon.

Den tekniska bataljon som bildades vid FMTS 2010, med ansvar för att stödja krigsförbanden med teknisk tjänst, är avvecklad och den nya strategiska inriktningen är att försvarsgrenarna själva ska ta ansvar för sina värnpliktiga och den främre tekniska tjänsten.

– Det innebär att försvarsgrenarna fått tydligare ansvar för att kunna utbilda i och genomföra teknisk tjänst. Att man tydliggör den tekniska tjänsten genom att lägga ansvaret på främre nivån kommer bidra till att behovet av tekniker bli tydligare, säger Annelie Vesterholm.

FMTS fokus blir att utbilda den civilanställde mekanikern, specialistofficern med materieltjänst som huvudfokus och den officer som ska hantera teknisk tjänst.

– Vi ska utbilda utbildarna. Den uppgiften känns jätteviktig. Utan utbildare ute på förbanden kommer det inte att gå. Man kan inte förvänta sig att centraliserade utbildningar för värnpliktiga är möjliga att genomföra med de volymer vi har framför oss, förbanden måste kunna utbilda sina egna.

PLANERINGEN HAR PÅGÅTT länge. 2030 ska FMTS bestå av tre bataljoner, och ha två utbildningsstarter i både augusti och januari – det behövs om man ska hinna bygga upp den tekniska tjänsten, säger Vesterholm.

– Det är en utmaning att alla som var med när vi hade ett mobiliserat försvar förra gången går i pension fram till 2025 när vi ska ha nått vår tillväxt. Och rekryteringsbasen är inte stor. Det är först när vi har fått nya tekniska officerare som vi kan kompetensutveckla

"Vi formar våra yngre kollegor när de är här. Och det är viktigt", säger över­ ste Annelie Vesterholm, chef för FMTS apropå att skolan i dag utbildar allt mer i egen regi.

Analys: Nationellt försvar

Små staters militär­ strategiska dilemma Små och medelstora stater är mer benägna att prioritera det nationella försvaret om man upplever militära hot i närområdet än stormakter som fokuserar mer på mål relaterade till inflytande och status. Men om risken för krig mellan stater i närområdet uppfattas som låg är mindre stater mer benägna att bidra till internationella insatser.

B

»

ort och hem igen” är undertiteln på J.R.R. Tolkiens bok Hobbiten om Bilbo Bagger, en hobbit som en mäktig trollkarl lockar med på en expedition där han tillsammans med en grupp dvärgar ska återta dvärgarnas hem och en skatt som erövrats av en drake. Det var tur att Bilbo återvände hem just den dag han gjorde.

Hans egna egendomar höll nämligen på att auktioneras ut i den fridsamma bygden Fylke där man var okunniga både om kriget som Bilbo deltagit i och att han var på väg hem. Den svenska försvarsmakten har sedan kalla krigets slut också varit på en lång resa med tvära kast i fråga om såväl prioriterade uppgifter som efterfrågade militära förmågor. I denna artikel analyseras och beskrivs de militärstrategiska utmaningar som dessa tvära kast skapat med hjälp av strategisk teori.

TILLSAMMANS MED HÅKAN Edström, har jag studerat hur småstater, medelstora stater och stormakter har anpassat sina strategier till förändringar i den regionala och globala säkerhetsmiljön under 2000-talet. För att

26 Officerstidningen nr.6, 2021

Hur stater prioriterar mellan dessa olika mål, medel och metoder beror både på hur stora maktresurser en stat disponerar och uppfattningar rörande strategisk utsatthet – om den politiska ledningen i en stat anser att det finns ett militärt hot från en annan stat mot den egna staten eller någon av dess allierade.

Stormakter prioriterar ofta mål relaterade till inflytande och status högre än småstater eftersom de senare har större anledning att se den egna säkerheten och överlevnaden som hotad.

Både små och medelstora stater som upplever att det finns hot från andra stater i den egna regionen prioriterar skapandet av medel sammanhörande med nationellt försvar. Stater som uppfattar att risken för krig mellan stater i den egna regionen är låg är mer benägna att ställa om sina försvarsmakter för att kunna bidra till internationella insatser.

kunna jämföra dessa länder har vi skapat ett analysramverk som skiljer mellan olika former av militärstrategiska mål, medel och metoder.

Detta analysramverk är även användbart för att analysera den svenska försvarsmaktens omvandling från kalla krigets slut till 2020 års försvarsbeslut.

I fråga om mål skiljer vi mellan de som priI FRÅGA OM metoder har stororiterar den egna statens makter mer omfattande ambisäkerhet och överlevnad och » DEN SVENSKA FÖRSVARS­ tioner när det gäller unilaterade som syftar till att öka det MAKTEN HAR SEDAN KALLA la ansatser för både nationellt egna landets inflytande eller KRIGETS SLUT OCKSÅ VARIT försvar och expeditionär krigstatus. Rörande medel görs föring än mindre resursstarka en åtskillnad mellan militära PÅ EN LÅNG RESA MED TVÄ­ RA KAST I FRÅGA OM SÅVÄL stater. Småstater och mindre resurser och förmågor som PRIORITERADE UPPGIFTER medelstora stater, till vilka primärt är utvecklade för Sverige räknas, saknar i allnationellt försvar mot en kva- SOM EFTERFRÅGADE MILI­ mänhet förmåga att med egna lificerad statlig motståndare TÄRA FÖRMÅGOR. « medel projicera militär makt och resurser och förmågor utanför den egna regionen och de tenderar som primärt ska utnyttjas vid internationella därför att i fråga om metoder prioritera multimilitära insatser mot i regel icke-statliga motlaterala ansatser och militär samverkan med ståndare. I fråga om metoder görs en åtskillnad andra stater och organisationer. mellan unilaterala ansatser, där militärstrateEftersom staters militärstrategiska prioritegiska mål ska uppnås med huvudsakligen egna ringar är beroende av den politiska ledningens nationella resurser, och multilaterala ansatser, uppfattningar av strategisk utsatthet, så kan där mål huvudsakligen ska uppnås i samverkan prioriteringen mellan olika mål, medel och med likasinnade stater.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Fördjupade bi- och multilaterala samarbeten med likasinnade stater är viktigt för att skapa ett mer effektivt utnyttjande av redan existerande militära resurser”, skriver Jacob Westberg.

Den 24 september möttes länderna inom det europeiska försvarssamarbetet European intervention initiative (E12) på Karlbergs slott i Stockholm för att diskutera aktuella säkerhetsutmaningar för Europa.

metoder också förändras om säkerhetsläget i den egna regionen utvecklas i en positiv eller negativ riktning. Sveriges tvära kast inom försvarspolitiken är en tydlig illustration av detta.

FRÅN MITTEN AV 1990-talet fram till 2009 års

försvarsbeslut skedde en gradvis ominriktning av Försvarsmaktens prioriterade uppgifter från nationellt försvar av det egna territoriet mot internationell krishantering tillsammans med andra stater och organisationer. Det innebar att militärstrategiska mål alltmer kom att inriktas mot att vinna inflytande och status som en pålitlig partner vid internationella insatser och att medel ämnade primärt för nationellt försvar avvecklades eller reducerades i antal för att finansiera utvecklandet av de nya förmågor som behövs vid internationella multilaterala insatser. Rysslands militära intervention i Georgien 2008 och dess annektering av Krimhalvön 2014 visade att det tidiga 2000-talets optimistiska tankar om en ny stabil europeisk fredsordning varit förhastade. Med försvarsbeslutet 2015 ominriktades Försvarsmakten åter mot närområdet och fick i uppgift att utveckla de medel och förmå-

gor som behövs för att ge och ta emot militär hjälp, en inriktning som fortsatte och fördjupades i 2020 års försvarsbeslut.

Enligt 2020 års försvarsbeslut ska den nationella försvarsförmågan successivt förbättras och byggas ut fram till 2030 och kanske längre. Det långa tidsperspektivet är realistiskt eftersom det tar mycket längre tid att skapa de medel som behövs än att avveckla befintliga förmågor. Det finns med andra ord ett tidsmässigt glapp mellan resurs- och insatsstrategier.

Men hur ska Sverige, och de länder som vi lovat att bistå om de utsätts för ett angrepp, skydda sig fram tills att den nationella försvarsförmågan är återuppbyggd? För Sverige och andra europeiska länder som också avvecklat och reducerat delar av sina militära förmågor sammanhörande med nationellt försvar finns inget annat svar på kort sikt än nya metoder: fördjupade bi- och multilaterala samarbeten med likasinnade stater för att skapa ett mer effektivt samutnyttjande av redan existerande militära resurser. Den militära alliansfriheten är inte en tillgång vid genomförandet av en gemensam försvarsplanering med Finland, eller vid ytterligare fördjupade försvarssamarbeten med

Nato-länder, men den har heller inte förhindrat undertecknande av bi- och multilaterala samarbetsavtal och genomförandet av förberedelser för att kunna ge och ta emot militär hjälp.

FINNS DET NÅGOT att lära sig av de tvära kast som Sveriges försvarsstrategier genomgått efter kalla krigets slut? En viktig lärdom gäller den osäkerhet som präglar långsiktiga bedömningar av säkerhetsutvecklingen och det stora tidsmässiga glapp som finns mellan resurs- och insatsstrategier vid omvandlingar från nationellt försvar till insatsförsvar och tillbaka. Vi vet inte vilka medel och förmågor som kommer att vara mest efterfrågade på 2030-talet, men vi vet att vi måste börja skapa dem nu och i valet av prioriterade medel gäller det att välja dem vars avsaknad skulle kosta oss mest.

JACOB WESTBERG

är lektor i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan och författare till boken Svenska säkerhetsstrategier.

Officerstidningen nr.6 2021 27

Fördjupning: Evakueringsinsatsen i Afghanistan text: Josefine Owetz & Linda Sundgren

Försvarsmakten hade en avgörande roll i evakuerings­operationen av svenska medborgare och tidigare lokal­anställda från Afghanistan efter talibanernas maktövertagande.

På hemmaplan har utvecklingen i landet väckt känslor hos veteraner som tjänstgjort i Afghanistan.

28 Officerstidningen nr.6, 2021

et är den 26 augusti och evakueringsinsatsen i Afghanistan pågår för fullt. Tusentals människor har tagit sig till flygplatsen i Kabul för att försöka ta sig ut ur landet. Vid Hamid Karzais internationella flygplats har oron över att terrorgrupper ska genomföra ett attentat mot de stora folkmassorna som samlats ökat de senaste dagarna.

På startbanan står ett av Försvarsmaktens transportflygplan med motorerna i gång. För att hinna evakuera så många som möjligt går flygplanen i konstant skytteltrafik och motorerna stängs inte av mellan landning och start.

När det svenska Hercules-planet rullar ut på banan inträffar plötsligt en kraftig explosion precis utanför flygplatsen. Men det vet inte piloten Alexander och resten av besättningen från Skaraborgs flygflottilj, F 7, om just då. När de lyfter noterar en av Alexanders kollegor ett stort rökmoln i periferin, men han tänker inte mer på det.

– Det rök från eldar här och där vid flygplatsen så ett rökmoln var ingenting som stack ut, därför säger han ingenting om det till oss andra. Men när vi landar i Pakistan och slår på våra telefoner ser vi vad som har hänt och då förstår vi hur nära vi faktiskt hade varit där det small, säger piloten Alexander, som egentligen heter någonting annat.

Minst 200 människor dödas i terrordådet, ett attentat som IS afghanska gren tar på sig.

Det inträffar vid en av entréerna till flygplatsen, runt 300 meter från platsen där det svenska planet stod uppställt.

– Vi var egentligen det enda flygplan på flygplatsen som var nära explosionen. Vi var också

JAG HAR ALDRIG VARIT I NÄRHETEN AV DE HÄR RISKERNA TIDIGARE OCH VI HAR ALDRIG BEORDRAT IN FORTSATT VERKSAMHET I DE HÄR HÖGA RISKNIVÅERNA. Per Carlemalm, chef för transportflygskvadronen

Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

D text: Josefine Owetz

Operatörer ur specialförbanden svarade för säkerheten på marken på flygplatsen i Kabul. De stöttade också UD och Migrationsverkets personal i hanteringen av människorna som skulle evakueras.

det sista planet som startade från Kabul, därefter stängdes flygplatsen för flygtrafik, säger Alexander och fortsätter: – Ganska snart när vi har landat kommer tankarna: hur ska vi fortsätta med flygningarna och vad kommer att hända på flygplatsen?

NÄR OFFICERSTIDNINGEN TRÄFFAR Alexander och Per Carlemalm, chef för

transportflygskvadronen, på F 7 i Såtenäs har det gått snart fyra veckor sedan evakueringsinsatsen i Afghanistan avslutades. De två transportflygplan som Försvarsmakten hade i regionen flög mellan grannlandet Pakistan och Kabul. Per Carlemalm och hans kollegor ledde och samordnade insatsen från flygplatsen i Islamabad i samverkan med andra myndigheter och nationer.

Vad fick ni för uppgifter kring det svenska planet som var på plats vid explosionen?

– Vi visste att planet hade varit på plats när det small, men också att de hade kommit i väg säkert. Vi fick också rapporter om vad som hade hänt på platsen och hur situationen var efteråt. Jag kommunicerade snabbt hem till mina chefer att om vi ska fortsätta flyga har vi en plan för hur vi ska lösa uppgiften, det är bara att ni ger oss godkännande. Och det fick vi snart, säger Per Carlemalm.

Flera andra länder valde att avbryta sina evakueringar efter attentatet. Men eftersom svensk personal och människor som skulle evakueras fortfarande befann sig i Kabul beslutades om en sista flygning, förklarar Carlemalm.

– Att vi valde att fortsätta flyga var helt enkelt för att behovet fanns. Vi hade mycket diskussioner inför att vi fattade beslutet och det var med viss vånda vi sa till besättningarna att ni ska flyga in nästa dag. Det var inget lätt beslut, säger han.

Flygningarna återupptogs direkt på morgonen dagen efter. Till skillnad från tidigare flygningar lyfte båda transportflygplanen samtidigt mot Kabul den här gången.

– Det ena stödjer det andra om något skulle hända. Det var första gången vi flög på det sättet så tätt inpå varandra. Det var fördelen med att vi tog ner två plan till området. Det innebär en trygghet. Om något skulle bli trasigt på ena planet så skulle vi ändå kunna hämta ut vår personal, säger Per Carlemalm.

Riskerna för insatsen var höga redan innan, och efter explosionen ökade risknivån ytterligare, konstaterar Per Carlemalm.

Officerstidningen nr.6, 2021 29

AFGHANISTAN ÄR INGET OMRÅDE DÄR MAN FLYGER LÅGT, DET HANDLAR OM ATT FLYGA OVANFÖR DÄR FIENDEN KAN VERKA MED FINKALIBRIG ELD. Alexander, pilot

– Jag har aldrig varit i närheten av de här riskerna tidigare och vi har aldrig beordrat in fortsatt verksamhet i de här höga risknivåerna.

Vi gick framåt när andra gick bakåt. Vi hade ett otroligt stöd och förtroende från högre chefer i flygvapnet och på insatsstaben. De litade på att vi löser uppgiften och det gjorde vi. Det är detta vi är utbildade för och nu fick vi i praktiken göra det som vi har övat på i alla år, säger Per Carlemalm.

DEN 19 AUGUSTI beslutade regeringen att För-

svarsmakten skulle stödja Migrationsverket och den svenska ambassaden i Kabul med transportresurser för att evakuera svenska medborgare och tidigare lokalanställda från Afghanistan. I likhet med många andra hade Per Carlemalm och hans kollegor följt medierapporteringen kring händelseutvecklingen i landet.

– När man såg de kaotiska scenerna från Kabuls flygplats undrade man hur de ska ta sig från landet, och man insåg att det måste bli militär som ska evakuera de här människorna.

Jag och divisionschefen hade kontakt och konstaterade att vi borde vara med i någon evakueringsplan. Vi ringde upp och kollade läget, men då fanns det ingen tydlig plan. Sedan ganska snart därefter blev vi uppringda och de frågade

Sagt om insatsen ”Flygningarna har genomförts i ett område med mycket hög risknivå och operationen har skett under extremt pressade förhållanden. Jag hyser den största respekt för de specialförbandsoperatörer som deltagit och personalen från transportflygdivisionen och Heavy Airlift Wing som med stor säkerhet flugit in och ut från Kabuls flygplats, väl medvetna om de risker som funnits på plats”, sa Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson, på en presskonferens efter att insatsen avslutats.

Foto: Per Forsberg / Försvarsmakten

Per Carlemalm gjorde sin första insats i Afghanistan 2004. ”Att se hur allt raserades så snabbt i landet, det är svårt att ta till sig”, säger han.

30 Officerstidningen nr.6, 2021

Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Fördjupning: Evakueringsinsatsen i Afghanistan

när vi kunde åka, säger Per Carlemalm.

På transportflygskvadronen fanns vid detta tillfälle redan en besättning redo för att lösa ett annat uppdrag och inom ett dygn lyfter det första planet från Sverige.

Ombord finns två besättningar, personal från specialförbandet och en liten ledning.

– Det blir en ketchupeffekt kan man säga, från ingenting till att första besättningen åker ner, säger Per Carlemalm.

Först på plats för att förbereda för insatsen är dock NSE, National Support Element, från Luftstridsskolan och Försvarsmaktens logistik. Fyra dagar senare lyfter det andra transportflygplanet från Sverige, då med resurser för att vara mer uthålliga i genomförandet av uppdraget.

– Vi hade med oss ledningsfunktion, flygunderhåll för att kunna reparera planet, ytterligare stöd från specialförbandet och fler logistiker från NSE. Stridsfotoavdelningen var också med för att dokumentera, säger Per Carlemalm.

Alexander flyger ner det andra planet. Han förklarar att många olika tankar snurrar i huvudet på vägen till Pakistan. Bilden av uppdraget är tydlig: de ska åka in, landa och hämta folk. Till sin hjälp kommer de att ha operatörer från specialförbanden som hämtar människorna som ska evakueras. Annat är mer otydligt.

– Vi visste inte hur många dagar, eller veckor vi skulle vara borta. En del i besättningen hade packat för fem dagar, andra för femton dagar. Som alltid när det är sådana här uppdrag så är den stora ovissheten inte vad vi ska göra, utan hur länge vi kommer att vara borta. Och hur vi ska planera för att personalen ska orka med, säger Alexander.

AMERIKANSKA STYRKOR UPPRÄTTHÅLLER säkerheten på flygplatsen i Kabul

och evakueringarna är en kamp mot klockan. Den 31 augusti ska USA lämna flygplatsen. Samtidigt finns hela tiden oron att attentat ska genomföras i anslutning till flygplatsen.

– Vi visste att motståndarna ville störa evakueringen, de hade medel och vapen för att göra det. Kombinerat med att man aktivt besköt vissa flygplan och att det fanns ett slutdatum för när amerikanerna skulle lämna gjorde att vi tog medvetna risker långt över en nivå vi aldrig någonsin gjort tidigare, säger Per Carlemalm.

På flygplatsen i Islamabad inrättas en liten stab bestående av Per Carlemalm, en logistikofficer och en underrättelseofficer. Flera länder utgår från Islamabad, däribland Danmark, Nederländerna och Belgien.

– Danskarna var på plats redan och vi fick väldigt bra stöd från dem.

Den viktigaste uppgiften för mig på plats var att verkansdelerna, det vill säga besättningen och flygunderhållet, som ska jobba koncentrerat och göra ett svårt jobb, de ska bara äta, sova och jobba. Ingenting annat. Jag bodde på flygplatsen och sov i en terminalhall på en utrullad madrass, säger Per Carlemalm.

Staben sköter alla diplomatiska tillstånd och samverkar med ambassaden, myndigheter, utrikesdepartementet, pakistanska myndigheter och den pakistanska armén.

– Det var ingen välorganiserad stabsledningsplats men vi löste det vi skulle. Vi hade ett väldigt nära samarbete med UD. Den svenska ambassadören i Pakistan, Henrik Persson, var på plats på flygplatsen hela tiden och hjälpte oss med allting som vi behövde. Han var ett otroligt stöd, säger Per Carlemalm.

Som mest var det 131 passagerare ombord på ett av Försvarsmaktens transportflygplan som flög mellan Kabul och Islamabad i Pakistan.

Besättningarna bor på hotell ungefär en timmes bilresa från flygplatsen. Både Per Carlemalm och piloten Alexander har varit på insatser och uppdrag i Afghanistan flera gånger tidigare genom åren. Alexander förklarar att en av de största skillnaderna från att flyga in i Afghanistans luftrum denna gång jämfört med tidigare gånger var att luftrummet inte längre var lika organiserat och kontrollerat som tidigare. Flygtiden till Kabul från Islamabad är 45 minuter och färden går över den bergskedja som avgränsar de två städerna från varandra.

– När vi kom in över gränspassagen hade vi inte radiokontakt någonstans, men när vi kom närmare flygplatsen började vi höra radioapparaterna från de andra planen. Från att hela luften hade varit kontrollerad så var det egentligen bara en bubbla ovanför Kabuls flygplats som kontrollerades nu. Där kunde vi organisera oss inför laddning och flyga in på led, säger Alexander och fortsätter: – Det var en helt annan situation på flygplatsen än vad det hade varit en vecka tidigare, när evakueringarna påbörjades och de kaotiska scenerna utspelades där. Nu var det betydligt lugnare och alla människor var utanför staketet.

FLYGTRAFIKEN PÅ KABULS flygplats var intensiv. För att kunna organisera

luftbroarna mellan Afghanistan och grannländerna har varje land en så kallad slot-tid. Mellan vissa exakta klockslag får planen landa och då gäller det att vara där, för annars tar något annat plan den parkeringsplatsen på flygplatsen, förklarar Alexander.

Vid in- och utflygning använder de sig av taktisk flygning, det vill säga att man flyger på olika vis varje gång för att vara oberäkneliga. Piloten flyger planet manuellt och försöker göra planets rörelser så svåra som möjligt att förutse.

– Afghanistan är inget område där man flyger lågt, det handlar om att flyga ovanför där fienden kan verka med finkalibrig eld. Vi håller oss så högt som möjligt tills vi sjunker så fort som möjligt kan man säga. Vi

1 100

Så många personer evakuerar Försvarsmakten från Afghanistan. Det handlar bland annat om svensk personal och lokalanställda vid ambassaden i Kabul, samt ett antal afghanska kvinnorättsaktivister och journalister. Även afghaner som tidigare har jobbat för Försvarsmakten evakueras. Totalt genomför de två transportflygplanen 22 flygningar tur och retur till Kabul.

behöver dock konfigurera planet inför landning, och det kan vi inte göra i höga farter.

Endera gör man det rakt ovanför flygplatsen eller i omedelbar anslutning och flyger brant ner med lägre fart, säger Alexander.

Försvarsmakten sköter transporterna och säkerheten på och kring flygplanen. Identitetsoch säkerhetskontroller görs av UD- och ambassadpersonal samt Migrationsverket. När planet landar och flygrampen fälls ner strömmar värmen in i det stora lastutrymmet.

– Vår lastmästare och säkringsstyrkan går ut och ser till att allt är klart och samverkar omedelbart med personal från specialförbanden som leder in 50 till som mest 131 personer.

Ledet med folk kommer in, det tar rätt lång tid att lasta 100 människor. Ungefär en halvtimme är vi på marken. Innan man får lämna behöver man meddela på en radiokanal hur många man tar med sig och sedan taxar man ut och åker därifrån, säger Alexander.

De tre besättningarna från Skaraborgs flygflottilj genomför antingen en eller två flygningar varje dag. Alexander berättar att han vid den allra första körningen klev av på Islamabads flygplats och hälsade på de människor som han evakuerat.

– Det var känslomässigt att se alla glada barn som man lastade av. Men då visste jag vad vi kommer att göra de kommande dagarna. Det snurrade lite tankar Officerstidningen nr.6, 2021 31

Fördjupning: Evakueringsinsatsen i Afghanistan Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Ett 60-tal personer från Försvarsmakten deltog i insatsen, varav 30 kom från Skaraborgs flygflottillj, F 7.

innan, man vet ju inte hur traumatiserade människor är efter en veckas trängsel vid en taggtråd intill flygplatsen, säger han.

TOTALT GENOMFÖR FÖRSVARSMAKTEN 22 flyg-

ningar tur och retur till Kabul och evakuerar över 1 100 personer. Det handlar bland annat om svensk personal och lokalanställda vid ambassaden i Kabul, samt ett antal afghanska kvinnorättsaktivister och journalister. Även afghaner som tidigare har jobbat för Försvarsmakten hämtas.

– Vi löste vår uppgift. Våra operatörer stod för skydd, vi stod för transporten. Andra myndigheter gjorde valen kring vilka som skulle evakueras, men vi löste vår uppgift. Vi ändrade nog framtiden för många afghanska familjer, det får vi vara glada för, säger Per Carlemalm.

När det sista evakueringsplanet landar på Islamabads flygplats är det mycket känslor hos många, berättar han.

– Det var inte egentligen förrän sista dagen som vi hämtade ut specialförbanden och den sista myndighetspersonalen som man släppte fram känslorna, och då blev det väldigt känslomässigt. När man ser hur helt slutkörda personalen är och hur skönt de tycker det är att komma tillbaka. Det var mycket kramar och många high fives. Det var en bra känsla.

NU NÄR DET har hunnit gå några veckor sedan

hemkomst från Afghanistan så är det, utöver stolthet, också en viss lättnad som Per Carlemalm och Alexander känner. Lättnad över att transportflygplanen höll så pass bra som de gjorde under evakueringsinsatsen.

– Jag är väldigt stolt över den här insatsen och det är många som har hört av sig efteråt. Man får mycket klappar på ryggen för ett bra arbete, vilket är ovant. Men det hade inte fungerat om vi inte hade haft en så bra organisation med fungerande stöd-

32 Officerstidningen nr.6, 2021

funktioner, hela vägen upp till Högkvarteret, säger Alexander och tillägger: – Och maskinerna höll, det är det viktigaste.

Det är ingen nyhet att flygvapnets transportflygplan Hercules är gamla.

Den version som flygvapnet använder är från 1960-talet och systemet behöver ersättas efter 2035. Behovet av att genomföra livstidsförlängning innan dess är stort, både för att säkerställa drift och för att uppfylla både civila och militära krav.

– De går som bäst i fält. Utrustningen som vi inte har är sådan som gör att vi kan fungera i en civil flygvärld. Hercules är en krigsmaskin, men man ska också ha förmåga att röra sig till och från krigsområdena. Där är vi otroligt svaga i dag. Vi är övade för krig, därför löser vi det. Men det hade kunnat vara lite enklare ibland att ha rätt radioapparater och navigeringsutrustning, säger Per Carlemalm.

Beslut och finansiering om modifieringar finns, men upphandlingsprocessen har försenats flera år. ”Nu är den juridiska delen i överklagningsprocessen färdig och en ny upphandlingsprocess pågår. Ett resultat från detta väntas bli offentligt senare i höst”, skriver flygvapenchef Carl-Johan Edström i en kommentar på Försvarsmaktens webbplats.

På en av flygningarna under evakueringsinsatsen gick luftkonditioneringen – som ger både värme, kyla och tryck i kabinen – sönder ombord på det plan som Alexander flög.

– Ett AC-pack gick sönder på vägen till Kabul och vi fick stänga av den, vilket innebär att den genererade bara värme på tillbakaresan. Det blev väldigt varmt och de hade haft 38 grader därbak. När vi lastade av människorna i Islamabad mådde de inte bra. En del gick ut och i gräskanten och kräktes. Det kändes lite besvärligt. Här kommer vi och hjälper dem, men vi har inte bättre grejer, säger Alexander.

Att inte modifieringarna av transportflygplanen skett ännu är frustrerande för personalen, konstaterar Per Carlemalm.

– Vi har ytterst begränsat modifierat vår Hercules under 25 år. Det är synd eftersom det har hänt mycket under dessa år. Saker hade kunnat vara enklare ombord, men tyvärr är de inte det. Vi har personal och utbildningsorganisation för att växa in i framtiden, men vi har inte flygplan som matchar den ambitionen, säger han och fortsätter: – Flygplanen höll bra nu, men det hade också kunnat bli en helt annan situation. Om de inte hade fungerat, vad hade hänt då? Vi hade skavanker som vi lyckades räta ut, men det hade kunnat bli helt andra siffror vad gäller hur många vi evakuerade.

FÖRSVARSMAKTENS EVAKUERINGSINSATS I AFGHANISTAN Syftet med insatsen var att stödja Migrationsverket och den svenska ambassaden i Kabul med att evakuera svenska medborgare och tidigare lokalanställda ut ur Afghanistan. Operationen varade i tio dagar och drygt 1 100 personer kunde evakueras till Sverige, runt 70 procent av de evakuerade var kvinnor och barn.

Totalt deltog ett 60-tal personer i

insatsen, varav 30 kom från Skaraborgs flygflottillj, F 7. Övriga var operatörer från Särskilda operationsgruppen, SOG, personal vid NSE, National Support Element, från Luftstridsskolan och Försvarsmaktens logistik. De sista dagarna i insatsen förstärktes bidraget med flygbasjägare från Blekinge flygflottilj, F 17.

Det multinationella transportflygsamarbetet Heavy Airlift Wing, HAW, med Boeing C-17 Globemaster, deltog också i evakueringsoperationen. I förbandet, som nyligen fick en svensk förbandschef i form av överste Peder Söderström, ingår personal från F 7.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Foto: Johan Alp

» Många veteraner besvikna över utvecklingen i Afghanistan« Var det värt det? Den frågan ställer sig många Afghanistanveteraner efter talibanernas snabba återerövring av landet.

Joel Bramsgård på Veteranmottagningen i Uppsala säger att han, och flera veteraner med honom, nu försöker fokusera på den skillnad de gjorde där och då istället för på utfallet av insatsen som helhet. text: Linda Sundgren Officerstidningen nr.6, 2021 33

Fördjupning: Evakueringsinsatsen i Afghanistan

U

tanför Veteranmottagningens fönster på Akademiska sjukhuset i Uppsala har skymningen börjat falla.

Joel Bramsgård sitter tillbakalutad i stolen på sitt mottagningsrum efter en lång arbetsdag med flera patientmöten.

Han är socionom och arbetar som kurator på Veteranmottagningen. Men han är också före detta yrkesofficer med flera missioner bakom sig, bland annat i Afghanistan. Precis som hos många andra veteraner har den senaste tidens händelseutveckling i landet gjort ett starkt intryck på honom.

– Man känner frustration och sorg över det som sker och många upplever att det de gjorde där nere var bortkastat, säger han. Det blir som en kedjereaktion av tankar och känslor där hela insatsen känns som ett misslyckande vilket får en att ifrågasätta om det verkligen var värt allt lidande, alla sårade och alla förluster. Man satsade stort i den konflikten och så blev det inte som man hade tänkt sig.

Joel Bramsgård berättar att han har kontakt med många veteraner som tjänstgjort i Afghanistan. Både genom sin privata umgängeskrets och i Facebookgrupper, men också bland patienterna på Veteranmottagningen. Och nästan alla han möter reagerar på samma sätt över det som sker. Starkast var reaktionerna under sensommaren när talibanerna efter sitt snabba segertåg genom landet intog huvudstaden Kabul och under den kaotiska evakueringen som följde.

– Jag brukar följa med i nyhetsrapporteringen annars, men under den här tiden var jag inte superaktiv och jag kände att jag inte ville se allt som hände. Men jag såg förstås en del och har tittat och läst i efterhand, säger Joel Bramsgård.

NU NÄR DEN värsta turbulensen lagt sig har han

börjat förlika sig med det som händer och försöker se den Nato-ledda insatsen ur ett annat perspektiv. Även om det övergripande målet inte uppnåddes vet han att den utländska militära närvaron gjorde skillnad för lokalbefolkningen där och då och bidrog till att skapa ett visst mått

FAKTA

Veteranmottagningen

Veteranmottagningen vänder sig till personer som tjänstgjort utomlands på uppdrag av svenska myndigheter och som lider av psykisk ohälsa kopplad till insatsen.

Under de fem år som Veteranmottagningen funnits har man tagit emot cirka 300 patienter varav en majoritet tjänstgjort i Försvarsmakten. Bland patienterna är de som deltagit i mer våldsamma missioner överrepresenterade, däribland flera kontingenter i Afghanistan.

34 Officerstidningen nr.6, 2021

Joel Bramsgård under FS14 i staden Hairatan norr om Mazar-e-Sharif.

Bron i bakgrunden gränsar till grannlandet Uzbekistan.

av frihet och trygghet.

– Oavsett hur det blir med de nya talibanerna vid makten, värre, likadant eller bättre än på nittiotalet, finns 01-generationen kvar och lever vidare. Förhoppningsvis har vi lyckats så ett frö hos dem som på sikt kan leda till en förändring.

För egen del upplever Joel Bramsgård att han i sin befattning som ammunitionsröjare, på ett mycket konkret sätt bidrog till att öka säkerheten i och omkring staden Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan där den svenska campen låg. Under sin sista insats, FS17 2009, var han ställföreträdande gruppchef i en EOD-grupp som genomförde både planerade och uppkomna röjningsuppdrag.

– I snitt röjde vi ett objekt i veckan, även om det kunde vara lite olika.

Vid ett tillfälle eliminerade vi ett stort ammunitionsförråd med runt 1 000 projektiler som legat nergrävt sedan åttiotalet i väntan på bättre tider.

Det vår grupp gjorde i Afghanistan var tydligt och livsbesparande. Det är sådant jag försöker fokusera på nu och jag hör många andra veteraner som resonerar på samma sätt. Man måste se till det lilla istället för det stora.

INSATSEN I AFGHANISTAN var krävande och periodvis också våldsam, något även Joel Bramsgård upplevde. Sin första tjänstgöring i landet 2007 i FS14, beskriver han som relativt lugn. De körde runt i Toyota Land Cruisers och stämningen i staden var ganska avslappnad. När han två år senare återvände var läget ett annat. Säkerhetsåtgärderna i och runt campen hade skärpts, de obepansrade bilarna hade ersatts av terrängbil 16, Galten, det var mer spänt bland lokalbefolkningen och många svenska enheter hamnade i strider. Tre veckor innan rotation färdas Joel Bramsgård och hans grupp i en konvoj genom en uttorkad flodfåra väster om Mazar-e-Sharif.

Plötsligt smäller det. Det tredje fordonet i konvojen hade kört på en hemmagjord sprängladdning och slagits ut. En afghansk tolk dog och flera soldater skadades.

Foto: Privat

lite extra kontakt med mina gamla veterankompisar den senaste tiden.

Och det är inte bara veteraner som tjänstgjort i Afghanistan som påverkas av händelseutvecklingen i landet, berättar Joel Bramsgård. Även hos dem som deltagit i andra insatser väcker det här känslor.

– Veteraner brukar se sig själva som en stor homogen grupp och även om man själv inte varit i Afghanistan påverkas man i viss mån ändå av det som händer där.

FÖR EGEN DEL, säger Joel Bramsgård, har han ald-

DET VÅR GRUPP GJORDE I AFGHANISTAN VAR TYDLIGT OCH LIVSBESPARANDE. DET ÄR SÅDANT JAG FÖRSÖKER FOKUSERA PÅ NU.

Foto: Johan Alp

– Det var väldigt stressigt och pressat. Mycket gick på automatik när vi tog hand om sårade och den döde, men otryggheten fanns där hela tiden.

Vi visste inte om det fanns fler IED-er i området eller om sprängladdningen var en del i ett planerat eldöverfall, säger Joel Bramsgård.

Dagarna efter händelsen upplevde han och övriga deltagare i gruppen akuta stressymptom med svårigheter att varva ner, rastlöshet och sömnproblem.

– Den första reaktionen var att vi inte ville ut igen. Vi ville bara stanna inne på campen, det var ju så nära hemgång. Men efter ett par dagar kände vi att vi behövde komma ut; back in the saddle, som man brukar säga, och vi gav oss ut och mötte vår ångest. Det var väldigt viktigt för oss och efterhand klingade besvären av, säger han och fortsätter.

– Min syn på den här händelsen har inte förändrats på grund av det som sker i Afghanistan nu, men det vi råkade ut för var något som påverkade alla oss som var med. Min bästa kompis från den tiden tog tyvärr livet av sig 2013. Ingen vet om det hade någon koppling till Afghanistan, men det går förstås inte att utesluta. Det var en tung förlust och jag blir fortfarande ledsen när jag påminns om det.

Ett sätt att hantera de känslor som händelseutvecklingen i Afghanistan kan väcka hos veteraner, är att prata med andra som varit där, säger Joel Bramsgård.

– Vi på Veteranmottagningen uppmuntrar att man tar kontakt och pratar med andra veteraner. Jag försöker själv leva som jag lär och har haft

rig ångrat att han deltog i insatsen i Afghanistan.

Han tycker att han kom dit med öppna ögon och förstod vad han gav sig in på, även om han tror att han i dag skulle funderat ett extra varv innan han beslutade sig för att åka.

– Det är lätt att så här i efterhand säga att jag skulle ha tänkt igenom mitt beslut ännu noggrannare än jag gjorde då, men jag tror att jag hade gjort det. Inte bara för att jag har blivit äldre utan också för det jag personligen varit med om och för att vi sett hur utfallet blev. Det var också en väldigt komplicerad konflikt där Sverige gick in i något som USA hade startat och målet var inte alldeles tydligt. Handlade det om att bekämpa terrorismen eller byta ut regimen i Afghanistan?

Under sina uppdrag hade Joel Bramsgård en ganska begränsad kontakt med lokalbefolkningen. En lokal grupp som däremot bidrog med ovärderliga tjänster till de svenska kontingenterna och som arbetade nära svenskarna, var de afghanska tolkarna. Att många av dem fortfarande är kvar i Afghanistan, tycker Joel Bramsgård är beklagligt.

Så tillbaka till den där frågan som du själv har ställt dig flera gånger: var det värt det?

– Ja, jag tycker att det, både utifrån personliga erfarenheter och utifrån Sveriges deltagande som helhet. Jag är i grunden för fredsbevarande insatser och kan se att vi gjorde stor skillnad för lokalbefolkningen under de åren vi var på plats.

Officerstidningen nr.6, 2021 35

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Stridsvagnsammunition Specialammunition Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och Stridsvagnar och stridsfordon levererar system och kompetens inom områdena: Indirekta eldsystem Transportfordon Bärgningsfordon Ledning och samband Reparations- och underhållsfordon Simulering och träningsutrustning Stridsutrustning Logistiklösningar Artilleri- och granatkastarammunition

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör levererar system och kompetens inom områden Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon För Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

mer information: www.rheinmetall-defence.com Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon För mer information: www.rheinmetall-defence.com Stridsutrustning 07.03.17 10:53

Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Militär ridskola

r och na:

Strömsholm, 1908

Trots att kavalleriet räknades till de viktigare truppslagen under 1800-talet, rådde i Sverige brist på såväl ridskolor i allmänhet som en enhetlig militär ridskola i synnerhet. Först i juli 1868 kunde – efter årslånga diskussioner - det första reglementet för en militär ridskola utfärdas. Skolan förlades till Strömsholms stuteri i Västmanland, där man omgående fick tillgång till ett förstklassigt hästmaterial för undervisningen, ett rymligt ridhus och kostnadsfria bostäder för lärare och elever i det närbelägna slottet. Detta fotografi är hämtat ur ryttmästare Carl Henning von Horns arkiv och visar personalen i elevstallet på Strömsholm 1908. Stallförmannen ses till vänster. I övrigt domineras bilden av officerarna med sina prydliga uniformer. Vilken roll de två civilklädda ynglingarna med sina stärkkragar och kepsar har, förtäljer emellertid inte historien.

Krigsarkivet, Carl Henning von Horns arkiv volym 3. Fotograf okänd

Officerstidningen nr.5, 2021 37

Insänt & debatt

Trebefälssystemet är ett inriktningsbeslut utan legal grund FÖRSVARSMAKTEN HAR NYLIGEN fattat

ett

q inriktningsbeslut om att slutligt införa

Beslutet att slutligt införa trebefälssystemet är inte rättsligt korrekt, menar insändarskribenten Stefan Emanuelsson, som också anser att beslutet brister ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv.

trebefälssystemet och därigenom degradera ett stort antal officerare. Ett beslut som har mottagits med bestörtning av stora delar av officerskåren och som inte är rättsligt korrekt menar jag. Vad beslutet innebär: •F örsvarsmakten har fattat beslut att degradera alla löjtnanter och kaptener som avlagt officersexamen fram till och med 2005.

•D etta beslut är mycket demoraliserande för en redan ansträngd officerskår som nu står inför den enorma uppgiften att verkställa den av politiken utstakade inriktningen för att återuppbygga försvarsförmågan.

•B eslutet är också tveksamt ur andra perspektiv, inte minst förvaltningsrättsligt, då den förordning som reglerar utbildning och anställning av yrkes- och reser-

38 Officerstidningen nr.6, 2021

vofficerare har ett inbyggt retroaktivitetsskydd, som erkänner äldre utbildningar och påbörjade anställningar som valida även när tidigare förordning reviderats eller ersatts.

OFFICERSUTBILDNINGEN I SVERIGE är sedan ett riksdagsbeslut 1999 högskolemässig. Innebörden av riksdagsbeslutet var att NBO (ny befälsordning) slutligen lämnades. Utbildningen som sedermera bedrevs vid de försvarsmaktsgemensamma militärhögskolorna vilade inte som tidigare enbart på beprövad erfarenhet utan även på vetenskaplig grund, i likhet med utbildningen vid övriga högskolor i Sverige. Den nya Försvarshögskolan, FHS, fick uppdraget att utbilda kaptener till majorer och majorer till överstelöjtnanter. Riktiga högskolepoäng fick dock ingen varken vid militärhögskolorna eller vid nya FHS förrän 2008, då den senare blev en högskola under utbildningsdepartementet och således lämnade försvarsdepartementet.

Parallellt med detta ändrades officersförordningen, med brasklappen att tidigare påbörjade utbildningar och anställningar till officer är gällande. Samma förhållande inträffade i samband med att officersutbildningen blev högskolemässig. Innebörden var alltså att de officerare som utbildats i NBO ansågs av regeringen vara valida även efter att NBO lämnades under 1990-talet. Dessutom att officerare utbildade i

nya utbildningssystemet likväl är det efter att yrkesofficersutbildningen delades upp i två riktningar 2008.

BESLUTET SOM HÅLLER på att effektueras inom Försvarsmakten innebär att huvuddelen av de officerare som erhöll examen år 2005 eller tidigare och som har graden löjtnant eller kapten skall avtvingas sina officersgrader senast den 31 december 2022. Beslutet innebär att Försvarsmaktens myndighetschef bryter mot legalitetsprincipen. Detta är ytterst allvarligt då Försvarsmakten är en av statens stöttepelare som skall skydda landet utifrån vad folkets valda församling beslutar.

Att inte följa rättsordningen är att inte respektera vår demokrati.

I Sverige finns en förvaltningstradition som anger att när nya bestämmelser tillkommer genom lag eller förordning så gäller tidigare bestämmelser framgent likväl. Det är innebörden av övergångsbestämmelsen i officersförordningen.

Avseende officersutbildningars giltighet: ”2. Äldre bestämmelser i fråga om utbildning, förmåner och anställning gäller i fråga om utbildning som påbörjats och anställning som tillträtts före den 1 januari 2008.” (SFS 2007:1268).

Praxis i den svenska förvaltningstraditionen har som synes i detta ärendets fall bejakats oavsett regering som styrt. Det finns med andra ord ingen politisk vilja att degradera och inte erkänna tidigare genomförda officersutbildningar som valida.

Andra indirekta konsekvenser är att trovärdigheten för myndighetens ledning allvarligt riskerar att skadas då ungefär en tredjedel av samtliga yrkesofficerare direkt berörs och indirekt betydligt fler.

Varför en soldat eller förband kämpar ingår som en komponent i förtroenderelationer och kan sammanfattas i tre grupper: socialt förtroende, självförtroende och förtroende för organisation och utrustning.

(Försvarsmaktens pedagogiska grunder, utgåva 2006). Att fatta ett degraderingsbeslut på felaktiga grunder och utan legalitet, stärker ingen av dessa punkter, snarare tvärtom.

UTÖVER DE RENT legala aspekterna innehåller Försvarsmaktens inriktning ett stort antal godtyckligheter och felaktigheter som gör att trovärdigheten för Försvarsmaktens ledning sannolikt påverkas negativt samt leder till demoralisering av yrkesofficerskåren.

Bland annat anges att majorer har motsvarande en magisterexamen, medan graderna där under har en utbildning motsvarande 1,5 år, som inte vilar på vetenskaplig grund och där eleverna inte behöver ha högskolebehörighet. Det som avses är alltså specialistofficersutbildningen. Detta är inte en korrekt beskrivning från Försvarsmaktens sida. Då samtliga officerare som är utbildade efter 1999 de facto är högskolemässigt examinerade, med brasklappen ej riktiga poäng, oavsett om det varit genom ett godkänt yrkesofficersprogram från militärhögskolan eller stabsprogram från Försvarshögskolan.

Vidare innehåller Försvarsmaktens inriktningsbeslut ett antal faktafel där alla officerare med examen fram till och med år 2005 betraktas som NBO, trots att det systemet försvann under 1990-talet.

Enligt SOU 2003:43 placeras generellt fänrik-löjtnant på stridsteknisk nivå, kapten-major på taktisk nivå. Major kan också placeras på operativ nivå samma som överstelöjtnant. I Försvarsmaktens inriktning likställs majorer med magisterexamen (D-nivå). En major ur äldre system som i dag antas till nivåhöjande utbildning (HOP 12) mot överstelöjtnant ska skriva en C-uppsats innan utbildningen startar.

Detta visar att det är ett högst godtyckligt resonemang att likställa majorer med magisterexamen.

Ett annat argument från Försvarsmaktens sida är att detta skall göra Försvarsmakten trovärdig gentemot våra internationella samar-

» Utöver de rent legala aspekterna innehåller Försvarsmaktens inriktning ett stort antal godtyckligheter och fel­ aktigheter som gör att trovärdigheten för Försvarsmaktens ledning sannolikt påverkas negativt. « betspartners. Återigen här är det godtyckligt och direkt felaktigt att underkänna officerare i äldre utbildningssystem. I och med försvarsbeslutet 2004 hade Försvarsmakten som huvuduppgift att genomföra internationella insatser. Och ett tag var den officiella synen från dåvarande regering att försvaret av Sverige börjar utomlands. De officerare som bemannade och i dag bemannar många befattningar i utlandstjänst är utbildade i äldre system och har, samt fortsätter dagligen, på ett trovärdigt sätt representera den svenska staten och dess försvarsmakt gentemot våra internationella partners.

OFFICERSYRKETS SÄRART OCH det

som betecknas som officerskompetens visar just att officersyrket är något som definieras utöver rent organisatoriska egenskaper: ”För alla som anställs i Försvarsmakten ställs krav på kompetens, relevant för det yrke eller den tjänst som skall utövas, men för civila ställs inte krav på officerskompetens. De tjänster som bemannas av och de arbeten som utförs av officerare, skiljer sig sinsemellan i så stor omfattning att ett militärt system sammansätts av företrädare för helt olika branscher eller yrken. Officersyrket kan således ses som flera yrken. Det som konstituerar officeren måste därför härledas ur vad som är (eller måste vara) gemensamt för alla officerare.

Slutsatser av detta blir att en officer är en medlem i en professionell yrkeskår, som är legitimerad eller auktoriserad av samhället. För inträde i kåren ställs krav, dels på egenskaper dels på kompetens.” (Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten, SOU 2003:43).

Idén om att genom en knapptryckning ”matcha” den av myndigheten i personalredovisningssystemets skapade personalrader, med den personal som nu finns genom en massdegradering, ger inte bara en risk för ett utökat utflöde av erfarna officerare, utan riskerar även allvarligt att demoralisera både de som utbildats till specialistofficerare och de

Läs Försvarsmaktens och Officersförbundets repliker på nästa uppslag

Officerstidningen nr.6 2021 39

Insänt & debatt REPLIK

som valt att frivilligt konvertera sig till specialistofficer.

Tillväxten i och med försvarsbeslutet 2020 riskerar också att hämmas då andelen krigsförband blir svårare att bemanna med officerare ur tidigare system. Till detta skall nu även grund- och krigsorganisationen bemannas, då Försvarsmaktens uppgift ytterst är att försvara Sverige mot väpnat angrepp, är det ytterst märkligt att detta negligeras av Försvarsmakten i inriktningen. Andelen krigsförband kommer i stor mängd att öka i enlighet med det nya försvarsbeslutet och troligen i än större grad från kommande beslut 2025.

Ovanstående gör att varje officer kommer att behövas i rollen som officer, som inte på frivillig väg, önskar en fortsatt yrkesutveckling som specialistofficer.

De förband som nu är under uppbyggnad har hittills antagit att kunna återanställa förtidsavgångna yrkesofficerare. Med nu lagda inriktning så omöjliggörs en bemanningsprocess av löjtnanter och kaptener till vakanta officersbefattningar i många av fallen. Till detta skall adderas de rekryteringssvårigheter och låga andel som totalt examinerats från officersprogrammet under större delen av programmets varande, sedan inrättandet med första examen 2010, vilket innebär att förtidsavgångna därför är lätträknade.

SLUTSATSERNA AV KONSEKVENSERNA av Försvarsmaktens inriktning har flera bottnar, dels emotionella och dels rationella. För det förra de rent moraliska aspekterna med en i yrkesofficerskollektivet uppenbar risk för slitningar och en minskad vilja att kämpa på grund av de demoraliserande effekterna. För det senare så är Försvarsmakten en myndighet som är satt att skydda den demokratiska statens grundvalar – rättsstaten. Vilket den nu inte gör genom sitt rättsvådliga agerande.

Det är allvarligt och öppnar för ett sluttande plan med godtyckliga ej rättssäkra beslut även i framtiden. Att ändra felaktiga beslut är svårt, då det är att erkänna en förlust.

Men det som skiljer myndigheter från privata beslut är att myndigheterna är tvungna att följa övergriStefan Emanuelsson pande lagar och Kapten och tjänstgör vid förordningar. ● Fältjägargruppen.

ƀ Texten har tidigare publicerats på Kungl krigsvetenskapsakademiens webbplats, med en bilaga som beskriver det militära utbildningssystemet från 1980-talet till i dag.

40 Officerstidningen nr.6, 2021

Försvarsmakten har erbjudits möjlighet att ge en replik på Stefan Emanuelssons debattartikel i både Officerstidningen och på Kkrva:s webbplats, men har istället valt att publicera ett inlägg på myndighetens bloggportal ”Försvarsmakten kommenterar”. Vi publicerar här texten, skriven av Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström.

Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem ”I ETT INLÄGG på

Kungliga Krigsvetenskapsakademiens blogg

q den 2 september framför Stefan Emanuelsson sina åsikter kring

”Försvarsmaktens uppfattning är att bytet av personalkategori kan ske genom arbetsledningsbeslut och beslutet är därför rättsligt grundat”, skriver Försvarsmaktens kommunikationsdirektör apropå Stefan Emanuelssons inlägg.

Försvarsmaktens beslut den 7 maj 2021 om slutligt införande av ett trebefälssystem med tre personalkategorier: officerare, specialistofficerare och gruppbefäl. Blogginlägget innehåller påståenden där Försvarsmakten är av annan uppfattning. Jag vill därför ge följande kommentar: Försvarsmaktens beslut handlar inte om att degradera yrkesofficerare som är utbildade enligt en tidigare befälsordning (NBO). Det handlar om att konvertera dem till de av riksdagen beslutade personalkategorierna, antingen som specialistofficer eller till officer, beroende på förmåga, ambition och » Försvarsmaktens behov. Båda personalkategorieruppfattning är att na är en förutsättning för, och kompletterar varandra i arbetet bytet av personalka­ med att bedriva verksamheten i tegori kan ske genom fred, kris och krig. arbetsledningsbeslut Försvarsmakten är mån om och beslutet är därför att genomföra övergången på rättsligt grundat. « ett sätt som hanterar och i möjligaste mån, främjar både organisationens behov och den enskildes önskemål. Inför beslutet gjordes en noggrann beredning. Försvarsmaktens uppfattning är att bytet av personalkategori kan ske genom arbetsledningsbeslut och beslutet är därför rättsligt grundat.

BAKGRUNDEN ÄR ATT riksdag och regering redan 2008 gav Försvarsmakten i uppgift att inrätta ett flerbefälssystem. Försvarsmaktens freds- och krigsorganisation har därefter utformats utifrån principer om ett trebefälssystem. Personalflödet som omfattar bland annat utbildningssystem och karriär- och successionsplanering är anpassat till det. Det beslutade personalförsörjningssystemet har dock inte fullt ut implementerats i Försvarsmakten, utan under många år har myndigheten låtit den enskildes intresse att frivilligt vilja byta personalkategori fått vara styrande. Det beslut som Försvarsmakten fattade före sommaren innebär alltså slutlig implementering av det som var

påkallat i riksdagsbeslutet 2008.

Målbilden är att freds- och krigsorganisationens personalförsörjningssystem för yrkesofficerare ska vara i balans inför nästa försvarsbeslut.

• Ett personalförsörjningssystem för yrkesofficerare som korrekt avspeglar organisationen ger Försvarsmakten förutsättningar att planera och följa upp kompetensförsörjningen, i alla dimensioner, i takt med den tillväxt som myndigheten befinner sig i.

• Rollerna blir tydliga i arbetslagen; för individerna själva, kollegor och chefer, och inte minst för den personal som ska ledas.

• I slutänden handlar det om operativ förmåga. Försvarsmaktens samlade förmåga ska successivt stärkas för att nå de operativa målsättningar 2025 och 2030 som regeringen satt upp. Det slutliga införandet av trebefälssystemet är en viktig del i att rusta organisationen för att möta en omvärld som ställer ökade krav på organisationens behov av ledning. Förmågan att som specialistofficer leda komplicerade system och som taktisk officer samordna och leda system av system. Allt i syfte att uppnå taktisk och operativ effekt i den moderna krigföringsmiljön.

REPLIK

När Försvarsmakten låter tystnaden tala HÄR BREDVID FINNS en kommentar signerad Försvars-

q maktens kommunikationsdirektör Mats Ström. Den är

inte bara ett svar på Stefan Emanuelssons text om trebefälssystemet utan också det enda svar som myndigheten tänker ge på den intervjuförfrågan som Officerstidningens chefredaktör skickade till Försvarsmakten den 24 juni i år. ”Precis som så mycket annat när det kommer till trebefälssystemet hänger det inte ihop”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker om Försvarsmaktens kommunikation kring det slutliga införandet av trebefälssystemet.

FÖRSVARSMAKTENS BESLUT ÄR med andra ord ett logiskt beslut om fullföljande av ett redan fattat riksdagsbeslut. Våra krigsförband ska kunna hantera och agera i morgondagens insatsmiljö.

Beslutet möter framtidens behov av chefer och ledare på olika ledningsnivåer i morgondagens krigsförband.

Avslutningsvis finns den emotionella faktorn att ta hänsyn till som är en av anledningarna till att beslutet från 2008 i dag inte har implementerats fullt ut. Chefer i linjen är medvetna om den enskildes situation och kommer i görligaste mån att ta hänsyn till detta. Det är den enskilde officerens ambition och vilja samt organisationens behov som ska jämkas. Beslutet innebär dock att organisationens behov av ett fungerande personalförsörjMats Ström ningssystem är Försvarsmaktens styrande.” ● kommunikationsdirektör.

BAKGRUNDEN TILL FÖRFRÅGAN är en film publicerad i förbun-

dets kanaler i sociala medier. I filmen beskrev jag att förbundet dagligen har kontakt med både föreningar och enskilda medlemmar som vittnar om spänningar mellan personalkategorier, personal som mår dåligt och förbandschefer som saknar relevant information från högre chef rörande det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Efter flera påstötningar kom så den 27 september, alltså tre månader efter att Officerstidningen första gången bad om en kommentar, myndighetens svar i form av Mats Ströms text. Några andra kommentarer har inte Försvarsmakten tänkt att ge. De låter helt enkelt tystnaden tala. Eller i vart fall tänker man bara ägna sig åt enkelriktad signalering.

JAG PÅSTÅR ATT det är respektlöst mot alla de medarbetare

som berörs av reformen. De som arbetat i Försvarsmakten i både med- och motgång och som förtjänar all respekt. Mats Ström lyfter förvisso fram det han kallar för den ”emotionella aspekten” och att man i ”görligaste mån” ska ta hänsyn till den ”enskildes situation”. Men slår, bara någon rad senare, fast att ”organisationens behov av ett fungerande personalförsörjningssystem är styrande”.

Precis som så mycket annat när det kommer till trebefälssystemet hänger det inte ihop.

Officersförbundet kommer oförtrutet arbeta vidare med att övergången ska bli rättssäker med en individuell prövning. Tveksamma fall är vi beredda att driva till Arbetsdomstolen. Vi arbetar också hårt med att driva frågan om löneutveckling i innehavd befattning, vilket är särskilt viktigt om man är specialistofficer. Så fungerar fackligt arbete.

Det skulle förvåna mig mycket om Officerstidningen (som arbetar självständigt utifrån en fastställd redaktionell policy) skulle sluta pressa Försvarsmakten på svar. Ansvarsutkrävande är nämligen en del av journalistiken.

LÅT OSS HOPPAS att Försvarsmakten i sin roll som arbetsgi-

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

vare och myndighet är beredda att göra sina delar – följa arbetsrätten och i god demokratisk ordning svara på medias frågor. ●

Lars Fresker Förbundsordförande.

Officerstidningen nr.6 2021 41

Krönika Andreas Braw

F

Vi borde avsätta fler chefer ör några år sen hade jag nått min drömbefattning. En fantastisk pluton på ett fantastiskt förband. Plutonen som jag inte ens hoppades att få jobba på när jag gjorde värnplikten. Nu var jag chef över plutonen. Hybrisen var på topp.

En internationell insats började planeras, och hybrisen steg ännu mer i kombination med en känsla av otillräcklighet. Jag, en medelmåtta, med dessa krigsmaskiner till soldater skulle testa våra vingar.

En förbandsövning och ett par mindre övningar senare var drömmen krossad. Chefen avsatte mig – jag var för oerfaren och inte tillräckligt drillad som plutonchef i strid. Förnedringen var total. Jag skulle bli kvar hemma, mina soldater skulle åka. Där och då var det bittert – nu i efterhand är det en av de viktigaste händelserna i mitt arbetsliv. De äldre officerarna som fattade beslutet gjorde, som jag ser det, mig och förbandet en stor tjänst.

Foto: Johan Alp

ATT BLI AVSATT, bänkad, petad låter ju knappast positivt. Men ärligt talat hoppas jag att fler av mina kollegor får uppleva samma sak. Det är en vass sporre rakt i mellangärdet, och det är för förbandets bästa.

I mitt fall var budskapet: Bli bättre!

Ofta fastnar vi i dysfunktionella konstellationer, där bristande förtroende i befälshierarkin leder till att onödiga spänningar byggs upp.

Jag hade aldrig velat vara en officer som fick föra befäl ”på nåder” trots mina överordnades bristande förtroende och min låga förmåga. När alla andra möjligheter har undersökts är faktiskt petningen det mest rationella alternativet för alla inblandade.

Motgångarna i karriä-

42 Officerstidningen nr.6, 2021

ren är enormt lärorika. Att få rida ut en intern storm på plutonen eller kompaniet, eller få sig en törn i stoltheten genom att bli avsatt utmanar oss och får oss att bli bättre. I stället för att fastna i en sviktande relation med chefen ges den petade en ny chans, att börja om från noll. En chans att bryta en negativ spiral och nyttja sin talang på ett bättre sätt.

Bryt ihop och kom igen.

JAG TROR ATT petningar borde bli vanligare. Det förutsätter dock att vi har en proffsig inställning till dem som blivit petade. De har drabbats av motgång, varit i fel befattning vid fel tillfälle, men borde inte anses som skadat gods. Nya chanser måste ges, på rätt nivå för den som blivit avsatt. Jag själv har petat underställda som jag där och då saknat förtroende för. I efterhand känner jag bara beundran för dådkraften hos chefen som petade mig.

Hur gick det då för mig? Den dag jag summerar mitt militära liv så kommer jag vara mest tacksam för petningen. Den öppnade nya dörrar och fick mig att faktiskt lära känna mig själv.

Det gjorde mig bättre, starkare och dämpade min hybris. Jag lärde mig massor, och fick senare åka på internationell insats med ytterligare en fantastisk pluton. De nya soldaterna jag fick lära känna hade jag helt missat om jag inte hade blivit petad.

»Att bli avsatt, bänkad, petad låter ju knappast positivt. Men ärligt talat hoppas jag att fler av mina kollegor får uppleva samma sak.«

OM SVERIGE HAMNAR i krig kommer vi snart att mär-

ka vilka chefer, från general ner till ställföreträdande gruppchef, som inte är mogna sin uppgift. Erfarenheten säger att det inte alltid är de vi tror som klarar kriget bäst. Det är inte en mänsklig rättighet att behålla sin befattning. Kanske kommer just du att bli avsatt?

I så fall är det bara att tacka och ta emot. Du kommer förmodligen bli lyckligare och bättre av det. ●

Andreas Braw Plutonchef i Försvarsmakten.

RÖS • EMP HPM • TEMPEST TIRE SAVER SHIELD™ Hutchinson’s Tire Saver Shield™ is constructed for use in extreme operating conditions. The product is suitable for underground and open-pit mining, port operations, steel industry, precast concrete, construction, oil and gas, quarry and demolition applications.

Tire Saver Shield™ is made from a reinforced elastomer material

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

ensuring maximum protection from hazards that compromise the

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

tires vulnerable sidewall. This barrier provides penetration resistance against sharp-edged foreign objects.

BENEFITS OF USING HUTCHINSON’S TIRE SAVER SHIELD™

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Protects the tire sidewall from cuts and impacts

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

• Mirrors the sidewall profile at varied tire operating pressures

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

• No effect on the operating temperature of the tire • Robust and affordable alternative to tire chains • Safe, secure, and certified mounting methods

Lika!

• Easy to install and maintain

QUICK AND EASY MOUNTING METHODS • The Tire Saver Shield is easily mounted on certified flange with integrated mounting ring for three-piece wheel • Lug Nut Protector with certified integrated mounting ring for use on Class V forklifts • OTR Wheel Engineering can supply one-piece wheels with certified integrated mounting ring

Eller olika...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

The Tire Saver Shield™ is easy to mount and dismount.

The Tire Saver Shield™ mounts directly to the attached mounting ring.

The Lug Nut Protector provides added protection.

OTR Wheel can integrate the mounting ring or pattern to your wheels.

Vi har plats för fler lika olika kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

www.clp.se

Noterat YOUTUBE:

Vår historia – Striden

INSTAGRAM:

TWITTER:

Brödsmulor från 90-talet

Om GSS/K

●”Vad föreställer bilden?”-frågor är nästan alltid underhållande. Som här hos Taktisk.

I AVSNITTET AV “Vår historia

q – Striden” på Försvarsmak-

tens Youtube-kanal berättar Albin Strand, veteran från Afghanistan, om sina upplevelser från F 19 där han tjänstgjorde som stridsfordonsskytt. I klippet berättar han

● Nyligen diskuterades GSS/K ur ett behålla-perspektiv på Instagram-kontot Taktisk, en frågestund som sedermera diskuterades på Twitter. ”Lön/förmåner, möjligheter och kärnverksamhet är svaret. Hur svårt kan det vara?”, frågade sig @TVSSSM som också publicerade detta i diskussionen:

om en av de gånger när han och hans pluton var i strid. Sevärd kortfilm om en svensk soldats upplevelser i Afghanistan 2010.

Producerad av Stridsfotoavdelningen. ●

»Min stil som chef är att slå fast kur­ sen och sätta ramar och mål. Det tror jag behövs när en ny och sammansatt verksamhet ska byggas upp, som Nationellt cyber­ säkerhetscenter.«

Hipstervarianten av Viggen ”Du är ute och börnar med din Volvo 240 (...) när du genom vindrutan får se en flygande jävla stridsvagn som tydligen har bestämt sig för att gå in för landning 15 meter framför dig”, skriver Krigshistoriepodden i ett inlägg på Instagram som fortsätter: ”Det du har här är hipstervarianten av Viggen – dvs. SH 37 Viggen. (...) Det hade ingen fast beväpning vilket får alla som läser detta att somna gråtandes i fosterställning av besvikelse – men bara lugn! Eftersom man insåg att Viggen är naken utan alla ganns i hela världen så valde man nämligen att likväl ha möjligheten att klä SH 37 i bestyckningsmässiga underkläder. Med denna sjukt långsökta metafor avses Robot 24 (som skulle användas för att panga plan) och Robot 04E (för att förgöra allt som flyter). Det sistnämnda är det fjärde finaste vi någonsin fått för skattepengar.” Krigshistoriepodden fortsätter att underhålla. Foto: Flygvapenmuseum

44 Officerstidningen nr.6, 2021

Det säger Therese Naess, nytillträdd chef för Nationellt cybersäkerhetscenter. På regeringens uppdrag organiseras cybersäkerhetscentret, där ett antal myndigheter fördjupar sin samverkan inom cybersäkerhet, däribland Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

SPECIALFÖRBANDEN REKRYTERAR

DU HAR VILJAN VI HAR UTMANINGEN Specialförbanden rekryterar just nu olika typer av operatörer.

Vid behov rekryteras militära och civila medarbetare mot stabs- och stödbefattningar.

Mer information finns på jobb.forsvarsmakten.se

Collage: Jimmy Croona/COMCAM

Specialförbandsledningen [SFL] – Särskilda helikoptergruppen [SHG] Särskilda operationsgruppen [SOG] – Särskilda transportflyggruppen [STG] Sektionen för operativ teknik [SOT] – Särskilda sambandsenheten [SSE] Sjötransportenheten [STE] – Specialförbandens fallskärmsskola [SFS] Särskilda logistikgruppen [SLG]

Medlemsstatistik 16/9 2021

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF................................................... 6385 SO...................................................2930 GSS................................................... 4112 Studerande........................................551 Övriga............................................... 416 Summa..................................... 14 394

Covid-19

Vaccination – vad har arbetsgivaren rätt att fråga?

Den 29 september släppte de flesta restriktionerna Sverige haft på grund av covid-19. Den nationella vaccinationsgraden är nu 83 procent för en dos och 75 procent för två doser. Den senaste tiden har förbundet mottagit många frågor kring vaccination mot covid-19.

Förbundets biträdande förhandlingschef Olle Löfmark reder ut frågetecknen.

Uppgifter om vaccinationsstatus ses som känslig personuppgifter och arbetsgivare ska därför inte utan skäl fråga anställda om deras vaccinationsstatus. Arbetsgivaren ska utifrån rådande kunskapsläge i regel hantera personal som är vaccinerade på samma sätt som de som är ovaccinerade. I delar av

Försvarsmakten kan emellertid allvarliga sjukdomstillstånd hos anställda få stora konsekvenser för möjligheten att genomföra viss specifik verksamhet. För att säkerställa att den verksamheten kan genomföras kan det i vissa fall vara avgörande att de anställda är vaccinerade, vilket också medför att arbetsgivaren ges en rätt att ställa frågan om vaccinationsstatus.

– Detta skulle exempelvis kunna vara fallet vid genomförandet

»Försvarsmakten kommer utgå från att personen är ovaccinerad med de konsekvenser det kan innebära.«

av uppdrag som omhändertas av Försvarsmaktens fartyg där personal vistas längre tid tillsamOlle Löfmark mans utan möjlighet att hålla avstånd och där allvarlig sjukdom kan innebära att uppdrag måste avbrytas, säger Olle Löfmark.

BEDÖMNINGEN UTGÅR INTE från risken för smittspridning utan risken för att ovaccinerade blir så pass sjuka att de inte kan utföra arbetsuppgifter och där konsekvensen kan bli att viktig verksamhet inte kan genomföras. Om frågan ställs bör arbetsgivaren ställa frågan enskilt, inte i grupp. En anställd som inte kan planeras för verksamhet på grund av att denne inte är vaccinerad får tillfälligt arbetsledas till andra arbetsuppgifter.

Är en anställd då skyldig att svara på frågan om personen är vaccinerad mot Covid-19?

– Nej och att vägra svara på frågan kommer inte leda till några

disciplinära åtgärder, men Försvarsmakten kommer utgå från att personen är ovaccinerad med de konsekvenser det kan innebära i form av att personen till exempel inte kommer att kunna delta i viss verksamhet, säger Olle Löfmark.

Kan Försvarsmakten föra register över vilka anställda som är vaccinerade mot covid-19?

– Om arbetsgivaren ställer frågan om vaccinationsstatus finns också stöd för att dokumentera svaret på papper eller digitalt. Den berörda chefen får spara uppgiften endast så länge som det krävs för att arbetsleda inför en specifik uppgift där chefen bedömt att det är nödvändigt att endast vaccinerad personal deltar. Därefter ska uppgiften om vaccinering raderas.

Detta innebär att frågan om vaccinering behöver ställas på nytt inför en uppgift där bedömning gjorts att vaccinering är nödvändigt för genomförande av uppgiften. Något stående register över vaccinerad/ ovaccinerad personal får inte föras, säger Olle Löfmark. ⚫

Förening

OF Senior har haft sitt första årsmöte Vid OF Seniors första årsmöte efter namnändring från OF Ä omvaldes Bengt Lundberg till ordförande. Lars Krönmark är ny som vice ordförande och Stellan Pihlemark är ny som sekreterare. Du kan läsa mer om styrelsen på föreningens webbplats officersforbundet.se/medlemskap/blialdremedlem-vid-pension/.

Förutom vanliga beslut om förvaltning, ansvarsfrihet, budget och medlemsavgift 46 Officerstidningen nr.6, 2021

fastställdes också reviderade stadgar. Den viktigaste ändringen i stadgarna är att kallelse till möten fortsättningsvis kommer att ske via mejl.

EFTER ÅRSMÖTET REDOVISADE Görgen Larsson, arméstaben, arméns tillväxt efter försvarsbeslutet 2020. På höstmötet, 16 november, blir det redovisning av marinens tillväxt och i vår är det flygvapnets tur.

Vill du få kallelse till OF Seniors möten? Anmäl din e-postadress!

Gå till Officersförbundets webbplats officersforbundet.se och logga in med BankID på ”Mina sidor”. Klicka på ”ändra” och lägg till din e-postadress och uppge även adress och mobilnummer om de inte stämmer.

Får du problem, anmäl dina uppgifter till ofsenior@officersforbundet.se så hjälper de till med ändringen. ⚫

Förtroendevald: Glöm inte förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

De ger dig styrka och trygghet i din roll som förtroendevald. Utöver kunskap får du under kursen möjlighet att utbyta erfarenheter med medlemmar från andra förband. För mer info och anmälan: www.officersforbundet.se/kurser

Förtroendevald

Känner du en förtroendevald som gör ett gott fackligt arbete?

Nominera personen till förbundets stipendiestiftelse!

Stipendiet, som utgörs av en premie på 20 000 kr, är till just för dem som gör det lilla extra för förbundets medlemmar. Enligt stadgarna ska stipendiet uppmärksamma gott fackligt ledarskap, premiera goda prestationer samt stimulera engagemanget för yrkesfrågorna.

Nominerad får inte vara ledamot/suppleant i Officersförbundets styrelse och får inte

tidigare erhållit stipendiet. Stipendiet delas ut under högtidliga former vid någon av Officersförbundets sammankomster under förbundsmötesperioden. Nominering, med tillhörande motivering, skickar du till ordförande i stipendiestiftelsen Klas Hellström klas.hellstrom@ officersforbundet.se. Välkommen med din nominering!

Stipendiestiftelsen

OF SENIOR HÖSTMÖTE Årets höstmöte genomförs tisdagen 16 november på Militärsällskapet.

Du är välkommen att mingla från kl 16.30 Kl 17.30 redovisar chefen för marinstaben, kmd Fredrik Palmquist, marinens tillväxt.

Efter föredraget är det sedvanlig middag; pris 200 kr Välkomna!

Du anmäler dig till mötet genom att betala in 200 kr till OF Senior plusgirokonto 60 90 10-4. Glöm inte att notera ditt namn på blanketten.

Senast tisdagen 9 november ska avgiften vara kassören tillhanda.

Vid avbokning efter sista anmälningsdag återbetalas inte anmälningsavgiften.

Student? Då betalar du bara 100 kr för hela studietiden Det är roligt med studiestart, men om du börjat studera till officer och specialistofficer – glöm inte bort att meddela oss. Se till att du tillhör rätt medlemskategori och därmed får rätt medlemsavgift – du betalar endast 100 kronor för hela studietiden. Detta gör du enkelt genom att gå till förbundets webbplats officersforbundet.se logga in på "Mina sidor" med BankID och fylla i formuläret ”Ändra medlemskategori”. ⚫

Hjälp oss få bättre kontakt med dig – ange din privata e-postadress!

Officersförbundet vill ofta få kontakt med sina medlemmar till exempel när vi genomför medlemsundersökningar om vad våra medlemmar tycker och tänker i olika frågor. Vår senaste medlems­ undersökning handlade om tre­ befäls­systemet.

Det är därför av yttersta vikt att vi har korrekta kontaktuppgifter till våra medlemmar.

Vi uppmanar därför alla våra medlemmar att ange sin privata e-postadress.

Detta då det finns en risk att den information som vi skickar med e-post till arbetsgivaren, Försvarsmakten, inte kommer fram.

Du gör detta enkelt genom att gå till Officersförbundets webbplats officers­forbundet.se, logga in med Bank­ID på ”Mina sidor” och ändra dina kontaktuppgifter. ⚫ Officerstidningen nr.6 2021 47

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

”Det är förbundets medlemmar som är längst ut i verksamheten och som ska se till att allt det här med tillväxt och omorganisering blir gjort.”

» Jag har alltid känt att man måste stå upp för det man tror på« Det var vid sin första utlandstjänstgöring på Cypern som Johan Hansson bestämde sig för att han skulle bli yrkesmilitär. Det har inte varit en rak resa och det senaste något oväntade klivet tog han i september i år då han gick från att vara stabschef på Försvarsmaktens högkvarter till förbundsdirektör på Officersförbundet.

Text: Cecilia Gustafsson. Foto: Stefan Tell.

J

ohan är uppväxt på Frösön, i Boden och Gnarp och gjorde sin värnplikt på I 5 i Östersund. Han trivdes och sökte FN-tjänst. Han var utbildad styckare då han på grund av skoltrötthet hoppat av skolan efter högstadiet. Det var därför han fick följa med som livmedelsman och bilförare till Cypern 1983. Det var då han bestämde sig för att fortsätta inom militären. Han läste in gymnasiet, men det var inte enkelt att ta sig vidare. Tolv gånger sökte han som officersaspirant till olika regementen. Han hade 48 Officerstidningen nr.6, 2021

goda vitsord från värnplikten och FN-tjänsten, men fick nej för att han saknade erfarenhet som befäl under värnplikten och hade ”fel” skolbakgrund. Han skrev flera personliga brev och till sist ringde personalchefen på I 5.

– Vi pratade och han sa att vi skulle lösa det så att jag kunde bli officer. Utan hans engagemang skulle det aldrig blivit något, berättar Johan.

UNDER EN REPÖVNING var Johan gruppchef och fick därmed den erfarenhet som befäl som behövdes. Sedan följde komplettering av värnplikt och studier innan han blev instruktör och plutonchef under sitt första år som fänrik.

– Det var motsatsen till bananskal. Min första kompanichef var mycket bra. Han gav oss unga officerare ett stort förtroende och var mån om att vi skulle utvecklas, samtidigt som han ställde höga krav, säger Johan.

Han ville vidare och fortsatte studera på Karlberg. Han blev också intresserad av säkerhetspolitik och omvärldsanalys och började studera statsvetenskap. Sedan kom budgetunderskotten och korttidsutbildningar av värnpliktiga och han fick personal- och regementschefer som tyckte att

det var onödigt att studera mer.

– Jag tappande tilliten gradvis och till sist lackade jag ur och sa upp mig, säger Johan.

Han gjorde utlandstjänst igen som reservofficer i Bosnien, men fortsatte efter det med studierna. Efter examen blev han lärare i statsvetenskap vid Stridsskolan Nord. Livet tog också en vändning när han på en kadettbal träffade Marinette. De blev tillsammans, men några månader senare skulle Johan göra utlandstjänst som militärobservatör i Mellanöstern.

Det nya paret ville inte skiljas åt så de gifte sig i hemlighet så att Marinette kunde följa med.

Geneve fick hela familjen följa med.

– Det var ett fantastiskt år som ledde till att drömmen slog in när jag kom hem till en tjänst som ansvarig för perspektivstudierna vid ledningsstabens inriktningsavdelning, säger han.

Efter drygt fyra år vid ledningsstaben gick Johan till Försvarshögskolan och blev chef för avdelningen gemensamma operationer. Tre år senare återkom han till Försvarsmakten, för att bli stabschef på Högkvarteret. Och under vintern 2021 tipsade en kollega honom om en tjänst då han tyckte Johan skulle passa som förbundsdirektör på Officersförbundet.

– Det lät spännande. Jag är intresserad av de fackliga frågorna i sig, anställning- och arbetsvillkoren för personalen är viktiga. Jag har fångat upp en hel del under karriären och alltid känt att man måste stå upp för det man tror på, oavsett om det är som huvudförtroendeman på Försvarshögskolan eller om man har ett dåligt befäl i Kosovo, säger han.

»Jag är intresserad av de fackliga frågorna i sig, anställning- och arbetsvillkoren för personalen är viktiga.«

NÄR DE KOM hem igen följde en tid då Johan arbetade civilt bland annat som studierektor för Militärhögskolorna.

– Jag kände dock att i grunden är jag ju officer, jag hade gjort utomlandstjänst och övningar och hade läst till reservofficermajor. Jag pratade med regementschefen för I 5 och jag fick komma tillbaka, läsa stabsprogrammet och bli kompanichef, säger han.

Han har inte planerat att byta tjänst och arbetsplats ofta, utan det är tillfälligheter och att han blivit erbjuden tjänster som gjort att han bytt jobb.

– Jag har tackat nej till flera jobb också. I grunden har jag varit lojal till det sätt som Försvarsmakten hanterat och bemannat oss officerare på nivån OF 4. Systemet bygger på att vi ska vara rörliga, säger han.

Johan hann bli bataljonschef innan han blev stabsofficer på Högkvarteret. Han hade gått chefsprogrammet på Försvarshögskolan och då varit huvudförtroendeman för alla elever. Så efter tiden på Högkvarteret blev han passande nog kurschef vid programmet.

–Jag var lite av en coach och satsade på det. Det var roligt och det har gått bra för många av de jag coachade, säger han.

Sedan var det dags för utlandstjänst igen, som mellanchef vid KFOR HQ den Nato-ledda styrkan i Kosovo. Det var en spännande internationell miljö som Johan trivdes i med undantag av den tyska chefen och översten som han var ställföreträdare till.

– Han var riktigt dålig och hans beteende stred emot alla sunda svenska militära värderingar så vi hamnade på kollisionskurs. Jag tänkte inte vika ner mig, utan jag kände att jag måste stå upp för mig själv och det jag representerar – Sverige och Försvarsmakten. Det gick bra, även om det tog tid och energi att sätta gränser, säger Johan.

Hans intresse för säkerhetspolitik och omvärldsanalys växte med åren, liksom drömmen om att jobba med de frågorna. Så när han blev erbjuden en ettårig utbildning i

UNDER TIDEN PÅ Högkvarteret och som kurschef vid chefsprogrammet har han lärt känna flera höga chefer som även de är medlemmar i förbundet. Vad händer om någon av dem ringer honom för att klaga på förbundet?

– Vi har i grunden samma värderingar, men vi har olika intressen att bevaka och stå upp för. Det kan hända att jag får kritik, men då får jag förklara varför vi agerar som vi gör. Det är mycket som händer för Försvarsmakten samtidigt med tillväxt och omorganisering. Det finns alltid risker med det. Det är förbundets medlemmar som är längst ut i verksamheten och som ska se till att allt det här blir gjort. Det är viktigt att både rekrytera och bibehålla personal och se till att de som nu börjar jobba på våra nygamla orter och förband får bra arbetsvillkor och löner, avslutar Johan.⚫

Johan Hansson

Ålder: 58 år.

Fackliga uppdrag: Suppleant lokala fören­ ingen I 5, förbundsdirek­ tör Officersförbundet 2021–.

Bakgrund i korthet: Värnplikt I 5, plutonchef I 5, lärare i statsveten­ skap och studierektor vid Stridsskolan Nord och Militärhögskolan Östersund, kompa­ nichef I 5, bataljonschef T 2, stf sektionschef HKV, kurschef Försvars­ högskolan, KFOR HQ, ansvarig för PerP vid HKV LEDS, avdelnings­ chef vid MVI Försvars­ högskolan, stabschef HKV, förbundsdirektör Officersförbundet 2021–.

Bor: Spånga, i Stock­ holm.

Familj: Fru Marinette och tre vuxna döttrar.

På fritiden: Åker till släktgården/fritidshu­ set i Vemdalen, tittar på dragracing och åker skidor.

Johans intresse för säkerhetspolitik och omvärldsanalys ledde honom bland annat till en tjänst som ansvarig för perspektivstudierna vid ledningsstabens inriktningsavdelning.

Officerstidningen nr.6 2021 49

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Foto: Istoxk

Ersättning jourboende I våra avtal finns det ersättning för enklare boende än standard, som då gäller vid resor. Vad gäller vid jour på hemmaförbandet? Vi bor i ett rum med säng, men dusch och toalett i korridoren som delas med 4 andra rum.

Det finns ingen ersättning för boende i jourrum på ordinarie arbetsort förutom själva jourersättningen. Dock ska jourrummet fylla kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). Där står: 83 § För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila.

Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som

Kansliet: Förbundsdirektör Johan Hansson Arbete: 08–440 83 60 Mobil: 076–496 20 09 johan.hansson@officersforbundet.se

50 Officerstidningen nr.6, 2021

det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum.

84 § I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära rummet.

I tidigare råd till motsvarande § 83 stod: ”Inredningen kan lämpligen vara säng, sängutrustning, garderob eller klädskåp, stol, bord, tak- och sängbelysning och spegel” och detta tycker jag ramar in vad som menas med inredning och enkelrum i § 83.

Patrik Larsson, ombudsman

Vaccination covid-19

Hej! Jag ska på övning och de ansvariga vill veta om jag är vaccinerad mot covid-19. Kan de kräva att jag berättar om jag vaccinerat mig eller inte?

Arbetsgivaren kan i sak inte kräva svar på frågan om genomförd/icke genomförd vaccination av enskild individ.

En ovaccinerad individ kan löpa större risk att bli allvarligt sjuk i covid-19 vilket kan leda till att denne inte kan utföra arbetsuppgifter med konsekvensen att viktig verksamhet inte kan genomföras. Chefen kan därför avgöra om det finns skäl att fråga om enskilds vaccinationsstatus i syfte att i största möjliga mån undvika denna konsekvens. Om du väljer att inte besvara frågan kan chefen anse dig vara ovaccinerad och hanterar dig därefter genom att exempelvis arbetsleda dig till andra arbetsuppgifter under tiden övningen pågår. Prata gärna med din lokalförening om du behöver stöd.

Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef

Bytt förband

Jag har börjat på ett nytt förband.

Behöver jag ansöka om medlemskap i den lokala föreningen?

Då de lokala föreningarna är kopplade till vilket förband du jobbar på så kommer din tillhörighet att ändras automatiskt om du anger det nya förbandet som arbetsplats.

Detta ändrar du enkelt genom att gå till förbundets webbplats,

officersforbundet.se, logga in med BankID på ”Mina sidor” och ändra vilket förband du arbetar på.

Maria Jensfelt, kanslistöd

Försäkringar

Hej! Jag är ny medlem i förbundet. Vad är det för personförsäkringar som jag erbjuds?

De försäkringar du får hos If när du blir medlem är livförsäkring, olycksfallsförsäkring och sjukkapital. För livförsäkring och sjukkapitalförsäkring kan du ändra ersättningsbelopp.

Sedan finns det också andra personförsäkringar som du kan lägga till. Behovet av försäkring är individuellt och förändras i takt med att livet ändras. Till exempel ser behovet annorlunda ut om du är ensamstående eller bor hemma hos föräldrar, jämfört med om du lever tillsammans med partner, har barn och bolån. Därför är det bra att du nu som ny medlem, och även i framtiden, regelbundet ser över dina försäkringar och anpassar dem efter ditt behov. Detta gör du enkelt genom att logga in på if.se/minasidor, där du kan se och göra ändringar i dina försäkringar. Vill du ha hjälp, eller om du saknar försäkringar idag, är du alltid välkommen att ringa If på 0770-82 00 01.

Carina Viklund, kanslistöd

Förhandling och samverkan: Susanne Nyberg, teamledare

Elina Meyer, Andreas Ek, Greta Borg

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare

Olle Löfmark, Mikael Boox, Conny Jansson, Peter Löfvendahl

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt, Joy Neiberg

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Patrik Larsson, Mikael Kenttälä,

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile. I nationens tjänst Många samhällsviktiga myndigheter, organisationer och företag arbetar i utsatta miljöer med känslig information.

Tutus har därför utvecklat en säker smartphone, Färist Mobile som skyddar verksamheter med säkerhetskänslig information.

från påverkan och fungerar även som en yttre gräns. Det innebär att all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data. Färist Mobile System är granskat och godkänt av svenska och europeiska myndigheter.

målet att bli en ledande leverantör inom EU. Som ett oberoende företag samarbetar vi med näringsliv och myndigheter för att erbjuda pålitliga, säkra och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som kan möta dagens säkerhetsbehov.

Tutus egna operativsystem med stark diskkryptering och externa nycklar skyddar känslig information och en VPN tunnel isolerar kommunikationen

Tutus är marknadsledare av godkända och certifierade kryptooch IT-säkerhetsprodukter i Sverige och vi gör stadiga framsteg mot

För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

1 0 1 1 9 0 0

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av 08-410 700 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24