Officerstidningen nr 4, 2021

arbetsmiljö Antalet bullerrelaterade hörselskador ökar.

INSÄNT Oro och ilska efter beslutet om trebefälssystemet.

förbundet Johan Hansson blir ny förbundsdirektör.

För dig som är medlem i Officersförbundet

4

nr.

2021

www.officersforbundet.se

Hundgöra Försvarsmaktens tjänstehundar är en viktig sensor för förbanden. Det finns ingen teknik som i dagsläget kan ersätta hunden och dess unika förmåga att spåra. Soldaterna Albin Svensson och Adrian Rosell utbildas till hundförare på Försvarsmaktens hundtjänstenhet i Kungsängen.

Fördjupning: Svenska bidraget till Task Force Takuba i Mali.

foR SwEdiSh Law EnforCEmEnt

CZ BREN 2 BR 7,62×51 mm

Tillverkas i Tjeckiska republiken/eu pÅverkas inTe av amerikansk eXpOrTkOnTrOll eTT pÅliTliGT vapen viD Olika HÄnDelser OcH siTuaTiOner w w w.c z u b .c z

1:e vice förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 50–54

Ett rejält hack i skivan

D

en 7 maj beslutade överbefälhavaren om slutligt införande av trebefälssystemet. Ett sådant beslut fanns ärligt talat överhuvudtaget inte i de flestas föreställningsvärld.

Vidare skulle skälen till beslutet av de flesta, i bästa fall, beskrivas som vaga.

Huruvida det är arbetsrättsligt möjligt att med arbetsledningsbeslut ändra personalkategori får vi inte svar på förrän det är avdömt i Arbetsdomstolen, vilket lär dröja. Om det är möjligt i en förtroendekontext när vi ska tillväxa blir en annan fråga, där får vi också invänta svaret.

Försvarsmaktens kommunikation i frågan lämnar i mina ögon en del övrigt att önska. Nog hade det varit anständigt om myndighetens högsta ledning själv meddelat de berörda istället för att delegera den uppgiften till förbandscheferna med endast ett talmanus att stötta sig på?

NÄR TREBEFÄLSSYSTEMET INFÖRDES (då som

sammans ska leverera försvarsbeslutet enligt riksdagens beställning.

Håller du med?

DET BLIR NU ett rejält hack i skivan när flera tusen officera-

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

re ska fundera över sin framtid. Många kommer troligtvis fram till att det lämpligaste är att läsa en nivåhöjande utbildning, under förutsättning att de bereds plats, och en del kommer säkerligen att komma till slutsatsen att deras lojalitet gentemot Försvarsmakten lönat sig dåligt och väljer att lämna för annan anställning. Resultatet blir, oaktat utfall, att våra chefer och organisationen i övrigt ska lägga tusentals arbetstimmar på att hantera ÖB:s beslut. Detta i en tid när vi i många fall redan går på knäna och istället borde fokusera helhjärtat på Försvarsmaktens tillväxt.

Utöver att fortsatt granska de arbetsrättsliga delarna i den här frågan måste Officersförbundet nu också jobba med att hålla ihop förbundet när personalkategorier riskerar att ställas mot varandra. Det är ingen överdrift att säga att vårt arbete är viktigare än någonsin. Kraven från politisk nivå på Försvarsmakten är höga. Men den höga ambitionen som myndigheten har att leverera det som står skrivet i försvarsbeslutet får inte vara på bekostnad av rovdrift på våra medlemmar.

»Det blir nu ett rejält hack i skivan när flera tusen officerare ska fundera över sin framtid.«

tvåbefälssystem) beskrevs möjlighet till rörlighet mellan personalkategorierna- officerare skulle kunna bli specialistofficerare och tvärtom. Det skulle dessutom kunna gå att växla över tid. Som specialistofficer skulle man erbjudas utvecklingsmöjligheter inom sitt område och den fördjupade kompetensen skulle betala sig. Men rörligheten mellan kategorierna är i princip stängd (förutom åt ett håll) och tretton år efter införandet finns ännu ingen vilja från arbetsgivaren att betala för kompetensdjup. Ända sedan systemet infördes har det dessutom från stund till annan dykt upp rykten om tvingande omgalonering. Varje gång ryktesspridningen kommit igång har Officersförbundet undersökt sanningshalten och blivit försäkrade om att det handlat om just rykten och inget annat.

Att Högkvarteret nu sedan förra året arbetat med en så pass viktig fråga utan att vara öppen och bjuda in till samverkan förrän alldeles i slutskedet är under all kritik.

Det saknar den öppenhet och samarbetsanda som är en naturlig del av det goda ledarskap som krävs för att vi till-

FÖR DE FLESTA av oss väntar snart

semester, för andra hårt arbete i samband med insatser i Sverige eller utomlands. Eller med att förbereda inryckning, på såväl helt nya som redan existerande organisations­ enheter.

Oavsett vad som står på din agenda tillönskar jag dig en trevlig sommar! ⚫

Karlskrona den 26 maj 2021 Mikael Vinde 1:e vice förbundsordförande Officerstidningen nr.4, 2021 3

INNEHÅLL, NR 4 2021:

19

20 »Den moderna livssituatio­ nen är betydligt mer mång­ facetterad och komplex än vad den var senast vi rustade upp.«

46

Herr Flax, krönikör

AKTUELLT 8 | Elektromagnetisk störning stör signalspaningssystem och radioenheter

7

36

19 | Anpassat veterandagsfirande

INSÄNT/DEBATT Införandet av trebefälssystemet:

42 | ”Inte värdigt min försvars-

10 | Antalet bullerrelaterade

FÖRBANDSBESÖK 20 | Försvarsmaktens hundtjänstenhet

12 | Beslut om slutligt införande

34 | Klimatförändringarna påver-

hörselskador ökar kraftigt av trebefälssystemet

16 | Rapport: Brist på samsyn om fältsjukhuset i Älvsjö

4 Officerstidningen nr.4, 2021

för andra året

ANALYS

kar den globala säkerheten

FÖRDJUPNING 36 | Task Force Takuba i Mali

makt”

44 | Vem värderas och med vilken effekt?

KRÖNIKA

46 | Herr Flax: Det behövs ett tydligare fokus på personalfrågan i Försvarsmakten

FÖRBUNDSNYTT

50 | Johan Hansson – ny förbundsdirektör

52 | Porträttet: Ulrika Palm,

ledamot i OF TrängR och vice ordförande i valberedningen

54 | Fråga förbundet: Kan

chefen kräva att jag ska jobba?

Att rita om den militära kartan

S

ällan har så många läsare ringt och mejlat redaktionen (och Officersförbundets kansli) som efter förra numret. I Officerstidningen nr 3 smög sig nämligen ett fel in på kartan över var de nya regementena ska etableras. Vi råkade kasta om de geografiska placeringarna för Sollefteå och Östersund. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.

Vissa läsare som har hört av sig verkade övertygade om att felet både berodde på geografisk okunskap om Norrland och på illvilja. Jag kan » För transparensens lova er att det berodde på ingetdera, vilket jag hoppas att de skull ska jag nämna allra flesta insåg vid upptäckt av att jag, långt innan kart­fadäsen. Vi beklagar i alla fall detta reportage misstaget och lovar att det komskrevs, har ansökt mer dröja innan vi ritar om den om att bli fodervärd militära kartan igen.

åt en av Försvars-

Nu till detta nummer (som jag maktens hundar. « hoppas inte kommer att innehålla några geografiska missöden). Reporter Linda Sundgren har intervjuat chefen för specialförbandsledningen, Anders Löfberg, om läget i Mali och uppdraget för det svenska styrkebidraget som ingår i den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba sedan i vintras. Hur den senaste militärkuppen och Frankrikes beslut att avveckla operation Barkhane kommer att påverka det svenska bidraget till den franskledda styrkan återstår att se, men Officerstidningen fortsätter förstås att följa händelseutvecklingen i Mali.

Jag och fotograf Filip Erlind har besökt Försvarsmaktens hundtjänstenhet som föder upp och utbildar hundar till krigsförbanden. Enheten har också en hundavelsstation i Sollefteå. När valparna är runt tio veckor gamla placeras de hos fodervärdar. Där stannar de tills de är ungefär ett och ett halvt år gamla. För transparensens skull ska jag nämna att jag, långt innan detta reportage skrevs, har ansökt om att bli fodervärd åt en av Försvarsmaktens hundar. Mot den bakgrunden var besöket hos hundtjänstenheten lite extra intressant.

Läs mer på sidorna 20–32.

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Filip Erlind

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 www.torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Maria Widehed, Filip Erlind, Thomas Harrysson.

NUMMER 4, 2021 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 35.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 5, 17 augusti.

Nr 6, 21 september.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.4, 2021 5

INGA VANLIGA KÄNGOR Kvalitet är skillnaden mellan framgång eller nederlag.

Vi gillar plagg, prylar och produkter som fungerar när det verkligen gäller. Låt oss hjälpa dig att lösa uppgift.

Salomon Forces GTX är försedda med GORE-TEX® TOF – en bättre GORE-TEX® som är både beprövad och certifierad.

2 395 kr

1 645 kr

QUEST 4D GTX FORCES 2 EN

SPEED ASSAULT - BLACK

Storsäljaren; en stabil känga med GORE-TEX® TOF och hög komfort.

Ultralätt känga för ett högt tempo i utmanande terräng.

XA FORCES 8” GTX EN

2 395 kr

Lätt känga med GORE-TEX TOF, högt skaft och spiktrampskydd. ®

10%

Som FM-anställd får du alltid* rabatt på Terräng, i våra butiker och vår webbshop.

Ange kod TGFM2021 i kassan på terrang.se för ett mer förtjänstmässigt pris. *FM-rabatten gäller ej Salomon Forces, SureFire, Viktväst Tung/Lätt samt produkter med nedsatt pris/på utförsäljning. Kan ej heller kombineras med andra erbjudanden och rabatter.

STOCKHOLM: Kungsholmsgatan 20 GÖTEBORG: Friggagatan 10D

/Aktuellt Stridsgrupp säkrade transport till Gotland

ƀ I mitten av maj fick Södra mili­ tärregionen order om att leda en tillfälligt sammansatt stridsgrupp i syfte att skydda Oskarshamns hamn med omgivning. Detta för

att säkra 181:a pansarbataljonens transport tillbaka till Gotland, efter att de deltagit i arméöv­ ningen Sydfront 21.

I den tillfälligt sammansatta stridsgruppen ingick regionala beredskapsstyrkan från P 7 och

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta redaktionen på tips@officerstidningen.se

enheter ur Amf 1. Totalt deltog omkring 150 soldater och office­ rare vid beredskapskontrollen.

– Det handlar om att grund­ beredskap och beredskapstider kontrolleras. Det kan handla om så enkla saker som att rätt person

finns på plats för att låsa upp för­ råd, till att den mest avancerade tekniska utrustningen fungerar korrekt, säger överstelöjtnant Adam Camél, chef för bered­ skapskontrollen, i ett uttalande från Försvarsmakten. /MW

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten

»Vi har förmågan att skapa ett militärt problem även för en stor motståndare som Ryssland där vi kan utnyttja mot­ ståndarens sårbar­ heter till vår egen fördel.« Det säger flygvapenchef Carl-Johan Edström när han under en intervju i Dagens nyheter utvecklar vad det innebär att armén, marinen och flygvapnet tillsammans kan sätta upp ett koncept för alla skeden: från ett tänkt väpnat angrepp, ett skede med förbekämpning, överskeppning och överflygning till strid på svenskt territorium.

I nästan två decennier deltog Sverige i den Nato-ledda insatsen i Afghanistan (ISAF).

Majoriteten av det svenska styrkebidraget var placerat i Mazar-e-Sharif i landets norra delar.

INTERNATIONELL INSATS

Efter 20 år – insatsen i Afghanistan avslutad Insatsen i Afghanistan är en av de mest omfattande i svensk historia. Förlusterna under de två decennier som missionen pågick blev stora med fem stupade soldater och 24 skadade.

DEN 25 MAJ landade de sista svenska sol-

q daterna ur FS 40 på flygplatsen i Jönkö-

ping. Därmed är insatsen i Afghanistan avslutad för svensk del och den 27 maj hölls en medaljceremoni på Ing 2 i Eksjö för de hemkomna – 7 515 svenska kvinnor och män har deltagit i insatsen. Det har bland annat gett erfarenhet av skarp operativ verksamhet. De erfarenheterna ska vi mycket nogsamt ta tillvara,

sa försvarsminister Peter Hultqvist i sitt tal, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats.

Under de 20 år som insatsen pågick stupade fem svenska soldater och 24 sårades, vissa med men för livet. Sverige påbörjade sitt militära bidrag i den Nato-ledda insatsen ISAF (International security assistance force) vid årsskiftet 2001–2002 i regionen runt Kabul.

Efter fyra år förflyttades merparten av bidraget till Mazar-e-Sharif och provinser i landets norra delar. Under medaljsceremonin i Eksjö hölls en tyst minut för de fem stupade soldaterna och den afghanska tolk som omkom vid ett eldöverfall 2010. /LINDA SUNDGREN

Kontrakt tecknat för nya skolflygplan

ƀ FMV har tecknat kontrakt med Grob Aircraft SE i Tyskland för att leverera ett nytt skolflygplans­ system till Försvarsmakten. I kontraktet ingår flygplan, simulatorer, flygsäkerhetsmateriel samt underhåll av flygplanen och simulatorerna. Flygplansmodellen är Grob 120TP. Det nya skolflygplanet kommer att ersätta nuvarande SK60 och användas i flygvapnets grund­ läggande flygutbildning. Målsätt­ ningen är att utbildningssystemet ska stå klart på Malmen somma­ ren 2024. Innan dess ska flyglära­ re hinna flyga in sig på systemet.

– Det är en mycket snäv tids­ linjal, säger Malin Olofsson, stra­ tegisk inköpare i ett uttalande hos FMV. /MW Officerstidningen nr.4, 2021 7

/Aktuellt TEKNIK

Elektromagnetisk strålning stör kommunikation Solceller och trådlös laddning av elbilar kan störa ut radioenheter och signalspaningssystem i Försvarsmakten med allvarliga konsekvenser som följd, visar en utredning. Men med noggrann planering och bra utrustning minskar problemen.

GENOM ATT MÄTA den elektromagnetis-

q ka strålning som solcellsanläggningar

avger har man kunnat konstatera att den typen av installationer kan störa militär elektronisk utrustning som exempelvis radiosamband, flygradio och signalspaning.

– Solcellsanläggningar har förmåga att störa ut alla typer av radiosändningar och mottagningar och att farliga situationer uppstår i samband med det kan inte uteslutas. Det kan handla om en pilot som inte når fram med sitt anrop eller skjutledare som inte kan sända varningsmeddelanden via sin radio, säger major Anders Broberg, stabsofficer och ansvarig utredare på Högkvarteret.

Vilken total inverkan solcellsanläggningar har haft på Försvarsmaktens verksamhet fram tills i dag går inte att avgöra och vissa störningar kan inte offentliggöras, säger Anders Broberg. Men han konstaterar att det under åren inträffat ett antal fall med störningar på olika

typer av utrustning.

– Det är som när man har dålig täckning på mobilen, man vet sällan varför det inte fungerar bara att det inte gör det. Och hur löser man det? Jo, man flyttar på sig. Den som är skjutledare springer bort till nästa vägskäl för att testa om det fungerar bättre där. En pilot som inte når fram med sitt meddelande första gången prövar igen. Då har han förmodligen hunnit förflytta sig någon kilometer och kanske kommit ut ur störområdet.

Elektromagnetiska signaler från solcellsanläggningar, trådlös laddning av elbilar och elektrifierade vägar kan störa den utrustning som Försvarsmakten använder för att kommunicera.

Foto: Istock

I undersökningen, som genomfördes under ledning av Försvarsmakten och Elsäkerhetsverket, har mätningar genomförts vid två oliANVÄNDANDET AV SOLCELLER i samhället har ka solcellsanläggningar; en på Gotland och en ökat kraftigt de senaste åren. För tre år sedan i Skövde. Resultaten visar på stora skillnader fanns det cirka 15 000 solcellsanläggningar mellan de båda anläggningarna. i Sverige. Året därpå runt 25 000 och i fjol – Anläggningen i Skövde emitterade betydomkring 44 000 anläggningar. Förtätningen ligt mindre elektromagnetisk strålning än den av anläggningar gör det svårare att komma på Gotland, och det var ingen slump. I Skövde undan de områden som kan omfattas av störhade Fortifikationsverket ställt hårda krav på ningarna och fortsätter ökningatt anläggningen inte skulle en kan man till slut hamna i en störa och det hade leverantö» Anläggningen i situation där störSkövde emitterade ren lyckats uppfylla. Med den ningarna blir svåtypen av anläggningar kan betydligt mindre ra att undvika. problemen minimeras, säger elektromagnetisk – Vi kan komAnders Broberg. strålning än den på ma till en punkt Även placeringen av anläggGotland, och det där det inte går ningarna har betydelse. Solvar ingen slump. « att flytta på sig cellsanläggningar som etableför att få kontakt ras i områden där Försvarsdärför att man då kommer in i makten har verksamhet kan skapa problem, nästa påverkade område. Men även om utrustningen håller hög kvalitet. det handlar inte bara om antalet – Vid exempelvis signalspaning på långt anläggningar. Hur stora problehåll är placeringen helt avgörande. Om något För tre år sedan fanns det cirka 15 000 men blir beror också på anläggligger mittemellan den spanande enheten och solcellsanläggningar i Sverige. Förra året ningarnas kvalitet och hur de är den enhet de lyssnar efter blockeras signalen, hade det ökat till 44 000 anläggningar. placerade, säger Anders Broberg. säger Anders Broberg.

8 Officerstidningen nr.4, 2021

Hans-Peter Cajselius/FMV

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

HALLÅ DÄR… … Mikael Frisell, chef för armémateriel vid … Helena Hoffman, Försvarets materielansvarig för den stora verk, FMV, inom som leder konferens ramen en förinternationell NOAK, Nätverket anskaffning nya för officerareavoch bandvagnar. anställda kvinnor i Försvarsmakten, → FMV arbetar med som anskaffning bandvagnar ägde rum iavdecember.

ATT DET FINNS en risk för den Än så länge är problem från den här typen här typen av störningar är av källor begränsade, men kan komma känt sedan länge och enligt att växa med en ökande elektrifiering på regelverket ska Försvarsmakvåra vägar. Under våren har mätningar av ten tillfrågas innan solcellsinelektrifierade vägar genomförts, berättar Anders stallationer genomförs då de Anders Broberg.

Broberg är bygglovspliktiga och inom – Men elvägar kan inte bara störa vår verkområden av riksintresse för totalförsvaret. samhet utan all kringliggande elektronisk Men många anläggningar är inte bygglovsutrustning och systemen i elbilar kan till och pliktiga enligt dagens regelverk konstaterar med störa ut varandra. Det här är snarast ett Anders Broberg och säger att kunskapen om samhällsproblem än ett bekymmer specifikt vilka regelverk som gäller varierar. för Försvarsmakten. /LINDA SUNDGREN – De stora bolagen kan vara jätteduktiga och konsulterar oss innan de påbörjar en installation, men om du köper din utrustning FAKTA på nätet och anlitar din lokala elektriker fungerar det inte Om utredningen alltid på samma sätt.

Utredning om hur elektromagnetiska störningar kan Utöver solcellsanläggningpåverka totalförsvarets verksamhet har genomförts ar kan även andra system under ledning av Försvarsmakten och Elsäkerhets­verket som avger elektromagnemed stöd av Fortifikationsverket, Försvarets materiel­ tisk strålning påverka Förverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets svarsmaktens utrustning. radioanstalt och SEK Svensk elstandard. Utredningen Däribland trådlösa laddgenomfördes på uppdrag av finansdepartementet och ningssystem för elbilar och publicerades i december förra året. elektrifierade vägsträckor.

på två håll. Berätta! ○ Vilket tema hade årets – Vi har tecknat avtal med konferens och varför?

BAE Systems Hägglunds Temat var ”ta som för–att leverera 127 det stycken en man, utmana normer och bandvagn 410. Kontraktet strukturer”, främst riktat innefattar ledningsoch logissom tankeställare män. tikbandvagnar ochför leveranser Fokus harunder varit slutet ”den nya påbörjas av 2022. mannen vemdetta är han”, Parallellt–med leder”militär karriär ur ett genderFMV en anskaffning tillsamperspektiv” och motstånd mans med Tyskland, Storbrimot jämlikhet i en militär tannien och Nederländerna. kontext. Vi har lyft frågor som utmanar normer och → Hur går arbetet med den strukturer inter­nationella anskaffningen? ○ Vilka områden är viktiga – Förväntad leveransstart för kvinnor i Försvarsmakär under slutet av 2023. Vi ten just nu? utgår från fyra grundver– Som en minoritetsgrupp sioner anpassade för truppsom utmanar maktstruktutransport, ledning, logistik ren Försvarsmakten, är dedel och isjukvård.

För Sveriges strukturella ochanskaffning kulturella handlar det om utmaningarna ständigt prioav cirka 200 bandvagnar. riterade. Utrustningsfrågan är återkommande, → Och fler inköp pålikaså frågan om kvinnors utveckling fordons­ sidan är att vänta? och karriärmöjligheter.

– Ja, inom kort kommer vi att skriva kontrakt på cirka ○ Hur fortsätter arbetet?

300 standardlastbilar med – I år fokuserar vi på leverans under 2022.

Vi”kvinhar nor 40påbörjat år i Försvarsmakten”. också arbetet med Vi lyfta av FN:s resoluen kommer upphandling lätta tion 1325, om kvinnor i fred hjulfordon som ska ersätta och säkerhet, samt själva dagens terrängbilarDessutNOAK-konferensen som fylom jobbar vi med fler inköp ler 10 år. Vi kommer även att av stridsfordon 90, bland inkludera andra myndigheannat en ny funktionspansarter inom totalförsvaret i vårt bandvagn 90 och fler granatarbete. kastarpansarbandvagn 90. /MARIA /ANNICA ÖGREN WIDEHED

Officerstidningen nr.4, 2021 9

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Hörselskador har varit ett prioriterat skadeområde inom Försvarsmakten i flera år. Ändå har antalet inrapporterade hörselskador ökat de senaste åren.

ARBETSSKADOR

Vådaskott bakom flera hörselskador Antalet bullerrelaterade hörselskador ökar kraftigt i i Försvarsmakten och omfattar samtliga personalkategorier. Den allmänt förhöjda skaderisken för kvinnor kvarstår, men den analys av bakomliggande orsaker som beslutades redan förra året har fortfarande inte genomförts.

ETT AV DE skadeområden som sticker ut

rättat arbetsskaderapporten.

Men vådaskottet förklarar bara en del av från Försvarsmedicincentrum (Fömedc), är uppgången i skadestatistiken. Vilka andra fakantalet anmälda bullerrelaterade hörselskatorer som kan ligga bakom ökningen är under dor. Enligt rapporten har de ökat kraftigt, från utredning. ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året – Jag håller på med en djupare analys av efter och runt 240 i fjol. Ökningen syns bland bullerskadorna och den ska bli klar i mitten av såväl yrkesofficerare som gruppbefäl, soldater juni. Jag vill inte förekomma resultaten, men och sjömän. förmodligen beror en del av ökningen bland – En delförklaring till ökningen 2020 kan värnpliktiga på att fler gör grundutbildningen. härledas till ett fall med en Om det sedan också skett en vådaskjutning i hemvärnet. relativ ökning av bullerrela» Egentligen skulle Den händelsen inträffade terade hörselskador återstår inomhus med en AK 4 och en man behöva gå igenom att se, säger Björn Skoog. varenda rapport för skottskadades och 23 anmälKvinnor i Försvarsmakten att säkerställa att de de hörselskador, säger Björn löper större risk att drabbas är rätt kodade. « Skoog vid Fömedc som uppav arbetsskador än män,

q i mängden i årets arbetsskaderapport

10 Officerstidningen nr.4, 2021

något som noterades redan i förra årets arbetsskaderapport. Efter arbetsskaderapporten 2020 beslutades om en djupare analys av orsaken bakom kvinnors förhöjda skaderisk, men den utredningen kommer inte att genomföras förrän i höst. Även en beslutad utredning om belastningsskador har blivit framflyttad.

– De här utredningarna har inte kunnat genomföras enligt tidsplan på grund av hög arbetsbelastning och en vakant arbetsmiljöingenjörsbefattning, säger Björn Skoog.

DE PROBLEM MED inrapporteringen av arbetsskador som uppstod 2016 i samband med att rapporteringen flyttades över från system Lisa till system Prio består. Fortfarande rapporteras färre arbetsskador i Försvarsmakten än till Försäkringskassan, även om gapet minskat, och felkodning av händelser är ett fortsatt bekymmer.

– När jag gör kvalitetskontroller av det som rapporteras in hittar jag stora mängder felkodade rapporter. Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade, men det finns det inte tid till, säger Björn Skoog.

I höstas startade ett förbättringsarbete av rapporteringen av arbetsskador i Prio. Syftet är att öka inrapporteringen till systemet och förenkla kodningen. Arbetet ska vara slutfört innan jul. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt Sjöstridsskolan utbildar finska marinen i ubåtsjakt

ƀ Fyra elever från den finska marinen har utbildats hos under­ vattensstridssektionen på Sjö­ stridsskolan. Syftet har varit att ge fördjupade kunskaper om hur

stridsteknik, taktik och ledning kan tillämpas vid ubåtsjakt.

Finland har beslutat att höja sin ubåtsjaktförmåga och har bland annat beställt Torped 47 från Saab. Det är Saab som varit ansva­ rig för utbildningen, men kursen

har planerats och genomförts av personal på Sjöstridsskolan.

Utbildningsveckorna har inne­ hållit grundläggande kunskap i hur Östersjöns speciella karaktär påverkar en ubåtsjaktoperation, såväl som praktiskt träning i

Foto: Gino Cucurnia/Försvarsmakten

Regeringens beslut att ge personal i utlandstjänst förtur i vaccinationskön var efterlängtat inom Försvarsmakten.

Vaccinationerna genomförs såväl i Sverige som på plats i insatsområden.

COVID-19

Vaccineringen av utlandspersonal påbörjad Personal som gör utlandstjänst får förtur i vaccinationskön, efter beslut av regeringen den 18 maj. Vaccineringarna utförs såväl av regionerna som internt i Försvarsmakten.

VACCINERINGEN MOT COVID -19 av militär

q personal i utlandstjänst är igång, både

hemma i Sverige och på plats i insatsområden.

Enligt insatschef Michael Claesson har Försvarsmakten inte begärt någon förtur i vaccinationskön, däremot förklarat för regeringen under vilka omständigheter som insatspersonalen verkar.

– Jag är mycket glad över beskedet, sa Michael Claesson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Det innebär att den personal

som redan genomför farliga uppdrag i riskfyllda miljöer får möjlighet att lösa sina uppgifter fullt ut, med en avsevärt minskad risk för att bli smittad av covid -19 och samtidigt minimera risk att föra smittan vidare i sårbara områden.

Enligt Försvarsmakten har flera organisationer som Sverige samarbetar med internationellt, som FN, EU och Nato varit mycket oroliga över att den svenska personalen inte varit vaccinerad.

– Det känns bra att nu kunna meddela dem att vi kan fortsätta arbeta sida vid sida i insatsområden fullt fokuserade på uppgifterna istället för smittspridning, sa Michael Claesson. /LINDA SUNDGREN

simulatorn i Karlskrona.

– Med en gemensam utbild­ ningsgrund och genom att kom­ plettera varandras svagheter blir vi tillsammans starkare mot en motståndare, säger kurschef löjt­ nant Anton Åberg i ett uttalande från Försvarsmakten. /MW

Mastersprogram om ledarskap i kris

ƀ Till hösten startar Försvarshögskolan mastersprogrammet ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet.

Utbildningen är anpassad efter arbete i såväl Försvars­makten som det civila. Enligt en artikel på Försvars­högskolans webbplats har programmet utvecklats för att möta de nya typer av kriser som samhället ställts inför under senaste decenniet med pandemi­ utbrott, skogsbränder, cyberat­ tacker och terror­attentat. /LS

»Vi ser ju att Ryss­land inte tvekar att använ­ da militärt våld för att nå sina politiska målsättningar. Vi kan inte heller bortse från att ett av deras mest angelägna strategis­ ka intressen finns i Arktis« Det säger generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, när Försvarets forum frågar vilka motståndare man övar på att möta i arktisk miljö. Ryssland, konstaterar Claesson, har också intresse av att i en eventuell konflikt med Nato hindra förstärkning från nordamerikanska kontinenten att nå fram till den skandinaviska halvön.

Foto: Henrik Lundqvist Rådmark/Försvarsmakten

TIDIGARE BEFÄLSSYSTEM

NIVÅ SOM SO/K

NIVÅ SOM OFF/K

FÄNRIK OCH LÖJTNANT (OF 1)

ÖVERSERGEANT (OR 6) FANJUNKARE (OR 7)

KAPTEN (OF2)

FANJUNKARE (OR 7) FANJUNKARE (OR 7) MED FORTSATT PROGNOS MOT HSOU/ÖHSOU OCH SPECIALISTOFFICERSBEFATTNINGAR PÅ NIVÅ OR 8 OCH HÖGRE

KAPTEN (OF 2) MED FORTSATT PROGNOS MOT HOP OCH OFFICERSBEFATTNINGAR PÅ NIVÅ OF 3 OCH HÖGRE

MAJOR/ÖRLOGSKAPTEN (OF3)

FÖRVALTARE (OR 8)

MAJOR/ÖRLOGSKAPTEN (OF 3)

KONVERTERINGSTABELL.

Tabellen innehåller en översättning av nivå från yrkesofficer (YO) ur tidigare befälssystem mot YO i trebefälssystemet. Officerare ur tidigare befälssystem kommer att byta personalkategori till kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer SO/K alternativt inriktas mot OFF/K. För kaptener ur tidigare befälssystem finns även möjligheten att kvarstanna som OFF/K om fortsatt planeringsinriktning går mot högre officersprogrammet (HOP). Övergångsutbildning högre specialistofficersutbildning (ÖHSOU) riktar sig till SO/K som är utnämnd fanjunkare alternativt erfaren OFF/K som är placerad på, eller ska placeras på, en befattning nivåsatt till OR 8. Löjtnanter, som konverterat till fanjunkare, och uppfyller antagningskraven, kan genomföra högre specialist­ officersutbildning (HSOU).

Källa: Inriktning för slutligt införande trebefälssystemet, bilaga 2 ”Värdering vid byte av personalkategori och nivå i trebefälssystemet”

TREBEFÄLSSYSTEMET

Trebefälssystemet genomförs fullt ut ÖB har fattat beslut om tidpunkten för slutligt införande av trebefälssystemet. Den 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller bytt personalkategori till specialistofficer. Vissa undantag från beslutet kan göras av verksamhetsskäl och för de som uppnår pensionsålder de närmaste åren.

2008 INFÖRDES FLERBEFÄLSSYSTEMET i

q Försvarsmaktens organisation och en

kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger överste Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personavdelning på Högkvarteret, i en artikel om beslutet på Försvarsmaktens webbplats.

systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. De som framförallt påverkas av beslutet som fattades den 7 maj är officerare upp till kaptens grad som utbildades i det så kallade NBO-systemet, med en officersexamen BYTE AV PERSONALKATEGORI verkställs genom från 2005 eller tidigare. De har liknande upparbetsledningsbeslut som bereds vid lokal pergifter och roller som dagens specialistofficerasonalförsörjningsnämnd. Individens vilja och re, enligt Försvarsmakten. ambition ska omhändertas, enligt beslutet.

– Genom att strukturerat bygga vidare på Värdering av officerare ur tidigare befälssystem trebefälssystemet skapas ökade möjligheter görs genom inventering av bland annat yrkeserför dessa yrkesofficerare, farenhet i tid och befattning, » Alla medarbetare att vidareutvecklas mot kompetensbredd och djup, specialistofficerare. Dessa samt tidigare försvarsmaktsbehövs och fyller en yrkesofficerare är en viktig utbildning. Det finns vissa viktig roll i Försvars­ del av Försvarsmakten. Deras undantag i implementemakten. «

12 Officerstidningen nr.4, 2021

ringen, bland annat undantas de som uppnår pensionsålder under 2023 från att omfattas. Därtill är det möjligt för de som går i pension under åren 2024 och 2025 att Peter också undantas, om försvarsgrensTagesson eller stridskraftschef bedömer att ett sådant undantag krävs för att ”säkerställa vidmakthållande av en för försvarsgrenen/ stridskraftens gränssättande förmåga”, enligt beslutet. Ytterligare undantag berör de kaptener ur tidigare befälssystem som har en prognos mot högre officersprogrammet, HOP. Där gäller det för individen att senast 30 juni 2023 skriva en uppsats om 15 högskolepoäng, för att därefter senast 1 november 2025 erhålla examen från HOP. Annars ska individen värderas mot specialistofficer istället.

ATT ÖVERGÅNGEN TILL trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar och nu när myndigheten står inför en omfattande tillväxt är det därför viktigt att systemet genomförs fullt ut, enligt Försvarsmakten.

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss.

Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i artikeln på Försvarsmaktens webbplats. /JOSEFINE OWETZ

new: enhanced mapping functionality

DISCOVER SMART SUPERIORITY MOSKITO TI MOSKITO TI is a lightweight multifunctional electro-optical device with thermal imager, low light camera and superb direct view optics. Meeting the highest requirements for identifying and locating targets, MOSKITO TI offers powerful features that are continuously enhanced.

Safran Vectronix AG Heerbrugg, Switzerland www.safran-vectronix.ch

/Aktuellt

Drönare kan mäta luftkvaliteten i insatsområden

ƀ Forskare vid Totalförsvets forskningsinstitut, FOI, har utvecklat metoder för att mäta förekomsten av skadliga partik­ lar och gaser i luften i insatsom­ råden. Nu testas möjligheten att fästa en fjärrstyrd mätutrustning på drönare som ska kunna flyga rakt in i rök- eller gasmoln och komma nära insatspersonalen i skarpa lägen, uppger FOI på sin webbplats. Forskningspro­ jektet startade efter att svensk insatspersonal i Afghanistan och på Balkan klagat över dålig luft­ kvalitet. /LS

Civilt avtal om pilot­ utbildning

14 Officerstidningen nr.4, 2021

Divisonsledning övades under Sydfront 21 Under två veckor förflyttade sig en stridande brigad från Skövde till Revingehed – efter ordergivning från en divisionsledning.

Arméövningen Sydfront 21 innebar inte bara slutövning för de värnpliktiga, utan även en utmaning för de högre officerarna att parera ett händelsestyrt scenario med en pandemis begränsningar.

UNDER MAJ MÅNAD genomförde drygt

q 3 500 deltagande från 13 förband arméövningen Sydfront 21. För större delen av arméns värnpliktiga utgjorde detta årets slutövning.

Sedan pandemins utbrott har marinen kunnat delta i större övningar som Swenex 20 och

ta ramavtal med Lunds univer­ sitet och ser fram emot ett gott samarbete. Ramavtalet är en del av det militära flygutbildnings­ systemet som fyller det behov som flygvapnet har för att våra piloter ska få de civila flygcertifi­ kat som krävs i vår verksamhet, säger överste Mattias Hansson, planeringschef vid flygstaben, i ett uttalande. /MW

Baltops 20. Flygvapnet har bland annat Arctic challenge exercise framför sig i juni. Och för armén var detta den första chansen att öva i större skala sedan inställda FMÖ 20.

– Det var viktigt att få genomföra övningen trots rådande omständigheter. Sydfront 21 har

Värnpliktig förd till sjukhus efter kollision

ƀ Morgonen den 9 maj körde en militär lastbil tillhörande Ing 2 av vägen och kolliderade med ett träd. En värnpliktig passagerare skadades och fördes med ambulans till sjukhuset i Lund för röntgenundersökning.

Detta enligt Försvarsmaktens webbplats. Olyckan skedde

under övningen Sydfront 21 och inträffade på länsväg 1123 mel­ lan Löberöd och Västerstad i Skåne. /LS

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

ƀ Försvarsmakten behöver de närmaste åren utbilda fler trans­ port- och specialflygspiloter.

Myndigheten har därför slutit avtal med Lunds universitet om att förlägga utbildningar vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed, vilket innebär att universitetets uppdragsutbildningar åt Försvarsmakten fördubblas.

Utbildningarna omfattar 160 flygtimmar i en- och tvåmoto­ riga flygplan samt teoriutbild­ ning motsvarande högsta civila utbildningsnivå för kommersiella piloter. Avtalet sträcker sig fram till och med 2028 och ingår i det nya flygutbildningssystemet för piloter i Försvarsmakten. Den för­ sta utbildningsomgången startar hösten 2021.

– Vi är mycket nöjda med det­

ÖVNING

Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten

”Vi beslutade att denna övning skulle ge chefer möjlighet att utöva ledarskap inför konsekvenserna av de beslut de fattat. Det har varit en bra, men mycket krävande, övning”, säger överste Rickard Johansson (i mitten), övningsledare.

inneburit att vi kunnat öva i ett större sammanhang, det är en viktig del i uppbyggnaden av arméns förmåga att strida som brigad i divisions ram, säger överste Rickard Johansson, övningsledare och divisionschef under övningen.

SYDFRONT 21 STARTADE i Skövde, förbanden rörde sig sedan nedåt mot Småland för att i Skillingaryd slå fiendens luftlandsättning. Slutligen väntade den avgörande striden, brigadens stora anfallsövning, på skånska Revingehed.

– Vi beslutade att denna övning skulle ge chefer möjlighet att utöva ledarskap inför konsekvenserna av de beslut de fattat. De har fått leva med stora osäkerheter utan koll på skeendet, säger Rickard Johansson.

Han talar om det faktum att övningens scenario var händelsestyrt, samtidigt som Sydfront 21 har varit en dubbelsidig övning.

– Chefer i truppförande befattning har verk-

ligen känt detta, det har varit prövande för dem vidare till sina hemförband, med vad Johans– och det var meningen. Det är denna realism son kallar ”Covid-expressen”. vi vill pröva förbanden i. Upplägget har givit en – Vi skapade en organisation för att hantera tyngd till genomförandet, där cheferna lyckats pandemin och vi belastade inte den civila vårlösa ut sina uppgifter. Det har varit en bra, men den en enda gång avseende covid. mycket krävande, övning. » Det har också För första gången sedan TOTALT BEKRÄFTADES 23 fall av 2004 gav en divisionsledning påvisat arméns för­ covid-19 under Sydfront 21.

– inom ramen för Sydfront 21 – Strax före det stora anfallet måga att verkligen order till brigaderna. på Revingehed testades åtta verka i situationer – Det har varit mycket posipersoner från Livgardet posinär svårigheter är tivt. Genom moment som tivt, vilket ledde till att samtsom störst. « exempelvis att bygga brosysliga 200 personer i förbandet tem och hänga ihop luftvärnsförmåga i samskickades hem. Men förbandet hade hunnit manhang har vi lyckats påvisa funktionernas uppnå sina utbildningsmål. verkan och behov i systemen brigad och divi– Det var bara ett kompani som var drabbat, sion, det är oerhört centralt. men vi kom fram till att förbandet kunde anses Men det har varit utmanande att bedriva en godkänt och vi ville inte ta risken att fullfölja övning under en pågående pandemi. Verksamverksamheten med kvarvarande kompani heten har fått anpassas i enlighet med gällande eftersom vi då hade fått blanda förbandens direktiv, bland annat delades soldaterna in i oliolika ”bubblor” genom att underställa dem ett ka ”bubblor” och närstrider har undvikits. annat förband.

Hur har covid påverkat övningen?

ATT BYGGA SÄKRA övningar är något som tidigare – Det har inneburit en extra arbetsbörda och testats bland annat genom ett anpassat genomett extra uppföljningsbehov i det medicinska förande vid årets brigadstridsledningsövning spåret. Det har krävt en särskilt sjukvårdsorsamt under slutövningen för förbanden i norra ganisation. Men det har också påvisat arméns Sverige, Vintersol 21. förmåga att verkligen verka i situationer när – Vi har kunnat påvisa att man med en bra svårigheter är som störst, säger Johansson. riskanalys i botten, och åtgärder kopplade till /MARIA WIDEHED denna, kan genomföra övningar på ett så säkert sätt som möjligt, säger Johansson.

FAKTA Under Sydfront 21 upprätta-

des särskilda sjukvårdskvarter för test och smittspårning. Dit transporterades övningsdeltagare med covid-symptom med egna förbandsresurser, de togs omhand av arméns egen sjukvårdspersonal. Deltagare med bekräftad covid-19 bussades

120

Sydfront 21

Genomfördes under perioden 25 april till 10 maj. Övning­ en genomfördes på flera platser med koncentration kring Försvarsmaktens övnings- och skjutfält i närheten av Skövde, Karlsborg, Skillingaryd, Vaggeryd, Revingehed och Björka. Sydfront 21 hade drygt 3 500 deltagare från 13 olika förband och skolor.

Så många år firade den allmänna värnplikten den 2 juni. Det var år 1900 som generalstabschefen Axel Rappe fick regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ny härordning byggd på förutsättningen att indelningsverket skulle avskaffas och den allmänna värnplikten utökas. Den 2 juni 1901 beslutade riksdagen om den nya härordningen och Sverige fick allmän värnplikt.

Våren därpå rycker cirka 30 000 svenska män in i försvaret. Det är den första kullen av värnpliktiga i ett system där grundutbildningen är 150 dagar och omfattar alla män mellan 21 och 40 år. Källa: Plikt- och prövningsverket

Officerstidningen nr.4, 2021 15

Foto: TT

I rapporten ”’Fältsjukhuset’ i Älvsjö – Rekordbygget som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

FORSKNING

Brist på samsyn om fältsjukhuset i Älvsjö Ett tydligt ledarskap och befälsrätt saknades när fältsjukhuset restes i Älvsjö. Och Försvarsmaktens vårdmateriel får kritik från civila aktörer. I en ny rapport från Försvarshögskolan undersöks hur samverkan fungerat vid bygget av Älvsjö sjukhus under pandemivåren 2020.

NÄR COVID-19 SLOG till mot Sverige peka-

q de initiala prognoser från södra Europa

som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

på att Stockholm skulle kunna drabbas hårt.

Genom aktörsgemensam samverkan uppfördes därför Älvsjö sjukhus på bara två veckor.

RAPPORTEN SAMMANFATTAS I fem huvudsakliI början av april 2020 stod man redo med 550 ga slutsatser, där den viktigaste handlar om vårdplatser. Ur ett försvarsperspektiv var detbehovet av ett tydligt ledarskap och befälsrätt ta ett unikt projekt då det var första gången i en kris. ”Det är trögt och svårt att leda genom ett militärt fältsjukhus för samverkan”, sammanfattar » Kanske går fältsjuk­ skarp krishantering byggförfattarna budskapet från huset i Älvsjö till his­ des på svensk mark. Men intervjuerna. torien som å ena sidan sjukhuset togs aldrig i bruk, – Det fungerar bara så ett rekordbygge, och å och lades ned i juni 2020. länge det finns ett ömsesiI rapporten ”’Fältsjukhuandra sidan ett sjukhus digt förtroende, men när set’ i Älvsjö – Rekordbygget det saknas blir det oerhört som ingen ville ha. « 16 Officerstidningen nr.4, 2021

svårt, säger universitetslektor Erik Hedlund i ett uttalande hos FHS. Samverkan externt på plats fungerade bra trots att aktörerna hade delvis olika organisatorisk struktur, konstaterar rapportförfattarna vidare. Avgörande var att det fanns ett tydligt definierat mål. Samtidigt konstateras att risken för målkonflikter mellan regionens aktörer ställer höga krav på intern samordning. Och brist på samsyn ledde till olika åtgärder och olika uppfattningar om huruvida Älvsjöprojektet var lyckat eller inte.

– Kanske går fältsjukhuset i Älvsjö till historien som å ena sidan ett rekordbygge, och å andra sidan ett sjukhus som ingen ville ha, säger Hedlund hos FHS. MAN DRAR ÄVEN slutsatsen att Försvarsmakten var en viktig samarbetspartner, men att det samtidigt internt inom Försvarsmakten har funnits vissa samverkanssvårigheter mellan insats- och produktionsenheterna. Och en hel del synpunkter har lyfts kring Försvarsmaktens materiel. Bland annat menade en del läkare att respiratorerna och sängarna inte går att använda. Förutom medicinska risker kan detta medföra att Försvarsmaktens material inte lever upp till civila aktörers förväntningar – vilket kan skapa friktioner, skriver FHS i rapporten. /MARIA WIDEHED

Foto: Försvarsmakten

Taktisk IT för operativ effekt MilDef bygger en säker och digital framtid tillsammans med våra soldater och sjömän. Trygg försörjning och svensk ingenjörskonst. Nu med full kapacitet i vår nya anläggning och huvudkontor i Helsingborg.

Produkter – System – Tjänster Skapar förmåga!

Besök oss på www.mildef.com eller kontakta oss 042-25 00 00 salesse@mildef.com

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Otålig!

Eller framåt...

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler ivriga kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | Wennerbergsgatan 10, Stockholm | www.milso.se

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Bullerproblemen i helikopter 14 har varit kända i Försvarsmakten sedan 2007 och flera besättningsmedlemmar har drabbats av hörselskador.

Först nu vidtas mer omfattande åtgärder för att komma till rätta med problemen.

HELIKOPTERBULLER

Bullermatta testas i helikopter 14 Bullerdämpande matta i kabintaket, bullerkartläggning och anskaffning av nya hjälmar. Efter upprepade fall av hörselskador bland personalen på helikopter 14-systemet vidtas nu flera åtgärder för att lösa problemen med de höga ljudnivåerna.

I HÖSTAS RAPPORTERADE Officerstidning-

ta i en helikopter som vi utvärderar och gör mätningar på ute på förbandet. Slutrapporten kopter 14-systemet sedan ytterligare en besättär ännu inte klar men de preliminära resultaningsmedlem drabbats av tinnitus. Bullersiten är så bra att jag sagt att nu kör vi på med tuationen i helikoptersystemet har varit känd produktionen av mattor till alla 18 helikoptrar sedan 2007, men tidigare utlovade åtgärder säger han. för att minska problemen har endast genomEnligt Kenneth Karlsson tycks de bullerförts i begränsad omfattning. Varför mer inte dämpande mattorna halvera ljudnivåerna i gjorts tidigare kan materielområdesansvarig kabinen. Vad det ger för effekt på besättningen på helikopter 14-systemet, Kenneth Karlsson, håller på att utvärderas, men beslut har fattats inte svara på då han tillträdde om att mattor ska finnas tjänsten först i höstas, men nu i samtliga helikoptrar » Jag har prioriterat berättar han att flera insatser under flygning framöver. att lösa de arbets­miljö­ genomförs.

– Vi planerar att tillverproblem vi har i dag – Det mest glädjande är ka mattorna själva i vår med bullermatta och installationen av en prototyp säkmat-verkstad. Visserliav en bullerdämpande matgen är det rätt hårt tryck bullerkartläggning. «

q en om skärpta flygrestriktioner på heli-

18 Officerstidningen nr.4, 2021

på verkstaden redan, men jag trycker på för att det ska gå så snabbt som möjligt. Det pågår också en offentlig upphandling för att även kunna tillverka mattor externt och öka produktionstakten.

PARALLELLT GENOMFÖRS bullerkartläggningar vid

helikopterflottiljen där varje anställds samlade bullerexponering under en arbetsdag uppmäts.

Under andra kvartalet 2022 kommer också nya helikopterhjälmar att driftsättas på förband.

– Vi tittar även på möjligheten att införa ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinen, men den processen är vi precis i början av. Jag har prioriterat att lösa de arbetsmiljöproblem vi har i dag med bullermatta och bullerkartläggning, säger Kenneth Karlsson.

Utöver bullerdämpande åtgärder har ett samarbete om tinnitus inletts med Karolinska Institutet i Solna. En första föreläsning har hållits digitalt för chefer vid helikopterflottiljen och enligt Kenneth Karlsson är kunskapshöjande insatser om tinnitus något som kommer att fortsätta.

– Så snart vi fått vaccinet i oss ska vi åka ut till skvadronerna och hålla föredrag för alla medarbetare som har ett arbetsmiljöansvar.

Vi behöver bygga upp kunskapen om tinnitus i organisationen. /LINDA SUNDGREN

/Aktuellt

Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, i silver.

VETERANDAGEN

MEDALJÖRER OCH MOTIVERINGAR

Anpassat veterandags­firande för andra året Årets veterandag den 29 maj hölls vid Berga slott på Amfibieregementet och precis som förra året var det ett digitalt evenemang som direktsändes på Försvar­smaktens Youtube-kanal.

VETERANDAGEN FIRAS FÖR att hedra och

q uppmärksamma alla som deltar eller

har deltagit i nationella eller internationella militära eller civila insatser. Dagen inleddes med att stupade veteraner hedrades med en överflygning av Jas 39 Gripen i en så kal�lad ”missing man-formation” över centrala Stockholm och kransnedläggning vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Djurgården.

Högtidlighållandet fortsatte med en ceremoni på Berga slott. Där hölls tal av talman Andreas Norlén, försvarsminister Peter Hultqvist och överbefälhavare Micael Bydén.

– I dag minns vi och hedrar de som tvingats betala det yttersta priset för sina insatser. De som inte längre är med oss. Vi hedrar

Major Max Ulle­ berg, Sollentuna

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd, för att med stort personligt mod och med hög integritet förtjänstfullt lett förbandet under svåra förhållanden i samband med attacken mot Camp Taji, Irak mars 2020.

också dem som skadats och vi hedrar alla dem som kommit hem oskadda, sa Micael Bydén.

UNDER DAGEN MEDALJERADES personer för sina förtjänstfulla insatser i utlandstjänst. Fältartisterna stod för delar av de musikaliska inslagen vid ceremonin. Dessutom medverkade Livgardets dragonmusikkår och Arméns musikkår med signalgivare och trumslagare.

– Att göra en insats är att få uppleva ett äventyr. Lära känna och utveckla sig själv.

Men det handlar framförallt om att göra skillnad, och om att ge kärlek till sin nästa. Så svaret på frågan: ”Did you give the world some love today?” är förstås enkelt. Veteraner, yes you did!, sa Micael Bydén, varpå fältartisten och countryartisten Jill Johnson tog ton i sångerskan Doris Svenssons kända låt.

Ceremonin leddes av programledaren Kattis Ahlström och regementsförvaltare Daniel Nybling. /JOSEFINE OWETZ

Menig Kjell Jonsson, Alicante

tilldelas Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, i silver, med anledning av striden i Gaza 1957.

Menig Kenneth Nyberg, Väners­ borg

tilldelas Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, i silver, med anledning av striden i Kongo 1961.

Sergeant Ann Fern­ ström, Ockelbo

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver, för att med stort personligt mod på ett förtjänstfullt sätt under pressade förhållanden möjliggjort förhandling av en fredlig lösning med en beväpnad och fientlig milis Timbuktu, Mali september 2019.

Korpral William Stålhök, Stockholm

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver, för att med stort personligt mod på ett förtjänstfullt sätt under pressade förhållanden möjliggjort förhandling av en fredlig lösning med en beväpnad och fientlig milis Timbuktu, Mali september 2019.

Löjtnant Nils Bergqvist, Sollentuna

Medaljörerna fick ta emot medalj från Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf.

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver, för sina förtjänstfulla och mångåriga insatser inom bild­underrättelse,

fototolkningsförmåga och bildalstrande sensorer att genom sin expertis och outtröttliga strävan gagnat Försvarsmakten i såväl nationella operationer som internationella insatser, Uppsala 2021.

Kommendörkapten Philip Bacchus, Uppsala tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver, för sina förtjänstfulla initiativ och avgörande insatser under pandemins inledning genom att utveckla nytt koncept Gloria för provtagning. Till gagn för Försvarsmakten och andra myndigheter under rådande pandemi! Sverige 2020.

Avdelningschef Maritha Küller, Enköping

tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver, för förtjänstfullt ledarskap och insatser under pressade förhållanden inom logistik och upphandling, vilket varit betydande för att Sverige kunnat öka kapaciteten på materiel och utrustning – vilket sannolikt har räddat liv och ökat sjukvårdens uthållighet. Till gagn för Försvarsmakten och samhället under rådande pandemi!

Sverige 2020.

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet text: Josefine Owetz foto: Filip Erlind

Oersättl Hundverksamheten är en stor tjänstegren inom Försvarsmakten och hundnosen är en viktig sensor som bidrar till förbandens sökoch bevakningsförmåga. Försvarsmaktens hundtjänstenhet, FHTE, föder upp hundar och utbildar både hundar och hundförare till krigsförbanden.

20 Officerstidningen nr.4, 2021

lig sensor Officerstidningen nr.4, 2021 21

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

örsvarsmaktens Obix rör sig smidigt och målmedvetet genom skogsterrängen. Majsolen strålar genom trädens grenverk och det doftar av varm tallskog. Obix nosar intensivt längs marken, för att i nästa stund höja huvudet och raskt ta några steg ut över vitmossan.

Bakom honom går hundföraren Albin Svensson och iakttar noggrant hundens rörelser och reaktioner.

– Vi letar efter en materielgömma eller observationsplats. Obix visar om det är något i luften och det gäller att jag tolkar hans reaktioner, som att han håller nosen i ett högre läge eller att han vill framåt, säger han.

Svensson är inne på nionde av den totalt tolv veckor långa grundläggande hundförarutbildningen. Under kursen lär sig soldaten att hantera hunden, regler och bestämmelser kring hundhållning, grunder i sökmetodik och en hel del annat. På dagens schema står genomsök av terräng och instruktör Marcus Dahlgren har placerat ut en gömma med ryggsäckar i terrängen som kursdeltagarna nu har fått i uppgift att hitta.

– Vi har precis gått in i ett nytt utbildningsblock. Det gäller att förstå begränsningarna och förutsättningarna i terräng, vind och annat som kan påverka söket för hunden. Nu har de fått ett nytt terrängavsnitt som ska genomsökas. Igår var det teoretisk utbildMärsta ning, i dag testar vi det praktiskt, säger furir Marcus Dahlgren.

VID FÖRSVARSMAKTENS hundtjäns-

tenhets utbildningsavdelning i Sundby utanför Kungsängen i Stockholm bedrivs i första hand 22 Officerstidningen nr.4, 2021

Blivande hundförarna Albin Svensson och Adrian Rosell.

Varje år utbildas 25 nya hundekipage till förbanden.

ekipageutbildning till krigsförbanden. Varje år utbildas 25 kontinuerligt anställda soldater till att bli hundförare. Utbildningsavdelningen bedriver även andra yrkes- och befattningskurser inom hundtjänst, till exempel instruktörskurs, grundkurs samt olika fördjupningar för hundförare.

– Hunden är en sensor som vi har väldigt stor nytta av. De är dresserade att hitta föremål som är hanterade av människor. Om hunden upptäcker något, en doft eller ett ljud, visar den det, säger fanjunkare Johan Brolin, chef för utbildningsavdelningen.

Vi träffar honom på parkeringen intill dagens övningsområde.

– Hur ska vi då ge hundarna så mycket information som möjligt av vinden, och hur nyttjar vi vinden på bästa sätt? Var finns mest vind?

Han ritar med fingret i lagret av vägdamm och pollen på bilens bakruta och målar upp hur vinden kan te sig genom en passage i terrängen. Vinden är hundens bästa verktyg när den ska upptäcka avvikelser i ett område.

– Vinden blir koncentrerad i åsarna och det blir tydliga vindriktningar. Kraften i doftkällan avgör hur kraftig förhöjning, eller reaktion, som hunden indikerar, säger Johan Brolin.

Det är därför viktigt att hunden placeras så att den kan fånga upp doft-

HUNDEN ÄR EN SENSOR SOM VI HAR VÄLDIGT STOR NYTTA AV. DE ÄR DRESSERADE ATT HITTA FÖREMÅL SOM ÄR HANTERADE AV MÄNNISKOR. Johan Brolin, chef för utbildningsavdelningen

molekyler från vittringen på bästa sätt. Hundarna markerar fynden, ofta genom att bli stilla och titta i fyndets riktning, eller att sväva med huvudet om det är vindmarkering.

– Vi hade en liten förhöjning just vid åsen, konstaterar Albin Svensson, som också har anslutit till parkeringen.

Instruktören Marcus Dahlgren nickar nöjt.

– Bra Svensson! Vi provar igen och tajtar till sökområdet ytterligare.

NÅGRA MIL DÄRIFRÅN, en

bit in i skogen i Botele udd utanför Märsta, ligger hundtjänstenhetens stabsavdelning och hundavdelning. Sedan år 2000 har enheten huserat på området, som förut utgjorde en av Totalförsvarets forskningsinstituts forskningsanläggningar.

Johan Brolin

Försvarsmaktens hundtjänstenhet, FHTE, är en Försvarsmaktsgemensam produktionsenhet. Flygvapenchefen är funktionsansvarig för hundtjänsten, och flygvapnet – med stöd av FHTE– har ansvar för att funktionsutveckla och samordna sakområdet.

Hundtjänsten omfattar många olika verksamheter, allt från avelsplanering till dressyr, och finns på flera platser i landet: i Sollefteå med fokus på avel, i Märsta med inriktning på urval och utbildning av tjänstehundar och i Kungsängen med utbildning av hundförare.

Totalt tjänstgör runt 1 000 hundekipage i Försvarsmakten, varav huvuddelen inom hemvärnet. Hos krigsförbanden finns det runt 150 hundar och hundförare.

– Hundtjänst bedrivs inom alla stridskrafter, med en tonvikt på flygvapnets basförband och hemvärnet kan man säga. Hundekipagen finns på flygbaser, marinbaser, inom militärpolisen, säkerhetsbataljonen, ingenjörsbataljonerna och hos hemvärnsförbanden, säger Peter Öhrling, funktionsförvaltare.

Officerstidningen nr.4, 2021 23

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

Johan Brolin visar hur vinden kan nyttjas för att hundarna ska få så mycket information som möjligt.

Som funktionsförvaltare förvaltar han hela hundtjänsten i Försvarsmakten. I rollen ingår att stötta chefer med ledningen av hundtjänsten och att stödja produktion och fördelning av hundar och utbildningsplatser.

– Jag är där jag behövs. Behövs jag på avelsavdelningen uppe i Sollefteå är jag där, behövs jag ute på förbanden är jag där och stöttar, jag följer upp och kvalitetssäkrar hundtjänsten.

Han har tjänstgjort på hundtjänstenheten sedan 2011, bland annat som ställföreträdande chef för hundavdelningens grunddressyr, på stabsavdelningen och som instruktör på enhetens utbildningar. När trebefälssystemet började implementeras i Försvarsmaktens organisation valde Öhrling att omgalonera sig från kapten och blev funktionsförvaltare.

– Det är världens bästa roll tycker jag. Jag sitter med i ledningsgruppen, är senior rådgivare åt chefen för hundtjänstenheten och har mycket inflytande i verksamheten, men jag har inget direkt ansvar för ekonomi eller personal, säger han med ett skämtsamt leende.

DEN STORA MAJORITETEN av

hundarna som produceras i Försvarsmakten är patrullhundar. Så såg det inte ut för ett antal år sedan, då min- och sökhundar var det som efterfrågades – bland annat för att användas i internationella insatser, senare främst i Afghanistan. Arbetsuppgifterna för hundarna då var främst att söka och lokalisera IED:er (improviserat tillverkade bomber).

– I dag är det patrullhundar som förbanden vill ha istället. Fördelningen i dag ligger på runt 70 procent patrullhundar och 30 procent sökhundar. Patrullhundarna används

24 Officerstidningen nr.4, 2021

NU NÄR ÅTERTAG SKER MOT ETT NATIONELLT FÖRSVAR SKER OCKSÅ MER UTVECKLING MOT PATRULL­ HUNDAR. Peter Öhrling, funktionsförvaltare

ofta i bevakningssammanhang för att detektera förekomsten av människor genom doft, exempelvis för att se om någon har varit inne på något objekt, säger Peter Öhrling.

Sökhundar har till uppgift att lokalisera och markera de substanser den är tränad att hitta, exempelvis sprängmedel eller ammunition vid vägspärrar, i byggnader, fordon, fartyg och terräng.

– Nu när återtag sker mot ett nationellt försvar sker också mer utveckling mot patrullhundar. Vi har en fördubbling på efterfrågan på det vi ska leverera. Hundtjänsten inom förbanden ökar likaså.

På hundavdelningen i Märsta finns det plats för ett 40-tal hundar som är under dressyr .

Med överlägset luktsinne och hörsel kan hundarna undersöka stora områden och markera om det är eller har varit någon person i området – och vilken riktning de har tagit. Deras förmåga att patrullera, spåra och söka är en viktig resurs.

– Det finns tekniska system som man komplettera hundarna med, men man kan inte ersätta dem. Patrullhundar som sitter ute på bevakning hör och känner allt. De är därtill relativt enkla och billiga att hantera jämfört med avancerade tekniska system, säger Peter Öhrling.

PÅ HUNDTJÄNSTENHETEN FINNS det

64 befattningar. En stor andel är civila och 70 procent av de anställda är kvinnor.

Bland de militära befattningarna är majoriteten avsedda för specialistofficerare. FHTE har dock brist på militär personal, särskilt på utbildningsavdelningen som har 50 procentiga vakanser på instruktörsidan. Där saknas i dag sex av tolv specialistofficerare.

– Vi har svårt att nå ut i organisationen. Många tror nog att man behöver vara expert på hundar för att jobba här, men så är det absolut inte. Däremot Peter Öhrling

är det förstås bra om man gillar hundar, för här jobbar bara hundidioter, säger Peter Öhrling med ett skratt.

Majoriteten av personalen på FHTE är hundägare och många har med sig hundarna till jobbet om dagarna. Inne i kontorsbyggnaden finns det hundar i nästan varje rum.

En hel del schäfrar givetvis, men också en belgisk vallhund och en fransk bulldog.

För att främja rekryteringen av militär personal till hundtjänstenheten har två instegsbefattningar för kontinuerligt anställda soldater införts på utbildningsavdelningen.

– Vi vill få hit hundförare från förbanden som Officerstidningen nr.4, 2021 25

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

rare från landet för att komma och tjänstgöra här i Stockholm. Efter åtta år som hundförare är man ganska etablerad på orten och vill inte flytta.

INNE I UTBILDNINGSHALLEN träffar

Försvarsmaktens Oraya söker genom resväskor på jakt efter doftämnen från sprängmedel.

SCHÄFERN HAR VARIT EN BRA TJÄNSTEHUND RENT HISTORISKT. DEN ÄR TILLRÄCKLIGT BRA PÅ ALLT OCH ÄR VÄLDIGT ANPASSNINGSBAR. Peter Öhrling, funktionsförvaltare

vill gå vidare i sin karriär. De får då gå en provbefattning som instruktör och sedan är förhoppningen att de, efter specialistofficersutbildning, ska kvarstanna här på en SO-rad, säger Peter Öhrling men tillägger att det inte är helt lätt att rekrytera soldater till FHTE. – Det har varit svårt att rekrytera hundföFAKTA

Försvarsmaktens hundtjänstenhet

Försvarsmaktens hundtjänstenhets uppdrag och uppgift är att föda upp och träna hundar till de stående krigsförbanden. Hundtjänsten finns vid tre anläggningar i Sverige: I Sollefteå med fokus på avel, i Märsta med fokus på urval och utbildning av tjänstehundar och i Kungsängen med fokus på utbildning av hundförare.

Det finns runt 1 000 aktiva hundekipage i Försvarsmakten, varav majoriteten återfinns i hemvärnet. Sedan ett regeringsbeslut 2005 bedriver Försvarsmakten ett statligt avelsprogram av tysk schäferhund. Hundtjänstens produktion och utveckling grundas på krigsförbandens behov. I dag innebär det att 25 nya hundekipage utbildas varje år.

Källa: Försvarsmakten.

26 Officerstidningen nr.4, 2021

vi dressörerna Jessica Nelin och Pia Eklund. Nelin genomför ett markeringsmoment med Försvarsmaktens Oraya. Olika typer av resväskor och kartonger är utplacerade över betonggolvet och Oraya söker nu genom de olika föremålen. I två röda resväskor och en kartong har det placerats doftämnen från preparat som trotyl och pentyl.

– Vi har börjat lägga in doftämnen från explosiva ämnen i föremålen. Vi vill se hur hon hanterar doften och gömman. Vi vill att hon markerar utan att buffa på kartongerna och resväskorna, säger dressör Pia Eklund.

Oraya stannar plötsligt till vid en av resväskorna och sätter sig snabbt ned. Hon har hittat det första doftämnet och får beröm av Jessica, innan hon fortsätter vidare till nästa resväska. Oraya, som är mitt uppe i sin dressyr, har tidigare haft en tendens att vilja sticka in huvudet i kartongerna, men vid dagens moment går sökförfarandet bättre – hon söker utan att nudda föremålen.

– Hon har verkligen jättefina reaktioner nu, säger dressyransvarig Per Lindgren.

Under hela dressyren pågår olika typer av detaljträning, som dagens markeringsmoment.

– Markeringen tar väldig mycket tid. Det ska sättas in i olika kontexter. Nu har vi ökat svårighetsgraden betydligt och den här hunden har inte varit utsatt för det här tidigare. Vi provar på en högre nivå och väcker självförtroende hos hunden att markera på små dofter, säger Per Lindgren.

Dressyr är en komplex och noggrant planerad inlärningsprocess och målet är att hunden ska fungera i ett visst sammanhang eller för en speciell uppgift. Uthålligheten och motivationen är väldigt viktiga egenskaper för sökhundarna, det gäller att de hittar allt som lagts ut och hela tiden ha motivation att söka vidare, förklarar Peter Öhrling.

– Hunden söker vid en plats till den anser sig vara färdig, sedan går den vidare. Hunden tar egna initiativ, och det vill man inte begränsa.

Om man vill att den ska fortsätta söka vid någon plats får man anvisa igen att den ska gå tillbaka, säger Peter Öhrling.

Pia Eklund förklarar att man kan jämföra det med konditionsträning; svårighetsgraderna och längden ökas på allt eftersom för att bygga upp kapacitet och uthållighet.

– Nu sökte hunden sju minuter rätt intensivt. Som dressör gäller det att hålla koll på tiden och variera söktiderna. Vi kommer att fortsätta utveckla markering för Oraya i dag, så att vi känner att vi kan bocka av hennes förmåga att markera utan att böka runt och hitta mindre doftbilder, säger Pia Eklund.

VARJE ÅR LEVERERAS ett 40-tal hundar hit till hundavdelningen, som utbildas i 6–12 månader inför att de ska utbildas med de blivande hundförarna, och slutligen placeras och ingå i förbanden.

Hundarna har avlats fram vid hundavelsstationen i Sollefteå. När de är åtta veckor gamla placeras de hos fodervärdar

Tjänstehundar och hundförare matchas ihop under de första veckorna av hundförarutbildningen.

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

Bildtext

där de stannar tills de är omkring ett och ett halvt år. Då får de göra ett lämplighetstest. För hundarna som klarar testet påbörjas grunddressyren. De hundar som inte klarar lämplighetstestet eller som inte lever upp till kraven under fördressyren får oftast komma tillbaka till sina fodervärdar.

Efter ett regeringsbeslut började Försvarsmakten 2005 med ett eget avelsprogram av tysk schäferhund för att bli självförsörjande på hundar. Även om det finns gott om andra hundraser som kan dresseras att utföra samma arbetsuppgifter är schäfern väldigt lämplig som tjänstehund. Av den förrförra chefen för hundtjänstenheten, Thomas Goder, beskrevs schäfern i en intervju som hundarnas motsvarighet till Volvo: ”Inte bäst i klassen, men väldigt allsidig och bra på det mesta”. Funktionsförvaltare Peter Öhrling instämmer: FAKTA

Internationellt samarbete

Försvarsmaktens hundtjänstenhet har de senaste åren haft ett ökat internationellt samarbete, både inom Nato och nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Det finns även bilaterala samarbeten med bland annat Tyskland, Norge och Finland. ”I Nato sitter vi med i en expertpanel för militära tjänstehundar. Det nordiska samarbetet innebär också ett utbyte av hundar och FHTE säljer hundar till flera länder. Vi har också gemensamma utbildningar, delar med oss av varandras reglementen och har en gemensam kurs för hundförare varje år”, säger funktionsförvaltare Peter Öhrling.

28 Officerstidningen nr.4, 2021

Olika typer av märgben går åt till hundarna på hundavdelningen.

– Schäfern har varit en bra tjänstehund rent historiskt. Den är tillräckligt bra på allt och är väldigt anpassningsbar. Framför allt är den bra för våra hundförare, schäfern är väldigt tillåtande, förstående och snäll.

Det är också okej att göra fel med den, något andra raser inte är lika okej med, säger han medan han går genom korridoren i hundstallet.

Det är väldigt rent och avskalat i byggnaden där hundarna bor och utöver plädar, en och annan boll och märgben innehåller inte burarna någon ytterligare stimulans. En av hundarna ligger ned på golvet och tittar lojt upp när vi passerar. Att hundarna kan slappna är viktigt.

– Det är en selekterande egenskap i testerna, att de har förmåga att snabbt kunna slappna av. Det är viktigt att hundarna inte blir en belastning under ett uppdrag, utan vilar när de inte jobbar, säger Peter Öhrling.

TILLBAKA TILL ÖVNINGSFÄLTET i

Kungsängen. Söket efter materielgömman fortsätter i vårvärmen. Soldaterna Albin Svensson, Adrian Rosell och instruktör Marcus Dahlgren har stannat upp i en dikesren som är full av försommarblomster. Rosell sitter med kartan i knät och pekar på en av åsarna.

– Vi har haft förhöjningar flera gånger nu i ungefär samma område.

Men vinden har ändrat lite riktning också, säger han.

5× årtal för hundtjänsten i försvaret • 1911. De första hundarna utbildas för militära ändamål.

• 1936. Arméhundväsendet etableras.

• 1971. Försvarets hundskola etableras som egen myndighet.

• 1980 Flygvapnet grundar Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) i Halmstad.

• 2004. Avelsstationen etableras i Sollefteå.

MAN KAN INTE BARA LÅSA IN HUNDEN I ETT SÄKSKÅP VID DAGENS SLUT, UTAN MAN TAR ALLTID MED DEN HEM. Peter Öhrling, funktionsförvaltare

Albin Svensson ger Obix vatten ur en flaska. Hunden dricker intensivt och Albin kliar honom bakom örat. Som hundförare har man alltid ytterligare en individ till att ta ansvar för. Hundföraren måste se till att hunden mår bra och att den får den vätska, näring och vila som den behöver för att kunna prestera och lösa sina uppgifter. Det gäller att känna sin hund och hela tiden kunna läsa av den.

Något som återkommer i samtalen under besöket på hundtjänstenheten är just samspelet mellan hundförare och hund. Och den relation som förarna får till sin tjänstehund. Det är viktigt att samspelet fungerar, och att hundföraren kan hjälpa hunden att behålla fokus

och koncentration under lösandet av uppgifter. För att nå dit krävs mycket träning.

– Samspelet är väldigt viktigt. Alla har inte känslan och förutsättningar att vara hundförare, men det som krävs är vilja och engagemang. Valspråket som FHTE har är: ”Genom fallenhet och ansträngning”.

Det krävs en jäkla massa jobb, det kommer vara krångligt och det kommer begränsa en i ens liv att ta hand om en tjänstehund, säger Peter Öhrling och fortsätter: – Det kan vara svårt att sluta som hundförare eftersom man har ett sådant känslomässigt band till hunden. Det kräver ödmjukhet och flexibilitet att vara hundförare. Det är ett stort ansvar som läggs på föraren att ta hand om den här hunden, så stor eloge till alla hundförare ute på förbanden. Man kan inte bara låsa in hunden i ett säkskåp vid dagens slut, utan man tar alltid med den hem.

Officerstidningen nr.4, 2021 29

VI HAR MÅNGA OTROLIGT DUKTIGA CIVILA MÄNNISKOR HOS OSS, MEN DE HAR INTE ERFARENHET AV MILITÄR VERKSAMHET. Johan Brolin, chef för utbildningsavdelningen

ATT JOBBA SOM hundförare skiljer sig en del från andra soldatbefattningar. Jobbet innebär att man, utöver att ha ansvar för en unik sensor, också får en speciell kollega och familjemedlem.

Tjänstehunden bor hos hundföraren som får en ersättning för detta. Albin Svensson, som förra året genomförde värnplikt på flygbasjägarkompaniet på F 17, vet redan vad det innebär att ha en av Försvarsmaktens hundar boen-

30 Officerstidningen nr.4, 2021

de hos sig. Han har nämligen tidigare varit fodervärd.

– När jag fick frågan från min chef om jag var intresserad av att gå hundförarutbildningen kändes det som ett väldigt roligt nästa steg. Jag har ett hundintresse och sedan vill jag utveckla mig själv som soldat.

Hittills har det känts helt perfekt, säger Albin Svensson.

Efter utbildningen åker soldaterna tillbaka till sina förband med hundarna. Där gör teamet med hund och hundförare, efter en del ytterligare utbildning, ett behörighetsprov som krävs för att de ska bli godkända att bedriva skarp tjänst.

– Vi från FHTE:s sida ackrediterar ekipagen och om man blir godkänd är man behörig att utföra skarp uppgift tillsammans med sin hund.

Varje år genomför ekipagen ett test för att behålla sin behörighet, säger Marcus Dahlgren.

Dahlgrens väg till hundtjänstenheten började som hundförare på EOD-kompaniet på Göta ingenjörregemente. Därefter har han tjänstgjort på hundavdelningarna på Luftstridsskolan och Livgardet innan han förra året började som instruktör på utbildningsavdelningen. Och han behövs. Både Öhrling och utbildningschefen Johan Brolin betonar betydelsen av militärt anställd personal inom hundtjänsten.

– Vi har många otroligt duktiga civila människor hos oss, men de har inte erfarenhet av militär verksamhet. Vi saknar ett brett militärt kunnande och kompetens i dag, vilket är viktigt för det taktiska nyttjandet av hunden. Om man är grönklädd och gillar hundar är det här bästa arbetsplatsen, säger Johan Brolin och fortsätter: Marcus Dahlgren

Foto: Victor Persson/Försvarsmakten

TIDSLINJE FÖR TJÄNSTEHUNDAR 0–10 veckor

ƀ Varje år föds 35–40 valpkullar på hundavelsavdelningen i Sollefteå. När hundvalpen är cirka 8–10 veckor hamnar den hos en av alla de privata fodervärdar som har kontrakt med Försvarsmakten. Varje år tar runt 250 fodervärdar emot hundvalpar.

10 veckor – 18 månader

ƀ Hundarna bor hos fodervärdarna och stannar där tills de är omkring ett och ett halvt år gamla. Under denna tid får fodervärdarna och hunden utbildning som fodervärdskonsulenter anordnar.

Fodervärdsverksamheten sköts av heltids- och timanställda konsulenter. Under perioden anordnas obligatoriska utbildningsträffar tillsammans med andra fodervärdar och deras hundar. Försvarsmakten vill att hundarna får en grundläggande fostran och lär sig att umgås med människor och djur samt klarar av att vistas i olika miljöer.

1,5 år

ƀ Hunden genomför lämplighetstest för att se om de har de kvaliteter och mentala egenskaper som krävs för att bli tjänstehund. En hund som klarar detta test påbörjar fördressyr på hundavdelningen i Märsta. Godkända hundar placeras inom Försvarsmakten eller Polismyndigheten. Försäljning till annan myndighet eller nation förekommer också. Varje år lämplighetstestas runt 200 hundar. De hundar som inte klarar lämplighetstestet eller som inte lever upp till kraven under fördressyren får oftast komma tillbaka till sina fodervärdar som då köper hunden.

Kamplust, arbetsvilja och intresse för föremål är några av de viktigaste egenskaper som en patrullhund behöver.

– Officerare tar ett helhetsgrepp över verksamheten. Det kan vara lätt att fastna i små detaljer i dressyren, men i slutändan är hela funktionen viktigast. Det spelar ingen roll att hunden gör exakt si eller så, utan att rätt information kan dras av hundföraren.

I DAG PRODUCERAS som sagt bara hundförare som är kontinuerligt anställda soldater. Det finns dock planer på att återinföra värnpliktiga hundförare i organisationen, berättar Öhrling. Det vore välkommet, inte minst för att säkra personalförsörjningen.

– Men för att bedriva det behöver man bygga upp en organisation med hundar som hela tiden finns på förbanden. Detta system slutade vi med när värnplikten blev vilande 2010, men för att få upp personalvolymerna behöver vi gå mot det igen, säger han.

Albin Svensson kommer gående över åkern efter ytterligare ett sök. Obix lunkar nöjt bredvid med den långa tungan hängandes ur munnen. Materielgömman? Jodå, den hittade Obix. Nu väntar vila, vatten och mat.

Och lite efterlängtad lek.

1,5 år – 2,5 år

ƀ Hundarna kommer till hundavdelningen i Märsta och genomgår en grunddressyr. Denna grunddressyr pågår i runt 6 till 12 månader beroende på dressyrinriktning (preparatsök eller patrull).

2,5 år

ƀ Hundarna som klarar dressyrens slutprov får komma till utbildningsavdelningen, där matchas de och placeras ut till soldaterna som ska bli hundförare. Efter utbildningen åker soldaterna tillbaka till sina förband med hundarna. När ekipaget efter en period har implementerats i krigsförbandet genomförs ett behörighetsprov. Efter godkänt behörighetsprov är ekipaget operativt. Tjänstehunden bor hos hundföraren som får en ersättning för detta. Ett antal hundar går även direkt ut till något av förbanden för att ersätta en tidigare tjänstehund som av någon anledning tagits ur tjänst.

8 år –

ƀ Tjänstehundar är i tjänst tills de är runt åtta år. Det finns också tjänstehundar inom Försvarsmakten som är betydligt äldre. Ofta sammanfaller pensionen med att hundförarens kontraktstid som anställd soldat närmar sig sitt slut. Hundarna blir ofta kvar hos hundförarna. Om hundföraren inte vill ha kvar hunden tillfrågas de gamla fodervärdarna om de vill ha tillbaka hunden efter en lång och trogen tjänst.

Officerstidningen nr.4, 2021 31

Förbandsbesök: Försvarsmaktens hundtjänstenhet

»En tjänstehund ska kunna verka i många olika miljöer« Som testledare på avelsavdelningen är kapten Pierre Wahlström militär besiktningsman för samtliga Försvarsmaktens tjänstehundar. Sedan 2005 har han lämplighetstestat runt 3 000 hundar ur det statliga avelsprogrammet.

E

Foto: Försvarsmakten

För att avgöra om en hund är lämplig att arbeta som tjänstehund inom Försvarsmakten måste den först bli godkänd på lämplighetstestet. Det genomförs när hunden är 12–18 månader och omfattar ett antal olika moment och syftar till att bedöma hundens mentala egenskaper.

– Vi testar två olika huvudegenskaper kan man säga. Det handlar om hundens energi och hundens självtillit. Energi testar vi genom att mäta hundens förmåga att arbeta och intressera sig för att exempelvis leka med bollar och trasor. Vi vill se hur hunden tar sig an livet, vilket driv och kamplust den har. Självtilliten hos hunden handlar om temperament, mod och hundens självkänsla helt enkelt, säger kapten Pierre Wahlström, testledare på Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsavdelning.

I testet kontrollerar man bland annat hundens sociala förmåga och om den har det driv och intresse som kännetecknar en bra hund.

Tjänstehundar måste ha en hög arbetskapacitet med en utpräglad jakt- och kamplust, men samtidigt klara de mentala belastningar som arbetet kan innebär.

– En tjänstehund ska kunna verka i många olika typer av miljöer och sammanhang. Det är ofta mycket som händer runt omkring den.

Den måste därför vara miljöstabil, modig och ta tag i situationen. Den får gärna bli rädd, men hunden måste hantera och kunna avreagera sina rädslor snabbt.

VARJE ÅR LÄMPLIGHET-

Pierre Wahlström med valpen Sebastian.

32 Officerstidningen nr.4, 2021

STESTAR Pierre Wahlström och hans kollegor mellan 200–250 hundar. De bedömer och analyserar hundens

beteende för att avgöra om hunden uppfyller kriterierna för godkänt eller icke godkänt. Drygt hälften av hundarna som testas går vidare och blir slutligen tjänstehundar.

– Hunden behöver inte glänsa på lämplighetstestet för att vi ska ta ut den. Ibland har hundarna en dålig dag, men vi kan ändå se om det finns potential och att den uppvisar det beteende som vi vill se. Vi friar hellre än fäller, men det är helt klart ett nålsöga som hunden ska ta sig igenom och många faller bort.

Prioriteringslistan för de godkända hundarna i lämplighetstestet är: avelsverksamhet i Sollefteå, Försvarsmaktens krigsförband, polisen, hemvärnet och slutligen andra statliga myndigheter.

Lämplighetstestet är bara det första av ett antal kontrollstationer där hundens färdigheter undersöks. När testet är klart placeras hunden på hundavdelningen i Märsta för att påbörja förberedelser inför dressyren till sök- eller patrullhundar. De första två månaderna är som en prövotid för att säkerhetsställa hundens lämplighet som tjänstehund.

– Hunden kan ha gjort ett jättefint lämplighetstest, men sedan visar det sig att den inte trivs eller mår bra i utbildningsmiljön eller i hundstallet. Fördressyren är till för att se om hunden klarar av och passar i Försvarsmaktens system.

» FÖRSVARSMAKTENS TJÄNSTE­ HUNDAR ÄR POPULÄRA UTE I VÄRLDEN OCH DET ÄR MÅNGA LÄNDER SOM VILL KÖPA AVELS­ MATERIAL FRÅN OSS.«

DE HUNDAR SOM inte klarar

lämplighetstestet eller som inte lever upp till kraven under fördressyren på hundavdelningen får oftast komma tillbaka till sina fodervärdar.

– Om fodervärden inte vill ha hunden har vi en lista på intressenter som vill köpa en hund från Försvarsmakten, oftast människor som vill ha tävlingshundar. Det finns också hundar som blev icke godkända på lämplighetstestet men som dyker upp i systemet några år senare ändå, inom väktarbolag exempelvis. De går tillbaka till samhällsnyttan på så vis och det är det vi krigar för hela tiden. Varje hund ska vara en viktig sensor i systemet. Bara för att den inte passar hos Försvarsmakten eller polisen finns det andra instanser i samhället där den kan göra nytta.

Det finns också ett stort intresse från andra länders försvarsmakter att köpa hundar och avelsmaterial från det svenska avelsprogrammet, berättar Pierre Wahlström.

– Det finns ingen annan nation som har riktad schäferavel på samma sätt som vi har. Vi säger nej till många då Försvarsmakten inte kan skicka hundar överallt av olika anledningar, men vi har hundar i Norge och Danmark.

PIERRE WAHLSTRÖM REKRYTERADES till hundtjänstenheten 2004 som

besiktningsman. Som testledare har han testat i princip alla av Försvarsmaktens hundar sedan dess, berättar han.

– Det som är mest tillfredsställande är att se alla unga hundarna på lämplighetstesterna. 3 000 hundar har jag testat och det får man väl säga är en specialisering. Det finns en stimulans att träffa alla dessa hundar och få analysera deras beteende. Man blir aldrig fullärd. Hundar gör hela tiden nya saker och man lär sig hela tiden.

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Stridsvagnsammunition Specialammunition Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och Stridsvagnar och stridsfordon levererar system och kompetens inom områdena: Indirekta eldsystem Transportfordon Bärgningsfordon Ledning och samband Reparations- och underhållsfordon Simulering och träningsutrustning Stridsutrustning Logistiklösningar Artilleri- och granatkastarammunition

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör levererar system och kompetens inom områden Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon För Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

mer information: www.rheinmetall-defence.com Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon För mer information: www.rheinmetall-defence.com Stridsutrustning 07.03.17 10:53

Analys: Miljön och freden

Klimatförändringarna påverkar den globala säkerheten Det senaste decenniet var det hetaste i mänsklighetens historia. Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringarna också säkerhetsrisker, bland annat på grund av nedsatta samhällsfunktioner och framtvingad migration. Omfattningen och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringar beror i hög utsträckning på det vi gör i dag.

I

slutet av 2020, mitt under pågående covid-19-pandemi, förklarade FN:s generalsekreterare, António Guterres, i ett tal vid Columbia University att ”planetens tillstånd är trasigt”.* I skarpa ordalag beskrev han hur mänskliga aktiviteter bland annat har ”orsakat kriser i klimatförändringar och den biologiska mångfalden”. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia och enligt rapporter från Meteorologiska världsorganisationen och FN:s miljöprogram var år 2020, trots inträffandet av väderfenomenet La Niña som vanligtvis har en kylande effekt på den globala medeltemperaturen, ungefär 1,2 °C varmare än förindustriell tid (1850–1900).

Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. I talet om planetens tillstånd hävdade Guterres exempelvis att miljöförstöring och klimatförändringar försvårar bekämpningen av extrem fattigdom och hunger, äventyrar livsmedelssäkerhet men också hindrar arbete för fred och stabilitet.

34 Officerstidningen nr.4, 2021

intensiva i takt med att planeten blir varmare.

Indirekta effekter utvecklas i komplicerade processer där de omedelbara följderna av extremväder i sin tur får konsekvenser för helt andra saker såsom försörjningsmöjligheter och livsmedelstillgång. Förutom klimatförändringarnas omfattning beror dess faktiska konsekvenser för samhällen och människor på en mängd kontextspecifika faktorer, inte minst geografiska förutsättningar, ekonomiska och sociala förutsättningar, institutioners effektivitet samt beredskap och andra förebyggande INTRESSET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS åtgärder. Den komplexa samverkan mellan påverkan på säkerhet har ökat kraftigt de miljömässiga, sociala och politiska faktorer senaste årtiondena och det är numera allmänt innebär att liknande händelser kan få vitt skilaccepterat att ett förändrat klimat medför da följder beroende på var de sker och vilken säkerhetsrisker. I en forskningssammanställkapacitet som där finns för att hantera risker. ning från 2014 identifierar FN:s klimatpanel Att klimatförändringar exponerar befintliga en rad klimatrelaterade sårbarheter innebär också att säkerhetsrisker, däribland redan marginaliserade grupper, » MARGINALISERADE försämrade levnadsmiljöer, däribland barn, kvinnor och äldGRUPPER, DÄRIBLAND nedsatta samhällsfunktiore, ofta drabbas oproportionerBARN, KVINNOR OCH ner och framtvingad migraligt hårt av dess följder. KlimatÄLDRE, OFTA DRABBAS tion. Istället för att diskutera förändringarnas konsekvenser OPROPORTIONERLIGT huruvida ett samband melvisar dessutom på stora globala HÅRT AV DESS FÖLJDER. « orättvisor. lan klimatförändringar och säkerhet finns, har forskare FÖRENKLAT KAN FORSKNING om klimatförändoch beslutsfattare därför kommit att fokuringar och våldsamma konflikter delas in i två sera på hur förhållandet ser ut, under vilka kategorier: En som utforskar klimatförändomständigheter klimatrelaterade säkerhetsrisringarnas direkta påverkan på konflikter, det ker uppstår och hur de kan hanteras. vill säga hur klimatvariationer, vanligtvis temKlimatrelaterade säkerhetsrisker tar sig peraturförändringar eller ändrade nederbördolika uttryck, de sker på flera nivåer och får smönster, påverkar våldsanvändande. Och konsekvenser på kort, medellång och lång en som undersöker klimatförändringarnas sikt. Det går bland annat att skilja på klimatförindirekta effekt på våld genom att se till dess ändringarnas direkta och indirekta effekter. påverkan på redan kända orsaker till konflikDirekta effekter är till exempel den omedelter. En direkt koppling mellan klimatförändbara förstörelse som kan följa extrema väderringar och våldsamma konflikter anses överlag händelser, vilka antas bli vanligare och mer

Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia.

vara svag eller svår att med säkerhet belägga, särskilt för konflikter mellan och inom stater.

Däremot visar flera rapporter och utvärderingar att klimatförändringar kan ha en indirekt påverkan på våldsamma konflikter. Förklaringar till ett indirekt samband hämtas framförallt från konfliktforskningen där samspel mellan olika faktorer, såsom sociala, ekonomiska och kulturella, antas förklara våldsamma konflikters orsaker och dynamiker. Relativ fattigdom, ekonomiska sammanbrott och svaga institutioner sägs exempelvis öka risken för inomstatliga konflikter. Att klimatförändringarna i sin tur påverkar dessa faktorer, till exempel genom att extrema väderhändelser orsakar ekonomiska chocker, påvisar det indirekta förhållandet mellan klimatförändringar och våldsamma konflikter. Det här gäller särskilt för småskaliga konflikter på lokal nivå, inte storskaliga krig på internationell nivå som ibland nämns i vissa sammanhang.

För att bättre förstå under vilka omständigheter klimatförändringar påverkar lokala konflikter analyserar Sebastian van Baalen, och Malin Mobjörk, då forskare vid Uppsala Universitet och Stockholm International Peace Research Institute, studier om klimatförändringar och konflikter i Östafrika. I genomgången identifieras fyra förklaringar till klimatförändringars påverkan på konflikter. Dessa beskrivs som försämrade försörjningsmöjlig-

heter, möjliga effekter av migration och förändrade förflyttningsmönster, taktiska överväganden bland väpnade grupper samt eliters utnyttjande av lokalt missnöje. De två första förklaringarna beskriver hur klimatförändringar genom påverkan på människors och gruppers försörjningsmöjligheter kan bidra till uppkomsten av våldsamma konflikter. De två andra förklaringarna berör strategiska och politiska aspekter och beskriver hur klimatförändringar och klimatvariabilitet kan förändra dynamiken i redan pågående konflikter.

TROTS SITT BISTRA budskap om planetens trasiga tillstånd i talet vid Columbia University avslutade Guterres anförandet i en hoppfull ton. Han förklarade att det faktum att mänskliga aktiviteter har orsakat den pågående krisen också innebär att vi människor har möjlighet att lösa den. ”Att skapa fred med naturen är det avgörande uppdraget för 2000-talet” enligt Guterres och för att nå dit måste det ”vara den absolut högsta prioritet för alla, överallt”.

Samma logik, om mänsklig agens och gemensamt ansvar, kan användas för våldsamma konflikter. Genomgången ovan visar att våldsamma konflikter inte är en oundviklig följd av ett förändrat klimat, istället beskrivs hur klimatförändringar kan påverka sannolikheten för vissa beteenden. I sin helhet visar forskningen också att både människor och samhällen effek-

tivt kan anpassa sig till nya omständigheter om rätt förutsättningar finns. Att det i slutändan är mänskliga beslut och handlingar som avgör om våldsamma konflikter uppstår innebär alltså att det är fullt möjligt att förhindra sådana utfall. Forskning om klimatrelaterade risker pekar särskilt på betydelsen av förebyggande insatser, både gällande anpassningsförmåga, minskade koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring, för att undvika såväl våldsamma konflikter som andra klimatrelaterade säkerhetsrisker. Det ena bör inte utesluta det andra och det komplexa sambandet mellan olika faktorer i uppkomsten av risker får inte användas för att nedvärdera betydelsen av klimatförändringar.

Omfattningen av och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringarna för stater, samhällen och människor beror på i hög utsträckning på de åtgärder som görs idag. * https://unric.org/sv/guterres-efterlyser-en-stark-koalition-for-att-na-nollutslapp-av-vaxthusgaser

RICKARD SÖDER

är doktorand i Statsveten­skap vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Officerstidningen nr.4 2021 35

Fördjupning: Task Force Takuba text: Linda Sundgren

Oroligheterna i Mali fort­ sätter och i maj genom­ fördes en militärkupp mot sittande regering.

En månad tidigare körde det svenska specialförbandet på en mina nära campen i Ménaka, med tre lindrigt skadade som följd.

Specialförbandets uppdrag är att motverka islamistiska terror­ grupper och bidra till att minska förlusterna inom den FN-ledda insatsen Minusma.

36 Officerstidningen nr.4, 2021

Mali

S

ent på onsdagskvällen den 21 april patrullerar det svenska specialförbandet i Ménaka i nordöstra Mali området kring campen. Cirka en halv kilometer utanför campen kör ett av fordonen på en mina. Två personer skadas lindrigt. En tredje förs till det franska fältsjukhuset i Gao, men kan efter några timmar återvända till Ménaka och återgå i tjänst. Campen har angripits tidigare, innan den svenska specialstyrkan kom dit, med ett antal döda FN-soldater som följd. Den här gången tycks dock sprängladdningen inte varit riktad mot själva campen.

– Precis som alla andra som bor på campen deltar vi i försvaret av den och en del i skyddet är att vara aktiv dygnets alla timmar, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. En utredning om händelsen pågår, men vår bedömning så här långt är att minan inte var direkt riktad mot oss.

DET SVENSKA SPECIALFÖRBANDET ingår i Task Force Takuba som är en del av den större

ÄN SÅ LÄNGE HAR VI INTE BEHÖVT SÄTTA IN VÅR ENHET I EN STRIDSSITUATION. Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen

Foto: Forsvarsmakten

Mali ligger i det inre av Västafrika och är ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Från 1992 - då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur – och fram till militärkuppen i mars 2012 var Mali en relativt stabil demokrati.

Sedan 2012 har landet präglats av utdragna konflikter mellan tuaregiska separatister och islamistiska terrorgrupper som krävt tusentals människors liv. Sommaren 2015 skrev den maliska regeringen och två väpnade grupperingar under ett fredsavtal, men oroligheterna i landet har fortsatt. Den 24 maj inträffade en ny militärkupp där malisk militär grep presidenten och premiärministern och satte dem i förvar på en militärförläggning utanför huvudstaden Bamako.

franskledda operationen Barkhane. Förbandet är en helikopterburen enhet bestående av 150 personer från främst specialförband men också från K3 och Fjärde sjöstridsflottiljen. Inledningsvis deltog även flygvapnet med ett C-130 Hercules transportflygplan, stationerad i Niamey i grannAnders Löfberg landet Niger. Förbandet är en snabbinsatsstyrka som med kort varsel kan sättas in vid oförutsedda händelser. Stödet riktar sig till förband inom Task Force Takuba, de maliska säkerhetsförbanden samt – vid särskilda händelser – även till trupp inom operation Barkhane och FN-insatsen Minusma.

– Vi är helikopterburna för att snabbt kunna förflytta oss och vi har genomfört ett flertal operationer. Vid några tillfällen har vi framgrupperat och när hotfulla situationer uppstått har vi visat vår närvaro. Men än så länge har vi inte behövt sätta in vår enhet i en stridssituation, säger Anders Löfberg.

MALI ÄR HÅRT drabbat av jihadister, nationella separatister och organiserad brottslighet och Minusma är en av de dödligaste insatserna i FN:s historia. Ménaka ligger i en av landets mest

Officerstidningen nr.4, 2021 37

Fördjupning: Task Force Takuba

Foto: TT

Den avsatte premiärministern Boubou Cissé, misstänktes för att ha försökt störta den maliska övergångsregeringen.

Han frias av Högsta domstolen som den 19 april beslutar att lägga ner ärendet.

Foto: Forsvarsmakten

OM VI SKA FORTSÄTTA BIDRA KOMMER DET FÖRMODLIGEN ATT SKE MED NÅGON ANNAN FÖRMÅ­ GA ÄN DEN VI HAR PÅ PLATS I DAG. Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen

oroliga delar, nära gränsen till Niger. Här pågår trafficking, kidnappningar och handel med vapen och narkotika. Islamistiska terrorgrupper med koppling till såväl Islamiska staten som Al Qaida är etablerade i regionen och det förekommer stridigheter mellan inhemska folkgrupper. Specialstyrkorna inom Task Force Tabuka finns utspridda på flera platser i Mali med deltagande förband från bland andra Tjeckien och Estland.

– Task Force Takuba har till uppgift att rådge, stödja och mentorera de maliska styrkorna. Operation Barkhane är, med ingående specialförband, en del av engagemanget för att stödja maliska säkerhetsstyrkors arbete med att skapa fred och stabilitet, säger Anders Löfberg.

MILJÖN SOM DEN svenska specialstyrkan ver-

kar inom innebär stora påfrestningar för soldaterna. Temperaturer över 40 grader är inte ovanligt och operationsområdet sträcker sig långt ut i den karga terrängen. Anders Löfberg säger att han aldrig riktigt släpper oron för sin personal på plats i Mali, men til�lägger att den svenska enheten har de bästa förutsättningarna för att lösa uppgiften.

– Det här är med mig 24 timmar om dyg-

net, sju dagar i veckan, men jag känner mig ändå så trygg som man nu kan när man beordrat personal till en sådan här insats. Vi har kunnat genomföra den träning, utbildning och de övningar vi behövt göra. Deras utrustning är den bästa vi kan uppbringa och med franska och våra egna underrättelser har vi en god bild av de grupperingar som är aktiva i området.

Det svenska specialförbandet ska vara på plats i ytterligare knappt tolv månader. Nyligen ställde regeringen frågan till Försvarsmakten om möjligheten att förlänga det svenska bidraget i Task Force Takuba. Ärendet utreds nu vid myndigheten.

– Vår plan är att om något mindre än ett år ta hem det förband vi har där nu. Om vi ska fortsätta bidra kommer det förmodligen att ske med någon annan förmåga än den vi har på plats i dag, säger Anders Löfberg.

Läget i Mali är fortsatt osäkert och den 24 maj genomfördes en militärkupp i landet. Maliska soldater grep president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och satte dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför huvudstaden Bamako. Som en reaktion mot militärens agerande har Frankrike tillfälligt avbrutit samarbetet med Malis försvarsmakt och flyttat högkvarteret för Task Force Takuba från Mali till Paris.

– För stunden påverkar det inte den svenska delen av Task Force Takuba i någon större utsträckning, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist i en skriftlig kommentar.

Den 10 juni meddelade den franske presidenten Emmanuel Macron att Frankrike avslutar operation Barkhane på grund av den maliska regeringens förhandlingar med väpnade islamistgrupper, enligt AFP. Operationen ska istället ska ersättas av en internationell insats där Frankrike kommer delta.

SVENSK MILITÄR HAR varit på plats i Mali sedan slutet av 2014, genom den

FN-ledda insatsen Minusma. Inledningsvis var styrkan stationerad på Camp Nobel utanför Timbuktu men har sedan ett år tillbaka omgrupperat till Camp Castor i Gao, cirka 60 mil österut. Sveriges bidrag till Minusma består av 215 personer. Därutöver deltar Sverige med åtta individer i EU:s träningsinsats EUTM Mali.

FÖRSVARSMAKTEN STARTAR EN BLODBANK FÖR STYRKORNA I MALI Försvarsmakten öppnar en egen blodbank i Sverige för att säkra tillgången till blod för de svenska styrkor som tjänstgör i Mali. Det enligt uppgift på Sveriges televisions webbplats den 30 maj. ”Vi gör det för att säkerställa att vi över tid har tillgång till blod- och blodprodukter för våra förband i den riskfyllda miljö de befinner sig i”, sa överste Claes Ivgren, chef för Försvarsmedicin, till SVT.

Foto: Istock

38 Officerstidningen nr.4, 2021

Foto: TT

Fyra dagar efter militärkuppen den 24 maj samlas 200-300 demonstranter i Malis huvudstad Bamako till stöd för militären.

Demonstranterna vill att den inhemska militären ska samarbeta med Ryssland istället för Frankrike och operation Barkhane.

DE SENASTE HÄNDELSERNA I MALI 15 mars:

Tiotals döda i attack mot militärpostering B Minst 33 regeringssoldater dödas och 14 skadas när väpnade gärningsmän på motorcyklar och i skåpbilar stormar en militärpostering utanför staden Ansongo i norra Mali, nära gränsen mot Niger och Burkina Faso. I jakten på förövarna dödas senare ett 20-tal jihadister, enligt den maliska militären. En knapp vecka senare tar Islamiska staten i större Sahara (ISGS) på sig dådet.

30 mars:

FN meddelar att 19 civila dödades i franskt flyg­ angrepp B Det franska flygangreppet utanför byn Bounti i mellersta Mali den 3 januari krävde

22 människors liv, däribland 19 civila, enligt en ny rapport från FN. Frankrike avvisar bestämt uppgifterna och upprepar att endast jihadister dödades i attacken. FN-rapporten bekräftar bybornas uppgifter om att en bröllopsfest med hundratalet gäster ska ha träffats i flygattacken, men enligt Frankrike pågick ingen fest. Enligt FNrapporten befann sig fem medlemmar av en jihadistgrupp på festen. FN-rapporten bygger på en utredning som genomförts av FN-missionen Minusma. Frankrike ifrågasätter metoderna som utredningen bygger på.

15 april:

Allmänna val i februari 2022 B Övergångsregeringen meddelar att president- och par-

lamentsval ska hållas den 27 februari 2022. En eventuell andra omgång i presidentvalet genomförs den 13 mars och i parlamentsvalet den 22 mars. Om detta förverkligas infrias löftet om en högst 18 månader övergångsperiod. En folkomröstning om en ny författning ska hållas den 31 oktober 2021 och lokaloch regionval planeras till den 26 december 2021.

19 april:

Boubou Cissé frias av Högsta domstolen B Högsta domstolen lägger ned rättssaken mot den avsatta premiärministern Boubou Cissé, som misstänks ha försökt störta övergångsregeringen. Fallet läggs ner i en lägre rättsinstans redan i mars 2021, men överklagas till Högsta domstolen.

Cissé var premiärminister under expresident Keïta som avsattes i kuppen i augusti 2020.

24 maj:

Militär griper presidenten och premiärministern B Maliska soldater griper president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och sätter dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför Bamako.

Gripandena sker efter att två militära befäl, Sadio Camara och Modibo Kone, förlorat sina ministerposter i en regeringsombildning tidigare samma dag.

Ombildningen skedde efter växande kritik mot övergångsregeringen för att militären fortsatt har alltför stort inflytande inom den.

Källa: Utrikespolitiska institutet Officerstidningen nr.4, 2021 39

Förläng livstiden på dina IT-system

Ny och rekonditionerad datakomutrustning:

• Videokonferenssystem • Routrar, switchar och interfacekort • Gränssnitts-konverterare Reservdelar • Reparation • Support

Rekonditionerad Datakomutrustning - Bättre än Nytt!

08-584 00 110

info@stril.se

www.stril.se

Har du betalat det näst högsta priset för din tjänstgöring? Är du sårad/skadad eller vill stödja vår verksamhet?

Besök www.idrottsveteranerna.se och gör din anmälan.

Vi vänder inte någon ryggen och Vi lämnar inte någon i ensamhet Idrottsveteranerna erbjuder dig som är sårad/ skadad kostnadsfritt stöd med idrott och friluftsliv som en del i din rehabilitering.

Såväl fysiska som psykiska skador berättigar till stöd.

Följmed oss på prova-på läger i olika idrotter, skidvecka, fjällmarsch sommar och vinter, kajakpaddlingar, skyttetävling, golfturnering m.m.

Vi stödjer dig med utrustning och kostnad för träning och tävling.

Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Insänt, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Gumman på Mohed Sverige, 1907

Tänk vilka bilder som kan finnas i gamla fotoalbum, som detta förtjusande fotografi! Vi ser en gammal gumma med huckle. Hon drar en kärra med mjölkkrukor och bakom dessa skymtar en korg, möjligen med bullar. Av den beledsagade texten förstår vi att hon under 30 års tid sålde kaffe, mjölk och bullar till soldaterna på Livkompaniet vid Hälsinge regemente. Varje vardagsmorgon, strax före reveljen klockan fem vandrade hon med sin kärra till regementets mötesplats på Mohed och ställde sig utanför ingången till Livkompaniets förläggning där hon saluförde sina produkter. Texten berättar vidare att hon 1907, det år foto­grafiet togs, var 83 år och änka efter en soldat som tjänstgjort på Livkompaniet. Detta var också skälet till att enbart soldaterna på detta kompani – eller ”sina gossar”, som hon kallade dem – kom i åtnjutande av denna försäljning.

Källa: Krigsarkivet, Albumsamlingen, Hälsinge regemente.

Fotograf okänd.

Officerstidningen nr.3, 2021 41

Insänt & debatt Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

»Inte värdigt min försvarsmakt« ”Ens grad betyder lite i det dagliga arbetet men oerhört mycket i identiteten. I en traditionstung organisation som Försvarsmakten finner jag det förvånande att ÖB med flera, inte överhuvudtaget verkar reflektera över det”, skriver insändarskribenten.

DET HAR NU gått snart fyra veckor sedan

q ÖB fattade beslut om det slutliga införan-

det av trebefälsystemet. På sociala medier är det relativt tyst vilket man från centralt håll säkert tolkar som att beslutet var okontroversiellt. Om det är detta försvarsmaktsledningen tror, kunde man inte vara längre ifrån sanningen.

På det marina förband jag tillhör, dominerar beslutets konsekvenser samtalen mellan oss gamla NBO-officerare. Man är ledsna, besvikna och arga men framför allt ställs många frågor som det i dagsläget inte finns några svar på. Flera av oss vittnar om att man tar med sig bekymren hem och att man sover dåligt. Många är oroliga och känner sig mycket illa behandlade och framför allt inte sedda. Vissa är orolig över vilka befattningar man ska kunna få i framtiden. För många av oss löjtnanter och kaptener på OF-rader var förbandschefens information om ÖB beslut första gången någon talat till oss om frågan. Dessförinnan har all kommunikation riktats mot de som suttit på OR-befattningar. Ingen av oss har någonsin blivit uppmanade att konvertera tidigare.

Nu kan inte ÖB bara fatta beslut som är okon-

42 Officerstidningen nr.4, 2021

troversiella, men man kan välja hur man kommunicerar dessa. Därför, till min kritik, som i första hand rör ledarskapet och kommunikationen av detsamma som jag inte anser vara värdigt den försvarsmakt jag tillhört i 30 år, som jag ställt upp för samt varit stolt över att tillhöra. Det är inte heller värdigt en chef som blivit utnämnd till årets chef.

FÖRST OCH FRÄMST är kommunikationen från centralt håll i princip befri-

ad från empati. Med bara en bisats kvitteras att man förstår att beslutet väcker ”engagemang”. Det är tondövt så det förslår. Man kan nästan inte tro att ÖB själv varit en stolt löjtnant eller kapten en gång i tiden. Jag är, av Försvars» Man kan näs­ makten, högtidligt utnämnd kapten. Det tan inte tro att är varken enligt mig eller någon annan, en ÖB själv varit en särskilt lysande karriär rent gradmässigt. stolt löjtnant Men jag har valt att göra nytta för arbetsgieller kapten en varen på den nivån i olika befattningar. Jag gång i tiden. « är alltså inte stolt över att ha BLIVIT kapten utan att VARA kapten. Ens grad betyder lite i det dagliga arbetet men oerhört mycket i identiteten. I en traditionstung organisation som Försvarsmakten finner jag det förvånande att ÖB med flera, inte överhuvudtaget verkar reflektera över det. Försvarsmakten jobbar man inte i, om man värdesätter saker som lön högst av allt. Däremot är betydelsen av att göra skillnad och vara en del i ett sammanhang viktig. I det sammanhanget ingår ens grad som binds samman av utbildningar och uppoffringar i tjänsten. När arbetsgivaren devalverar den

betydelsen, vad finns då kvar som knyter ihop Försvarsmakten?

För det andra talar man om gruppen NBO-officerare men inte till oss. Varför gick inte ÖB ut med en film eller brev där han adresserar oss och bekräftar våra känslor? Nu ska problemet lösas i linjen men det är våra duktiga förbandschefer som får stå där och försöka förklara något de knappt själva förstår. Vi känner oss därför inte särskilt välkomna i Försvarsmakten när högsta chefen inte ens bemödar sig med att själv förklara beslutet och vända sig till oss.

För det tredje verkar det enda budskapet till oss vara att ”alla behövs”. Det är förvisso bra att veta men det kände vi redan till, med tanke på den vakanssituation vi befinner oss i. Som försvarsmaktsanställd sedan 30 år förtjänar man lite mer än att känna sig behövd, exempelvis respekt.

SLUTLIGEN, DET SOM personligen gör mest ont i själva beslutet – att jag som kapten blir fanjunkare. Tidigare har såväl löjtnanter som kaptener regelmässigt utnämnts till förvaltare varför det är svårt att se vad som förändrats i kompetens. Ett befordringssystem måste vara förutsägbart och hållbart över tiden för att vara trovärdigt, där har FM misslyckats kapitalt och därför står vi där vi är. Man ska vara stolt över sin grad och jag vet att dagens riktiga (och duktiga) fanjunkare med rätta är stolta över att vara det.

Jag anser mig inte för fin för att vara varken fanjunkare eller specialistofficer vilket verkar vara det arbetsgivaren riktar in sig på i sin argumentation. Det som däremot smärtar är att de år jag gått i skola, exempelvis taktiska programmet på Karlberg, helt plötsligt inte är värt något. Om jag efter Officershögskolan på 90-talet inte hade läst någon nivåhöjande utbildning över huvud taget, hade jag stått här i dag som fanjunkare. Samma grad som väntar mig de tio år jag har kvar inom FM om jag väljer att stanna. De år som jag var ifrån min fru och två små barn och inte hann hem till min cancersjuka far innan han gick bort, betyder i dag ingenting. Det är utraderat, och med det stoltheten av att tillhöra FM. Som 50+ kommer jag inte att få läsa varken HSOU eller HOP då såväl jag, som min chef, anser att jag gör bäst nytta där jag är. Hade vi, gamla kaptener, fått bli förvaltare, vilket vår reella kompetens uppfyller, hade således beslutet varit bra mycket enklare att acceptera då min tid på skola hade värdesatts. Om FM gjort sådana framsteg vad gäller utbildningskvaliteten att gamla skolor är värda noll och HSOU allt, bedömer jag att det finns en hel skolvärld som intresserat tar del av den utvecklingen.

Så vad händer på förbanden nu? Flera, inklusive mig själv, söker sig nu aktivt utanför FM. De flesta kommer att stanna kvar, då pensionsålder vid 61 lockar, men minnet och bitterheten kommer man att påminnas om varje morgon när uniformen tas på. Frågan är om det är de som lämnar, eller de som blir kvar, som kommer att innebära den största utmaningen för Försvarsmaktens tillväxt?

Med beaktande av hur den här frågan jobbats fram och kommunicerats, väljer jag att utnyttja källskyddet och vara anonym. Jag litar numera inte på att det är så högt i tak i FM att denna kritik inte kommer att användas emot mig, och därmed påverka de år jag eventuellt har kvar i FM. Ord jag inte trodde jag skulle skriva när jag beskrev min arbetsgivare, men så är agerandet inte heller likt den försvarsmakt jag ägnat mitt liv åt. ● Kapten i marinen

REPLIK. Svar till ”Kapten i marinen” En del beslut är enkla och andra beslut tas med svårmod och vånda.

Beslutet om trebefälssystemet handlar om att möta organisationens behov och utveckling. Det krävdes för att kunna integrera trebefälssystemet i hela vår organisation, för att bygga ett enhetligt fungerande system som är anpassat till de utmaningar och den tillväxt som vi står inför. Trebefälssystemet ger en renodling av roller, ansvar och uppgifter. Officerskategorierna har olika uppgifter, men samarbetet i befälsteamen kommer bli tydligare där de olika kategorierna bidrar med olika djup, kunskaper, ansvar och förmågor.

Det är olyckligt att det finns personal som tillhör NBO-systemet som är arga och besvikna, men det är förståeligt då det kan upplevas att individens vilja kommer i andra hand. Beslutet verkar ha kommit som en överraskning för många och den oro vissa i personalen just nu känner behöver vi chefer både respektera och hantera.

För precis som skribenten uttrycker har alla vi som valt att utbilda oss till yrkesofficer gjort det av samma anledning, att få vara del av något större och få göra skillnad. Vårt arbete innebär kortare och längre perioder hemifrån och många har fått göra uppoffringar för att möjliggöra sina yrkesval.

Det är vår, och alla andra chefers, uppgift att tillsammans med berörda hitta lösningar som minskar oro och besvikelse och ökar arbetsnöjdheten och glädjen i jobbet. Förbanden är nu inne i en analysfas där den enskildes önskan ska matchas med de organisatoriska kraven och behoven. Alla som berörs av beslutet ska ha enskilda samtal rörande framtiden, men det är en process som kommer att ta tid och måste få ta tid, för vi ska lyssna på varje enskild individ. Alla som berörs förtjänar ett värdigt och smidigt inträde i trebefälssystemet.

Vi är stolta över all vår personal, i våra ögon sitter kompetens och erfarenhet i så mycket mer än gradbeteckningar och befattningar. Det är ert engagemang, vilja och ihärdighet att alltid sträva efter att bli bättre som har byggt Försvarsmakten och marinen till det den är i dag.

Att vara yrkesofficer är inte bara ett yrke, det är något man är.

Beslutet om trebefälssystemet är rätt för att klara av att bygga en hållbar organisation, men vi är ödmjuka inför de känslor och tankar det har väckt hos berörda NBO-officerare.

Vi, liksom övriga försvarsgrens-, stridskraftschefer, förbandschefer och allas respektive förvaltare, jobbar nu aktivt för att vi Ewa Skoog Haslum ska få en bra personlig lösning för de som är Marinchef direkt berörda av beslutet. Personalen är vår Magnus Hall Marinförvaltare ryggrad och alla behövs i vår organisation.

Officerstidningen nr.4 2021 43

Insänt & debatt Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Vem värderas och med vilken effekt? ”Om Försvarsmakten inte tar löneutvecklingsproblematiken på allvar riskerar myndigheten att inte klara kommande tillväxt.

Lojalitet och yrkesstolthet räcker långt som motivator, men bör inte tas för given. Risken är att Försvarsmakten inte kommer att vara en attraktiv arbetsplats för hela officersskrået om officerskåren delas in i två olika lönestrukturer”, skriver insändarskribenterna apropå slutliga implementeringen av trebefälssystemet.

I OCH MED det

slutgiltiga införandet

q av trebefälssystemet (3BS) delas den

svenska officerskåren tydligt in i generalister – officerare – och specialister – specialistofficerare. Den farhåga som finns bland specialistofficerare, och som även tydligt avspeglas i debatten kring NBO-officerarna, är att den svenska officerskåren delas in i två kategorier, där den enes inflytande över den andre inte står i proportion till uppgiften som ska lösas av officerskåren tillsammans.

Ser man till professionen ska officeren vara beslutsfattaren och därmed vara den som har personalansvaret. Detta är i dag något som tydligt avspeglas i löneutvecklingen, där personalansvar är en tungt vägande faktor när löner ska sättas. Under en tioårsperiod kan, eller ska, en officer snabbt förflytta sig uppåt i karriären via nya befattningar, nivåhöjande utbildning och grader, från fänrik till överstelöjtnant. Befattningsbyten och

44 Officerstidningen nr.4, 2021

» Lönemässigt kommer specialist­ officeren därmed, med mycket få undantag, aldrig följa takten i officerens löne­ utveckling. «

befordringar som generellt innebär en kontinuerlig löneutveckling. Officerens karriär bygger på en relativt kort tid på varje nivå, men med personalansvar på samtliga. Officeren får under sin karriär en akademisk utbildning vid såväl Officersprogrammet som Högre officersprogrammet, vilken ger en generell kunskap om verksamheten i stort.

Specialistofficeren däremot ska stå för genomförandet och den som har den djupa kunskapen samt erfarenheten. Kunskapsdjupet och erfarenheten som specialisten sitter på värderas dock betydligt lägre, trots att just expertkunskapen hos specialistofficeren i allt väsentligt är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fungera. Specialistofficerens karriärutveckling kan inom motsvarande tioårsperiod innebära en utveckling från sergeant till fanjunkare. Självklart kan det i den utvecklingen förekomma befattningsbyten som medger ny löneinplacering, men ju mera specialist och skicklig i sin profession en specialistofficer blir, desto färre blir dessa befattningsbyten – vilket ligger i sakens natur. Lönemässigt kommer specialistofficeren därmed, med mycket få undantag, aldrig

följa takten i officerens löneutveckling.

I ovanstående finns många farhågor kring hur Försvarsmakten i dag värderar specialistofficerens kompetens och yrkesskicklighet kopplat till lönefrågan.

För specialistofficeren är yrkeskunnandet och specialistkompetenser meriterna (vilka ofta är singelkompetenser inom en organisationsenhet), och som tagit lång tid att bygga upp. Kompetenser som dessutom ofta är attraktiva på den civila marknaden. Ett karriärsbyte för en specialistofficer kan därmed bli väldigt kostsamt för Försvarsmakten då myndigheten förlorar ett yrkeskunnande som kan vara mycket svårt att ersätta.

OM FÖRSVARSMAKTEN SKA växa

och utvecklas kan inte officerens generella kunskaper och akademiska meriter premieras framför specialistofficerens kunskapsdjup och erfarenheter i lönesättningsfrågan, särskilt inte med motiveringen personalansvar. En specialistofficers eventuella avgång kan få helt andra konsekvenser för myndigheten än en officers. Risken att för Försvarsmakten vital kompetens går förlorad är stor när en specialistofficer lämnar Försvarsmakten, något som i förlängningen kan få konsekvenser för försvarsförmågan. Officerskårens lojalitet mot organisationen och professionen tenderar att sträcka sig långt, men förskjutningen i lönesättningsfrågan mellan officeren och specialistofficeren kan vara den faktor som slutligen avgör valet att lämna yrket.

Under hela det uppbyggnadsskede, vilket Försvarsmakten nu befinner sig i början av, är den samlade kompetensen inom hela officersskrået vital för att organisationen ska kunna kompetensförsörjas och tillväxten ska lyckas.

Det är dags för myndigheten att ta ansvar för alla officerares, och i synnerhet specialistofficerens, löneutveckling. Grunden i resonemanget måste utgå ifrån att lönen inte ska vara avhängd på gradbeteckning och det eventuella personalansvar som befattningen medför. Ofta utgör specialistofficeren ett vitalt stöd till officeren, antingen i en ledningstriad, eller som ställföreträdande chef. Det ansvar, mandat och förtroende specialistofficeren ålagts i och med detta borde värderas minst lika högt som personalansvar vid en lönesättning.

Löneutveckling ska grundas på den samlade kompetens som krävs för befattningen samt det kunskapsdjup som individen besitter, samt

drivas av förtjänst och skicklighet i yrkesrollen – något hela officerskåren skulle gynnas av.

OM FÖRSVARSMAKTEN INTE tar löneutvecklingsproblematiken på allvar riskerar myndigheten att inte klara den tillväxt vilken det fattats politiska beslut om. Lojalitet och yrkesstolthet räcker långt som motivator, men den bör inte tas för given. Risken är att Försvarsmakten inte kommer att vara en attraktiv arbetsplats för hela officersskrået om officerskåren delas in i två olika lönestrukturer. Det kan bli kostsamt för Försvarsmakten om specialistkompetens går förlorad vilket det tagit år av utbildning och yrkeserfarenhet att bygga upp, om en specialistofficer väljer att lämna Försvarsmakten enbart för att lönen är för låg i förhållande till officerensoch den civila marknadens.

Detta är en diskussion som inte längre låter vänta på sig, det är dags att ta löneutvecklingen och yrkesstatusen för specialistofficerarna på allvar innan kompetensförsörjningen blir ett ohanFredrik Ström & terligt problem för Josefine Ådeby en försvarsmakt i specialistofficerare, Luftstridsskolan tillväxt. ●

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

Kommentar på intervju med OF Skaraborgarnas förtroendeman i Officerstidningen nr 3/2021 ”OF Skaraborgarnas fackliga förtroendeman svarar, i Officerstidningen nr 3, på ett antal frågor relaterade till åter­e tableringen av artilleriet i södra Sverige. Niclas Schöld uttrycker ett antal åsikter som jag vill kommentera”, skriver Daniel Lagrell.

DET ÄR GIVETVIS helt korrekt att vi som

q pansarförband inte har många artilleris-

ter innanför grindarna däremot har vi genom ett förtjänstfullt samarbete med flera organisationsenheter inom armén tillgodosett de första årens personalbehov. Huvuddelen av personalen vid kompaniet är inte kontinuerligt anställd personal ur P 4 utan personal från andra förband som aktivt sökt sig till oss. Jag upplever mycket positiv anda mellan bidragande förband (A 9, K 3, TrängR, Lv 6, P 4) där ett tydligt fokus på arméns och artilleriets utveckling

råder. Utöver det återanställer vi även förtidsavgångna officerare med exempelvis artilleribakgrund.

AVSEENDE INFRASTRUKTUR runt projektet har TrängR förtjänstfullt avdelat lokaler som motsvarar de krav som ställs för att kunna bedriva en kvalitativ befattningsutbildning för hela artillerisystem Archer. Ytterligare ett bra bevis på samsyn, framåtanda och viljestyrka inom armén.

Kommande år utbildar vi ett reducerat pjäskompani vid P 4 och vår uppfattning är att vi gör det med gott stöd i organisationen Mj Daniel Lagrell (såväl inom som utom garnisonen), goda förC Noraskog pjäskompani, utsättningar och hög ambition! ● medlem i OF Skaraborgarna

Officerstidningen nr.4 2021 45

Krönika Herr Flax

V

Tydligare fokus på personalfrågan behövs i är mitt inne i en upprustningsresa mot ett större och starkare försvar. Problemen, svårigheterna och utmaningarna kommer att vara många på vägen, precis som glädjeämnena, stimulansen och känslan av angelägenheten i det vi nu tar oss an. Trots att stärkandet av det militära försvaret sker med en orolig omvärld i bakgrunden, så är det ändå kittlande att få vara en del av att bygga nytt, att utöka, att återta!

På den senaste tiden är det däremot något som kommit att bekymra mig när jag försöker navigera i allt det som ska ske under 2020- och 2030-talen. I princip alla tillförda medel i hela försvarsbeslutsperioden, och tiden bortom denna, verkar läggas på infrastruktur och stora materielprojekt.

Men ingenstans har jag sett något konkret kring hur FM avser lösa personalförsörjningsfrågan, framförallt ur behålla-perspektivet. Det är som vanligt mycket prat om grundrekrytering till Officersprogrammet, OP, och specialistofficersutbildningen, SOU, utökade värnpliktskullar och höjda ingångslöner för våra yngsta. Däremot pratas det nästan aldrig om hur vi kan göra vardagen mer dräglig för den redan utbildade och kompetenta personalen!

FRAMTIDEN KOMMER ATT avkräva

mången kommendering, bemanningsuppdrag och pendlingsliv från oss officerare och specialistofficerare och en kort gallup bland min generation (30–40-åriga OF 1–OF 3/OR 6–OR 7) ger vid handen att detta oundvikligen kommer att bli en stor puck för FM att hantera om några år. Den moderna livssituationen är betydligt mer mångfacetterad och komplex än vad den var senast

46 Officerstidningen nr.4, 2021

vi rustade upp. En partner och familj ställer i dag inte upp i samma grad på ständiga flyttar, veckopendlingar och kommenderingar som förr. Fler av oss lever varannan vecka-liv. I princip alla som lever i en relation har en partner vars karriär också räknas. Inte sällan med en bättre lön.

Det är inte bara dessa ”yttre” förutsättningar som har genomgått en omvandling. Vi som arbetstagare har också förändrats. Väldigt få i de unga generationerna ser sig själva jobba för samma arbetsgivare hela sin karriär. Många söker ständig utveckling och nya utmaningar, men på sina villkor. De som prioriterar karriär och jobb före familjeliv och social samvaro är numera i stark minoritet.

För att Försvarsmakten ska kunna behålla denna nya generation av yrkesofficerare, som är ett resultat av samhällsutvecklingen, så finns det bara en sak att göra. FM måste som arbetsgivare ligga på förhand och anpassa sig till den moderna familjebild och den mer komplexa livssituation som dagens samhälle ibland ställer oss inför.

Det är för sent att agera när vi står mitt i det, vi måste börja i går!

»Det är för sent att agera när vi står mitt i det, vi måste börja i går!«

JAG ÖNSKAR SE framåtlutade förslag på hur vi löser mer arbete på dis-

tans, framförallt efter covid-årets erfarenheter. Det vore tacksamt med en genomlysning av hur många bemanningsuppdrag och instruktörstärkningar som verkligen behövs, det kan omöjligen vara rätt nivå just nu. Tänk om någon kunde ta sig an hur vi bättre kan kompenseras för längre bortavaro från familj och anhöriga, till exempel genom höjd pendlingsersättning och extra ledighet. Det vore nyttigt med ett besked om hur vi ser på vakanser i våra förband och staber och hur dessa bör fördelas, det är aldrig bra att täcka vakanser med oerfaren personal.

Jag önskar alltså ett tydligare fokus på personalfrågan under 2020-talet. Man hör ofta sägas att personalen är vår största styrka. Låt det nu visa sig i hur vi tar oss an upprustningen. Tillse att även personalfrågan rustas upp! Annars är risken överhängande att det inte blir särskilt mycket verkstad av 20-talets försvarssatsningar. ●

Herr Flax, officer och helikopter 16-pilot samt försvarstwittrare. Skriver under pseudonym.

Kallelse till

OF SENIOR ÅRSMÖTE Framflyttat till onsdagen 15 september

Årsmötet genomförs under förutsättning att pandemirestriktionerna medger att vi samlas.

Övrig information om program, anmälan, handlingar m m kommer att utsändas via e-post till alla som har sådan adress i vårt medlemsregister senast 23 augusti.

Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 14 augusti.

OBS! om du inte via mejl fått information om att det planerade mötet i juni framflyttats, saknar vi din e-postadress. Vill du ha slutlig kallelse, anmäl din e-postadress till ofsenior@officersforbundet.se.

Uppkäftig!

X-TRAUTRUSTNING NÄRA DIG! Boden Luleå Uppsala Kungsängen Enköping Berga Eksjö

Karlsborg Göteborg Gotland Halmstad Revinge Karlskrona

Välkommen!

www.soldatshoppen.se

Eller engagerad...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler engagerade kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Noterat BOKTIPS:

» Vägval – Framtiden för svensk säkerhet« I NOVEMBER KOMMER Folk och

q Försvar i samarbete

med Ekerlids förlag ut med boken “Vägval – Framtiden för svensk säkerhet”. Författare är Michael Claesson, generallöjtnant, och Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar. ”Fokus för boken är hur nya samarbetsmönster i försvarspolitiken, nya teknologier och innovationer, samt en alltmer komplex hotbild ställer oss inför

flera svåra vägvalsbeslut under 2020-talet och bortom. Mer information om boken och dess release kommer senare under hösten”, skriver Folk och Försvar i ett pressmeddelande.

– Det känns som en angelägen uppgift att kunna bidra till att både bredda debatten om försvars- och säkerhetspolitiska frågor till att också omfatta den pågående och mycket snabba teknikutvecklingen, säger Michael Claesson i pressmeddelandet. ●

Muckarresa på cykel genom Sverige ”De har genomfört en av Sveriges hårdaste militära grundutbildningar. Men tio värnpliktiga vid Arméns jägarbataljon har inte fått nog. Nästa utmaning: Att cykla över 100 mil till Stockholms slott på nio dagar”, skriver Norrbottens regemente i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Inspirationen till cykelfärden kommer från historier om andra värnpliktiga som genom tiderna bland annat har vandrat hem efter muck.

– Det är kul att vi inte lämnar varandra för hastigt. Nu har vi en vecka där vi kan cykla och ”tjôta” lite, säger Max Haraldsson, sjukvårdare från Mölnlycke utanför Göteborg, i artikeln.

De tio jägarsoldaternas gemensamma cykelresa gick från Arvidsjaur via Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Söråker, Sundsvall, Järvsö, Bollnäs, Falun, Karbenning och slutligen Stockholm. I strålande solsken nådde jägarna den 31 maj målet Stockholms slott. Där möttes de och välkomnades av familjer, kompisar och Försvarsmaktens representant brigadgeneral Jonny Lindfors, tidigare regementschef för Norrbottens regemente.

48 Officerstidningen nr.4, 2021

INSTAGRAM:

LYSSNINGSTIPS:

Försvarsgrenscheferna testar: stridsvagn.

Arméförvaltare Blomgren i Försvarsberedd

● Försvarsgrens­cheferna har besökt Skaraborgs regemente och Wartofta stridsvagnskompani. ”De fick en snabb utbildning på hur det går till på förarplats respektive skyttplats för att sen själva testa på att rulla vagn som skytt och förare. Det hade arrangerats en bana de skulle framföra vagnen på när de satt på förarplats med olika hinder att ta sig igenom.

Sedan när det var dags att rulla som skyttar så blev det king of the hill. Högsta chefen inom marinen Ewa Skoog Haslum imponerade med flera utslagna vagnar”, skriver kompaniet på sitt Instagram-konto. ”Amiralen levererar alltid”, kommenterar kontot ”Minkrigare_som_fan”.

I senaste avsnittet av podcasten Försvarsberedd, som görs av Göta ingenjörregemente, gästas podden av arméförvaltare Joacim Blomgren. Hör Blomgren i ett samtal om arméförvaltarens uppgifter, trebefälssystemet och de olika utbildningsinriktningarna i Försvarsmakten. ”Den spelades in före ÖB beslut om slutligt införande av trebefälssystemet, men jag ställer bland annat frågor om hans syn på omgalonering”, skriver avsnittets programledare Mattias Lagerqvist på Twitter. Avsnittet finns att lyssna på där poddar finns. ●

»De här uppgifterna om uppdragen 1958 är unika. Underrät­ telsesekretessen togs på stort allvar.

Det var en dödssynd att tala ens med de allra närmaste. Man kunde hålla tyst en livstid, och många tog med sig hemlig­ heterna i graven« Det säger Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, i DN:s reportage om den omfattande militära operationen 1958 då svenska stridspiloter flög in bakom järnridån. Reporter Mikael Holmström har intervjuat flera av fältflygarna som deltog i spaningsräderna över Sovjetimperiet, som fram till nu har varit hemliga.

Anders Hansson/TT

Du har väl inte missat Officerstidningens nya webbplats?

Den 1 februari lanserades Officerstidningen.se.

Den redaktionella plattformen innebär förenklade möjligheter för er läsare att ta del av tidningens innehåll även digitalt och ger också möjlighet till ett nyhetsflöde mellan de tryckta numren.

VI SES PÅ WWW.OFFICERSTIDNINGEN.SE!

Medlemsstatistik 26/5 2021

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF...................................................6 358 SO...................................................2 903 GSS................................................ 3 966 Studerande......................................606 Övriga............................................... 431 Summa......................................14 270

Foto: Stefan Tell

Kansliet

Johan Hansson ny förbundsdirektör I september tillträder Johan Hansson som ny förbundsdirektör för Officersförbundet. Han arbetar i dag som stabschef på förbandet Högkvarteret.

– Jag ser med stor ödmjukhet och tillförsikt fram emot att börja på mitt nya jobb – det är både viktigt och stort. I den tillväxt som Försvarsmakten är inne i är de fackliga frågorna viktigare än någonsin, säger Johan Hansson.

HAN ÄR OFFICER och utnämnd överstelöjtnant och innan han tillträdde sin nuvarande befattning på Högkvarteret arbetade han på Försvarshögskolan som chef för den operativa avdelningen.

Johan Hansson har även arbetat med långsiktiga omvärldsanalyser på Ledningsstaben och gjort flera utlandsinsatser i Kosovo, Libanon och Bosnien. Hans militära bana inleddes på I 5 i Östersund.

Vid sidan av arbetet har Johan Hansson även en tid varit politiskt engagerad i dåvarande Folkpartiet och har examen från Umeå universitet och Mitthögskolan. Han är gift, har tre döttrar och bor i Spånga. Fritiden spenderar han och familjen gärna i fritidshuset i Vemdalen, där hans mamma är född.

– I Johan har vi hittat en person med breda och djupa kunskaper om Försvarsmakten och med erfarenhet från föreningslivet. Han är dessutom en omvittnat god ledare och det är precis vad vi behöver, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

»I Johan har vi hittat en person med breda och djupa kunskaper om Försvarsmakten.«

50 Officerstidningen nr.4, 2021

JOHAN HANSSON EFTERTRÄDER Peter Löfvendahl som varit förbundsdirektör sedan 2003 och nu blir förbundssekreterare.

– Det känns bra att vi i god tid har löst frågan om min efterträdare. Att bli förbundssekreterare med i huvudsak ombudsmannauppgifter och stöd till förbundsstyrelsen på agendan känns stimulerande. Det är vad jag önskat, säger Peter Löfvendahl. ⚫

Förtroendevald: Glöm inte förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

De ger dig styrka och trygghet i din roll som förtroendevald. Utöver kunskap får du under kursen möjlighet att utbyta erfarenheter med medlemmar från andra förband. För mer info och anmälan: www.officersforbundet.se/kurser

Medlemskap

Juridiska tjänster i samarbete med If och Verahill Familjejuridik En förmån för dig med försäkring via Officersförbundet Det är ofta svårt att veta exakt vilka juridiska handlingar som behövs i olika skeden i livet. Med detta som utgångspunkt ingår sedan 1 januari 2021 juridiska tjänster för dig som är medlem och har försäkring via vårt samarbete med If. Officersförbundet i samarbete med If och Verahill Familjejuridik vill göra det enkelt att få kunskap om vilka juridiska handlingar som behövs för att säkerställa en trygg ekonomisk situation om något skulle förändras eller hända i ditt liv.

Kostnadsfri rådgivning Du har också rätt till 20 minuters kostnadsfri rådgivning med en jurist inom familjejuridik och konsumenträtt. Exempel på situationer som du kan få hjälp med:

Starta med behovsanalysen – Koll på livet Ett första steg kan vara att göra den digitala behovsanalysen Koll på livet. Genom den får du snabbt och enkelt en rekommendation om vilka juridiska handlingar som kan vara aktuella att upprätta. Du når den digitala behovsanalysen via if.se/officersforbundet.

Tjänsten är kostnadsfri för dig som är medlem och har försäkring via samarbetet med If.

⚫ Du har bokat en resa, men när du kommer fram finns stora brister och researrangören vill inte kompensera dig för detta.

⚫ En anhörig har avlidit och du behöver råd och stöd i samband med arv och bodelning.

I sommar erbjuds du som är med­ lem i ett Sacoförbund 20 procent rabatt när du bokar och reser med SJ under perioden 1 juni till 31 augusti.

Du bokar på SJ:s bokningsportal.

Medlemsrabatten på 10 procent gäller fortsatt efter 31 augusti och under hela 2021. Erbjudandet gäller tågresor med SJ för privat bruk. Det gäller ej periodkort, resor som ska ombokas, samt nattåg tillsammans med djur. För mer information samt rabattkoder gå in på förbundets webb: www.officersforbundet.se/ medlemsformaner ⚫

Foto: Stefan Nilsson

⚫ Du vill kräva ersättning för en husrenovering som blivit försenad.

Rabatt på ytterligare rådgivning Den sista delen i erbjudandet innebär att du får 20 % rabatt om du behöver ytterligare rådgivning. Mer information hittar du på if.se/officersforbundet ⚫

Grattis till examen!

Kom ihåg att uppge rätt lön så du får rätt medlemsavgift

Hjälp oss få bättre kontakt med dig – ange din privata e-postadress!

Officersförbundet vill ofta få kontakt med sina med­ lemmar till exempel när vi genomför medlemsunder­ sökningar om vad våra med­ lemmar tycker och tänker i olika frågor och ämnen. Den senaste medlemsundersök­ ningen handlade om tre­ befälssystemet. Det är då av yttersta vikt att vi har korrekta kontaktuppgifter till våra

Medlemsrabatt på resor med SJ under sommaren

medlemmar. Därför uppmanar vi starkt alla medlemmar att ange sin privata e-postadress.

Detta då det finns en stor risk att den information som vi skickar med e-post till arbets­ givaren, Försvarsmakten, inte kommer fram. Du ändrar detta enkelt genom att logga in med bank-id på mina sidor på Officers­förbundets webb och ändrar dina kontaktuppgifter. ⚫

Du som har tagit examen nu i juni byter automatiskt medlemskategori från student till yrkesverksam, men vi vill gärna att du efter 1 juli ser över dina uppgifter och uppger rätt lön och därmed också får rätt medlems­ avgift. Det är också viktigt att du angett korrekt arbetsplats. Detta gör du enkelt genom att logga in med bank-id på Mina sidor på Officersför­ bundets webbplats www.officersforbundet.se ⚫ Officerstidningen nr.4 2021 51

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

– När jag gick ut högstadiet skrev en klasskompis en hälsning till mig ”Hoppas att du målet når och i gröna kläder går, men akta dig så du ej blir kär i någon fjantig militär”. Som tur var blev jag kär i en snickare”, säger Ulrika Palm och skrattar.

Ulrika har gjort en lärorik resa Ulrika Palm var tidigt säker på sin sak – hon skulle bli officer. I dag arbetar hon som skolförvaltare på Försvarsmaktens logistik- och motorskola och tar med sin kunskap i fackliga frågor i arbetet.

Text: Cecilia Gustafsson Foto: Thomas Harrysson

N

är Ulrika som barn var med i scouterna hade hon en scoutledare som var officer.

Han berättade för henne om sitt arbete och när hon senare gick i gymnasiet gjorde hon praktik på Svea Trängregemente (T 1) och Svea Artilleriregemente (A 1). Så hon visste vad hon gav sig in på när hon 1987, tre dagar efter studenten, tillsammans 52 Officerstidningen nr.4, 2021

med tre andra tjejer ryckte in på Göta Trängregemente (T2). De var de första kvinnliga värnpliktiga på regementet och det blev mycket uppståndelse. Lokaltidningen kom dit och rapporterade.

– Det var många som var nyfikna och ifrågasättande. Vi tjejer var förberedda och det var bara att bita ihop, men killarna var nog inte lika beredda på att möta oss tjejer och på den uppståndelse som kom med oss, säger Ulrika.

Försvarsmakten var inte heller förberedda. Ulrika bar raggsockar och tidningspapper i sina kängor första tiden för att det inte fanns kängor i hennes storlek och de fyra tjejerna flyttades runt innan en lektionssal byggdes om till boende.

Efter att hon muckat gick Ulrika först förberedande officerskurs (FOK) och sedan Arméns underhållsskola, vilket

innebar ett års teori och ett års praktik. Hon blev anställd som fänrik och instruktör på Trängregementet i Skövde i juni 1990.

– Jag klarade utbildningen och fick anställning. Det var hela tiden målet så det kändes verkligen som en milstolpe, säger hon.

NÄR HON BLEV anställd fanns det somliga som ansåg att kvinnor inte hade i Försvarsmakten att göra.

– Jag var van då jag var bland de första kvinnorna, men det är klart att det var jobbigt att bli ifrågasatt bara för att jag var tjej. Jag har fått skaffa skinn på näsan och bita ifrån. Det har också sporrat mig då jag tänkt att jag minsann ska visa dem att det går, säger hon.

Redan de första åren blev Ulrika fackliga engagerad och invald i den lokala fackföreningsstyrelsen. I början var hon mest med och lyssnade på styrelse- och medlemsmötena, men med tiden blev hon vald till vice ordförande och sedan ordförande.

– När jag först blev invald i styrelsen förstod jag inte vad det var jag hade gett mig in på, men de första åren var spännande. Det fanns några riktigt gamla sluga fackrävar som lärde mig mycket. Det fackliga arbetet blev ett sätt att påverka min arbetssituation i både stort och smått. Vi var ett bra gäng förtroendevalda, säger hon.

att tillsammans med andra få vända och vrida på saker och ting och utmanas i mitt sätt att tänka. Desto mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag kan. Det ger mersmak, säger Ulrika.

Hon satt under tre år som suppleant i Officersförbundets styrelse. I dag arbetar hon inte på lokal nivå, men sitter som vice ordförande i förbundets valberedning och tar emot officersföreningarnas nomineringar till förtroendeuppdrag inför förbundsmötet var tredje år.

– Om jag är i ett sammanhang som jag trivs i tar jag gärna på mig nya arbetsuppgifter och större ansvar.

Under tiden i styrelsen fick jag se det fackliga arbetet ur ett annat perspektiv, lyfta blicken lite och se och höra hur diskussionerna gick centralt. Det finns en fin gemenskap och jag har fått ett kontaktnät runtom i landet som jag uppskattar, säger hon.

» Det fackliga arbetet blev ett sätt att påverka min arbetssituation i både stort och smått.«

ULRIKA HAR FORTSATT arbeta på Försvarsmaktens logistik- och motorskola och omgalonerades till regementsförvaltare 2017 och fick då befattningen skolförvaltare. Hon har nu ansvar för bland annat att kvalitetssäkra och utveckla skolans utbildningar. Försvarsmakten är inne i en tillväxt och det finns stora utmaningar för skolan och i just Ulrikas roll.

– Vi ska få ut så många officerare och specialistofficerare från skolan som det bara går då det är en förutsättning för att nå Försvarsmaktens tillväxtmål. Det fackliga arbetet blir då ännu viktigare. Vi måste se till att vi växer utan att det gör för ont. Vi ska orka med. Det är inte helt lätt att hitta rätt kompentens och vi ska också ha utbildningar som passar för alla försvarsgrenar och stridskrafter och deras behov. Det är utmanande, men också stimulerande. ⚫

Ulrika Palm

Ålder: 52 år.

Fackliga uppdrag: Ledamot i OF TrängR, vice ordförande i OF TrängR, ordförande i OF TrängR, suppleant i förbundsstyrelsen, leda­ mot i valberedningen, vice ordförande i valbe­ redningen 2015 -.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 1987–88, Arméns underhållssko­ la, instruktör Trängre­ gementet (T 2), Mili­ tärhögskolan Karlberg, plutonchef T 2, Krigs­ högsskolans Högre kurs, BA 03, stf kompanichef T2, huvudlärare i led­ arskap och pedagogik FM:s logistik- och motor­ skola (LogS), skolförval­ tare LogS 2017–.

Bor: Skövde.

Familj: Gift och två utflyttade döttrar, 24 och 22 år gamla.

På fritiden: Tar hand om trädgården och studerar (”Om det inte varit för pandemi hade vi umgåtts mycket mer med vänner såklart”)

HON BYTTE PLUTON och inriktning till indikering sanering

och brand och sedan blev hon i tur och ordning plutonchef, ställföreträdande kompanichef och sedan handledare för yngre befäl. När Arméns underhållsskola flyttade tillbaka från Halmstad till Skövde fick hon frågan om hon skulle söka en tjänst som huvudlärare i ledarskap och pedagogik på Försvarsmaktens lednings- och motorskola.

– Jag var osäker på om jag hade de rätta meriterna, men jag fick beskedet att de ville få rätt person på rätt plats och att jag fick kompetensutveckla och lösa det där med meriterna senare. Det kändes bra eftersom det var dags att prova på någonting nytt, säger hon.

Ulrika har därför samtidigt som hon arbetat läst in en kandidatexamen i pedagogik och en yrkeslärarexamen med inriktning pedagogiskt arbete. Det är mer än vad arbetsgivaren har krävt, men Ulrika tycker verkligen om att studera. I sin tjänst som huvudlärare hade hon ansvar för utbildning i ledarskap både för officerare och specialistofficerare.

– Det var en fantastisk tjänst. Jag har fått vara med de första tolv kullarna och sett hur både människor och organisationen utvecklats. Jag har dessutom själv fått läsa och kompetensutveckla mig. Det har varit roligt. Jag tycker om

Ulrika Palm har läst in både en kandidatexamen i pedagogik och en yrkeslärarexamen med inriktning pedagogiskt arbete.

Officerstidningen nr.4 2021 53

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Inför sommaren svarar förbundets ombudsmän på medlemmarnas frågor om allt från semester och FM-dygn till insatsberedskap.

Inte fått ersättning än

Hej! Jag har inte fått ersättning för FM-dygn för tre månader sedan.

Vad gör jag nu?

Foto: Istoxk

Steg ett är att ta kontakt med din chef, vilket du förhoppningsvis redan gjort.

Om ingenting har hänt så är steg två att ta kontakt med din lokala förening så hjälper de dig med ditt ärende. Grunden är att man ska lönetillägg månaden efter FM-dygnen, men ibland behöver chefen en påminnelse.

Andreas Ek, ombudsman

Ändra beviljad semester

Jag har fått beviljad semester i juli, men jag har nu ändrat mig och vill ha semester antingen i augusti eller så vill jag inte alls ta ut den. Kan jag ändra alternativt inte alls ta ut beviljad semester i sommar?

Måste jag jobba?

Får/kan arbetsgivaren en­sidigt ändra beslutad semester, eller beordra arbetstagaren att inställa sig för arbete på tid då individen har semester?

Nej, beslut om semester är en bindande rättshandling. Ett ensidigt arbetsgivarbeslut att ändra semester, eller beordra in arbetstagare i arbete under semester, bryter mot semes-

Kansliet: Förbundsdirektör Peter Löfvendahl Arbete: 08-440 83 56 Mobil: 070-580 51 07 peter.lofvendahl@officersforbundet.se

54 Officerstidningen nr.4, 2021

terlagen och är skadeståndssanktionerat. Det finns dock en begränsad möjlighet att om arbetsgivaren har särskilda skäl får semester ändras utan skadestånd. Särskilda skäl ska vara en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, en dålig planering är inte särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl kan du dock inte vägra – då ses det som arbetsvägran.

Patrik Larsson, ombudsman

Administrativt ansvarig: Marie Eriksson Ombudsmän: Patrik Larsson, Conny Jansson, Mikael Boox, Mikael Kenttälä, Andreas Ek, Elina Meyer, Martin Sachs

Nej, inte om det är ensidigt! Men om du och arbetsgivaren är överens så kan semestern ändras.

Patrik Larsson, ombudsman

Räkna antal semesterdagar Hur mycket semester har jag?

Antal semesterdagar är baserat på hur gammal du är så det beror

Medlemsservice: Carina Viklund, Maria Jensfelt, Joy Neiberg Förhandlingschef: Susanne Nyberg Biträdande förhandlingschef: Olle Löfmark

helt på din ålder. Är du under 29 år har du 224 timmar det till säga 28 dagar, är du 30-39 år har du 248 timmar dvs 31 dagar och är du över 40 år har du 280 timmar dvs 35 dagar. Ett hett tips är att titta på din lönespecifikation – där ska det synas hur många timmar du har kvar, samt om du har innevarande timmar från föregående år.

Patrik Larsson, ombudsman

Insatsberedskap – vad gäller egentligen?

Jag får ofta hör att vårt förband har beredskap, men jag vet inte vad som gäller för mig? Måste jag också vara beredd?

Att ett krigsförband har beredskap enligt krigsorganisationen betyder inte automatiskt att individerna i krigsförbandet ständigt har beredskap. För att individen ska vara tillgänglig och därmed ha en inställelsetid, så ska det vara planerat i listan och följa de regler för beredskap/insatsberedskap som finns i arbetstidsavtalet. Finns det inte planerad beredskap/insatsberedskap i lista, så behöver medarbetaren inte vara tillgänglig förrän nästa gång det finns planerad tid i listan. I arbetstidsavtalet framgår också vad för ersättning individen får vid beredskap/insatsberedskap.

Martin Sachs, ombudsman

Kommunikationschef: Jesper Tengroth Kommunikatör: Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Web: www.officersforbundet.se E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile. Skyddar Sverige Sveriges Försvar arbetar i hårda miljöer med känslig information.

Tutus har därför utvecklat en säker mobiltelefon, Färist Mobile T200, en avancerad smartphone som både tål tuffa tag, står emot kvalificerade cyberangrepp och skyddar dina hemligheter.

Med MIL-STD-810G och IP67klassning ger den ett komplett skydd för all din skyddsvärda information både ute på fältet och på kontoret. En

VPN tunnel isolerar kommunikationen från påverkan och fungerar som en yttre gräns. Funktioner som push to talk, säkra tal- och meddelanden, videomöten och remoteguide gör Färist Mobile till ett komplett verktyg för organisationer med höga säkerhetskrav eftersom all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data.

Tutus Data är marknadsledande inom svensk kryptoteknik för skydd

av Sveriges säkerhet. Vi utvecklar högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar åt militär, myndigheter och företag för användning i verksamheter som kräver högsta nivå på säker kommunikation, exempelvis avancerade VPN-krypton, krypteringsprogramvaror samt Sverige och EU:s säkraste smartphone.

För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus. se eller läs mer på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av 08-410 700 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24