Officerstidningen 3, 2021

krönika En stärkt försvarsmakt ökar chansen till stöd utifrån.

undersökning Många officerare är kritiska till tvingande byte av grad.

För dig som är medlem i Officersförbundet

Den

kartan

förbundet Debatt med Försvarsmakten om trebefälssystemet.

3

nr.

2021

www.officersforbundet.se

militära tema: Från decennier av nedskärningar till den mest omfattande tillväxten sedan 1950-talet. Försvarsmaktens upprustning välkomnas av många men det finns också en oro bland de anställda för hur den dagliga verksamheten påverkas när fler förband ska dela på en redan för liten officerskår.

ritas om Analys: Cyberattacker kostar angriparna för lite.

foR SwEdiSh Law EnforCEmEnt

CZ BREN 2 BR 7,62×51 mm

Tillverkas i Tjeckiska republiken/eu pÅverkas inTe av amerikansk eXpOrTkOnTrOll eTT pÅliTliGT vapen viD Olika HÄnDelser OcH siTuaTiOner w w w.c z u b .c z

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 50–54.

Rådet till ÖB: fortsatt frivilligt att omgaloneras

I

I går eftermiddag genomförde Officersförbundet ett direktsänt samtal på Youtube inför överbefälhavarens kommande beslut i början av maj om slutligt införande av trebefälssystemet. När vi informerade våra medlemmar om sändningen bad vi dem också skicka in frågor. Redan samma dag började de droppa in.

Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell och Peter Tagesson, som leder den arbetsgrupp som tar fram beslutsunderlaget till ÖB, fick jobba hårt med att försöka förklara nyttan med en obligatorisk omgalonering för NBO-officerare. Sedan tvåbefälssystemet (som nu blivit trebefälssystemet) infördes 2008 har det varit frivilligt om man som officer haft en specialistofficersbefattning.

Men nu menar man att det helt enkelt är dags att slutföra reformen.

Men Försvarsmakten har ju med högst begränsad framgång kunnat förklara nyttan – både för den enskilde och organisationen – med att officerare ska välja att växla till specialistofficerare. Mer än att det, möjligtvis, ser fint ut i en tabell i Prio.

vara giltig för löjtnanter och kaptener men är det för majorer. Eller generaler, för den delen.

I gårdagens sändning hade Klas Eksell svårt att ge rakt svar på om att han själv skulle omgalonera sig – om han hade suttit på en sådan befattning. Många NBO:arna upplever att de blir degraderade och nuvarande specialistofficerare är måttligt roade över att det plötsligt börjar regna in f.d kaptener och löjtnanter i deras skrå. Så myndigheten måste nog anses starta i en ordentlig uppförsbacke.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Försvarsmakten har ju med högst begränsad framgång kunnat förklara nyttan.«

RESULTATET AV DEN medlemsundersökning vi genomfört alldeles nyligen talar också sitt tydliga språk – sex av tio medlemmar och så många som nio av tio som berörs, är kritiska till obligatorisk omgalonering. Inte minst för att det riskerar att påverka trovärdigheten för hela trebefälssystemet. För att inte tala om oron för löneutvecklingen, både för nuvarande specialistofficerare och de NBO:are som går (tvingas) över. Lägg därtill att man, så här långt, också haft svårt att förklara varför en officersexamen inte längre ska

VÅRT RÅD TILL ÖB har därför varit att låta det vara fortsatt frivilligt. Allt annat vore bara dumt. Särskilt i en tid av tillväxt, när varenda officer behövs.

Arbetsgruppen har till uppgift att ta fram ett förslag på hur det här ska gå till.

Beslutet om det ska genomföras är ÖB:s.

Jag läste nyligen en intervju med ÖB i tidningen ”Svensk veteran” där han gav sina tre bästa tips till unga chefer i Försvarsmakten: • Ta hand om truppen. För det är tillsammans vi når bästa resultatet.

• Inse betydelsen av att vara en god förebild. Då bygger du laget och är inkluderande.

• Skapa och värna goda relationer. De kan vara avgörande i skarpa lägen.

Efter att ha läst de goda råden skulle Stockholm den 23 april 2021 inte jag fatta ett sådant kontraproduktivt Lars Fresker beslut som att tvinga mina medarbetare Förbundsordförande att omgalonera sig. ⚫

Officerstidningen nr.3, 2021 3

INNEHÅLL, NR 3 2021:

26

18 » När vi pratar om informations­­ säkerhet och skydd mot cyber­ attacker handlar det mest om vad vi kan göra för att inte bli bestulna. « Patrik Oksanen, journalist, författare och senior fellow hos Frivärld, i en analys om cyber­ säkerhet och att cyber­attackerna kostar angriparna för lite.

AKTUELLT 8 | Kinesiska flottan på väg att växa om den amerikanska

12 | Beslut väntas kring slutligt

införade av trebefälssystemet

14 | NBO-officerare är

kritiska till byte av grad

TEMA: TILLVÄXT 18 | Historisk upprustning med tajt tidsplan 4 Officerstidningen nr.3, 2021

8

34

26 | För få bitar i Försvarsmaktens personalpussel

30 | Så ritas den militära kartan om

18 | Gränsjägarförband i Lappland utreds

ANALYS 34 | Patrik Oksanen: Cyber­ attacker kostar angriparna för lite

52 INSÄNT/DEBATT

42 | ”SO borde erbjudas samma

möjligheter som NBO-officerare att omgalonera sig”

43 | ”Ovärdigt FM att behandla

sina NBO-officerare på det här viset”

KRÖNIKA 46 | Karlis Neretnieks: ”En stärkt försvarsmakt ökar chansen till stöd utifrån”

FÖRBUNDSNYTT

50 | En ny officersförening – OF Marinstaben – har bildats

51 | Medlemsförmån: få ut

mer av ditt sparande med Fundler

52 | Porträttet: Eleonor Wiklund, suppleant i OF Marinbasen

54 | Fråga förbundet: Trebefälssystemet

Lägga ner är svårt – tillväxa är svårare

I

en omvärld som präglas av osäkerhet och oförutsägbarhet behöver Försvarsmakten stärkas. Riksdagens försvarsbeslut innebär en historisk och kraftig utökning av Försvarsmaktens verksamhet.

På tio år ska myndigheten tillväxa med fem nya regementen och en flygflottilj, runt 36 000 individer och flera nya materielsystem.

»Att skapa ett rege­ mente är enkelt på pappret – det handlar bara om att ta ett be­ slut. Att ha ett funge­ rande regemente är en betydligt djupare fråga «

I detta nummer av Officerstidningen har jag och reportrarna Linda Sundgren och Maria Widehed fördjupat oss i frågor som rör Försvarsmaktens expansion. Något som återkommer i de flesta intervjuer om de kommande årens utmaningar rör personalförsörjningen, och hur organisationen ska lyckas personalförsörja alla förband. Andra utmaningar handlar om infrastrukturen på de nya regementsorterna, miljötillstånd och behov av förändrade processer och arbetssätt.

Att hantera tillväxt är svårare än att lägga ner verksamhet, verkar de flesta vara överens om. Vi har pratat med Mattias Ardin, regementschef på P 18, som har varit med och genomfört den senaste återetableringen av ett regemente. ”Att upprätta ett förband är en väldigt lång resa. Jag trodde att det skulle ta tio år, men det räcker inte för att få rätt på alla kompetenser och flöden som behöver finnas på plats”, säger han.

Ronald Lahti, förtroendeman för Officersförbundets lokala förening OF Bothnia, är inne på samma spår: ”Att skapa ett regemente är enkelt på pappret – det handlar bara om att ta ett beslut. Att ha ett fungerande regemente är en betydligt djupare fråga som också handlar om i vilken utsträckning man ska få det att fungera; handlar det om en överste, en flagga och en pluton – då har man ett regemente och utbildningsstatus direkt. Men ett fullt fungerande förband tar många år att få på plats”, säger han.

Läs mer på sidorna 16–36.

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSILLUSTRATION: Björn Öberg

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 www.torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Maria Widehed, Björn Öberg, Anna-Karin Nilsson, Andreas Blomlöf NUMMER 3, 2021 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 24.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 4, 1 juni.

Nr 5, 17 augusti.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.3, 2021 5

INGA VANLIGA KÄNGOR Kvalitet är skillnaden mellan framgång eller nederlag.

Vi gillar plagg, prylar och produkter som fungerar när det verkligen gäller. Låt oss hjälpa dig att lösa uppgift.

Salomon Forces GTX är försedda med GORE-TEX® TOF – en bättre GORE-TEX® som är både beprövad och certifierad.

2 395 kr

1 645 kr

QUEST 4D GTX FORCES 2 EN

SPEED ASSAULT - BLACK

Storsäljaren; en stabil känga med GORE-TEX® TOF och hög komfort.

Ultralätt känga för ett högt tempo i utmanande terräng.

XA FORCES 8” GTX EN

2 395 kr

Lätt känga med GORE-TEX TOF, högt skaft och spiktrampskydd. ®

10%

Som FM-anställd får du alltid* rabatt på Terräng, i våra butiker och vår webbshop.

Ange kod TGFM2021 i kassan på terrang.se för att få rabatt* på ditt köp. *FM-rabatten gäller ej Salomon Forces, SureFire, Viktväst Tung/Lätt samt produkter på rea/utförsäljning och kan ej heller kombineras med andra erbjudanden och rabatter.

STOCKHOLM: Kungsholmsgatan 20 GÖTEBORG: Friggagatan 10D

/Aktuellt Micael Bydén utnämnd till årets chef

ƀ Överbefälhavare Micael Bydén utsågs till årets chef vid evenemanget Chef som hölls den 11 mars. Juryns motivering löd: ”Med ett unikt värderingsstyrt

ledarskap har han styrt från nedskärningar till tillväxt och ökat förtroendet såväl internt som externt. Denna chef har framgångsrikt arbetat för mångfald och bidragit till att verksamheten i dag ses som en

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta redaktionen på tips@officerstidningen.se

attraktiv arbetsplats. Med en närvaro utöver det vanliga i såväl det lilla mötet, som i det stora sammanhanget, värnar han den mellanmänskliga relationen och samlar respekt i alla led.

En modern, modig och mogen

Foto: Dag Enander/Försvarsmakten

Under senare år har allt fler personer åtalats för brott med koppling till militära skyddsobjekt och för att ha spridit hemlig försvarsinformation.

BROTT

Officer dömd till fängelse – röjde anläggningar I april dömdes en reservofficer till åtta måna­ ders fängelse för att ha röjt sekretessbelagd information på internet. Mannen ingick i ett slutet nätverk av 60 militärt överintresse­ rade män. Totalt har fem män ur nätverket åtalats.

RESERVOFFICEREN, SOM TIDIGARE har arbe-

q tat vid Försvarets radioanstalt, dömdes

för grov obehörig befattning med hemlig uppgift av tingsrätten i Västmanland den 21 april.

Domen omfattar spridning av sekretessbelagda uppgifter om elva försvarsanläggningar i ett slutet internetforum där mannen var medlem. Enligt en artikel i Dagens nyheter var ett krav för att få vara med i nätverket en militär

bakgrund eller att man kunde tillföra något av intresse. Ytterligare två personer ur nätverket, som avslöjades av Säpo, har redan dömts till ett års fängelse vardera. I ett tidigare uttalande i DN uppger den nu dömda reservofficeren att han agerade i god tro: – Jag hade ett historiskt intresse och blev lurad in i det här. Men de som drev forumet visade sig vara intresserade av det moderna.

Enligt uppgifter i DN ångrar mannen sitt deltagande i nätverket: – Ja, jag var ju jättekorkad som var medlem i det forumet. Samtidigt hade jag uppfattningen att det inte var hemligt. Jag fick ju uppgifter från Lantmäteriet, säger han till DN. /LINDA SUNDGREN

förändrings­ledare av rang.”

Utmärkelsen delas ut av mediehuset Chef. Övriga nominerade var Heléne Mellquist, vd Volvo Penta och Folkhälsomyndighetens general­direktör Johan Carlson. /LS

Marina signaturmät­ stationer ska utvecklas

ƀ De marina signaturmätstationerna i Försvarsmakten ska modifieras och utvecklas. Det enligt ett avtal som Försvarets materielverk tecknat med Saab Dynamics AB. På sin webbplats uppger FMV att avtalet handlar om systemutveckling av de mätsystem och datahanteringssystem som ingår i signaturmätstationerna.

Vissa signaturmätstationer etablerades redan under andra världskriget men har under årens lopp byggts ut med fler funktioner. Avtalet löper fram till 2023. /LS

»Många av oss har mycket erfarenhet från ökenmiljöer.

Väldigt kallt och väl­ digt varmt klimat har en gemensam näm­ nare – att båda är extrema och potenti­ ellt livsfarliga. « Det säger en soldat ur en av de ame­ rikanska specialförbandsgrup­ per som deltog i övningen Vintersol 2021 i en artikel på Försvars­ maktens webbplats.

Inför övningen var flera grupper ur Special For­ ces Operational Detachement Alp­ ha, ODA, på plats vid Försvarsmak­ tens vinterenhet i Arvidsjaur för vinterutbildning.

/Aktuellt UTBLICK

Kinesiska flottan på väg att växa om den amerikanska USA fortsätter att dominera som världens största militära stormakt, men Kina knappar in och om tio år kommer den kinesiska flottan sannolikt att vara numerärt överlägsen den amerikanska. Det enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

I SPENDERADE KRONOR och

ören behål-

q ler USA sin särställning som världens

ledande militära stormakt inom överskådlig framtid. År 2019 hade landet en försvarsbudget på 732 miljarder amerikanska dollar vilket är nära tre gånger så mycket som tvåan Kina med 261 miljarder dollar och elva gånger så mycket som fyran Ryssland med 65 miljarder dollar. Tredjeplatsen innehades av Indien med 71 miljarder dollar. Men det senaste decenniet har det militära budgetgapet mellan stormakterna minskat betydligt.

Dessutom förväntas Kina gå om USA som världens största ekonomi mätt i bruttonationalprodukt, BNP, inom en tioårsperiod.

– Vad som händer globalt när världens största ekonomi är en auktoritär stat återstår att se, men USA kommer att bli alltmer pressat av den frågan. Och om vi i Europa ser USA som den främsta garanten för vår säkerhet är det mycket viktigt för oss att hålla ögonen

på var USA lägger sitt militära fokus, säger Per Olsson, huvudförfattare till FOI:s rapport Defence economic outlook 2020.

Foto: TT

Den 17 december 2019 i Sanya i södra och militära Kina. Den kinesiska presidenten Xi satsningar förväntas USA behålla sin militära Jinping deltar i en ceremoni av Kinas överlägsenhet de kommande tio åren, särskilt första inhemskt byggda hangar­ fartyg, Shandong. under havsytan och i luften. Däremot kommer Kina sannolikt ha det största innehavet av antalet marina plattformar runt år 2030, även om USA troligen fortsätter att dominera i termer av tonnage. men det tar tid innan dessa investeringar ger – Men även när det gäller tonnage kommer effekt samtidigt som andra länder har ångan länderna närma sig varandra. Inom tio år uppe, säger Per Olsson. kommer den kinesiska flottan troligtvis nå hälften av den amerikanska flottans tonnage.

SEDAN 2010 HAR världens samlade militära Men då måste man komma ihåg att endast 60 utgifter ökat med 5,7 procent, till 1 868 milprocent av den amerikanska flottan är lokajarder dollar 2019. Samtidigt har antalet liserad till Stilla havet, där Kina har hela sin plattformar och system generellt minskat. flotta, säger Per Olsson.

Det beror framför allt på »Medan vi bekäm­ Att länder som Kina och att upprustningen i många pade talibaner Ryssland kunnat länder inneburit att äldre närma sig USA materiel fasats ut till förmån och terrorister och Europa i för modernare och därmed rustade Kina och militär kapacitet dyrare system. Samtliga storRyssland upp. « under 2000-talet, makter har dragit ner antaberor både på let stridsflygplan, ubåtar, nedrustningen som skett i väst stridsvagnar och artilleripjäser; det gäller liksom på omställningen från även de som har ökat sina försvarsbudgetar nationellt försvar till internatiokraftigt. Framför allt är det den snabba teknella insatser. nikutvecklingen som är kostnadsdrivande, – Medan vi bekämpade talimen det finns en logik bakom detta, menar Med ubåtar och krigsfartyg baner och terrorister rustade Per Olsson. hedrar den kineskiska marinen 60-årsjubileet av grundandet av Kina och Ryssland upp. Nu har – Låt säga att ett nytt stridsflygplan är tio the People’s liberation army navy i väst börjat plöja in pengar igen procent bättre än det gamla, men kostar dubQingdao den 23 april 2009. för att möta nya utmaningar, belt så mycket. Det låter som en dålig affär,

8 Officerstidningen nr.3, 2021

TROTS KINAS VÄXANDE ekonomi

Foto: Försvarsmakten

Foto: TT

HALLÅ DÄR… … kommendörkapten …

Helena Hoffman, ansvarig Philip Bacchus, för denmilitär stora insatschef för Försvars­ konferens inom ramen maktens till Folk­ för NOAK,stöd Nätverket hälsomyndigheten för officerare och anställda kvinnor i Försvarsmakten, → I mars var det ett årsom sedan Försvarsmakten påbörjade ägde rum i december.

stödinsatsen för att bistå ○ Vilket Folkhälsomyndigheten tema hade åretsi konferens pandemibekämpningen. och varför?

Vad – Temat har ni gjort var ”tadet detgångna som en året? man, utmana normer och strukturer”, –Vi har genomfört främst riktat ett som flertal tankeställare storskaliga prevalensför män.

Fokus undersökningar har varit ”den mennya också mannen punktinsatser – vempå ärolika han”,orter. ”militär Exempelvis karriär ur var ettvigenderi Umeå perspektiv” när universitetet och motstånd öppnade mot i höstas jämlikhet och bistod i en militär i 16 694 kontext. provtagningar Vi har av lyftstudenter frågor som och anställda utmanar normer inom loppet och av strukturer två veckor.

men det kan vara just de procenten som avgör utgången i en given stridssituation och det är så de flesta länder har resonerat. Frågan är hur få avancerade Per Olsson plattformar man kan acceptera innan smärttröskeln är nådd. I vissa fall ser vi nu att volymerna är på väg upp igen, säger Per Olsson.

Men att vara överlägset i antal plattformar eller tekniskt avancemang, betyder inte att utgången av en konflikt är given på förhand, konstaterar Per Olsson.

– I rapporten mäter vi råstyrkan precis som den är, men att bara utgå från den kan slå väldigt fel. Det har historien lärt oss. Sett till arméns storlek och materielens kvantitet och kvalitet borde Frankrike stått sig betydligt bättre mot Tyskland under andra världskriget än de gjorde. Det var hur dessa resurser användes som visade sig vara avgörande. / LINDA SUNDGREN

ÄVEN OM SAMTLIGA granskade länder i FOI-rapporten valt att modernisera sin krigsmateriel sedan början av 2000-talet, finns det fortfarande ganska stora åldersskillnader i materiel mellan länderna.

Ryssland har lyckats bibehålla avsevärda materielvoFAKTA lymer genom att uppgradera äldre system, ärvda från Sovjettiden. USA å andra Försvarsekonomisk utblick sida satsar enorma resurser ”Defence economic outlook” är en årlig analys av det på spetsteknologi och har globala försvarsläget som Totalförsvarets forskningsexempelvis långt fler femte institut genomför på uppdrag av regeringen. Inom ramen generationens stridsflygplan för analysen redovisas olika länders militärbudgetar och än någon annan stormakt. vad de väljer att lägga sina försvarspengar på.

○ Vilka → Vilkaområden uppgifterär har viktiga varit för de mest kvinnor utmanande? i Försvarsmak­ ten – just Utmaningarna nu? har framför–allt Som legat en minoritetsgrupp i planeringsfasersom na där utmanar ett flertal maktstruktuolika aktörer ren tvingats i Försvarsmakten, samverka och är fatta de strukturella beslut underoch tidspress. kulturella utmaningarna ständigt prioriterade. → Ni kommer Utrustningsfrågan troligen att är vara återkommande, på plats på Folkhäl­ likaså frågan somyndigheten om kvinnorsåret utveckling ut. Hur och ser uppdraget karriärmöjligheter. ut resten av året? ○ Hur –Vi fortsätter fortsätteratt arbetet? bistå Folkhälsomyndigheten – I år fokuserar vimed på ”kvinplanor nering 40 och år i Försvarsmakten”. logistik, kopplat Vi tillkommer storskalig lyfta provtagning.

FN:s resolution Nästa1325, stora om skede kvinnor blir den i fred och nationella säkerhet, vaccinationsuppsamt själva NOAK-konferensen följningen. Den är ännu som inte fyller fastställd, 10 år. Vimen kommer förmodligen även att inkludera blir det någon andra form myndigheav uppter följning inomkring totalförsvaret vilken effekt i vårt arbete. vaccinet ger. /LINDA /ANNICA SUNDGREN ÖGREN

Officerstidningen nr.3, 2021 9

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Att tjänstgöra i internationella insatser kan vara påfrestande, inte minst men­ talt. Därför är det viktigt med tid för återhämtning mellan insatserna, visar en ny forskningsstudie från Försvars­ maktens veterancentrum.

FORSKNING

Viktigt med återhämtning för vete­raners mående Upprepade internationella insatser med kort återhämtningstid ökar risken för psykisk ohälsa, men i Sverige är kunskapen om tids­ faktorer vid utlandsmissioner begränsad. Det enligt en litteratur­ studie vid Försvarsmaktens veterancentrum.

DEN MÅNGÅRIGA NATO-INSATSEN i Afgha-

q nistan bidrog till att sätta strålkastarljuset

vilotider i internationella insatser som visar att det finns ett samband mellan tiden för återhämtning och veteraners psykiska mående.

– Vi kan med god säkerhet säga att tidsfaktorer har en inverkan på hälsan. Och även om resultaten till stor del är baserade på utländska studier går det att dra vissa generella slutsatser även för svenskt vidkommande, säger Joakim Berndtsson.

på utlandsveteraners psykiska hälsa. I flera länder noterades problem som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest, depressioner och missbruk hos dem som varit iväg. Joakim Berndtsson, forskare vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet och Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), har på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum genomfört en litteratur» Vi kan med god studie om återhämtning och säkerhet säga att tids­ psykisk ohälsa bland veteraner. I juni förra året kom faktorer har en inver­ rapporten Tjänstgörings- och kan på hälsan. «

10 Officerstidningen nr.3, 2021

ENLIGT LITTERATURSTUDIEN

talar mycket för att risken för psykisk ohälsa ökar med antalet insatser. Samma sak gäller för den som snart efter

hemkomsten åker på en ny insats.

– Att möjligheten till återhämtning är viktig för den psykiska hälsan har varit känt länge. Däremot har frågan inte blivit riktigt Joakim Berndts­ omhändertagen i organisationerson na, säger Joakim Berndtsson.

Många länder – däribland Sverige – strävar efter ett 1:2-system med dubbelt så lång tid hemma som borta. Danmark sticker ut med ett 1:6-system medan Kanada förespråkar fyra gånger så lång tid hemma som borta.

– Men det här är ofta rekommendationer och försvarsmakterna har i regel möjlighet att göra avsteg. I slutändan är det organisationens behov som avgör hur ofta en person åker på insats, säger Joakim Berndtsson.

I STUDIEN KONSTATERAS också att rekommenda-

tioner om återhämtning ofta är beslutade på ganska oklara grunder.

– Länder har en tendens att göra som andra i den här frågan, framför allt sådana man samarbetar mycket med. Att det finns en vetenskaplig grund eller djupare kunskap bakom besluten är mer ovanligt.

Litteraturstudien ingår som en del i ett större forskningsarbete om frekvent tjänstgörande personal och veteraners hälsa vid Försvarsmaktens veterancentrum. /LINDA SUNDGREN

Speed magazine pouch 2.0 Passar både för AK4 och AK5.

Våra militära produkter uppfyller alltid FMV´s krav på signaturanpassning och flamskydd. www.snigel.se

Light combat belt 1.0

Oyster pouch 1.0 M

Small dump pouch 1.0

1L Bottle pouch 1.0

/Aktuellt Foto: Försvarsmakten

Antalet livsfarliga inci­ denter ökar på Försvars­ maktens övningsfält

ƀ Allmänhet som tar sig in på Försvarsmaktens övningsområden har blivit ett allt större problem.

Under den senaste tiden har antalet incidenter med obehö­ riga som tagit sig in på övningsoch skjutfält med rådande till­ trädesförbud ökat, rapporterar Försvarsmakten.

– Grunden för tillträdesförbudet är att skydda allmänheten från den farliga verksamhet som vi bedriver när vi övar, säger fanjunkare Lars Unné som arbetar vid Försvarsmaktens skjutfält i Skåne, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

I artikeln påminner myndigheten om att det är viktigt att människor tar Försvarsmaktens varningsskyltar, avspärrningar och anslag på största allvar. När fälten är avlysta råder det alltid tillträdesförbud enligt skyddslagen. /JO

Sverige beställer nya bandvagnar

ƀ Sverige och Försvarets materielverk, FMV, leder en gemensam anskaffning av nya bandvagnar tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, skriver FMV på sin webbplats.

För Sveriges del handlar det om minst 200 nya bandvagnar och den totala ordern väntas omfatta 12 Officerstidningen nr.3, 2021

TREBEFÄLSSYSTEMET

Beslut väntas kring omgalonering Försvarsmakten vill slutföra införandet av trebefälssystemet. En arbetsgrupp på Högkvarteret arbetar nu med att ta fram besluts­ underlag i frågan. Implementeringen kan innebära att vissa NBOofficerare behöver byta personalkategori till specialistofficerare.

DEN 1 JANUARI 2019 infördes trebefälssys-

q temet i Försvarsmaktens organisation

och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av

mellan 500 och 900 fordon. Precis som Sverige använder de övriga länderna i anskaffningsprojektet i dag bandvagnssystem 10.

Nyanskaffningen bygger på den senaste versionen av bandvagns­ system 410 från BAE Hägglunds.

Om arbetet fortgår som planerat kommer den första bandvagnsleveransen att inledas under 2023 och sedan pågå året ut. /LS

officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare.

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvars-

Försvarsmakten vaccinerar egen personal i tre regioner

ƀ Försvarsmakten har efter stödbegäran från tre regioner gått med på att sköta vaccineringen av egen personal. Det är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Blekinge som på så vis vill minska trycket på mottagningarna och

frigöra fler vaccinationstider, skriver Försvarsmakten i en artikel. Vaccineringen kommer att ske i fjärde och sista fasen, som inkluderar alla över 18 år. Regionerna kommer att tillhandahålla vaccinet till Försvarsmakten som sedan ordnar frivillig vaccinering för anställd personal och värnpliktiga. /JO

Foto: Niklas Englund/Försmakten

En arbetsgrupp i Högkvarteret arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till.

makten, enligt överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen, säger han.

PETER TAGESSON ÄR ansvarig för den arbets-

grupp i Högkvarteret som arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till.

Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram olika handlingsalternativ över hur myndigheten åstadkommer detta.

– Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten.

Vi måste förvalta den kompetensen på bästa

sätt för organisationen, genom att löneutveckling för specialistofficerare. Peter de fortsätter som antingen officer Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdieller som specialistofficer, säger rektör: han.

– Försvarsmakten borde se till att det finns Peter Handlingsalternativen som reella möjligheter för specialistofficerare att Tagesson arbetsgruppen har tagit fram utvecklas – både yrkesmässigt och lönemässigt, innefattar bland annat olika typer av överdet har man inte lyckats med sedan 2008. Men gångsutbildningar. De tittar också på eventuelgör man den läxan först blir det ju attraktivt att la undantag och vilka som inte vara specialistofficer och rim» För individen ska omfattas, där åldersläge är ligen borde det leda till att fler innebär det möjlig­ en faktor. väljer att frivilligt byta spår, – Vi måste göra individuella säger Peter Löfvendahl och til�heter till kompe­ bedömningar på lokal nivå lägger: tensutveckling och med centrala stödverktyg för – Tvång leder sällan till något en större palett till att ta reda på vad individen har befattningar. « gott och vi vet, genom vår medför potential och vilja, både lemsundersökning om trebevad gäller kompetensutveckling men också var fälssystemet, att vi har våra medlemmar med man geografiskt vill arbeta. Beroende på vad oss i den här frågan. dessa bedömningar ger oss så kommer vi förArbetsgruppens resultat och förslag ska snart hoppningsvis att se var den här individen ska föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. I börplaceras in i organisationen och på vilken nivå. jan av maj ska ÖB fatta beslut i frågan om när treVad finns det för personliga incitament för befälssystemet för alla befälskategorier ska vara den enskilde att omgalonera sig? infört och hur implementeringen ska gå till. /JOSEFINE OWETZ – En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla Läs en längre intervju med Peter kompetensutveckling i djup och bredd. För indiTagesson på Officerstidningen.se viden innebär det möjligheter till kompetensutveckling och en större palett till befattningar.

Hittills har byte av persoFAKTA nalkategori skett genom frivillighet. Officersförbundet har uttryckt farhågor om att FörTrebefälssystemet svarsmakten ska börja genom2008 införde Försvarsmakten tvåbefälssystemet med föra tvingande byten av grad officerare och specialistofficerare. I samband med inföbland NBO-officerare som är randet av GSS skapades ytterligare en befälskategori i placerade på specialistofficersform av gruppbefäl. 2016 definierades trebefälssystebefattningar. Förbundet eftermet. 2018 beslutades om implementering av trebefälslyser också tydligare utvecksystemet i Försvarsmakten (exklusive Högkvarteret) och lingsmöjligheter och bättre vilka militära befattningar som är OR respektive OF.

34

Så många miljoner har Riksbankens jubileumsfond tilldelat ett pro­ jekt som ska kartlägga förlista örlogsfartyg i Stockholms skärgård.

Det rapporterade Dagens nyheter om den 8 mars. Beloppet är det hittills största som tilldelats den här typen av projekt. Enligt Leos Müller, professor vid Historiska institutionen på Stockholms uni­ versitet som ska projektleda forskningsarbetet, rör det sig om cirka 750 skeppsvrak som ska kartläggas.

Officerstidningen nr.3, 2021 13

TREBEFÄLSSYSTEMETS NEGATIVA PÅVERKAN

Försvarsmaktens kommentar:

En av frågorna i Officersförbundets medlemsundersökning om trebefälssystemet. Frågan löd: ”Hur ställer du dig till följande påståenden om förändringens påverkan? Den riskerar att leda till…”

Bas: 2 862 intervjuer (tillfrågade är medlemmar i Officersförbundet).

Officer Specialistofficer Samtliga

61% 55%

53%

46%

46%

50%

38%

30%

32% Källa: Officersförbundet

52%

Försämrad löne­ utveckling för berörda

44%

Lägre status för berörda

32%

37%

37%

Lägre status för de som är utbildade till specialistofficer

Avhopp

37%

Mindre inflytande för berörda

Överste Peter Tagesson, chef för planerings­ sektionen vid Ledningsstabens personalav­ delning på Högkvarteret, hur ser du på resul­ taten i Officersförbundets medlemsunder­ sökning?

– Resultaten var inte överraskade, utan förstärkte vår egen bild och kunskap från linjen.

Det som var extra bra och viktigt var att den gav en fördjupad och konkret bild kring vår egen potentialdel. Den gav också ytterligare problemställningar till varför folk var positiva eller negativa till trebefälssystemet, vilket kan stödja vår kommunikation framåt.

Har Försvarsmakten varit tillräckligt tydlig med att förklara både för den enskilde och organisationen vad detta innebär?

– Jag tror att vi i de stora förändringarna som har varit de senaste åren har lagt mycket fokus på att genomföra dessa, som att återaktivera värnplikten, ta fram underlag till kommande försvarsbeslut och att tillväxa. Vi har tagit för givet att vi har ett trebefälssystem som ligger och fungerar. Men den lokala nivåns kunskap om trebefälssystemet är definitivt lägre än vad vi trodde. Vi har behov av att förnya kommunikationen kring trebefälssystemet.

MEDLEMSUNDERSSÖKNING

NBO-officerare är kritiska till byte av grad Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positi­ va effekter för Försvarsmakten, visar en medlemsundersökning.

FÖRSVARSMAKTEN ARBETAR MED att slut-

q föra övergången till trebefälssystemet.

tiva till trebefälssystemet förväntar sig i liten utsträckning själva beröras av systemet

Med anledning av kommande beslut har Officersförbundet genomfört en medlemsunderAV SVAREN FRAMGÅR också att en tredjedel av sökning för att ta reda på medlemmarnas uppde som deltagit i undersökningen tror på lägre fattning om trebefälssystemet – och hur de vill status för specialistofficerarna om det blir en att förbundet ska agera i frågan. obligatorisk omgalonering.

Nära 3 000 av förbundets medlemmar deltog – Det är allvarligt om trovärdigheten för hela i undersökningen och ungefär hälften av dem trebefälssystemet skadas. Risken är att Förtror att övergången riskerar att leda till en försvarsmakten därmed biter sig själva i svansen. sämrad löneutveckling. Av de Man vill ha ordning och reda, » Det är allvarligt officerare som kan komma men skapar samtidigt onödiga om trovärdigheten att beröras av en omgalonespänningar inom officerskåför hela trebefäls­ ring är nio av tio kritiska till ren, säger Officersförbundets förändringen. De som är posiordförande Lars Fresker i ett systemet skadas. « 14 Officerstidningen nr.3, 2021

videoklipp på förbundets Youtube-kanal. ”Jag har dokument som säger att jag är utnämnd till officer. Detta i kombination med över 30 år i yrket gör att det känns som att bli spottad i ansiktet”, skriver en officer som har svarat på undersökningen. En annan skriver att: ”Det uppfattas som vår utbildning och tiden vi lagt på den inte är värt något längre.

Min grad är jag stolt över, det är en del av min identitet”.

MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN VISAR OCKSÅ att kän-

nedomen brister bland medlemmarna om vad slutliga övergången till trebefälssystemet innebär. En av fyra medlemmarar kände inte till förändringen att vissa officerare kan tvingas byta tjänstegrad och personalkategori.

I slutet av mars höll Officersförbundets förbundsstyrelse ett extra styrelsemöte med anledning av resultatet i medlemsundersökningen. Mötet mynnade ut i ett råd till Försvarsmakten. Huvudbudskapet i förbundets rekommendation till ÖB är att Försvarsmakten även fortsättningsvis bör låta det vara frivilligt att omgalonera sig.

– De här individerna fortsätter att leverera effekt, varje dag, oavsett vilken grad de har. Att tvinga dem att omgalonera sig är ingen framkomlig väg och jag skulle blir mycket förvånad om ÖB väljer den, säger Lars Fresker. /JOSEFINE OWETZ

/Aktuellt Gotland stärker luft­ värn med robotsystem ur materielreserven

ƀ Genom återtagande av luftvärnets medelräckviddiga robotsystem 23, stärker P 18 på Gotland luftvärnsförmågan. Det skriver

Försvarsmakten på sin webbplats. Robotsystem 23 började utvecklas under 1990-talet och levererades under tidigt 2000tal.

Ett förband utbildades vid Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halm-

stad men infördes aldrig på grund av omställningen till insatsförsvar och utrustningen hamnade i materielreserven.

Nu har systemet alltså åter aktiverats och ska placeras på Gotland. /LS

Foto: Istock

Resultaten i studien är baserade på intervjuer med 23 personer som arbetar som tjänsteman i beredskap vid Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap, regio­ ner och länsstyrelser.

JÄMSTÄLLDHET

Kvinnodominerade arbetsplatser diskrimineras Arbetsplatser som domineras av kvinnor får mindre inflytande när de samverkar med andra organisationer och myndigheter inom krisberedskapssektorn. Det visar en ny stu­ die från Försvarshögskolan.

ENLIGT STUDIEN ÄR den här typen av

q strukturella problem särskilt tydliga

inom regionerna som har en hög andel kvinnlig personal.

– Den här exkluderingen visar sig bland annat genom att de kvinnodominerade yrkesgrupperna tilldelas mindre resurser och inte får vara med och tycka till om arbetet trots sin betydelse i samhället, säger Aida Alvinius universitetslektor i ledarskap vid Försvarshögsko-

lan i en artikel på FHS webbplats.

Forskarna för fram militärisering som en av orsakerna bakom problemen.

– När Försvarsmakten trappade ned sin verksamhet från slutet av 1990-talet rekryterades militär personal till den civila krishanteringssektorn. Förtroendet för uniformerad personal växte och har resulterat i ett ökat tolkningsföreträde och utrymme för den här yrkesgruppen, på bekostnad av civila tjänstemän, säger hon. Även maskulinisering uppges påverka exkluderingen genom att manligt kodade sociala roller förstärkas i en akut situation och att krishantering tenderar att mestadels ses ur ett manligt perspektiv. /LINDA SUNDGREN

Förtroendet för Försvars­ makten ökar kraftigt

ƀ Den andel av befolkningen som har ganska eller mycket stort förtroende för Försvarsmakten har gått från 36 procent 2016 till 63 procent i år. Det enligt årets förtroendebarometer som genomförs av Kantar Sifo och som mäter allmänhetens tilltro till institutioner, politiska partier, massmedier och företag. Högst är förtroendet för sjukvården som ökar 19 procentenheter och nu har förtroende hos 81 pro­ cent av svenskarna. Ingen annan i undersökningen uppvisar dock en sådan kraftig förtroendeök­ ning som Försvarsmakten. /LS

»Det är med stolthet som jag har tackat ja till att fortsätta som överbefälhava­ re. Jag ser fram emot att fortsätta jobba i en försvarsmakt som präglas av fram­ åtanda. Vi har med försvarsbeslut 2020 förutsättningar att ta ytterligare kliv för att möta omvärl­ dens krav och fortsatt vara ett aktivt för­ svar.« Överbefälhavare Micael Bydén på Försvarsmaktens webbplats om att regeringen den 1 april för­ längde hans tjänsteför­ ordnande med ytterligare tre år. Därmed blir han den första ÖB på drygt 25 år som får sitta längre än sex år, enligt uppgift från Sveriges radio.

Tema: Xxxx

T 16 Officerstidningen nr.3, 2021

Tema På tio år ska Försvarsmakten tillväxa med fem nya regementen och en flygflottilj, runt 36 000 individer och flera nya materielsystem. Dessutom utreds möjligheten att återetablera ett gränsjägarförband på Nordkalotten inför kommande försvarsbeslut. Tillväxten skapar framtidstro samtidigt som organisationen står inför omfattande utmaningar med ett långvarigt kompetens­ underskott och tidskrävande infrastrukturprojekt.

Tillväxt texter: Linda Sundgren, Josefine Owetz & Maria Widehed illustration: Björn Öberg

Historisk upprustning med tajt tidsplan.

18

”Nu är det bråttom” – tillväxten granskas i ny FOI-rapport.

24

För få bitar i Försvarsmaktens personalpussel.

26

”Försvarsmaktens personalförsörjning är avgörande”.

36

Officerstidningen nr.3 2021 17

Tema: Tillväxt

Historisk upprustning MED TAJT TIDSPLAN

Försvarsmaktens stora utmaning är att takta personalökningen med upprättandet av ny infrastruktur och tillförsel av materiel, enligt produktionschef Johan Svensson. Försvarsmakten är också på väg in i en ny organisation med en tydligare uppdelning mellan grund- och krigsorganisation.

E

text: Linda Sundgren fter decennier av nedskärningar befinner sig Försvarsmakten i den mest omfattande tillväxtfasen sedan 1950-talet. Redan i höst ska den svenska flaggan hissas på fyra återetablerade regementen och en flygflottilj och om ytterligare fyra år invigs ännu ett regemente. Krigsorganisationen ska växa från dagens cirka 62 000 individer till runt 98 000 år 2030 – majoriteten av dem värnpliktiga – och ny materiel är på väg in. Det är mycket som ska genomföras på relativt kort tid där långsamma processer med miljötillstånd för skjut- och övningsfält liksom bygglov kan göra det svårt att hinna få allting på plats inom angiven tidsram. Försvarsmaktens produktionschef, generallöjtnant Johan Svensson, håller med om att tidsplanen är tajt i vissa delar, men säger samtidigt att förutsättningarna skiljer sig markant mellan de olika etableringsorterna.

– De nya regementen som Försvarsmakten föreslagit sedan tidigare: Amf 4 i Göteborg, F 16 i Uppsala och K 4 i Arvidsjaur har vi planerat för i två års tid även om arbetet accelererat under senare tid. På de här orterna finns redan betydande verksamhet. Hade startläget varit noll hade en etablering Q4 inte varit möjlig, säger han. Övriga tre regementen: Dalregementet, I 13, i Falun, Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå och Östersund samt Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn med

18 Officerstidningen nr.3, 2021

övningsfältet i Villingsberg, är uppkomna ur politiken. Även här finns delvis redan pågående verksamhet, som i Falun genom Dalaregementsgruppen samt i Östersund och vid Villingsbergs skjutfält. I Sollefteå och Kristinehamn är utgångsläget däremot ett annat med avsaknad av såväl personal som infrastruktur.

– Det kommer se väldigt olika ut när regementena invigs.

Vissa, som F 16 och Amf 4, kommer ha en hög grad av uppfyllnad medan det i Sollefteå kanske finns två tre individer med skrivbord i en inhyrd lokal. Även om det innebär en del kostnader relativt den låga effekten ut i Sollefteå bedömer vi det som rimligt att etablera I 21 under innevarande år, utifrån den politiska viljan och vår förmåga, säger Johan Svensson.

DET REGEMENTE SOM enligt tillväxtplanen blir sist ut att star-

ta upp verksamhet är A 9 i Kristinehamn. Här finns varken övningsfält (utöver Villingsberg fyra mil bort) eller andra faciliteter samtidigt som den planerade verksamheten är mer omfattande än den i exempelvis Sollefteå.

– I Kristinehamn börjar vi från noll. Här finns ingen infrastruktur, ingen personal, inga administrativa lokaler, inga byggnader för att hysa värnpliktiga, inga förråd och så vidare. Det är därför vi sagt att det dröjer till sent i försvarsbeslutsperioden innan vi kan starta upp där.

Men varje nytt regemente kommer också att ha ett

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

»Det kommer se väldigt olika ut när regementena invigs.

Vissa, som F 16 och Amf 4, kommer ha en hög grad av uppfyllnad medan det i Sollefteå kanske finns två tre individer med skriv­ bord i en inhyrd lokal.« Försvarsmaktens produktionschef, generallöjtnant Johan Svensson

Tema: Tillväxt

fadderförband med en fullt uppbyggd stab att luta sig mot, säger Johan Svensson.

Enligt senaste försvarsbeslutet ska de nya regementena vara etablerade senast 2025 och nå full kapacitet mellan 2026 och 2030. Infrastruktur, personal och materiel ska tillföras succesivt under tiden verksamhet pågår och enligt Johan Svensson är det just att sammanfoga de olika delmängderna vid rätt tidpunkter som blir den stora utmaningen. För att kunna ta emot personal krävs lokaler medan skjutbanor, övningsfält och materiel är nödvändigt för att bedriva verksamhet. Den typen av etableringar inbegriper också ofta långa ledtider och beslut som till stor del ligger utanför Försvarsmaktens kontroll, men när de första värnpliktiga anländer måste allting vara på plats.

– Listan över vad som behövs för att bedriva värnpliktsutbildning är jättelång och om någon av dessa förutsättningar, som exempelvis tvättbyten, inte är på plats när de värnpliktiga kommer blir det inte bra. Det kan leda till ett dåligt varumärkesbyggande för regementet som på sikt kan få svårt att rekrytera, säger Johan Svensson.

mycket arbete. Nu skapar vi typförband inom krigsorganisationen där en mekaniserad bataljon ska se likadan ut på alla platser. Det kommer göra det enklare att planera personal och materiel, säger Johan Svensson.

Samtidigt som verksamheten blir mer standardiserad ska försvarsgrenschefer och förband ges större handlingsutrymme.

– Försvarsgrenscheferna kommer att få större frihet att organisera sig i vardagen med ett antal förband i hög beredskap, och det är där de stående förbanden kommer in. Här kommer de lokala cheferna få mer att laborera med än de har i dag, Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef säger Johan Svensson.

LISTAN ÖVER VAD SOM BEHÖVS FÖR ATT BEDRIVA VÄRNPLIKTSUTBILDNING ÄR JÄTTELÅNG.

VID HÖJD BEREDSKAP kommer delar av grundorganisationen

upphöra och övergå i krigsorganisationen. Vilka dessa delar är kommer variera mellan organisationsenheterna, men det kan exempelvis handla om skolor vars verksamhet prioriteras ned vid höjd beredskap. Officerarna som tjänstgör vid skolan ska istället övergå i något av de mobiliserande förbanden. Ramarna för Försvarsmaktens nya organisation är satta, men fortfarande återstår arbetet med att utveckla målbilder liksom beslut om fördelningen mellan stående och mobiliserande förband. Försvarsgrens- och stridskraftscheferna har fått i uppdrag att ta fram en mer detaljerad organisation inom respektive försvarsgren och det arbetet ska redovisas under våren.

– Nästa steg blir sedan att utse cheferna för de nya regementena. Det hoppas vi ska kunna ske innan sommaren, säger Johan Svensson.

Förmågemässigt kommer tillväxten och organisationsförändringarna leda fram till att Försvarsmaktens två mekaniserade brigader omorganiseras. Dessutom har arbetet med att sätta upp en tredje brigad inletts vid Södra skånska regementet P 7 utanför Lund. På Revingehed har infrastruktursatsningar

PARALLELLT MED ÅTERETABLERING och tillväxt går Försvars-

makten in i en ny organisation. Med den följer en tydligare uppdelning mellan grundorganisation och krigsorganisation som ska genomföras succesivt fram till den 1 januari 2023. Organisationsförändringen är en konsekvens av omställningen till nationellt försvar liksom den kraftigt ökande mängden värnpliktiga. Grundorganisationen består av regementen och flottiljer med stående förband och produktionsenheter, exempelvis grundutbildningsenheter, med anställd personal. I krigsorganisationen finns, förutom de stående förbanden, mobiliserande förband med en stor del reservofficerare och pliktpersonal som kallas in vid höjd beredskap samt hemvärnsförband. Andelen stående förband kommer bli något högre inom marinen och flyget än i armén.

– Vi gör det här framför allt för att underlätta för oss själva. I dag genomförs cirka 15 000 förändringar om året i olika befattningar för att de ska passa våra behov, vilket kräver väldigt

2000

2003 Västernorrlands regemente, I 21, läggs ner.

Dalregementet, I 13, läggs ner.

20 Officerstidningen nr.3, 2021

Bergslagens artilleri­ regemente, A 9, läggs ner.

Upplands flygflottilj, F 16, läggs ner.

2004

Norrlands dragon­ regemente, K 4, läggs ner.

Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, läggs ner.

40 0 0

0

PERSONALTILLGÅNG PER KATEGORI OCH ÅR

Källa: Försvarsmakten

40 000

35 000

25 000

av omfattande pensionsavgångar, blir antalet specialistofficerare fler. Den i särklass störst­a personalökningen kommer att ske bland de värnpliktiga. Utöver militär personal förväntas också antalet civilanställda fortsätta öka.

0

Försvarsmaktens prognos för personal­ utvecklingen inom organisationen de kommande tio åren, fördelat på olika militära personalkategorier. Medan antalet officerare väntas minska under perioden, främst på grund

25 0 0

30 000

20 000

12 0 0

0

15 000

0

0

0

5 00

5 00

5 00

0

6 50

0 5 10

0 0

3 50

0

2 50

2 20

5 50

0

0 0 3 45

4 50

0 4 70

5 000

5 30

0 5 50

5 90

0

0

10 000

0 2021

2025

2030

Officerare

2021

2025

2030

Specialistofficerare

2021

påbörjats och i sommar ska en ny utbildningshall – som fördubblar utbildningskapaciteten av tyngre fordon – driftsättas. Under året tillförs också en ny kasern för 240 värnpliktiga. I Stockholm etableras en halv motoriserad brigad och förbanden på Gotland ska förstärkas med en lokalförsvarsskyttebataljon. Den förstärkning på artillerisidan som ska ske genom återupprättandet av A 9 i Kristinehamn kommer inledningsvis att omhändertas av P 4 i Skövde.

– Redan i höst kommer vi att påbörja artilleriutbildning i södra Sverige för att få den effekt vi söker. Det blir ett viktigt tillskott till vår förmåga, säger Johan Svensson.

PERSONELLT HANDLAR TILLVÄXTEN framför allt om utökade värnpliktskullar, från dagens 5 000 till 8 000 år 2025. Även antalet yrkesofficerare och anställda soldater ska bli fler liksom mängden civilanställda. I vilken takt personalökningen kommer att ske beror i första hand på ekonomin, säger Johan Svensson.

– När det gäller civila är tillväxttakten enbart en ekono-

2021

2025

2030

2021

Reservofficerare

2025

2021

2025

2030

GSS/T

2021

2025

2030

Värnpliktiga

misk fråga. Finns löneutrymmet kan vi anställa. Med GSS/K är det i princip samma sak. Men tittar vi på tillväxten av officerare handlar det inte i första hand om ekonomi utan i vilken takt vi klarar av att utbilda. Och då pratar vi inte bara grundutbildning utan också om att de ska hinna tillgodogöra sig tillräcklig yrkeserfarenhet inom utbildningssystemet.

ATT ALLT FLER söker sig till officersutbildningen har lett till mer optimistiska prognoser för tillväxten av yrkesofficerskåren som väntas öka från 9 350 till 10 000 år 2030.

– Vi har kunnat öka antalet officerare i våra prognoser både mot 2025 och 2030, även om vår bedömning är att vi ändå hade velat ha ytterligare några fler officerare på totalen, säger Johan Svensson.

Det anställningsförfarande som på grund av besparingsskäl infördes förra året, där förbanden var tvungna att gå via Högkvarteret och söka tillstånd för att få anställa ny personal, har hävts.

– Ja, nu beslutar förbanden själva om anställning

Sommaren: Under sommaren kommer en ny utbildningshall som fördubblar utbildningskapaciteten på tyngre fordon att invigas vid Revingehed. 2022 ska en ny kasern för 240 värnpliktiga att stå klar, vilket innebär en avsevärd ökning av förläggningskapaciteten – allt viktiga förutsättningar när P 7 sätter upp en ny mekaniserad brigad.

Hösten: Skaraborgs regemente, P 4, etablerar under hösten 2020 artilleri­utbildning i södra Sverige.

2030

GSS/K

Fjärde kvartalet: Amf 4, I 21, K 4, F 16 och I 13 återinvigs.

2022

Januari: Artilleriregementet, A 9, i Boden föreslås byta namn till Bodens artilleriregemente, A 8, den 1 januari.

Januari: Amfibieregementet, Amf 1, föreslås från och med den 1 januari byta namn till Stockholms Amfibieregemente, Amf 1.

Officerstidningen nr.3 2021 21

Tema: Tillväxt Xxxx

2022

Västernorrlands regementes utbildningsverksamhet planeras att genomföras perioden 2022–2023, initialt i befintliga lokaler i Östersund. Parallellt sker nybyggnation av permanenta lokaler i både Sollefteå och Östersund. De beräknas stå klara 2028–2029. Från och med 2024 beräknas utbildningsverksamhet kunna påbörjas även i Sollefteå.

22 Officerstidningen nr.3, 2021

2023

Nybyggnationer till I 13 bedöms kunna påbörjas, med färdigställande 2027–2028.

INOM MARINEN SKA befintliga korvetter halvtidsmodifieras

och utrustas med nya luftvärnsrobotar, nya sjömålsrobotar och torpedsystemet 47. Anskaffningen av nya korvetter ska inledas, något som marinchefen länge efterfrågat. Den första ubåten i Blekingeklassen (A 26) planeras att levereras under innevarande försvarsbeslutsperiod. Flygvapnet tillförs Jas 39 E med ny kvalificerad ammunition och ny spaningskapsel. Transportflygplan TP 84 Hercules ska uppgraderas och moderniseras och helikopter 14-systemet får en förstärkt förmåga att jaga ubåt. Därutöver köps mängder med olika fordonstyper in och ny ammunition införskaffas på bredden.

– Det är en betydande tillväxt på materielsidan. Inom några år handlar det om nära nog en fördubbling jämfört med i dagens nivå, sett i ekonomiska termer, säger Johan Svensson.

För att kunna ta emot materiel och personal krävs också ett antal nya byggnader i form av fordonshallar, administrativa lokaler, utbildningssalar, förråd, logement och så

2024

Nybyggnationer vid A 9 bedöms kunna påbörjas med färdigställande 2029–2030.

KOSTNAD ANSKAFFNING MATERIEL OCH ANLÄGGNINGAR, MILJONER KR 5 000

4 270 4 270

4 270 4 270 4 270 4 270 4 270

4 000 3 698

3 309 3 000

2 977 2 824

2 000 2020 2021 2022 Utfall Prognos Plan

Följande för­ band blir fadder­ förband åt de nya regementen som ska åter­ etableras: • I 19 blir fadder åt I 21 • Livgardet blir fadder åt I 13 • A 9 (blivande A 8 i Boden) blir fadder åt A 9 i Kristinehamn • Amf 1 blir fadder åt Amf 4

2024

Återinvigning av A 9.

2023 Plan

2024 Plan

2025 Plan

2026 Plan

2027 Plan

2028 Plan

2029 Plan

2030 Plan

vidare. Det enda regemente som inte planerar för vare sig nya övningsfält eller byggnader är F 16 i Uppsala, där det nästan uteslutande handlar om en omfördelning av befintlig personal i befintliga lokaler. I Göteborg och Falun finns viss infrastruktur på plats, men den kommer att behöva utvidgas för att möta de växande utbildningsvolymerna. I Kristinehamn och Sollefteå behöver man bygga nytt och hur lång tid det kommer att ta är oklart. Rapporten ”Nu är det bråttom”, som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, publicerade i februari, pekar på flera svårigheter i samband med nybyggnationer (se artikel på nästa uppslag). Främst handlar det om utdragna bygglovsprocesser och överklaganden av beslut. De återetablerade regementena ska nå full kapacitet 2026–2030, men enligt FOI-rapporten kommer den permanenta infrastrukturen sannolikt inte kunna tas i bruk förrän runt 2030. Det ska sedan taktas med tillförsel av personal och materiel.

– Infrastrukturen är en stor del i hela det pussel som ska läggas. Vi kommer att lösa det genom en kombination av att hyra befintliga lokaler, köpa

2030

Den skånska brigaden ska vara klar.

2030 ska man ha gått från dagens två bataljoner till tre bataljoner och flera brigadkompanier. Totalt över 6 000 soldater och officerare.

Officerstidningen nr.3 2021 23

Källa: Försvarsmakten

av personal igen, säger Johan Svensson.

I Försvarsmaktens budgetunderlag 2022 pekar myndigheten på vissa risker kopplade till personalförsörjningen.

Bland annat flaggas det för att militär personal kan komma att lämna Försvarsmakten om det blir aktuellt med längre kommenderingstider för att personalförsörja förband på flera orter. Det är dock ingenting som Johan Svensson uppfattar som något stort problem.

– Nej, den risken ser jag inte. Rörlighet är något vi inom Försvarsmakten är vana vid och det kommer att vara på marginalen som vi med tvång kommenderar någon, säger han.

Utöver personaltillväxt och ny infrastruktur väntas också en tillväxt av materiel under kommande år. Inom armén planeras för luftvärnssystemet Patriot och ett nytt pansarvärnsrobotsystem för de motoriserade skyttebataljonerna.

En obemannad luftfarkost för spaningsuppdrag ska tillföras och anskaffningen av ett nytt eldhandvapenssystem ska återupptas. Enligt Försvarsmaktens materielförsörjningsplan från 2014 skulle ett nytt eldhandvapen levererats redan 2019 och ersatt delar av AK 5-systemet och AK 4B, men tidsplanen har flyttats fram flera gånger i brist på pengar. Men nu ska det alltså bli av.

– Ja, det arbetet kommer att återupptas inom ett par tre år. Vi räknar med att ha ett nytt eldhandvapen på plats innan 2030, säger Johan Svensson.

Tema: Tillväxt text: Linda Sundgren

befintliga lokaler, köpa mark och bygga nya lokaler. Det går betydligt snabbare att hyra in lokaler än att bygga nytt, men det kostar också mer och vi måste hitta långsiktigt hållbara lösningar, säger Johan Svensson.

En annan fråga som FOI lyfter i sin rapport är Försvarsmaktens behov av miljötillstånd för skjut- och övningsfält.

Johan Svensson menar att det redan i dag finns tillräckliga miljötillstånd i Göteborg, Falun, Östersund och Sollefteå.

Kristinehamn saknar anslutande övningsfält men där planerar Försvarsmakten att använda övningsfältet med tillhörande miljötillstånd i Villingsberg och komplettera genom överenskommelser med de civila skjutbanor som finns i Kristinehamn.

– Det går säkert att hitta en lösning där, säger han. Att vi inte har något övningsområde i Kristinehamn är däremot lite mer utmanande, även om övningsområdet i Villingsberg täcker stora delar av våra behov.

Att vissa av de befintliga miljötillstånden, som exempelvis det i Sollefteå, är gamla och inte prövade mot dagens lagstiftning kan leda till problem, enligt FOI:s rapport.

– Det finns säkert fog för det FOI skriver, men eftersom de flesta av våra miljötillstånd är gamla är det här snarare ett problem för Försvarsmakten som helhet än specifikt i Sollefteå, säger Johan Svensson.

Men finns det inte en risk att miljötillståndet i exempelvis Sollefteå ifrågasätts när ett övningsfält som inte använts på många år återupptas?

– Kanske, men jag upplever folkförankringen i Sollefteå som mycket stark och det finns en stor uppslutning för återetableringen. Det är möjligt att situationen är densamma i Kristinehamn men där har jag inte varit ännu.

Pågående tillväxt kommer att märkas av i så gott som hela Försvarsmakten, konstaterar produktionschefen. Den kanske mest påtagliga förändringen ute på förbanden blir den kraftigt ökande volymen av värnpliktiga, men även de större kullarna på Officersprogrammet och specialistofficersutbildningarna blir kännbara.

– Det kommer bli avsevärt många fler nyutexaminerade officerare ute på förbanden. Det innebär ett tillskott av personal men också att det blir fler som har ett behov av att få tillgodogöra sig praktiska yrkeskunskaper ute på förbanden, säger Johan Svensson.

Nu är det bråttom – tillväxten granskas i ny rapport

Bygglov och miljötillstånd är tidskrävande processer vid återetableringen av regementen och den permanenta infrastrukturen kommer förmodligen inte vara på plats förrän runt 2030. I rapporten ”Nu är det bråttom” pekar Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, på flera tidskritiska moment som kan komma att påverka tillväxtmålen.

I STUDIEN HAR forskare vid FOI studerat återetableringen

q av regementena i Kristinehamn, Falun och Sollefteå -

inklusive Östersund - och bedömt anläggningstiden utifrån ett infrastrukturperspektiv. Med hänvisning till bygglovsprocesser och miljötillstånd drar rapportförfattarna slutsatsen att det kommer ta någonstans mellan fem och tio år att få den permanenta infrastrukturen på plats. Det ska ställas mot totalförsvarsbeslutet med krav på etablering av nya regementen 2021-2025 med full kapacitet 2026-2030.

– Tidsplanen är väldigt ambitiös och med tydliga tidsspann. Troligen kommer infrastrukturen vara på plats närmare 2030 snarare än 2026. Det kan vara bra för Försvarsmakten att ha med sig i planeringen av övriga delar av verksamheten så att förväntningarna blir realistiska och motsvarar verkligheten, säger Maria Ädel, forskare vid FOI som lett arbetet med studien.

En av flaskhalsarna i upprättandet av infrastruktur är bygglovstillstånd. Bygglovsärenden hanteras i respektive

LÄGESKOLL ARMÉN

»Finns redan många intresseanmälningar till nya orterna « Överste Ronny Modigs, arméstabens införandeledare för de nya organisationsenheterna.

Vilka frågor arbetar du med?

– Det är väldigt brett, men man kan sammanfatta det med att en väldigt stor fråga givetvis handlar om den infrastruktur som vi behöver få på plats. En 24 Officerstidningen nr.3, 2021

annan är personalfrågan och hur vi ska personalförsörja de olika förbanden. Personaltillgången kommer att vara en särskild utmaning de kommande åren, speciellt på de orter där vi inte

har någon personal alls i dag.

Hur märker gemene anställd inom armén av verkställandet av försvarsbeslutet tror du?

– Jag hoppas att man går runt och funderar på hur man själv kan bidra till den här tillväxten på bästa sätt, oaktat om det är på hemmaplan eller om man vill hjälpa till på något nytt regemente.

Min uppfatt-

Foto: Försvarsmakten

ning är att många vill bidra. Det finns redan många intresseanmälningar, både bland nuvarande personal som vill flytta till någon av de nya orterna men också tidigare anställda officerare som nu vill komma tillbaka till Försvarsmakten.

Hur planerar ni att fördela personalen mellan förbanden?

kommun och är ofta omfattande och tidskrävande processer med möjligheter till överklaganden. I FOI-rapNu är det bråttom! porten lyfts återetableringen av P 18 på Gotland fram som exempel.

Beslutet om en permanent stridsgrupp på ön fattades i juni 2015 och fortfarande är inte alla permanenta byggnader färdigställda. Detta trots att Försvarsmakten slapp kravet om upprättande av detaljplan på Gotland, något som annars brukar ta minst 1,5 och 4 år. Finns det dessutom konkurrerande intressen kan det ta fem år eller mer innan en detaljplan är på plats.

– På Gotland slapp man kravet på detaljplan men det var gränsfall. Sannolikt kommer det att behövas detaljplaner på de orter där man nu ska bygga nytt, säger Maria Ädel.

En studie om infrastrukturförsörjning under Försvarsmaktens tillväxt 2021-2030

Maria Ädel, Herman Andersson och Ulf Jonsson

FOI-R--5114--SE

Februari 2021

10 år

Så lång tid kan en miljötillståndsprövning för ett skjut- eller övningsfält ta. På flera av de regementsorter som nu återetableras finns redan miljötillstånd, men det går inte att utesluta att miljötillståndsprövningar ändå måste ske. En majoritet av Försvarsmaktens miljötillstånd är gamla och inte prövade mot dagens miljölagstiftning.

Försvarsmakten kan även vilja förändra övningsverksamheten vilket också kräver nya miljötillstånd.

vissa på förhand givna steg som måste följas. Försvarsmakten har i sitt budgetunderlag föreslagit vissa regellättnader för att EN ANNAN TIDSKRITISK faktor under tillväxten är miljötillstånd snabba på den byråkratiska hanteringen vid tillståndsgivning för skjut- och övningsfält. Att få utökade eller nya miljötilloch därmed underlätta tillväxten. Bland annat vill man ha stånd är ofta omfattande processer där ett stort antal frågor en ändring i miljöbalken som gör att kravet om yttrande från kopplade till människor, djur och natur ska utredas. Enligt domstolen tas bort så att ärenden kan överlämnas direkt till FOI-rapporten tar det i normalfallet mellan sju och tio år regeringen för avgörande. Totalförsvarets forskningsinstitut att få ett miljötillstånd på plats. På de orter rekommenderar i sin rapport en mer strate» ETT ALTERNATIV FÖR där Försvarsmakten nu ska återetableras gisk styrning av infrastrukturinvesteringar ATT KOMMA PÅ PLATS finns redan vissa miljötillstånd, men enligt som är mindre detaljerade och där flera ramFOI-rapporten går det inte att utesluta att mil- TIDIGARE ÄR ATT BYGGA beslut ska kunna fattas vid ett och samma tillBARACKER ELLER HYRA fälle. Ett annat sätt att hantera de långdragna jötillstånden kommer att behöva omprövas.

– I exempelvis Sollefteå är miljötillståndet tillståndsprövningarna är att hitta tillfälliga IN SIG I BEFINTLIGA från 1994. Sedan dess har miljöbalken införts LOKALER, SOM MAN lösningar medan de juridiska processerna har i miljölagstiftningen och tillståndet är heller GJORDE PÅ GOTLAND . « sin gång. inte prövat mot EU:s lagstiftning. Försvars– Ett alternativ för att komma på plats tidimakten kan också vilja utöka verksamheten på skjutfälten gare är att bygga baracker eller hyra in sig i befintliga lokaler, eller ha en annan typ av verksamhet och det kräver också som man gjorde på Gotland. Men den typen av temporära nya miljötillstånd. Det är viktigt att se över detta tidigt i lösningar innebär merkostnader som måste tas ställning till. processen eftersom miljötillstånden är gränssättande för För miljötillstånden finns en möjlighet att ansöka om ett verkövningsverksamheten, säger Maria Ädel. ställighetsförordnande för att kunna öva under tiden Hon konstaterar också att processerna kring bygglov och som miljöprövningsprocessen pågår, men det är inte miljötillstånd inte går att runda eller skynda på. De följer självklart att ett sådant godkänns, säger Maria Ädel.

– Vi har inget annat sätt inledningsvis än att använda intresseanmälan som metod, och genom att göra vissa återanställningar.

Det finns redan vakanser på många andra ställen i organisationen, och här kommer det att bli avvägningar bland chefer på olika nivåer att planera för hur det ska gå till att tillväxa på flera nya ställen samtidigt. Men så långt det går planerar vi för att det ska gå att lösa personalför-

sörjningen frivilligt, antingen genom intresseanmälningar eller att under en begränsad period tjänstgöra på annat förband. I andra hand kommer vi att behöva använda bemanningsuppdrag och kommendera folk till de olika förbanden.

Hur mycket tittar ni på personalens villkor och avtal kopplat till etableringarna?

– Det har Försvarsmakten en verktygslåda för och den kommer

vi självfallet att använda oss av.

Det handlar bland annat om olika former av pendlingsavtal och stöd vid flytt, sådant som redan i dag finns i våra avtal. Vi tittar även på tillfälliga lösningar och andra åtgärder som vi kan behöva vidta, men det är inget som är klart ännu.

Hur känns det vara införandeledare för de nya organisationsenheterna?

– Det är otroligt stimulerande.

Maria Ädel

Jag är en av få som faktiskt har gjort det här tidigare, jag var med och etablerade specialförbanden.

Att få göra det här en andra gång i min karriär känns fantastiskt. Den förändringsprocess som nu pågår innebär att man hela tiden får omvärdera och förändra rutiner.

Tillväxten startar många nya processer och arbetssätt i organisationen och det är en otroligt positiv känsla att få jobba med detta. /JOSEFINE OWETZ Officerstidningen nr.3 2021 25

Tema: Tillväxt

För få bitar i Försvars­ maktens personalpussel Försvarsmakten ska snart ha utbildat ikapp till de lägre yrkesofficersgraderna, men bristen inom de högre graderna består ända in på 2030-talet. Nu pågår ett arbete för att klar­ lägga hur många yrkesofficerare som kommer att krävas för att bemanna de nya regementsorterna. text: Linda Sundgren

D

agens krigsorganisation med närmare 63 000 individer ska år 2030 ha utökats till 98 000. Tillväxten består framför allt i en ökad tillgång till pliktpersonal som ska gå från dagens 12 000 till 40 000 om tio år. Bland yrkesofficerarna kommer antalet officerare minska från 5 900 till cirka 4 700 år 2030 (främst på grund av omfattande pensionsavgångar) medan specialistofficerarna väntas öka från 3 450 till 5 300 under motsvarande period. Också kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) förväntas öka, från 5 100 till 6 500. Men det här är bara prognoser. Den exakta fördelningen mellan olika yrkeskategorier och hur många individer som faktiskt kommer att behövas för att bemanna den växande organisationen de kommande tio åren är ännu inte helt klarlagt. Det säger överstelöjtnant Lennart Ek vid Ledningsstabens personalplaneringsavdelning.

– Hur många som ska vara på plats en vanlig tisdag och hur många som ska kunna kallas in vid behov är inte beslutat ännu och vi kan inte med säkerhet säga vilket det långsiktiga kompetensbehovet blir. Men vi har pekat ut en riktning för hur vi ska tillväxa och vilka utbildningsvolymer som kommer att krävas för att uppnå målen.

MEN OAVSETT VILKA personalvolymer Försvarsmakten kom-

mer att landa på inom respektive personalkategori, är god tillgång på yrkesofficerare en förutsättning för att myndigheten ska kunna tillväxa. I dag finns ett underskott på cirka 600 yrkesofficerare, framför allt i de lägre tjänstegraderna.

Försvarshögskolan hade länge svårt att rekrytera till Officersprogrammet och Försvarsmakten rekryterade inte fullt ut till specialistofficersutbildningarna. Men de senaste två åren har trenden vänt och söktrycket till utbildningarna ökat. Om intresset består räknar Försvarsmakten med att ha utbildat ikapp till de lägre befattningarna inom några år.

– Vi tror att den organisation vi har i dag kommer vara numerärt uppfylld till 2025 med ett tillräckligt antal fänrikar, löjtnanter, kaptener, sergeanter och fanjunkare. Däre-

26 Officerstidningen nr.3, 2021

mot kommer vi ha ett kompetensunderskridande på ett flertal platser i organisationen eftersom vi inte har tillräckligt många yrkesofficerare i de högre graderna, säger Lennart Ek. KOMPENTENSUNDERSKRIDANDET HAR SIN grund i den låga utbildningstakten under 2010-talet i samverkan med långa ledtider till de högre yrkesofficersgraderna. Till det ska läggas omfattande pensionsavgångar som väntar de närmaste tio åren och som kommer att peaka 2026–2029. En stor del av de som lämnar organisationen innehar i dag högre befattningar.

– Runt 2030 kommer vi att ha några hundra majorer, örlogskaptener och förvaltare för lite. Då gäller det att vi använder de vi har på ett klokt sätt och placerar dem på de befattningar där de gör mest nytta, säger Lennart Ek. Att lösa kompetensunderskottet genom en snabbare karriärstegring med kortare tjänstgöringstider mellan de olika utbildningsstegen har, enligt Lennart Ek, både diskuterats – och förkastats. Kompetensen måste värnas och varje individ ska ges möjlighet att tillgodogöra sig den kunskap som de olika befattningarna kräver, resonerar man. Kompetensunderskottet kan istället lösas genom kravunderstiganden på de befattningar där personalbrist råder.

– På ett x antal yrkesofficersbefattningar kommer det att vara reservofficerare och i några fall möjligen civilanställda.

En och annan majorsbefattning kan komma att tillsättas av en kapten medan vi kan ha en fanjunkare istället för förvaltare på vissa tjänster, säger Lennart Ek. De alternativa personallösningarna ska i första hand inte drabba den förbandsnära verksamheten. Enligt Lennart Ek kommer kravunderstiganden och civilanställda på militära befattningar främst tillämpas inom Högkvarteret och på högre staber.

– Vi ska inte belasta förbanden, som ska stå för tillväxten, genom att plocka majorer och kaptener från dem. Däremot kanske man kan tänka sig att

Foto: Tommy Jansson

Foto: Anna-Karin Nilsson

» Vi tror att den organisation vi har i dag kommer vara numerärt uppfylld till 2025 med ett tillräckligt antal fänrikar, löjtnanter, kaptener, sergeanter och fanjunkare.« Lennart Ek, stabs­ officer vid Lednings­ stabens personal­ planeringsavdelning

Officerstidningen nr.3 2021 27

Tema: Tillväxt

anställa civila på vissa befattningar på Högkvarteret som i dag innehas av en militär. Min befattning är en sådan som möjligen skulle kunna besättas av en civilanställd när jag går i pension.

Men om och hur det ska genomföras kommer att behöva avgöras från fall till fall.

ningsförband för tio femton år sedan kanske det inte är samma roll man ska gå in i nu. Däremot kanske man kan ta en stabsbefattning och möjliggöra för någon annan att ta befattningen i utbildningsförband, säger Lennart Ek och fortsätter.

– Sedan är det många som bor kvar på orten och som veckopendlat sedan deras gamla regemente lades ner och som nu får möjlighet att börja jobba på hemmaplan igen. Men i de fallen blir det ett nollsummespel eftersom det innebär att det skapar ett hål någon annanstans i organisationen om de väljer att söka en tjänst på ett återetablerat regemente.

Arbetet med att fastställa storleken på det nya regementena pågår fortfarande, men det kommer ta åtskilliga år innan de är självförsörjande på personal.

– Ja, det kommer att dröja en bra bit in på 2030-talet, säger Lennart Ek.

DE FEM REGEMENTEN och den flygflottilj som

ska återetableras fram till 2025 kommer inledningsvis att bemannas med befintlig personal. Viss personal finns redan på de nya regementsorterna genom den verksamhet som i dag bedrivs i Östersund, Falun och Göteborg.

Det gäller även F 16 i Uppsala där Luftsstridsskolan sedan länge är etablerad. Men personaltillskott kommer att vara nödvändigt även på dessa orter, framför allt för att kunna möta de ökande utbildningsvolymerna av värnpliktiga.

– Hur många yrkesofficerare som kommer att krävas på respektive ort är långt ifrån klarlagt. Däremot kommer det nya artilleriregementet i Kristinehamn med övningsfältet i Villingsberg att bedriva en mer omfattande verksamhet än I 13, I 21 och detachement Östersund. Men verksamheterna i Kristinehamn och Villingsberg kommer också att nå full kapacitet senare, säger Lennart Ek. Försvarsmakten hoppas att till viss del kunna besätta de nya tjänsterna genom lokal rekrytering. Antingen genom återanställning av officerare som redan i dag bor på de nya regementsorterna men som lämnat Försvarsmakten eller med yrkesverksamma officerare som bor på någon av orterna och som i dag långpendlar till andra arbetsställen inom Försvarsmakten.

– Det finns nog ganska många att återanställa, men frågan är till vilken befattning. Om man exempelvis slutade som kapten i utbild-

SAMTIDIGT SOM FÖRSVARSMAKTEN tillväxer pågår också en organisationsförändring som ska vara fullt genomförd till 2023. Det handlar om en tydligare uppdelning mellan grundorganisation och krigsorganisation.

Grundorganisationen består av regementen och flottiljer med stående förband och produktionsenheter, exempelvis grundutbildningsenheter med anställd personal. I krigsorganisationen finns, förutom de stående förbanden, mobiliserande förband med en stor del reservofficerare och pliktpersoLennart Ek, stabsofficer vid Ledningsstabens nal som kallas in vid höjd beredpersonalplaneringsavdelning. skap samt hemvärnsförband.

– Vilka förband som ska vara mobiliseringsförband och vilka som ska vara stående förband är till del inte beslutat ännu. Men det kommer att finnas en luftighet i systemet som gör att det inte kommer se likadant ut i alla typkrigsförband. Mycket av det är upp till försvarsgrens- och stridskraftscheferna att lösa utifrån den strategiska inriktningen, säger Lennart Ek.

DET FINNS NOG GANSKA MÅNGA ATT ÅTERANSTÄLLA, MEN FRÅGAN ÄR TILL VILKEN BEFATTNING.

LÄGESKOLL MARINEN

»Materielbehov som vi har skjutit framför oss i 10–15 år« Kommendör Kjell-Ove Schramm, chef för planeringsavdelningen på marinstaben. I avdelningens ansvarsområden ingår bland annat att leda materielanskaffning, förbandsproduktion och organisationsutveckling.

Vad innebär försvarsbeslutet för marinens del?

– Vår personella tillväxt är relativt liten sett till hur stor ökning av 28 Officerstidningen nr.3, 2021

den samlade organisationen som planeras för Försvarsmakten mot 2030, men den kommer att kräva hårt arbete och god planering för

att lyckas. Därutöver är beslut om modifieringar och anskaffningar av materiel en stor och viktig del för tillväxten av den marina operativa förmågan.

Vilka frågor arbetar du med?

– Det som kräver mest av min tid för tillfället är materielanskaffningarna. Vi har fått styrningar om att planera för modifieringar av befintlig

Foto: Försvarsmakten

materiel samt nyanskaffningar.

Det är behov som vi har skjutit framför oss, i vissa fall under mer än 10-15 år. Projekt som var tänkt att spridas över en längre tidsperiod koncentreras nu till kommande 10 år. Vi planerar bland annat för en halvtidsmodifiering av våra fem Visby-korvetter.

Det är en åtgärd som normalt sker cirka 15

HALLÅ DÄR

… överste Mattias Ardin, … regementschef för P 18 på Gotland, som har genomfört Försvarsmaktens senaste återetablering av ett regemente.

→ Hur har det gått på personalsidan?

– Vi har en hel del personal som har flyttat hit och en hel del som återanställts från det civila. Jag måste säga att jag trodde att rekrytera personal skulle vara en betydligt större utmaning än vad det faktiskt har varit, vi har haft lätt att fylla de befattningar vi har – sedan kanske vi skulle velat ha fler befattningar. När man bygger nytt är det kompetensuppbyggnaden, inte numerären, som är en stor utmaning. Med många nya anställda ska mycket kompetens byggas under kort tid. Många som vi har återrekryterat är äldre. Vi har också fått

år in i fartygens livscykel. Samtliga fartyg sjösattes under 2000– 2005, och då förstår man att vi är ur fas tidsmässigt. Det är samma sak med våra två röjdykarfartyg, som nu ska modifieras betydligt senare än vad som ursprungligen var tänkt och planerat Vad får det för påverkan?

– Det gör att fartygen är i sämre skick än vad de borde vara och att modifieringarna blir svårare, mer komplexa och tar längre tid.

Den problematiken tar vi med oss in i de olika materielprojekten nu. På nyanskaffningssidan finns sådant som det upprepade gånger har planerats för, men som har blivit framflyttat. Det handlar bland annat om materielomsättning för amfibiebataljonen och anskaffning av nya ytstridsfartyg.

Vad anser du är gränssättande för att lyckas med beslutad tillväxt?

– För materielanskaffningen

krävs det att vi höjer kvaliteten i planeringen för att nå en bättre överrensstämmelse mellan kravställningar, tidsförhållanden och tillgänglig ekonomi. Vi behöver komma till ett läge där vi inte återkommande behöver omplanera för att något blir fördyra eller försenat, säger han och tillägger: –Man kan tro att allt är toppen i och med att vi nu har uppdragen, uppgifterna och ekonomin. Men

det finns en ovana i systemet och vi behöver hitta mer effektiva arbetssätt mellan alla inblandade parter inom Försvarsmakten med Försvarets materielverk och industrin. Och det arbetar vi med, med högsta prioritet. Men det säger sig självt att en organisation som exempelvis inte har fått beställa ett nytt ytstridsfartyg sedan 1995 behöver arbeta med att utveckla arbetssätt och kompetens. /JOSEFINE OWETZ Officerstidningen nr.3 2021 29

Foto: Försvarsmakten

→ Hur har det gått att få infastrukturen på plats?

– Försvarsmakten gjorde en väldigt bra avveckling på Gotland, så vi började i stort sett från noll, och det har varit utmanande att bygga upp allt samtidigt som vi har bedrivit verksamhet. Det är en femårsprocess att få en byggnad på plats permanent och på vägen dit måste man ta ställning till när och var man ska använda akutlösningar, tillfälliga lösningar och permanenta lösningar. För dem som ska återetablera förband framöver kommer det att handla mycket om att just få grepp om, och arbeta med, dessa olika tidsförhållandena.

Ibland är det inte värt att göra en tillfällig lösning – du kanske tjänar ett år, men det är inte alltid värt att ta energi från att etablera den permanenta lösningen.

igång värnpliktsutbildningen, vilket är helt problem går att hantera med pengar, du kan avgörande. Men det jag upplever att vi saknar alltid skicka någon på kurs eller bygga något är dem i mitten – erfarna människor som ska nytt, men finns inte tillstånden så går det inte utbilda och överbrygga kunskap till den nya att bedriva verksamhet här – det är helt avgögenerationen. De som återrekryterats har rande. varit borta i tio till femton år. Vi saknar officerare som är mellan 30 » FÖRSVARSMAKTEN → Vilket råd vill du skicka med och 45 år och har haft en lång karde förband som nu ska göra GJORDE EN VÄLDIGT riär inom Försvarsmakten. samma resa?

BRA AVVECKLING – Att det är viktigt att förstå PÅ GOTLAND, SÅ VI → Vilka utmaningar har varit att upprätta ett förband är en BÖRJADE I STORT mest tidskrävande? väldigt lång resa. Jag trodde – Få av Försvarsmaktens proces- SETT FRÅN NOLL. « att det skulle ta tio år, men det ser är gjorda för att sätta upp nytt. räcker inte för att få rätt på alla I systemet tar det ett antal år att sätta upp ett kompetenser och flöden som behöver finnas krigsförband och innan det finns kan man inte på plats. Tills man är i hamn med allt måste sätta upp materiel till det. Allt löser sig, men man orka hålla fokus på det – en återuppbyggdet kräver extra handpåläggning och det tar nad är inte klar för att ett antal byggnader är tid med alla speciallösningar. Det kräver ockpå plats. /MARIA WIDEHED så chefsfokus på många nivåer och förståelse för att det inte går att göra som man alltid har gjort.

– Det som krävt allra mest tid är förstås miljötillståndet, som är den mest strategiska frågan som finns på Gotland. Man drog ju ner nyttjandet av fältet rejält när man lade ner, och sökte miljötillstånd för andra vapensystem.

Detta vande sig befolkningen sig vid och det är så klart en omställning när man sedan vill förändra. Alla andra

Tema: Tillväxt

Så ritas den militära Sverigekartan om De nya regementen som ska etableras fram till 2026, finns utspridda på militärstrategiskt utvalda orter runt om i landet, från Arvidsjaur i norr till Amf 4 i Göteborg.

Arvidsjaur

Norrlands dragon­ regemente, K 4 Verksamheten ska bedrivas i befintliga lokaler i Arvids­ jaurs garnison. K4 kommer att ansvara för utbildning av två norrlandsjägarbataljoner. K 4 lades ner 2004. Återinvigning fjärde kvartalet i år.

Dalregementet, I 13 Inledningsvis övertar I 13 verksamhet och lokaler Dalaregementsgruppen i Falun vilket gör att utbildningsverksamhet bedöms kunna inledas nästa år.

Nybyggnationer bedöms kunna påbörjas 2023 med färdigställande 20272028. Dalregementet lades ner 2000. Återinvigning fjärde kvartalet i år.

Östersund

Sollefteå

Västernorrlands regemente, I 21

Bergslagens artilleri­ regemente, A 9 Nybyggnationer i Kristinehamn bedöms kunna påbörjas 2024 med färdigställande 2029–2030. Till dess de nya lokalerna är på plats kommer verksamheten att bedrivas i tillfälliga lokaler och/eller i lokaler i anslutning till Villingsbergs skjutfält. A 9 ansvarar för utbildning av två till tre artilleribataljoner. Försvarsmakten planerar att inleda grundutbildning 2025 vid förbandet men bedriver redan från i höst artilleriutbildning i södra Sverige med Skövde garnison som bas. 2000 blev Bergslagens regemente det nya Artilleriregementet, som 2005 omlokaliserades till Boden. Återinvigning den 1 januari 2025.

Falun

Uppsala

Regementsledningen kommer att finnas i Sollefteå, men inledningsvis utgår huvuddelen av verksamheten från Östersund där Försvarsmakten redan i dag bedriver verksamhet. Befintliga lokaler i Östersund kan initialt användas där utbildningsverksamhet planeras att genomföras perioden 2022–2023. Parallellt sker nybyggnation av permanenta lokaler i både Sollefteå och Östersund. De beräknas stå klara 2028– 2029. Från och med 2024 beräknas utbildningsverksamhet kunna påbörjas även i Sollefteå. I 21 kommer, tillsammans med detachementet Jämtlands fältjägarkår att ansvara för utbildning av två till tre lokalförsvarskyttebataljoner. I 21 lades ner 2000. Återinvigning fjärde kvartalet i år.

Kristinehamn

Upplands flygflottilj, F 16 Verksamheten kommer att bedrivas i befintliga lokaler i Uppsala garnison.

F 16 ansvar för drift och utbildning av en flygflottilj, en stridsledningsbataljon samt en säkerhetsmarkpluton. F 16 lades ner 2003. Återinvigning fjärde kvartalet i år.

Älvsborgs amfibie­ regemente, Amf 4 Verksamheten kommer främst att bedrivas i befintliga lokaler i Göteborgs garnison, men viss utbyggnad kommer att krävas för att hantera den planerade utökningen av verksamheten. Amf 4 ska ansvara för drift och utbildning av en amfibiebataljon, ett bevakningsbåtskompani samt ett säkerhetskompani (sjö). Regementet lades ner 2004. Återinvigning fjärde kvartalet i år.

30 Officerstidningen nr.3, 2021

Göteborg

Föreningarna: Många frågor saknar svar Den kommande tillväxten har en sportig tidsplan, men vem ska göra jobbet? Och vad gäller egentligen vid kommenderingar? De frågorna vill Officersför­ bundets lokala föreningar att arbetsgivaren svarar på. text: Maria Widehed

”MAN MISSAR PERSONALEN PÅ HEMMAPLAN” Ronald Lahti

förtroendeman, OF Bothnia Vid återetableringen av en artilleriutbildning i södra Sverige och Bergslagens regemente, A 9, i Kristinehamn samt vid återetableringen av Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå kommer OF Bothnias medlemmar att spela en viktig roll.

gift och personell resurs. Det blir inte bättre när vi nu ska få alla händer och fötter att räcka till i det här. Samtidigt ser vi positivt att det blir ett artilleriregemente till, för som det är nu är det inte hållbart med alla uppgifter som ligger på artilleriet.

Finns det någon oro?

– All tillväxt är bra, tycker man, men de funderingar som finns handlar om personaltillgången; vem ska göra jobbet? Oron ligger i att man fokuserar mycket på själva upprättandet, men man missar personalen på hemmaplan som till stor del är den som ska starta igång processen. Det är merjobb som kommer oavsett, inte bara för dem som kommer att vara på plats i slutändan utan även för dem som ska hjälpa till att etablera söderut.

Hur ser det ut med viljan att flytta söderut, alternativt ta kommendering?

– En handfull rader ska fyllas med kommenderingar till den artilleriutbildning som startar till hösten på P 4 i Skövde. Det är generellt inte lätt att fylla bemanningsuppdrag, få är villiga att räcka upp handen.

De som är beredda att åka ser en möjlighet att göra något nytt, flytta på sig och lära nytt – men utmaningen ligger i att samtidigt få det att fungera med familjen på hemmaplan. Ekonomin spelar också en stor roll – åker du utomlands tjänar du en slant, medan en kommendering i södra Sverige

Vilka begränsande faktorer ser ni redan nu?

– Får man i uppgift att växa som Försvarsmakten har fått så blir det problematiskt, vi är för få redan nu och dessutom går folk i pension. Rekryteringsläget är förvisso hyfsat, men kunskapen som försvinner ur Försvarsmakten går inte att ersätta med en nyutbildad från skolan rakt av – där blir ett glapp, även om numerären är på samma nivå.

Orkar personalen med tillväxten?

– Sedan 2015 har det varit märkbart besvärande att hantera saker i förhållande till upp-

skatte­mässigt kan gå tvärtemot beroende på var du bor och utifrån den pendlingsersättning som erbjuds.

Finns tillräckligt med materiel?

– Det finns i alla fall pjäser till utbildningsdelen i första skedet, men i förlängningen krävs fler pjäser och övrig materiel kopplat till funktionen. Det är dock en rent ekonomisk fråga.

Personal däremot, inte minst den tekniska personalen som ska hålla allt rullandes och skjutandes, tar lång tid att utbilda. Samtidigt är det inga järnspett vi har köpt, utan mycket komplex materiel som ställer höga krav på den personalkategorin.

Vilken upplever ni är den största utmaningen med att återetablera förband?

– Att skapa ett regemente är enkelt på pappret – det handlar bara om att ta ett beslut. Att ha ett fungerande regemente är en betydligt djupare fråga som också handlar om i vilken utsträckning man ska få det att fungera; handlar det om en överste, en flagga, och en pluton – då har man ett regemente och utbildningsstatus direkt. Men ett fullt fungerande förband tar många år att få på plats.

Fler intervjuer med Officersförbundets lokala föreningar

Officerstidningen nr.3 2021 31

Tema: Tillväxt

”DET BLIR DUBBELT SÅ MYCKET ATT GÖRA FÖR STABEN, MED SAMMA MÄNGD PERSONAL”

”VI SER HUR MÅNGA TILLVÄXTFÖRETAG I PRIVAT SEKTOR HJÄLPER SINA ANSTÄLLDA”

Jacob Romlin

Simon Abrahamsson

kassör, Ärna OF

förtroendeman, OF Amfibiekåren

Vid återetableringen av Upplands flygflottilj, F 16, kommer nuvarande personal vid Luftstridsskolan att fördelas mellan Luftstridsskolan, LSS, och F 16.

Återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, ska ske genom övertagande av verksamhet och personal från nuvarande Amfibieregementet samt Försvarsmedicincentrum. Det innebär mycket rörlighet för de anställda på Berga och i Göteborg.

Vilken är den största utmaningen?

– Det är som vanligt att ekonomin begränsar hur mycket personal vi får använda oss av, vi har organisationsramar som är gamla och styr hur många rader vi har att sätta upp. Det är lätt att säga att ”du kan jobba 50 procent med det ena och 50 procent med det andra”, men i verkligheten kan ingen medarbetare jobba så – i stället lägger man 100 procent på båda delar. Vi måste se till att vi får den personal som krävs för att lösa uppgiften, att inte bränna ut personalen är det viktigaste.

Finns några infrastrukturella utmaningar?

– Ja, i den digitala infrastrukturen. Exempelvis kommer ny postgång att krävas liksom nya telefonnummer.

Det kommer garanterat att bli viss problematik som tar tid från den dagliga verksamheten, men jag är glad över att vi inte ska möta utmaningar som nya kaserner eller övningsfält.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Vilken del av förbandet är mest påverkad av förändringen?

– De som berörs i störst utsträckning är de som jobbar på staben, som ska genomföra stabsarbete på båda förband efter årsskiftet – det blir nästan dubbelt så mycket att göra för staben, med samma mängd personal. Den andra stora delen är att arbetslag kommer att splittras, det påverkar mycket när en arbetsgrupp inom en viss funktion delas åt två olika håll.

Hur går dialogen med arbetsgivaren?

– Vi ser att om man går på för hårt så finns risk att man inte klarar målet arbetsgivaren har satt upp, det kan i stället ta längre tid om Försvarsmakten fortsätter att ta stora personella risker. Väldigt få av våra medlemmar har haft kommenderingar som del av sin vardag. Vi ser hur många tillväxtföretag i privat sektor hjälper sina anställda i liknande situationer med att hitta boende och helhetslösningar för familjen. Att titta på detta och se tillämpbara delar skulle vara en bra väg framåt för arbetsgivaren. Vi har även egna avtal i dag, URA-avtalet, som har liknande upplägg. Även om detta avtal inte går att tillämpa i Sverige så finns det ändå en grund man skulle kunna jobba vidare med.

Infrastrukturellt, vilka är utmaningarna?

– Infrastrukturen tar ju tid i Försvarsmakten, en del saker hade behövt ett beslut för tio år sedan. Det går att leverera med det vi har även om det är utmanande, men det är kanske inte de bästa lösningarna.

Vad är det viktigaste arbetsgivaren kan göra nu?

– Att informera tydligt kring vad som gäller med pendling, boendemöjligheter, längd på kommenderingar och tillägg så snart som möjligt för att arbetstagaren inte ska gå och undra vad som händer.

Att spekulera är farligt för en organisation.

LÄGESKOLL FLYGVAPNET

»Vi kommer att öka flygtiden betydligt under denna period« Brigadgeneral Anders Persson, ställföreträdande flygvapenchef, som företräder den styrgrupp på flygstaben som arbetar med verkställandet av försvarsbeslutet.

Vilka frågor arbetar ni med nu?

– Vi arbetar med att upprätta en etableringsplan för hur tillväxten ska se ut. Det handlar givetvis om helt andra frågor för oss 32 Officerstidningen nr.3, 2021

jämfört med armén, i och med att det bara är en uppdelning av ett förband, men det åstadkommer ändå en hel del att göra.. Det behövs inga infrastrukturåtgär-

der för att åstadkomma etableringen. I huvudsak ska samma uppgifter och verksamhet göras som i dag, men fördelat på två organisationsenheter.

Vad innebär försvarsbeslutet ytterligare för flygvapnets del?

– Vi ska säkerställa personalförsörjningen och öka värnpliktsutbildningen, från dagens volym på 600 till 1 000 värnpliktiga år 2025. Flygvapnet har ingen personell tillväxt under denna period,

utöver ett tillskott på ett fåtal rader som det ser ut nu. Vi förbereder, så som det står i Försvarsberedningens rapport, att kunna tillväxa mot sju–åtta stridsflygdivisioner i nästa försvarsbeslutsperiodperiod istället. F 16 kan utgöra grunden för kommande tillväxt på stridsflygsidan, men då behövs det mer pengar, säger han och fortsätter: – Under denna period kommer vi också att öka flygtiden betyd-

” POSITIVT ATT VI FÅR ARTILLERIUTBILDNING I SÖDRA SVERIGE, MEN GIVETVIS FINNS FARHÅGOR ” Niclas Schöld

förtroendeman, OF Skaraborgarna Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde startar till hösten upp utbildningen av artillerister i södra Sverige och utbildar mot etableringen av A 8 Kristinehamn.

Hur ser man i Skövde på att utbilda artillerister?

– När vi hade uppstarten av 18:e stridsgruppen var det inom en verksamhet vi normalt sett utför, men artillerister har vi inte många av. Det kommer att ta ett antal år innan vi har fått en egen kompetens. Det kommer att bli utmanande, det här är ingen uppbyggnad utan det ska levereras direkt och det är ett helt nytt vapensystem som vi aldrig haft utbildning på.

De med rötter på A 9 blir säkert glada över detta, men för någon från P 4 som inte har koppling till artillerister så blir det något vi får hjälpa till med fastän vi inte har kompetens.

– Det är positivt att vi får artilleriutbildning i södra Sverige, men givetvis finns farhågor och friktioner som kommer att uppstå under resans gång. Vi ser fram emot att besöka när de har kommit igång med utbildningen på Noraskogs kompani.

Har ni den infrastruktur som krävs?

– Det saknas allt från garage till materiel i verksamheten vi redan bedriver, och det som tillkommer ska putta ut något. Archer är dessutom stor så jag tror inte att vi har någon hall de går in i. När P 18 låg under P 4 gick väldigt mycket pengar till infrastruktur för att få gotlänningarna under tak. Hela Skövde garnison blev lidande av att återetablera P 18 och det

ligt och skapa mer redundans i våra flygsystem. Vad gäller flygtid för Jas planerar vi för siffror som innebär en 50 procent högre flygtidsproduktion än i dag. Vi planerar också för mer flygtid på helikoptersystemen för att lösa ut de uppgifter som vi har.

Vad är gränssättande för att lyckas med beslutad tillväxt?

– Att vi säkerställer personalförsörjningen. Att behålla vår kompetenta personal är också

finns en stor risk att detta händer igen. I budgeten ser det ut som att P 4 får pengar, men de går inte till Skövde. Man behöver göra dubbla paket till infrastruktursatsningar, vi har sedan flera år andra infrastrukturella behov här.

Vilka utmaningar ser du för dem som ska utbildas mot A 9 Kristinehamn?

– Största farhågan är väl att det tar lång tid innan de får egen personalförsörjning, det går fort fram till 2025. Nu börjar vi med en ett kompani så det är inte jättemånga artillerister, ska de dessutom gå YOP är det tre års utbildning till.

Efter att ett beslut har fattats krävs tillräckligt lång tid för att genomdriva beslutet, det vet jag inte om det finns den här gången.

– Arbetsmiljön är också viktig att tänka på för dem som utbildas hos oss och sedan ska vara med och återetablera. De soldater vi skickade iväg till Gotland levde länge i byggkaos, vi har haft soldater som bott i tält och på vandrarhem. Även fackligt är det mycket att tänka på. P 18 tillhörde OF Skaraborgarna, när de sedan blev en egen organisation blev de överförda till Amf och de har fortfarande ingen egen lokalförening på ön, utan någon annan har förhandlingsrätten. Det får inte ske vid fler etableringar.

Hur går dialogen med arbetsgivaren?

minst lika viktigt, om inte viktigare, för erfarenhetsöverföringen.

Vi har många anställda som går i pension de kommande åren, därför behöver vi se till att vi får en ordentlig inryckning av värnpliktiga, att vi har tillräcklig intagning till officersutbildningarna och att vi har de anställda sol-

Foto: Försvarsmakten

– Som vi förstått kommer vi inte att få någon utökning av ram, utan ska lösa uppgiften med den personal vi har samt med kommenderingar från Boden. Det medför en jättestor risk att vi får fler och fler uppgifter som vi dessutom inte är vana vid. Arbetsmiljön är viktig att prioritera även här, så människor inte far illa. Personalförsörjningen måste funka, vi måste fortfarande vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Del av det är att man måste tänka till på det här med lön, inte minst för dem som kommer att flytta eller kommenderas.

dater som vi behöver. Det innebär givetvis en kulturell omställning att gå från att bara dra ner verksamhet mot att nu tillväxa. Vi har processer och arbetssätt som vi måste se över för att effektivisera vårt arbete. För att främja nytänkande idéer har flygvapnet instiftat ett innovationspris.

Alla medarbetare kan inkomma

med förslag på hur verksamheten kan bli bättre, för att nå målsättningen inom ramen för målbilden FM 2025. Förslagen till innovationspriset kan handla om både små och stora saker, det kan vara tekniska förändringar eller förslag på hur vi kan arbeta smartare. Vi har instiftat priset för att alla medarbetare ska känna sig delaktiga i vägen framåt i flygvapnets utveckling. /JOSEFINE OWETZ Officerstidningen nr.3 2021 33

Tema: Tillväxt

Gränsjägarförband i norra Lappland utreds En förutsättning för Försvarsmaktens expansion är att myndigheten lyckas vara en attraktiv arbetsgivare som både kan rekrytera och behålla befintliga officerar­e.

Det säger försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen har också gett Försvarsmakten i uppdrag att utreda förut­ sättningarna för ett gränsjägarförband i norra Lappland. text: Linda Sundgren

T

otalförsvarsbeslutet skilde sig från tidigare års försvarsbeslut på flera väsentliga punkter. Dels berörde det hela försvaret, inklusive de civila delarna. Dels innehöll det satsningar av historiska mått med återetablering av flera regementen runt om i landet. Men det var också ett beslut där politikerna gick längre än Försvarsmakten och ville ha verksamhet på fler orter.

– Det handlar om att Försvarsmakten ska vara representerat på fler ställen i landet, säger Peter Hultqvist. Sedan finns det också militärstrategiska hänsyn tagna i detta liksom regionalpolitiska och beredskapsmässiga skäl.

Att sprida ut verksamheten över landet innebär minskade möjligheter till synergieffekter och att personal och materiel måste fördelas till fler platser. Peter Hultqvist håller med om att det innebär en utmaning för Försvarsmakten.

– Det försvarsbeslut vi har fattat sträcker sig fram till 2025 och rymmer såväl materielanskaffningar som materielunderhåll, nya regementen, personal och nya vapensystem. Sedan finns en plan för hur det här ska utvecklas vidare 2026-2030. Planen är lagd för att balansera mellan de olika delarna, men det går aldrig att garantera att det inte blir komplikationer på grund av kostnadsökningar och andra problem som kan uppstå längs vägen. Det har jag varit tydlig med från början, säger Peter Hultqvist.

SÅVÄL TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUTS rapport Nu

är det bråttom, som Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2022, pekar på flera tidskritiska moment och utmaningar inom infrastrukturuppbyggnad och personalförsörjning. Enligt Peter Hultqvist är

34 Officerstidningen nr.3, 2021

det frågor som Försvarsmakten behöver lösa.

– Det finns en problematik i detta, både när det gäller infrastruktur, utbildningen av värnpliktiga och rekryteringen till officersutbildningarna och det är något som Försvarsmakten har att jobba med. De måste ha attraktionskraften att rekrytera och behålla officerare genom rätt lönesättning, utvecklingsmöjligheter och val av arbetsort. Jag vet att Försvarsmakten jobbar med de här frågorna och vi kommer att följa utvecklingen noga, säger Peter Hultqvist. Även om den svenska försvarspolitiken ställt om från insatsförsvar till ett ökat nationellt fokus, ska Sverige fortsätta delta i internationella insatser. Detta trots pågående expansion och ett ansträngt personalläge.

– Man ska inte ställa olika verksamheter mot varandra och vi behöver det som deltagandet i internationella insatser bidrar med.

Det ökar vår förmåga och ger våra officerare erfarenheter som Foto: TT

DET HANDLAR OM ATT FÖRSVARS­ MAKTEN SKA VARA REPRESENTE­ RAT PÅ FLER STÄLLEN I LANDET. Peter Hultqvist, försvarsminister gör att de kan utvecklas i sina yrkesroller. Internationella insatser är nödvändiga av uppenbara skäl, för att bekämpa terrorism, bidra till stabiliteten i världen och värna säkerheten här i Europa, säger Peter Hultqvist.

DEN PÅGÅENDE TILLVÄXTEN är starkt kopplad till ekonomi och Försvars-

maktens finansiella förutsättningar. Samtidigt har Försvarsmakten varit utan generaldirektör ända sedan i september, en befattning som tillkom 2005 just för att öka den ekonomiska styrningen inom myndigheten.

– Att få en ny generaldirektör på plats är jätteviktigt och därför arbe-

tar vi intensivt med den frågan. Vem det blir och när tjänsten tillsätts kommer jag att meddela i ett regeringsbeslut. Jag vill inte gå händelserna i förväg, säger Peter Hultqvist.

Inför nästa försvarsbeslut har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att utreda förutsättningarna för ytterligare ett nytt regemente, ett gränsjägarförband med hemvist i norra Lappland. Försvarsmakten ska redovisa sin analys i september 2022.

– Vi har ett avtal om fördjupat försvarssamarbete med Norge och Finland och det skulle kunna ske i den här typen av miljö. Det hade också varit en tydlig förstärkning av vår kapacitet på Nordkalotten, framför allt inom armén men även med förmågor inom de andra vapengrenarna, säger Peter Hultqvist.

Officerstidningen nr.3 2021 35

Tema: Tillväxt MHS Bostäder vill utöka sitt verksamhetsområde

36 Officerstidningen nr.3, 2021

» Personalförsörjningen är avgörande« ”Frågan som är viktigast när det gäller både försvarsbeslutet och kommande tillväxt är hur Försvarsmakten ska lyckas med personalförsörjningen”, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker, som efterlyser en mer framåtlutad försvarsmakt vad gäller åtgärder för att behålla den militära personalen.

– PERSONALFÖRSÖRJNINGEN I För-

q svarsmakten kommer att bli avgö-

rande för att lyckas personalförsörja de nya orterna och långsiktigt kunna stärka krigsorganisationen. Det handlar då inte bara om rekrytering, utan också om att behålla den personal som man redan har.

Om man inte lyckas kommer inte ekvationen klar attraktionskraft att kvarstanna i yrket. med kommande tillväxt att gå ihop. Vi ser Vilka är anledningarna till att medlemmarvissa risker med att Försvarsmakten inte priona funderar på att sluta? riterar behålla-frågor på samma sätt som man – Lön och bristande utvecklingsmöjligheprioriterar rekrytering, säger ter är de främsta skälen. FörLars Fresker, Officersförbunsvarsmakten måste erbjuda » PERSONALFÖR­ dets ordförande. konkurrenskraftiga löner, men SÖRJNINGEN HAR MER Officersförbundet delar i allt även övriga anställningsvillkor AV EN ’VÄNTA OCH väsentligt Försvarsmaktens behöver ses över. UtvecklingsSE-KARAKTÄR’ ÖVER SIG möjligheterna behöver också redovisning i budgetunderlaI FÖRSVARSMAKTEN, get för 2022, som myndigheten tydliggöras, inte minst för VILKET VI INTE ANSER ÄR specialistofficerarna. Vår medpresenterade nyligen. En av osäkerheterna som lyfts fram i lemsundersökning visar att speTILLRÄCKLIGT BRA . « underlaget är just riskerna koppcialistofficerarna inte ser vilka lat till personalförsörjningen, och då särskilt utvecklingsmöjligheter som finns, de upplever vad gäller militär personal. Det är också skälet inte heller att den erfarenhet och kompetens till att Officersförbundet samverkade budgetun- man har syns i lönen. derlaget i oenighet, förklarar Lars Fresker.

Hur upplever du att Försvarsmakten mot– Personalförsörjningen har mer av en tar förbundets farhågor kopplat till perso”vänta och se-karaktär” över sig i Försvarsnalförsörjningen? makten, vilket vi inte anser är tillräckligt – Jag upplever att man är lite för tillbakalubra. Den ökade ambitionen i personalvotad när vi tar upp detta. Vi vill i grunden exakt lymer är vi positiva till. Men parallellt som samma sak, att Försvarsmaktens operativa organisationen ska utökas väntar stora förmåga ska öka och att tillväxten ska ske så bra pensionsavgångar bland officerare som möjligt. Det borde ligga i Försvarsmaktens de kommande åren. Enligt vår eget intresse att tillräckliga medel är avdelade senaste medlemsundersökning så att parterna tillsammans kan fortsätta att har också sex av tio medlemmar utveckla Försvarsmaktens lönestruktur för att funderat på att sluta i Försvarssäkerställa att den försvarspolitiska ambitionsmakten det senaste året, så nivån nås. /JOSEFINE OWETZ det finns inte heller en själv-

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ƀ Stiftelsen MHS Bostäder tillhandahåller bostäder åt Försvarsmaktens personal. Stiftelsens verksamhetsområde är i dag Stockholm med omnejd. Nu när Försvarsmakten ska växa hoppas stiftelsen på att få godkännande om att ändra i stadgarna och därigenom möjliggöra etablering på nya orter – Stiftelsen MHS Bostäder har i samråd med Försvarsmakten ansökt om att ändra våra stadgar för att kunna stödja Försvarsmakten över hela landet. Framställan ligger nu, efter en lång juridisk process, hos Högsta Förvaltningsdomstolen att besluta, och vi avvaktar deras dom, säger Claes Tornberg, styrelseordförande i MHS Bostäder.

MHS Bostäder har till uppgift att tillhandahålla bostäder åt Försvarsmaktens personal och åt studerande på Försvarshögskolan, som för sin tjänst behöver en tillfällig bostad i Stockholm, Enköping, Haninge och Uppsala. MHS Bostäder har ett antal egna fastigheter och bostadsrätter med cirka 1 000 lägenheter och hyr även in ungefär 300 lägenheter av ett flertal hyresvärdar.

Hur ser bostadsbehovet ut bland de anställda?

– Behovet är stort och vi har en del kö. Vi har expanderat högst avsevärt de senaste åren, inte minst för GSS/K, utökningen av antalet studerande vid Försvarshögskolan och för att möta behoven vid försvarsgrensstabernas utflyttning.

Stiftelsen hoppas på att få besked från Högsta förvaltningsdomstolen inom kort.

– Om vi får ja får vi möjlighet att verka över hela landet. Närmast i planeringen ligger etableringen av Amf 4.

Bostadsbehovet kommer att vara stort i Göteborg de närmaste åren och förhoppningsvis kommer vi att kunna möta behoven där. /JOSEFINE OWETZ

OFFICERSFÖRBUNDET:

Personalredovisare Försvarsmaktens krigsförband till Karlstad Vi söker dig som har flerårig aktuell arbetslivserfarenhet från Försvarsmakten eller inom annan relevant verksamhet. Det är meriterande om du har officersutbildning och tidigare arbetat med Försvarsmaktens krigsorganisation och bemanningsbehov.

Läs mer på pliktverket.se/jobb och ansök senast 30 maj.

Plikt- och prövningsverket. Box 31, 651 02 Karlstad. Tel 0771-24 40 30

Analys: Cybersäkerhet

Cyberattacker kostar angriparen för lite Den 9 april 1940 stormades Stortinget i Oslo av Nazitysklands invasionsstyrkor. I augusti 2020 föll Stortinget för en annan angripare, den ryska militära underrättelsetjänsten GRU:s cyberoperatörer – ett osynligt angrepp utan skottlossning men likafullt en fientlig attack som orsakade omfattande skador. Priset för angriparna var dock väldigt lågt i jämförelse med händelser i den verkliga världen.

P

å Karl Johans gate nummer 22 ligger Stortinget, ett av Oslos mest kända byggnadsverk.

Stortinget är en märkesbyggnad i Oslo med sitt gula tegel och den halvcirkelformade kammaren som ger byggnaden sitt typiska kännetecken. Den 9 april 1940 intogs Stortinget av Nazitysklands invasionsstyrkor.

I augusti 2020 föll Stortinget för en annan angripare, den ryska militära underrättelsetjänsten GRU:s operatörer stormade Stortinget och fick med sig en omfattande mängd dokument och brev. Hur mycket och vilka stortingsledamöters kontor som blev drabbade av räden har norska myndigheter ännu inte berättat. Nu krävde inte stormningen några liv, inget skott avlossades och ingen blev fysiskt skadad. Ja, det var en stormning som aldrig ens märktes när det skedde. Till skillnad från när tysk trupp marscherade på Karl Johan så var det här ett osynligt angrepp. Ingen Oslobo som passerade byggnaden kunde föreställa sig att rysk militär underrättelsetjänst befann sig i Stortingets lokaler efter att ha nedkämpat det norska försvaret på plats.

FÖRESTÄLL ER NU vad som skulle ha hänt om det varit ett fysiskt angrepp. Det hade, med rätta,

38 Officerstidningen nr.3, 2021

leg og legge skulda på Russland er ein del av ansvarleggjeringa” i en intervju med NRK. Norska medieuppgifter gör gällande att angreppet utfördes av GRU:s avdelning 26165.

En av cyberoperatörerna pekas ut av Aftenposten med namn. Det är en person som är efterlyst av både Tyskland och USA för cyberattacker mot såväl tyska förbundsdagen 2015 som demokraternas e-post 2016.

HÄNDELSERNA I OSLO sätter fingret på problemet för försvararen mot cyberoperationer, priset är väldigt lågt jämfört med handlingar i den verkliga världen.

När vi pratar om informationssäkerhet och betraktats som en krigshandling mot Norge. skydd mot cyberattacker handlar det mest om Det hade utlöst Natos artikel 5, och den svenska vad vi kan göra för att inte bli bestulna. Prosolidaritetsdeklarationen hade testats skarpt. blemet är lika gammalt som internet och dess Sverige har sagt att man inte står på sidan ifall föregångare Arpanet. Redan 1973 varnade ofreden drabbar en granne. ingenjören Robert Metcalfe att det var alldeles Nu handlade det förstås inte om ett fysiskt för enkelt att komma åt nätverket. angrepp från GRU utan om ett cyberangrepp.

Ett av intrången han beskrev hade gjorts av Därför har du inte sett löpsedlar, extrasändhigh school-studenter. Problembilden är kvar ningar och krigsrubriker om händelsen i svensnästan ett halvsekel senare. ka medier. Du kanske rent av Det finns mycket Sverige inte ens hört talas om händel» TILL SKILLNAD FRÅN kan göra på området, ta bara sen överhuvudtaget.

NÄR TYSK TRUPP MARpå fyra departeStortinget själva upptäckte SCHERADE PÅ KARL JOHAN uppdelningen ment och ännu fler myndigheatt de hade oväntat och ovälSÅ VAR DET HÄR ETT ter. Sju utredningar har försökt kommet besök i sitt e-postsysOSYNLIGT ANGREPP. « tackla problemet utan att lycktem i slutet av augusti. Men as. Så länge inte regeringen stortinget var inte ensam drabtillsätter en ”cybertsar” i statsrådsberedningbat, e-postadresser för 10 000 anställda i sju en, under statsministern, lär det fortsätta att inlandskommuner i Norge utsattes samtidigt spreta och inte bli prioriterat. Det som är allas för intrångsförsök. E-posten såg ut att komma ansvar blir ingens. från kollegor men innehöll skadlig kod. Det här Utan en helikopterbild och en exekutiv uppföljdes upp av den Nationella Säkerhetsmynbackning är risken stor att gapet mellan vår digheten som berättade att det fanns ännu flera förmåga att skydda oss och angripare fortsätter drabbade, både privata aktörer och offentliga att vidgas. Det är särskilt tufft för små aktörer verksamheter. Norge gick sedan ut officiellt och att hinna med att skydda sig i en snabb teknisk pekade ut Ryssland som angriparen i Stortinget. utveckling.

Norges utrikesminister Ine Eriksen Søreide Här behöver staten ta ledningen och hjälpa kallade angreppet på Stortinget för ”ei veldig till med att ange miniminivåer och hur de ska alvorleg hending, og at det er viktig å halde uppnås. Det nya cybersäkerhetscentret måsta Russland ansvarleg for angrepet. Å gå ut offent-

Foto: Istock

också kunna jobba nära näringslivet.

I dag är mycket av den kritiska infrastrukturen privatiserad, dessutom underminerar cyberstölder svensk konkurrenskraft och i förlängningen vår välfärd. Men hur mycket vi än försöker höja oss, med kompetenshöjningar av befintliga organisationer och ökad utbildning av ny personal så kvarstår ett problem. Även om vi gör det svårare att göra inbrott så kostar det inget att försöka.

OAVSETT OM ANGRIPAREN gör cyberintrånget

för att använda informationen för att påverka, för att stjäla informationen av kommersiella orsaker eller göra intrånget för att släcka ned viktiga samhällsfunktioner för att pressa den svenska regeringen till eftergifter så kommer inte skyddsåtgärder avskräcka en motståndare från att försöka.

När norska säkerhetspolisen PST tog upp ämnet cyberhot i sin ”Nasjonal Trusselvurdering 2021” pekades särskilt Kina och Ryssland ut. PST konstaterade att det digitala spionaget är kostnadseffektivt och innebär låg risk. Norge försökte i alla fall ta ut en kostnad för Stortinget. Grannlandet Finland har hanterat höstens riksdagsintrång i Helsingfors mer lågmält. Talmannen Anu Vehviläinen (C) kallade angreppet för ett allvarligt hot mot demokratin och samhället. Och även om Finland inte sagt rakt ut

att en statsaktör ligger bakom, så gick president Sauli Niinistö till den nationella nyhetsbyrån STT och betonade allvaret samt att ”det är viktigt att man utvecklar skyddsmekanismer mot liknande attacker”.

Norges utpekande fick skarpa ryska motreaktioner som svar. Ryska företrädare påstod att det var USA som styrde uttalandet och att Norge inte hade några bevis. Som (av?) en händelse gick det ryska strategiska bombflyget upp och flög med TU-160, som har kärnvapenkapacitet.

Flygningen pågick i tolv timmar och skedde framför allt i Norska havet och Barents hav.

Man skulle kunna tänka sig att en attack från GRU-operatörer mot norska Stortinget borde ha utlöst en våg av fördömande från Norges vänner och allierade samt en lång rad praktiska återverkningar. Men i offentligheten har det varit tyst, det enda land som jag har hittat som uttalade sitt stöd till Norge var Ukraina.

DET HÄR AVSKRÄCKER inte länder som Ryssland och Kina att fortsätta att angripa våra it-system. Vi kommer inte kunna dämpa cyberhotet ifall vi inte ändrar på Moskvas och Beijings kostnadskalkyler. För att göra det behöver vi prata om något som i vår strategiska kultur ofta känns otäckt – avskräckning.

Publika uttalanden och internationellt stöd är bara ett verktyg, utvisningar av underrät-

telseofficerare från ambassaderna, personliga sanktioner mot ansvariga och egna offensiva motåtgärder behöver läggas till verktygslådan tillsammans med det viktigaste av allt - det går inte att stå ensam.

Det behövs en cybersolidaritetspakt mellan demokratier för att ändra logiken som gör angreppen allt för lönsamma. De flesta av oss skulle reagera oerhört skarpt den dagen ryska elitförband tar kontroll över Stortinget, om så bara för en kort stund. Konsekvenserna av sådan handling skulle bli omfattande och svåröverskådliga, det i sig är en anledning att GRU inte fysiskt stövlar in i Stortinget med automatvapen. Att vi däremot i stort sett rycker på axlarna när det handlar om cyberarenan och går vidare gynnar bara den som vill inte väl oss väl.

Fotnot: Den 10 mars berättade norska myndigheter om ytterligare ett angrepp mot Stortinget, som beskrivs som mer omfattande än det i augusti.

Någon ansvarig för det nya angreppet har ännu inte pekats ut.

PATRIK OKSANEN

är journalist, författare och senior fellow hos Frivärld Redaktör: Linda Sundgren

Officerstidningen nr.3 2021 39

RÖS • EMP HPM • TEMPEST TIRE SAVER SHIELD™ Hutchinson’s Tire Saver Shield™ is constructed for use in extreme operating conditions. The product is suitable for underground and open-pit mining, port operations, steel industry, precast concrete, construction, oil and gas, quarry and demolition applications.

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

Tire Saver Shield™ is made from a reinforced elastomer material

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

ensuring maximum protection from hazards that compromise the

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

tires vulnerable sidewall. This barrier provides penetration resistance against sharp-edged foreign objects.

BENEFITS OF USING HUTCHINSON’S TIRE SAVER SHIELD™ • Protects the tire sidewall from cuts and impacts

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

• Mirrors the sidewall profile at varied tire operating pressures • No effect on the operating temperature of the tire • Robust and affordable alternative to tire chains • Safe, secure, and certified mounting methods • Easy to install and maintain

QUICK AND EASY MOUNTING METHODS • The Tire Saver Shield is easily mounted on certified flange with integrated mounting ring for three-piece wheel • Lug Nut Protector with certified integrated mounting ring for use on Class V forklifts • OTR Wheel Engineering can supply one-piece wheels with

Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet.

certified integrated mounting ring Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning. www.standby.eu

The Tire Saver Shield™ is easy to mount and dismount.

The Tire Saver Shield™ mounts directly to the attached mounting ring.

The Lug Nut Protector provides added protection.

OTR Wheel can integrate the mounting ring or pattern to your wheels.

www.clp.se

Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Insänt, Fpan, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Militär sjukvård i fält Sverige, 1960

Någon form av fältsjukvård har existerat så länge människan fört krig. De romerska arméerna under antiken kom exempelvis att hålla en mycket hög nivå inom fältsjukvården; bland annat kunde man ge första hjälpen åt en sårad legionär genom de särskilda väskor i trä eller läder som fanns med medicinsk utrustning. Det skulle sedan dröja till slutet av 1800-talet innan fältsjukvården kom i nivå med den som bedrivits av romarna, vilket skedde ungefär samtidigt som bakterieteorin inom den medicinska vetenskapen slog igenom. Bilden visar en krigsövning i Sverige år 1960 där fokus i motivet just ligger på de två sjukvårdarna – lätt igenkännbara genom den vita armbindeln med det röda korset – som lyfter upp en skadad soldat på båren för vidare transport till en säkrare plats.

Källa: Krigsarkivet, Försvarsstabens informationsavdelning, bildarkivet, armén, sjukvård, nr 08728, 1960.

Fotograf okänd

Officerstidningen nr.3, 2021 41

Insänt & debatt Foto: Försvarsmakten

Specialistofficerare borde erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare att omgalonera sig Om Försvarsmakten ska ha en flexibel officersförsörjning så borde specialistofficerare med prognos mot ”taktikergrader” erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare med motsvarande prognos.

Nuvarande system är inkonsekvent, menar kapten Malin Smith.

JAG ÄR TÄMLIGEN intresserad av Försvars-

q maktens personalförsörjning. Framfö-

rallt med särskilt fokus på officerskåren. Tidigare har jag arbetat med militär rekrytering på central nivå och nu tjänstgör jag på Militärhögskolan Karlbergs kadettbataljon. Där det tidigare i organisationens historia fanns en relativt enkel och tydlig väg att gå från värnpliktig soldat till officer, har det under det senaste decenniet bildats en mängd vägar för att tillgodogöra sig en slags officersexamen. OP, SOU, ASOU, OFSK, OFFU, SOFU, GOU och FFU är

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

42 Officerstidningen nr.3, 2021

» Jag anser att det finns en inkonsekvens i det rådande och till synes flexibla systemet som vi har idag. «

några exempel på officersutbildningar och dess förkortningar som vi internt använder oss av.

ATT FÖRSVARSMAKTEN BEHÖVER fler officerare är välbelagt och att det finns fler metoder för att åstadkomma det – beroende på vilken bakgrund och erfarenhet den sökande har med sig till utbildningsstart – känns både rimligt och efterfrågat. Jag anser dock att det finns en inkonsekvens i det rådande och till synes flexibla systemet som vi har i dag.

I dagsläget skiljer sig den ”taktiska” delen av officerskåren åt i två primära grupper: NBO-officerarna (ny befälsordning) och de officerare som gått Officersprogrammet (OP). Båda dessa grupper innehar lägst kaptens grad när de påbörjar Högre officersprogrammet (HOP). Skillnaden mellan dessa är att NBO-officerare inte har läst 180 högskolepoäng och därmed heller inte författat den C-uppsats som är krav för antagning till HOP 1 eller HOP 12. Det löser Försvarsmakten genom att erbjuda de NBO-officerare som omfattas att skriva en C-uppsats vid ett annat

lärosäte och sedan anta dem till uppdragsutbildningen.

Parallellt med detta genomför nu Högkvarteret en omfattade omgalonering av just NBO-officerare till specialistofficerare. Man anser, som jag förstår det, att de flesta NBO-officerare bemannar specialistofficersbefattningar och därför bör ha en specialistofficersgrad. Som jag förstår det kan alltså NBO-officerare då i vissa fall anses vara officerare och i vissa fall specialistofficerare (eller både och). Det finns alltså en rörlighet – en flexibilitet som baseras på individens kompetens, erfarenhet och förmåga.

PÅ FLERA AV mina tidigare arbetsplatser, lik-

väl som på min nuvarande, tjänstgör jag med erfarna specialistofficerare som löser samma uppgifter som NBO-officerare. De har likvärdig erfarenhetsnivå, har läst motsvarande kurser och – påstår jag – har motsvarande kompetens och förmåga. Inga i dessa grupper har högskolepoäng, men det är endast de som tillhör gruppen NBO-officerare som erbjuds möjligheten att skriva en C-uppsats och läsa HOP. Varför?

Jag känner flera specialistofficerare som önskar en framtid i Försvarsmakten som kaptener, majorer eller överstar. De stannar gärna kvar i organisationen och presterar, men känner sig missnöjda med sitt val att bli just specialistofficerare. Den taktiska officersprofilen passar dem bättre. Flera har på sina respektive organisationsenheter lyft frågan om möjlighet att läsa en anpassad OP eller läsa en högskoleutbildning med stöd från OrgE för att kunna söka sig vidare, men det tar stopp. Kaptenskollegorna som också saknar högskolepoäng får hoppa över ett helt kandidatprogram för att endast skriva en C-uppsats och får sedan gå ett masterprogram utan tidigare högskolestudier. Fanjunkarna å andra sidan erbjuds att ta tjänstledigt, studera själva i tre år utan lön för att sedan läsa SOFU, alternativt gå OP i tre år, för att endast bli fänrikar, trots 12 eller 13 års officerserfarenhet. Hur är det rimligt?

OM VI NU ska bidra till att få rätt person på rätt plats, erbjuda kompetensutveckling och ha en flexibel officersförsörjning så torde specialistofficerare med prognos mot ”taktikergrader” erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare med motsvarande prognos. Nuvarande system är alltså direkt inkonsekvent och försämrar myndighetens officersförsörjning eftersom duglig personal inte tillåts konkurrera om befattMalin Smith ningar. ● Kapten

»Ovärdigt Försvarsmakten att behandla sina NBOofficerare på det här viset« ”Vad är egentligen problemet med att vi NBO-officare har kvar våra grader?”, det undrar kapten Martin Persson, som upplever implemeteringen av trebefälssystemet som inkonsekvent.

JAG ARBETAR I dag som kapten, och tillhör klassen

q NBO-officerare, som nu är under lupp för en eventuell

tvingande omgalonering. Ett problem med slutliga införandet av trebefälssystemet, som jag ser det, är att man först bestämde hur många rader av respektive kategori som det skulle finnas i Försvarsmakten, därefter tittade man på vilka befattningar som skulle tillhöra och vilken kategori. Den ekvationen gick helt enkelt ihop, och det upplevs i dag som väldigt slumpartat i många fall hur det bestämdes vilken kategori olika befattningar ska tillhöra.

Ett tydligt exempel ifrån där jag tjänstgör: På logistikenheten på K 3 finns det tre avdelningschefer med både personalansvar och ekonomiskt ansvar. Två av dem är OR 7 och en är OF 2. Var är logiken i det? Det var väl inte tanken att specialistofficeren skulle sitta med budgetplanering, per» Specialist- sonalansvar och verksamhetsledning? Samtidigt som officerare är ett piloter är officerare, men som egentligen är renodlade specialistofficerare... eget skrå, som har Vidare känns det väldigt olustigt att man i dag kan annan utbildning tjänstgöra och lösa ut en befattning för en taktisk offioch inriktning än cer, men som genom ett trollslag så är man plötsligt vad NBO-officerare inte betrodd med det längre, för att man har blivit plautbildades för. « cerad i fel system för den befattningen.

MIN SENASTE UTLANDSTJÄNSTGÖRING tjänstgjorde jag på en

OF 3-befattning, och löste den uppgiften med goda vitsord, blir jag omgalonerad till specialistofficer kan jag inte ens söka motsvarande befattning längre. Då är min utbildning och yrkeserfarenhet inte värd något längre.

Och vad är det som säger att det är naturligt att NBO-officerare ska bli specialistofficerare istället för taktiker? Specialistofficerare är ett eget skrå, som har annan utbildning och inriktning än vad NBO-officerare utbildades för.

Rektorn för Försvarshögskolan, Robert Egnell, sa ju själv på Officersförbundets förbundsmöte i höstas angående akademisering av officersyrket att vi som läst det gamla skulle känna igen oss i ämnena, det är bara själva utbildningsmetoderna som skiljer sig åt... Vad är då problemet egentligen med att NBO-officerare har kvar sina grader som taktiska officerare? Det är ju det vi värderades, rekryterades och utbildades till!

JAG UPPFATTAR MYCKET oro och frustration över den här frå-

gan bland mina kollegor, och det är ovärdigt Försvarsmakten att behandla sina NBO-officerare på det här viset. NBO-officerare som alltid ställt upp för Försvarsmakten, genomfört utlandsmissioner, flyttat med familj till andra orter vid förbandsnedläggningar, och i dag Martin Persson bemannar massvis med OF-beKapten, chef för fattningar, såväl hemma som tekniska avdelningen på utomlands. ● logistikenheten på K 3 Officerstidningen nr.3 2021 43

Fpan

Lögn om ögonoperation och skabbrävsskjutning Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Josefine Owetz Fpan

Försvarsmaktens personal­ ansvarsnämnd, Fpan, behand­ lar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten.

Fpan kan bland annat skilja personer från deras anställ­ ning och besluta om löneav­ drag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av överbefälhavaren eller den som ÖB sätter i sitt ställe, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackli­ ga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef motsvarande.

Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor från januari 2021.

Foto: Istock

44 Officerstidningen nr.3, 2021

DISCIPLINÄRENDEN

Stridspilot får löneavdrag efter lögn om synförmågan

ƀ En officer ljög gällande sin medicinska ögonstatus vid antag­ ningen till stridspilot. Under sin anställning har han sedan fortsatt att undanhålla information om att han, innan han sökte till utbild­ ningen, genomfört en laseropera­ tion för att korrigera sitt synfel.

Av utredningen framgår att det i slutet av oktober 2020 kom till Försvarsmaktens kännedom att officeren ljugit. Vid tidpunkten för hans ansökan var korrigerande synoperationer inte tillåtna vid antagning till stridspilotutbild­ ningen.

Piloten har förklarat att han inser allvaret med sitt ageran­ de och att han tar ansvar för sitt handlande.

Nämnden skriver i sin moti­ vering att de ser allvarligt på att piloten farit med osanning om ögonoperationen och att en stridspilots arbete och funktion i luftförsvaret ställer mycket höga krav på öppenhet, pålitlighet och ärlighet. Officeren har därför gjort sig skyldig till en tjänsteför­ seelse som inte kan anses ringa, enligt nämnden.

Beslut: Löneavdrag med 25 procent i 20 dagar.

Åkte in på skjutfält med värnpliktiga trots att ammunitionsröjning pågick

ƀ En officer åkte till ett skjutfält tillsammans med fyra värnpliktiga gruppbefäl ur sin pluton för att rekognosera grupperingsplats inför en kommande övning. Efter­ som uppgiften var tidskritisk upp­ levde sig officeren stressad och ville få uppgiften klar så fort som möjligt, framgår av handlingar i ärendet. Han såg att skjutfältet var avlyst eftersom en röjning av oexploderad ammunition pågick.

Trots att officeren kände till reglerna valde han att tillsam­ mans med de värnpliktiga åka in på skjutfältet.

Vidare framgår att laddningen därefter detonerade. Ansvarig övningsledare fick ett samtal från officeren som berättade att han hade haft personal runt 250–300 meter från laddningen, det vill säga inom riskområdet.

Nämnden menar att officeren genom sitt agerande har brustit mot säkerhetsföreskrifterna vid övning samt utsatt fyra värnplik­ tiga för fara.

Beslut: Löneavdrag i sju dagar.

Officer sköt skabbräv med AK 5:a

ƀ En officer ledde en grundläggan­ de soldatutbildning för civilanställ­ da på en skjutbana. Vid ankomsten upptäcktes en räv, som hade färg­ förändringar och stödde sig på tre ben. Officeren, som är van jägare, beordrade gruppen att stanna bak­ om en vall och sedan vända sig om.

Han tog sedan en AK 5:a och sköt räven, som träffades men sprang in i angränsande skog. Officeren spå­ rade upp räven och bedömde den som död.

Efter ett tag dök samma räv upp igen, och officeren tog då en annan AK 5:a och sköt räven med fem skott för att säkerställa att den denna gång avled. Han lade sedan räven i en sopsäck för att efter utbildningen begrava den.

Officeren förklarade för grup­ pen att han skjutit räven för att den mådde dåligt. Han höll efteråt ett samtal med samtliga deltagare kring händelsen, framgår av hand­ lingar i ärendet.

Officeren har i ett yttrande fram­ fört att han ångrar sitt handlande.

Nämnden skriver i sin motivering att Försvarsmaktens vapen inte får nyttjas för privat bruk, och skjut­ vapen och ammunition som har tillhandahållits av Försvarsmakten endast får nyttjas i det syfte för vilka de tilldelas. Att avliva ett djur kan inte anses innefattas undanta­ get i de bestämmelser som finnns.

Nämnden finner dessutom att officerens agerande, att inför en trupp civilanställda, avliva en räv är ett olämpligt beteende. Dock anser nämnden att påföljden kan stanna vid en varning eftersom syftet varit att minska djurets lidande.

Beslut: Varning.

Säkerhetsklass

SSF3492!

RÖS-SKYDDAT SÄKERHETSSKÅP för servrar i skalskyddsklass SS1/ EMP Säkerhetsskåpet har utvecklats av KAMIC tillsammans med Gunnebo på uppdrag av försvaret. Skåpet är en säkerhetsinvestering för att skydda viktig och känslig information på servrar m.m. från intrång.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra säkerhetslösningar.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Officersförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalnings-anmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

i samarbete med KAMIC INSTALLATION l 054 - 57 01 20 l www.kamicemc.se GUNNEBO NORDIC AB l 010 - 209 51 00 l www.gunnebo.se

Krönika Karlis Neretnieks

M

En stärkt försvarsmakt ökar chansen till stöd utifrån ilitärt stöd från utlandet är ett populärt tema i den svenska försvarsdebatten. I försvarspropositionen föreslås flera åtgärder för att bädda för främmande hjälp. Garnisoner upprättas i Falun och Sollefteå för att skydda förbindelserna till Norge. Den planerade divisionsstaben ska kunna leda utländska förband, med mera.

Sällan ställs dock frågan vad svenskt stöd till andra kan betyda för vår och våra grannars säkerhet.

Kan villigheten att hjälpa oss påverkas av om vi har, eller inte har, något att erbjuda i gengäld? Kan svenskt territorium bli mindre berört av krigshandlingar om vi kan stödja operationer utanför Sverige? Kan vi bidra till att skapa synergieffekter som ökar den gemensamma nordisk-baltiska avskräckningspotentialen? Svaret är antagligen ja på alla tre frågorna.

HUR SKULLE VI då kunna bidra? Här några tan-

Foto: Stefan Tell

kar.

Vid en allvarlig kris skulle Ryssland sannolikt se det som fördelaktigt att kunna flytta fram sina positioner på Nordkalotten. Dels för att utvidga skyddszonen kring baserna på Kolahalvön och för att öka operationsfriheten i Barentshavet. I en sådan situation skulle svenskt militärt stöd troligen välkomnas av både Finland och Nato.

Redan i dag kan vi med flyg i viss utsträckning delta i luftförsvaret av norra Norge och norra Finland. Genom att utveckla möjligheterna att basera flygförband, egna som utländska, i norra Sverige skulle vi bädda för att öka den gemensamma flygoperativa förmågan.

I PROPOSITIONEN SÄGS att

den brigad som ska organiseras i Boden ska kunna

46 Officerstidningen nr.3, 2021

delta i operationer på finskt territorium. Det skulle ge oss möjligheter att även på marken bidra till försvaret av norra Finland, och därmed också norra Norge. Jag är dock tveksam till realismen i konceptet inom ramen för den krigsorganisation som förslås. Övre Norrland utgör plattformen för gemensamma finska och svenska operationer i norra Skandinavien. Här finns transportleder, flygbaser och logistikresurser som båda länderna är beroende av. Området kan inte lämnas oförsvarat mot luftlandsättningar och kringgångsförband.

Tiden när det fanns ”säkra” bakre områden är förbi. Ska inriktningen vara trovärdig bör det finnas två brigader utgångsgrupperade i norr, en för skyddet av övre Norrland och en för insatser i Finland.

Ser vi till Östersjöområdet tror jag inte att insatser med svenska markstridsförband i exempelvis Baltikum skulle göra någon påtaglig skillnad. Risken är istället stor att vi skulle äventyra Natos möjligheter att stödja Baltikum via svenskt territorium genom att vi då minskade vår förmåga att möta hot riktade mot viktiga områden i Sverige.

»Kan svenskt territorium bli mindre berört av krigshandlingar om vi kan stödja operationer utanför Sverige?«

DÄR ETT SVENSKT bidrag däremot skulle kunna göra skillnad

är till sjöss. I tidiga skeden av en konflikt, innan Nato hunnit tillföra resurser till Östersjön, skulle svenska sjöstridskrafter, främst ubåtar, kunna skydda delar av den baltiska och finska ”sjöflanken” mot ryska landstigningsföretag. Två extra ubåtar, utöver de fem som föreslås i försvarspropositionen, skulle i det sammanhanget betyda mycket.

Ser vi bortom ”skaffa lite mer av det vi redan har” kanske vår expeditionära förmåga, både i norr och på andra sidan Östersjön, till del borde bestå av beväpnade drönare. Baserade i Sverige skulle de vara rimligt tillbakadragna, men ändå tillräckligt nära för att snabbt komma till verkan. Förbanden är dessutom måttligt personalkrävande och kan därmed ges hög beredskap.

Här finns fortsatt mycket att fundera på, men att vi bör utveckla vår förmåga att stödja våra grannar kräver knappast ytterligare diskussion. ●

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Förläng livstiden på dina IT-system

Ny och rekonditionerad datakomutrustning:

• Videokonferenssystem • Routrar, switchar och interfacekort • Gränssnitts-konverterare Reservdelar • Reparation • Support

Rekonditionerad Datakomutrustning - Bättre än Nytt!

08-584 00 110

info@stril.se

www.stril.se

HÖGKVARTERET STAB/LEDNINGSSYSTEMSEKTIONEN SÖKER SAMBANDSCHEF HKV STAB är navet i Högkvarteret med ett stort ansvar för förbandets dagliga verksamhet. Här samlas stödfunktionerna för förbandets personal, säkerhet, ekonomi, logistik, IT-tjänster och fastighetsskötsel. På HKV STAB arbetar både officerare och civil personal.

Vi söker nu en medarbetare som vill vara med och bidra till den pågående utvecklingen vid staben.

HKV STAB LEDNINGSSYSTEMSEKTIONEN hanterar Ledningssystemfrågor för förbandet Högkvarteret. Vi är fyra medarbetare där befattningen Sambandschef ingår.

Huvudsakliga arbetsuppgifter I rollen som Sambandschef har du ett funktionsansvar där du främst arbetar med att stödja HKV med:

• Sambandstjänsten för HKV.

• Leda sambandsberedningar för övningar.

• Delta i arbete med interna bestämmelser och stående order.

• Delta i arbete med förändringar inom HKV infrastruktur

• Delta i sambandsberedningar vid omgrupperingar,

nyetablering och avveckling av verksamhetsplatser.

• Planeringsuppgifter och uppföljning.

• Kravställning inom området samband och ledningssystem.

• Delta inom det dagliga arbetet inom sektionen • Samverka med interna och externa leverantörer.

• Rollen har ej personalansvar.

Din ansökan Välkommen med din ansökan senast 2021-05-31. Din ansökan skall innehålla CV samt ansökningsbrev.

Läs mer och ansök på www.mil.se/ledigajobb

Noterat BOKTIPS:

Antologi om gråzonen ”FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR

q krig är inte som de en gång

var. Numera utspelar sig geopolitiska konflikter i en gråzon mellan krig och fred. De hot som den fria världen i dag möter riktas mot hela vårt samhälles grundläggande förmåga att fungera. Hoten kan handla om cyberattacker, desinformation, nätspionage eller investeringar i strategiska företag som stärker främmande makts förmåga att påverka och dominera. Det handlar även om hur penningtvätt används för att finansiera subver-

siv verksamhet, industrispionage eller hot mot enskilda privatpersoner.”

Så beskrivs Frivärlds nya antologi ”Gråzon”, där ett antal säkerhets- och försvarspolitiska experter resonerar om den nya tidens hot mot fria och demokratiska samhällen. Medverkande i boken är Annika Nordgren Christensen, Oscar Jonsson, Patrik Oksanen, Henrik Sundbom, Gunnar Hökmark och Katarina Tracz.

Boken finns att köpa via Frivarld.se. ●

Ny veteranutställning på Armémuseum ”Basker blå – på modigt allvar” heter Armémuseums nya digitala utställning som beskrivs som ” En personlig utställning om mod, rädsla och risktagande”. I utställningen berättar 16 veteraner om sina tankar och upplevelser från FN-missionerna i Suez, Kongo, Bosnien och Mali – både innan, under och efter missionen. ”Fram till i dag har drygt 100 000 svenska män och kvinnor, både militära och civila, deltagit i Sveriges internationella insatser. Och de har gjort det med ibland mycket stora personliga uppoffringar. De har bidragit till att fler människor kunnat leva i trygghet. Att fler länder utvecklats i fredlig och demokratisk riktning. Så, det finns verkligen all anledning att hylla dessa veteraner. Och att lyssna till vad de har att berätta”, sa prins Carl Philip i sitt invigningstal vid den digitala vernissagen och invigningen av utställningen.

Idén till ”Basker blå – på modigt allvar” kommer från föreningen De blå baskrarna. Utställningen går att ta del av via Armémuseums webbplats eller på Baskerbla.se.

48 Officerstidningen nr.3, 2021

FACEBOOK:

LYSSNINGSTIPS:

Nya militära tecken

● I tider av hemarbete lanserade Armémuseum förra våren ”tecken för Skype-möte”, som håller även i år. ”Tecken används främst då soldaten jobbar hemifrån, förbandet är utspritt över flera datorer eller kommando inte kan höras” skriver Armémuseum på Facebook och hänvisar till ”Soldaten i hemmet” (SoldH), 2020 års upplaga. Och roligt och användbart är det!

ÖB möter ÄB

”ÖB möter ÄB. Träffade i förra veckan Ärkebiskop, ÄB, Antje Jackelén för samtal om bland annat krisberedskap, förtroende, neutralitet och kyrkans roll i Försvarsmakten”, skriver överbefälhavare Micael Bydén på Instagram apropå att han nyligen har gästat podcasten ”Prata till punkt med ärkebiskopen” Han skriver vidare: ”Samarbetet med Svenska kyrkan är etablerat sedan flera hundra år tillbaka, och militära präster fyller en viktig roll i Försvarsmakten vad gäller religiös utövning och militär själavård”.

Avsnittet finns att lyssna på där poddar finns. ●

»Den här genren har inte riktigt funnits tidigare. Svenska militärer har alltid haft den där parodiska rollen, antihjältar som Åsa Nisse och Janne ’Loffe’ Karlsson i filmen Repmånad.« Det säger major David Bergman om sin nya spänningsroman ”Kodnamn Aurora”, som kretsar kring en konflikt i Arktis som Sverige dras in, i en intervju i Försvarets forum.

Kallelse till

OF SENIOR ÅRSMÖTE Onsdagen 9 juni

Militärsällskapet, Valhallavägen 104.

Årsmötet genomförs under förutsättning att vaccinationen går enligt prognos och myndigheternas restriktioner medger att vi samlas. Slutligt besked utsänds via mejl, tillsammans med årsmöteshandlingar, senast 23 maj. OBS! Anmäl dig inte till mötet förrän du fått det slutliga beskedet att mötet kan genomföras.

Efter årsmötesförhandlingarna blir det, som vanligt, ett intressant föredrag men vem som blir föredragshållare eller vad det kommer att handla om är inte klart men kommer att framgå av mejlet enligt ovan.

Anmälan

Årsmötet

Anmäl dig till årsmötet genom att betala in det belopp som kommer att anges i det slutliga beskedet till OF Senior plusgirokonto 60 90 10-4. Glöm inte att notera ditt namn på blanketten.

Behandlar ärenden enligt stadgarnas § 7 och aktuella årsmöteshandlingar – verksamhetsoch förvaltningsberättelse, förslag till budget, valberedningens förslag, styrelsens proposition om stadgeändring med flera handlingar – kommer att utsändas via e-post till de medlemmar som har en aktuell e-postadress i Officersförbundets medlemsregister.

Senast onsdagen 2 juni ska avgiften vara kassören tillhanda. Vid avbokning efter sista anmälningsdag återbetalas inte anmälningsavgiften Är du sent ute går det bra att senast måndagen 7 juni kl 1200 ringa klubbmästaren Rolf Olsson; 070-517 21 89 eller mejla ofsenior@officersforbundet.se

Program Kl 16.30 ...............Samling för kamratlig samvaro, BIO Kl 17.30 ...............Årsmötesförhandlingar Kl 18.00 (ca) ........Föredrag Kl 19.15 (ca) ........Gemensam middag • Förrätt med öl • Varmrätt med vin • Kaffe och kaka

Vill du ha personlig kallelse och årsmöteshandlingarna, anmäl din e-postadress tillsammans med namn och pnr till ofsenior@ officersforbundet.se och det senast 21 maj.

Du vill ha personlig kallelse men du saknar e-postadress, kontakta sekreterare Lars Krönmark, 070-567 61 67, så får du ett fysiskt brev.

Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 14 maj.

Varmt välkomna Styrelsen

Pris kommer att anges i det slutliga beskedet

Medlemsstatistik 13/4 2021

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF...................................................6 379 SO................................................. 2 900 GSS................................................ 4 001 Studerande..................................... 603 Övriga.............................................. 432 Summa...................................... 14 315

Förening

En ny officersförening – OF Marinstaben – har bildats Officersförbundet har en ny officersförening – OF Marinstaben. Den 25 mars var föreningens första årsmöte då bland annat stadgar och budget beslu­ tades samt att dess första styrelse blev vald.

Erik Tollin är föreningens första ordförande.

Det var han som tillsammans med Tomas Eklund och Anders Welltén tog initiativ till att bilda föreningen. De tog kontakt med förbundet centralt och har med ombudsmännens hjälp arbetat med att bilda den nya föreningen sedan januari.

– Det gick oväntat snabbt. Vi hade vårt första konstituerande styrelsemöte, utan vald styrelse, i januari. Sedan har vi haft två till möten, men först nu valdes styrelsen. Jag har varit fackligt

ansluten hela mitt yrkesverksamma liv, men inte på engagerat mig tidigare. Det känns bra och spännande att komma igång med det fackliga arbetet, berättar Erik Tollin.

MARINSTABEN ÄR, LIKSOM Arméstaben och Flygstaben, relativt nya förband. De två sistnämnda

förbanden har redan officersföreningar och Erik Tollin betonar att det finns ett behov av den nya föreningen och att officersföreningarna ska finns så nära medlemmarna som möjligt.

– Det finns mycket att komma igång med fackligt vid nya förband och mycket av min tid ägnar jag åt att delta i möten kring det. Jag är förhandlingsansvarig också och just nu arbetar jag med RALS förhandlingarna.

Det känns bra då jag känner att jag har god personkännedom för merparten av de som jag för-

»Det här är ett historiskt ögonblick, det gör såklart förbundet starkare, men framför­allt ökar det medlemmarna på Marinstabens inflytande.«

Trebefälssystemet

Livesänd diskussion om trebefälssystemet med Officersförbundet och Försvarsmakten Den 22 april diskuterade Lars Fresker, Officersförbundets ordförande, tillsammans med Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör, samt Peter Tagesson, personalplaneringschef i Försvarsmakten, det slutliga införandet av trebefälssystemet. Frågorna som berördes var bland annat om det ska bli obligatorisk omgalonering av vissa NBO-officerare samt 50 Officerstidningen nr.3, 2021

om en eventuell tvingande omgalonering kommer att påverka trovärdigheten för hela trebefälssystemet och löneutvecklingen för specialistofficerare. Officersförbundets medlemmar kunde inför sändningen skicka in sina egna frågor till diskussionen.

Sändningen finns att se i sin helhet i efterhand på Officersförbundets konto på Youtube. ⚫

handlar för, säger Erik Tollin.

OFFICERSFÖRBUNDET

har nu 36 officersföreningar. Martin Sachs, ombudsman på förbundet Martin Sachs centralt och som hjälpt till vid bildandet av föreningen var på plats i samband med föreningens första årsmöte.

– Det här är ett historiskt ögonblick, det gör såklart förbundet starkare, men framförallt ökar det medlemmarna på Marinstabens inflytande att påverka sina anställnings-och arbetsvillkor. De har härmed rätt att förhandla och samverka direkt med arbetsgivaren, säger Martin. ⚫

Förtroendevald: Glöm inte förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

De ger dig styrka och trygghet i din roll som förtroendevald. Utöver kunskap får du under kursen möjlighet att utbyta erfarenheter med medlemmar från andra förband. För mer info och anmälan: www. officersforbundet.se/kurser l www.officersforbundet.se/kurser

Medlemskap

Ny medlemsförmån: Få ut mer av ditt sparade med Fundler Officersförbundet har ett nytt samarbete med den digitala rådgivaren Fundler. Företaget automatiserar fondsparande genom att kombinera mänsklig kompetens och den senaste teknikens fondrobotar. Förbundets medlemmar har som medlemsförmån 20 procent rabatt på förvaltningavsgiften från 0,20 procent.

Det är bra att ha tillgång till en buffert på sitt sparkonto som man enkelt kommer åt, men idag uppskattas cirka 2 000 miljarder kronor ligga på svenska sparkonton med mycket låg eller ingen ränta alls. En inflation på två procent äter upp 44 miljarder av svenskarnas sparpengar varje år.

– Att ett sparkonto är tryggt stämmer inte, eftersom du faktiskt utsätter dina pengar för en risk. Pengarna du sparar på längre sikt bör du investera så att ditt sparande får bästa möjliga förutsättning att växa över tid, säger Ulf Ahrner, grundare och förvaltningschef för Fundler.

DEN DIGITALA RÅDGIVAREN erbjuder sina kunder åtta olika fondportföljer som är optimerade av företagets förvaltarteam. Förvaltarteamen väljer ut de bäst lämpade av marknadens 36 000 fonder, helt utan provisioner. Tack vare avancerad teknik känner fondroboten av marknadens svängningar och föreslår omfördelning i portföljen när marknaden svänger. Det innebär att kundens portfölj ombalanseras exakt när tillfället är som allra mest gynnsamt för varje kunds portfölj.

– Det kan en robot göra långt mycket bättre än en människa.Vi ser en en mycket fin utveckling i våra portföljer och är stolta över den avkastning vi kunnat bidra med för våra kunder, säger Ulf Ahrner.

Han grundade företaget 2015 efter att ha arbetat som aktiehandlare på Handelsbanken i många år. Idag har Fundler drygt 60 000 användare och fem års förvaltningshistorik.

Du kommer snabbt och enkelt igång och kan följa sitt sparande genom hemsidan eller i appen. För mer information besök: www.fundler.se ⚫

Hjälp oss få bättre kontakt med dig – se till att ange din privata mejl!

Officersförbundet vill ofta få kontakt med sina medlemmar till exempel när vi genomför medlemsundersökningar om vad våra medlemmar tycker och tänker i olika frågor och ämnen. Den senaste medlemsundersökningen handlade om trebefälssystemet. Det är då av yttersta vikt att vi har korrekta kontaktuppgifter till våra med-

Medlemsrabatter på Best Western och SJ Under 2021 får du som är medlem i ett SACO-förbund flera olika rabatter bland annat på boende och resor. Du får 15% rabatt på boende hos Best Western när du bokar i bokningsportalen på deras webbplats. Hotellkedjan samlar en mängd olika hotell inom olika prisklasser, från finare boutiquehotell till enklare motell. Du får också 10% rabatt på SJ:s resor när du bokar i SJ:s bokningsportalen på deras webbplats. Erbjudandet gäller tågresor med SJ för privat bruk. Det gäller ej periodkort, resor som ska ombokas, samt nattåg tillsammans med djur. För mer information samt rabattkoder gå in på förbundets webb: www.officersforbundet.se/ medlemsformaner. ⚫

Glöm inte att betala din medlemsavgift lemmar. Därför uppmanar vi starkt alla medlemmar att ange sin privata e-postadress. Detta då det finns en stor risk att den information som vi skickar med e-post till arbetsgivaren, Försvarsmakten, inte kommer fram. Du ändrar detta enkelt genom att logga in med bank-id på mina sidor på Officersförbundets webb och ändrar dina kontaktuppgifter. ⚫

Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Du löser dock detta enkelt genom att betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön! ⚫ Officerstidningen nr.3 2021 51

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

Eleanors teknikintresse har med åren vuxit. I dag arbetar hon som simulatorofficers och är länken mellan teknikerna och lärarna på Sjöstridsskolan.

Från civil till militär Eleanor Wiklunds plan efter värnplikten var att fortsätt­a på den militära banan, men livet ville annat och det skulle dröja några år innan hon fortsatte. Men fortsatte gjorde hon – och i dag är hon en av Sveriges få simulator­ officerare.

Text: Cecilia Gustafsson Foto: Andreas Blomlöf

D

et var en självklarhet att Eleanor skulle göra militärtjänstgöring då båda hennes föräldrar har gjort det. Hennes mamma är född och uppväxt i Israel där det är obligatoriskt. Eleanor hade tagit studentexamen några år tidigare och jobbade inom hotellbranschen när hon ansökte och blev uttagen till att göra värnplikt i 18 månader som radiosignalist på andra stidsflottiljen i Berga.

– Det var stor skillnad från nu. Då var vi så få kvinnor 52 Officerstidningen nr.3, 2021

att normen var att vara ensam tjej, men jag såg inte det som negativt eller ett problem. Jag var några år äldre, så jag hade lite mer livserfarenhet, men jag var en i gänget, berättar Eleanor och skrattar.

Hon trivdes riktigt bra med arbetsuppgifterna som radiosignalist - och hon fann kärleken och sin framtida man Niklas. Planen var att utbilda sig till officer men Eleanor blev gravid och fick barn så vidareutbildningen fick vänta. Hon fortsatte jobba med bokningar inom hotellbranschen, men när sonen var två år fick hon tips om en liknande tjänst på den lokala reseavdelningen inom Försvarsmakten Logistik – även det i Karlskrona där hon bott i 20 år nu.

– Det var ett enkelt steg att ta. Det var såklart en fördel att jag kände till hur den militära organisationen fungerade, säger Eleanor.

HON BLEV CIVILT anställd inom Försvarsmakten, men fick bara projektanställning - de lades på varandra och det var en kamp för att hon skulle få tillsvidareanställning. Efter

några år började det pratas om att Försvarsmakten skulle outsourca den lokala reseavdelningen där hon jobbade, men de valde att centralisera istället. Eleanor blev i samband med det invald som ledamot i den lokala fackliga styrelsen hos Försvarsförbundet.

– Det var då jag fick upp ögonen för det fackliga arbetet för första gången.

Det var många kollegor som var rädda för att bli uppsagda. Jag kände att det här måste gå rätt till, men det var svårt. Det blev en otrygg arbetsplats och många lämnade självmant, säger Eleanor.

Eleanor såg sig också om och fick återigen tips om en tjänst – den här gången var det ett vikariat som signalskyddslärare på Sjöstridsskolan i Karlskrona. Hon var bekant med de olika systemen sedan militärtjänstgöringen och hade genom sitt engagemang i Lottakåren gått flera kurser inom samma och närliggande områden så hon hade kompetensen som krävdes. Hon fick vikariatet och när det tog slut fick hon en annan tjänst – som sambandslärare – och tillsvidareanställning. Att jobba som lärare visade sig vara en riktig utmaning.

– Att vara pedagog är svårt i sig, du får en grupp där förkunskap, motivation och förutsättningar för lärande är olika. Alla i gruppen ska de känna sig motiverade och lära sig. De första lektionerna jag höll i var svåra, men jag lärde mig med tiden att ”det här är bra” och ”det här kan jag göra bättre”. Det är fantastiskt att se hur människor, framför allt värnpliktiga, utvecklas - första dagen kan de ingenting och sista dagen har de gjort en enorm kunskapsutveckling. Det är roligt att få vara med på den resan, säger Eleanor.

pen som hjälpte till att testa och utveckla systemet.

– Jag har alltid varit driven och velat lära mig och teknikintresset har vuxit med åren. Jag kände att det var dags att prova något nytt och hade tur att det skapades en tjänst som simulatorofficer. Enkelt förklarat är jag länken mellan teknikerna och lärarna, säger Eleanor.

SAMTIDIGT SOM ELEANOR har vidareutvecklat sig och bytt tjänster har frågorna kring anställnings-och arbetsvillkor kommit smygande igen. Hon ser utmaningarna hon och kollegorna möts av.

– Jag har varit på samma avdelning på Sjöstridsskolan hela tiden. Jag har trivts med arbetsuppgifterna och kollegorna, men lönen är kanske inte i nivå med det ansvar och mängden arbetsuppgifter vi har. Arbetsbelastningen har under perioder varit otroligt hög, då har jag ibland undrat om det är värt det, säger hon.

Nu har hon återigen blivit invald som suppleant i den lokala fackliga styrelsen – OF Marinbasen SSS - och hon hoppas kunna arbeta alltmer med de fackliga frågorna. Hon brinner lite extra för frågor som rör hur Försvarsmakten ska lyckas behålla den personal som rekryteras in.

– Många har åsikter om allt från lön till arbetsmiljö och karriärsutveckling, ett väldigt bra sätt att vara med och få en chans att påverka dessa saker är att bli fackligt engagerad. ⚫

» Det var många kollegor som var rädda för att bli uppsagda.

Jag kände att det här måste gå rätt till, men det var svårt.«

Eleanor Wiklund

Ålder: 43 år.

Fackliga uppdrag: Ledamot i lokal facklig styrelse hos Försvarsförbundet, suppleant i OF Marinbasen SSS 2020-.

Bakgrund i korthet: Värnplikt, resehandläggare Försvarsmakten Logistik, signalskyddslärare Sjöstridsskolan, sambandslärare, anpassad specialistofficersutbildning, huvudlärare samband, simulatorofficer 2020-.

Bor: Rödeby utanför Karlskrona.

Familj: Gift med officeren Niklas. Tillsammans har de en 20-årig son (”Han gör värnplikt just nu”) och en 15-årig dotter.

På fritiden: Åker båt och inreder drömträdgården. (”Vi har en motorbåt som vi försöker vara ute med ofta, sedan tycker jag om att jobba i trädgården, Vi har köpt ett växthus som vi försöker fylla.”)

"Att vara pedagog är svårt i sig, du får en grupp där förkunskap, motivation och förutsättningar för lärande är olika", säger Eleanor Wiklund.

HON HAR UNDER åren som gått funderat på att vidareutbilda sig till officer och har velat gå från civil till militär då fler dörrar öppnas som officer. Men det var för svårt att få livpusslet med familjeliv och en lång utbildning med studiemedel att gå ihop. Hon sökte dock till anpassad specialistofficersutbildning 2017 och blev tjänstledig från sin civila tjänst i nio månader medan hon gick ena delen av utbildningen. Den andra delen av utbildningen är vanligtvis befattningsutbildning, men Eleanor hade gått merparten av kurserna och skulle därför ”bara" återvända till sin gamla tjänst. I samband med examen 2018 fick hon dock en ny tjänst - som huvudlärare som innebar kursplanering och arbetsledaransvar. Men det hela tog ytterligare en vändning. Några år tidigare hade Sjöstridsskolan köpt in ett nytt simulatorsystem, Naval Warfare Traning System (NWTS) för sjöstrid. Eleanor var med i projektgrup-

Officerstidningen nr.3 2021 53

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Foto: Istock

byta personalkategori och tjänstegrad utan att det ska ske frivilligt.

Vad är Officersförbundets uppfattning om införandet av trebefälssystemet?

Tema: Trebefälssystemet Försvarsmakten är på väg att fatta beslut om det slutliga införandet av trebefälssystemet. Vår ombudsman Mikael Boox reder ut medlemmarnas frågor om vad vi vet och inte vet om beslutet.

Gäller byte av personalkategori och tjänstegrad alla nivåer eller bara upp till kapten eller major?

Eftersom Försvarsmakten och ÖB ännu inte har fattat något formellt beslut så vet vi egentligen inte men utifrån hur arbetsgruppen

Kansliet: Förbundsdirektör Peter Löfvendahl Arbete: 08-440 83 56 Mobil: 070-580 51 07 peter.lofvendahl@officersforbundet.se

54 Officerstidningen nr.3, 2021

som bereder frågan resonerat så gäller det huvudsakligen OF 1 (fänrikar och löjtnanter) och OF 2 (kaptener) men kan även komma att omfatta OF 3 (majorer) som önskar arbeta på befattningar med arbetsinnehåll på OR 8-nivån.

Administrativt ansvarig: Marie Eriksson Ombudsmän: Patrik Larsson, Conny Jansson, Mikael Boox, Mikael Kenttälä, Andreas Ek, Elina Meyer, Martin Sachs

Nu när trebefälssystemet har införts har det gjorts någon studie inför?

Officersförbundet har samverkat såväl införandet av två- som trebefälssystemet i enighet. Vårt råd till Försvarsmakten och till ÖB inför att det ska fattas beslut om den slutliga implementeringen av systemet är att officerarna ur en befälssystemet och utbildningssystem vidareutvecklas bäst, ur deras perspektiv – ur specialistofficerarnas perspektiv – ur FM perspektiv, genom individuell planering mellan C OrgE, krigsförbandschef och individen.

Ett obligatorium nu eller i framtiden kommer motverka implementeringen av trebefälssystemet. Implementeringen av trebefälssystemet måste stödjas av beslut nu om system för löneutveckling i innehavd befattning, förbättringar av karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare.

Införandet av tvåbefälssystemet 2008 föregicks av ett omfattande arbete som pågick i flera år. Sedan tvåbefälssystemet infördes har det utvecklats i flera steg fram till dess att trebefälssystemet infördes 2018. Man kan notera att systemet aldrig enligt Officersförbundets mening har varit avsett att innebära att de som har en officersgrad från NBO-systemet ska tvingas att

Medlemsservice: Maria Jensfelt Carina Viklund Förhandlingschef: Susanne Nyberg Biträdande förhandlingschef: Olle Löfmark

Kommunikationschef: Jesper Tengroth Kommunikatör: Jennie Timgren Cecilia Gustafsson Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Mikael Boox ombudsman

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Web: www.officersforbundet.se E-post: kansliet@officersforbundet.se

En garanterat säker telefon att ha ifred även i fred.

Färist Mobile är en avancerad mobil som skyddar dina hemligheter och tål hårda tag. Med IP67 och MIL-STD-810G standard används telefonen både på fältet som på kontoret och skyddar det som är skyddsvärt. Med funktioner som push to talk, säkra tal och meddelanden, videomöten och distansguide Färist Mobil ett komplett verktyg till organisationer med höga krav.

Tutus Data är marknadsledande inom svensk kryptoteknik för

skydd av Sveriges säkerhet. Vi utvecklar högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar åt militär, myndigheter och företag för användning i verksamheter som kräver högsta nivå på säker kommunikation, exempelvis avancerade VPN-krypton, Sverige och EU´s säkraste smartphone.

För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 08-410 700stridsfordonsfamiljerna 88 | order@safe4u.se Stridsvagn 74 via bandvagnsoch till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24