Från Ukraina till Flen

För två månader sedan kom syskonen Micha, Tanja, Natalia och Andrii till Sverige efter att de flytt kriget i sitt hemland Ukraina. De har nu hittat till Flens Scoutkår där de trivs och tycker om verksamheten.

Vid Flenkårens vackert belägna scoutstuga samlas i kväll scouterna för veckans möte. Spårarna ska göra insektshotell och upptäckarna och äventyrarna, som har gemensam verksamhet just nu, har eldning på programmet.

Flickscout i Ukraina

På lite småknagglig engelska försöker de äldre scouterna inkludera sina ukrainska patrullmedlemmar i planen för hur de ska göra upp en eld och bränna av ett snöre som sitter en bit upp över marken. – En del av scoutverksamheten som den är i Sverige känner jag igen från Ukraina, menar Tanja och berättar om att hon var flickscout där innan de kom hit. Men andra saker skiljer sig. Vi hade ofta vår scoutverksamhet i skolan eller i parken, inte i skogen som här, men vi gör scouthälsningen ungefär på samma sätt, och vi åker på läger, fortsätter hon.

Vi får vänner här

Förutom Natalia som också var flickscout en kortare period i hemlandet, så har de övriga syskonen inte provat scouting tidigare. Men de tycker verksamheten är rolig och nickar ivrigt allihopa på frågan om de har tänkt fortsätta med scouting. – Vi får vänner här, alla är så snälla, och får vi göra roliga grejer! I sommar ska vi försöka åka på lägret, berättar de.

Det var genom en scoutförälder, som hjälpte familjen med boende i en bekants semesterhus i Flen, som syskonen hittade till scoutkåren. – Jag berättade att jag är scout i Ukraina, och hon sa då att det finns scouter i Sverige också, och att hennes barn är scouter. Så vi fick erbjudande om att följa med, berättar Tanja.

Familjen har precis fått uppehållstillstånd och i går började Natalia i skolan. Hon känner ingen i sin klass, men en av scoutkompisarna går i parallellklassen så det fanns i alla fall ett bekant ansikte på skolan när hon kom dit.

Andrii och ledaren Anne jobbar med insektshotellet.

Scouterna växer i uppgiften

Tomas Andersson, som i kväll är ledare för både upptäckarna och äventyrarna, tycker att det fungerar väldigt bra trots att det finns språkbarriärer. – Jag är inte så bra på engelska, men vi försöker översätta, och framförallt äventyrarna hjälper till. Jag ser ju att det får dem att växa också, att de tar ansvar för att förklara och inkludera alla i verksamheten.

Lillebror Andrii, är i dag för första gången själv på spårarna, utan någon av sina syskon som kan hjälpa till att översätta. – Han pratar ingen engelska, men patrullkompisarna var måna om att han skulle vara med, så det gick bra ändå, berättar spårarledaren Anne Norstedt. Och han såg så glad ut när han var med och byggde sig sitt eget insektshotell.

Inte utan lite extra ansträngning, men utan några egentliga anpassningar av verksamheten, så har de nya scouterna snabbt funnit sin plats i gemenskapen i Flens Scoutkår.

Vad är det bästa med scouting?

Hugo Modig

Att paddla kanot.

Maya Carnesten

En massa olika saker! Som att elda, gå på hajk, paddla kanot och leka tillexempel.

Josephine Palmberg

Gå spår i skogen.

Ella Skogner

Att vara med kompisar.