Nya Östis 30.4.2020 by Nya Östis

TILL ALLA HUSHÅLL

TORSDAG 30 APRIL 2020 - Nummer 18 - 3,20 euro

”Byggnadstekniskt och juridiskt kunnande allt viktigare i bostads- och fastighetsaffärer. Vi erbjuder sakkunskap åt våra kunder med 34 års erfarenhet!”

Mera om d våra övrig essa och ao www.iukvbjekt på oy.fi

Lovisa, Ängsgatan 5 Eh-hus i bra skick, omf. 4r,k,wc,veranda, i två plan, ca. 106 m². I källaren bastu, tvättr, garage, förråd mm. Vacker, egen trädgårdstomt 1320 m². Ej e-intyg. Bp. 125.000,-.

Lovisa, Södra Åsen 3 Vh-lägenhet 3r,k,badr, 76,5 m². I vån. Inglasad balk. mot väst. E-klass C. Bp. 78.000,-.

Lovisa, Valkom, Båtvägen 6 1987 byggt eh-hus i bra skick, 5r,k,brasr,b,hjk, 2wc,balkong,terass, 142,5 m², i två plan. Garage/förrådsbyggn. 49 m² samt förrådsboda. Ej e-intyg. Bp. 185.000,-.

Lovisa, Åldermansgatan 1 Vh-lägenhet i översta våningen, 5r,k,badr, 92 m². Inglasad balk. mot väst. E-klass D. Ledig 8/20. Bp. 135.000,-.

Lovisa, Södra Åsen 2 Grundrenoverad, modern, snygg, genast ledig vh-lägenhet, 2r,k, bdr, 59 m². Snygg stor inglasad balk. mot söder. 1 vån. E-klass E. Bp. 89.500,-.

Lovisa, Östra Tullgatan 3 Vh-lägenhet, motsvarande ny, 2r,k,bastu,klädr, 59 m². 2 vån. Hiss. Inglasad balk. Huset byggt -12. E-klass C. Ledig. Bp. 198.000,-.

Konditionsgranskning - ett begagnat hus har inte garanti. Att låta utföra en konditionsgranskning av ett egnahemshus kostar minst hundratals euro – ofta över tusen euro. Konditionsgranskningen befriar inte säljaren från ansvar för fel som uppstått efter köpeavtalet, utan det är ett sätt att berätta för köparen om objektets allmänna skick och eventuella riskområden. Dolda fel i bostaden eller fastigheten upptäcks nödvändigtvis inte alltid under en normal besiktning. En stor del av tvisterna som gäller bostads- och fastighetsköp berör dolda fel. Vad gäller de flesta tvister har man utfört en konditionsgranskning i huset, men det omtvistade felet har inte hittats under granskningen. Det är skäl för säljaren att fundera över om det lönar sig att rutinmässigt beställa och betala för en konditionsgranskning då man lämnar bostaden eller huset till försäljning.

Alexandersgatan 4, LOVISA • % (019) 533 432 • iukv@iukvoy.fi • www.iukvoy.fi

aalaisille 34 vuo

LKV AFM m åt

34 år

Koteja itä-

*6430059560004*

KENNETH AFM: 0400 494 098 TONI AFM: 0400 494 097

sim

tta

NING STÄLL FÖREVISD! E B T. K TA N O K TAG T EGET ANBU OCH LÄMNA DIT

Lovisa, Terassgatan 8 På Kvarnåsen belägen, fullständigt ytsanerat eh-hus, med karaktär av radhus, omf. 4r,k,b, 2 badr,hjk,2 wc,klädrum,balkong, i två plan, ca. 120 m². Utsikt över bulevarden och mot Lovisaviken. Ej e-intyg Bp. 215.000,-.

ar i

Lovisa, Chiewitzgatan 5 Vh-lägenhet 3r,k,badr, 68 m². 2 vån. Hiss. Inglasad balk.mot söder. E-klass C. Genast ledig. Bp. 129.000,-.

• Ofta lönar det sig att vänta tills köpkandidaten är klar. Han/hon kan vara någon som har erfarenhet av att bo i ett egnahemshus och som utan en rapport känner till behovet av reparationer och underhåll på ett gammalt hus. • Det lönar sig att låta utföra en konditionsgranskning genast i försäljningens inledningsskede om säljaren inte alls känner till husets byggnads-, reparations- och underhållshistoria. Då får man en uppfattning om vad man är på väg att sälja och vilket pris man kan begära för huset.

ö st n yl ä n n

ing

Sidan

LEDARE

KOLUMN

Carita Liljendahl - Chefredaktör för Nya Östis

Christoffer Hällfors

Frivillig marsch

Vi behöver alla varandra

tisdags fyllde Nya Östis fem år. Det firades i arbetets tecken. Varje vecka, året om, är det hårt arbete som gäller för att få ut en tidning med intressant innehåll. Extra mycket planering krävs då det är frågan om ett storspridningsnummer som i dag. Tidningen ges ut av en understödsförening, men fungerar ändå i stort sett som ett företag. Genom alla tider har det visat sig att företag på små orter är beroende av att invånarna anlitar deras tjänster och köper deras produkter. I dessa coronatider har det blivit ännu mer uppenbart att vi måste stödja företagare på orten om vi vill att de ska överleva krisen. Många har gratulerat Nya Östis via olika kanaler och det värmer våra hjärtan. Stadsdirektören bidrar med sin hälsning på sidan fem. Han skriver att en lokal tidning är som en trogen vän som regelbundet kommer och tittar in hos en och berättar vad som har hänt och vad som kommer att ske. Den här vännen får gärna också hålla humöret uppe hos läsarna och skapa framtidstro. Det är precis

vad Nya Östis vill göra. Nyligen lät Nya Östis utföra en läsarundersökning, resultatet av den presenteras i dagens tidning. Enkäten gav tidningen vitsordet nio, där tio var den högsta siffran. Genom åren har vi fått mycket tack och beröm, kanske av den enkla orsaken att människor inser att det lokala behöver allt stöd. Går Nya Östis under föds inte en ny svensk lokaltidning i all hast. Så pass krävande var proceduren att starta upp tidningen. Det kan ni läsa om på sidan fyra där tidningens första chefredaktör Kim Wahlroos intervjuas. Kritiken Nya Östis ibland får handlar om att redaktionen inte granskar makten och nagelfar stadens ekonomi. Vi kan försvara oss endast genom att säga att vi gör vårt bästa med de resurser vi har. NÖ har inga anställda och även om alla medarbetare får arvoden för utfört arbete, finns inte ekonomiska resurser för flera dagars grävande journalistik. Det är inte heller i nuläget ekonomiskt hållbart för Nya Östis att komma ut två gånger i veckan, vilket många önskar att vi gjorde.

Chefredaktör Carita Liljendahl redaktion@nyaostis.fi tfn 044 241 3302

Upplagan i april 2020: 2.377 ex.

Grundad den 28 april 2015 Utgivare: Understödsföreningen för Nya Östis

Biträdande redaktionschef Anna Johansson tfn 040 546 6026 Redaktörer Vardagar kl. 9.30–17 Gerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256

Det som däremot har visat sig vara ett hållbart koncept, inte minst med tanke på ekonomin, är att tidningen i huvudsak produceras via distansarbete. Det är inte ett fenomen som uppstått under coronakrisen, distansarbete har gällt på NÖ från första början. Vi vill också på andra sätt våga vara annorlunda, inte följa strömmen och skriva om allt det som andra skriver om. Då papperstidningen är den viktigaste produkten behöver vi inte heller stressa med att fort få ut saker på webben och jaga klick där. I dag har Nya Östis ett stort antal medarbetare. Alla bor inte i centrum av Lovisa och åldern på skribenterna varierar mellan sexton år och sjuttio plus. Glädjande många tar själva kontakt och frågar om de på något sätt kan bidra för att hjälpa NÖ. Det här visar att många tror på det koncept som några eldsjälar skapade för fem år sedan. Låt oss fortsätta hjälpas åt då det gäller att hålla Nya Östis vid liv. Prenumerera på tidningen, annonsera hos oss och kom med tips om vad du vill läsa. Vi behöver alla varandra.

Camilla Stjernvall tfn 050 371 7213 Hanna Stringer tfn 0400 470 817 Marianne Palmgren tfn 044 231 1877 Medarbetare: Max Arhippainen, Marit Björkbacka, Nina Björkman-Nystén, Yngve Blomfelt, Inge Ekholm, Kerstin Hafrén, Johnny Hurmerinta, Mikael Rögård, Emilia Tallberg, Kim Wahlroos

Passa på redaktion@nyaostis.fi tfn 0400 411 061 Vardagar kl. 9–15 Annonsförsäljning annons@nyaostis.fi Annette Blomqvist tfn 040 1479 945 Vardagar kl. 9–17 Nya Östis delas ut med dagsposten.

etta blir min första kolumn i Nya Östis och jag är glad för att fått möjligheten. Jag är ordförande för Nylands Brigads Gille så jag tänkte skriva lite erfarenheter från det frivilliga försvarsarbetet. Under förra veckoslutet deltog jag i ett evenemang som kallades distanssoldatmarsch. Coronan påverkar också det frivilliga försvarsarbetet då marscher och övningar för att testa reservisternas kondition inte kan ordnas. Olika frivilliga försvarsföreningar brukar ordna marscher på våren runtom i landet och för Lovisaborna så brukar Brandensteinsmarschen vara en tradition som samlar flera hundra deltagare årligen. Någon har då ändå kommit på en fix idé med att ordna marscher på distans. Förra veckoslutets händelse gick ut på att man själv planerade rutten på 25 eller 50 km och packade väskan med minst 10 kg packning och så gick man i egen fart. Varusteleka som var organisatör för evenemanget förra veckoslutet delar sedan ut märken till de som deltagit och delat med sig på sociala medier. Det var roligt att se att flera hundra runtom i Finland deltog i detta evenemang och ansåg det viktigt att ändå upprätthålla sin kondition. För det frivilliga försvaret är det viktigt att reservisterna håll s i gott skick och upprätthåller sin kondition och eftersom det inte ordnas övningar så är det bra att man på något sätt ändå övar gemensamt. Personligen så tog jag hunden Pate med och startade naturligt i de egna skogarna i Lappträsk. Som skogsägare med skogsbruket som biinkomst och skogen lite längre från hemmet så var det att slå två flugor i en smäll att samtidigt kunna gå igenom den egna skogen och se de förändringar som där skett. Marscher eller vandringar är ett bra sätt att upprätthålla konditionen och vi har så vacker natur i våra skogar i östra Nyland att jag nog bara kan rekommendera att gå ut och gå. Kartor över våra skogar finns gratis att få via tjänster som paikkatietoikkuna och då kan man bra planera en rutt enligt befintliga vägar och stigar i skogarna. Det är bara att packa ryggsäcken med en termos med kaffe och något tilltugg och så iväg. Som ordförande för det finlandssvenska truppförbandsgillet så vill jag här ännu minnas våra veteraner. Den nationella veterandagen firades på måndagen, den 27.4. I år kunde det inte ordnas träffar ute i kommunerna eller andra högtidliga möten så därför vill jag ta tillfället i akt och här minnas våra veteraner. De gav så mycket av sina liv för vårt fosterland och det ska inte glömmas! Speciellt i dessa tider med undantagsförhållanden på grund av corona går tankarna ofta till de ännu svårare tiderna de upplevde under krigen. Till syvende och sist så önskar jag alla Nya Östis-läsare en skön valborg! Skribenten är ordförande för Nylands Brigads Gille, samt nybliven Sibbobo med halva hjärtat kvar i Lappträsk.

Prenumerationspris 140 euro/12 mån. fortlöpande 73 euro/6 mån. fortlöpande. Porto till utlandet tillkommer. Prenumerationer prenumeration@nyaostis.fi Lia Oberth tfn 0400 411 061 Vardagar kl. 9–15 Blev du utan tidning? Ring numret 0400 411 061 eller mejla till adressen prenumeration@nyaostis.fi

Tryckeri: Kaakon Viestintä Oy, Kouvola. Lösnummer Lovisa K-Market Seppäläntie (Fredsby), K-Supermarket, R-kiosken, Shell, S-Market Pyttis K-Market Siltis (Broby)

FISKFÖRSÄLJNING

DAGNYS FISK 0500-211 393

LOVISA TORG

TORSDAG 25 APRIL 2019 -18Nummer 17 TORSDAG 15 AUGUSTI 33 TORSDAG 30 APRIL 2020 - Nummer - 3,20 euro

Närodlat vinner terräng – klimatet oförutsägbart

år har gått sedan det första numret av Nya Östis kom ut. ”Tidningens betydelse kan inte överskattas, och den ska inte heller underskattas”, säger Kim Wahlroos som var eldsjälen bakom projektet. Utöver en intervju med Kim presenterar vi i dag resultatet av en läsarundersökning. Nya Östis fick vitsordet nio och många tips om vad läsarna vill ha mer av på tidningssidorna. Sidorna 4, 6, 7

L O K A LT

REPORTAGE

Vad sysslar Otto med i Helsingfors?

Planerar, planterar och sår, så ser dagarna ut nu på Lillmaris ekogård. Lilly Zuluaga och Tiina Harva, här med hjälpredan, hunden Cleo. Foto: Nina Björkman-Nystén

Vitlöken har övervintrat skapligt, örterna har tagit stryk av den ovanligt varma och våta vintern. Resten av grödorna har det ungefär som vanligt den här tiden på året på Lillmaris ekogård. Hönsens sprätter ivrigt i vårsolen, bina förbereder sig på att blomningen tar fart.

PERNÅ Tanken slår en att tiden har kommit ikapp odlingsfilosofin på Lillmaris gård. Tiina Harva har från början använt sig av täckodling och naturgödsel. Lilly Zuluaga får kämpa en del med örtagården, det lynniga klimatet ställer varje år till med överraskningar. Skördar blir det också denna säsong.

Lokalt sidan 18

Kämpig tid för företagare LAPPTRÄSK Coronaepidemin har påverkat majoriteten av företagarna i Lappträsk, och speciellt mycket de företagare som är i kontakt med människor via jobbet. Näringslivssekreterare Jonna Nygård är oroad över hur företagare orkar nu under coronaepidemin. Företagare är vana vid att ha fullt upp och jobba långa arbetsdagar. – Under de senaste veckorna har många tagit kontakt. I främsta hand har frågorna gällt vilka stödalternativ det finns för ensamföretagare. Sidan 10

Nya Östis läsare vet att Otto Andersson (bilden) är fullmäktigeordförande i Lovisa. Men vad sysslar han med på dagarna på jobbet i Helsingfors? – Jag följer med inrikesministeriets ärenden. De är nära kopplade till straffrätten. Det som polisen gör landar på åklagarnas och rättsväsendets bord. För en del SFP-medarbetare tar andra frågor än det egna ministeriets största delen av tiden, till exempel för den kollega som bevakar vårdreformen.

Sidorna 28–29

NYHETER

Hjälp finns att få

Näringslivssekreterare Jonna Nygård hjälper med bland annat rådgivning till företagare. Foto: Miia Hakala

LOVISA Inom seniorservicen i Lovisa strävar man till att ringa upp sjuttioplussare men har inte fått kontakt med alla. För att råda bot på situationen har man skriftligt skickat ut informationen till dem som inte nåtts andra vägar. Sidan 15

Bjarne trivs bakom ratten LILJENDAL Efter 43 år på

lands- och byvägar känner sig Bjarne Majander från Liljendal ännu glad och nöjd bakom ratten. Han vill fortsätta som utdelare av reklam och gratistidningar och köra bil till de 1100 postlådorna så länge det känns trevligt och hälsan det medger. Sidan 31

L O K A LT

Borde hålla käft – men berättar PERNÅ Två stora författa-

re möts i en omfattande biografi om Märta Tikkanen, boken ”Borde hålla käft” skrivs av Johanna Holmström (bilden). Några teman som berörs är feminism, instängdhet och tvåsamhet. Familjen stängde tidvis in Tikkanen, coronaviruset isolerar Holmström på Norr-Sarvlax gård, som också är hemskola. Ny roman spirar.

Sidan 33

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

”Nya Östis har en strålande framtid” Text: Carita Liljendahl

Då Nya Östis grundades våren 2015 var det resultatet av hårt arbete, men Kim Wahlroos säger att han också hade tur då han fick så många duktiga medarbetare med sig.

LOVISA Men löftet om att

starta en ny tidning för Lovisanejden hade egentligen avgetts redan långt tidigare. Som chefredaktör för tidningen Östra Nyland hade Kim Wahlroos sagt till Konstsamfundets dåtida verkställande direktör Kaj-Gustaf ”Kobbe” Bergh att om ÖN någon gång slaktas eller slås samman med Borgåbladet, då grundas en ny svensk lokaltidning i Lovisa. På hösten 2014 fattades beslutet om nedläggning av Östra Nyland och Borgåbladet. Den nya tidningen Östnyland kom ut i mitten av januari 2015. Då såg sig Wahlroos tvungen att infria sitt löfte. – Till en början var jag helt ensam då jag började undersöka behovet av en ny lokaltidning, säger han. Jag gjorde en ganska amatörmässig marknadsundersökning, bland annat genom att ringa runt till olika företag. Den visade att Lovisaregionen vill ha en egen tidning på svenska. Kim Wahlroos vände sig till olika vänner och bekanta som hade kopplingar till, eller som hade jobbat inom tidningsbranschen. Roger Turku och hans fru Gerd MattssonTurku lovade ställa upp. Niklas Turku gjorde det också och Hanna Stringer sa att hon kan hjälpa med layouten. Yngve Blomfelt, pensionerad reporter från Östra Nyland, ställde upp. Camilla Stjernvall anmälde sitt intresse och de unga skribenterna Bille Sirén och Alexander Eriksson anslöt sig till skaran. Sedan kom även andra frilansare som tidigare hade jobbat med ÖN med i gänget. Gunne-May Johansson som hade erfarenheter av prenumerationssystem var till stor hjälp kring det och senare började hennes make Christer sälja annonser. – Ett stort jobb med bottnarna för tidningssidorna, det grafiska utseendet, vinjetter och annat, gjordes av Aras Jarjis som tidigare hade jobbat många år för Hufvudstadsbladet. Andra krävande moment med tanke på helheten var att få tryck och distribution att fungera. Avtal slöts med tryckeriet Kaakon Viestintä och till en början fanns planer på att

Kim Wahlroos tillbringar mycket tid på Lill-Toas och medverkar fortfarande med kåserier, Wenzels spalt och en del andra texter i Nya Östis. Foto: Riitta Wahlroos

anlita lokala tidningsutdelare. – Men då skulle vi inte ha haft möjlighet att få Nya Östis distribuerad utanför Lovisa. Därför föll valet på Posten, även om det blev ganska dyrt. Vi har ju prenumeranter på många orter utanför Lovisa och även i utlandet. På kort tid tusen prenumeranter Det första numret kom ut torsdagen den 28 april 2015 och delades via Itä-Uudenmaan mediajakelu gratis till alla hushåll. En vecka senare hade Nya Östis redan tusen prenumeranter. – Då visste jag att det här går vägen, säger Wahlroos. Allmänt sett var det inte många som trodde på vårt koncept. Medieexpeter och akademiker dömde ut oss och sa att vi kanske lever någon månad. Våren 2105 jobbade alla med entusiasm för den goda sakens skull. Till en början samlades redaktionen på olika cafeterior. Där diskuterade man tidningens innehåll. – Vi började med ett kapital på noll cent, alltså vi hade inga pengar. Men bland annat tack vare Roger Turkus kontakter, och deras kontakter, fick vi ihop ett startkapital på närmare 20 000 euro från lokala sponsorer. Tanken var redan då att så

fort som ekonomin tillåter får alla medarbetare betalt för utfört arbete. När upplagan steg och annonsintäkter började strömma in kunde arvoden betalas ut. I december 2015 fick även alla de som varit med om att grunda tidningen en extra summa som tack för jobbet de hade utfört gratis under våren. – Efter det har arvodena ökat. De ska stå i direkt proportion till inkomsterna och till de ekonomiska realiteterna. Har inte haft några sömnlösa nätter Tidningens linje var från början öppen, lokal och liberal. Alla ska få sin röst hörd i Nya Östis. Tanken var också att ge utrymme åt mycket medborgarjournalistik, men någon anstormning av sådana texter blev det inte. – Jag har inte haft en enda sömnlös natt för Nya Östis skull, säger Kim Wahlroos som var chefredaktör på tidningen från april 2015 till slutet av juli 2019. Visst var det kämpigt att få såväl infrastruktur som byråkrati att fungera, men vi behövde inte göra några stora investeringar som skulle ha skapat oro. Wahlroos tror också att Nya Östis har en strålande framtid. Bille Sirén gjorde en marknadsundersökning bland ung-

”Papperstidningen kommer att få en renässans, säger Wahlroos. Det blir snart åter populärt att läsa böcker och tidningar, alla kommer inte att sitta på tåg och bussar med sina surfplattor.”

domar 2015 och den visade att många gillar papperstidningen. – Papperstidningen kommer att få en renässans, säger Wahlroos. Det blir snart åter populärt att läsa böcker och tidningar, alla kommer inte att sitta på tåg och bussar med sina surfplattor. Han medger ändå att Nya Östis inte skulle klara sig utan digitala hjälpmedel. Då tidningen inte har någon fysisk redaktion är den beroende av modern teknik. Alla medarbetare jobbar hemifrån, endast layouten görs på ett kontor

där redaktionen nuförtiden ibland även har sina möten. – Nya Östis utgör ett pilotprojekt. Allt som vi har gått in för att göra har gått att förverkliga och även visat sig vara nödvändigt. Dessutom erbjuder tidningen en kreativ arbetsmiljö där alla får komma med idéer. Wahlroos påminner också om Nobelpristagaren Bengt Holmström som säger att företag har alla möjligheter att fungera via distansarbete. Det räcker med att man då och då träffas och håller möten, men alla behöver inte jobba sida vid sida. Coronaviruset har också bidragit till att många inser de stora fördelarna med distansarbete. – Många har nog i dag förstått att Nya Östis betydelse inte kan överskattas och att den inte får underskattas. Tidningen är viktig för den svenskspråkiga identiteten i Lovisanejden. Nya Östis är också öppen för samarbete med andra tidningar och idkar sedan en tid tillbaka åter ett gott sådant med Loviisan Sanomat. – Vi tävlade alltid om nyheterna, Östra Nyland och Loviisan Sanomat. Men när det handlade om evenemang i nejden samarbetade vi och hade såväl text- som bildutbyte.

Sidan

Lokaltidningen förstärker samhörigheten med vår egen ort En lokal tidning har genom tiderna haft en betydande roll i att upplysa sina läsare och att fungera som förespråkare för sin omnejd. Den lokala tidningen berättar om saker och ting som vi osannolikt skulle få läsa om i rikstidningarna, men som har en viktig betydelse för invånaren som vill veta vad som händer och sker på orten. Personligen har jag Lovisas lokala tidningar att tacka för att det under så många år varit lätt för mig att följa med vad som sker i min som-

marstad. Det påverkade också att jag sökte jobbet som stadsdirektör. En lokal tidning är som en trogen vän som regelbundet kommer och tittar in hos en och berättar vad som hänt i stan, i byn, hos grannen och vad som kommer att ske och vad man skall vara förberedd på samt utmanar till en dialog med omgivningen. Den lokala tidningen formar vår lokala identitet och förstärker vår samhörighet med ett samhälle, med vår egen ort. Vi i Lovisa har haft det pri-

vilegium att vi har fått läsa lokala nyheter i en egen, lokal tidning ända från april 1881. Få städer i Finland kan skryta med att ha haft en egen, lokal tidning i nästan 140 år och största delen av denna tid har Lovisaborna kunnat läsa sina nyheter både på svenska och på finska. För fem år sedan fick vi uppleva turbulens i den lokala mediavärlden. I Lovisa upplevde vi historiska vändningar i tiderna då tidningar snarare lades ner eller slogs ihop i stället för att grun-

da nya. Till följd av denna turbulens föddes en helt ny lokal tidning, Nya Östis. Bakom grundandet av Nya Östis fanns modiga och sakkunniga människor som trodde på en lokal tidning och visste att behovet av lokala nyheter inte skulle upphöra. De exceptionella tider vi nu lever i bevisar hur viktigt det är att få information på ortlig nivå och på ens eget modersmål. Men lika viktigt är att hålla humöret uppe och ha framtidstro, att sprida budskapet om att vi kommer att

klara oss – det har också genom tiderna varit en väsentlig roll för tidningarna. I egenskap av Lovisas stadsdirektör gratulerar jag den femåriga, lokala tidningen Nya Östis och önskar många år till! Jan D. Oker-Blom, stadsdirektör, Lovisa

Coronastöd också till företag i Lovisanejden Text: Mikael Rögård Business Finlands godkännande av ”coronaunderstöd” till företag har väckt kritik på flera håll, ”på osakliga och tvetydiga grunder”, har det sagts. I Lovisanejden har ett tjugotal företag beviljats understöd. Ett av dem är Robbes Lilla Trädgård i Lappträsk. Företaget har fått 100 000 euro. Nya Östis försöker få ut någonting om understödet av verkställande direktör Robert Jordas. − Vi fick understödet för utvecklandet av företaget. Jag kommenterar inte gärna stödet. Ett uttalande kan tolkas negativt i de här kritiska tiderna, säger Jordas. Jordas framhåller att företaget har intressanta projekt på gång och att han gärna återkommer då projekten är slutförda. Robbes Lilla Trädgård har ett 20-tal heltidsarbetare i

sin tjänst. Den automatiserade våningsodlingen har utökats från 500 till 4900 kvadratmeter. Trädgården har inlett ett samarbete med teknologijätten Fujitsu. Ansökningar om innovationsunderstöd hade inkommit över 20 000 och finansiering hade beviljats till ett värde av över 200 miljoner euro fram till den 21 april. Övriga företag i Lovisanejden som fått understöd är Eagle Motorsport Marketing EMM Kb i Pyttis 80 000 euro, Ricado Ab, Lovisa 16 000 euro, PR Wood Ab, Lovisa 45 600 euro, Lastpallscentralen, Lovisa 10 000 euro, Strömfors Bed & Breakfast, Lovisa 10 000 euro, Peak Press Ab, Lovisa, 65 000 euro, Colombier Finland Ab, Pyttis 100 000 euro och Hoikka Consulting Ab, Pyttis 70 000 euro. wFör en förundersökning för företag i svårigheter fick följande företag under-

stöd: Café Onnenkoski Ab, Lovisa 8400 euro, Tribium Ab, Pyttis 10 000 euro, HkR Home Kb, Lovisa 10 000 euro,

Jukebox Ab, Lovisa 10 000 euro, Lake Saimaa bolag Kb 9880 euro, Finspace Ab, Pyttis, 10 000 euro, Tyrni Design

Ab, Lovisa 10 000 euro, Ideum Ab, Lovisa 10 000 euro och Pasi Ruohonen Ab, Lovisa 10 000 euro.

Ortens 128-åriga livstrygghetsbolag gratulerar Nya Östis till sina fem år!

facebook.com/LTUusimaa www.lokaltapiola.fi

Robert Jordas vill inte närmare kommentera sitt företags understöd. Foto: Hanna Othman, Yle

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Bengt Kullberg anser att Nya Östis är ett bra forum Eivor Nygård läser allt i tidningen och uppskattar med intressanta mikrohändelser i bygden, världs- att få varierande lokal information. Foto: Privat nyheter får han från andra medier. Foto: Privat

Clara Grunér anser att Nya Östis är den perfekta fortsättningen på gamla hederliga Östra Nyland och att den anknyter till hennes barndom i Kejtala och Lovisa. Hunden Amanda till höger. Foto: Privat

”Lokala nyheter behövs” I tisdags fyllde Nya Östis fem år och firade i arbetets tecken. Någon fest arrangeras inte på grund av coronaepidemin. För att ändå lyfta fram tidningens betydelse inom läsarkretsen gjorde vi en liten gallup. De utfrågade har fått dela med sig av vad tidningen betyder för dem och vad de helst läser om. Dessutom berättar de vilka deras favoritplatser i Lovisa är. Text: Anna Johansson

LOVISA Den första som Nya Östis talat med är Bengt Kullberg. Han anser att tidningen är ett bra forum med intressanta mikrohändelser i bygden. Världsnyheter får han från andra medier. − Personreportage och små händelser är riktigt intressanta. Tidningen kunde oftare ha ett kryss men kanske inte så många sidor med idrottshändelser, säger Kullberg. Han efterlyser även fler historiska händelser med bilder som påverkat vår bygd. Kullbergs favoritplats i Lovisa är hans sommarstuga i Tammijärvi i Strömfors bruk och han väntar ivrigt på att ”coronabobban” försvinner och bruket kan öppna. För Eivor Nygård har Nya Östis rätt stor betydelse. – Jag uppskattar att få varierande lokal information och jag läser allt i tidningen, men skummar genom sporten, säger Nygård. Hon gillar särskilt att läsa om östnylänningar ute i världen. Ett önskemål är att det kunde skrivas en serie om utflyktsmål i naturen i Lovisanejden och grannkommu-

nerna. Därtill uppskattar hon korsorden som är med ibland. Nygårds favoritplats är Liljendal och stugan vid Hopom träsk. En annan som läser Nya Östis är Stig Wilkman. Han poängterar att han läser det mesta i tidningen, men att ledaren och kolumnen är särskilt viktiga, likaså artiklar om de politiska besluten som fattas i stadens olika organ. − Nya Östis betyder en hel del för mig. Den är den enda verkligen lokala svenskspråkiga tidningen i östra Nyland. Den är gjord så att jag gärna läser den trots att den inte kommer på morgonen i postlådan. Eftersom jag enbart prenumerar på Nya Östis så skulle radio- och tv-programmen vara välkomna i tidningen, säger Wilkman. Wilkman läser även gärna artiklar om musik och kultur och han tycker att Eddies foton alltid är intressanta. Därtill skulle Wilkman gärna läsa mer lokalt om djur och natur. Han tänker att om till exempel en lokal fågelförening skulle vara intresserad kunde den få bidra med texter i tidningen. Wilkman är även av den åsikten att för att öka utbudet borde tidningen ges ut två gånger i veckan, till exempel på tisdag

och fredag. − Min favoritplats i Lovisa är Forsby med omgivning, här finns allt från havsvikar till små sjöar och stora skogar, säger Wilkman. Prenumerant från start Clara Grunér anser i sin tur att Nya Östis är den perfekta fortsättningen på gamla hederliga Östra Nyland och anknyter till hennes barndom och ungdom i Kejtala och Lovisa. Hon läser helst alla lokala artiklar och reportage. − Min favoritplats i Lovisa är Stennäsholmen i Kejtala, säger Grunér. En som prenumererat på Nya Östis sedan det allra första exemplaret är Linda Wirtanen. Hon anser att Nya Östis är mycket lik gamla Östra Nyland. Hon gillade att läsa den då och gillar den nya nu, för tidningen berättar om de lokala nyheterna och en sådan tidning behövs för de lokala ortsborna. − Helst läser jag artiklar om någon person där personen intervjuas av olika skäl, till exempel fyller jämna år eller om det görs en artikel om ett nytt eller gammalt företag och att man får mer information om själva företagets verksamhet. Därtill lär man känna folk och

Nya Östis betyder en hel del för Stig Wilkman. Han läser gärna artiklar om musik och kultur och tycker att Eddies foton är intressanta. Foto: Privat

Linda Wirtanen har prenumerat på Nya Östis sedan det allra första exemplaret. Hon tycker att en tidning som skriver lokala nyheter behövs för de lokala ortsborna. Foto: Privat

personer bakom företaget och det får oftast en att välja mer lokalt producerade produkter, säger Wirtanen.

Därtill gillar hon tips om olika saker, såsom faktarutor om till exempel återvinning och Marthas recept har hon använt sig ganska flitigt av. Wirtanen föreslår att det kunde finnas en tipshörna med korta tips varje vecka. Hon är intresserad av odling och sådana tips kunde vara bra nu på våren och till hösten likaså. I Lovisa gillar hon utsikten från Strandvägen, att gå på vallen och titta på fåglarna. Något hon kommer att göra mer i sommar. Därtill gillar hon att besöka Saltbodan och hoppas att de kunde öppna senare i sommar, så att hon kan stödja caféet och restaurangerna att komma igång igen. På sidan intill kan du läsa resultatet från tidningens första läsarundersökning som vi låtit göra via Suomen OnlineTutkimus Oy.

Sidan

Innersta delen av Lovisaviken undersöks Text: Yngve Blomfelt

Nya Östis får vitsordet 9 ”Jag älskar Nya Östis för att den är så lokal, ingen människa är för liten för att komma med i Nya Östis. Fint att vi har en ultralokal tidning.” Text & foto: Gerd Mattsson-Turku

Fria kommentarer av det här slaget framförde många som deltog i Nya Östis läsarundersökning till redaktionen. Nya Östis lät utföra sin första läsarundersökning lämpligt till femårsdagen. Läsarundersökningen genomfördes av Suomen OnlineTutkimus Oy. Från prenumerantregistret valdes slumpmässigt trehundra personer ut för att delta i undersökningen. Tidningen läses noggrant Våra läsare läser tidningen mycket noggrant. Nio av tio läsare läser hela tidningen från pärm till pärm eller nästan hela tidningen. Det här visar att Nya Östis läsare också läser annonserna. Fyra av tio läsare uppger att de läser alla eller nästan alla annonser och fem av tio att de läser en del av dem. Bara en av tio läsare uppger att de sällan eller aldrig läser annonserna. Mataffärernas annonser intresserar läsarna mest. Sju av tio läser dem och nästan lika många läser nöjesannonserna

och bioannonserna. I läsarundersökningen frågade vi hur intresserade läsarna är av det vi skriver om och vad de vill läsa mer om. Lokala nyheter, personintervjuer, kommunalpolitik, insändare och ledaren är fem-i-topp på listan över vad läsarna är mest intresserade av. På frågan vad läsarna vill att vi skriver mera om var tre saker i topp: personintervjuer, referat från evenemang och kommunalpolitik. Bland förbättringsförslagen fanns bland annat att läsarna saknar en kritisk bedömning av Lovisa stads skötsel av ekonomin och stadens politik och att undersökande journalistik borde få mera utrymme. Idrottsreferat från innebandy- och fotbollsmatcher anser läsarna ibland är lite för långa och det samma gäller kulturartiklar, speciellt om konst och teater. Vitsorden 9 och 10 dominerar Nittioåtta procent av läsarna är mycket nöjd eller rätt nöjd med tidningen. Bara en procent var rätt missnöjd med tidningen och en procent var varken nöjd eller missnöjd. De som deltog i läsarunder-

sökningen skulle avslutningsvis ge ett skolvitsord mellan 4 och 10 åt Nya Östis som helhet. Full tia fick tidningen av 23 procent, en nia gav 47 procent och en åtta gav 28 procent. Det sämsta vitsordet var 7 och det gav två procent av de som deltog i läsarundersökningen. Medelvitsordet blev 8,9. – Det glädjer oss att så många svarade på vår enkät, säger chefredaktör Carita Liljendahl. Betyget vi fick överträffade också alla förväntningar. Redaktionen lyssnar på läsarnas önskemål och tar till sig av kritiken. – Inom kort ska understödsföreningens styrelse få ta del av resultatet. Efter det sammanstrålar ett redaktionsråd och diskuterar vad vi eventuellt kan göra annorlunda för att bli ännu bättre. Ibland får Nya Östis kritik för att den inte så ofta sysslar med grävande journalistik. Tidningen saknar ändå inte kunniga journalister. Ett tiotal av medarbetarna har tidigare erfarenhet av redaktionellt arbete. – Men vi har inte de ekonomiska resurser som krävs för undersökande journalistik, säger Liljendahl. Att utföra grävarbete kräver ofta två eller tre dagars jobb, men resulterar kanske inte i mer än en halvsida i tidningen. Alla medarbetare får betalt för utfört jobb, men att prissätta undersökande journalistik är svårt.

LOVISA En inventering av den undervattniska kulturmiljön i Lovisavikens innersta del är på gång. Stadsarkitekt Maaria Mäntysaari säger att arbetena görs med tanke på uppgörandet av Drottningstrandens detaljplan, det vill säga planen för 2023 års bostadsmässoområde. – Museiverket förutsätter att det görs en undervattnisk arkeologisk inventering av strandområdet innan planen godkänns, men vi beslöt att i samma veva utreda ett större område – i stort sett området norrut från södra delen av Skeppsbron. När Skeppsbrons detaljplan gjordes upp krävde museiverket ingen dylik inventering, men varje åtgärd som gäller vattenområdet måste föregås av bottenundersökningar. Fältarbetena utförs veckorna 17–20. Maaria Mäntysaari säger att staden ensam står för kostnaderna. – Vad kostnaderna blir är det vanskligt att säga i detta skede. Allt beror arbetenas omfattning. Alla fynd som påträffas vid undersökningarna med ekolod ska närmare undersökas genom dykningar, säger Mäntysaari.

Arbetena utförs av företaget Subreering Ammattisukellustyöt Oy från Hangö. Verkställande direktören Simo Nyrönen, som själv deltar i arbetena, säger att undersökningarna med ekolog nu har slutförts och dykningarna utförs de närmaste veckorna. – I fornlämningsregistret finns uppgifter om två vrak på området från förut – ett mindre vrak nära östra stranden och ett större, som delvis förstördes vid muddringar 1992, utanför Skeppsbron. Dessutom har vi nu påträffat ett nytt objekt som med största sannolikhet är ett cirka 15 meter långt vrak. Vi har också stött på andra obestämda föremål av trä som knappast är fråga om vrak men som vi också måste ta en närmare titt på vid dykningarna för att reda ut om det rör sig om fornlämningar. Simo Nyrönen säger att förhållandena har varit fördelaktiga för undersökningarna med ekolod. – Men just nu är vattnet mycket grumligt och sikten dålig, vilket försvårar dykningsarbetet. Vi kan emellertid inte vänta alltför länge eftersom vi ska ge en rapport åt staden före utgången av maj. Däremot är det möjligt att vi videofilmar alla fynd senare i sommar när sikten har blivit bättre, säger Nyrönen.

Undersökningsområdet i mörkblått.

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

KOMMENTAR Acceptera faktum och gå vidare Ett historiskt fullmäktigemöte ägde rum i onsdags. På grund av krisen till följd av covid-19 höll man mötet på distans. Förvaltningsdirektören, stadsdirektören, fullmäktiges ordförande och stadsfullmäktiges ordförande satt i bildningscentralen med teknisk stödpersonal och Arto Henriksson från Loviisan Sanomat direktsände mötet. Ledamöterna satt hemma eller på annan plats vid varsin dator, uppkopplade till mötet. Bara namnuppropet krävde ungefär en halvtimme, och en av ledamöterna fick inte distanskontakten att fungera. Han tog sig med bil till Karlskronabulevarden och mötet kunde fortsätta. Fullmäktiges ordförande Otto Andersson var ändå lugnet personifierat och konstaterade att man i Lovisa klarade allting snabbare än i ett liknande möte som nyligen arrangerades i Helsingfors. Visst hände det att ledamöter tappade kontakten till mötet och då höll man pauser tills alla åter var med. I början dröjde det också innan ljudåtergivningen var perfekt och ekot hade eliminerats. Men i det stora hela löpte mötet tekniskt sett bra. Lovisa behöver inte skämmas för sitt första elektroniska distansmöte. Beslutet upprörde som väntat många. Diskussionerna har gått heta, inte minst på sociala medier. Nya Östis har rensat bland kommentarerna i sin grupp, i synnerhet då som medlemmar anmält dem som osakliga och sårande. Förtroendevalda tvingas ibland fatta svåra beslut. Alla har rätt till sin åsikt, olika tolkningar kan göras och kompromisser blir i slutändan oundvikliga. Inte ens de som röstade för stängning av skolorna och daghemmen torde hurra över beslutet. Stadens ekonomi är inte längre sådan som den var då strategin om ”byarnas och skolornas stad” slogs fast. När dammet har lagt sig och när de som är mest ledsna över stängningsbeslutet har tagit sig genom sin sorgeperiod, då är det dags att blicka framåt. Nu gäller det att acceptera faktum. Ingenting blir bättre av att vi ältar det förgångna, beskyller varandra eller letar efter syndabockar. Det finns fortfarande mycket som är bra, fint och vackert i Lovisa. Låt oss lyfta fram det. Carita Liljendahl

Den sista terminen pågår nu i Pernå kyrkoby skola. Skolan stängs från och med den första augusti 2020. Foto: Pia Calenius

”Ett svårt beslut, men vi har byskolor kvar” Text: Carita Liljendahl

LOVISA Efter en över två tim-

mar lång debatt och två omröstningar under fullmäktigemötet förra veckans onsdag blev det klart att Lovisa gör nedskärningar i servicenätet för skolor och daghem. Teutjärven koulu stängs, Pernå kyrkoby skola likaså från och med den första augusti 2020. Detsamma gäller daghemmet i Kuggom och Lekgårdens dagis i Pernå kyrkoby. I första omröstningen ställdes Thomas Rosenbergs (Sfp) förslag mot Mikael Karlssons (Sfp). Rosenberg föreslog att servicenätet bevaras så att endast Teutjärven koulu stängs. Karlssons ändringsförslag gick ut på att Pernå kyrkoby skola skulle få fortsätta verksamheten efter den första augusti 2020. Karlssons förslag vann med rösterna 16–12. Sju ledamöter avstod från att rösta. Då Karlssons förslag ställdes mot bottenförslaget i föredragningslistan föll rösterna 23–12 till bottenförslagets fördel (se faktaruta). Under debatten sade Sfp:s gruppordförande Tom

Liljestrand att ärendet om servicenätet med skolor och daghem är det svåraste som fullmäktige haft på länge. Förra fullmäktige som slog fast strategin om byarnas och skolornas stad var enligt Liljestrand för optimistisk. Den trodde på inflyttning och bättre ekonomi. Men nu har ekonomin försämrats drastiskt och coronakrisen gör inte saker och ting lättare. Aktiva invånare, lyssnar vi på dem? Pertti Lohenoja (Sdp) sade att vi måste tänka på de kostnader som upprätthållande och renovering av skolor skapar under kommande år. – Rädslan inför förändringar brukar vara stor, kanske större för vuxna än för barn. Barnen är bra på att anpassa sig till nya situationer. Kari Hagfors (C) önskade att fullmäktige ännu skulle tänka om. – Vi har aktiva invåndare som har sagt sin åsikt. Lyssnar vi på dem? Det kunde räcka med att vi stänger enbart Teutjärven koulu i detta skede. Thomas Rosenberg (Sfp) framhöll att Lovisa genom ti-

FAKTA Såhär röstade fullmäktige – Stöd för bottenförslaget: Mia Heijnsbroek-Wirén, Thérèse Meriheinä, Tom Liljestrand, Patrik Stenvall, Håkan Karlsson, Maria Grundström, Leif Skogster, Roger Turku, Eva Sederholm, Arja Isotalo, Jari Kekkonen, Pertti Lohenoja, Keijo Tähtinen, Pasi Laiho, Satu Hämäläinen, Katri Haverinen, Juha Karvonen, Ismo Kokko, Antti Väkevä, Saara Lång, Katja Pekkola och Otto Andersson. – Stöd för Karlssons motsförslag: Kristian Willner, Ralf Sjödahl, Mikael Karlsson, Thomas Rosenberg, Mia Aitokari, Jonna Hinttaniemi, Nina Björkman-Nystén, Kalevi Lappalainen, Daniel Hannus, Kari Hagfors, Janne Länsipuro och Timo Noroviita. derna gjorde sig vida känd för att våga vara annorlunda, då staden satsade på landsbygd och byskolor. Han sade att besparingarna blir minimala om man stänger skolan i Pernå kyrkoby, men skadorna blir desto större. Också Janne Länsipuro (Gröna) uttryckte sin besvikelse för att ärendet om byskolor och små daghem åter måste upp till behandling. Han tycker de ssutom att Lovisa inte marknadsfört sina små skolor tillräckligt effektivt. Nina Björkman-Nystén

(Sfp) pekade på de stora förändringar som under en kort tid skett i världen. Coronakrisen har fått allt fler att inse vad närhet och trygghet betyder. Allt fler vill ha lugn och ro med basservice nära hemmet. Mia Heijnsbroek-Wirén (Sfp) höll med om att frågan är svår. Hon förstår familjer som bekymrar sig men säger att Lovisa måste se till helheten då ekonomin är svag. – Dessutom har vi många byskolor kvar som vi kan marknadsföra, de finns i Liljendal, Strömfors och Pernå.

Sidan

”Rätten att besvära sig borde begränsas” Text: Gerd Mattsson-Turku

PYYTIS Det har gått drygt ett

år sedan Olli Nuuttila på egen begäran avgick som kommundirektör i Pyttis. – Det var ett övervägt beslut, men inget lätt beslut, säger Nuuttila. När jag tillträdde hade jag utstakat för mig själv att fem år är lämplig tid. Men det blev drygt sex år. – Sju år, inte längre, ska man sitta som kommundirektör, säger Olli Nuuttila. Den som sitter längre på sin post börjar trampa på i gamla fotspår och det för inte kommunen framåt. Nuuttila trivdes otroligt bra med jobbet och personalen och åren gick snabbt.

Kommuner ska drivas som företag Det kommunala var inte obekant för Nuuttila när han tillträdde som kommundirektör. – Jag hade varit kommunstyrelsens ordförande flera år och nu bytte jag så att säga sida. – En kommun ska drivas som ett företag. I varje organisation, vare sig det är ett företag eller en kommunal organisation, bör ledningen följa samma principer. Alla måste veta vart de vill gå och vilken roll var och en har. Mina tidigare jobb hade varit inom företagsvärlden så jag var insatt i företagsstyrning. I företag är det styrelsen som drar upp strategier och riktlinjerna och i kommuner kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. – Jag slutar inte att förvåna mig över hur små saker förs till kommunstyrelser och kommunfullmäktige för avgörande. Det sänker kommunfullmäktiges anseende. Under min tid fick Pyttis en ny förvaltningsstadga som tydligt anger att fullmäktige drar upp de stora linjerna och besluter om budgeten och att tjänstemännen fattar beslut om löpande ärenden.

– Förhoppningsvis lättare restriktionerna till sommaren, säger Olli Nuuttila. För mig och familjen betyder sommaren turer med båten ut på havet.

Kommunen är inte alltid billigast och bäst Pyttis var en av de första kommunerna i Finland som började utlokalisera en del av de tjänsterna som traditionellt hört till en kommun. – När det finns en aktör som kan göra något billigare och kvalitetsmässigt bättre än kommunen ska kommunen utlokalisera. Pyttis har utlokaliserat social- och hälsovården, bokföringen och löneräkningen och jag tycker att vi lyckades bra. Framför allt sökte vi kommuninvånarnas fördel och fortsättningsvis utvärderas regelbundet de tjänster som köps. Pyttis självkänsla ökade, det var en bra framåtanda bland personalen och förtroendeval-

da och kommunen vågade gå ut och berätta vad man gjorde. De här tre sakerna lyfter Nuuttila fram som några av framgångarna under sin kommundirektörsperiod. Besvärsrätten borde begränsas – Pyttis har flera projekt på gång, bland annat spahotellet på Versö, skärgårdsbyn i Spjutsund och flygfältet. Jag kan inte förstå att det finns personer som medvetet bromsar all utveckling i kommunen genom att besvära sig över kommunala beslut. För att en kommun ska må bra behövs det arbetsplatser. Vacker natur skapar inga arbetsplatser och räcker inte för att locka nya invånare.

– Det ska naturligtvis finnas möjlighet att överklaga kommunala beslut, men det borde finnas begränsningar i den rättigheten. I nuläget finns det personer som har tagit det som sin uppgift att överklaga alla beslut som kommunen gör. – Med Jouni Eho vid rodret är Pyttis kommun i goda händer. Jag följer nog aktivt med vad som händer i kommunen och är glad för att framåtandan fortsätter. Kommer du att ställa upp i kommunvalet om ett år? – Jag har inte tänkt på saken, säger Nuuttila. Inga pensionärsdagar Någon pensionering blev det inte för Nuuttila efter att han lämnade kommundirektörs-

jobbet. – Min kalender är nästan lika fulltecknad som tidigare. Jag har ett konsultföretag inom affärsutveckling som grundandes för tjugo år sedan. Det sov törnrosasömn när jag var kommundirektör, men nu är det i full gång igen. – Vi lever i annorlunda tider nu. Jag liksom andra finländare följer de föreskrifter som myndigheterna ger och minimerar det sociala umgänget. Pandemin kommer långt att bestämma hurdan sommaren blir. Jag hoppas att restriktionerna ändrar senast till midsommar, så att vi får en normal sommar. För mig och familjen betyder sommaren båtliv.

Hambergska tomtens plan godkänd LOVISA Näringslivs- och infra-

strukturnämnden godkände i torsdags enhälligt det förslag till ny detaljplan för Hambergska hemmets tomt, som NÖ presenterade i tidningen senaste vecka. Enligt förslaget,

som ställs ut till påseende i 14 dagars tid, ska tomten ändras från kvartersområde för social verksamhet och hälsovård till kvartersområde för bostadsaffärs- och kontorsbyggnader med tillåtelse att använda

byggnaden för inkvartering, hotell och utställningar. Byggnaden får skyddsbeteckningen sr-14 och får inte rivas. Nämnden godkände också förslget till prioritering av asfalteringsobjekt innevarande

år och planerna på att renovera de av staden ägda byggnaderna vid Degerbygatan 21 och Östra Tullgatan 17 för näringslivs- och infrastrukturcentralens behov. Också dessa planer presenterades i senaste NÖ.

Därtill valde nämnden AC Päällysteet Oy till entreprenör för permanentbeläggningen av Drottninggatan. –NÖ

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Kämpig tid för företagare Text: Marianne Palmgren

Näringslivssekreterare Jonna Nygård är oroad över hur Lappträskföretagare orkar nu under coronaepidemin.

LAPPTRÄSK – Under de se-

naste veckorna har många företagare tagit kontakt. I främsta hand har frågorna gällt vilka stödalternativ som det finns för ensamföretagare. Företagare är vana vid att ha fullt upp och jobba långa arbetsdagar. – De är frustrerade över att inte kunna jobba som vanligt. Därtill kommer oro och stress över sin och familjens utkomst samt företagets framtid. Jonna Nygård tillägger att coronaepidemin har påverkat majoriteten av företagarna i Lappträsk, och speciellt mycket de företagare som är i kontakt med människor via jobbet. Det finns flera alternativ för företag som drabbats eller kommer att drabbas av svårigheter på grund av coronakrisen. Banker beviljar finanisering oberoende av verksamhetsform. NTM-centalen samt Business Finland erbjuder utvecklingsbidrag för företag

med anställda och kommunen beviljar stöd till ensamföretagare. – Dessutom har företagare rätt till arbetslöshetsersättning utan krav på att företaget ska avvecklas. Förutom detta förbereder jord- och skogsbruksministeriet ett krisstöd på 30 miljoner euro som ska delas ut till landsbygdsföretag samt lantbruks- och trädgårdsodlingsföretag. Jonna Nygård tillägger att oron kan leda till att extra pappersjobb för tillfället kan kännas övermäktigt. Man kan också ha missuppfattat regelverk och tror att man inte har fått söka stöd. Hon hjälper genom att exempelvis tillsammans med företagaren fylla i stödblanketter. – Jag hoppas nu att fler företagare tar kontakt. Vi ska fixa situationen tillsammans. Lappträskföretagare kan även kostnadsfritt anlita Posintras tjänster, exempelvis via brainstorming samt att ansöka om finansiering och skuldrådgivning. Tidsbeställning till Posintra telefon 050 597 3887 (vardagar 9–16) eller info@posintra. fi. Näringslivssekreterare Jonna Nygård telefon 044 720 8697 eller jonna.nygard@lapinjarvi.fi.

– Jag hoppas att alla nu handlar lokalt och därmed stöder företagarna, säger näringslivssekreterare Jonna Nygård. Foto: Miia Hakala

Evenemanget Lovisa Historiska Hus tar paus i år LOVISA Finlands

regering meddelade den 22 april att sommarens stora publikevenemang är förbjudna på grund av coronavirusepidemin fram till och med den 31 juli. – På grund av regeringens linjedragning är vi tyvärr tvungna att meddela att evenemanget Lovisa Historiska Hus inhiberas i år, skriver föreningens ordförande Nina Wiklund i ett pressmeddelande. LHH arrangeras nästa gång 28–29.8.2021. I år blir det ändå streaming i realtid under evenemangshelgen 29–30.8 i samarbete med Loviisan Sanomat. Intresserade kan också följa föreningens konton på Facebook och Instagram för mer information. – Gemenskap och trygghet är viktiga värden för oss och i detta läge är det inte möjligt att ordna evenemanget på ett hållbart sätt för besökare och

husägare. För att säkerställa att våra samarbetspartner inte blir ekonomiskt lidande på grund av att evenemanget ställs in ser vi det som ansvarsfullt att redan i detta skede ta beslutet. Vi beklagar situationen. Lovisa Historiska Hus har ordnats sedan 2005. Evenemanget lockar årligen cirka 20 000 besökare. – Nu ser vi istället fram fram emot att träffas i Lovisa i augusti 2021.

Evenemanget Lovisa Historiska Hus har de senaste åren lockat närmare 20 000 besökare till Lovisa. I år måste LHH inhiberas på grund av coronaepidemin. Foto: Carita Liljendahl

Sidan

Livligare än på länge för fastighetsförmedlare Text: Gerd Mattsson-Turku

er uppgifter över alla gjorda köp utförda av fastighetsförmedlare som verkar på orten.

I fjol gjordes i Finland det största antalet fastighetsköp sedan år 2011. − I Lovisa såldes drygt 140 egnahemshus, uppger Kenneth Hansson på Östra Nylands fastighetsförmedling. Början av detta år har inte heller varit dåligt trots pandemin.

Sommarstugan ska vara en året runt bostad I Lovisa såldes i fjol drygt tjugo sommarstugor med egen strand. Medelpriset var 157 000 euro och tomterna var 6 600 kvadratmeter stora. I Pyttis var medelpriset på sommarstugor med egen strand 107 000 euro och tomterna lite under 5 000 kvadratmeter. Priset på stugor med egen strand har fortsatt att sjunka i nästan hela landet trots stor åtgång, visar Lantmäteriverkets färska statistik. De högsta priserna finns i Nyland, där medelpriset på en sommarstuga med egen strand i fjol var 230 000 euro. Det är en sänkning på närmare tio procent jämfört med året innan. − Min bedömning är att priserna inte har sjunkit i Lovisa som de gjort i övriga delar av landet, säger Leena Lindroos på LKV Hemma. Efterfrågan på sommarstugor med strandtomt är stor. Numera vill de

− Det är livligt på bostadsfronten nu när många arbetar på distans och har gott om tid att gå på förevisningar, säger Kenneth Hansson. Medelpriserna på egnahemshus i Lovisanejden ligger långt under priserna i huvudstadsregionen. De dyraste egnahemshusen finns i Esbo, där medelpriset i fjol var 508 000 euro. I Helsingfors var medelpriset 404 000 euro. För priset på ett egnahemshus i Esbo får man tre i Lovisa. I fjol var medelprisen på egnahemshus på detaljplaneområde i Lovisa 151 000 euro,

Numera vill de flesta ha sommarstugan som en fritidsbostad där de kan tillbringa sin fritid året runt. Foto: Kontio

i Lappträsk 164 000 euro och i Pyttis 125 000. I glesbygden var medelprisen omkring 40 000 euro lägre. − Fastighetshandeln var livligast i det som var Lovisa före kommunsammanslagningen. Närmare fyrtio procent av de

sålda egnahemshusen fanns i gamla Lovisa. Ungefär trettio procent fanns i Pernå, tjugo procent i Strömfors och tio procent i Liljendal. Det här är statistik för hela Lovisa och uppgifterna är från lantmäteriverket och innehåll-

BEGRAVNINGSBYRÅER

Begravningsbyrå

Tfn 019 532850 Jour 24/7 Alexandersgatan 10 LOVISA Öppet må-fre 9-16 Övriga tider enl. överenskommelse

Lovisa Nya Blomsterhandel Tfn 019 532850 Öppet må-fre 9-16

Lindqvist

MATSTÄLLEN

Lunchrestaurang Esplanad

gardinstyger • garn sytillbehör • presenter Alexandersgatan 4, 07900 LOVISA Tel. 040 538 4108 | marimette@sulo.fi

Drottninggatan 7, 07900 Lovisa Lunchservering alla dagar 11.00 – 14.00 Lunch 9€

FITNESS

TRANSPORT

Vi gör Finland starkare

Är du med? fressi24.fi/2018

Begravningsbyrå

• Jordfästningsarrangemang • Binderier • Catering/minnesstunder • Transporter • Bouppteckningar

Drottninggatan 17, LOVISA

✆(019) 532 710, JOUR 24h

www.hautaustoimistolindqvist.fi

GLASARBETEN

Gräv och transport

THESSLUND AB GSM 0400 717197

BRANDSÄKERHET

AVFALLSTJÄNSTER

Öst-Nylands Brandsläckar- och Serviceaffär www.iusjh.fi 0500-512 755 KLOAKTÖMNING

• avfallstransport • lyft - transport • skrotinsamling

BYGGMATERIAL

• vindrutebyten och reparation • inramning av tavlor mm.

Ingenjörsvägen 1, 07900 LOVISA & 040 557 7465

LOVISA: Drottningg. 13 B % 040 767 3767 BORGÅ: Alexandersg. 26 % 040 764 4747

SPECIALTANDTEKNIKER

Johan Järvinen 040 182 6262 TANDLÄKARE

Tuomas Heikinheimo 040 676 3770 MUNHYGIENIST

Katja Gustafsson 040 676 3770

« TÖMNING AV AVLOPPSBRUNNAR « ÖPPNING AV AVLOPP « KLOAKRÖRSFILMNING « TORRSUGNING & 040 912 8117 (Isabelle Rio)

Degerbygatan 14 B, LOVISA

APOTEK Apoteket Kronan Drottningg. 15, Lovisa

& 019 531 275

Vi utför: •• terrassinglasningar fönsterrenoveringar

www.lasikissat.fi

10 ÅR LOKAL SAKKUNNIG TANDVÅRD

HANS-ERIK THESSLUND Brännmalmen 59, 07700 Forsby Såg hans.thesslund@pp.inet.fi

Kim Svenskberg

Priset på åkermark oförändrat I fjol gjordes närmare 700 åkerköp på mer än två hektar. Det är en femtedel mer än 2018. Flest köp gjordes i Södra Österbotten, totalt 126. De dyraste åkrarna finns i Egentliga Finland där medelpriset var 12 000 euro per hektar. I Lovisa kostade åkermark 7 800 euro per hektar och i Pyttis 5 800 euro per hektar. De billigaste åkrarna finns i Lappland där medelpriset var 2 700 euro per hektar.

TANDLÄKARE SYTILLBEHÖR

Andersson & Co Oy Ab

flesta ha sommarstugan som en fritidsbostad där de kan tillbringa sin fritid året runt. De som köper sommarstugor här i trakten är ofta från annan ort, oftast från huvudstadsregionen. Lindroos säger vidare att säsongen för sommarstugor har startat. − I Pernå på en holme har jag en sommarstuga till försäljning. I går var jag där med två intresserade köpare och idag ska jag dit igen med en intresserad.

www.loviisanpuu.fi

& 019 531791

Smedjevägen 53, 07900 Lovisa

ÖPPET: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-15, SÖ 11-15 Liljendal betjäningspunkt: & 040 754 3171 Strömfors Bruk betjäningspunkt: & 019 618 217

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

De första coronaunderstöden till ensamföretagare utdelade LOVISA Lovisa stad har fattat

de första besluten om coronaunderstöden för ensamföretagare. Sammanlagt 18 Lovisaföretag som ansökt om coronaunderstöd har fått ett positivt besked. Avsikten är att fatta ett större antal beslut samtidigt en gång per vecka (torsdag) och att publicera de tjänsteinnehavarbeslut som fattats på stadens elektroniska anslagstavla. Understödet betalas så fort som möjligt efter att beslutet offentliggjorts. – Trots den svåra situationen önskar vi att företagen har

Underhållsarbetena har påbörjats på paketjakten Österstjernan, men huruvida seglatser för allmänheten kan arrangeras denna sommar är oklart.

Väntans tider också för Österstjernan Text & foto: Carita Liljendahl

Vårens första utfärd, en seglats för fågelskådning som skulle arrangeras den 16 maj med paketjakten Österstjernan, är inhiberad. Det är också osäkert om andra seglatser kan genomföras.

LOVISA – Vi kan inte göra an-

nat än vänta och se, säger Jari Lehtola som är ordförande i föreningen Österstjernan. Läget är svårt för alla just nu, såväl företagare som föreningar kämpar på. I praktiken är det möjligt att boka Österstjernan för en seglats, men enligt rådande bestämmelser får inte fler än tio personer samlas. Då besättningen måste bestå av minst tre personer, men ofta av fem, betyder det att ungefär fem kunder får plats. – Att hålla rekommenderat avstånd till varandra på fartyget är inte heller lätt, säger Lehtola. Paketjakten sjösattes i au-

gusti 2005. Varje år sedan dess har frivilliga inom föreningen på olika sätt jobbat för att hålla Österstjernan i gång. Underhållsarbetena kräver yrkeskunniga personer och Lehtola säger att föreningen har haft turen att hitta sådana. – Träkonstruktionerna kräver ständig tillsyn och nu behöver vi förnya däcket. Vi har ansökt om olika bidrag och borde få besked om dem i maj, men på grund av coronakrisen kan också beskeden dröja. Österstjernan har registrerats som ett passagerarfartyg i inrikestrafik. Det här betyder att regelbundna besiktningar måste göras. Besiktningarna och försäkringar kostar en hel del. Under evenemanget Lovisa Historiska Hus, och även under andra evenemang som arrangeras på Skeppsbro-området, har Österstjernan fått många besök. Den här sommaren blir sannolikt mycket annorlunda. – Men vi kämpar på, säger Lehtola. Österstjernan är en av Lovisas många pärlor som vi gärna visar upp för turister och stadens invånare.

tålamod om stödet inte finns på kontot genast då beslutet blivit känt, säger näringslivschef Sari Paljakka. Arbets- och näringsministeriet tilldelade den 22 april i år högst 882 000 euro för att användas till att stabilisera den temporärt försämrade ekonomiska situationen för ensamföretagare i Lovisa stad. Stödet kan ansökas av en ensamföretagare vars företags betydligt försämrade ekonomiska situation och minskade omsättning beror på coronavirusepidemin. Understö-

det är en engångsersättning på 2 000 euro. Understödet kan beviljas för att stabilisera verksamheten under perioden 16.3–31.8.2020. Ensamföretagare i Lovisa kan ansöka om coronaunderstöd fram till den 30 september i år, på utvecklingsbolaget Cursor Oy:s webbplats, www.cursor.fi/ haku2000. Efter behandlingen på Cursor skickas ansökan vidare till Lovisa stad, som fattar det egentliga beslutet. – NÖ

Pernå kby skolas lärare till Forsby LOVISA När den svenskspråki- Timo Tenhunen.

ga utbildningssektionen sammanträdde i torsdags var förslaget på föredragningslistan att Rasmus Bergman och Rina Lindström skulle väljas till två lediga ordinarie klasslärartjänster vid Generalshagens skola. Båda två hade bett om förflyttning till Generalshagens skola från Pernå kyrkoby skola. Efter stadsfullmäktiges beslut kvällen innan om att stänga kyrkoby skola från och med 20 augusti i år drog både Bergman och Lindström tillbaka sina ansökningar. – De förflyttas till Forsby skola i enlighet med en överenskommelse i samband med vinterns samarbetsförhandlingar, säger utbildningschef

De två tjänsterna vid Generalshagens skola hade sökts av 14 personer, av vilka endast Bergman och Lindström var behöriga. – Vi kommer inte att lediganslå tjänsterna på nytt utan min uppgift är nu att välja två av de övriga sökanden för nästa läsår, säger Tenhunen. Till en ambulerande speciallärartjänst med Generalshagens skola som placeringsställe valdes bland sex sökande Johanna Mickos-Spigiel. Hon var den enda sökande med formell kompetens. Mickos– Spiegiel har tidigare erfarenhet från specialundervisning och har också verkat som handledare inom andra sta-

diet för ungdomar med inlärningssvårigheter. Åsa Rudnäs-Lax valdes med sex månaders prövotid bland sju sökande till klasslärare vid Haddom skola. Hon har tidigare jobbat vid skolan i 16 års tid. Finska utbildningssektionen sammanträdde två dagar tidigare och valde Juho Kuljakka bland åtta sökande till ordinarie klasslärare vid Isnäsin koulu och Karri Hypén bland tre sökande till klasslärare vid Valkon koulu, likaså ordinarie. Reserv för Kuljaka är Anna Kasurinen och för Hypén Niko Kaukovalta. – YB

Tomter nära Lökören till salu

väg längs två sidor av tomten. Priset på den är lägre, 12 euro per kvadratmeter. Det är samtidigt den största av de åtta tomterna. – GMT

juni, då torget är stängt. Midsommaraftonen den 19 juni stänger torget klockan 12. – NÖ

PYTTIS Kommunstyrelsen har fastslagit priserna på de åtta nya egnahemstomter som finns på östra och västra sidan av Hartikantie i Broby i närheten av Huutjärvi idrotts- och motionspark, inte långt från Lökören. Målet är att tomterna ska komma till försäljning i sommar. Tomternas storlek varierar från 1 200 kvadratmeter till närmare 3 000 kvadratmeter. Kvadratmeterpriset är 15 euro per kvadratmeter med undantag av den tomt som har

Sommartiden börjar på Lovisa torg LOVISA Lovisa torg övergår

till sommartid lördagen den 2 maj. Då förlängs torgets öppethållning med en timme. Ända till 31 augusti är torget öppet från måndag till lördag klockan 7–14. Undantag är Kristi himmelsfärdsdag den 21 maj och midsommardagen den 20

Elavbrott i norra Lovisa Under onsdagsmorgonen den 29 april blev blev cirka 160 hushåll i Hommansbytrakten i Lovisa och Labby i Lappträsk utan elektricitet. Strömavbrottet som började klockan 6.38 berodde på ett isoleringsfel på en 20 kilovatts ellinje. Strax efter klockan nio hade Kymmenedalens El lyckats åtgärda felet och alla hushåll var åter kopplade till nätet. – JH/ NÖ

På Malmgård brygger man öl som förut

Sidan 13

Prenumerera på

Text: Marianne Palmgren

PERNÅ Som bäst pågår det i Malmgård bryggeri ett utvecklingsarbete. I augusti ifjol erhöll bryggeriet ett internationellt erkännande, då deras starka belgeöl premierades som världens bästa i sin klass. – Vi har nu siktet inställt mot att åter delta i tävlingen World Beer Award. Enligt senaste information borde tävlingen ordnas i höst i London, säger bryggmästare Tuomas Markkula. Produktutvecklingen går bland annat ut på att undersöka olika smaknyanser. Malmgårds öl är baserade på de forntida vetesorterna emmer och spelt. Ökad försäljning i dagligvaruhandel – Vår ölförsäljning har påverkats negativt av att restaurangerna stängdes på grund av coronaepidemin. Men i våras lanserade vi burköl, som åter har ökat försäljningen av våra produkter i Alko och i dagligvaruhandeln.

Mer än 5 500 personer läser Nya Östis varje vecka. Är du en av dem? Om inte – lönar det sig att prenumerera på Nya Östis.

I Nya Östis kan du läsa allt från lokala nyheter till lokal kultur och sport, som du inte hittar i någon annan tidning. En 6 månaders prenumeration kostar 73 euro och en 12 månaders 140 euro. Du prenumererar genom att kontakta vår kundservice per telefon 0400 411 061 (vardagar kl. 9–15) eller mejla till prenumeration@nyaostis.fi.

Bryggmästare Tuomas Markkula ser med tillförsikt på framtiden. Foto: Malmgård

I Malmgård gårdsbutik och café kan man bland annat köpa olika slags spannmålsprodukter som havregryn och speltmjöl. – Det är stillsammare i gårdsbutiken nu när turisterna är borta. För tillfället följer man i

Malmgård noga med coronaepidemin. – Sommaren är än så länge osäker då man inte vet hur restriktionerna fortsätter i Finland. Men vi är positiva, och för vår del är det inte aktuellt att minska på produktionen.

JURIDISK BYRÅ

DISPONENTBYRÅ TAXI & TRANSPORT

Juridisk byrå Lundberg-Andersson Ab VH Rita Lundberg-Andersson JM Niina Raitanen Tfn. 050 413 1394 / 050 383 1741 www.lundberg-andersson.fi

TAXI KIMMO SALMINEN

Liljendal 1+8 / INVA

& 0400 207 303

TRÄDGÅRDAR

STAFFAS trädgård-puutarha

Gudrun Wikström Hortonom www.staffas.fi 040 546 5514 Pernåvägen 211, 07930 Pernå

FASTIGHETSFÖRMEDLINGAR

www.iukvoy.fi

30 LKV AFM

Alexandersgatan 4, 07900 LOVISA Tfn 019 533 432, fax 019 501 431 e-mail: iukv@iukvoy.fi

TAXI Ruotsinpyhtää

Kai Lehto tfn 0400 155 185

TAXI SPETSSON • 1 + 8 pers. • INVATAXI

0400 490 681

TAXI

ELINSTALLERINGAR

Liljendal EL-Sähkö

Tomi Enqvist

J.R. Nygård

BESTÄLLNINGSTRAFIK

040 681 6786

Reserveringar: Thomas Nyholm

1+8 Pers • Rullstol • Bårtaxi Beställningskörningar

info@charternyholm.fi

LAPPTRÄSK

Alexandersgatan 10, 07900 Lovisa tfn 0400-713526 • 0400-150759

& 040 502 8032

044 362 0800

FISKFÖRSÄLJNING

Fisken färskt av den lokala fiskaren Ring och beställ Mikael Lindholm

040 511 5906

FISKFÖRSÄLJNING

Ditt företag här? 115€ + moms (24%) för 3 månader

VÄLBEFINNANDE

FÖRSÄKRINGAR

Elisabeth Lobbas

tfn 0400 126 605 leena@lkvhemma.fi

050 3414980

GRÄVMASKINSARBETE • CHAUFFÖRSTJÄNSTER INOM LANTBRUK

& 050 432 2344

Klassisk massage Shindo • Reiki

Drottninggatan 7 Skinnarbyvägen 123

www.lokaltapiola.fi/nyland

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

De första blommorna är planterade Text: Gerd Mattsson-Turku Den här veckan har Lovisa stads parkavdelning planterat ut de första blommorna. − Vi har planterat violer bland annat på hjältegravarna på nya begravningsplatsen, säger trädgårdsmästare Riikka Taskinen. Midsommartiden är de utblommade och då byts de ut till andra blommor. I blomtornen på torget planteras i år hängpelargoner. Det blir en blandning av vita och röda i olika nyanser. − Det är kärva förhållanden för blommorna på torget, säger Riikka Taskinen. Där är blåsigt och det blir stekande hett på eftermiddagen. I fjol hade vi småpetunior som tyvärr tog stryk av hettan och någon sjukdom. I sommar testar vi hängpelargoner. De har tjocka blad med vaxad yta som motverkar avdunstning bättre än petunians blad.

Violer utplanteras först och byts midsommartid ut till andra blommor. Foto: Riikka Taskinen

Torgblommorna på plats först i juni Blomtornen på torget, som är sexton stycken, vattnas tre

gånger per vecka. − Krukorna har självbevattningssystem med en behållare som rymmer trettio liter

Lokalt funkar bäst. Grattis Nya Östis 5 år!

vatten. Dessutom vattnar vi blommorna ovanifrån så att myllan blir genomdränkt vid varje bevattning. I genomsnitt får ett blomtorn närmare femtio liter vatten tre gånger per vecka. Blomtornen kommer till torget andra veckan i juni. − Normalt är det frostnätter runt den 10 juni och därför kör vi ut blomtornen först efter det. De ska vara på plats senast den 12 juni. För två år sedan byttes blomlådorna vid Skeppsbron till trätunnor. Där blir det samma blommor som i fjol. − Det blir en blandning av vita, gula och blå blommor,

Violerna i krukorna vid Lovinfo är en blandning av vita, gula och blå, samma färger som i Lovisa stads vapen. Foto: Riikka Taskinen

samma färger som finns i Lovisa stads vapen. − Det blir lite nyheter i år också, säger Taskinen. Vid taxistationen kommer det nya krukor och i Tranbrunnsparken blir det samma slags blommor, men vi placerar dem lite annorlunda för att blomrabatterna ska se mera prunkande ut. Men där ska narcisserna ha blommat ut innan vi planterar nytt. − Blommorna som planteras i trafikdelarna vid S-Market och i Märlax uppskattas av Lovisaborna. Där blir det även i år tagetes eller sammetsblomster som de ofta kallas.

Radhuskomplex till salu LAPPTRÄSK Fastighet Ab La-

Med fiber bästa internet och tv

byrinten säljer ett radhuskomplex. Lehtikumpu består av två radhus och innefattar hyresbostäder på tio lägenheter. Husen byggdes 1974 och är placerade på en uthyrd tomt som ägs av kommunen. Lägenheterna är i ursprungligt och i dåligt skick. Det finns inga hyresgäster i lägenheterna. Radhuskomplexet säljs för rivning alternativt renovering. Köparen är förpliktigad att antingen bygga nya lägenheter för att ersätta den rivna byggnaden, eller att renovera de

befintliga lägenheterna inom tre år från köpdatumet. I samband med handeln binder sig köparen att hyra tomten av Lappträsks kommun. Säljaren förbehåller sig rätten att avslå alla erbjudanden. Intresserade ska bekanta sig med radhuskomplexet för att lämna in och acceptera ett erbjudande. Tidsbokning per telefon 050 911 6987/fastighetsförvaltare Janne Salonen. Erbjudanden kan lämnas till info@sasse.fi senast den 5 maj 2020 klockan 12. – MP/ NÖ

Sidan

Senni finns till för sjuttioplussare

Mörskom permitterar MÖRSKOM Kommunen har

Text: Marit Björkbacka

fört samarbetsförhandlingar på grund av ekonomiska och produktionsmässiga skäl i april. Som ett resultat av förhandlingarna gäller nu permitteringar för hela personalen samt vikarier för fast den anställda personalen, alltså för totalt 37 personer. Permittering gäller inte tidsbunden personal, förtroendevalda för arbetstagarnas organisation samt skyddsombud och uppsökande ungdomsarbetare. Uppsägningar diskuterades inte under förhandlingarna.

Inom seniorservicen strävar man till att nå äldre Lovisabor för att försäkra sig om att alla har hjälp med inköp och avhämtning av mediciner.

LOVISA En stor del av Lovi-

Björnstammen har ökat

Monica Sund från seniorservicen inom Lovisa stad berättar att de flesta av åldringarna man ringt upp mår bra och passar på att uppmana dem som känner att de behöver prata att ta kontakt.

jag har uppmanat mina medarbetare att i sådana situationen inte skynda på. Om man inte har haft någon annan social kontakt under hela dagen kan man behöva få prata av sig litet, konstaterar hon. Uppmuntra till motion Förutom att hitta dem som behöver hjälp vill man inom seniorservicen också uppmuntra till motion. Trots att det för tillfället inte är tillåtet att umgås i större grupper hindrar

DIVERSE

det inte någon från att göra promenader på egen hand. Pandemin har gjort att många åldringar kan känna sig isolerade men den berör inte alla lika hårt. − De flesta vi pratat med mår riktigt bra. Vi har inte heller fått samtal av någon som skulle vara väldigt ångestfylld men finns ändå alltid till för dem som ringer, säger Sund. Telefonnumret till Senni är 040 575 3147, man kan ringa vardagar klockan 8−16.

Björnstammen i Finland har ökat och det totala antalet björnar beräknas till 2 300– 2 500 individer. Det är en ökning med cirka fjorton procent jämfört med föregående beräkning, visar Naturresursinstitutet Lukes statistik. Den största ökningen i antalet björnar ses i Norra Savolax och den del av Uleåborgs viltcentralsregion som inte hör till renskötselområdet. Beståndsberäkningarna för björn bygger på de observatio-

Den här annonsplatsen kunde vara din för

38€

(48€ inkl. moms)

Kontakta Annette Blomqvist 040 147 9945

CYKELVERKSTAD

DIVERSE

FALCK SERVICE OY AB

VÄRISILMÄ LOVISA Borgågatan 1, 07900 LOVISA Värisilmä hjälper med inredningen. www.varisilmaloviisa.fi |

Oy Ralf Sjödahl Ab

- Fastighetsförmedling, disponentuppdrag - Konsultering inom kommunsektorn - Översättningar % 0400-201 748 - Bouppteckningar 24/7 ralf.sjodahl@sulo.fi - Offentligt köpvittne 24/7

ner av kullar som rovdjurskontaktpersonerna gjort. I fjol registrerades 1 260 observationer av kullar med minst en högst årsgammal unge. Antalet observerade kullar av björnungar har ökat med cirka tjugofem procent jämfört med läget år 2018. En orsak till förändringarna i beståndens storlek i de olika viltcentralsregionerna är förändringar i observationsaktiviteten. – GMT/NÖ

& 044 24 54 890 Borgågatan 30, 07900 Lovisa cvkpyorahuolto@gmail.com

Även små annonser syns! 87€ + moms (24%) för 3 månader

KÖPES FLISVED LOVISA

040 029 7778 Patrik Falck

ENERG IV

sabor som är över sjuttio år gamla har under coronapandemin fått ett samtal från seniorservicen. Man har dock inte lyckats få tag på alla. − Vi har redan hunnit göra kring tusen uppringningar men har ingen möjlighet att ringa på nytt om vi inte får svar den första eller andra gången vi ringer, säger Monica Sund, senioransvarig. Sund konstaterar att man för att råda bot på situationen skriftligt har skickat ut informationen till dem som inte nåtts på andra vägar. Hon vill ändå försäkra sig om att alla fått information om den hjälp som finns att få under pandemin. − Man kan ringa till servicerådgivningen Senni om man behöver hjälp med både butiksinköp och att hämta ut sina mediciner eller bara känner att man behöver prata med någon, säger hon. För tillfället tar man inom seniorservicen hand om handlandet för ett trettiotal Lovisabor som är över sjuttio år gamla och varken har anhöriga eller bekanta som kan hjälpa till. Samtalen man gjort går efter ett färdigt uppgjort manuskript och beräknas i medeltal ta omkring sex minuter. Det finns dock ingen regel utan undantag. − Många av dem vi ringer till vill gärna prata längre och

Permitteringarna är tidsbundna och är fjorton dagar per person. För den grundläggande utbildningens del är permitteringen sju dagar. Permitteringarna sker främst under tiden 1.6-31.12. Vid behov kan tidpunkten förlängas till den 30.4.2021. Företrädare för personalen och arbetsgivaren konstaterade enhälligt att grunderna för de planerade åtgärderna samt alternativ har diskuterats utförligt och att det inte finns behov av fortsatta förhandlingar. – MP/NÖ

SHANDEL ED

20 år

ENERGIVED KÖPES Upptagning och bortforsling av stubbar etukku@gmail.com | 040-766 56 39 | 040-766 86 30

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Vision om hundra nya arbetsplatser i Pyttis PYTTIS Delgeneralplanen för

kyrkobyn godkändes i Pyttis fullmäktige i måndags. Syftet med planen är att kommunen ska kunna skapa en vision för användingen av markområdet och omgivningen som inkluderar flygfältet. – Det här är ett av de mest betydelsefulla beslut vi fattat, säger kommundirektör Jouni Eho. Beslutet går helt i linje med den strategi som Pyttis har gjort upp för näringslivet. Eho säger att man i Pyttis vill tänka på framtiden, på kommande investeringar och utgå från det potential kommunen har. – Flygfältsprojektet har placerat Pyttis på kartan, inte bara regionalt sett utan även nationellt och internationellt. En kommun som har konkreta och ambitiösa utvecklingsprojekt brukar synas. Att flygfältet finns i Pyttis betyder att kommunen också drar till sig andra investerare som i sin tur ger nya arbetsplatser. – Utan investeringar och arbetsplatser löper kommunens ekonomi på lång sikt risk att krascha. Redan 2016 frågade man sig i Pyttis kommun hur man skulle kunna skapa något slag av upplevelse- och flygfältsverksamhet kring Siriusbyggnaden. Så småningom skapades en kontakt med företaget Redstone Aero Oy som förstod att Pyttis var beredd att skapa ett center för luftfart. Arbetet med att utveckla flygfältet har skett under Redstone Aeros ledning. – Det är bolaget som an-

Flygfältet i Pyttis erbjuder enorma möjligheter med tanke på framtida arbetsplatser. Delgeneralplanen över kyrkobyn som godkändes i fullmäktige i måndags möjliggör en ny utveckling i kommunen. Foto: Restone Aero Oy

hållit om och fått alla tillstånd som krävs, säger Jouni Eho. Jag vill rikta ett tack till dem som jobbar där för att de är modiga och målinriktade, och för att de visat tålamod då sådant krävts. Pyttis kommun vill också i framtiden ha ett tätt och bra samarbete med Redstone Aero Oy. Delgeneralplanen ska bland annat möjliggöra att man på området testar olika teknologier som det finns efterfrågan på, bland annat drönare och

andra lösningar som har med framtidens luftfart att göra. Arbetsnamnet för helheten har under planläggningsprocessen varit Helsinki East Aerodrome. – I framtiden är det inte omöjligt att vi kan koncentrera många arbetsplatser på ett 300 hektar stort område som ligger alldeles intill E18 på bara en timmes körväg från Helsingfors. Tills allt är klart dröjer det säkert minst tre eller fem år, men redan på kort

sikt ska vi säkert lyckas få tiotals, om inte hundra nya arbetsplatser här. Kommundirektören säger att Pyttis troligen får vara beredd på att besvär görs även över fullmäktiges beslut. Besvär har tidigare lämnats in angående de flesta beslut som har haft med flygfältet att göra. – Besvären har gjort att processen avancerat långsamt och jag erkänner att mitt tålamod ibland har satts på prov. Motståndet har också lett till pro-

blem för en del företagare på området. Men huvudsaken är nu att fullmäktige har gett en signal om att Pyttis vill vara en kommun som utvecklar sig. Vi ger också en signal till riksdagen att vi drar vårt strå till stacken då det gäller att hitta en ersättande plats för funktioner som tidigare funnits på Malms flygfält i Helsingfors. – CL/NÖ

Sporadiska vargobservationer vanliga Text: Carita Liljendahl

PERNÅ Nya Östis fick tips om

att vargobservationer har gjorts i de västra delarna av Pernå. Tidningen ringer upp Mikael Antell som är ordförande för Lovisa jaktvårdsförening. – Sporadiska observationer har gjorts, säger han. Detta sker egentligen varje vinter och under vårvintern. Det är vanligt att fjolårets valpar skuffas ut från flocken och de här individerna letar då efter nya boställen. Vargen kan vandra allt från tjugo kilometer upp till nästan

hundra per dag. Därför görs observationer ofta på flera närliggande orter. Man har således gjort vargobservationer i Sibbo, i Borgå och i Lovisa. Finns det snö kan jaktföreningens medlemmar kolla spår som djur lämnat efter sig. Även i fuktiga och leriga marker kan man se spår och mäta dem. – Men i huvudsak har det nu handlat om synobservationer, säger Antell. Ofta går det till så att en människa ser en varg, eller tror att djuret som dyker upp är en varg. Sitter människan i en bil kan hon iaktta djuret en längre tid, eftersom vargen inte är speciellt rädd för bilar.

Även genom ett fönster från ett hus kan man spana på djur och ha gott om tid att försöka känna igen det. Om tiden för observation blir knapp kan människan missta sig och tro att till exempel en schäferhund på rymmen är en varg. – Som sagt så får vi rätt kontinuerligt tips av människor som säger att de sett en varg, men under de senaste veckorna har jag inte fått några sådana, säger Antell.

Den här annonsplatsen kunde vara din för

70€

(87€ inkl. moms)

Kontakta Annette Blomqvist 040 147 9945

Sidan

Tunga tider för taxiföretagare Text & foto: Nina Björkman-Nystén Specialisering gäller i snart sagt alla branscher idag. Taxiföretagaren Toni Ahlfors har satsat på smidig service för personer som kan behöva något extra. En betydande kundgrupp är personer med taxikort, en annan person som får vård till exempel i Helsingfors. Just nu är det stillsamt, alltför stillsamt. Ahlfors har två specialutrustade taxibilar, med plats för en rullstol och fyra andra passagerare eller så sex passagerare. Hans företag har en anställd. – Tyvärr måste jag permittera företagets enda anställda. En av två bilar står i garaget, och har gjort det i över en månad. Arbetet räcker inte ens till åt en enda person, alltså mig själv. Den bil jag nu håller igång har ungefär 20 procent jobb jämfört med normalt. Toni Ahlfors tar emot allt arbete som erbjuds. Matkassar till kunder runtom i staden fyller en del av dagen, mest utanför centrum. Om kunden så önskar plockar Ahlfors ihop varorna, eller så har kunden beställt sina inköp direkt av butiken. Ibland kommer beställningarna ganska långväga ifrån, eftersom mataffärerna ligger långt från varandra. Service enligt kundens behov och önskemål Många kunder är stamkunder. Flera har tunga behandlingar på något sjukhus i Helsingfors. För dem är det särskilt viktigt att veta att resan till och från sjukhuset är trygg och bekant. – Jag tycker att det hör till att följa kunden fram till mottagningsrummet, ifall kunden

så önskar. Någon kan behöva hjälp att ta sig fram med rullstol, en annan kan ha svårt att gå längre sträckor med kryckor, någon kan helt enkelt tycka att det känns tryggare att ha en bekant person som sällskap. Ibland händer det att jag fungerar som tolk, berättar Toni Ahlfors. Service av det slag som Ahlfors satsar på uppskattas av kunderna. Särskilt för den som oroar sig för sin hälsa, en undersökning eller ett förestående ingrepp är stödet betydelsefullt. – Det finns många som behöver ett extra handtag när de ska iväg till sin vård, till butiken eller annars behöver skjuts. Det behövs en rymlig bil, men inte alltför stor. Jag som chaufför vill ha kontakt med kunden, många vill prata under resan. Jag började med en vanlig personbilstaxi, men märkte att jag med den inte kunde erbjuda all service som behövs. Företagandet en livsstil Toni Ahlfors har tagit över taxiverksamheten efter sin far som var i branschen i 30 år. Sedan år 2009 har han utvecklat verksamheten enligt behov han såg att fanns. Fastän företagandet finns i familjen Ahlfors skaffade sig Toni utbildning i elbranschen, där han jobbade i flera år. – Nu ser jag att framtiden kan var osäker för mitt företag, men jag både tror och hoppas att samhället och småföretagen kommer igång ungefär som tidigare, ganska snart. För mig är det företagsamhet som gäller, trots att jag vet att jag kunde få något annat jobb, säger Toni Ahlfors. Kundbetjäning på det sätt som jag har utvecklat i mitt företag har stor betydelse för mig, därför hoppas jag kunna fortsätta.

En rymlig och bekväm bil som är lagom stor är viktig för smidig service, vet taxiföretagaren Toni Ahlfors.

Coronaviruset ändrade vardagen för studerande Den rådande pandemin har förändrat vardagen för alla studerande. – Trots den exceptionella situationen ska alla studerande ha samma möjligheter att söka in till fortsatta studier, säger Liberala Studerande (LSK)

med Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemedlem Veera Granroth. LSK och Granroth råder högskolor att tillsammans planera hur examination och urvalsprov sker på möjligast rättvist sätt.

– Studerande lever just nu i ovisshet kring urvalsproven och har gjort det länge. Många studerandes framtid hänger på hur beslutet att förrätta urvalsproven till fortsatta studier verkställs. Nu krävs lösningar som är rättvisa för alla

sökande. Skräckscenariot vore att urvalsproven slopas helt. Ett sådant beslut ställer de sökande i mycket orättvisa positioner. – Vi hoppas att urvalsproven ska gå att genomföra digitalt eller på något annat fungeran-

de sätt. Situationen är jobbig för alla just nu, men alla sökande måste erbjudas samma möjligheter att bli antagna till fortsatta studier – oberoende om man kommer från ett gymnasium, en yrkesskola eller om man haft ett mellanår. – NÖ

Finland Svenska Idrott söker ny ordförande Håkan Nystrand meddelade på Finlands Svenska Idrott rf:s vårmöte att han inte står till förfogande för återval som förbundsordförande på Finlands Svenska Idrotts höstmöte.

– Det är ett fantastiskt givande och intressant uppdrag att fungera som förbundsordförande för idrotten och motionen i Svenskfinland, säger han. Jag har nu haft ledarupp-

gifter inom Finlands Svenska Idrott under sammanlagt tio år. De första fem åren som viceordförande och ordförande för Finlands Svenska Skidförbund FSS, och de senaste fem

åren som förbundsordförande för Finlands Svenska Idrott. Vi får återkomma senare till ett sammandrag av de givande åren, sade Nystrand på vårmötet.

Vårmötet tillsatte en valberedning som får till uppgift att söka fram lämpliga ordförandekanditater för år 2021 och framåt. – NÖ

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Nytt och gammalt samverkar på Lillmaris ekogård Text & foto: Nina Björkman-Nystén

Ekologisk odling var en självklarhet när Tiina Harva för ett kvartssekel sedan började driva Lillmaris gård. Med tiden har odlingsfilosofin brett ut sig. Gården har också höns och bin. PERNÅ Den livligaste odlings-

säsongen är i full gång. På Lillmaris tar sig potatisen under sitt vita täcke, näst intill ståtar vitlöken, blasten är kraftigt grön och hög för årstiden. Vitlöken är gårdens huvudprodukt, 4 000 klyftor petades ner i jorden i höstas. De flesta har övervintrat bra, men inte alla. Vintern har varit blöt, de stora kasten i temperatur har inte varit bra för övervintrande växter. Tiina Harva, trädgårdsmästare och agrolog, har ärvt gården som hon odlar tillsammans med Lilly Zuluaga. Lilly är född och uppvuxen i Colombia, hon har studerat filosofi vid universitetet i Bogotás och konsthantverk på en folkhögskola i Danmark. Kärleken förde henne till Finland. Tiina och Lilly gör de flesta jobb tillsammans, men en viss arbetsdelning förekommer, Tiina gör det som kräver traktor och fiskar, örtagården är Lillys ansvar. Renoveringar och restaureringar på husen gör de tillsammans, hjälp finns vid behov att få av yrkesfolk i närheten. Gräsklipp kväver ogräs Vitlöken har varit en stor produkt på Lillmaris alltid. Den vårdas ömt, och utvecklas därefter. Här har täckodlingen visat sig vara framgångsrik på alla sätt. Jorden mår bra av att tillföras ordentligt med den naturgödsel gräsklippet tillför, man behöver aldrig vattna, jorden blir inte heller för våt om det så ösregnar. Om ett par veckor är det dags att slå gräs på området. Gräsklippet läggs ut i plantraderna och byggs på efterhand, till

Gården kräver mycket energi. Tiina Harva berättar att ladugårdens tak täcks med 60 solpaneler i slutet av april. Senare kompletteras energiproduktionen med ett vindkraftverk. I bakgrunden Lilly Zuluaga med hundarna Antonia och Cleo, alltid med.

ungefär 40 centimeter tjockt. Ogräsen kvävs under täcket, utom några få som kan växa helt nära lökarna. Grästäcket krymper under sommaren, för att vara alldeles tunt på hösten när alla lökar är upptagna och det är dags att plöja. Odlingsmarken är gammal havsbotten och från början styv lera. Inte så längre. Potatisen får extra värme av en fiberduk. Efter hand blir det dags för spenat, dill, persilja, grönkål och annat som kunderna på Sarfsalö sommartorg är vana vid. Dessutom ägg av frigående hönor och honung som flitiga bin samlar i fruktträd, bärbuskar och blommor. Fyrtio hönor sprätter ivrigt i sin inhägnad. Jag frågar hur många ägg de värper om dagen. – Dom är lata! Ibland blir det kanske bara åtta ägg på en dag, säger Lilly. Inte är de flitiga på sommaren heller, det verkar som om de ofta är mest intresserade av att roa sig och ordna trädgårdsfester. Sommarsäsongen och torget på Sarfsalö är absolut viktigast med tanke på försäljningen. Andra tider på året finns det en stadig kundkrets som räck-

er till. Tidigare om åren hade Lillmaris ekogård kunder också i Helsingfors, men den verksamheten blev för tung, säger Tiina Harva, själv född och uppvuxen i Helsingfors. – Vi vill inte fara till Helsingfors så ofta längre. Här på gården finns så mycket att göra, att vi egentligen inte har tid med sådant. Några kunder har vi i Borgå, det får räcka utanför vårt närområde. Allra helst vill vi vara här, både när vi jobbar och när vi är lediga. Karaktärshus och drängstuga med bagarstuga Det är lätt att förstå att de trivs hemma. Omgivningen kring huset är dels trädgård, dels park. Redan tidigt på våren prunkar olika slags blommor, andra står och väntar på sin tur. Äppelträden är välskötta, blomknopparna sväller, det finns aronia och andra bärbuskar. Hundarna Antonia och Cleo har generöst med svängrum, en halv hektar kring boningshusen är omgärdad med tanke på dem. De unga katterna Martta och Bruno har flera favoritplatser inomhus, ibland vill Martta ligga tätt in-

till datorn i kontoret, där hon har en skön yllefilt. Bruno har lagt beslag på en filt i en fåtölj i biblioteket. Bytomten i Fasarby finns nämnd redan på medeltiden, kronoboställena tillhörde Nylands infanteriregemente. Den täta bebyggelsen och de stora öppna fälten som omger byn speglar tiden före storskiftet i mitten på 1700-talet. I början av Finlands självständighetstid såldes gårdarna till privatpersoner. Lillmaris gård har ägts av Tiina Harvas familj i mer än 50 år. Den gula huvudbyggnadens äldsta del är från mitten av 1800-talet, den nyare delen med kök och badrum är från 1950-talet och renoverades för bara några år sedan. Den äldsta delen av den röda drängstugan med bagarstuga är från 1700-talet, förstorad på 1800-talet, huset fick ett nytt badrum nyligen. – Hus måste underhållas ständigt, och uppdateras, varsamt. Vi bevarar och restaurerar allt som är möjligt. Stock är hållbart, vi vet att en del av 1700-talsbyggena består av stock som redan tidigare har använts i andra hus, och är alltså ännu äldre, berättar

Tiina Harva. Drängstugan hyrs ut, den används också för kurser som Tiina Harva och Lilly Zuluaga ordnar. De tror att den pågående coronakrisen gör att folks intresse för närmat ökar ytterligare, liksom intresset för ätbart som finns att plocka i naturen. Det finns alltid sex bäddar att hyra, några till går att ordna. Rekoring ett alternativ Hur den nyss startade odlingssäsongen artar sig vet ingen. Lillmaris ekogård tänker sig olika alternativ, det bästa är självklart att Sarfsalö sommartorg som vanligt öppnas i mitten av juni. Det nästbästa är att torget ens öppnar lite senare. Utan torg kan försäljningen ske där Fasarbyvägen ansluter sig till den större väg som leder till Sarfsalö. Kunderna beställer vad de önskar av utbudet, får sina saker färdigt packade med tillhörande faktura. Att ansluta sig till REKO-ringen finns också i tankarna. Ett är säkert, folk behöver mat. Alla tecken tyder på att Lillmaris ekogårds kunder är trogna kunder.

Sidan

Hjälp insekter med ett hotell Text: Marianne Palmgren

Att bygga ett insekthotell förenar nytta med nöje. LOVISA/LAPPTRÄSK Tolvåriga Rasmus Lund fick som slöjduppgift att bygga ett insekthotell. Han går i Kapellby skola på distans. – Det var den bästa slöjduppgiften som vi har haft. Det var jätteroligt att bygga hotellet speciellt då jag gjorde det tillsammans med mamma, säger Rasmus. Det tog drygt ett par timmar att bygga insekthotellet. Till hotellet användes virkesstumpar som Rasmus skruvade ihop till väggar och tak. Från stranden samlades vass och fjolårsgräs som buntades ihop med band av hampa. Efter det borrade han hål i olika storlekar i björkklabbsbitar. Hotellet fylldes på med kottar som till sist täcktes och häftades med hönsnät. Mamma Carina Lund säger att hon blev eld och lågor av slöjduppgiften och hjälpte till med bygget. Familjen hade förut stött på insekthotell bland annat under en skogsvandring i Sverige. – Rasmus planerar nu att göra ett par insekthotell som han kan ge som gåva. Vi har placerat vårt hotell på gårdsplanen. Jag har mycket blommor på gården så vi får se om insekterna checkar in i vårt

Ny brittisk äventyrsserie om ensamma Joe Den nya brittiska äventyrsserien ”Joe all alone” handlar om 13-åriga Joe som måste stanna ensam hemma när hans mamma och hennes nya pojkvän, den motbjudande Dean, flyger till Spanien för en vecka. Dagarna blir långa och när han hittar en väska undangömd i lägenheten med 20 000 pund blir han också orolig. Det är ändå bara början på hans problem. Hans mamma och Dean kommer inte hem och istället börjar främlingar ringa och följa efter honom. När Joe blir vän med grannens barnbarn, Asha, börjar de göra upp en plan för att lösa situationen. Yle Fem seriestart måndagen den 4 maj klockan 18.30.

– Det var jätteroligt att bygga ett insekthotell, säger Rasmus Lund. Foto: Carina Lund

Det tog ett par timmar att göra insekthotellet. Man kan också göra ett insekthotell av exempelvis en mjölkkartong. Foto: Carina Lund

hotell.

vi utan bär och andra matväxter.

Hotellkedjan startat i hela Finland Insekthotell är även aktuellt på riksnivå. Den nya kampanjen Insekthotell 2020 körde i gång i april. Kampanjen har lanserats av jord- och skogsbruksministeriet och är en del av FN:s internationella växtskyddsår. Klimatförändring och urbanisering har påverkat pollinerande insekter. Kampanjen

baserar sig på oron över att antalet insekter håller på att minska i hela världen. Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio säger att konstgjorda bon, alltså insektshotell, är nödvändiga eftersom de pollinerande insekternas naturliga livsmiljöer blir sällsyntare. – Om dessa hålbyggare inte hittar boplatser kommer pollinerande insekter att minska drastiskt. Utan pollinerare blir

STAFFAS trädgård-puutarha

Trädgården öppen alla dagar fr.o.m. 2.5.2020

Pernåvägen 211 07930 Pernå % 040-546 5514 www.staffas.fi

Nyheter och gamla godingar. Över 100 olika arter av sommarblommor, grönsaksplantor och örter. Närodlat. Vard. 9–19, Lö 9–16, Sö 10–16 Hemkörning enligt överenskommelse.

Enkelt att bygga Det är enkelt och billigt att starta ett eget insekthotell. – Som byggmaterial kan man till exempel använda mjölkkartonger som man fyller med strån, alternativt avsågade trädstammar som man gjort hål i. Man kan också förbättra pollinerarnas levnadsförhållanden genom att lämna en del av gräsmattan oklippt,

säger Husu-Kallio. Insekthotellet kan man placera på den egna gårdsplanen eller på balkongen. Man får inte sätta upp insekthotell på grannens tomt, på allmänna grönområden eller i stadsparker. Mer praktiska tips på hur man bygger ett insektshotell finns på kampanjens webbplats www.hyonteishotellit.fi.

Läsarfest Nya Östis arrangerar ingen Läsarfest i sommar på grund av coronaepidemin. Vi ser fram emot att åter träffas i Läsarfestens tecken sommaren 2021!

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Läckra ogräs med spröda löv på tallriken Text & foto: Nina Björkman-Nystén

Den som har långt till butiken med färska grönsaker har kanske nära till naturen. Att skörda nässlor och kirskål är ett rätt långsamt göra, men vackra vårdagar vill många i alla fall vara ute. ÖSTNYLAND Nässlor och kirskål passar förträffligt som fyllning i omelett eller paj, gärna tillsammans, frästa i olja och smör. Gärna tillsammans med rödlök och vitlök och annan lök om man så tycker. Ost förhöjer smaken och utseendet på både omelett och paj. Det är praktiskt och snyggt att ha björkkvistar i vas den här tiden på året, särskilt när man märker att både dill och persilja har tagit slut när man vill dekorera maten. Björklöv i stället är både gott och vackert. Mångsidiga nässlor Nässelplättar är en stor delikatess, antingen att äta med till exempel svartvinbärssylt eller lingonsylt, eller som fyllda och gratinerade i ugnen. Nässelplättar, fyllda med murkelstuvning, lite ost på och kort in i het ugn kunde passa på valborgsmässoafton. Nässlor är utmärkta att förvara, antingen som torkade, eller frysta. Torkade nässlor passar bra i soppa, medan jag föredrar de förvällda och frys-

Omelett med nässlor, kirskål, rödlök och vitlök, garnerad med björklöv kan passa till valborgssupén. Ogräsen är goda så länge de är små och spröda.

ta till plättar, omelett och paj. Nässlor bör egentligen förvällas före användning. Men medan de är alldeles spröda och små kan de klara sig med att bara sköljas. Murklor är ett kapitel för sig. De är giftiga och måste förvällas, minst i två vatten. Man kan ju trösta sig med att det mesta av sanden far iväg så. Eller om de torkas försvinner giftet, säkrast att använda dem först nästa säsong. Det är antagligen överdrivet, men jag förväller också de torkade murklorna. Blommande efterrätter De ätbara blommorna visar sig så småningom. Violer av olika slag använder många särskilt på efterrätter och kakor. Blad från svartvinbärsbusken är också goda, om man har hjärta att offra några. Bladen

är som bäst just dessa dagar. Svartvinbärsblad på glass är fräscht, både till smak och utseende. Granskotten visar sig inte riktigt ännu, men när de kommer är det bäst att vara snabb i vändningarna, varma vårar växer de sig snabbt så stora att de inte passar i matlagning. Granskott mixade i yoghurt, gärna med lingon eller svarta vinbär sätter fart på livsandarna också en mulen morgon. För att inte tala om gransirap, men då krävs redan både recept och tålamod. Frågan var får man skörda om man inte har egna ogräs, träd och buskar inställer sig. Det gäller som alltid att känna till allemansrätten för de vilda växterna och för de odlade att ha vänner och bekanta som vill dela med sig. Välkommen sköna maj!

Kirskål är ett avskytt och envist ogräs. Ett försonande drag kan vara att det passar väl i mat, som omelett, paj, soppor och grytor.

Rester av bekämpningsmedel har påträffats i apelsiner Tullen har i början av 2020 effektiverat övervakningen av israeliska apelsiner, eftersom man i dem har påträffat bekämpningsmedlet bromopropylat som är förbjudet i EU. Tullen har avvisat cirka 104 000 kilo apelsiner. Det första apelsinpartiet undersöktes och underkändes i februari. Sammanlagt har Tullen fram till mitten av april undersökt sexton och under-

känt åtta apelsinpartier, dvs. totalt 104 000 kilo apelsiner, på grund av bromopropylatrester. – I början av en ny odlingssäsong undersöker vi alltid de första partierna som kommer till Finland. Då vi märkte att det förekom oegentligheter, beslöt vi att fortsätta övervakningen av israeliska apelsiner fram till slutet av odlingssäsongen. Troligtvis kommer vi

att fortsätta med den effektiverade övervakningen ännu under följande odlingssäsong, säger produktsäkerhetschef Jonna Neffling. Partier som konstaterats strida mot bestämmelserna har hindrats från att komma ut på marknaden. Apelsinerna har under undersökningarna funnits i importörernas lager. Till butikerna har det endast kommit sådana partier som

konstaterats vara säkra för konsumenterna. – Det är åratal sedan vi upptäckt bromopropylat i produkter vi undersökt. Det var överraskande att hitta ämnet i israeliska apelsiner i år, säger sektionschef Suvi Ojanperä som ansvarar för kemiska undersökningar av livsmedel. Bromopropylat är en insekticid som har använts för bekämpning av fästingar i ci-

trusfrukter. Dess användning förbjöds helt i EU 2011, eftersom man inte kunde påvisa att bekämpningsmedlet var säkert för konsumenterna. Tullen undersöker årligen uppemot 3 000 livsmedelspartier som importeras och cirka tusen av proverna undersöks för bekämpningsmedelsrester. – NÖ

Sidan

Hur påverkar distansundervisningen lärarna?

NICLAS KILJANDERS STIFTELSE sr

Stiftelsens ändamål är att genom understöd och stipendier främja svenskspråkiga ungdomars utbildning och kulturella utveckling, företrädesvis i Östra Nyland. Information om ansökningsförfarandet våren 2020 finns tillgänglig på stiftelsens hemsida. www.niclaskiljandersstiftelse.fi

Text & foto: Elin Sjöblom

LOVISA På grund av coro-

napandemin tvingades man tillfälligt stänga skolor och istället satsa på distansundervisning. Det betyder att lärarna har fått hitta på andra metoder inom undervisningen. Patricia Weckman är lärare inom slöjd med mjuka material och hon undervisar även i svenska och litteratur på Lovisavikens skola. Hon följde med nyheterna om coronaviruset då det började spridas runtom i världen och var förberedd på att det skulle komma till Finland. Därför gjorde hon lite tankeverksamhet på förhand. – Det är tungt och stressigt för både elever och lärare, säger Weckman om distansundervisningen. Med eleverna som publik kan man se till att de jobbar och att de förstår, man kan hjälpa dem direkt. Att enbart anlita Wilma, som är en nättjänst som används av skolor i Finland, räckte inte. – Man var tvungen att ta Microsoft Teams, i vilken lektioner hålls, i användning, så jag kände att allt bestod av en massa lösa bitar. Eleverna har ändå tagit det jättebra och varit duktiga och aktiva. Jag orkar också jobba utgående från responsen jag får av eleverna, jag känner att de är motiverade. Skoldagarna blir givetvis mycket annorlunda då de inte hålls i klassrummen i skolan utan istället genomförs via virtuella klassrum. Då distansstudierna började blev Patricias jobbdagar mycket längre. Planerandet tog upp mycket av hennes tid och allt jobb sköts nästan enbart vid datorn. Patricia tycker om att ge feedback till sina elever och då är det mycket mer besvärligt att skriva ner vad hon vill säga och sedan skicka responsen till varje enskild elev. Den senaste tiden har jobbdagarna dock blivit kortare då Patricia komit i gång med sitt system. – Eleverna har gjort bra ifrån sig tycker, de har jobbat duktigt, säger Patricia. Eftersom varje elev kräver olika mycket tid och stöd brukar Patricia ge mer tid till eleverna att slutföra sina uppgifter än vad hon skulle ge om de hade lektioner i skolan. – I slöjden med mjuka material hade alla arbeten på

KUNGÖRELSE Uppgörandet av Drottningsstranden områdets gatuplaner har påbörjats i stadens närings och infrastruktur central genom att materialet för beredningen av gatuplan och planeringsutkasten framläggs offentligt till påseende: Kronogränden Kronostigen Drottningstranden Regaaliegränden Ragaaliegatan Ramsayvägen Nordenskiöldsvägen Skärgårdsvägen Mannerheimgatan Efter att det egentliga planeringsförslaget blivit färdigt framläggs det offentligt till påseende för inlämnande av eventuella anmärkningar. Materialet för beredningen av gatuplanen finns offentligt till påseende 23.04.- 07.05.2020 på Lovisa stads anslagstavla i Lovinfo (Mariegatan 12 A) och på stadens webbplats www.loviisa.fi.

Patricia Weckman är imponerad och stolt över hur duktigt alla hennes elever jobbat hittills med distansstudier, men ser ändå fram emot att återgå till vanliga lektioner i skolan.

Eventuella synpunkter mot planeringsutkastet skall skriftligen tillställas stadens kundservicekontor Lovinfo inom utställningstiden. Du kan skicka skriftliga anmärkningar också per post till adressen Lovisa stad, tekniska centralen, PB 77, 07901 Lovisa eller per e-post tekninen@loviisa.fi Lovisa 23.04.2020 Närings och infrastrukturcentralen

www.loviisa.fi • www.lovisa.fi

och en vacker sommartorsdag. Finns det något skönare? Eftersom allt jobb sköts hemifrån, har Weckman sin hörna hemma hos sig där hon håller lektioner och sköter sitt jobb. Foto: Patrica Weckman

gång och jag var tvungen att utgå från att uppgifterna skulle vara sådana att eleverna har det material hemma som de behövde. Utgångsläget är det att de ska klara av uppgiften med det de har hemma. Och jag måste säga att de har kommit med jättefina kreativa lösningar, som att göra olika konstverk ute på gården. I svenska och litteratur fanns det simplare lösningar. I början gjorde Patricia så att hon skickade ut uppgifter via Wilma och eleverna fick även skicka tillbaks dem där eller via mejl. Efter en tid började hon använda Microsoft Teams där man kan ha muntliga presentationer, till exempel läsprojekt eller serieprojekt där man ser på en ungdomsserie och skriver om den.

Ebban, vilket är en nätsida där man kan läsa böcker, är öppen för alla klasser vilket enligt Patricia är bra. – Jag ger kriterier om hurdan bok det ska vara men eleverna får själva välja vilken de läser. De får sedan välja om de skriver, spelar in ljud eller ritar och berättar om boken. Jag har försökt ge ramar om hur man ska göra men eleverna får själva välja vad som fungerar bäst för dem. Varje vecka håller Patricia ett möte med eleverna, var klass för sig, åtminstone något kort. Hon säger också att det är bra att föräldrar har varit i kontakt med henne och att samarbetet har fungerat suveränt hittills.

I den ultralokala tidningen får du läsa senaste nytt från bygden. Inget är för litet för att komma över nyhetströskeln. Du kan göra en sommarprenumeration för en månad, tre månader eller genast välja en fortlöpande prenumeration. • Prenumeration för en månad, 22 euro • Prenumeration för tre månader, 42 euro

Missa inte sommarens bästa nyheter från bygden!

Du prenumererar på Nya Östis genom att ringa 0400 411 061 eller mejla till adressen prenumeration@nyaostis.fi

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

”Första gången jag höll i ett vapen” Text: Gerd Mattsson-Turku

Lovisabon Joni Neuvonen ryckte in i militären i början av januari. Det blev Nylands brigad i Dragsvik. Nya Östis får en pratstund med honom dagen innan han ska i väg på sitt andra läger till Syndalen. – Jag var nog nervös första gången jag tog ett vapen i handen, ett stormgevär, och skulle skjuta med skarp ammunition, säger Joni. Jag har aldrig jagat, så det var verkligen första gången jag tog ett vapen i handen. Men nervositeten gick snabbt över. För Joni blev det stabs- och signalkompaniet och 255 dagar i militären. – Fotografering hör till mina hobbyer och jag sökte till beväringskommittén som fotograf. Jag hade tur och blev vald till en av de två fotografer som valdes till beväringskommittén bland oss som ryckte in i januari. Det betyder att jag ibland har fotograferingsuppdrag när de andra i min stuga följer normalt dagsprogram. Hur ser en normal dag ut? – Dejouren väcker oss vi sextiden. Klockan sju är det morgonmål så vi har en timme att göra oss klara. Nu, under coronatiden, äter vi en del av måltiderna utomhus, skilt från andra kompanier. Orsaken är att man vill undvika att eventuell smitta ska spridas. Vid femtiden på kvällen är det middag och en timme senare börjar fritiden. – Coronan har också påverkat vår fritid. Enheterna har skilda turer till Soldathemmet och vår rörlighet på området har också begränsats. På fritiden brukade jag träffa kompisar som hör till andra kompanier, men nu får vi bara umgås med personer i det egna kompaniet. Får ni inga munkar nu? – Enheterna har olika tider

– Klockan 21.30 ska det vara tyst i stugan, säger Joni Neuvonen.

– Under coronatiden äter vi en del av måltiderna utomhus, säger Joni Neuvonen.

när de får köpa munkar, semlor, läsk, godis och annat från soldathemmet. Jag är ingen stor kund på Soldathemmet. De gånger jag har varit där brukar jag köpa en semla och läsk. – Munkar finns kvar och utbudet är stort, berättar informatör Hanna Tallberg på Nylands brigad. De billigaste munkarna, sockermunkarna, kostar femtio cent. Joni berättar vidare att han löptränar en hel del på fritiden. – Jag började löpträna redan innan jag ryckte in. När man klarar 3 000 meter på tolv minuter i Coopertest får man ett konditionsmärke och extra permissionsdag så det är mitt mål. Egna kläder får användas Klockan 21.30 ska det vara tyst i stugan. – Tio minuter före det är det styrkegranskning, säger Joni. Då kontrolleras det att det är städat i stugan och att alla är på plats. Dagtäcket ska vara borttaget från sängen, sängen ska vara snyggt bäddad och alla ska vara likadant klädda. – Jag bor i en stuga med elva andra. Vi sover i högsängar och alla har ett eget skåp bredvid sängen. Det finns inga damer i stugan för de har fortsättningsvis en egen. Får ni använda egna kläder? – Vi får ha egna underkläder, egna skaftkängor och

Nylands brigad utbildar bland annat kustjägare som använder trupptransportbåtar av Jurmo-klass Foto: Nylands brigad

egna handskar och annan egen utrustning bara den är militärisk, säger Joni. Jag använder brigadens kläder. När får ni använda egen telefon? – Telefonen får användas under fritiden, säger Jonie . Konkret betyder det efter klockan sex på kvällen.

Berlinermunken med glasyr, i Dragsvik kallad sputnik, hör till de lyxigare munkarnas som finns på soldathemmet. Foto: Nylands brigad

Sidan

Nu är våren äntligen här!

Elin Gullqvist, sju år, från Sarfsalö har ritat en glad färggrann larv.

Linda Lindberg, tio år, från Elimä i Kouvola har ritat en fe.

LOVISA Nya Östis efterlyste för en tid sedan vårteckningar av barn och ungdomar. Gensvaret blev stort och vi tackar för alla fina bidrag. Eftersom vi fick så många teckningar att alla inte får plats i en enda tidning publicerar vi resten av teckningarna inom maj månad. – NÖ

Ida Udd, åtta år, hemma från Orimattila har tecknat påskharen, fjärilar och blommor.

Elin Petas, åtta år, hemma från Mörskom har tecknat vårblommor och flyttfåglar på sin soliga teckning.

Annika Sjögård, tolv år, hemma från Liljendal har tecknat hus som speglar sig i vattnet.

Wilma Gullqvist, fem år, från Sarfsalö har ritat en regnbåge, blommor och granna fjärilar.

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Harriets korsord Under tidningen Östra Nylands tid skapade Harriet Willner-Illman från Kuggom korsord till tidningen. Nu har hon donerat en del av de gamla korsorden till Nya Östis, så att vi kan ge tidsfördriv åt våra läsare. Sådant behövs ju särskilt nu under coronarestriktionernas tider, men vi kan tänka oss att även i framtiden då och då publicera gamla korsord. Lösningen finns på en annan plats i tidningen. Vi fortsätter också att då och då publicera de större korsorden som Mikael Wendeberg i Sverige förser oss med.

DAMUNDERKLÄDER

ADVOKATBYRÅER CAFÉER

Advokatbyrå

HUNDMAT

STEFAN ANDERSSON Ab

FINLÄNDSKT KÖTT TILL HUNDAR

Hemmavisningar ger värdinneförmån -30% Kompisrabatt 10-30% i min hembutik Även hembesök! & 040 828 2953

Fabriksbutiken betjänar må–fre 8–17, lö 10–14 Teollisuuskuja 7, 49220 Broby Pyttis tfn 044-775 0202 info och butiksbilens hållplatser www.kennelrehu.fi tfn 05-343 1031

LYFTTJÄNSTER

Andersbyvägen 66 Skinnarby

BRYGGOR

Stort urval underkläder!

www.evelace.fi/johannagranqvist

Nostokuljetus

He-Wi Oy

BOKFÖRINGSBYRÅER BOKFÖRINGSBYRÅ

Drottninggatan 9, 07900 Lovisa & 019 535 217 förnamn.efternamn@memo.fi

SIFFERSMEDJAN

Bokföring, skatteärenden, löneräkning, okomplicerat sedan 1984 Kontakta Ann-Britt Lill-Smeds 040 535 8758, lill.tilit@sulo.fi Redovisning Laskentatoimi

Stina Wikman Brandensteinsgatan 11 040 7464565 stina.wikman@sulo.fi

% 0500 849 188 • www.he-wi.fi PASSFOTO

Passfoton nu från oss 15€ Fotograf Ralf Idström % 050 309 0848 Drottninggatan 18 (Thai Tip Foods)

Bryggor och tillbehör Bubbelpoolar utomhus www.laiturikaupparowi.fi

Drottninggatan 32 B 17 Tfn 019 501 128 byrå GSM 0400 493 230 www.advolaw.fi

Advokatbyrå

R. Fält Ab

Drottninggatan 17 A 2 tfn 019 531 309, advokat Rauno Fält gsm 040 511 4191 aatsto.raunofalt@sulo.fi

avataan Porvoossa!!!

BILSERVICE

tel. 040 189 9933 myynti@laiturikaupparowi.fi

BÄRGNINGSTJÄNST

BÄRGNINGSHJÄLP

ANDERSSON andersson@lhp.fi & 0400 302598 24h

www.lhp.fi

BOKFÖRINGSBYRÅER

JORD- OCH SKOGSBRUK

En säker och pålitlig samarbetspartner

F:MA B.BÄCKMAN

Tili MOY Bokföringsbyrå Oy Ab Mårten Henriksson Oy Ab

Bokföring, löneräkning, skatteärenden, företagsarrangemang m.m, också elektronisk bokföring Drottninggatan 18 A 11, 07900 Lovisa kati.lahtela@tilimoy.fi 044-503 7000

• Jord- skogsbruks hjälp • Gårdsskötsel

040-5583587 Benjamin Bäckman Labbyvägen 702, 07870 Skinnarby benjamin.b@sulo.fi

PROFESSIONAL CAR SEVICE

0400 483 001 Majborgsbacken 1 07700 Forsby Såg

LAPPTRÄSK SERVICEPUNKT MÅNGSIDIG BILVERKSTAD DÄCK PLÅTARBETEN RESERVDELAR MM. & (019) 610 480 www.lhp-racing.com

Sidan 25

Lovisa stad GRATULERAR 5-åringen!

Liten stad, stora upplevelser

LOVISA STAD | tfn 019 5551 | www.lovisa.fi

Vi öppnade ett kontor i Lovisa centrum - vi finns här för dig OP Västra-Kymmene har öppnat sitt kontor i Lovisa centrum, Drottninggatan 15. När du besöker oss kom ihåg handhygienen och säkerhetsavståndet. #tillsammansmotcorona

Företagstjänster Finansiering Försäkringar Dagliga banktjänster Placeringsrådgivning

Kassatjänster utan tidsbeställning varje dag 10-16.30 OP Västra-Kymmene Lovisa kontor Drottininggatan 15 B, 07900 LOVISA Öppet mån – fre 10.00 – 16.30

Västra-Kymmene Elimä - Koria - Lappträsk - Lovisa

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Ibland kunde Lovisabor anlita militärens fältskär. På bilden Johan Gottleben Roth som var stadsfältskär i Lovisa 1786– 1801. Porträttet är målat av Nils Schillmarck (1745–1801) som anses vara Finlands främste bildkonstnär under gustavianska tiden. Foto: Lovisa stads museum

FAKTA Lästips och källa: – Olle Sirén: Lovisa stads historia 1745–1995. – Antell, K.; Siren, O: Pernå sockens historia I– IV Lovisa år 1753. Foto: Riksarkivet

Från folkbotemedel till medicinsk kunskap Vilka farsoter som drabbat Lovisabor under stadens tidigaste era är lite av ett oskrivet blad i Lovisas historia. Text: Marianne Palmgren

LOVISA Vid tiderna då Lovisa (eller dåvarande Degerby) grundades 1745 gick djuren lösa, det var dammigt, smutsigt och gatstenar saknades. Mindre bemedlade levde trångt i det som är nuvarande Gamla stan. De välbärgade bodde runt torget och militären höll till i Kommendantshuset och nuvarande Garnison. Bastionerna Rosen och Ungern samt sjöfästningen Svartholm höll på att byggas. – Om man blev sjuk kunde Lovisaborna ibland anlita militärens fältskär. Annars fick man anlita provinsialläkaren Johan Georg Colliander, som bland annat kämpade mot de smittor som spreds från garnison och sjömanshus, säger stadsguide Maissi Nybom. Efterträdaren Carl Daniel Ekmark införde år 1772

koppympning på orten. Koppympning var ett framsteg i kampen mot smittkoppor. Man tog sekret eller var från en smittkoppa som rispades in i en människas hud vilket efter en dryg vecka ledde till en lindrig smittkoppsinfektion. – En del blev allvarligt sjuka medan andra fick en immunitet. Inte undra på att folk var misstänksamma då koppympning började utföras i Lovisa ovanligt tidigt. Folkliga botemedel Maissi Nybom tillägger att ett besök på den gamla gravgården i Lovisa visar att dödligheten var stor speciellt bland kvinnor och spädbarn. En del av befolkningen begravdes i namnlösa gravar eller i en massgrav. – Det är oklart var i Lovisa dessa gravar finns på gamla gravgården. Det är inte omöjligt att personer som dött av

en epidemi till exempel blivit begravda i en massgrav. Förr i tiden förstod inte folk nödvändigtvis sambandet mellan hygien och smittspridning. – Men man ville ogärna röra dem som avlidit av smitta eller föra bort döda djur. Jobbet utfördes av fångar från Svartholm som övervakades av en fångvaktare. Folkliga botemedel kunde exempelvis vara att man efter en het bastu hällde kallt vatten över huvudet, tog malörtsextrakt med vitlök tillsammans med en sup brännvin, alternativt kokade tobak och drack det. – Även om man på olika sätt försökte värja sig från sjukdomar underkastade man sig samtidigt livets skörhet, och kunde förklara sjukdomar med bland annat ett opassande liv. Sjukdomar inte kartlagda i Lovisa Museiintendent Ulrika Rosendahl säger att människorna kände både sorg och oro inför farsoter och elände. Men döden var förr på ett annat sätt närvarande i vardagen jämfört

med våra moderna tider. – Till exempel var barndödligheten stor och det hände ofta olycksfall i arbetet. Idag blir dylika händelser en riksnyhet. Hon tillägger att man inte vet så mycket om vilka epidemier som drabbat Lovisaborna under stadens första århundrade. Forskning har främst fokuserat på ämnen som tangerar personhistoria samt handelns betydelse för staden. Även om prästen förde bok över dödsorsakerna var de i många fall osäkra. Men i alla fall har pest, tyfus, smittkoppor, rödsot och kolera förekommit i bygden, och leprasjuka kunde isoleras på öar. – Efter att lokala tidningar grundades började man skriva artiklar om sjukdomar. Därmed får man en bättre uppfattning om vilka sjukdomar som förekom i Lovisanejden. Till exempel rapporteras det i lokaltidningen Östra Nyland flitigt om spanska sjukan när den inföll 1918–1920. Vägen till modern sjukvård Vetenskapsmän började dra paralleller mellan isolering

och hygien samt smittspridning redan på 1600-talet då pesten härjade i London. – Under 1700-talet, alltså upplysningens tid, ökade intresset för anatomi, naturvetenskaper och medicinsk forskning. Man började tänka på förebyggande åtgärder inom dåtidens sjukvård, säger Ulrika Rosendahl. Vattenkurer var ett hälsoknep på 1700-talet. – Vid fästningsbygget påträffades Lovisa hälsokälla, där man drack vattenkurer för alla påtänkliga krämpor redan på 1700-talet. Lovisa fick sitt första permanenta sjukhus 1890. Innan dess hade det inrättats tillfälliga militärhospital under krigen på 1700- och 1800-talen. Under koleraepidemin 1831–1832 fanns det också ett koleralasarett i den gamla rusthållsbyggnaden. – Men grundstenarna för vår moderna sjukvård, som innefattade sjukvårdspersonal, lades först för cirka hundra år sedan. Första världskriget spelar en viktig roll i den moderna sjukvårdens utveckling.

Sidan

Karantänsexperten från Pernå Text: Marianne Palmgren

Pernåbördiga Carl David Skogman var en av pionjärerna som talade för god hygien för att förhindra smittspridning. Under 1800-talet började man alltmer tala om vikten av isolering och god hygien för att förhindra smittspridning. En av dessa personer var Carl David Skogman (1786–1856) som föddes i Lovisa. Fadern Jakob Skogman var kyrkoherde i Pernå församling och modern Maria Magdalena var dotter till Lovisa församlings första kyrkoherde David Starck. Efter avklarade juridikstudier vid Åbo Akademi lockades Skogman till Stockholm där en hisnande arbetskarriär väntade. Han innehade bland annat posten som finans- och handelsminister under långa tider samt lade grundstenarna för Sparbanksrörelsen i hela Norden och var ledamot i Svenska Akademien. När koleran på 1830-talet hotade Sverige, fick Skogman som sakkunnig planlägga en förbättring av karantänsväsendet. Karantänsanstalter uppfördes så att handelsfartyg kunde sättas i karantän ifall det konstaterades att besättningen hade smittosamma sjukdomar.

På den tiden föreslog Sundhetskollegiet bland annat att sjuka skulle gnidas in med brännvin och en blandning av kamfer, senap, peppar och terpentin eller få varma omslag med brännvin. Skogman påpekade vikten av att isolera de insjuknade och att karantänsanstalter är nödvändiga, samt förespråkade god hygien som en förebyggande åtgärd. Originalmålning i Lovisa museum Ulrika Rosendahl säger att Skogman är typisk för sin tid. Man var på den tiden en universalexpert på flera områden. När Lovisa museum åter öppnar kan besökare kolla upp en tavla på Carl David Skogman. Tavlan hör till Lovisa stads konstsamling och är original från 1832 målad av konstnär Pehr Lindberg. – Tavlan har identifierats i Sveriges Nationalmuseum. Det finns även två kopior av tavlorna från år 1945 som finns i Helsingfors sparbank och Sparbanksföreningen i Stockholm. Bakom ramen finns anteckningar av före detta borgmästare Kuno Fredrik Nyman år 1945. – Det är möjligt att han antingen införskaffat tavlan i Sverige eller tagit emot den som donation. Lästips och källa: Ingvar Körberg: Friherren från Lovisa – Carl David Skogman.

Pernåbördiga Carl David Skogman fick som uppgift att förbättra karantänsväsendet när koleran hotade Sverige. Foto: Lovisa stads museum

Barnbarnet Johnny och morfar Tomas testar ”isbaneracern” som Tomas byggt vintern 2020 av delar han hittat i knutarna. ”Grundmotorcykeln” är en MZ ETZ 250. Han har inte ännu hunnit pröva den på isen på grund av vinterns isbrist i år i södra Finland. Foto: Privat

Tomas njuter av vyerna på motorcykeln Text: Anna Johansson

PERNÅ

Forsbybon Tomas Grönqvist köpte sin första moped som sju år gammal och lärde sig att skruva och fixa. Han föddes i Vålax 1964 och fem år senare, 1969 flyttade familjen till Borgå då Tomas pappa ville att barnen skulle lära sig finska. 1993 flyttade Tomas och hans familj till Forsby. Motorcyklar har alltid fascinerat Tomas. − Min pappa hade haft motorcyklar i sin ungdom och de stod kvar vid liderväggen i Vålax när jag var liten. Jag minns att jag brukade sitta och drömma om att själv få köra motorcykel någon vacker dag. År 1980 tog han körkort för lättviktare och köpte då en Honda TL 125, vilken i dag är en sällsynt motorcykel. − Tänk om jag hade haft den kvar. Två år senare blev det större maskiner, då ännu japanska men i slutet på 1980-talet var det brittiska motorcyklar som gällde. År 1991 köpte Tomas en ny sidovagns MZ ETZ 250. − Då var barnen små och de älskade att åka i sidovagnen. I början av 1980-talet renoverade Tomas sin första veteranmotorcykel, en Husqvarna från 1952. Under

Motorcykeln, MZ TS 250 1981, skaffade Tomas hösten 2019 och han har bland annat förbättrat elsystemet till tolv volt. Foto: Privat

åren har det blivit en hel del renoveringar av olika klassiska motorcyklar, allt från MZ till Harley-Davidson, men inte japanska. − För tillfället äger jag sex motorcyklar. Fyra stycken MZ och en med sidovagn förstås, och den är mina barnbarns favorit. I garaget finns också en 1000 kubiks BMW från 1977, som jag brukar köra längre resor med, främst i Norden. För tillfället renoverar jag en A.J.S. MC 350 från 1950. Det är en sällsynt modell, jag hade turen att få köpa den av en bekant som har ägt den sedan 1975. Flera minnesvärda resor Det har blivit en hel del resor på motorcykel. Tomas har åkt i Finland, Sverige, Norge, Estland och Tyskland. På Autobahn i Tyskland körde han en

gång med en MZ TS 250. − Det krävs inte så stora motorcyklar för att göra långa resor, man måste bara ställa om sig och komma ihåg att cirka 20 hästkrafter inte räcker till med hastigheter mycket över 100 kilometer i timmen. För övrigt gillar jag inte att köra fort, man hinner ju inte njuta av vyerna då. Nya Östis ber Tomas att dela med sig av sin mest minnesvärda motorcykelresa. − Det är svårt att säga för alla resor har ju sin charm. Men en av de bästa var när jag åkte med min fru på min Harley-Davidson till Dalarna i Sverige i +30 graders hetta och hon satt på bönpallen och fotograferade alla fina hus och vyer. Men nu är det roligt att åka på virtuell resa och titta på resefotografier i dessa coronatider.

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Otto ser till att ministern vet vad hon måste veta Text: Max Arhippainen

Då Svenska folkpartiet som vanligt gick med i regeringen efter riksdagsvalet 2011 anställdes den unge Otto Andersson från Hardom som lagstiftningssekreterare för Svenska riksdagsgruppen. – Mitt jobb var att ge juridiskt stöd åt riksdagsledamöterna. Jag sökte bakgrundsinformation åt dem, skrev utkast till lagmotioner och skriftliga spörsmål. Otto hjälpte också till med annat allmänt politiskt beredningsarbete än det juridiska. Som tidigare student- och ungdomspolitiker intresserade det. Ministerns öra, öga och förlängda hand Under slutet av valperioden behövde dåvarande (och åter nuvarande) justitieminister Anna-Maja Henriksson en ny specialmedarbetare. Budet gick till Otto. – Vi var då två medarbetare, med egna bord. Jag följde med straffrätten, kriminalpolitiken, åklagarna och fängelserna. Medarbetarens roll är att se till att ministern har den information hen behöver och att hens synpunkter beaktats i

Alla Nya Östis läsare vet att Otto Andersson är ordförande för stadsfullmäktige i Lovisa och östnyländsk röstmagnet både i senaste kommunalval och riksdagsval. Men vad sysslar han egentligen med på dagarna på jobbet i Helsingfors?

Justitieminister Anna-Maja Henriksson, statsminister Sanna Marin och Otto Andersson under regeringens coronaförhandlingar i mars – på behörigt skyddsavstånd. Foto: Niklas Mannfolk

Vår erbjudande! Vid köp av glasögon, ett extra par på köpet! (t.ex. solglasögon med styrka)

Under exceptionella omständigheter håller vi affären öppen dagligen.

Vi öppnar kl. 9 och stänger kl. 16–17.

Andra tider enligt överenskommelse. Beställningar av glasögon fungerar som normalt, enstyrke 1–2 dagar, progressiva ca.1 vecka Vi agerar enligt rekommendationerna för covid-19 och hoppas att du besöker oss symptomfri.

x fi h c o

a n r o k c Klo ck till i sti maren som Kom

Beställ tid till op ti eller ögonläkareker

& 019 531 915

Brandensteinsg. 17, Lovisa Drottninggatan 11, LOVISA • tfn 019 531 915

% 019 531 857 • Vard. 9-17 • La 9-13

Sidan

29 beredningen. – Då jag på riksdagen själv skrev utkast till spörsmål ser jag som ministermedarbetare till att ministerns röst hörs i de svar som tjänstemännen bereder. Två SFP-ministrar skall följa med allt Som det minsta regeringspartiet har SFP bara två ministrar och färre medarbetare än de andra regeringspartierna. Ändå måste partiet följa med och ta ansvar för regeringens hela politik. SFP:s medarbetare har delat på kakan. – Jag följer med inrikesministeriets ärenden. De är nära kopplade till straffrätten. Det som polisen gör landar på åklagarnas och rättsväsendets bord. För en del SFP-medarbetare tar andra frågor än det egna ministeriets största delen av tiden, till exempel för den kollega som bevakar vårdreformen. Ny verklighet som oppositionsparti Efter riksdagsvalet 2015 fick SFP inte säte i regeringen. – Efter trettiosex år i regeringen satt oppositionsrollen inte riktigt i ryggraden. En tid efter valet erbjöds jag jobb som politisk rådgivare åt riksdagsgruppen och partiet. Under oppositionsåren ansvarade Otto för beredningen av partiets alternativ till regeringens budgetförslag och var med och skrev programmet inför riksdagsvalet. Efter det framgångsrika valet 2019 satt Otto tillsammans med partiordförande Anna-Maja Henriksson under regeringsförhandlingarna. Då

regeringen tillträdde blev han ministergruppens specialmedarbetare och sekreterare. – Det finns en så kallad ”gruppis”, eller ”ryhmyri” per regeringsparti. Vi träffas regelbundet under ledning av statsministerns medarbetare, i normala fall varje vecka men nu under coronakrisen mycket oftare. ”Gruppisarna” bereder den gemensamma regeringspolitiken och är med då hela regeringen eller partiledarna förhandlar (den så kallade ”kvintetten” eller ”viisikko”). Dagen innan intervjun hade Otto suttit sju timmar på Ständerhuset och diskuterat de företagsstöd som koronakrisen gjort nödvändiga. I politiken är konflikter en del av vardagen. ”Gruppisarna” försöker också hitta lösningar på dessa. I allas intresse att ministrarna har stöd Den här intervjuns skribent råkade vara SFP:s ministergrupps första specialmedarbetare då dessa tjänster inrättades 1990. Han påpekar att de statsanställda politiska medarbetarna då kanske var 40–50, medan de idag måste vara över 300. Otto försvarar utvecklingen. – På den tiden var Finland inte ännu medlem i EU. Mängden lagstiftning och antalet ärenden som en minister måste ta ställning till har mångfaldigats, och takten i politiken har blivit mer hektisk. Det ligger i allas intresse att ministrarna får det sakkunnigstöd de behöver. Under den förra regeringens tid skars antalet ministrar och medarbetare ned,

FAKTA Otto Anderssons rikspolitiska erfarenhet

VECKANS ORD

– Lagstiftningssekreterare för Svenska riksdagsgruppen 2011–2014. – Specialmedarbetare för justitieminister AnnaMaja Henriksson 2014– 2015. – Under SFP:s oppositionstid 2015–2019 politisk rådgivare. – Nu SFP:s ministergrupps sekreterare och specialmedarbetare.

Det är redan två veckor sedan som Nylands landskapsgräns öppnades den 15 april efter annandag påsk. Det var en speciell situation och känsla att bli instängd i sitt landskap, men stängningen inverkade inte på mitt vardagsliv. Det var vetskapen om situationen, med kontroller vid gränsvägarna, som höjde spänningen. Det var en allvarlig åtgärd, annorlunda och ny. Som många andra kände jag att jag skulle vilja dokumentera den historiska händelsen. Det blev först på annandag påsk, en kall blåsig och mulen dag, som klarnade upp mot kvällen. Sent på eftermiddagen kom jag iväg. Spänningen steg. En skylt varnade att motorvägstunneln vid Abborfors var avstängd. Trafiken leddes upp över landsvägsbron och vidare in till Strömfors eller mot gamla bron över älven och österut. Jag parkerade på andra sidan motorvägen, tog kameran och gick tillbaka över bron på gångbanan. Som kristen har man en underbar förmån, man är aldrig ensam. Jesus sa en gång: ”Om någon älskar mig håller han fast vid mitt ord och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta

vilket var ett stort misstag som syntes i resultaten. Otto påpekar att medarbetarna alltid arbetar enligt ministerns direktiv och linjedragningar. Han försäkrar också att tjänstemannaberedningen och den politiska beredningen hålls noga i sär i den nuvarande regeringens arbete. – Den politiska beredningen ger riktlinjerna, men själva lag- och beslutsberedningen görs av tjänstemän som verkar under tjänstemannaansvar. Utmana sina uppdragsgivare? Otto ställde upp i riksdagsvalet i fjol och fick imponerande 3349 röster. Han tävlade med sittande riksdagsledamöter som samtidigt var hans politiska uppdragsgivare. – Det har aldrig varit ett problem. Om någon uppmuntrade mina ambitioner så var det just mina uppdragsgivare. Alla förstår att vi gör det här arbetet tillsammans.

Förlustgränserna för Veikkaus penningspel på nätet sänks Förlustgränserna för penningspel med snabbt tempo som spelas online sänks. Den maximala förlustgränsen sjunker från 2 000 till 500 euro per månad. Förlustgränsen per dygn sjunker från 1 000 euro till 500 euro. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 maj och gäller fram till den 30 september 2020. Syftet med ändringen är att vid coronavirusepidemin förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar

som följer av spelandet. − Det är många som vistas mera hemma nu än normalt, vilket kan öka risken för att spelandet online blir ett problem. Samtidigt befinner sig många också annars i en ekonomiskt svår situation. Genom förordningen bromsar vi ökningen av spelandets negativa konsekvenser under undantagsförhållandena, säger inrikesminister Maria Ohisalo. När det gäller spel med snabbt tempo ska alla spelare utöver den maximala förlust-

gränsen sätta upp egna förlustgränser per dygn och månad. Spelaren kan själv ändra gränserna. De egna förlustgränserna kan dock inte vara högre än de gränser för maximal förlust som anges i förordningen. På det finländska fastlandet får penningspel ordnas endast av Veikkaus. När den maximala förlustgränsen sänks, kan det leda till att åtminstone en del av spelarna börjar spela utanför Fastlandsfinland. – GMT/NÖ

Virkesimporten ökade

mängden var nästan tio miljoner kubikmeter importerat virke. Virkesimporten ökade i fjol med sju procent. Det importerade virket var främst lövmassaved och flis. Närmare hälften av virket användes för tillverkning av cellulosa. En

femtedel av virket, fjorton miljoner kubikmeter, användes inom landskapet Södra Karelen. Näst mest råvirke användes i Kymmenedalen och Mellersta Finland, närmare åtta miljoner kubikmeter i vardera regionen. – GMT/NÖ

I fjol använde skogsindustrin i Finland 71 miljoner kubikmeter virke. Det är några procent mindre än året innan. Av den

Att leva hoppfull

Wenzel fortsätter värdera LOVISA I fem år, alltså under

hela den tid som Nya Östis utkommit, har Wenzel Hagelstam ställt upp och kommenterat de konstverk och föremål som läsarna har skickat till tidningen. Han gör det helt gratis, för den goda sakens

vår boning hos honom” (Joh 14:23). Tillsammans med min himmelske far och med min frälsare Jesus Kristus stod jag och såg på den blockerade tunneln, ett gulrött plastband var spänt framför öppningen. Vi tittade på den avspärrade östra nerfarten till motorvägen med grind, plastband, skyltar och rött trafikljus. Jag körde till gamla bron och vi gick fram till den. Vi såg gränskontrollanterna uppe i backen på den andra sidan. Jesus fortsatte sitt tal: ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa”. Häromdagen talade jag med en vän i telefonen. Hennes kropp är full med cancer och läkarna kan inte göra något mer för henne. Hon vårdas nu hemma efter tre års behandlingar. Hela tiden har hon känt en stor frid. Hon har fått mycket förbön och hon är redo att möta sin frälsare. Vårt liv på jorden tar slut en dag, vi förstår att det kan hända mycket fortare än vi skulle vilja och vi kan bli rädda. Att ha sin sak klar med Gud ger en förvissning om himlen och hopp och tröst under färden. Den nya våren i naturen är ett löfte om det nya liv som också väntar oss på den andra sidan. Birgit Grönqvist pastor i Metodistkyrkan skull, för NÖ:s läsare. Fortsätt att skicka in bilder av och korta förklaringar om föremål och konstverk till Nya Östis. Du får dem värderade och kommenterade av en av vårt lands främsta experter. Den här möjligheten är unik. Du får vara anonym. Adressen är redaktion@nyaostis.fi eller kim.wahlroos@ gmail.com. – NÖ

på 5-årsdagen

www.printmill.fi Mariegatan 20, 07900 LOVISA % 019 535 497 printmill@printmill.fi

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Glamour från forna tider

Vita villan på bruksområdet blev ett litet hotell med en liten restaurang för några år sedan.

I den idylliska bruksmiljön kan man paddla och vandra eller hyra sig in för boende.

Strömfors bruk är en idyll med sina gamla byggnader och Kymmene älv som flyter genom området. Den miljö, som skapats av generationer av brukspatroner, har nästan oförändrat bevarats ända till dessa dagar som en bedårande helhet. För fyra år sedan öppnade Strömfors Bed & Bistro som erbjuder övernattning och mat i gammal herrgårdsmiljö. Text: Gerd Mattsson-Turku

STRÖMFORS – Det hade länge varit min dröm att öppna ett litet hotell, säger Hilkka Koskenranta som driver Bed & Bistro Strömfors tillsammans med Jukka Liponkoski. Strömforsin Yrityspuisto, som

året innan hade köpt största delen av byggnaderna på bruksområdet, sökte hyresgäster till Vita villan och via bekanta fick vi höra om det. Vi bodde då i Helsingfors och jag jobbade med marknadsföring på ett företag. – Det blev ett snabbt beslut att vi hyr villan, som är

byggd i herrgårdsstil i slutet på 1800-talet, och flyttar till Strömfors. Första halvåret renoverade vi inomhus och satte köket i skick för restaurangverksamhet. Jukka har jobbat i restaurangbranschen så den var bekant för honom. Hilkka säger att hoppet från kontorsjobbet till att driva ett

litet hotell helt har motsvarat hennes förväntningar. – Kundkontakterna är det bästa. Att prata med gästerna, få höra vad de tänker och tycker, och ibland blir det verkligt ingående och långa pratstunder. I Vita villan finns åtta hotellrum som alla har olika inredning och en restaurang med drygt trettio sittplatser. Sommartid, från början av juni, är restaurangen och terrassen öppen varje dag. – Vi hoppas att vi kan öppna i juni, säger Koskenranta. Vår hyresvärd tar ingen hyra för den tid som vi måste hålla stängt, och det är vi verkligt tacksamma för. Hurdan mat har ni? – Vår bistro är en mindre restaurang. På menyn har

vi sallader, soppor, fisk- och kötträtter. Mycket av råvarorna kommer från närområdet. Fisken köper vi av Fisherman’s Food i Abborrfors och fårköttet från en fårfarm i Kouvola. I somras var vår burgare med en biff av getkött från Ånäs gård populärast. Veckoslut erbjuder Bed & Bistro året runt hotellpaket som övernattning och middag i restaurangen och som tillägg olika aktiviteter för intresserade. – I den gamla smedjan kan gäster tillsammans med smeden Tiia-Riitta Lahti tillverka någon liten sak. Gäster kan också hyra en kanot och paddla på Kymmene älv eller vandra i den vackra naturen och bruksmiljön.

TV-serie inspelad på området Strömfors bruk är ett av de äldsta järnbruken i Finland. Järnet hämtades som tackjärn med segelfartyg till Finland. Tackjärnet innehöll mycket slaggprodukter trots att det hade gått via masugnar i Sverige. I Strömfors hettades tackjärnet upp, bankades med den stora vattenhammaren till stångjärn som till utseendet liknade nutidens järnspett. Järnbrukets smedjor lades ned 1950 efter att ha fungerat med nästan samma teknik i 250 år. I slutet på 1940-talet grundades en fabrik som tillverkade plast- och elförnödenheter på området av A. Ahlström Oy. Antti Ahlström hade köpt bruket och landområdena 1886. Vita villan Den vita stora trävillan, Vita

Den här vyn är känd från tv-serien ”Vihreän kullan maa” som kallades Finlands Dallas när den visades i tv i slutet på 1980-talet.

villan där Bed & Bistro finns, är från slutet av 1800-talet och byggdes som direktörsbostad. Berndt-Gustaf Schauman som har jobbat som ekonomichef på A. Ahlström berättar en anekdot. – Det sägs att Antti Ahlström som lät bygga Vita villan ville bygga den på den plats där kyrkan fanns och riva kyrkan. Men det visade sig att marken där kyrkan stod hade donerats till församlingen så därmed gick hans planer om intet. TV-serien Vihreän kullan maa som visades i MTV i slutet av 1980-talet spelades in i och omkring Vita villan. Den handlar om familjen Evola och Vita villan fick spela rollen som Evolasläktens herrgård Mäntyniemi. – GMT

Sidan

”Vi kunde inte simma i älven” Torbjörn Jakas (69) flyttade till Vita villan då han var nio år. – Min far Ernst Jakas var agronom och hade ansvar för Ahlströms jordbruk i södra och östra Finland. Bostaden var en tjänstebostad på cirka 200 kvadratmeter. I Vita villan fanns ytterligare en annan tjänstebostad och jordbruksavdelningens kontor. Det var ett krav att bo i den och först några år före sin pensionering fick han tillstånd av arbetsgivaren att flytta bort därifrån. – Takhöjden i rummen var 3,65 meter. Bostaden vi flyttade från hade normal takhöjd så min mor fick skaffa nya gardiner till alla fönster. Jag kommer ihåg att hon berättade att de nya gardinerna kostade lika mycket som min fars månadslön. Gratis buss till skolan Jakas gick i skola i Lovisa. – Barn till föräldrar som jobbade på Ahlströms bruk

i Strömfors fick åka buss till skolan i Lovisa. Ahlström betalade busstransporten både för arbetarnas och för tjänstemännens barn. Morgonbussen brukade vara så gott som fullsatt. – Efter studentexamen flyttade jag till Helsingfors för att studera, men mina föräldrar bodde kvar där till slutet av 1970-talet. Ett stenkast från huset finns västligast grenen av Kymmene älv. – Trots närheten till vatten kunde vi barn inte simma där, säger Jakas. Vattnet var så smutsigt. De som någon gång tog ett dopp där fick nästan alltid eksem av något slag. Vad smutsade ner vattnet? – Det var avloppsvatten från pappersfabrikerna i Kuusankoski och Voikka. Vattnet är mycket renare nu tack vare de stränga reningskraven som gäller för pappersfabriker. – GMT

− Trots att 70-strecket närmar sig fortsätter jag köra omkring så länge jag trivs, det här ett fritt, självständigt jobb, säger reklamdistributör Bjarne Majander.

Han har utdelning som jobb och hobby Text & foto: Jan Heino

Efter 43 år bakom ratten i olika transportjobb gillar Bjarne Majander fortsättningsvis att åka bil. Nu delar han ut reklam och gratistidningar. Hans onsdagsrutt omfattar 275 kilometer och 1100 postlådor.

Vattnet i Kymmene älv var så smutsigt att vi inte kunde simma i det, säger Torbjörn Jakas.

Närståendevårdarens svåra roll I morgon visas en dokumentärfilm om regissören Jussi Sandhus mor Anneli och bror Sami. Sami, 27, har en svår

funktionsnedsättning och ska flytta till ett servicehus. Hurdan är mammans roll när närståendevårdarmodern blir ensam för första gången i livet då även de andra barnen är vuxna och maken har avlidit? Yle Fem fredagen den första maj kl. 23.55.

LILJENDAL På 1970-talet transporterade Bjarne Majander mjölk till Liljendal Andelsmejeri under ungefär tretton års tid. Han konstaterar att den rutt som han då körde med lastbil är långt densamma som i dag då han i personbil delar ut olika företags reklam om onsdagar och lördagar. − Mitt område på onsdagarna omfattar allt från Påvalsby, Kuggom, Gislom och Liljendalbyarna till Rudom och Ingermansby i Lappträsk samt Grevnäs i Mörskom. På lördagen ingår inte Grevnäs, för gratistidningen delas inte ut där. Normalt startar jag senast vid halv femtiden hemifrån i Sävträsk. Ungefär tolv timmar senare är jag tillbaka,

− Jakelujuniorit Oy specialiserar sig på direktreklam och distribution av stadstidningar, har grundats 2001 och har en omsättning på drygt tre miljoner euro. − Företaget representerar Suomen Suoramainonta-kedjan på sitt verksamhetsområde. − Utdelarna får ersättning för bilkörning och lön enligt distribuerat material.

kylärallyt arrangeras. Dit åker jag varje år för att se hur man egentligen ska köra på små grusvägar, säger Bjarne underfundigt. Bjarne delar med sig av en exotisk upplevelse han hade en tidig morgon för cirka åtta år sedan på riksväg sex. − En björn hade förirrat sig in mellan viltstängslen och någon hade alarmerat polisen, som fanns på plats när jag kom körande. Björnen satte sig i rörelse, följd av polisbilen med blåljusen på, och mig. Efter ungefär en halv kilometer tog den sig oförklarligt genom stängslet och naturupplevelsen var förbi.

på lördagen lite tidigare. Min uppdragsgivare, Jakelujuniorit Oy, levererar materialet till Lovisa, och jag hämtar det vanligen på måndagen. En hel dag går åt till att sortera det i färdiga buntar för utdelning. Bjarne Majander gillar att köra bil. Han säger sig njuta av de östnyländska, välskötta vägarna. − Min favoritsträcka är Grevnäsvägen, den som går mot Mörskom, den är vacker och omväxlande. Jag tycker om att köra och har tänkt hålla på med det här jobbet ända tills jag två gånger efter varandra tycker att det smakar trä. Så har det inte alls känts ännu. Vägarna är i hyfsat skick och snöröjningen har alltid fungerat i våra byar. Den årliga körsträckan blir ungefär 30 000 kilometer. Under utkörningen blir medelhastigheten 25 km i timmen. En lördag i året har jag ledigt, då Jyväs-

Reklam som tidigare I snitt ramlar det in ungefär fyra till fem reklamblad och gratistidningar i postlådan varje onsdag, och på lördag ortens finska tidning i gratisutgåva. Mängden verkar ganska konstant. − Det stämmer, mängden broschyrer och annan tryckt reklam verkar vara rätt stabil också i dessa tider. Inför skolavslutningarna och trädgårdssäsongen brukar det bli den största ruljansen med alla möjliga gåvotips och frön och grejor för trädgården. Också tiden inför jul ökar på mängden. Bland ägarna till postlådorna är det kanske knappt fem procent som inte vill ha reklam i sin låda. Å andra sidan finns det sådana som tycker att reklam är onödig, men som ändå snabbt ringer om exempelvis närbutikens specialerbjudande inte har kommit såsom vanligt, säger Bjarne med ett skratt.

FAKTA Reklamutdelning i Lovisanejden

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

EDDIES FOTON

ALF WILLNERS FOTOARKIV Heidi Hurmerinta förser oss då och då med foton från Alf Willners arkiv. De flesta av hans foton är tagna i trakten från Labby, Hindersby, Lappträsk och Liljendal under 1950- och 1960-talet. Heidi försöker dokumentera fotografierna och har fått mycket hjälp av Nya Östis läsare och av medlemmarna i vår Facebookgrupp. Bilden vi publicerar i dag är troligtvis tagen i början av s1950-talet på Solvik, Hommansby. I mitten av fotografiet sitter Inger Ollas. Vad hette hunden som sitter i Ingers famn? Känner någon igen någon av de två kvinnorna med dockor i famnen som sitter på var sin sida bakom Inger? Kontakta då gärna Heidi Hurmerinta per telefon eller text-

meddelande, 050 3747307, e-post heidihurmerinta@outlook.com eller via Facebook som privat meddelande. Flera kände igen bröllopsföljet som publicerades i Nya Östis den 9 april. Brudparet var Karin f. Valkama och Börje Malén från Liljendal. Spelmännen var från vänster Gustav Johanson, Atte Helander och Bertel Evertson. De flesta i följet är också igenkända, närmast brudparet går Maire Valkama med Nils Jungar, Vivi Åvall med Helmer Vidlund, Anna Nilsson med Gustav Backas, Marita Backas, Anne Nyström och längst bak Märta Mellqvist med Åke Helgars. Året var 1956. Fotografiet med den lilla flickan blev inte igenkänt, så tips om det tas gärna ännu emot. En okänd förfallen byggnad fotograferad av Photo Mauritz 1976.

Känner någon igen någon av de två kvinnorna som sitter med dockor i famnen?

Lågstadieelever besteg Mount Everest LOVISA Årskurs fem i Generalshagens skola fick som distansuppgift att bestiga Mount Everest under gymnastiken förra veckan. Eftersom det är reseförbud och världens högsta berg är 8848 meter högt skulle det ha blivit en alltför utmanande uppgift om alla i verkligheten skulle ha försökt sig på den. Det här berättar läraren John Björkskog för Nya Östis. – Istället blev det för var och en att gå i trappor. Läraren hade räknat ut att ett trappsteg är 18 centimeter högt. För att nå upp till toppen behövdes 49 156 steg.

När man fördelade det jämnt på hela årskurs fem blev det 1405 trappsteg för var och en att bidra med. Eftersom några elever inte kunde delta i äventyret fick lärarna hoppa in och ersätta dem. Många elever tog uppgiften på allvar. Största delen gjorde mera än sin egen andel. Den som ”trappade” mest kom upp till närmare 3000 trappsteg under en vecka. Har man gått uppför trappor så har man också gått nedför. – Nu är alla åter tryggt tillbaka på lägre höjder och redo för nya utmaningar, säger Björkskog. – NÖ

Orden inulin och insulin förväxlades

ulin. Inulin är en för diabetiker god kolhydrat och skall inte förväxlas med insulin. I texten nämndes det felaktigt att jordärtskockan innehåller insulin, men i faktarutan var texten rätt. – NÖ

I NÖ 23.4 hade det insmugit sig ett fel i texten om jordärtskocka, som innehåller in-

Några läsare kände igen personerna på fotografiet som publicerades i Nya Östis den 16 april. Jag refererar till Nina Stenviks svar, för hon visste nästan alla detaljer om fotografiet. Hon berättar följande: − Lillpojken på båten till höger är min pappas far, båtbyggare Åke Stenvik. Hans föräldrar Gustav och Tyyne Stenvik är på båten till vänster. Sedan är det Gustavs föräldrar Emil och Anna Johansson, Irene Nyholm och någon Lindholm på båten till höger. Emil Johansson (Stenvik) (1869−1940) och hans hustru Anna född Åberg (1871−1949) flyttade från Bullers till Stenviksbacken vid Kullafjärdens södra strand 1923. Huset flyttades i delar från Bullers och var färdigt byggt 1925. De fick två barn, Iréne och Gustav. Gustav Stenvik, fiskare (1901−1984) blev kvar i huset då Emil gick bort. 1920 gifte han sig med Tyyne, född Salminen (1908−1969). De fick en son, Åke. Åke Stenvik, båtbyggare (1923−2015) blev kvar i huset. Han gifte sig med Rakel Karlsson (1920−2010) från Kungshamn. De fick två söner, Hans-Bertel och Ralf. Åke jobbade hos båtbyggare Kyösti Lönnqvist i Köpbacka på 1950-talet och startade med eget båtbyggeri hemma på Stenvik. Här byggde han 190 farkoster, varav cirka 80

Konsten att skapa filmljud ”Making Waves: The Art of Cinematic Sound” (”Ljudvågor – konsten att skapa filmljud”)

Båtbyggare Åke Stenvik och flera igenkända personer.

var roddbåtar. Ännu finns det Stenvikar kvar på området. Min kusin bor med sin familj i Åkes hus och jag bor med min familj i ett nybyggt egnahemshus. Det nya fotografiet borde jag ju känna då det är en försvunnen byggnad. Men, det gör jag inte, så Nya Östis läsare får knäcka nöten. Photo Mauritz har fotograferat det i september 1976. År 1976 levde vi ett liv där vi tänkte oss att allt bara kommer att bli bättre på alla fronter. Själv hade jag i dagarna flyttat till Åbo och påbörjat dåvarande studier. Bra, och kanske för bra har vi vant oss att ha det. I situationen vi nu lever får vi verkligen värdera om mycket i livet. En

intressant notis kunde vi läsa nyligen, familje- och parrelationerna hade värderats må bättre här i östra Nyland än för ett år sedan. I huvudstadsregionen var situationen tvärtom, flera skilsmässohandlingar hade inlämnats än för ett år sedan. Glada vappen till er alla från undertecknad som inleder sin sjunde karantänvecka. Har ni information om fotografiet, kontakta mig via eddie.bruce@kolumbus.fi eller, Eddie Bruce, 07900 Lovisa. Jag finns även på Facebook eller nås per telefon 044 975 9120. Skriv ut ert namn om ni textar. Ni får förbli anonyma i tidningen om ni så vill.

är en ny dokumentärfilm om filmljud, ljudplaneringskonsten och dess historia, estetik och skapare. Bland andra medverkar genremästaren Walter Murch och filmregissörer som George Lucas, David Lynch, Barbra Streisand, Sofia

Coppola, Ang Lee och Steven Spielberg. Midge Costin som regissterat dokumentärfilmen har själv gjort en lång karriär som ljudplanerare. Yle Fem lördagen den 2 maj klockan 20.01.

Eddie Bruce

Sidan

Borde hålla käft – eller så inte Text & foto: Nina Björkman-Nystén

Skaparlust och flit samsas fint i författaren Johanna Holmströms arbetsmiljö och hem. Hon lägger sista handen vid ett stort verk om författaren Märta Tikkanen, en biografi som kommer ut samtidigt i Finland och Sverige i höst. PERNÅ Det är en solig aprildag. När Nya Östis utsända vänder in på Norr-Sarvlaxvägen uppstår en känsla av lugn, det är vackert med stora träd, spirande grönska och vårblommor. Väl framme vid Norr-Sarvlax gård känns det som att det här är bästa tänkbara miljö för en författare. Johanna Holmström tar emot på trappan med hund, den talar finska. Vi talar om miljön. − Här finns allt, plats att skriva, vacker natur, möjligheter att springa och att rida. Just nu är det tidsbrist för skrivandet, eftersom barnen har hemskola. Jag har ett minutschema för varje dag, det svåraste är att hitta egen tid. Min pliktkänsla sätter annat först, först kommer flickornas skola. Boken ”Borde hålla käft” är nu så långt kommen att den är på förlaget M för genomläsning, den ska vara klar inom maj för att utkomma i september, också på finska och dessutom i Sverige. De gemensamma dragen hos de båda prisbelönta författarna är många, som framgång tidigt i karriären, läsare också i Sverige och på finska och så bristen på tid. − Visst är det är ett märkligt sammanträffande att coronan hindrar mig i mitt arbete nu på samma sätt som familjens krav och en dominerande, alkoholiserad man gjorde med Märta Tikkanen i decennier. Jag vet nu hur det är att tvinga fram motivation just när det råkar finnas arbetsro, med hela familjen hemma, dygnet

De stora fönstren ger ljus åt spirande plantor. Johanna Holmström övar sina gröna fingrar.

Samtidigt är boken en redovisning av femtio år inom det finlandssvenska kulturfältet. Som läsare väntar man sig en innehållsrik, tankeväckande och välskriven bok.

Miljön inspirerar till nya romaner. Johanna Holmströms nästa roman utspelar sig i herrgårdsmiljö. Inte att undra på, hon lever mitt i den miljön, full av historia och berättelser.

runt. Ibland blir det att klämma in ett arbetspass tidigt på morgonen, medan alla andra ännu sover. Borde hålla käft mellan pärmar Arbetet med boken har pågått i tre år. Förlaget M kontaktade Johanna Holmström och erbjöd henne detta stora arbete. Anbudet var så lockande att svaret måste bli ja. − Klart att jag tänkte på att det tar bort tid till eget kreativt arbete. Jag beslöt att åtminstone i början använda en timme per dag till eget skrivande, en novellsamling är nästan klar. Vid sidan om snickrar jag på en herrgårdsroman, den här miljön är ju som gjord för en sådan berättelse. Ytterligare en roman mognar, men den är så hemlig att endast jag själv vet om den. Märta Tikkanen debuterade 1970, hennes sextonde bok ”Måste försöka skri-” utkom i fjol. Hon fyllde 85 år nu i början av april. Genombrottet som författare kom 1975 med boken ”Män kan inte våldtas”. Boken hade större framgång i Sverige och de andra nordiska länderna än på hemmaplan. Tikkanen var långt före alla andra i feministiska frågor. Oerhört mycket har hänt på

den fronten under åren. Johanna Holmström är 38 år gammal, åldersmässigt kunde hon vara Tikkanens barnbarn. Hon debuterade redan 2003 med novellsamlingen ”Inlåst och andra noveller”. Nog ett sammanträffande att hon nu är inlåst av coronasmittan när hon skriver om Tikkanen som kände sig inlåst av familjen. År 2004 gav Holmström ut boken ”Tvåsamhet”, samma år gav Tikkanen ut romanen ”Två”. Den här sortens funderingar kunde pågå länge, men är inte temat för dagen. Möten med Märta Tikkanen Under arbetet med ”Borde hålla käft” har de två författarna träffats otaliga gånger. Holmström har först läst hela produktionen, sedan läst en bok och träffat och intervjuat huvudpersonen, skrivit, läst nästa bok och intervjuat igen tills hela ”Borde hålla käft” var klar en första gång. När nu boken kommer tillbaka från förlaget gör hon en ny genomskrivning, därefter får Märta Tikkanen läsa. − Hon ska ju inte bli sårad. Men boken är inte heller okritisk. Den handlar självklart om henne, författarskapet och hela hennes liv.

Författaren Johanna Holmström Johanna Holmströms hittills största framgång är boken ”Själarnas ö” som utkom 2017. Den har som inbunden sålts i över 10 000 exemplar, hur många pocketböcker eller ljudböcker som har sålts vet hon inte. Dagens Nyheter har berömt henne många gånger, och skriver om Själarnas ö: ”Johanna Holmström har på bara några år stigit fram som en av Nordens nya berättare. Hon skapar nerv i scener och episoder”. Lätt att instämma. Boken handlar om kvinnor som betraktas som mentalt sjuka. En av huvudpersonerna är Kristina Andersson som 1891 skickas till mentalsjukhuset på Själö, en plats i den

åboländska skärgården som få patienter någonsin lämnar. För tillfället lever Johanna Holmströms familj i självvald karantän på Norr-Sarvlax gård i Pernå. Kontakterna till Helsingfors är täta, det är förlag, grafiker och annat arbetsrelaterat, men alla möten hålls hemma hos Johanna. Vi sitter i solen på en terrass och pratar. Barnen kommer ut och leker med hunden. Det är oundvikligt att tala om det stora hotet, coronasmittan. Johanna Holmström är glad för att barnen går i en liten skola, Kyrkoby skola med 30 elever. − Om skolan öppnar i morgon låter jag barnen gå till skolan. Men redan 100 elever skulle nu vara för mycket för mig. När det här är över kommer förändringarna att var stora för alla i hela världen. Att det blir en kontrast till nuläget är uppenbart. Frågan som ställer sig själv lyder, är mina barn den sista generationen på jordklotet?

KRYSSLÖSNING

Sidan 34

Onnittelemme paikalliskollegaa!

Pyttis kommun gratulerar Nya Östis på 5-årsdagen

Lovisa Forwarding & Stevedoring

r a r e l Gratu ingen 5-år Solenergi hem och till stugan!

SAVORAK bryggor i över 10 år SAVORAK RÖRPONTONBRYGGA Däcket 2,4 x 6 m, sidobeklädnad med två bräder Rörpontoner 2 st 400/5800 mm • 1 st 400/1200 mm Gångbro på hjul 1,2 x 5 m • Ankringspaket Hopvikbar badsteget med fyra trappsteg, snabbfästen

Pris

2.950€

RAR VI INSTALLE T E ÄVEN DÄR D L E INTE FINNS

Gör ditt hem till ett eget kraftverk • höj värdet på din fastighet • lägre elfaktura, spara reda pengar • gör en miljögärning • du får 3–5 % avkastning på din investering

Är det svårt? Nej, inte alls! Ta bara kontakt så sköter vi resten.

TA KONTAKT ! OCH FRÅGA MER Pekabe Oy

Borgågatan 5 07900 Lovisa tfn 041 548 7090 pekka.pekabe@gmail.com

Sidan

Starka kvinnliga toner avslutar Quarantine Club Lovisa Text: Nina Björkman-Nystén

Redan nu kan man säga att Quarantine Club Lovisa blev en framgång. Konserterna har direktsänts från Kino Marilyn på lördagar och har haft 4 494 besökare.

Karismatiska sångaren och musikern Mirella Pendolin är van att stå på teater- och konsertestrader. På lördag blir det en virtuell konsert i hemstaden Lovisa.

ÖSTNYLAND Konsertserien avslutas med toner av starka

kvinnliga artister.Våren till ära intar Mirella Pendolin scenen lördagen den 2 maj. Hon framför egna låtar och låtar av artister som har inspirerat henne. I stämningsfulla Kino Marilyn blir det mörkstämd och färggrann popjazz. Med sig har hon Kalle Katz, keyboards, Jani Snellman, bas och Hannu Risku, trummor. Maria Kalaniemi & Eero Grundström duo ger ut sin nya skiva MIELO på vårens sista Quarantine Club Lovisa som arrangeras lördagen den 9 maj. Maria Kalaniemi är en känd dragspelsvirtuos, hennes musik har trogna lyssnare världen över. Eero Grundström är en mångsidig och begåvad musiker, kompositör,

harmoniumspelare och munharpist. Klubben kom till i rasande fart i början av coronakrisen. – Mycket har vi lärt oss den hårda vägen, men nöjda är vi, säger producenten Tomas Takolander. Det är en alldeles speciell glädje att se hur publiken har varit med. Jag är också stolt över att vi har kunnat betala avtalsenliga honorar åt musikerna. Klubben har varit möjlig tack vare insatser av Kino Marilyn, JR-Sound och Loviisan Sanomat. Svenska kulturfonden och Lovisa stad understöder klubben. De frivilliga biljetterna har varit ett stort stöd.

35 Största lantgårdarna i Nyland och Egentliga Finland

År 2019 fanns det enligt jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret nästan 3 100 jordbruks- och trädgårdsföretag i Nyland. Antalet har minskat med drygt sjuhundra från 2010. Gårdarna i Egentliga Finland hade den största åkerarealen, i genomsnitt sextio hektar. I Nyland hade gårdarna en genomsnittlig åkerareal på 59 hektar. De minsta gårdarna fanns i Södra Savolax och hade en genomsnittlig åkerareal på 32 hektar. Gårdarnas genomsnittliga åkerareal har redan länge ökat med cirka en hektar per år. De regionala skillnaderna är dock stora. – GMT/NÖ

Glenn Lindholm tar hand om damlandslaget Text: Yngve Blomfelt

LOVISA – Första kontakten

om ett tränaruppdrag inom skidförbundet tog man med mig under världscupen i Lahtis, men då räknade jag ännu med att det skulle röra sig om juniorer. Först senare förstod jag att man avsåg A-landslaget. Det säger Pernåbon Glenn Lindholm, som tillsammans med Ville Oksanen ska ta hand om damlandslaget med kontrakt på 2+1 år. – Vi har ännu inte hunnit diskutera rollfördelningen, men vi kommer nog att vara jämbördiga även om Ville får titeln ansvarig tränare. Träningschefen Teemu Pasanen, som tillsammans med Teemu Virtanen tar hand om herrlandslaget, blir min närmaste förman, säger Lindholm, som själv fick beskedet om utnämningen i torsdags. Dagen efter gavs den offentlighet. Glenn Lindholm säger att tjänsten är på heltid. – Eller man kan nog säga mera än heltid för det blir ju inget 8–16-uppdrag. Men jag fortsätter därtill som träningschef för Vuokatti Sport och har inom ramen för den titeln också hand om ett antal träningsgrupper, både med inhemska och utländska aktiva – också kinesiska. De tre senaste åren har Glenn Lindholm ansvarat för

de kinesiska längdåkarnas träning uppe i Vuokatti med OS i Peking 2022 i sikte. – Jag skulle också ha haft möjlighet att fortsätta med de kinesiska åkarna på heltid, men det hade antagligen förutsatt att jag flyttar till Kina för några år. I min nuvarande livssituation med fem idrottande barn passar nog landslagsuppdraget mig betydligt bättre, säger Lindholm, som innan han tog emot jobbet i Vuokatti först var verksamhetsledare för Finlands Svenska Skidförbund (FSS) och därefter enhetschef vid Finlands Svenska Idrott (FSI)). Stannar i Vuokatti Glenn Lindholm kommer även i fortsättningen att i huvudsak bo i Vuokatti. – Träningsgrupperna är ännu inte uttagna, men ungefär hälften av damåkarna är bosatta just i Vuokatti. Bland annat är jag granne med Kerttu Niskanen, säger Lindholm, som de närmaste dagarna ska kontakta Krista Pärmäkoski för att diskutera hennes kommande träningsupplägg. Inför senaste säsong tränade Pärmäkoski utanför landslaget, vilket Lindholm säger sig ha full förståelse för. – Krista är ju ändå så överlägsen bland de finländska damerna att man förstår att hon ville söka nya utmaningar. Men å andra sidan skulle hon vara en mycket värdefull mätare för de andra damerna

Glenn Lindholm blir ny tränare för damlandslaget på skidor. Foto: Isac Lindholm

vid gemensamma träningar. Lindholm säger att man redan har hunnit dra upp riktlinjerna för den kommande

säsongens lägerverksamhet, men räknar inte med några gemensamma samlingar före augusti.

– På grund av coronakrisen är allt ju mycket öppet just nu. Vi vet ju inte ens om det blir en normal tävlingssäsong, men jag hoppas naturligtvis att VM i Obertsdorf kan arrangeras enligt planerna, säger Lindholm. 49-åriga Glenn Lindholm har genomgått tränarutbildning på yrkeshögskolenivå i Rovaniemi och tog som aktiv FM-brons på 50 km med fri teknik 1996. Han representerade Lovisa Tor under hela sin karriär. Hans elitsatsning tog slut när han i januari 1998 fick diagnosen godartad hjärntumör och genomgick sex operationer. – Sen dess har jag regelbundet gått på kontroll men friskförklarades för ett år sedan. Glenn Lindholm har de senaste åren också fungerat som exportkommentator vid svenska Yle-sporten. – Jag har ännu inte diskuterat med varken förbundet eller Yle om hur det blir i fortsättningen, men det är klart att jag i alla fall inte kan sitta i en studio under värdetävlingarna. I till exempel finska cupen kunde det kanske gå för sig, men å andra sidan borde jag ju också mera hinna ställa upp för mina egna skidåkande söner. Äldsta sonen Remi är för tillfället bosatt i Vuokatti och Kevin, som är näst äldst i barnaskaran, har efter gymnasieåren i Sverige och militärtjänsten slagit sig ned i Joensuu.

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

Tor gjorde nya spelarkontrakt LOVISA Så som det nu ser ut är det två unga män som kommer att ta hand om målvaktssysslan i Lovisa Tors Finlandsserielag inkommande säsong. A-juniorernas målvakt senaste säsong Santeri Soini, född 2001, har gjort kontrakt med representionslaget och hans parhäst blir Olli Härkänen, som senaste säsong vaktade EräViikingits A-juniorlags mål i tretton FM-seriematcher. Härkänen, som är född 1999, har hunnit spela i flera lag på olika nivåer i huvudstadsregionen. Nya tränaren Pekka Palomäki säger att Soini har armétjänsten framför sig och att han också behövs i A-juniorlaget. – Därför är vi ännu ute efter en tredje målvakt, säger Palomäki och låter förstå att det inte är uteslutet att Henri Haapaniemi fortsätter trots att Sudet SB i hans hemstad Kouvola också kommer att spela i Finlandssderien. Kontrakt har Tor också gjort med anfallaren Nicolas Malmberg, vars säsong i Finlandssserien dock blir mycket kort, samt med backen Stefan

Santeri Soini blir en av Tors målvakter i Finlandsserien. Arkivfoto: Yngve Blomfelt

Brusas. Olli Härkänen bor i Vik i Helsingfors och förbereder sig just nu för inträdesförhör till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. – Jag bodde som barn och tonåring på Drumsö och spelade för Lauttasaaren Pallo. I Tapanilan Erä spelade jag i C1-juniorernas FM-serie och tränade efter det juniorer i LaPa. M-Team representerade jag i B -pojkarnas division

I och Jokerit i herrarnas division II. Efter armén gick jag över till EräViikingit och utvecklades betydligt i A-juniorernas FM-serie. Jag spelar inte ”över” längre som förut, säger den 183 cm långa burväktaren och tillägger att han främst bör utveckla sin kastarm. Tor är en ny bekantskap för honom. – Jag känner faktiskt ingen av spelarna men har hört att

organisationen fungerar bra och att innebandyn är starkt förankrad i staden, säger han. Borgåpojken Santeri Soini tillhörde representationslagets ring, men spelade endast i A-juniorlaget. Han säger att han utvecklades en hel del under säsongen. – Ett tack för det till målvaktstränaren Ari Björklund och huvudtränaren Pekka Palomäki, säger Soini, som tror att hans bästa egenskaper som målvakt är att han är ganska högljudd och bra på att läsa spelet. Också han vill bli bättre i att öppna spelet. – Men också i spelet överhuvudtaget. Mitt mål är förstås att få komma med i den spelande uppställningen – siréntjutet och publikstödet gör att alla spelare höjer sin nivå, säger Soini, som fortfarande också kan spela i A-juniorlaget. Malmberg till Slovenien Snabba och energiska 23-åriga Nicolas Malmberg åker om det på grund av coronaläget blir möjligt nästa höst till Ljubljana i Slovenien som Hankens utbyteselev och återvänder först i februari. Senaste säsong spolierades för hans del till stor del av en höftskada, som opererades i januari. Nu har han fått grönt ljus för hopp- och löpträning från början av maj. – Visst skulle det vara bra om jag också kunde spela innebandy under min vistelse i Ljubljana, men det vet jag

ännu ingenting om, säger Nicolas. Hårt skjutande Stefan Brusas, som fyller 24 år i höst, har varit skadedrabbad under nästan hela sin karriär och senaste säsong utgjorde inget undantag. En knäskada höll honom borta från spelplanen under största del av säsongen. – Men i stället fungerade jag som hjälptränare både på matcher och träningar. Nu börjar jag igen vara i spelskick säger Stefan, som väntar sig att Finlandsserien blir en högklassig serie. – Och jag tror att alla motståndare är ute efter Tors skalp, särskilt i vår hemmahall, säger Stefan Brusas. Tor har nu kontrakt med aderton spelare. Riktigt bra ser det ut i detta skede. Någon erfaren spelare behöver vi ännu till, men jag är personligen glad över att så många av spelarna från senaste säsong redan har tecknat på för en fortsättning trots att det blev degradering till Finlandsserien, säger Pekka Palomäki. Fjolårets assisterande tränare Mikko Valto fortsätter enligt Palomäki tillsvidare som fystränare. – Veeti Holm, som senaste säsong tillhörde A-juniorlagets tränarstab, kommer att hjälpa till liksom också Tero Pirttimaa – som dock också kommer att få lagledaruppgifter. Därför är det möjligt att vi ännu kompletterar tränarstaben med ytterligare en person, säger Palomäki. – NÖ/YB

ELSTÄNGSELAGGREGAT AKO DUO X 2500

159€ 9,90€ ELSTÄNGSELBAND

Den här annonsplatsen kunde vara din för

38€

(48€ inkl. moms)

12,5mm 200m

ELEKTRISKT FÅRNÄT 90cm x 50m

TRYCKIMPREGNERAD TRÄSTOLPE olika storlekar

från

3,60€

HÖNSNÄT

120cm x 50m mask. 50mm

98€

89€ Heinäpojat Oy | Kärrängsvägen 43 | 07900 Lovisa Öppet: ti-fre 11-18, lö 10-14 & Försäljning 044 237 9403 & 045 7876 5577 uudenmaan@heinapojat.fi www.heinapojat.fi

Kontakta Annette Blomqvist 040 147 9945

Gratulera Mamma, Mormor eller Farmor på mors dag med en annons i Nya Östis

Annonsen publiceras torsdagen 7.5 Annonserna bör inlämnas senast tisdagen 5.3 kl.15 till annons@nyaostis.fi eller Annette Blomqvist 040 147 9945

Sidan

Då alla pusselbitar föll på plats

70 ÅR Text: Yngve Blomfelt

LILJENDAL – Det hände då och då att man klarade av att orientera utan att göra egentliga misstag. Det loppet var just ett sådant. Dessutom var jag i bra form hela det året. Alla pusselbitar föll på plats den 20 juli 1978 i Jyväskylä då Hommansbybon Jan-Erik ”Jani” Bäckman vann den individuella tävlingen i de första officiella akademiska världsmästerskapen i orientering. Segern på den 12,9 km långa banan var överlägsen då tvåan Sigurd Dähli från Norge förlorade med en minut och 22 sekunder. Bäckman blev dessutom dubbelsegrare i mästerskapen då han två dagar senare löpte andra etappen i det finländska lag som tog en förkrossande seger i stafetten – med sju minuters marginal. Jani Bäckman sysslade i yngre år främst med skidning och kom i den grenen så långt att han 1970 vann 20-årsklassen i Finlands svenska skidförbunds mästerskap uppe i Terjärv. – Jag hade som yngre deltagit i juniortävlingar runt om i bygden, men träna började jag först när jag gick i yrkesskolan i Haiko, säger Bäckman, som fyller 70 år den 8 maj. Orienteringen kom in i bilden först efter avtjänad militärtjänst. – Snösituationen här nere i söder var mycket dålig i början på 1970-talet, varför jag 1973 fattade beslutet att helt börja satsa på orienteringen, berättar Bäckman, som samma år i Närpes överraskande tog silver i allmänna klassen i Finlands svenska orienteringsförbunds mästerskap. Vann gjorde klubbkamraten och blivande arbetsgivaren Kalevi Ilonen. Jani själv fick vänta på sitt första och enda individuella FSO-mästerskap till 1981, då tävlingarna gick i Snappertuna. – I finländska mästerskapen lyckades jag aldrig riktigt bra. Mästerskapen gick för det mesta på hösten då jag redan hade bränt mitt bästa krut, säger Bäckman, som i alla fall flera gånger placerade sig bland de tio bästa. Bästa FM-placering blev en femte plats på ultralånga distansen 1981. I stafettsammanhang höll sig Lovisa Tor väl framme under 70-talet och 80-talets bör-

Jan-Erik Bäckman på sin arbetsplats i hemmet i Hommansby. Foto: Mårten Bäckman

jan och man tog bland annat tre FSO-mästerskap i allmänna klassen med Jani Bäckman som ankare. Alla tre gånger ingick också brodern Kaj i laget. – Vi hade nog kapacitet att klara oss bra också i stafett– FM, men det var alltid någon som misslyckades. Nionde plats blev vår bästa i FM och i Jukolakavlen blev vi som bäst tolfte. Jani Bäckman deltog två gånger i nordiska mästerskapen, men lyckades aldrig knipa en biljett till stora VM. Men nära var det. – 1979 inför VM i Tammerfors vann jag en observationstävling men i den avgörande uttagningen i 25 graders hetta slarvade jag med vätskeintaget och slocknade totalt på slutet. Träningsflitiga Bäckman löpte som mest närmare 7000 kilometer per år. – Det kunde bli upp till 170 km i veckan, berättar Bäckman, som 1982 började trappa ned sin elitsatsning. – Det året körde jag älgkrock i början av juni i Forsby, fick glassplitter i ena ögat och låg två veckor på ögonkliniken. Synen blev aldrig riktigt återställd på det skadade ögot, men beslutet att trappa ned hade jag fattat redan tidigare. Jani Bäckman missade det året Jukolakavlen andra året i följd men blev utskriven just innan han i Borgå ingick äktenskap med skidlöparen Tuula Westerlund. – Men nu har Tuula och

jag gått skilda vägar, berättar Bäckman. Stor sorg Jan-Erik Bäckman är äldst i en syskonskara som ursprungligen bestod av tre pojkar och tre flickor. När Jani var 10 år drabbades familjen av en stor sorg. – Min bror Ove, som var näst yngst av oss, dog i hjärntumör som 4-åring. Det var nog svårt att se hur Ove tynade bort den sista sommaren han levde. Den händelsen har nog i stor utsträckning påverkat mitt liv. Efter genomgången byggnadslinje vid Östra Nylands yrkesskola jobbade Bäckman på olika byggföretag i Lovisanejden innan han insåg att det blir för betungande att jobba heltid och samtidigt träna så hårt som det krävs för att nå orienteringstoppen. – 1976 flyttade jag till Solvalla för att träna under Sune Kihls ledning och fick samtidigt jobb som gårdskarl på idrottsinstitutet. Följande år började jag studera till byggmästare och efter ett år vid tekniska skolan i Helsingfors och två i Ekenäs utdimitterades jag 1980. Följande år ledde Bäckman arbetena då sportplanen i Sävträsk renoverades och moderniserades. Efter ännu en avstickare till Solvalla började han jobba för Kalevi Ilonen och fick 1984 anställning som ritare på sin

orienteringskompis arkitektbyrå. – Där jobbade jag i nästan tio år tills den ekonomiska depressionen gjorde slut på egentligen allt byggande och jag blev utan jobb. Samtidigt sade Lovisa stad också upp folk och Tuula fick gå från sin idrottsinstruktörstjänst. Hon fick åtta månaders lön som avgångsbidrag vilket gjorde att vi kunde köpa en dator och ett ritningsprogram. Ritbordet hade ersatts av datorn under min tid på arkitektbyrån. Men det dröjde ännu nästan tio år innan Jani Bäckman grundade Janis Byggservice och blev privatföretagare på heltid. – Jag jobbade före det på min bror Kajs såg och byggde så gott som ensam hans nya sågbyggnad. Det var ett omfattande projekt som tog över två år i anspråk. Jani Bäckman är officiellt pensionär sedan fem år tillbaka, men jobbar gör han fortfarande. – Jag har under alla dessa år som företagare varit fullt sysselsatt. Nya jobb har alltid väntat på hyllan. Långlopp, rodd och cykling Jani Bäckman har hållit sig i fint trim också efter sin elitsatsning. Det har blivit såväl skidning, rodd som cykling. – I början av 2000-talet började jag delta i olika långlopp på skidor och så var jag

inom ramen för föreningen Airoihin Sekoojat med om att skaffa en kyrkbåt med vilken vi i många års tid har ställt upp i Sulkavarodden. Vi har tränat hårt och flera gånger, trots rätt hög medelålder, kommit bland de tio bästa i den så kallade nattrodden. Som bäst har vi avverkat de 58 kilometrarna på 4 timmar och 15 minuter. Nu har jag inte varit med på ett par år, men cyklar i stället flitigt och har i detta skede bland annat ställt upp i fem Vättern runt i Sverige. Jag har också tillsammans med ett femtontal andra östnylänningar anmält mig till årets Tartu-cykling i slutet av maj, men det är naturligtvis osäkert om loppet blir av, säger Bäckman, som efter sin orienteringskarriär också har anlitats om banmästare i både FM- och FSO-sammanhang. På grund av coronaepidemin blir det heller ingen stor födelsedagsfest hemma i Hommansby. – Men om vädret är fint kan jag med mina allra närmaste, bland annat mina tre söner, sitta på terassen, äta lite gott och dricka ett glas vin, säger Bäckman, Äldsta sonen Ronny, som i tiderna var en mycket lovande orienterare, har efter en karriär inom försvarsmakten börjat studera till dataingenjör. Robin är bagare och globetrottern Mårten har just kommit hem efter en längre vistelse i Australien.

Sidan

TORSDAG 30 APRIL 2020

38 RUNDA RABATTKRYPAREN Pottan på pallen och komposten i köket låter som en reklamslogan – och det är det också. Producera själv din egen gödsel.

fulla hinken får vila i två veckor, sedan grävs innehållet ner i grönsakslandet. Om marken är frusen hälls innehållet i en annan hink med lock och får stå ute tills det går att gräva. Gjorde ett experiment med kål första sommaren. Skillnaden mellan ”bokashi” och ”icke-bokashi” var stor. Tyvärr producerar det här hushållet inte tillräckligt med bokashi, även gräsklipp, nässelvatten och hästgödsel behövs. Människan har använt urin som gödsel i tusentals år. Guldkannan Towa används enbart några månader per år, tronar utomhus i ett avskilt skyddat hörn med insynsskydd. Den hjärtformade öppningen verkar liten, men räcker. Urin och vatten i förhållandet 1:10

är blandningen som gäller. Vill inte skänka dyrbar fosfor till vattenreningsverk under den tid som rosor, pioner och andra växter kan dra nytta av det. Också kväverikt, därför för perenner endast till och med juli. Man kan använda två plastämbar för bokashi, hål i botten på den ena så att lakvatten kan rinna ut – en del hävdar att det räcker. Risken för mögel är dock stor, sägs det. En vanlig potta för guldvattnet fungerar också. De köpta attiraljerna känns bara så bekväma. En skvätt vatten i Towa, kissa, fyll på med vatten och vattna direkt. Lättare kan det inte bli. De guldvattenbehandlade rosorna blommade frodigt somras.

Motionskampanj i Isnäs lockade 54 deltagare PERNÅ Isnäs ungdomsfören-

ings motionskampanj ”Motionera och Må Bra” avslutades den 13 april. Många motionerade flitigt, och mest kunde arrangörerna notera promenader eftersom det inte funnits tillräckligt med snö för långa skidturer. I årets kampanj deltog 54 personer. Totalt noterades

2030 prestationer och 58 motionsdagar. Sex personer hade antecknat en motionsprestation för var och en av dessa dagar. De som motionerade varje dag är Gun-Britt Björkman, Brita Bosas, Rosita Holmberg, Christer Alm, Gunnar Björkman och Kaj Nieminen. De får alla sina namn på föreningens motionstavla.

– Tyvärr kunde vi inte premiera motionärerna med pris och avslutningsfest den här våren på grund av coronakrisen, säger Ove Hallén från föreningen. Men vi tackar alla som var med i kampanjen och arrangerar en ny nästa år. – CL/NÖ

tet. − Vi vill erbjuda ett överraskande, analytiskt och roligt samtal. Att skapa diskussion och analysera samtiden ska vara kärnan i podden, säger Svaetichin. Varje vecka samtalar Svaetichin och en person från Sällskapet, som består av filmproducenten Andrea Reuter, podcastveteranen Kasper Strömman, skådespelaren El-

Veterandagen i Lappträsk LAPPTRÄSK I Lappträsk firades veterandagen med kransnedsättning vid Veteranstenen i Katarinaparken i Kapellby. Kransarna nedsattes av Kenneth Levin som är ordförande för Lappträsk Krigsveteraner och av Jouko Toropainen som är ordförande för Lapinjärven Rintamaveteraanit. På grund av pandemin deltog inga flera personer i krans-

nedsättningen och inga fanor eller flaggor var heller med denna gång. Tidigare på morgonen hade krigsveteranerna Helge Rosas och Verner Wallén hedrat veterandagen med att sätta var sin blombukett vid stenen. Den årliga veteranfesten i Lappträsk hade inhiberats på grund av pandemin. – NÖ

Evenemang som du önskar få med på listan ska mejlas till redaktion@nyaostis.fi senast tisdag kl. 16. LÖRDAG 2.5

Ny kulturpodd med samhällsperspektiv När stora delar av kulturbranschen står stilla går Svenska Yle Kultur mot strömmen och presenterar den nya podcasten, ”Sällskapet”, en kulturpodd med samhällsperspektiv. Podcasten vill bredda och berika det kulturella samtalet i Svenskfinland. Svenska Yles kulturredaktör Kia Svaetichin leder podcasten och med sig har hon en bred skara kulturpersonligheter från fäl-

Kenneth Levin och Jouko Toropainen lägger ned kransar vid Veteranstenen i Kapellby. Foto: Nancy Jordas

mer Bäck, författaren Ellen Strömberg, aktivisten Petra Laiti, journalisten Peter Al Fakir och skådespelaren Tuuli Heinonen. Även grafikern Maria Ahonen som nyligen flyttat hem till Lovisa medverkar. Sällskapet publicerar nya avsnitt varje torsdag från och med den 23 april på Yle Arenan. – NÖ

EVENEMANG

Rabattkryparen ägde länge häst och ett hörn i gödselstaden för köksavfall. Den egna blandningen av färsk och brinnande hästskit och diverse köksrester var effektiv. Men när man inte har häst? Bokashi, den japanska fermenteringsmetoden, blev efter flera års funderande den ultimata lösningen. Bokashi-hink har nu stått i köket i snart fyra år och är en del av vardagen. Har läst en hel del och kunnat konstatera att det är som i många andra hem – kvinnan sköter och mannen ogillar doften/ lukten under skötselarbetet. Annars luktfritt. Samlar en eller två dagars köksrester i små bitar i ett lufttätt kärl: grönsaks- och fruktavfall, teblad, äggskal, fiskben och -skinn med mera, sätter sen i bokashi-hinken, varvar med det köpta ströet. ”Pyser” med locket då och då, fermenteringsprocessen sker i syrefattiga förhållanden. Den

Quarantine Club Lovisa kl. 19 live stream på Quarantine Club Lovisas Facebooksida och/eller YouTube-kanalen www. youtube.com/channel/UCPiXWIDXGepZHwwvQUKARiQ. På scenen Mirella Pendolin. Den frivilliga biljetten betalas in på Kino Marilyns konto FI89 4055 0016 6493 90. Intäkterna går oavkortat till artisterna. LÖRDAG 9.5 Quarantine Club Lovisa kl. 19 live stream på Quarantine Club Lovisas Facebooksida och/eller YouTube-kanalen www. youtube.com/channel/UCPiXWIDXGepZHwwvQUKARiQ. På scenen Maria Kalaniemi och Eero Grundström. Den frivilliga biljetten betalas in på Kino Marilyns konto FI89 4055 0016 6493 90. Intäkterna går oavkortat till artisterna. UTSTÄLLNINGAR Stina Berger-Eirola, Jorma Järvenpää, Heli Leiviskä och Tero Hulkko. Målningar. Galleri Theodor, virtuell utställning på adressen https://galleriatheodor.fi.

Sidan

En annorlunda vår för majblomman För första gången på 112 år möter vi våren utan barn som säljer majblommor.

Coronapandemin gör att märkesförsäljningen skjuts upp till hösten. Det är ändå möjligt redan nu att bidra till insamlingen för lokal sim- och barnverksamhet. Folkhälsan startade en digital majblomskampanj den 24 april. Majblomman är Finlands äldsta välgörenhetsmärke och för många en symbol att sommaren är på väg. – Majblomman är en symbol för simundervisning och livräddning som är den viktigaste verksamhetsformen för de flesta Folkhälsanföreningarna, säger förbundsdirektör Viveca Hagmark. Årligen deltar cirka 6 300 barn i våra simskolor. Behovet av sommarverksamhet för barn är minst lika stort i år som tidi-

”Finland behöver ett trovärdigt försvar” HELSINGFORS Den nationella veterandagen firades i måndags. Då var det 75 år sedan Lapplandskriget tog slut. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson betonar att vi aldrig ska glömma våra veteraners insatser för det fria Finland. Hon framhåller också vikten av att Finland fortsätter ha ett trovärdigt försvar. – Speciellt på veterandagen är det bra att komma ihåg att det alltjämt är nödvändigt att ersätta våra Hornet-stridsplan och fatta anskaffningsbeslut som planerat under nuvarande regeringsperiod. Hornet-planens prestationsförmåga behöver ersättas fullt ut. På det kan vi inte pruta, säger Henriksson. Hon tillägger att det samtidigt är klart att de exceptionella tider vi lever i har en enorm inverkan på statsfinanserna och landets ekonomi. – Coronapandemin påverkar hela världsekonomin och vi behöver mer samarbete inom EU och på den internationella arenan, inte mindre. För ett exportberoende litet land som Finland är det ytterst viktigt. – NÖ

gare, och likaså behovet av insamlade medel. Under de närmaste veckorna klarnar det

Minnen från Utöya Det är kaos i Oslo centrum. Traumateamet jobbar intensivt och en ensam patrullerande polis tar emot ett nödsamtal. Programmet är en dramaserie om några av de människor som genom sitt arbete kom i kontakt via Utöya-attentatet, som hjälpte de skadade, tröstade de efterlevande och försökte förstå. Söndag 3 maj klockan 21, Yle Fem, del 2 av 6.

SÄLJES Till Salu Lovisanejdens kyrkliga samfällighet erbjuder till försäljning två st outbrutna områden omf. ca. 6700 m2 och ca. 10,13 ha från fastigheten nr. 434-424-10-37 i Sävträsk by i Lovisa stad. Skriftliga offerter inlämnas senast 29.5.2020 kl. 12:00 till Lovisanejdens kyrkliga samfällighet, Brandensteinsg. 11, 07900 Lovisa. Säljaren har rätt att godkänna eller förkasta givna anbud. Förfrågningar och tilläggsinformation fastighetschef Jens Nybondas tel. 040 667 9020.

vilka simskolor och klubbar som kan ordnas denna sommar och höst.

PASSA PÅ

Märket är en betydande inkomstkälla för Folkhälsans lokala föreningar, som fungerar på frivillig grund. – Också i år hoppas vi att majblomman påminner er om sommaren som närmar sig. Folkhälsan lanserar därför en kampanj på sociala medier där ung och gammal kan kreativt tillverka eller färglägga sina egna majblommor i väntan på den riktiga som säljs i höst, säger kampanjplanerare Annika Höglund. Kampanjen på sociala medier uppmärksammas med hashtaggen #majblommanfinland och pågår 24.4–3.5.2020. Kampanjens syfte är att synliggöra majblomsinsamlingen och sprida glädje runt om i Finland. Alla som vill kan delta. Skapa din egen majblomma och publicera den med hashtaggen #majblommanfinland. Följ med majblommans webbplats samt Folkhälsans Facebook och Instagram för att få inspiration, tips och idéer på hur du kan tillverka din egen majblomma. – NÖ

DÖDA

Material till Passa på-spalten ska lämnas in senast kl. 12 dagen innan tidningen kommer ut.

Kompanjonskapshuset Hörnan Finskspråkig telefontjänst för digistöd vardagar kl. 9–15, tfn 040 844 6264/Harri eller 050 592 2821/Elina. Kostnaden för samtalet är normal telefonavgift. Lovisa Reumaförening Alla möten är inhiberade, även vårmötet. Information om hur mötena kommer att hållas meddelas senare. Lovisa svenska metodistförsamling Behöver du samtala med någon? Lovisa svenska metodistförsamling har telefontid onsdagar kl. 13–16 i maj månad. Man kan ringa till pastor Mayvor Wärn-Rancken, tfn 045 137 8492. Lovisanejdens krigsveteraner Sommarens möten och resor inhiberade. Verksamheten fortsätter i höst.

Vår älskade

Börje Emil Valdemar LAVENIUS * 25.6.1933 † 5.4.2020 I ungdomsår i kärlek vi en gång förenats i ålderns vår vi tagits från varann Må ungdomskärlek oss än en gång förena På andra sidan i ett lyckligare land.

Djup saknad Rea

Tårar faller ödmjukt sakta i de spår Du lämnat kvar Margita Caroline med familj Marina och Christel Samt släkt och vänner Jordfäst i stillhet av de närmaste. Tack till alla för ett varmt deltagande.

1.5 Första maj, valborgsdagen, det finländska arbetets dag

SOLEN Solen går i dag upp kl. 5.13 och ned kl. 21.14. Dagens längd är 16 timmar 2 minuter.

NAMNSDAGAR 30.4 Mirjam, Mia, Mira, Miia, Mirva, Mirka, Mirja, Mirella, Mirkka, Mirjami 1.5 Valborg, Vappu, Valpuri 2.5 Vivian, Vivan, Vivi, Viivi, Vuokko 3.5 Linus, Vincent, Outi 4.5 Rosa, Rosita, Roosa, Ruusu 5.5 Melina, Melinda, Melissa, Miranda, Maini 6.5 Frej, Frejvid, Freja, Ylermi Hundars namnsdagar 30.4 Mira, Mirkku 1.5 Huli, Hupi 2.5 Viiru, Viivi 3.5 Pandora 4.5 Rosso, Ruusu 5.5 Pörri, Pössi 6.5 Ylppö Katters namnsdagar 30.4 Mirru 1.5 Pöpö, Pösö 2.5 Viikari, Viivi 3.5 Whisky, Winston 4.5 Rosa, Ruususuu 5.5 Pörri, Pörrö 6.5 Bobo, Bubba 9.5 Tarzan

Ingen sommaröppning MÖRSKOM Det traditionsenliga evenemanget Mörskoms sommaröppning skulle ha ordnats den 6 juni i år. Evenemanget är inhiberat. I samband med evenemanget skulle man även ha kunnat delta i kommundirektörens sommarvandring. Vandringen blir inte heller av på grund av coronaepidemin. – MP/NÖ

Idrottens smärtpunkter

Mikaela Ingberg åker runt i Finland för att söka lösningar till problemen som skakar barnens idrott, som till exempel utmanande föräldrar som ropar olämpligheter från läktaren. Dokumentären ”Idrottens smärtpunkter” biter i problematiken i barnens orörlighet och brist på uppskattning av idrott. Yle Fem måndagen den 4 maj kl. 19.00.

Sidan

DAGBOK

TORSDAG 30 APRIL 2020

Ragnar vill börja röka

änskan är en social varelse. Vi vill ha kontakt med varandra. Att sitta inne med gumman som enda sällskap kan bli nog så enerverande med tiden. Vad ska vi säja åt varandra. Det mesta är ju redan sagt. Visst, visst kan vi glo på teven tills ögonen blir fyrkantiga. Vi kan lyssna på radio tills öronen börjar värka. Men vi har ingen mänska av kött och blod, ingen fysisk person som vi kan umgås med. Den sociala mänskan vill röra sej bland andra sociala mänskor, känna flocknärhet. Det påstås att familjevåldet ökar, åtminstone det verbala våldet. Man blir irriterad och börjar säja otidigheter åt varandra. Lyckligtvis har vi den välsignade telefonen. I dessa ensamhetens coronatider. Med modern teknik kan vi till och med se varandras nunor när vi pladdrar, vilket inte alltid är så trevligt. När Sune ringer upp, och det gör han dagligen nu-

förtiden, mumsar han alltid på något bakverk, i värsta fall på en grismunk. Det är för vämjeligt. Gudskelov behöver jag inte se Ragnars telefonnuna. Han bryr sig blanka i modern kommunikationsteknik. Också han ringer upp varje dag, ibland två gånger. När jag skriver detta ringer förstås telefonen. Det är Ragnar. − Morjens, morjens, hur mår coronabisin ida, frågar han. Inga ha man sitt dej någo myky ute på backan. − Jag har hållit mej mest inomhus för coronavirusarna från ditt håll kan ju flyga hit. − Tu försöker vara roli men misslyckas som vanlit, säjer Ragnar. Å förresten ska man inga försöka skämta om allvarliga saker. Men nu har jag faktist eit myky vikti ärende. − Låt komma, säjer jag. − Ja ha ju sagt att di komer ja int, men nu e he allvar. He e sidu så att ja ja ha läsi att nikotine sku förhindra coronan. Nikotine lägger sej på cellena å

hindrar viruse ti koma in, alltså i cellena. − Jo, jag har läst samma sak, men det är bara en teori som inte är bevisad, säjer jag. − Tu röker ju pipo. Å täför frågar ja myky ödmjukt om tu sku kuna låna mej ein pipo å lite tobak. Tu kan säta allt i ein plastposa å gömma posan i ten tär stora sprickon i ten tär stor steinen vi infarten. − Det gör jag inte, säjer jag. Inte ska en gammal mänska börja röka. − Vill tu inga rädda mänskoliv, frågar Ragnar. Å förresten slutar ja genast när coronan slutar. − Nå okej okej. Men vet du förresten vad det är för dag idag. − Tisda, svarar Ragnar. − Jo, men det är inte vilken tisdag som helst. I dag fyller Nya Östis fem år. Du borde gratulera. − He e nog Nya Östis som bord gratulera mej, säjer Ragnar anspråkslöst.

Sommarbröllop i trädgården

MÖTEN

I del två av sex avsnitt som går i repis av ”Trädgårdstider” ska Pernilla ordna ett sommarbröllop i trädgården och Malin påbörjar förvandlingen av en rostig, gammal container till en mysig bröllopssvit. John får äntligen så i sitt enorma köksland och Tareq tillreder vegetariskt. Yle Fem, lördag 2 maj kl. 18.30.

Liljendal hembygdsförening r.f.

VÅRMÖTE torsdagen den 14.5 kl. 19 i Liljendal Sockengård, Björkvägen 12.

Stadgeenliga ärenden. Förhandsanmälan till mötet på epost liljendal.hembygdsforening@gmail.com eller tel. 040 723 1047. Det går också att delta i mötet digitalt eller per telefon.

Välkommen!

Gudstjänst Sö 3.5 kl. 10 Strömmad gudstjänst från Lappträsk kyrka Länkar till våra gudstjänster, andakter och annat material hittas på vår Facebooksida Diakoniarbetarna Susann Stenberg och Karin Åstrand är anträffbara via telefon och e-post. Ta kontakt om du vill samtala eller behöver stöd av något slag, susann.stenberg@evl.fi tfn 050 382 7526, karin.astrand@evl.fi tfn 044 722 9239 Församlingskansliet är stängt, men nås per tfn 044 722 9200 under våra kanslitider. Du hittar oss på hemsidan www.agricolaforsamling.fi, på Facebook och Youtube: Agricola svenska församling och på Instagram: @agricolasvenskaforsamling

VECKANS SNACKISAR Hillevi Toimelas foto från vappen 1956 väckte många minnen hos andra medlemmar i NÖ:s Facebookgrupp. Titi Rolin skriver att hon föddes i januari 1956 och att hennes mamma som i dag är 93 år berättar att januari var mycket kall och snörik det året. Lisbet Stenström gick första året i skolan då och minns att det periodvis var 30 grader kallt, mycket snö och generalstrejk i mars.

hälsa hämtar För att trygga er service vi bilen gratis till en! under corona-tid råde)

(inom 25 km om

Generalstrejken minns knappt femåringen. Jag undrade varför mamma hällde ut mjölken på marken och grät. Där i byn hade ju de flesta kor, så ingen köpte mjölk av närmsta bonde... Märtha Vesterback Nan Nyman undrar om det finns något bokbytarställe i Lovisa. Hon säger att hon själv kan lägga ut en låda någonstans bara hon får tips om en bra plats. Bosse Lindfors skriver att K-Market i Fredsby har en boklåda vid ingången. Ove Paul skriver att han ska försöka gå igenom hyllorna i storstaden där han är nu och sedan ta böcker med ut till Sarfsalö och kanske få i gång i bytesbörs där. Flera personer tipsar om att Café Favorit har en bokbytarhylla. Även andra tips om platser där man kan

Öppet må-to 8-17, fr 8-14 Jonna Andergård, 040 048 3001

Nu blommar vitsippor, scilla och vårlök. Så här såg det ut vid Haddom folkskola 30.4.1956, skriver Hillevi Toimela.

byta böcker gavs. Linda Wirtanen har publicerat en bildserie med tips om hur man göra krukor genom att återanvända mjölkkartonger. De fungerar bra till exempel för tomatplantor som i början kan verka skrangliga. Marjo Vuokko har lagt ut bilder på olika vårblommor som gör henne glad. Mia Löflund skriver att det förr

fanns massor av scillor också där hon bor, men sedan kom hjortarna och åt upp dem. Länkarna till de direktsända gudstjänsterna får många reaktioner av tacksamma personer. Snart är det församlingarna själva som ansvarar för sändningarna och de har lovat fortsätta lägga ut länkar i Nya Östis FB-grupp.

Vi helikopterfotograferar elnätet i vårt distributionsområde under maj. Närmare information och en karta över fotograferingsområdet på vår webbplats ksoy.fi. Vi beklagar eventuella bullerstörningar.

PB 9, 47201 Elimä Tfn 05 77801 www.ksoy.fi