Bemanningsföretaget hjälpte henne att få norsk legitimation, norskt skattekort, försäkring och kontaktperson. Eftersom hon inte ansåg sig helt uppdaterad med att arbeta med patienter i respiratorer hittade man arbete åt henne på intensivvårdsavdelningar, som inte hade den inriktningen. De erbjöd både korta kontrakt på någon eller några veckor och längre på 2-3 månader. Hon har arbetat i Drammen, på traumacentrum på Ullevåls sjukhus i Oslo och i Tromsö. Annat sätt att arbeta – Jag har arbetat som sjuksköterska sedan 1982 och vill inte stanna till i min utveckling, säger Anne-li. Därför är det nyttigt med sejourerna i Norge, där har man ett annat tänkande. Sjuksköterskorna arbetar mycket mer med omvårdnad och omsorg än de mer tekniskt orienterade svenska sjuksköterskorna, som överlåter mycket av omvårdnadsarbetet till undersköterskor. Det finns inte alls så många sådana i Norge. En annan skillnad är anhörigkontakten, som Anne-li anser sköts mycket mer omsorgsfullt av alla personalkategorier i Norge. De duktiga och självständiga yngre läkarna i Norge är mycket mindre upptagna av möten än i Sverige och speciellt jourläkarna är mycket mer involve-
rade i anhörigkontakterna. Det ger snabbare respons till patienterna och deras anhöriga. Samtidigt noterar hon att sjuksköterskorna i Norge är lite mindre ifrågasättande gentemot läkarna. Det skiljer sig från det förhållningssätt som råder bland de svenska kollegorna. Sammantaget blir det ett intressant utbyte av traditioner, där många goda dialoger utvidgar arbetet. Mer svensk när man är i Norge Anne-li tycker att hon blivit mer svensk av att arbeta i Norge. Underlig reaktion, men påtaglig. Man blir väl emottagen, men trots detta kommer hemlängtan ganska fort. Det sociala livet blir inte så rikt – det blir mest sömn och tevetittande. Ofta arbetar de inhyrda sköterskorna i skift och kan därför inte ha så stort utbyte av varandra på fritiden. Den stora vinsten för Anne-li är att hon får utvecklas i arbetet, får vara i hetluften och får sin yrkesroll bekräftad. När man fyllt 50 år är det lätt att slappna av lite för mycket, säger hon. Arbetet i Norge erbjuder en ny utmaning. Och att utvidga reviret och vyerna är inte helt fel! Norge är ett mycket internationellt samhälle idag, med många olika kategorier invandrare. Det är spännande!
A common labour market Mobility within the common Nordic labour market area has increased significantly in the past few years. Both young school leavers and more experienced workers are interested in working in another Nordic country. Many Swedes have found work in Norway. One of them is Anne-li Roshagen, an ICU nurse in her fifties. She got tired of constant personnel cuts and started working in Norwegian hospitals for varying periods of time through a recruitment company. Anne-li is happy with her decision. Working in Norway has allowed her to renew her professional identity and to get to know a different work culture. For instance, Norwegian nurses are much more involved in the hands-on care of patients than their more technically oriented Swedish counterparts. Young Gösta Agerberg found a job in Oslo directly after leaving school in order to earn money and work experience before starting university. The job at DHL was his very first, and staying in Oslo was a way of learning independence and responsibility. Gösta’s first experience of employment was positive: he was treated as a valued employee, and the salary was god. Gösta liked Oslo and would consider working there again after he finishes university.
Suuri yhteinen työmarkkina-alue Liikkuvuus pohjoismaisilla työmarkkinoilla on lisääntynyt huomattavasti viime vuosina. Työskentely toisessa pohjoismaassa kiinnostaa sekä nuoria että kokeneempia työntekijöitä. Esimerkiksi Norjassa työskentelee paljon ruotsalaisia. Yksi heistä on viisikymppinen tehosairaanhoitaja Anne-li Roshagen, joka kyllästyi jatkuviin irtisanomisiin ja alkoi tehdä eripituisia sijaisuuksia norjalaisissa sairaaloissa henkilöstövuokrausfirman kautta. Anne-li on tyytyväinen ratkaisuunsa. Työskentely Norjassa on auttanut häntä uudistumaan työssään ja tutustua erilaiseen työkulttuuriin. Anne-lin mukaan norjalaiset sairaanhoitajat osallistuvat esimerkiksi paljon enemmän hoito- ja hoivatyöhön kuin heidän teknisesti suuntautuneet ruotsalaiset kollegansa. Nuori Gösta Agerberg puolestaan hankki lukion jälkeen työpaikan Oslosta saadakseen työkokemusta ja rahaa ennen yliopisto-opintoja. Työ DHL:n palveluksessa oli nuoren miehen ensimmäinen työpaikka, ja oleskelu Oslossa oli tapa itsenäistyä perheestä ja opetella vastuunottoa. Ensikosketus työelämään oli myönteinen: Gösta oli arvostettu työntekijä, ja työ oli hyvin palkattua. Hän myös piti Oslosta ja voisi kuvitella työskentelevänsä siellä myöhemminkin, valmistuttuaan yliopistosta. NORDISK MOBILITET 43