Vilka var de?

Ett reportage om namnen i trapphallen

Många av oss har nog spenderat tid på Norrlands nation, det är en grann byggnad med många år på nacken. År 1889 invigdes Norrlands egna nationshus, det som idag kallas Gamla huset. Den gamla delen är det första man ser framför sig vid tanken på Norrlands nation, reslig och med vacker placering mot Fyrisån. Om du har befunnit dig i trapphallen vid den gamla delen så kanske du har lagt märke till de målade tavlor med olika namn som vilar ovanför de stora fönstren. Namntavlorna var ursprungligen målade på väggen i Gamla salen, men vid en renovering flyttades namnen till trapphallen där de finns kvar än idag. Många har kanske gått förbi utan att tänka så mycket på dem, men vilka var då dessa människor och varför hedrades de på detta sätt? Vid invigningen av nationshuset höll docenten J.F. Nyström, ledamot i byggnadskommittén och en viktig aktör vid byggnationen av nationshuset, ett tal om hur tavlan skulle fungera som en påminnelse om nationens rika historia. Studenter skulle se upp till dessa föredömen och inspireras av deras framgång. I talet lyfte han upp nationens mest celebra namn, dock har inte alla namn en koppling till Norrlands nation. Tio av personerna vars namn finns uppförda på namntavlorna tros ha studerat vid Uppsala universitet, men det finns inga uppgifter om deras anknytning till nationen. Däremot kom de från Norrlands upptagningsområde och räknades därmed värdiga att upptas. Namntavlorna omfattar enbart män och många av dem levde innan nationens byggnad eller innan de äldsta nationerna ens fanns. En stor del av männen på namntavlan engagerade sig inom nationen genom att vara inspektorer, hedersledamöter eller via annan aktivitet. Den första tavlan inkluderar de äldsta namnen. Alla förutom Bure och Artedi var präster eller utvalda ärkebiskopar vid Uppsalas kyrkomöten. Anders Bure (1571-1646) var matematiker och kartograf och har kallats för den svenska kartografins fader. Peter Artedi (1705-1735) anses vara grundare till iktyologin, vetenskapen om fiskar. Artedi var Carl von Linnés bästa vän under studierna i Uppsala och om han inte hade gått bort så ung tros det att han skulle ha blivit lika framgångsrik som Linné. De flesta av personerna var avlidna när namntavlorna målades. Två av dem levde dock : – M. Huss och N.J. Berlin. Magnus Huss (1807-1890) var en mycket framgångsrik läkare och professor. Han verkade som generaldirektör för rikets alla sjukhus 1860 till 1876. Nils Johan Berlin (1812-1891) var en akademisk föreläsare och generaldirektör för Sundhetskollegiet 1878-1883, en tidigare svensk statlig myndighet med ansvar för hälso- och sjukvården samt apoteksverksamheten. Fosfatmineralet berlinit är uppkallad efter honom. Berlin var även andre kurator för nationen höstterminen år 1836. Ursprungligen var det 32 namn. K.J. Ångström och S.G. Hermelin lades till senare, men det är okänt när detta skedde. Om man tittar noga på namntavlorna ser man att det finns plats för fler namn, om nationen skulle bestämma sig för att hedra ytterligare personer. Nationens rika historia har förevigats här och var i sin arkitektur. Det är lätt att bara gå förbi utan en extra tanke. Mycket faller i glömska, detaljerna i konstruktionen är många och det krävs lite efterforskning om man vill ta reda på sanningen. Hoppas att den här artikeln bidrar till att du stannar upp och ser runt dig omkring för att beundra de historiska detaljerna som finns utspridda runt om nationen.

Stort tack till Sune Lindh för hjälpen med källorna till artikeln.

Källor: Norrlandica VIII (1989), S. Lindh., M. Reinhammar., V. Reinhammar. Norrlands nation. Hundra år ur en studentnations liv. (1927), M. Andree.

Text: Clara Backlund

DET BÖRJADE MED ett DM på Instagram i slutet av januari. Lite på chans sådär. En blygsam förfrågan om intresse kring att komma ner till Uppsala för att prata om en bok. Galet? Kanske. Men inte helt orimligt heller. Vi hade ändå spenderat en kväll under mellandagarna för ett par år sedan, sittandes med varsin öl i Sportbaren på det nybyggda Grand Hotel Lapland, surrandes om litteratur och skrivande. Svaret på förfrågan blev ett tydligt JA och förslag på helger trillade in redan nästa dag. Ganska precis två månader senare sitter vi där, en söndag i slutet av mars, i varsin fåtölj i ett välfyllt Strömholms sal.

Ella-Maria Nutti, född 1995 och uppvuxen i Koskullskulle, numera bosatt i Umeå, debuterade som författare under 2022 med sin bok Kaffe med mjölk. Det är en berättelse om en mamma och en dotter. En mamma som bor kvar i Norrbotten och en dotter som flyttat söderut, till storstaden. En mamma som väntar på döden men inte vet hur hon ska berätta det för sin dotter som hon har en ansträngd relation med. Kaffe med mjölk är en bok som tar upp tunga teman och låter sig vara både mörk och sorglig. Ella-Maria å andra sidan är glad och lättsam och samtalet flyter på som om hon aldrig gjort annat.

Ella-Maria svarar på frågor om både boken och skrivprocessen. Karaktärerna kom till liv genom att hon föreställa sig dem i olika vardagliga situationer.