
2 minute read
tid i Uppsal a
Tid. När det kommer till kritan så handlar det alltid om tid. Hur mycket som har gått, hur mycket som är kvar, hur man ska använda den. På Norrlands nations bibliotek hittar man en stor mängd intressanta berättelser. Det är många som satt sitt avtryck på nationen, i historien finns det ett hav av människor som mycket hastigt tar sin tid på scenen. De bugar lätt, skapar någon rad i det gigantiska hav av böcker som eftervärlden sållar i, och varken namn eller ansikte överlever tidens likgiltiga fotvandring. De som stannar på scenen allt för länge kan få den inte så smickrande titeln ”Överliggare”. En sådan tar sig orimligt mycket tid för att ta sin examen. På Norrlands Nation är det tydligaste, och kanske mest välkända, exemplet för en sådan Eric Omberg. Han var förövrigt en av de första som fick sitt vilorum i den nationsgrav som står på gamla kyrkogården. Omberg var inskriven på
Norrlands i totalt 45 terminer, under 23 av dessa satt han på diverse stipendier. I sin bok ”Norrlands Nation” från 1927 berättar Mikael Andree att nationen 1844 satte en gräns för när Omberg var tvungen att ta sin examen, om denna gräns inte hölls skulle han bli utesluten ur nationen. Gränsen sköts senare upp. Historien förtäljer inte om Omberg någonsin blev utesluten, dock vet vi att han dog 1851, fortfarande utan sin examen. Det finns sådana som stannar i Uppsala fast de lyckas ta sin examen. En del i den stora trappa som är den akademiska världen. Av de inspektorer som ansvarat för Norrlands Nation har ett flertal också innehavt rektorskapet för universitetet. Professor i sociologi Torgny T:son Segerstedt är en, som för övrigt även var ledamot i Svenska Akademin under sitt inspektorskap. Professor i processrätt Thore Engströmer är en annan. Engströmer var så pass involverad i nationen att han tillsammans med Omberg och några andra dedikerade vilar i nationsgraven. Till höger om nationsgraven står en egen grav, fortfarande innanför stängslet men självständig. Det är naturligt att undra vem som ligger där, det är inte konstigare än att det är den tredje och äldste i denna skara professorer. Professor i filosofi Christopher Jacob Boström, inspektor på Norrlands nation 1854–1863. Den fjärde som suttit både som inspektor och rektor är Stig Strömholm. Han kan skryta med en ännu finare titel: förste kurator på Norrlands Nation. Strömholm kan alltså som ensam i den enorma Uppsala-historien lägga till denna tredje titel på sitt CV. Han var kurator 1956–1957, och det var kort därefter hans mycket imponerande karriär började. Ingen press till den nyss valde förste kuratorn! Strömholm kom att doktorera med en nästan 1000 sidor lång avhandling om upphovsrätt, en avhandling som skulle bli mycket viktig för framtida forskning. Stig Strömholm var gift med juristen Gunilla Strömholm. Hon hade också en respektingivande akademisk karriär, där hon studerade kvinnlig litteratur och var engagerad i Fredrika Bremerförbundet. Men nog viktigast att tillägga i det här sambandet är att hon var andre kurator på Norrlands Nation 1957. Stig Strömholm blev professor 1969, prorektor 1978, och rektor magnificus 1989. Inspektorskapet blev imponerande långt: Strömholm var inspektor på nationen 1978–2003. En längre tid än vad många nu aktiva är gamla. Finns det tid för annat när man lever ett sådant upptaget akademiskt liv? Bevisligen, då Strömholm har hunnit skriva 11 romaner i sitt liv, däribland en uppmärksammad trilogi som utspelar sig under hunnernas invasion av Europa på 400-talet. Utöver det har han varit ledamot i fler sällskap än vad som kan återberättas, vunnit fler priser än vad det finns utrymme för att förklara och dessutom fått en sal på nationen uppkallad efter sig. Stig Strömholm fyllde 90 år 2021, men än är hans gärning inte komplett. Han skriver fortfarande regelbundet essäer i Svenska Dagbladet. Tid finns att hämta, tecken för det går att hitta överallt.
Advertisement
NV RECENSERAR:
MONICA Z