Destination Norrbotten 2010 by Norrbottens Media

PAJALA

ÖVERTORNEÅ 5

SEVÄRT

N Många njuter av fisket i den sköna sommarkvällen.

N Kontrollanten Tore Johansson mäter och kollar så att den uppdragna harren håller måttet.

TIPS FRÅN PAJALA

N Mikael Nilsson Välimaa har fått en harr på 33,5 centimeter.

3) Kengis bruk Pajalas centralort i mitten på 1700talet. Vid och i anslutning till järnbruket arbetade 120 personer. Bruket las ned kring 1930, men herrgården är kvar. Den är Sveriges nordligaste och forsen vid Kengis bruk är den största i Torneälven.

PAJALA. Kvällssolens skarpa ljus mjuklandar i det stilla

HENNES HUND SONJA följer nyfiket det hon gör. Johansson har fiskat i några år och uppskattar framför allt naturen, stillheten och avkopplingen. – För mig är det skönt att fiska. Fast

visst är det roligt att få ﬁsk också. Men man måste veta ställena. De brukar stå bakom stenarna, har jag fått lära mig, säger hon och siktar bort mot en virvel en bit ut i älven. Senare får hon en harr som väger 383 gram och mäter 31 cm. Det ger henne en sjätteplats i den lokala tävlingen. NÅGRA SPÖLÄNGDER bort står Mikael Nilsson Välimaa. Han är på plats tillsammans med Diana Kvist. Också han har fått en första harr på 30 cm, men nu hugger det plötsligt igen. Försiktigt drar han in den och får hjälp att mäta. Den är något större, 33,5 centimeter. – Kul att den högg vid stenen, säger Tore Johansson, funktionär och den som mäter.

Destination Norrbotten

PÅ EN STENAVSATS på stranden sitter Lars och Christine Löfgren och slappnar av efter en behaglig picknick. Han är född i Malmö, men har bott i Genève i Schweiz i 25 år. Nu har han tagit med sig sin fru och bilat upp från Stockholm. – Jag har aldrig varit så här långt norrut. Det är en imponerande trakt, tycker han. – Väldigt vackert. Och så bra väder, instämmer hans fru. De ska strax fortsätta sin rundresa i Norrbotten. De vill även hinna uppleva fjällvärlden och gärna lite djurliv. – Vi hoppas få se renar – och älgar, säger Lars Löfgren.

N Anna-Karin Johansson bor bara en bit från älven. Hon fiskar för att få avkoppling.

Avkoppling, koncentration – och fina fisken ON BOR ALLDELES i närheten, i huset som står en bit upp på sluttningen. Hon har en dubbel närhet till Kalixälven och till fisket. Nu är hon en av flera hundra som deltar i Harrens dag i Männikkö, byn vid en vacker del av Kalixälven, cirka sex mil väster om Pajala. Hittills har hon bara fått en harr som håller måttet - 30 centimeter, minimimåttet på de fiskar som godkänns. – Men det är skönt väder och det är huvudsaken, säger hon.

4) Pajala kyrka En bit från Laestadiusmuseet står den vackra kyrkan. Mitt i kyrkorummet står Lars Levi Laestadius mässhake, vilket gör att man nästan kan föreställa sig hans gestalt. En gång i tiden stod hani kyrkans predikstol och predikade.

N Kalixbon Daniel Wennberg tar en paus, i sällskap med familjen Hellman.

strömmande vattnet. Som små knott i motljuset syns ﬁskare som försiktigt svänger sina spön. Strändernas grönska ger en mjuk inramning till det natursköna motivet. – Det här är avkopplande och det är avkoppling jag vill ha när jag ﬁskar, säger Anna-Karin Johansson.

ET ÄR HÅRD konkurrens om skönhetspriset i Tornedalen, men i högsommartid är det inte många platser som överträffar Kattilakoski, forsen i Torneälven som har gett platsen i byn Niskanpää dess namn. Gränsälvens svagt virvlande vatten passerar platsen och får extra fart i passagen vid klippön ute i älvfåran. Särskilt på sommaren är det många som stannar till på platsen här för att njuta.

JOHANSSON ARBETAR som fiskeguide och är även ordförande i Vaenvaara/Männikkö byars intresseförening. Han har fiskat sedan han var grabb och kan ställena. Han vet vad han talar om när han kisar mot kvällssolen och försäkrar: – Här är ett otroligt fiske på många ställen. I sommar har folk fått ett 40tal laxar på sju-åtta kilo. KONCENTRATIONEN är tydlig bland de många som fiskar den här ljuvliga lördagskvällen. Fast nu har de inte tid att njuta. En halvtimme återstår och de försöker få en fisk som ger pris. På stranden vilar ett gäng från Kalix. – Det är roligt att se nåt annat, säger Daniel Wennberg, som än så länge bara har fått småfisk.

Wennberg har med sig Linda och Simon Hellman. Pappa Kurt har ramlat, gjort sig illa och fått göra ett avbrott. VID FESTPLATSEN uppe på den höga stranden på andra sidan älven ﬁnns tävlingssekretariatet. Här håller Lino Martino ordning på rapporterna via walkie-talkien, samtidigt som han uppdaterar sig om hur det går på de andra ställena längs Kalixälven där det tävlas på Harrens dag – i Kamlunge, Jockfall och Narken. I Männikkö är det sålt 305 deltagarkort till vuxna och 41 till ungdomar. Fast Martino vet inte om exakt alla deltar. En del köper kort bara för att stödja föreningen och för att vara med i lotteriet.

MARTINO KOMMER från Italien, men är sedan 25 år rotad i Norrbotten. Först bodde han i Kiruna, så i Gällivare och nu har han hamnat i Männikkö. – Här bodde senaste fjällan, skrattar han och pekar bort mot huset där han bor ihop med Anna-Karin Johansson. När han inte håller i Harrens dag svarar han för laxfiskeguidningar – ofta för gäng från Frankrike eller Italien. HARRENS DAG är en tävling som lockar extra många att fiska, men i Männikkö fiskas det alltid flitigt från båda sidor av älven. – Det är en fin sträcka här vid byn. Älven flyter lugnt och det finns flera fina strömpartier. Det är en bra

Sommaren 2010

produktion av harr och ﬂera lekområden för harr, öring och lax. Det är bra ﬁskeförutsättningar. DET FINA FISKET i Pajala kommun har resulterat i ännu en tävling som kallas ”världens längsta”. Dels är den tävlingen lång i tid, eftersom den pågår från den 1 juli till den 15 augusti – alltså i 45 dagar, dels är den lång i meter, eftersom tävlingsområdet omfattar hela den sträcka som fem älvar rinner genom Pajala kommun – Kalix, Lainio, Muonio, Torne och Tärendö älvar. Framöver planerar man att utöka tävlingen att även omfatta abborre, harr och öring. N Lino Martino är italienaren som hamnade i Text: Hans Olov Ohlson Männikkö och som nu är lokal tävlingsledare för Foto: Lennart Jönsson Harrens dag.

Destination Norrbotten

5) Tärendö hembygdsgård På hembygdsområdet vid Tärendö älv finns drygt 20 byggnader från 1700-, 1800- och 1900talen samlade i en vacker gårdsmiljö. Inne i gårdarna finns cirka 3 000 bruksföremål. Samlingen skildrar den typiska tornedalska bondekulturen.

Narken

FINLAND

Svanstein Juoksengi

3 Hanhivittikko

Överkalix

UTAN ATT DE VET OM det så kan de sägas följa en gammal sydeuropeisk tradition. Redan 1736-1737 besökte nämligen en berömd

Pello

Korpilombolo

1 5 Övertorneå Hedenäset

2) Dränglängans kultur- och konstcenter Huvudbyggnaden är 30 meter lång och står vid vägen genom Svanstein. I huset finns bland annat verk av konstnären Rolf Suup (1944-1998) – fascinerande vrilskulpturer att beskåda och att röra vid. 3) Hanhivittikko Norrbottens enda kulturreservat. Den restaurerade fäboden en knapp mil nordväst om Övertorneå är en plats för många sommaraktiviteter. Här finns en unik flora med flera växter som är utrotningshotade.

gradmätningsexpedition Tornedalen. Franska vetenskapsakademin hade sänt ut astronomen och matematikern Pierre-Louis de Maupertuis som chef för ett sällskap som skulle göra mätningar vid Polcirkeln. De ville få bekräftat att jorden var något tillplattad vid polerna. Kattilakoski ligger precis på gränsen till det äkta Polcirkellandet. Intill den stora träbyggnaden står en rad resta stolpar. Avståendet mellan dem är 14,5 m, den sträcka Polcirkeln förflyttar sig varje år. PÅ EN AV STOLPARNA står det 1787. Det året gick Polcirkeln precis förbi den här platsen. Just nu går den en halvmil norrut, genom Juoksengi, som därför benämns Polcirkelbyn. I Juoksengi finns bland annat Polcirkelmonumentet, skapat av arkitekten Mats Winsa från Tärendö. Det är också Winsa som har ritat den stora träbyggnaden vid Kattilakoski, en prisbelönt skapelse som är inspirerad av den tornedalska brädladan. I huset finns information om området och en restaurang. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN utvecklade kocken Simon Laiti och hans kolleger Kattilakoski Gastronomi till Årets krog i Sverige. På senare år har det varit svårt att hålla kvalitet och kontinuitet, men nu har Hotell Tornedalia tagit över ansvaret. – Det känns fantastiskt roligt, säger Karin Anttila, som inte behövde någon betänketid när hon fick frågan om hon ville bli restaurangchef. För maten har hon en slogan:

TIPS FRÅN ÖVERTORNEÅ

1) Aunesgården På Övertorneås hembygdsmuseum finns bland annat en mangårdsbyggnad från 1820, en aitta, en bagarstuga, en ladugård och en loftbod. En unik samling tornedalskistor ingår i den stora samlingen av föremål.

Här är det lätt att gilla läget

2) Lovikkavanten Vid vägen genom byn Lovikka står glasmontern med världens största vante. Den är 3,5 meter hög och finns med i Guinness Rekordbok. En bit bort står Erikas stuga, till minne av skaparen av Lovikkavanten – Erika ”Riiga” Aittamaa.

SEVÄRT

ÖVERTORNEÅ. I närheten av Polcirkeln är det lätt att gilla läget. Kattilakoski kallas ibland Tornedalens vackraste plats. – Här är tjusigt, särskilt när det är så här soligt och ﬁnt, säger Christine Löfgren från Genève.

1) Laestadiusmuseet Lars Levi Laestadius (1800-1861) utsågs 1999 till Årtusendets norrbottning. Han var kyrkoman, men framstående på många sätt. Museet till hans minne består av pörtet och den gamla prästgården, numera kulturum med en Laestadiusutställning.

4) Koivumaa Fäbodvall En annan rekonstruerad fäbodvall, bara 7 km från Övertorneå centralort. De gamla byggnaderna visar hur folk levde fäbodsliv förr. På fångststigen visas gamla fångstredskap och fångstmetoder. 5) Övertorneå kyrka Barockorgeln är 400 år gammal och mantelmadonnan från 1300-talet är den mest berömda klenoden i det som är en av de bäst bevarade 1600-talskyrkorna i Sverige. Det är också en av Tornedalens vackraste.

N Norska paret Arne och Karla Halvorsen har lätt att njuta av semestern hos brödrafolket. NATURLIGT, ENKELT och lagat med kärlek – Maten ska stämma överens med hela miljön, så därför har vi mycket närodlat. Det är ﬁsk från älven och annat som naturen ger oss. Vi har både à la carte och enklare sommarmenyer. Alla ska kunna stanna till här. Anttila upplever ett stort intresse för stället. – Det är fantastiskt många som har ringt sen vi tog över. Det är förfrågningar och bokningar för sommaren. Vi hoppas på fortsatt förtroende och en långsiktig lösning. I köket jobbar två-tre kockar, i serveringen tre-fyra personer. – Vilken arbetsplats det är, i den här miljön. Att få vara här är ett privilegium! tycker hon. MÅNGA FIRAR KALAS i Kattilakoski. De gästerna kommer från båda sidorna om älven.

Sommarkvällar är det dessutom ofta fullt på parkeringen. Då står turisternas husvagnar och husbilar tätt och besökarna sitter ute och njuter. När det är lite lägre vatten i älven en bit in på sommaren går det att vandra ut på stenön i älven för att riktigt få känna närheten till Torneälven. På parkeringen har Arne och Karla Halvorsen parkerat sin husbil. De är på väg tillbaka till sitt hem utanför Tromsö, efter att ha åkt runt i Sverige i drygt en månad. De trivs. – Här är verkligen ﬁnt. I går kväll skickade vi en bild av solnedgången till min mans bror, skrattar Karla Halvorsen, nöjd över sina semesterupplevelser. – Vi har bara mött trevliga svenskar. Det känns att vi är brödrafolk! Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

N Sommartid visar soluret tiden hela dygnet. N Mats Winsa har ritat träbyggnaden vid Kattilakoski alldeles vid Torneälvens strand. Narken

Pello

Korpilombolo

FINLAND

Svanstein Juoksengi

3 Hanhivittikko

N Stolparna står med 14,5 meters avstånd, för att visa hur mycket Polcirkeln flyttar sig varje år.

N I Polcirkelbyn Juoksengi finns Polcirkelmonumentet, en plats där turister gärna stannar till.

N När vattnet är lågt under sommaren går det att ta sig ut på stenön mitt i forsen.

N Lars och Christine Löfgren har tagit sig till Tornedalen ända från Genève i Schweiz.

1 5 Övertorneå

Överkalix

Hedenäset

Sommaren 2010

Destination Norrbotten

Sommaren 2010

Destination Norrbotten

Sommaren 2010

SIDORNA

56–57

54–55 ÖVERKALIX N Överkalix camping ligger fint på udden där Kalixälven och Ängesån flyter samman. Hit kommer många norrmän varje sommar.

SEVÄRT

N ”Det här är paradiset för oss”. Det tycker Jarl och Gun Ballovarre, som är redo för en cykeltur runt Överkalix – och hunden Kajsa tänker följa med.

N Martin Jonas Sandvik från Bodö testar poolen.

N Geir-Arne Markussen och Karina Elverland bor i stuga med barnen Marius och Julia, just i duschen.

2) Brännaberget Utsiktsberget som har blivit en symbol för Överkalix. Bland annat har pianisten Robert Wells lovsjungit platsen i låten ”Upp på berget”. Från höjden har man har en fantastisk utsikt över samhället och den vackra omgivningen.

N Bangolfen innebär allt från hopp till förtvivlan för slagfärdiga duon Ulla Hannu och Elin Rehnqvist, som är och hälsar på släktingar i Överkalix.

N Elva av campingplatsens stugor ligger på rad mot älven.

3) Holgers traktormuseum I Svartbyn finns Sveriges nordligaste traktor- och maskinmuseum, skapat av entusiasten Holger Larsson. På sin gård har han samlat cirka 150 gamla traktorer och en stor mängd andra föremål - en fascinerande uppställning.

ÖVERKALIX. –Ett superbra ställe. Det är lätt att överblicka barnen i badet och det är ingen stress som stör. Både föräldrar och barn kan slappna av. Morten Sandvik från Bodö utstrålar samma semestersköna tillfredsställelse som han uttrycker.

Sommarstress – var god dröj ANDVIK ÄR EN AV de många sommargästerna på Bränna camping i Överkalix. Han har just slängt sig i utomhuspoolens klara vatten för att få lite svalka och för att hjälpa sonen Martin Jonas som simmar med dubbla dynor. En bit bort i bassängen plaskar Kristina Pedersen och pappa Håvar, också de från Bodö. Också i Överkalix är de norska sommargästerna i majoritet.

UTANFÖR SIN ”BOBIL” sitter Gun och Jarl Ballovarre från Skjärvöu nära Tromsö. Hunden Kajsa tittar nyﬁket på dem som passerar. – Det här är paradiset för oss, säger Jarl Ballovarre. De har semestrat på campingen i Överkalix i ett par år. De tycker att både stillheten och storleken på campingen passar dem perfekt. – Vi stormtrivdes från första gången. Vi såg stället när vi körde förbi och tyckte att det verkade rätt för oss. Det var som att komma hem. Här

kan man bara sitta och gosa, läsa och handarbeta. Här är så ﬁnt, säger Gun Ballovarre. DE HAR PROVAT att campa också på andra ställen i Sverige, men tyckte att de var för stora. – På större campingplatser står vagnarna så tätt. Här är det mer öppet och lugnt och skönt, säger hon. – Jo, det är lugnare här. Vi gör inte så mycket. Här är perfekt att koppla av – och det är ju det man ska göra när man är på semester, säger han. De gillar också att det är så nära till centrum. Det är enkelt att ta sig dit eftersom de har med sig sina cyklar. De är också ute på andra turer och har hunnit skaffa många nya vänner under resans gång. – Det är väldigt lätt att bli bekant med folk, både andra norrmän och svenskar, säger han. ÖVERKALIX MARKNAD missade de precis i fjol, men den ska de försöka pricka in i år. De vet att det då är extra folkliv i samhället.

Destination Norrbotten

– Vi har lust till att uppleva marknaden, säger han. Förr sommaren hade de kjempeväder hela tiden. De njöt, särskilt av de vackra kvällarna. – Solnedgången är underbar. Att se solen gå ned över älven är fantastiskt. Vi är från nordligaste Norge så vi är vana midnattssol, men det här är lika ﬁnt, säger hon. En enda sak saknar de: – Norske aviser. Det vore bra att få tag på såna, säger han. EN BIT BORT LEKER tvillingarna Jeanette och Kristianne. Mamma Rakel Lökvoll och pappa Torsten Trondal har tagit med sig dem till Överkalix fem år i rad, ända sedan ﬂickorna var nyfödda. Den här gången höll det på att sluta illa. Deras husvagn har en tydlig skada. – Den släppte från kroken just som vi hade startat, berättar Trondal. Tack och lov slutade det lyckligt. De kunde haka på den igen och fortsätta sin färd.

OCKSÅ FAMILJEN från Nord-Reise trivs med Överkalix camping. – Vi står på samma plats varje år, skrattar Trondal. De stannar några veckor, gärna över marknadsdagarna. Tvillingﬂickorna leker med de ballonger som de köpte på marknaden. De gillar också att bada och att leka tillsammans. Den avslappnade miljön tilltalar hela familjen. – Det är en ﬁn plats. Det är lugnt och skönt för barnen, säger han. – Och nära att gå till centrum, säger Lökvoll.

4) Polcirkeln För många utländska turister är Polcirkeln en stor attraktion. Flest turister passerar Polcirkeln längs E10an och vid passeringen i Naisheden finns en stor skylt med information. Inne i Värdshuset Polcirkeln går att få en minnesstämpel till vykorten.

I EN STUGA FÖR FYRA bor Geir-Arne Markussen och Karina Elverland med barnen Marius och Julia. För dem är det första gången i Överkalix. – Här är lugnt och priset är bra. Dessutom badar man gratis, säger Markussen. Den förmånen utnyttjar Marius till max. – Han badar ﬂera gånger om dagen, skrattar pappa. Elverland njuter av att sola och slappa, som det ska vara. – Man ska koppla av på semestern, säger Markussen.

5) Sirillus Författaren Bengt Pohjanen och hans ikonmålande fru Monika har skapat den ortodoxa kyrkan med sin guldkupol. Inne i byggnaden kan man studera hennes målade ikoner och ibland höra hans berättelser från Tornedalen. Ett stilla ställe för begrundan.

BRÄNNA CAMPING ligger på udden där Kalix älv och Ängesån rinner samman. Campingplatsen ligger precis nedanför Grand Arctic Hotell och nära centrum. På området finns elva stugor på rad mot älven och cirka 60 husvagnsplatser med el. Förutom den tempererade utomhuspoolen finns bland annat barnpool, lekplats, grillplatser och vedeldad bastu. Det finns också möjlighet att hyra båt eller kanot, att fiska och att spela bangolf vid hotellet.

Narken

FINLAND

Svanstein Juoksengi

3 Hanhivittikko

1 5 Övertorneå Hedenäset

N Kristina Pedersen plaskar i poolen, med hjälp av pappa Håvar. Familjen är från Bodö och precis som de många andra norska gästerna uppskattar de campingen i Överkalix.

Sommaren 2010

Pello

Korpilombolo

Överkalix Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

TIPS FRÅN ÖVERKALIX

1) Allsåklubben Ett välkänt ställe för de danssugna. Hit kommer dansentusiaster från hela norra Sverige för att njuta av dans och samvaro i naturskön miljö vid sjön. I den ljusa sommarnatten dansar de till en del av Sveriges ledande dansband.

N Tvillingarna Jeanette och Kristianne med mamma Rakel Lökvoll och pappa Torsten Trondal.

Destination Norrbotten

Sommaren 2010

SIDORNA

46–47 HAPARANDA HAPARANDA. Solen strör sitt vita glitter i Bottenvikens nordligaste vatten och värmer den skara som just har stigit iland på Haparanda-Sandskär. – Det här är ett paradis, säger Staffan Svanberg.

Paradiset finns i Sveriges finaste skärgård FÖR 150 ÅR SEDAN var det liv och rörelse på ön. Den 20 juli varje år startade lax- och strömmingsfisket. Som mest fanns mellan 200 och 300 sommarboende fiskare på ön. Det fanns hamnfogde, men inte alltid var det frid och fröjd. På en brosten står 1779 AMP, till minne av den knivhuggne fiskaren Anders Mattsson Prukko.

PASSAGERARNA FÅR presentera sig. Det skapar gemenskap och god stämning redan från start. – Nu ska vi avnjuta Sveriges ﬁnaste skärgård, säger Svanberg och lägger ut. Färden tar cirka en och en halv timme. På vägen citerar Svanberg poeten Sten Selander, som ansåg att skärgården mellan Luleå och Haparanda har kvar ”de svenska arkipelagernas ljusa lyrik, men samtidigt sveper där in ett isigt luftdrag från öster med halvarktisk ödslighet och sibirisk melankoli”.

NUMERA ÄR SANDSKÄR ett uppskattat utflyktsmål. På ön finns bra spångar, många kilometer långa. De går som ljusa band genom det öppna grusgrå och sandbruna hedlandskapet. Kapellet ligger på en höjd och doftar tjära. Det gamla sädesmagasinet är flyttat från Haparanda för att även vara sjömärke. Hyvlade stockar fungerar som sittbänkar. Utanför finns tre gravar. Enda stenen minner om sjömannen Olof Victor Andersson och är rest av hans föräldrar.

SÄLAR SOLAR på ett stengrund. Andra simmar runt i vattnet och tittar nyﬁket. När Bosmina lagt till i den skyddade hamnen på Haparanda-Sandskär väntar en rundvandring på den säregna ön. Här ﬁnns sandstränder, hedar, fjälliknande landskap, skog, myrmark och blomsterängar. En osannolik mosaik, enligt Svanberg, som vid sina fötter visar den ovanliga bottenviksmalörten.

EFTER FÖRSTA RUNDTUREN blir det lunch - lax, kokt potatis och hjortronsås. – Imponerande med sån lunch här ute, säger norskan Sissel Blix Ackermann. Efter maten väntar en ny vandring. En bit går stigen genom en djungel av bladvass. Svanberg visar på växter och säger: – Här kan vi spana efter en älgtjur, Helge. Han har funnits här i sju år.

LÄNGS VÄGEN berättar Svanberg om hässleblom som ger doft åt kläder och smak åt sprit, om kovall som gav gulare smör, om liljekonvalj. Vid den långa badstranden är det långgrunt och varmt i vattnet. Vid viken växer strandvial och saltarv, ofta den första kolonisatören eftersom den är bra på att ta till sig fukt. – Helt otroligt vad här växer mycket, säger Blix Ackermann.

2) Haparanda kyrka Numera finns den här speciella kyrkan med i boken ”1001 byggnader du måste se innan du dör”. Kyrkan är byggd i koppar, med speciellt utseende. Ända sedan invigningen 1967 har kyrkan varit kontroversiell, men på senare tid fått upprättelse.

N Längs spångar vandrar besökarna tvärs över det som kallas stadion.

3) Kukkolaforsen Den mest kända forsen i Torne älv ett par mil uppströms från Haparanda centralort. På stranden finns ett omfattande bastumuseum och ur forsen håvas sik under sensommaren. Helst bör man njuta av fisken när den är nyhalstrad.

N Längs spångarna går man till det karga kapellet, som även fungerar som sjömärke.

DEN HÖGA KLAPPERVALLEN ligger på öns äldsta del, från 1100- eller 1200-talet. Från sanddynernas krön syns Stadion västra, som en stora arena. – En landningsplats för UFO, tyckte två grabbar att den liknade. Men det är bara två vallar som har blivit exceptionellt höga. Den där borta är 22 meter, den här 18 meter, säger Svanberg. SOM AVSLUTNING väntar fyra kilometers promenad till Nordudden. Stigarna är upptrampade och vissa bitar spångade, så det är lättgånget. Den gassande solen gör det till en svettig tur. De hugade hinner ta ett svalkande dopp innan det är dags för hemfärd. – Fantastiskt! Ön levde verkligen upp till förväntningarna, tycker Vera Jonsson, Luleå. - Ännu bättre än vad jag hade föreställt mig, säger Lena Johansson, Östersund.

4) Matkakoksi En av de bästa laxfiskeplatserna i Torne älv, en naturskön sevärdhet knappt fyra mil från Haparanda. Varje år får folk här riktigt stora laxar, ibland uppåt 20 kilo. På platsen finns även en cirka 300 är gammal rökbastu.

N Till lunch dukar Staffan Svanberg och hans medhjälpare fram rökt lax och potatis. ”Man ska njuta av att vara ute i naturen”, menar han.

N Staffan Svanberg är kunnig ciceron på dagsutflykten till Haparanda-Sandskär, Sveriges östligaste nationalpark.

N Sissel Blix Ackermann upplever Haparanda-Sandskär med alla sinnen.

5) Seskarö Tack vare bron är det lätt att med bil ta sig ut till den här trevliga och tillgänglig ö några mil söder om Haparanda. På Seskarö finns bland annat flera fina badställen, en behaglig campingplats och många natursköna miljöer. Minnesmärken påminner om den gamla sågverksepoken.

Lansjärv

Lansån

n så ge Än

SISSEL BLIX ACKERMAN kan jämföra med Lofoten och är lyrisk. – Det är helt annorlunda än vad vi har. Jag visste det var en nationalpark och det är intressant att ha varit här. Många norrmän kommer till Norrbotten på somrarna, men det är ganska okänt för många att fara ut i skärgården. Det är något hon nu kommer att rekommendera dem att göra – Det var ju en så kunskapsrik guide och mycket trevligt i det här vackra vädret.

TIPS FRÅN HAPARANDA

1) Green Zone golf På den här gränsöverskridande banan kan bollen rulla i hål en timme innan den slogs – tack vare tidsskillnaden mellan Sverige och Finland! Golfbanan är lagd i Torneälvens delta och flera gånger under en 18hålsrunda går spelet över riksgränsen.

N Spana in simmande och solande sälar.

ET ÄR TIDIG OCH SKÖN sommarmorgon när Svanberg samlar passagerarna på bryggan i Haparanda hamn. I vattnet vilar M/S Bosmina, döpt efter en kräfta som bara är 0,8 mm. – Skärgårdens sötaste varelse, säger Svanberg, som fem dagar i veckan kör guidade turer ut till Haparanda-Sandskär, hjärtat i Sveriges östligaste nationalpark.

SEVÄRT

N Att vandra på Haparanda-Sandskär blir en intensiv naturupplevelse.

Ny5 byn Tallvik Marsjärv Gyljen Svartbyn

3 Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

N M/S Bosmina har lagt till i den skyddade hamnen på Haparanda-Sandskär.

Destination Norrbotten

N Vid den långa vidunderliga badstranden är det långgrunt och varmt i vattnet.

N De vackra växterna är många i den mångsidiga miljön på Haparanda-Sandskär.

Sommaren 2010

Destination Norrbotten

Överkalix

N Så in i vassen intressant... Staffan Svanberg är även tillsyningsman för Sveriges östligaste nationalpark och vet vad han talar om.

Sommaren 2010

SIDORNA

50–51 KALIX 5

SEVÄRT

TIPS FRÅN KALIX

1) Fattenborg Fornlämningsområde ute i skogen en bit utanför Töre. Här finns ett 30tal boplatser och nästan lika många gravrösen. Det är Norrbottens största samling av forntida gravar. 2) Frevisören Några mil norr om centrum ligger Kalix eget havsbad. Det brukar upplevas som ett drömställe, särskilt bland badsugna barn. Här finns nämligen en stor sandstrand, en stor lekplats, två pooler, lång vattenrutschkana - och havet i tre väderstreck.

N Vackra veteranbilar framför Filipsborgs herrgård – en bild av nostalgi och en påminnelse om en förfluten storhetstid.

3) Kalix skärgård En av Sveriges vackraste öar. Så har Stora Huvön kallats. Ön har en lättillgänglig hamn, härligt havsbad, labyrint och ett berg med fantastisk utsikt. Kalix skärgård är gjord för besök. Allra längst ut ligger naturreservatet Malören med berömt kapell.

N Ett lusthus står på tomten, som på den branta stranden ned mot älven är gjord i etager.

KALIX. Förarna parkerar sina rariteter på den grusade gårdsplanen framför Filipsborgs herrgård. I solskenet glänser en Cadillac Coupe de Ville, en Chevrolet Bel Air, en Buick från 1929 och en T-Ford Touring från 1926. Uppställningen utstrålar nostalgi.

Nostalgin frodas vid Filipsborg EN GAMLA T-FORDEN ägs av Jan-Erik Larsson. Det är också han som äger Filipsborgs herrgård, den vackra byggnaden högt uppe på Kalixälvens södra strand. Hit kommer folk på sommarsöndagarna för att koppla av och njuta av gott ﬁka, gärna ute på den stora solaltanen i söderläge. De kommer också för att uppleva gamla tiders miljöer och ta del av kulturhistorien.

TILL HISTORIEN KAN RÄKNAS de välskötta och vackra fordon som Norrlands motorhistoriker i Kalix samlar ute på gården. Bilarna passar i herrgårdsmiljön och bidrar till bilden av en förﬂuten tid med elegans och välmående. Herrgården Filipsborg köpte kalixbon Larsson 1984. I drygt 25 år har han byggt ut på området och renoverat den gamla herrgården, där det

numera är konferenser och middagar och sommarcafé. – Innan vi köpte det stod det öde i nästan tio år. Alla fönster var sönderslagna, och alla kakelugnarna. Folk till och med busåkte snöskoter genom huset, minns han och kan i dag skoja om korsdraget. - Det blev då inte instängt och fuktigt… NUMERA ÄR FILIPSBORG i prima skick. – Renoveringen pågår hela tiden. Ett hus måste man hålla efter, annars förfaller det fort.. Vi har två vaktmästare som jobbar här hela tiden. Larsson är elektronikingenjör och planerade egentligen att ha herrgården som kontor, men krögaren Jan Johansson övertalade honom att hålla igång det som herrgård. Fast för tillfället saknas en kvaliﬁcerad krögare till restaurangen. – Kök ﬁnns, så det är bara att sätta

Destination Norrbotten

igång. Men det krävs kunnande - och man måste vara entreprenör, säger Larsson. SOMMARCAFÉET STARTADE förra året. Det blev snabbt ett populärt utflyktsmål, både bland kalixbor och turister. Många kom cyklande från campingen inne i Kalix. Ibland var besökarna på plats långt innan caféet öppnade. – Folk kom redan klockan 12. Jag hade inte hunnit plocka fram allting, berättar Sabina Rönnkvist, som gärna framhåller Filipsborgs egen äppelkaka med vaniljsås. – Det är vårt signum. Våfflorna på våren och äppelkakan på sommarcaféerna. Du hittar ingen godare sås! EFTER FIKAT KAN den som har lust vandra runt i herrgården. Den började byggas i början av 1800-talet och fick på 1870-talet sin nuvarande form av träpatron Per-Adolf Svanberg,

grundare av Båtskärsnäs sågverk. I markplanet finns hallen i ursprungligt skick, samt Maria Eneskölds budoir, Johanna Svanbergs salong, Träpatron Svanbergs contoire och Dr Filip Kleinschmieds klinik och förrum. En trappa upp finns häradshövding Höjers salong, Fröken Helens rum, Patrons gemak, Filippas salong, ett damrum, samt punschveranda åt norr och solaltan åt söder. GAMMELDAGS TAPETER pryder väggarna, liksom gamla bilder. I tio av rummen finns fantastiska kakelugnar. Bland de utlagda böckerna finns en beskrivning av Nordanskärs hafskuranstalt i Kalix skärgård – en gång världens nordligaste kuranstalt. Till Nordanskär går turer med båten Filippa, som ligger nere vid bryggan. Filippa var smeknamnet på patron Svanbergs fru Johanna. Båten går också turer upp efter Kalixälven

till Åkerholmen, där Larsson ordnar aktiviteter i Laxhyddan. Kring arrangemangen har Filipsborg ett gott samarbete med Hotell Valhall. TOMTEN PÅ BAKSIDAN av herrgården går i etager ner mot älven. Ursprungligen var det gårdens framsida. – På den tiden kom man från älven, berättar Larsson. På området ﬁnns också Gårdsarkivet, Logen, Rättarbostaden och bastu med badtunna. Larsson har även byggt en ny åttakantig timrad loge med plats för 65 personer. På utescenen spelar teatergruppen Vi numera sin sommarteater. – I somras hade vi som mest 265 personer, nytt publikrekord, säger Larsson belåtet. I en byggnad ﬁnns ett museum om sågverksepoken i Kalixområdet. Utställningen visas på begäran. Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

N Jan-Erik Larsson äger Filipsborgs herrgård sedan 1984.

N Ett litet museum på området berättar om sågverksepoken i Kalixområdet.

4) Mariebergs Viltfarm Ett beredskapsmuseum som berättar om krigets historia och inverkan på norra Sverige. Det är en av de senaste attraktionerna. Här finns bland annat också vildsvin, hjortar, skogskrog och fint fiskevatten. 5) Vassholmen ”Sveriges vackraste spelplats”. Så kalllar teaterföreningen Bröt kulturön i Kalix älv. På ön spelar Bröt sitt årliga sommarlustspel. I sommar heter föreställningen ??????? Ut tar sig publiken via färjan. På ön finns ett museum om flottningens historia. Varje sommar är det Eldfest på ön på Nationalälvens dag.

Narken

Korpilombolo

Hanhivittikko

Sommaren 2010

Destination Norrbotten

Överkalix

Pello FINLAND

2 3

N Med båten Filippa görs turer – dels uppströms Kalixälven, dels ut i havsbandet till Nordanskär där en gång världens nordligaste kuranstalt fanns.

N Kakelugnar och gammeldags tapeter ger karaktär åt många av herrgårdens rum.

Svanstein Juoksengi

1 5 Övertorneå Hedenäset

Sommaren 2010

SIDORNA

44–45 PITEÅ

LULEÅ

N Riktiga vattendjur är Julia och Emil Ström från Härnösand. De älskar att bada och trivs därför i Piteå.

SEVÄRT

LULEÅ. I Karlsvik har Malmbanans Vänner skapat ett

TIPS FRÅN PITEÅ

ET ÄR INTE BARA lok som drar. Också vagnar, byggnader och föremål drar folk till Norrbottens Järnvägsmuseum i Karlsvik utanför Luleå. I den röda entrébyggnaden ﬁnns numera en större utställningslokal. Den är fylld av bilder, miniatyrer, föremål och fakta – om järnvägen, Karlsvik, Luleå och Norrbotten. Norrbottens Järnvägsmuseum är nämligen mer än vad många tror. Här skildras norrbottnisk nutidshistoria.

3) Piteå skärgård Vacker övärld som är tacksam att uppleva via de rundturer som körs hela sommaren, med start i norra eller södra hamnen. Guider berättar om öarna, historien och profiler från förr. Ett längre stopp sker i naturreservatet Koskäret på Vargön, skärgårdens största ö.

De bad om bad och blev bönhörda. – Vi kom hit i går kväll. Vi gick ner på stranden bara för att se hur det såg ut – och de hoppade i och badade på direkten, berättar pappa Anders.

I Piteå ﬁnns det alltid hopp om dopp YSKONEN EMIL OCH JULIA Ström från Härnösand är riktiga vattendjur. De älskar att bada – nästan när som helst och överallt. De badar sig blå. Det är som om de aldrig får nog. – Båda två kan vara i vattnet nästan hur länge som helst, berättar pappa Anders Ström, som leende ser på hur dotter och son roar sig en bit ut i det långgrunda vattnet.

FÖR FAMILJEN STRÖM är det ett kärt återbesök i Piteå. De semestrade vid havsbadet också sommaren 2006 och den upplevelsen blev oförglömlig, särskilt för familjens två små vattendjur. – De har pratat om det hela tiden sedan dess, skrattar Ström. Nu är familjen tillbaka. De bor i tält och de trivs. – Det är ﬁnt här. Lätt att ta sig in till stan och mycket att göra. Skeppet har vi också varit och sett. Nog ﬁnns här

att göra för barnen, alltid, säger han, innan han blir lockad ut i vattnet av Emil och Julia. – Jag måste visa att jag inte någon badkruka, lyder avskedshälsningen. PÅ STRANDEN FINNS också syskonen Liam, Vanessa och Tim Malmström från Kiruna Tillsammans med kompisarna Tim och Tony Persson från Degernäs har de badat, men nu håller de på att bygga sandslott. Någon är lite oförsiktig. – Förstör ni får ni bygga ett nytt, varnar Liam Malmström. Pappa berättar att Piteåbesöket blev improviserat. I familjen visste de inte vad de skulle göra i sommar så de skaffade en husvagn och for till Piteå, där det är bra för barnen. De får snabbt kompisar. OCKSÅ SYSKONEN Olle och Lova Olsson från Järna badar gärna. De trivs på den långa sandstranden.

Destination Norrbotten

Riktigt ﬁna dagar kan det vara ﬂera tusen personer på det som har kalllats ”Norrlands Riviera” ända sedan 1950-talet, då man i Piteå uppmätte det varmaste badvattnet i Sverige tre år i rad. En bit bort är det mer ”begravningsstämning”. Susanne Marie Vik har just täckt över Vegard Kongsback med sand. Båda är från norska Hammerfest och laddar för fest – Vi ska på Piteå dansar och ler, säger Kongsback. KÄNNS HAVET FÖR KALLT går det bra att bada i utomhuspoolen. Det är där som Lukas Källbom från Krokom dyker upp – bokstavligt talat. – Det är skönt. Fast jag har badat lite i havet också, säger han, rättar till dykglasögonen och försvinner på nytt under vattenytan. ISABELL HANSSON och Jens Axner från Sollefteå åker under högljudda skrin utför i den slingrande vatten-

rutschbanan. De skvätter vatten och busar med varann. Båda är 13 år och deras föräldrar ”är ihop”. Efter ett par dagar på plats är de väldigt nöjda. – Vi har badat i havet och varit i Skeppet. Här ﬁnns mycket att göra, säger Jens Axner. DET FINNS ÄVEN ett tropiskt inomhusbad. De goda och varierade badmöjligheterna är en förklaring till att Pite Havsbad i ﬂera decennier har lyckats behålla sin ställning som stark attraktion för sommarturisterna. Ungefär hälften av gästerna är norrmän och många av dem vittnar om att de trivs, oavsett om de bor i husvagn eller hyr stuga. PITE HAVSBAD ligger en dryg mil sydost om Piteå centrum. Det är den klart största campingplatsen i norra Sverige med 1 200 husvagnsplatser, drygt 200 uthyrningsstugor och 100 bungalows. Dessutom har hotellet 500 rum.

Hela området är knappt 60 hektar och rymmer attraktioner och aktiviteter för både barn och vuxna: Dinosaurieland, Lekland, Robinsonbana, bangolf, beachvolley, fyrhjulingar, gocart, golf, höghöjdsbana, minitivoli, paintball, pool, spa, spelhall, streetbasket, unisexbastu och en del övrigt. OFTA BLIR HAVSBADET bas för folk som kommer till Piteå för att uppleva något av de många stora evenemang som duggar tätt under sommaren. I år är datumen de här: Pite Summer Games - den 2-4 juli. Festspel i Piteå älvdal – den 3-10 juli. Dragracing på Piteå Dragway – den 9-11 juli. Piteå Dansar Och Ler – den 28 juli-1 augusti. Noliamässan – den 7-15 augusti. Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

Sommaren 2010

Destination Norrbotten

N Isabelle Hansson och Jens Axner från Sollefteå tjuter när de kommer farande i kanans land.

N ”Begravningsstämning”. Susanne Marie Vik från Hammerfest har täckt över Vegard Kongsback.

N Bada? Gärna! Det tycker då syskonen från Järna – Olle och Lova Olsson.

Korpilombolo

Hanhivittikko

EN STOR SNÖSLUNGA är det första som syns i den nya hallen, som är på cirka 3 000 kvadratmeter. I hallen ﬁnns bland annat också en godsvagn från 1888, samma år som Malmbanan invigdes. Vagnen användes för trupptransporter och rymde 40 man eller åtta hästar. Här ﬁnns också ångloket B 1085, tillverkat av Motala verkstad 1911. – Det är Malmbanans Vänners äldsta ånglok, säger Lindholm, lite stolt.

Pello FINLAND

2 3

Överkalix

Destination Norrbotten

●

VAD SOM INTRESSERAR varierar. – Många yngre vill se modelljärnvägarna, säger han. Det ﬁnns tre, detaljerat uppbyggda miljöer med både utländska och svenska lok och vagnar. De stora attraktionerna, mer bokstavligt talat, ﬁnns i museets två expohallar. Vissa vagnar och lok är öppna så att det går att stiga in och känns atmosfären.

5) Solanderparken Pitebon Daniel Solander var botanist och världsomseglare. Han var också en av Linnés främsta lärjungar. I Öjebyn finns museet Solandergården och en park med bland annat monumentet Solanders stenar.

Narken

N Sandslottsbygge i Pite Havsbad med fr v Liam Malmström, Vanessa Malmström, Tim Malmström, Tim Persson och Tony Persson.

MUSEET DRIVS av Malmbanans Vänner. Föreningen startades 1982 med syftet att dels bevara föremål och historia från Malmbanan, dels att bedriva trafik med veterantåg. I utställningshallen finns en del av föremålen: En återskapad gammaldags tågkupé, blinkande signaler, fotografier - och en särskild signalstav för norra Sverige. Normalt var den vit, men i Norrland blev den gul. – Så att det skulle ge kontrast mot snön, förklarar Lindholm.

4) Rosfors Järnbruk Mitt ute i skogen, en bit bortanför byn Sjulsmark, ligger natursköna Rosfors. Här finns bl a en basutställning om det järnbruk som startade på platsen på 1830-talet. Masugnen blev restaurerad på 1970-talet. Numera är området en ekopark med artrik flora och fauna.

Svanstein Juoksengi

ÅNGLOKET HADE EN tjänstevikt på 102,9 ton och kom upp i 90 km i timmen. Det gick åt 200 kilo kol och 1 500 liter vatten per mil. Den andra hallen är på cirka 1 200 kvadratmeter och var för nästan hundra år sedan massatorkeri vid dåvarande Luleå Träsliperi. I den ﬁnns bland annat en engelsk vagn som kom till Luleå 1885, det första elloket som SJ använde i reguljär traﬁk, lik-

1 5 Övertorneå Hedenäset

Sommaren 2010

3) Luleå skärgård Det finns cirka tusen öar och holmar i Luleå låglänta skärgård. Störst är Sandön, med Klubbvikens havsbad, ett av norra Sveriges finaste. Till Klubbviken går dagliga turer med M/S Stella Marina. Till övriga öar går det dagliga turer med andra båtar.

NÄR NYA EXPOHALLEN invigdes i fjol somras blev Norrbottens Järnvägsmuseum störst i Sveriges vad gäller spårmeter under tak – 420 meter. Avfuktningsaggregat gör att lok och vagnar inte rostar. Tre av museets senaste rariteter uppmärksammades i samband med invigningen. Ma 779 – ett exemplar ur den första svenskbyggda serien malmtågsånglok, byggt i början på 1900-talet. Z 31 – det första svenska elektriska loket, byggt för precis hundra år sedan. Pa 27 – det första svenska elektriska snälltågsloket, från 1914. UTE STÅR EN ANNAN klenod – en tvåaxlig rälsbuss från Hilding Carlsson Mekaniska verkstad i Umeå, en modell som tillverkades 1936-38. Med rälsbussen kör Malmbanans Vänner turisttrafik på onsdagar under sommaren. På helgerna kör man med veterantåget, med start vid det gamla stationshuset – ditflyttat från Koskullskulle. – Det är väldigt högt tryck. Rälsbussen har bara 24 sittplatser, men en kväll i fjol var det 57 personer som ville åka. Vi fick köra en extratur. Det var en väldigt bra sommar, säger Lindholm, vars intresse sitter i från barndomen. Mamma och mormor städade åt SJ och hade rabatt på biljetterna, så de reste mycket med tåg. – Det klassiska dunka-dunket satte sig i ryggmärgen, skrattar han JÄRNVÄGSMUSEET har bra samarbete med Arcus camping, som ligger alldeles i närheten. Bland annat har museet lånat ut vagnar så att folk kunnat bo i dem! – Det är mycket folk från Norge som kommer hit sommartid. Till museet kommer mest ”vanliga” turister, men också ett ansenligt antal entusiaster. – Många är från Tyskland, Holland, Schweiz och Österrike. Det jag har hört dem säga är att det är mycket som har försvunnit hos dem på grund av andra världskriget. Många blir till exempel eld och lågor över att se ånglok. Text: Hans Olov Ohlson Foto: Lennart Jönsson

TIPS FRÅN LULEÅ

2) Hägnan En bit från kyrkstaden i Gammelstad ligger det här friluftsmuseet. Här finns ett 40-tal äldre byggnader som ska visa hur människorna levde förr. Nästan varenda dag under sommaren är här publika arrangemang, bland annat historiska vandringar.

som en hytt från ett Da-lok. I hytten kan ung som gammal kliva in och få uppleva känslan av sin barndomsdröm, att vara lokförare.

Destination Norrbotten

1) Gammelstads kyrkstad Drygt 400 röda kyrkstugor, en stor stenkyrka från medeltiden och en levande kyrkstadstradition. Det utgör Luleås världsarv. Gammelstad är Sveriges största kyrkstad och är upptaget på Unescos världsarvslista.

Museet som är historien på spåren

2) Granparken I Öjebyn ligger det här 13 hektar stora strövområdet med en upplevelsepark och vacker trädgård. Här kan barnen uppleva djur på nära håll – fåglar, hästar, kaniner, kor, minigrisar och andra. En park för hela familjen, med en vacker trädgårdsanläggning och lantbruksmuseum.

PITEÅ. Båda bad om att få åka tillbaka till Pite havsbad och så blev det.

SEVÄRT

av Sveriges största järnvägsmuseer – sin bana trogen. – Hela Norrbotten har påverkats av järnvägen, menar Magnus Lindholm, föreståndare.

1) Bölebyns garveri Den speciella doften är det första som möter besökaren. Dagliga guidningar med berättelser om det avancerade hantverket och garveriets hundraåriga historia. Sedan drygt tio år är Bölebyns garveri Kunglig Hovleverantör.

4) Råne älvdal Malmens väg kallas leden längs Råne älv, en av Sveriges få outbyggda skogsälvar. I Melderstein finns bruksherrgården bevarad. Bruket byggdes på 1700talet och fick sitt järn från masugnen i Strömsund, Luleås första järnverk.

N Tågets dunkande sitter i ryggmärgen sedan barndomen för Magnus Lindholm. Numera är han föreståndare för Norrbottens järnvägsmuseum i Karlsvik

5) Teknikens hus Tekniken och idéerna utvecklas hela tiden i Sveriges nordligaste science center. Teknikens hus har nu funnits i drygt 20 år, men är fortfarande en av Norrbottens stora publikattraktioner. Här görs tekniken begriplig och intressant, både för barn och vuxna.

N Rälsmodellerna har utvecklats under de år järnvägen varit en viktig del av Norrbotten.

N Det finns ett stort antal lok, vagnar och fordon i Norrbottens Järnvägsmuseum.

N Nybyggda ”perronger” gör det lätt att gå runt och titta på loken och vagnarna.

N I utställningshallen blinkar signaler.

N Magnus Lindholm skyfflar kol.

Harads

N Ångloket B 1085, tillverkat av Motala verkstad 1911, är Malmbanans Vänners äldsta ånglok

Sommaren 2010

Övre 3 Vidsel Tväråsel Rackberget Avaträsket Vistheden

Storforsen

4 N Särskilt bland de yngre är museets tre modelljärnvägar väldigt populära.

N Med rälsbussen från Hilding Carlsson Mekaniska verkstad i Umeå kör Malmbanans Vänner turisttrafik på onsdagar under sommaren.

Destination Norrbotten

Sommaren 2010

Älvsbyn 1 2

Sikfors

SIDORNA

4–5

18–19

Sommaren 2010