exklusivt E T T N Y H E T S B R E V F R Å N S T R Ö M & G U L L I K S S O N O C H A D V O K AT B Y R Å N G U L L I K S S O N
N R 2 / 13
När mindre är mer Rättighetskriget mellan världens elektronik- och IT-företag har utvecklats till en härva av tvister, närmast omöjlig att överblicka. En global cirkus där Apple och Samsung står för det absoluta huvudnumret med ett femtiotal pågående rättsfall världen över. Är det bara en strid om patent och särskiljande designelement – eller går konflikten djupare än så? Kriget om rättigheterna mellan elektronik- och ITjättarna började i oktober 2009 när Nokia stämde Apple för intrång i ett antal patent med koppling till GSM-tekniken och andra standarder. Redan efter ett par månader genstämde Apple Nokia för intrång i ett något större antal patent. – Antingen kan vi sitta och titta på när konkurrenterna stjäl våra patentskyddade uppfinningar eller så gör vi något åt saken. Vi har bestämt oss för att göra något åt saken, sa Apples grundare och dåvarande VD, Steve Jobs, som själv var upphovsman till flera hundra patent och designregistreringar. Strax därpå lämnade Microsoft in ett stort antal stämningsansökningar – bland annat mot Apple,
Motorola, Google, Youtube, Facebook och Yahoo. Sedan fortsatte striderna med Motorola mot Apple, Apple mot Nokia, Kodak och HTC och så vidare. I april 2011 stämde Apple Samsung för kopiering av iPhone- och iPad-modellernas hård- och mjukvara och särskiljande design. Samsung svarade med att stämma Apple för intrång i ett antal mjukvarupatent. – Det är orimligt att hävda att det finns någon form av immateriellt skydd kring något så enkelt som en rektangel, påpekade Samsungs Chief Product Officer, Kevin Packingham. De rektanglar som några av våra produkter råkar ha, betraktar vi varken som konst eller vetenskap.
“Enkelhet är den ultimata förfiningen” Leonardo da Vinci Apples minimalistiska design har emellertid varit ett effektivt vapen i striden mot Samsung, vilket bland annat visade sig vid rättegången i San Jose, Kalifornien, sommaren 2012, då Samsung dömdes att betala mer än en miljard US-dollar i skadestånd, ett av de högsta belopp som dömts ut i ett immaterialrättsligt mål. Senare visade det sig dock att juryn hade räknat fel och beloppet reducerades. Motparter i samverkan Tvisten mellan Samsung och Apple är ironisk med tanke på att Samsung är en av Apples största leverantörer av komponenter och att Apple är en av Samsungs största kunder – ett tätt samarbete som pågått sedan 2005. Visserligen ryktas det att Apple söker en ny tillverkare av flashminnen, men det är inte lätt att klippa banden helt med Samsung – en av världens ledande tillverkare av mikrochips. Varför har då konflikten blivit så utdragen och omfattande? En del av förklaringen kan ligga i avgörande olikheter mellan de båda företagen. När Apple möter Samsung är det inte bara två konkurrenter som står mot varandra utan två vitt skilda världar – Apples innovativa kultur som hyllar estetik och enkelhet mot Samsungs lyhörda som prisar mångsidighet och flexibilitet. En estetisk vision, framvuxen ur den kaliforniska myllan, mot en sydkoreansk dröm om att förbättra världen. ”Let’s contribute to a better global society”, säger Samsung, som satsar på en öppen och informell innovationskultur där man stimulerar utbyten och drar nytta av massans samlade kunskap. Detta står i stark kontrast till Apples stringenta filosofi, där utvecklingsarbetet sker i noggrant sammansatta kreativa team med exceptionellt skickliga designers, ingenjörer och ledare – medarbetare som vänder upp och ned på givna föreställningar och arbetar passionerat med att skapa produkter som ska slå världen med häpnad. Naturligtvis besitter även Apple en stor lyhördhet för att ständigt kunna förbättra sina produkter, men man arbetar extremt fokuserat i sin strävan efter det perfekta. “There are a thousand no’s for every yes” säger Apple i en av sina senaste reklamfilmer. Genom att utelämna detaljer, funktioner och tekniska finesser lyckas man skapa produkter som är enkla och lättillgängliga. Det är en strategi som haft avgörande betydelse för Apples framgångar men som också har medfört ett slags utanförskap, vilket har blivit
påtagligt nu när Apple inte alltid lever upp till omvärldens höga förväntningar. Tar man på sig rollen som pionjär får man räkna med lika många hängivna anhängare som hårda kritiker. Strategisk minimalism Tvisten mellan Apple och Samsung gör att allt fler storföretag upptäcker designskyddets potential. Rapporter från bland annat WIPO – Världsorganisationen för immaterialrätt i Genève – visar att designregistreringarna ökar i de flesta branscher, trots den ihållande globala lågkonjunkturen. Även inom tekniktunga branscher vaknar nu intresset för design som konkurrensmedel. Man inser att en unik design inte bara ökar produkternas värde utan även kan användas för att försvara den bakomliggande tekniken. – När en och samma produkt omfattas av hundratusentals patent och utvecklingen sker i ett rasande tempo, är det enkelt och billigt att satsa på unika designelement för att skydda sin produkt. Skaffar man sig dessutom ett gediget patentskydd, får man en försvarszon som är utomordentligt svår att ta sig igenom, säger advokat Jonas Gulliksson på Advokatbyrån Gulliksson. Att få skydd för minimalistisk design kan förvisso vara svårt; vissa basala former måste vara tillgängliga för alla för att inte konkurrensen ska sättas ur spel. Inom EU har dock skyddsmöjligheterna utvidgats rejält sedan EG-designskyddet infördes för drygt tio år sedan. Det går att söka skydd för hur många former som helst i en ansökan och den genomgår endast en formell granskning. Dessutom går det att få ett treårigt designskydd utan registrering. En designansökan godkänns om den uppfyller de formella kraven på en ansökan. Skyddsomfånget och frågan om huruvida formgivningen är ny och har individuell karaktär bedöms inte förrän i efterhand i domstol. Ju mer formgivningen liknar tidigare känd design, desto snävare blir skyddet. Att en design är enkel, som i Apples fall, behöver således inte utgöra något hinder för en registrering. Vidare kan man skydda både helheten av en produkts utseende och enskilda delar eller kombinationer av dessa. – Det geniala i Apples strategi var att skydda flera olika former, det vill säga inte bara helheten utan även en mängd andra delar av produkten. Genom att ange både konturen av en iPhone och den cir-
kulära hemknappen på framsidan som en del av skyddet för hela produkten fick Apple ett mycket brett skydd, konstaterar Jonas Gulliksson. Men kommer Apples strategi och enträgna försvar av sina immateriella rättigheter att hindra Samsungs framfart? Faktum är att Samsung satsar stort på design just nu och har gått om Apple på marknaden för smarttelefoner. Aktuella undersökningar visar att företaget ökade sin marknadsandel i Västeuropa med 31 procent under årets första kvartal. Det ger Samsung en marknadsandel på 45 procent samtidigt som Apples andel har sjunkit till 20 procent. Apple håller visserligen ställningarna i USA, med en ökning av sin marknadsandel från cirka 39 till 40 procent under perioden maj-juli 2013, men Samsung har tagit för sig med en något större ökning, från 22 till 24 procent under samma period. Även i de pågående rättsprocesserna lyckas Samsung allt bättre. Dessutom finns det en chans att vissa produkter inte hinner utsättas för någon rättslig prövning förrän de har blivit föråldrade och ersatts av nya. Så långt har alltså Samsungs strategi visat sig vara en kommersiell succé och användarna verkar inte se något fel i att det finns så stora likheter mellan Apples och Samsungs produkter. Många uppfat-
tar det snarare som positivt att de senaste och bästa lösningarna får snabb spridning och förespråkar en öppen och användardriven innovationsmodell. Men att tala om ”sluten” kontra ”öppen” innovation blir ganska missvisande i det här fallet, eftersom patentsystemet i sig är en öppen innovationsmodell som syftar till att sprida kunskap om ny teknologi. – Vi får inte glömma att vårt välstånd bygger på långsiktigt tänkande, ett hopp om framtida belöningar för satsningar med oviss utgång, säger Jonas Gulliksson. Genom patentsystemet får vi en tidsbegränsad ensamrätt som ger oss ett litet försprång. Men om systemet sätts ur spel sågar vi av grenen vi sitter på. Allt färre kommer att kunna investera i forskning och utveckling, produktutvecklingen kommer att avstanna och drivkraften att skapa något nytt kommer att kvävas i sin linda. Så kanske handlar konflikten mellan Apple och Samsung inte bara om att vinna marknadsandelar och hålla en konkurrent på avstånd. Kanske handlar den lika mycket om att försvara rätten till ständig utveckling och förbättring – mot en genial perfektion. Källor: www.digitaltrends.com, techcrunch.com, www.wired.com, www.pcworld.com, www.en.wikipedia.org, www.forbes.com, www.nesta.org.uk, www.dailytech.com, www.thefiscaltimes.com
EU-patent och domstolsbråk För knappt ett år sedan tog Europaparlamentet beslutet att införa ett nytt europeiskt patentsystem med en gemensam patentdomstol. Med det nya systemet blir det enklare och billigare att få ett patent som omfattar hela Europa, undantaget Italien och Spanien. Redan i dag går det att söka patent centralt i flera europeiska länder samtidigt, men ett beviljat patent måste översättas till flera olika språk för att vinna laga kraft, vilket är kostsamt. Dessutom måste processer om patentintrång respektive patents giltighet drivas land för land, då det inte finns någon gemensam europeisk domstol. Den nya patentdomstolen kommer att ha sitt centrala säte i Paris, men även regionala och nationella avdelningar kommer att inrättas. För Sveriges del pågår diskussioner om att inrätta en regional nordisk-baltisk avdelning, men det råder stor oenighet om var denna ska placeras. Den
danska regeringen accepterar att domstolen förläggs till Sverige om den etableras i Malmö. Justitieminister Beatrice Ask förordar emellertid Stockholm, vilket bland annat Region Skåne och Malmö Stad är kritiska till. – Det är tråkigt att Beatrice Ask av strikt regionalpolitiska skäl lägger fälleben för möjligheten att skapa en nordisk-baltisk avdelning till den europeiska patentdomstolen, säger patentombudet Magnus Berglund, som bevakar utvecklingen för Ström & Gullikssons räkning. – Med den genomströmning av ärenden en sådan domstol lär få, har den betydligt bättre förutsättningar att upprätthålla kvaliteten än om det blir nationella domstolar i vart och ett av de nordiska och baltiska länderna. Det är fortfarande oklart när EU:s nya patentsystem kommer att träda i kraft, eftersom beslutet måste ratificeras av en majoritet av medlemsländerna. Den tidigaste prognosen pekar på 2015, men det kan mycket väl dröja längre än så.
IMHO in my humble opinion
Moderna tider och löskokt journalistik Journalistyrket är hedervärt på många sätt. Yttrandefrihetens fanbärare har en viktig uppgift i att granska samhällets makthavare och att förse medborgarna med allsidiga nyheter. Men hur är det ställt med de teoretiska kunskaperna? Den löskokta journalistik vi matas med varje dag lämnar en hel del övrigt att önska. I nyhetssändningarna på TV intervjuar journalisterna varandra och uttalar sig i alla möjliga ämnen utan någon som helst solid bakgrundskunskap. En stor andel av de nyheter som sänds i SVT klockan sju på morgonen upprepas i kvällssändningarna – både klockan 19.30 och 21.00. I bland är det så illa att de repeteras i de lokala nyheterna inom samma sändningspass. Maken till utspädning av vällingen får man leta efter. Lika vanligt är det att politiska reportrar refererar vad en talare nyss har sagt medan talet pågår live i bakgrunden. Dessutom är nyhetsrapporteringen helt ur takt med tiden. Ett exempel är bevakningen av terrordåden den 11 september 2001 då SVT demonstrerade en sanslös tröghet. Efter kollisionen med det första WTC-tornet fick vi vänta länge på en rapport som först skulle redigeras och anpassas till vad som bedömdes vara lämpligt att skicka ut till allmänheten. På danska DR1 tog man däremot ett snabbt beslut att sända direkt från CNN utan filtrering – till stor lättnad för oss som hade tillgång till denna kanal. Ett annat exempel är vårens kravaller i Husby. Trots att allmänheten hade ett akut nyhetsbehov, lämnade SVT bara sporadiska rapporter med långa mellanrum. På expressen.tv visades däremot kravallerna i direktsändning och man hade reportrar på plats dygnet runt. Naturligtvis finns det många kunniga ämnesjournalister och även begåvade allmänjournalister som har nått långt genom ”learning by doing”, men den dagliga nyhetsrapporteringen håller oftast inte måt�tet. Vi bjuds på gammal skåpmat och journalisterna underskattar vår förmåga att dra egna slutsatser. Det är en journalistik som är hopplöst omodern och uppenbarligen går mot en snar död. Ge oss mer hårdkokt journalistik med färska nyheter och streamade högupplösta bilder direkt från platsen där händelserna utspelar sig. Det behövs inga stora kamerateam för en sådan nyhetsbevakning. Det räcker med en smart journalist och en mobiltelefon.
exklusivt Ett nyhetsbrev från Ström & Gulliksson och Advokatbyrån Gulliksson Utgivning: 3-4 gånger per år Text: Jessika Nord Layout, bild och original: Jan Emzén Konstverk: Bjørn Bjørnholt Tryckeri: Tryckfolket Upplaga: 15.000 exemplar Ansvarig utgivare: Jonas Gulliksson, Advokatbyrån Gulliksson Redaktion: c/o Ström & Gulliksson P O Box 4188 SE-203 13 Malmö Sweden Fax +46 40 23 78 97 E-post exklusivt@sg.se
intellectual property consulting
Malmö +46 40 757 45 Göteborg +46 31 51 74 00 Helsingborg +46 42 21 80 08 Lund +46 46 19 05 00 Stockholm +46 8 24 05 10 www.sg.se
Malmö +46 40 664 44 00 Göteborg +46 705 24 18 58 Helsingborg +46 42 19 84 60 Lund +46 46 19 05 20 Stockholm +46 8 24 93 00 www.gulliksson.se © Ström & Gulliksson AB & Advokatbyrån Gulliksson AB 2013
Jonas Gulliksson