Page 1

NORDKALKS MILJÖrApPort 2010


I Pargas gruva i Väståboland (Finland) har man brutit kalksten industriellt sedan år 1898. Gruvan ligger mitt inne i staden.

I denna miljörapport berättar vi om vilken inverkan vår verksamhet har på miljön, samt om de åtgärder som vidtagits och som planeras för att minska miljöbelastningen i alla våra verksamhetsländer. Nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år 1996.

3.

Ansvarsfullt agerande

4.

Kalksten är en del av vårt dagliga liv

6.

Hälsa och säkerhet står högst på agendan

8.

Från råmaterial till produkt

10. Användningen av alternativa bränslen ökar 12. Miljöarbetets mål och åtgärder år 2010 13. Nordkalkkoncernens verksamhetspolicy 14. Varje gruva får en plan för efterbehandling 16. Gruvornas verksamhetsförutsättningar skall tryggas 18. Koncernstruktur 19. Nordkalk på kartan 2

Pärmbilden visar Nordkalks kalkugn och malningsanläggning i Pargas. Bilden är tagen från gästhamnen.


Ansvarsfullt agerande Vi bär vårt ansvar i miljöfrågor och arbetar aktivt för att minska verksamhetens inverkan på miljön.

Många av Nordkalks produkter är nödvändiga för att upprätthålla och förbättra den nuvarande levnadsstandarden. Våra produkter behövs vid framställningen av ett stort antal av de produkter vi dagligen använder och de är viktiga inom miljövården, t.ex. för vattenrening, pH-reglering och rening av rökgaser. Nordkalks verksamhet har många olika miljökonsekvenser. Vi utnyttjar ett icke förnybart råmaterial, och vi förorsakar en förändring av miljön vid våra gruvor och dagbrott som inte helt går att återställa. Vi släpper också ut s.k. växthusgaser, eftersom förädlingen av vårt råmaterial ofta innebär en frigöring av koldioxid (en kemisk-termisk process från kalciumkarbonat till kalciumoxid + koldioxid).

Nordkalks verksamhet genomsyras av tanken att vår verksamhet skall representera ansvarsfullt agerande. Vi bär vårt ansvar när det gäller miljöfrågor, vi klargör vår roll för oss själva och omgivningen och vi arbetar aktivt för att minimera verksamhetens inverkan på den omgivande miljön. I vår verksamhet är vi måna om trivsel, säkerhet och hälsa på våra anläggningar och i deras omgivning. Ansvarsfullt agerande är idag ett krav från såväl allmänheten som från myndigheter och tillståndsgivande instanser. Lokal lagstiftning, liksom direktiv och krav från den Europeiska Unionen, kräver allt mera kunskap, intressebevakning och rapportering av centrala miljöfrågeställningar.

Nordkalk säkerställer sin förmåga att på ett proaktivt sätt sköta dessa utmaningar genom att förnya och förbättra den interna kunskapsbasen via utbildning och rekrytering. Vi är även synligt närvarande och deltar aktivt i centrala forum samt bransch- och centralorganisationer, såväl lokalt som i Europa. Nordkalk uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001, samt följer EU:s direktiv för bl.a. hanteringen av kemikalier. Vi deltar också aktivt i olika utvecklingsprogram för en miljövänligare industri, t.ex. via det finska energieffektivitetsavtalet Motiva.

arbetsmiljö och för omgivningen runt våra produktionsanläggningar. Vår verksamhet är en del av samhället och vi är övertygade om att man kan bedriva en långsiktigt hållbar kalkstensindustri och samtidigt värna om naturvärden, i enlighet med gällande miljölagstiftning. Bertel Karlstedt Konsernchef

Ansvarsfullt agerande innebär för oss i Nordkalk att vi tar ansvar för oss själva och för varandra, för vår 3


Kalksten är en del av vårt dagliga liv Nordkalks produkter behövs för att framställa en stor del av de dagliga förnödenheter som dagens välfärd bygger på.

Nordkalk bryter och förädlar kalksten för industri, lantbruk och miljövård. Var och en av oss använder dagligen kalkstensbaserade produkter: t.ex. på ett vanligt frukostbord hittar du en mängd produkter där man i något skede av framställningen använt kalksten. Den används då man tillverkar papper, stål, socker och glas samt för vattenrening. Brödsäden växer i kalkad jord och hönan behöver kalk för att ägget skall få skal. Kort sagt: kalken fyller, renar och stabiliserar. Dess kemiska egenskaper behövs i en mängd olika processer och i många fall kan man rent konkret konstatera att vårt samhälle är byggt på kalksten. Nordkalk är norra Europas ledande och hela Europas tredje största tillverkare av kalkstensbaserade produkter.

4

Den ekonomiska utvecklingen var synnerligen positiv under år 2010 och efterfrågan på kalkstensbaserade produkter ökade kraftigt. De flesta kundsegmenten verkar ha återhämtat sig från den ekonomiska depressionen under det gångna året. Fortfarande råder det dock osäkerhet om den kommande marknadsutvecklingen. Hälsa och säkerhet står högst på agendan Nordkalk fortsatte sitt systematiska arbete för att förbättra hälsan och säkerheten inom företaget. Nu är verksamheten i Finland, Sverige, Polen och Estland certifierad enligt OHSAS 18001 och i Ryssland väntas certifieringen bli slutförd år 2011. Nordkalk blev helägt Rettigbolag Den 19 maj 2010 köpte Rettig hela aktiestocken i Nordkalk och den12 augusti godkändes affären av EU:s konkurrensmyndigheter. I detta sammanhang upphörde Nordkalk att vara ett publikt aktiebolag

och namnet ändrades till Nordkalk Oy Ab (tidigare Oyj Abp). Nytt kalkbrott på Gotland Nordkalks planer på att öppna ett nytt kalkbrott i Bunge på norra Gotland bekräftades slutgiltigt, då Sveriges Högsta Domstol i oktober 2010 meddelade att den inte tar ärendet till prövning. Nordkalk kommer att investera ca 500 miljoner kronor i det nya kalkbrottet och verksamheten kan fortsätta i 25–40 år. Den gotländska kalkstenen är en oersättlig råvara för den nordiska stålindustrin. Miljötillstånd för kalkstensgruvan i Kolari För att kunna tillgodose gruvindustrins ökade behov av kalksten, kommer Nordkalk att återuppta verksamheten i Kolari kalkbrott i norra Finland. I slutet av december 2010 fick Nordkalk miljötillstånd för brytningen och den kommer som mest att vara ca 400 000 ton i året.

Nytt dolomitbrott i Estland Nordkalks enda dolomitfyndighet ligger i Kurevere i sydvästra Estland. Dagbrottet är nu så gott som utbrutet och under fjolåret inleddes brytning i den närliggande fyndigheten Esivere. Stöd till miljöprojekt och forskning I Finland understöder Nordkalk föreningen Håll Skärgården Ren som ansvarar för avfallshanteringen i skärgården och aktivt informerar om miljöfrågor. I Nokia följer Nordkalk med vattenkvalitetens utveckling i sjösystemet Alinenjärvi och en eventuell försurning förhindras vid behov med tilläggskalkning. Med anledning av att fabrikerna i Villmanstrand fyllde 100 år den 15 november 2010, donerade Nordkalk 100 000 euro till den lokala tekniska högskolan för att stöda forskning och undervisning. I Sverige deltar Nordkalk aktivt i föreningen MinFo, som i sin verksamhet satsar på miljö och hållbar


Anrikningsverket i Villmanstrand, Finland

FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP 2010 (i % av omsättningen)

FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT 2010 (i % av omsättningen) Miljövård 7 %

Övriga 8 %

Papperspigment 18 %

Kalkstensmjöl 19 %

Bränd och släckt kalk 36 %

Papper 23 %

Lantbruk 6 %

Övrig industri 13 %

Kalksten 19 %

utveckling. Nordkalk har bl.a. deltagit i en undersökning om användningen av alkaliska sidoprodukter för att lösa miljöproblem på gruvområden. Undersökningsresultaten publicerades år 2010. Systematiskt miljöarbete i hela Nordkalk Miljöarbetets målsättning är att systematiskt lyfta fram väsentliga mål för förbättring samt att upprätthålla ett miljöledningssystem i samarbete med linjeorganisationerna. Nordkalks verksamhet i Finland, Sverige och Polen har redan tidigare varit certifierade enligt ISO 14001 och under 2010 utvidgades detta att gälla även Estland. Målet är att certifiera verksamheten i Ryssland under 2011.

Cellulosa 7 %

Byggmaterial 26 %

Metaller och gruvor 18 %

OMSÄTTNING (meur) 350 300 250 200 150 100 50 0 -05

-06

-07

-08

-09

-10

Nordkalks interna hedersomnämnande, Årets miljöinsats 2010, gick i år till koncernens miljöchef Tua Welin för att hon lett och skött registreringen av kalkprodukter enligt EU:s kemikalieförordning REACH. 5


Hälsa och säkerhet står högst på agendan På fabriken i Vimpeli (Finland) hade man i slutet av år 2010 arbetat mer än 3100 dagar utan olycksfall. På bilden från vänster Jaakko Mässbacka, Sari Tuohimaa, Petri Saarela, Asmo Lehtorinne, Mika Metsälä och Tero Mikola.

Det allra viktigaste när det gäller att förhindra olycksfall, är personalens inställning till säkerhetsfrågor och viljan att följa gemensamma regler.

Antalet rapporterade olycksfall i hela koncernen ökade något under 2010 jämfört med året innan. Detta beror delvis på att verksamheten vuxit samt också på att rapporteringen förenhetligats i koncernen. De vanligaste olyckorna är att man halkar eller snubblar. År 2010 inträffade inga olyckor med dödlig utgång.

Säkerhetsrevisionerna ger möjlighet att påverka År 2010 arbetade man mycket med att förbättra sådant som omfattas av säkerhetsledningssystemet, eftersom målet är att få certificatet OHSAS 18001 för alla produktionsorter. Många från personalen deltog i arbetet och vid riskbedömningen av de olika arbetsuppgifterna hade många arbetstagare möjlighet att påverka sitt eget arbete och sin arbetsmiljö. I slutet av år 2010 erhöll vi certifikat för de enheter i Finland, Sverige, Polen och Estland som inte var certifierade sedan tidigare. Organisationen i Ryssland kommer att revideras under våren 2011.

Rapporteringen av tillbud och andra farosituationer fick stor uppmärksamhet. Produktionsenheterna uppmuntrades att aktivera rapporteringen med hjälp av olika sorters pris och kampanjer. Detta ledde också till resultat: antalet rapporteringar fördubblades jämfört med år 2009 och sammanlagt anmäldes ca 1000 olika tillbud. Genom att korrigera faromoment som finns i arbetsmiljön, kan man förhindra att olyckor sker. Då personalen rapporterar om faror, blir de samtidigt mera medvetna om olika säkerhetsfrågor. 6

Säkerhetsrevisionen av tunga maskiner och gruvarbete fortsatte. De största gruvorna i alla verksamhetsländer är nu reviderade. Revisionerna har visat sig erbjuda utmärkta tillfällen att förbättra säkerhetsrutinerna i hela koncernen.

Säkerhet är en fråga om attityder Den nolltoleranspolitik gällande rusmedel som inleddes år 2009 fortsatte. De olika verksamhetsländerna tog i bruk den koncernomfattande policyn på ett sätt som stöds av såväl den lokala lagstiftningen som kulturen. Förmännen fick konkreta metoder för att ta itu med upptäckta missförhållanden. Nolltoleranspolitikens viktigaste budskap är att alla skall ha rätt inställning till frågor som gäller säkerhet och välbefinnande. För att stöda detta har de anställda fått information om rusmedlens hälsorelaterade och sociala effekter. För första gången ordnades en Health & Safety Day på koncernnivå, som samlade deltagare från alla verksamhetsländer. H&S-dagens målsättning är att förmedla såväl kunskap som redskap för arbetshälsofrågor samt att erbjuda möjlighet att utbyta erfarenheter.

Personalen trivs och är motiverad På hösten 2010 gjordes en personalundersökning som visar att Nordkalk har en nöjd personal. De utvecklingsområden som identifierades i den tidigare undersökningen från år 2007 har åtgärdats och i synnerhet i Polen har personalen blivit märkbart nöjdare. De högsta betygen hänför sig till det egna arbetet och motivationen, ansvarsområden och organisation av arbetet, en lämplig arbetsbörda samt klara målsättningar. I hela företaget kommer man under de kommande åren att koncentrera sig på att utveckla en uppskattande, förtroendefull och rättvis arbetsmiljö. Kunnandet utvecklas kontinuerligt Utvecklingssamtalen är en väsentlig del av ledarskapet och utvecklingen av kunnandet i Nordkalk. Målsättningen är att varje år föra utvecklingssamtal med hela personalen och de utvecklingsåtgärder man


200

TJÄNSTEÅR Sverige Ryssland Polen Estland

300

250

150

100

Antalet anställda

Antalet anställda

Finland

OLYCKSFALLSFREKVENSEN Sverige Ryssland Polen Estland Finland

200

150

100

50 50

0

15-19 25-29 35-39 45-49 55-59 66-69 Åldersklass 7020-24 30-34 40-44 50-54 60-65

0

<1

6-10 16-20 26-30 36-40 46 1-5 11-15 21-25 31-35 41-45

Tjänsteår

Antalet arbetsolyckor per miljoner arbetstimmar

ÅLDERSFÖRDELNING

PERSONALEN PER LAND (Totalt 1144)

60

Sverige 14 %

Ryssland 5 % 40

30

Polen 25 %

20

10

Estland 9 %

0

Finland Sverige Polen Estland Ryssland

KÖNSFÖRDELNING Kvinnor 21 %

kommer överens om följs upp. Utbildningsbehoven utreds noggrant under samtalen.

effektivisera speciellt kunskapsutvecklingen och försäkra sig om en enhetlig verksamhet.

Samarbete över gränserna Nordkalks internationella samarbetsorgan EWC (European Works Council) höll sitt första möte i juni 2010 i Helsingfors med representanter för personal och ledning från Finland, Sverige, Polen, Estland och Ryssland. I fortsättningen kommer formen för det internationella samarbetet att ändras, eftersom Nordkalk kommer att ansluta sig till Rettigkoncernens internationella samarbetsorgan Euroforum.

H&S Network arbetar med att förenhetliga rutinerna runt arbetssäkerhet och rapportering i hela koncernen.

Finland 47 %

50

Också miljöexperterna i Nordkalk har ett internationellt nätverk, Environmental Network, och energifrågorna koordineras av Energy Team.

Män 79 %

PERSONALGRUPPER Tjänstemän 39 %

Kollektivanställda 61 %

Samarbetsnätverket HR Network, som består av HR-specialister från Nordkalks olika verksamhetsländer fortsätter sitt arbete. Under år 2010 inleddes ett systemutvecklingsarbete som skall förena verksamhetsländernas strategiska personaladministration i ett system. På detta sätt kan man i fortsättningen 7


Från råmaterial till produkt Nordkalk tar miljön i beaktande redan då produktionen planeras. Det pågår ett ständigt arbete för att minska buller, damm och vibrationer.

Nordkalk arbetar aktivt för att minimera verksamhetens inverkan på den omgivande miljön liksom också på personalens arbetsmiljö. Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Verksamheten förorsakar vibrationer, buller och damm och dagbrotten förändrar landskapet. Andra olägenheter är sten som inte lämpar sig för traditionella förädlingsmetoder och sekundärprodukter från produktionsprocesserna. Vatten rinner ner i gruvorna, vilket kan påverka grundvattennivån i omgivningen. Kalkstensprodukterna är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO3). Malningen av kalksten är oftast en torrprocess och dammbildningen vid malningsanläggningarna är den största olägenheten för miljön. Dammet kan dock effektivt kontrolleras genom att den utgående luften renas med hjälp av filter. Genom att bevattna vägar och lagrat stenmaterial minskar man också på damningen runt gruvorna. 8

Nordkalk anrikar kalcit och wollastonit i Villmanstrand, där dotterbolaget Suomen Karbonaatti vidareförädlar den anrikade kalciten till papperspigment. Anrikningsprocessen är huvudsakligen sluten.

att åtgärdas inom detta år, i första hand genom att öka nyttoanvändningen av filterstoftet. I takt med att anläggningen moderniseras, kommer den diffusa damningen också att minska.

Kontinuerligt miljöarbete på produktionsanläggningarna Under år 2010 gjordes flera investeringar för att minska buller och damm på produktionsorterna. I Polen har man förbättrat ljudisoleringen på sorteringsanläggningarna i Miedzianka och mätningarna visar att ljudnivån klart har minskat. I Miedzianka tog man också i bruk en mobil biltvätt för lastbilarnas hjul, för att förhindra att kalkdammet sprids på vägarna.

I Luleå arbetade man under 2010 aktivt med att hitta nya användningsområden för det filterstoft som uppstår i alla kalkugnar.

I Storugns på Gotland gav den ovanligt torra sommaren och hösten upphov till problem med damning från upplagshögarna samt från tippningen då man deponerade filterstoft från kalkugnen. Detta förorsakade klagomål från grannarna och tillsynsmyndigheten har också påtalat olägenheten. Problemet kommer

I Brahestad har man haft problem med dammutsläpp. Ugnarnas filter kommer att förnyas eller repareras under 2011. Fyndigheterna utnyttjas effektivt Utöver den egentliga nyttostenen bryter man också sidosten, som kan tas tillvara som makadam. Den årliga mängden sidosten beror på bl.a. geologiska faktorer och på brytningsplanerna. Målet är att ytterligare öka nyttoanvändningen av sidosten och att bryta miljövänligt. År 2010 användes 88 procent av all sten som bröts. För alla gruvor i Finland görs en plan för

hantering och lagring av sidosten enligt utvinningsavfallsförordningen. I Pargas har man tillsammans med kunderna framgångsrikt tagit fram nya metoder, som möjliggör att man också kan använda grå kalksten i de produkter där man tidigare använt endast den allra vitaste stenen. Tillgången till vitsten är begränsad och de nya metoder innebär att man bättre kan utnyttja de olika typerna av kalksten i gruvan. En utvidgning av lagringsområdena gör det lättare att sortera stenen i olika fraktioner. Miljöprodukter Nordkalks produkter används för miljövård. Med olika kalkstensbaserade applikationer kan man både förebygga och åtgärda miljöproblem. Vid jordförbättring kalkar man åkrarna för att minska surheten i jorden, vilket också minskar behovet av gödsel. Kalkprodukterna har en viktig roll i vattenreningsprocesserna. Vid beredning av dricksvatten och rening av


NordkalkS PrODUKTIONSProcess malning

Nordkalk bryter kalksten i sina fyndigheter på 21 olika orter och förädlar den till kalkstensmjöl och -kross, anrikad kalcit samt bränd och släckt kalk. Dessutom ingår dolomit och wollastonit i produktsortimentet.

os s

g

tn in si k

GN

KALKU

ma ln in

g

s

SLÄCKT KALK

Kraftverkens rökgaser renas effektivt med hjälp av bränd och släckt kalk eller kalkstensmjöl. Även utsläpp som uppstår vid avfallsförbränning reduceras med olika kalkprodukter.

stenbr ytn ing

mellanlager

ng ni

kr

C

BRÄND KALK

STYCKEKALK

t ik

ni n

g/ rin e rt ing so iktn s g

Då man bränner kalk, hettar man upp krossad och sorterad kalksten till ca 1100 oC i en roterugn eller schaktugn. Bränd kalk eller kalciumoxid (CaO) är korn- eller pulverformig och den siktas, krossas eller mals till olika produkter. Kalken släcks genom att vatten tillsätts i bränd kalk. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kalciumhydroxid (Ca(OH)2), dvs. släckt kalk, som är ett torrt och puderliknande ljust mjöl.

avloppsvatten används såväl kalkstensprodukter som bränd och släckt kalk. Med hjälp av kalkningsåtgärder kan vattenkvaliteten i försurade vattendrag återställas till nivån före försurningen. Nordkalk satsar kraftigt på att utveckla produkter och metoder som minskar den diffusa belastningen på vattendrag. I Sverige har man infört ett statligt stöd för att minska fosforutsläppen från åkrar till vattendrag, vilket öppnar nya möjligheter för Nordkalks kalkstensbaserade Fostopkoncept.

SL Ä

G IN KN

Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Karbonatprodukter är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO3).

KALKSTENSMJÖL 9


Användningen av alternativa bränslen ökar Nordkalk satsar på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi.

Nordkalk använder många olika typer av energi för att framställa sina produkter och det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra energieffektiviteten. Detta är också en viktig aspekt vid nyinvesteringar och befintliga produktionsprocesser optimeras för att minska den specifika energiförbrukningen.

Flera nya projekt under 2010 I Finland pågår ett utvecklingsprojekt för att ta i bruk biobränslen vid Pargas kalkugn, vilket också innebär utveckling av ugnens förbränningsprocess. Projektet har beviljats finansiering av Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer.

Vid kalkbränning har man traditionellt använt stenkol, olja och naturgas, men nu pågår ett intensivt forskningsarbete för att hitta alternativa bränsleformer. Vid krossning och malning används elektricitet och för torkningsprocessen behöver man brännolja eller flytgas. Nordkalk satsar också på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi.

Malningsanläggningen i Vampula har fått en ny brännare som gör det möjligt att också använda biogas. Testperioden inleddes i december 2010 och brännaren togs fullskaligt i användning i början av 2011. Gasen levereras via en 1,5 km lång rörledning från den närliggande biogasproducenten Vambio, där den framställs av restprodukter från livsmedelsindustrin, slakterier och boskapsskötsel samt av avloppsslam.

Under hela år 2010 fortsatte arbetet med öka processeffektiviteten och minska verksamhetens inverkan på miljön. I Finland har Nordkalk redan i flera års tid varit anslutet till det finska näringslivets energieffektivitetsavtal som syfter till att införa ny energieffektiv teknologi och öka användningen av förnybara energikällor. 10

I kalkugnen i Köping, Sverige, har man redan i flera år använt alternativa bränslen vid sidan av de traditionella. Under 2010 har man förbättrat lagringsutrymmen och -utrustning för att ytterligare

kunna öka användningen av denna typ av bränsle. På hösten ingick Nordkalk ett intensionsavtal om leveranser av biogas med det svenska företaget Cortus, som planerar att bygga en förgasningsanläggning i pilotskala i Köping. Förgasningsprocessen möjliggör en förädling av problematiska, lågvärdiga biobränslen till högklassig, koldioxidneutral bränslegas som lämpar sig för kalkbränning. Under de kommande tre åren kommer processen att finslipas, olika bränslekombinationer skall testas och lönsamheten utvärderas.

kalkugnen som har lett till avsevärda energibesparingar. I Tytyri har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kompressorstationen förnyades i slutet av år 2009, vilket medförde avsevärda energiinbesparingar under år 2010.

Hela Nordkalk sparar energi En stor del av energibesparingen i Nordkalk sker via förbättrad utrustning, förbättrad styrteknologi och förnyade rutiner på anläggningarna. Personalen får lära sig att ta energieffektiviteten i beaktande i sitt dagliga jobb, och vid sidan av de stora investeringarna gör man hela tiden små förbättringar på fabrikerna.

Under flera års tid har man systematiskt utbildat personalen i gruvorna att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket minskar belastningen på miljön.

I Köping har man tagit i bruk ett nytt styrsystem för

På Parfillfabriken i Pargas har man, för att bättre kunna optimera energiåtgången, gjort förbättringar på den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden.

Utsläpp och återanvändning Nordkalk deltar aktivt i forskningen om hur man kan minska koldioxidutsläppen samt om avskiljning och slutförvaring av koldioxid.


NORDKALKKONCERNEN, utsläpp I luft CO2

Stoft (kg stoft / t bruten kalksten)

(t CO2 / t bruten kalksten)

I Nordkalks produktionsprocesser uppstår stoft (partikelutsläpp eller damm) och rökgaserna innehåller kväveoxider (NOx ),koldioxid (CO2 ) och varierande mängder svaveldioxid (SO2 ). Diagrammen visar de väsentligaste utsläppen i förhållande till mängden bruten kalksten. De baserar sig på mätningar och kalkyleringar och gäller hela Nordkalkkoncernen. De ökade partikelutsläppen år 2010 berodde på filterstörningar på en av kalkfabrikerna i Finland. Vissa filter kommer att repareras och bytas ut.

0,05

0,14 0,12

0,04

0,10

SO2

(kg SO2 / t bruten kalksten)

NOx (kg NOx / t bruten kalksten)

0,06

0,12

0,05

0,10

0,04

0,08

0,03

0,06

0,02

0,04

0,01

0,02

0,03

0,08 0,06

0,02

0,04 0,01

0,02

0,00

0,00 2008

2009

0,00

0,00 2008

2010

2009

2010

2008

2009

2010

2008

2009

2010

Vid kalkbränning uppstår ca två tredjedelar av utsläppen då råmaterialet, dvs. kalkstenen, förädlas till bränd kalk. Resten av utsläppen uppkommer vid användning av fossila bränslen. Med koldioxidavskiljning avses att koldioxid separeras t.ex. från en fabriks rökgaser. Den avskiljda koldioxiden lagras sedan så att den inte kommer ut i atmosfären. Detta kan göras t.ex. i porös berggrund. Man kan också använda koldioxid i olika produkter; t.ex. vid tillverkningen av papperspigmentet PCC återför man den koldioxid som frigjorts vid bränningen till slutprodukten.

ÅTERANVÄND SPILLVÄRME (MWh) Tytyri Pargas Villmanstrand Louhi

30000

25000

20000

15000

Spillvärmen från kalkugnarna används i städernas fjärrvärmenät i Villmanstrand, Lojo och Pargas. År 2010 levererade Nordkalk så mycket värme för uppvärmning och varmvatten att det skulle räcka för ca 2300 privata hushåll.

10000

5000

0

2002

2010

Den nyinstallerade brännaren på fabriken i Vampula, Finland möjliggör användning av alternativt bränsle. 11


Miljöarbetets mål och åtgärder år 2010 råMaterial

Energi

vibrationer, buller och damm

MÅL:

MÅL:

MÅL:

• Öka användningen av den brutna stenen till 90 % t.o.m. år 2013 och till 95 % t.o.m. år 2016.

• Minska elförbrukningen: 5 % under åren 2008-2016.

• Minska vibrationer, buller och damm som förorsakas av produktionen.

• Hitta nya användningsområden för sidoprodukter.

• Minska användningen av fossila bränslen vid kalkproduktion: 2-5 % under åren 2009-2013.

åTGÄRDER 2010:

ÅTGÄRDER 2010:

ÅTGÄRDER 2010:

• I Luleå (Sverige) och Brahestad (Finland) har man arbetat aktivt för att hitta nyttoanvändning för filterstoft

• I Tytyri (Finland) har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kompressorstationen förnyades i slutet av år 2009, vilket medförde avsevärda energiinbesparingar under år 2010.

• Förbättrad ljudisolering på anläggningarna i Miedzianka (Polen), Landskrona (Sverige) och Sibbo (Finland)

• I Pargas (Finland) togs nya metoder i bruk för att kunna använda grå kalksten i stället för vit sten. Utvidgade lagerområden gör det lättare att homogenisera råmaterialet.

• Malningsanläggningen i Vampula (Finland) har fått en ny brännare för biogas. • I Köping (Sverige) har man förbättrat lagringsutrymmen och -utrustning för att kunna öka användningen av alternativa bränslen. Där planeras att bygga en förgasningsanläggning för biogas. Ett nytt styrsystem för kalkugnen togs i bruk för att hålla roterugnens bränsleförbrukning nere. • Personalen i gruvorna utbildas i att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket sparar bränsle och minskar belastningen på miljön. • I Finland fortsätter utvecklingsprojektet för att ta i bruk biobränslen i Pargas kalkugn. • På Parfillfabriken i Pargas har man förbättrat den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden. Energiåtgången kan optimeras och biltransporterna faller bort. • Ny energibesparande teknik har installerats i kalkugnen i Luleå.

12

• I Pargas inleddes ett 3-årigt projekt tillsammans med den övriga industrin och Väståbolands stad för uppföljning av diffus damning. • Bevattning av bassänger i Villmanstrand (Finland). • Nya dammfilter i Tytyri (Finland) och Rakke (Estland). • Asfaltering av vägar och lastningsplatser i Tytyri (Finland) och Karinu (Estland). • Nya lossningsrutiner minskar damningen i hamnen i Landskrona (Sverige).


NORDKALKKONCERNENS VERKSAMHETSPOLICY Nordkalk bryter, förädlar och levererar kalksten samt producerar tjänster som hänför sig till verksamheten. Riktlinjer för verksamheten Arbetsmiljön skall vara god och trygg för alla. Vi följer gällande lagar, förordningar och överenskommelser. Vi strävar till att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi verkar i enlighet med våra värden förtroende, kompetens och kvalitet. Vi levererar rätt produkt, kvalitet och tjänst vid överenskommen tidpunkt.

MATERIALEFFEKTIVITET (2010)

Efterbehandling av gruvor

Nyttoanvänt sekundärmaterial 11 %

MÅL: • Alla Nordkalks gruvor har en efterbehandlingsplan. • Nedlagda gruvor får nya användningsområden.

Kontinuerlig förbättring Vår målsättning är att kontinuerligt förbättra våra produkter, tjänster och processer med beaktande av ekonomi, miljöpåverkan och energiförbrukning.

Deponerat 12 %

Vi har en fungerande kommunikation med kunden och förbättrar vår prestation även via avvikelseuppföljning.

• Verksamheten integreras i samhället.

ÅTGÄRDER 2010:

Förädlad och såld kalksten 77 %

• Efterbehandlingen av ett deponiområde i Pargas (Finland) har slutförts. • De slutliga planerna för efterbehandling av den gamla Ignabergatäkten (Sverige) har förankrats hos myndigheterna. Slutmålet är fågeldammar med omgivande naturligt uppvuxen natur. • Ett område med orkidéer vid gruvan i Esivere (Estland) har beaktats vid planeringen av verksamheten.

Som en del av den strategiska och årliga planeringen utarbetar vi förbättringsplaner som omfattar arbetsmiljö-, kvalitets-, miljöaspekter och energirelaterade kostnader samt dess mål och åtgärder med tillhörande investeringar. Vid bedömning av investeringar inom Nordkalk skall en utvärdering av investeringarnas arbetsmiljö- och miljöpåverkan göras. Vi följer kontinuerligt upp våra mål i arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöarbetet.

ENERGIKÄLLOR (2010) Övriga 2 % Koksgas 18 %

Alternativa bränslen 18 %

Naturgas 6 %

El 9 %

Brännoljor 9%

Ansvar Samtliga i ansvarig ställning skall säkerställa att personalen förstår sin roll samt har nödvändiga befogenheter och tillräcklig kompetens i sitt arbete. Vi har alla ett ansvar att påtala brister och felaktigheter. Nordkalks verkställande direktör har övergripande ansvar för uppföljning av att verksamhetsprinciperna efterlevs. Kommunikation Dessa principer granskas regelbundet och uppdateras vid behov. De delas ut till personalen och är allmänt tillgängliga för alla Nordkalks intressegrupper. Bertel Karlstedt Koncernchef

Kol 38 %

13


Varje gruva får en plan för efterbehandling Forskaren Juha Pykälä från Finlands Miljöcentral har kartlagt biodiversiteten runt Nordkalks gruvor.

Nordkalk har en policy för stängning av gruvor, som definierar hur efterbehandlingen skall ske. För varje gruva görs en egen plan som tar hänsyn till gruvans och områdets särdrag. Med dessa planer strävar vi till att allt bättre kunna ta samhällets behov i beaktande. En gruva har en livslängd på tiotals år och planen uppdateras enligt hur brytningen framskrider och området förändras. Utgångsläget för efterbehandlingen är att garantera säkerheten på gruvområdet med bl.a. stängsel. Ofta jämnar man ut en del av de brantaste väggarna och brottet görs till en del av det omgivande landskapet. Gruvan är en del av samhället De särdrag en gruva erbjuder kan utnyttjas även på många andra sätt. I den underjordiska gruvan i Tytyri finns det museum, utställningshall och festsal i de delar som inte längre är i bruk. En del av de tomma gruvschakten i Tytyri används för slutförvaring av kraftverksaska. En hisstillverkare använder ett övergivet schakt för att testa sina hissar. I Storugns på Gotland har man byggt en motorsportbana i ett nedlagt 14

I en gruva bryts det viktiga råmaterial under flera tiotals år. Då brytningen upphör börjar efterbehandlingen, som planeras redan då gruvdriften inleds.

dagbrott och i närheten har man upplåtit mark för ett vindkraftverk. På gruvområdena har man ordnat konserter och det spektakulära landskapet i den fungerande gruvan i Pargas har förevigats på bilder, reklamfilmer och t.o.m. i en långfilm. Ett exempel på hur man ekonomiskt kan utnyttja en kalkhaltig jordmån är den tryffelodling som finns på Gotland. Landskapet formas samtidigt som brytningen fortsätter Vid dagbrottet i Ignaberga i södra Sverige har ett återställningsarbete gjorts för de delar som inte längre används, medan brytning pågår i den nyare delen av täkten. I återställningsarbetet har ingått att jämna ut en del branter, flytta bort upplagshögar samt att sätta upp skyddsstängsel för ett parti med stora branter. Arbetet utförs i samråd med den ansvariga tillsynsmyndigheten. Området har mycket fina grönområden som har uppstått helt naturligt under årens lopp och som har tagits till vara under efterbehandlingsarbetet. I planen ingår att stegvis minska bortpumpningen av vatten ur dammarna och därmed skapa fågeldammar

för det rika fågelliv som finns i anslutning till dagbrottet. Täkten i Ignaberga ligger i anslutning till ett vattenskyddsområde där kommunen tar sitt dricksvatten och de efterbehandlade områdena kan bli ett framtida natur- och strövområde. För dagbrottet Kamariku i närheten av Rakke i Estland, har man gjort upp planer för efterbehandling i samarbete med universitetet i Tartu. Samarbetet har pågått i många år, och tidigare har liknande planer gjorts för dagbrotten i Kurevere och Vasalemma. Nordkalk strävar till att öka utnyttjandegraden av de jordmassor som lösgjorts vid brytningen. Målet är att sortera ut jordmaterial som kan användas t.ex. vid återställning (bl.a. humus och lera) och deponera dessa separat för kommande behov. Också vid Karinubrottet i Estland pågår ett återställningsprojekt, där man efterbehandlar utbrutna områden samtidigt som brytningen fortsätter i andra delar av brottet. Efterbehandlingen av Pargas gruvas gamla deponiområde i Skräbböle slutfördes under 2010. Planen

var uppgjord redan 2005 på basen av myndigheternas krav. I planen samt i de utförda arbetena ingick även utnyttjande av rent material från stadens markarbeten och avbaningen av morän och mylla/svartjord i gruvan, för att forma deponiområdet. Ytan täcktes med ofarligt kompostmaterial från närliggande industri, för att göra det lättare för växtligheten att rota sig. Avsikten är att i framtiden skapa ett lockande och trivsamt grönområde. 2010 var temaår för biodiversitet År 2010 hade FN utlyst till temaår för bevarande av arternas mångfald. Temat är fortfarande aktuellt för EU uppnådde inte den planerade målsättningen att stoppa utarmningen av mångfalden. Nu vill man förbättra förståelsen för de grundläggande socio-ekonomiska aspekterna för att nå målsättningen till år 2020. I kalkstensrika gruvmiljöer kan man hitta många sällsynta växter och levande organismer och ett nedlagt kalkstensbrott erbjuder en utmärkt växtmiljö för kalkgynnade växter. Biodiversiteten är stor just på


I Ignaberga i södra Sverige har man efterbehandlat de utbrutna delarna i dagbrottet, samtidigt som brytningen fortsatt i andra delar av brottet. På botten av dagbrottet har det bildats fågelsjöar.

kalkrika områden och alltid klart större än i närbelägna kalkfattiga livsmiljöer. På de kalkhaltiga områdena i Väståboland har man i många av de undersökta grupperna hittat det största antalet arter i Finland. Esivere i Estland är ett annat exempel på att kalkgynnade växter trivs vid dagbrott. För att trygga de orkidéer som växer i området har Nordkalk fredat vissa markområden i närheten av gruvan. Miljöcentralen i Finland undersökte 2009 förekomsten av mossor och lavar i dagbrotten i Tytyri och Svartå i Lojo samt på gruvområdet i Pargas i Väståboland. Vid kartläggningen fann man ett flertal sällsynta och delvis utrotningshotade arter. Projektet fortsatte under 2010 och de inventerade områdena utökades med Vimpeli, Vampula och Sibbo. Miljöcentralen planerar en kartläggning av arterna också i Nordkalks gruvor i Villmanstrand och Kolari. Kalkstensgruvorna har en viktig roll när det gäller att bevara biodiversiteten, och de kan erbjuda guidade naturupplevelser för turister när gruvverksamheten har upphört. 15


Gruvornas verksamhetsförutsättningar skall tryggas Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard.

Tillgången till mark måste garanteras Nordkalk har aktivt deltagit i diskussionen om den europeiska unionens råvaruinitiativ från 2008. Det baserar sig på den ökande medvetenheten om behovet av att i den växande globala konkurrensen säkra tillgången till mineralbaserade råmaterial. Initiativet fokuserar framför allt på frågan om tillgång till mark, vilket betyder att identifierade råvarukällor måste vara möjliga att utvinna inom ramen för rådande gruvlagar och en markplanering som tillgodoser olika intressenters behov. EU strävar inte efter att skapa ett gruvdirektiv eller någon annan form av gemensam lagstiftning för hela unionen. Det är varje medlemslands egen sak att skapa sina egna lagar så att de motsvarar de regionala och nationella kraven. I linje med EU:s råmaterialinitiativ har Finland gjort upp en egen mineralstrategi. Den redogör för de regler som gäller för mineralresurser och tillgång 16

till råmaterial liksom också för utvinningens miljöaspekter. I Finland godkände riksdagen en gruvlag på våren 2011. Den nya lagen innehåller vissa nya avgifter och skyldigheter för gruvbolagen, men den förväntas inte ha någon betydande inverkan på Nordkalk. Många element i den nya lagen, som t.ex. efterbehandling av gruvor, är redan beaktade i den nuvarande verksamheten. En nationell mineralstrategi är under planering också i Sverige. Industri och naturvård går att förena I juni 2010 publicerade EU en vägledning som förtydligar reglerna för mineralutvinning inom och i närheten av de Natura 2000-områden där det finns brytvärda mineraler. T.ex. på norra Gotland finns ett flertal områden som gränsar till Nordkalks gruvor. De nya riktlinjerna slår fast att det är möjligt att bryta på dessa områden, förutsatt att verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt. Det har också konstaterats att biodiversiteten kan dra nytta av kalkbrytning, eftersom det finns både flora och fauna som trivs i kalkrika

jordar. Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard. Råmaterialinitiativet har resulterat i att EU-länderna under 2010 satsade på att dela med sig av sina erfarenheter gällande tillgång till mark samt också på att identifiera kritiska och viktiga mineralbaserade råmaterial. De viktiga råmaterialen omfattar också kalkstenen, där man särskilt fäst uppmärksamhet vid den vita kalcit som används i papperspigment. Tillgången till råmaterial kan också vara regionalt betonad, vilket är fallet med den gotländska kalkstenen, som är ett oersättligt råmaterial för den nordiska stålindustrin. Kalkbranschen är beroende av fria utsläppsrätter Kalkindustrin har medverkat i planeringen av den nya lagen om utsläppshandel för perioden 2013-2020.

Under 2011 kommer EU-parlamentet att ta ställning till det nya lagförslaget. Enligt detta skulle kalkindustrin tilldelas utsläppsrätter i enlighet med ett fastslaget riktmärke (benchmark), som i förslaget är 0,954 utsläppsrätter per ton producerad kalk. Detta är av avgörande betydelse för kalkproducenterna och branschen har kraftigt fört fram denna fråga i olika forum. För bränningen erhålls endast ett riktmärke, vilket betyder att det blir olika betingelser om man bränner kalk i schaktugn eller i roterugn. Detta medför ett ökat behov av att ytterligare reducera roterugnarnas utsläpp och öka användningen av koldioxidneutrala bränslen. Under rubriken ”Användningen av alternativa bränslen ökar”, finns närmare beskrivet Nordkalks arbete för att ersätta fossila bränslen med andra alternativ som minskar koldioxidutsläppen.


Miedzianka, Polen

Nordkalks REACH-registrering är nu slutförd Den europeiska unionens kemikalieförordning REACH för registrering, utvärdering, tillståndsförfarande och begränsningar av kemikalier trädde i kraft 1.6.2007. Nordkalks produkter bränd kalk (CaO), dolomit (CaMgO2) och släckt kalk (Ca(OH)2) har registrerats enligt förordningen. REACH-registreringen gäller inte mineraler som förekommer i naturen, och följaktligen behöver Nordkalks kalksten, stenmaterial, kalciumkarbonat och wollastonit inte registreras. EU:s bestämmelser gällande kemiska ämnen skall förbättra säkerheten vid hantering av kemikalier och på så sätt skydda hälsa och miljö. Samtidigt upprätthåller de konkurrenskraften hos den kemiska industrin i Europa.

17


Koncernstruktur

Nordkalk Oy Ab Finland Pargas

100 %

Nordkalk AB Sverige L채rbro

67 % Kalkproduktion Storugns AB (KPAB) Sverige L채rbro

100 %

Nordkalk AS Estland Vasalemma

100 %

Nordkalk GmbH Tyskland L체beck

98 % OOO Nordkalk Alekseevka, Ryssland Alekseevka

100 %

100 %

NK-East Oy Finland Pargas

51 %

Nordkalk Ukraine TOV Ukraina, Pidgaytsi

Nordkalk Sp. z o.o Polen Krakov

100 %

OOO Nordkalk Ryssland, Moskva

51 %

OOO Techno-Invest Russia, Sverdlovskaya oblast

18

51 % Suomen Karbonaatti Oy Finland Villmanstrand

50 %

NorFraKalk AS Norge Verdal

10 %

Verdalskalk AS Norge Verdal


Malning Försäljning/kontor

Kolari

Gruva Kalkugn

Luleå

Egen hamn/depå Brahestad

Finland

Verdal

Karleby

Örnsköldsvik

Vimpeli Seinäjoki

Sverige

Louhi

Siikais

Norge

Tammerfors

Orsa

Villmanstrand

Ryssland

Vampula Tytyri Pargas

Köping

Sibbo Helsingfors

Alekseevka

Vasalemma Stockholm

St. Petersburg

Rakke

Kurevere

Estland

Uddagården Storugns

Landskrona

Lübeck

Moskva

Ignaberga

Siauliai

Litauen

Szczecin

Polen Sławno

Tyskland

Miedzianka

Ukraina

Wolica Krakov Ivano-Frankivsk

19


Finland

Sverige

Estland

Polen

Tyskland

Ryssland

Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen 18 FI-21600 Pargas Tfn +358 (0)20 753 7000 Fax +358 (0)20 753 7001

Nordkalk AB Nya Hamnvägen / Box 901 SE-731 29 Köping Tfn +46 (0)221 292 00 Fax +46 (0)221 128 71

Nordkalk AS Vasalemma EE-76101 Harju maakond Tfn +372-6713 266 Fax +372-6713 148

Nordkalk Sp. z o.o. Pl. Na Groblach 21 PL-31-101 Kraków Tfn +48 12 428 65 80 Fax +48 12 429 50 05

Nordkalk GmbH Konrad-Adenauer-Strasse 6 DE-23558 Lübeck Tfn +49 (0)451 30 09 38 0 Fax +49 (0)451 30 09 38 44

Nordkalk Alekseevka Ltd Business Centre Bazen Pr. Shaumiana, 4-1, liter A, Office 204 RU-195027 Saint-Petersburg Tfn +7 812 448 9454 Fax +7 812 449 9453

www.nordkalk.com

- member of the Rettig Group -

/2010_miljorapport_SE  

http://www.nordkalk.se/upload/documents/lo_res/2010_miljorapport_SE.pdf