Issuu on Google+

Sommarnumret av

Hästliv I UPPLAND

Din lokala gränsöverskridande gratistidning om häst i Uppland

Nr 3 2013

Ny gratistidning

HästPRAKTIKAN

Tömköra

Ponny- & KuskPROFILEN

Lilla Elitloppsvinnarna 2013

HästHÄLSA i Uppland

Sommareksem

HÄSTKRAFT i Uppland

Långritt i sommar


2

Var finns

Hästliv i Uppland

INNEHÅLL

Hästliv I UPPLAND

2

Redaktionssidorna med What’s on i Uppland

Profiler i Uppland

4 6 8 10

Tuffing och Camilla – Elitloppsvinnare Torill och Per – förverkligade sin dröm Henrik Östros – en hovslagare i Östhammar Anita Eckebring – brukskörningens drottning HÄSTKRAFT i Uppland

Uppsala Bolandcity Maxi Stenhagen Ica Alunda Ica Gimo Sporren Häst & ­Ridsport Hööks Hästsport Granngården Agersta Ridsport Liqusini Hästsport

Tierp Hemköp ICA Supermarket

Enköping Boda Hästsport Nynäs Gård Häst & Rid Coop Forum Statoil, Malmgatan Statoil, Dr Westerlunds gata

Hallstavik ICA Supermarket

Bålsta Stigsbergs Gård Hästsportsbutik

Östhammar Granngården COOP Extra DjurElit

Knivsta Kvantum Knivsta

Norrtälje Hästshopen COOP Extra

Samt på ridskolorna runt om i Uppland.

Uppdaterad lista finns www.hastliviuppland.se

19

Är tidningen slut

någonstans? mejla redaktionen@hastliviuppland.se så fyller vi på våra ställ.

HästHÄLSA i Uppland Sommareksem, korsförlamning, regnskållor mm HästPRAKTIKAN

20 Utsällning 22 Att tömköra – Lisa Ingelstam Thunblad 24 Stall – bygga nytt bygga om 26 Inackorderingsstall 27 Equipment coach - sadelinprovning SMÅTT & GOTT – Lina Stigenskog FÖRETAGSMARKNADEN Korsordsfacit och vinnare dragna

I UPPLAND

Hästliv

28 30 31

Hästliv i Uppland är en gratis­tidning för alla hästintresserade med utgivningsområde Uppland. Nr 3 • 2013 www.hastliviuppland.se Ansvarig utgivare MariAnne Widner Redaktör och grafisk form MariAnne Widner redaktionen@hastliviuppland.se Redaktion Eda Mossväg 12 741 93 Knivsta 070-4033650

Annonsbokning annons@hastliviuppland.se Annonspriser och utgivingsschma www.hastliviuppland.se Tryck Mittmediaprint, Gävle Upplaga 10 000 exemplar Distribution Egendistribution till tidningsställ. www.hastliviuppland.se. Saknas tidning i ställen: info@hastliviuppland.se

Upplands Väsby Hööks Hästsport

Rimbo Granngården Four Legs

12 Lågnrittstider 14 Bokrecension 14 Sofias spalt 15 INSPIRATION – Sandra Stigenskog 18 Hantverk med anor – garveri Det naturliga apoteket 18 Älgört 18 Lädervård

Heby ICA Supermarket

Märsta Maxi Arlanda Granngården i Vidbo Mustang Hästsport Coop Extra

Tack!

Det finns ca 16 000 hästar i Uppland fördelade på ca 3 400 platser. Det totala antalet hästar i Svergie är uppskattat till ca 362 700. Ökningen av antalet hästar mellan 2004 och 2010 var ca 15 %. Uppgifter enligt Jordbruksverkets Hästar och anläggningar med häst 2010

Utgivningsdagar och senast dag för bokning och materialdag för annonser Nr 1 2 3 4 5

utgivningsdag 22 februari 19 april 16 juni 23 augusti 18 oktober

bokningsdatum materialdatum 24 januari 4 februari 22 mars 4 april 12 maj 31 maj 26 juli 9 augusti 20 september 4 oktober

För inskickat material ansvaras ej. Den som sänder material till tidningen medger digital lagring och publicering.

Vi som skriver i Hästliv i Uppland nr 3 2013 Karin Andersson Anna Sellberg Ulrika Pernler

Omslagsbild Camilla Ingestad och Tuffing Foto: MariAnne Widner

Helena Renmark Liselotte Erixon Anna Widner Åsa Grönlund Magdalena Duczko Lina Stigenskog Sandra Stigenskog MariAnne Widner


3

what’s on i Uppland

Nordsvenska Hästens Dag Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till årets hästfest, Nordsvenska Hästens Dag. På det natursköna och spännande Ultuna ska vi visa upp det bästa vi har i hästväg, från Uppsala och Stockholms län. Vi inleder med en invigning med prominenta gäster som anländer med häst och vagn. Därefter blir det visning av våra bästa nordsvenska hästar. De avelsgodkända hingstarna paraderar. Ston med föl vid sidan kommer att visas. Sedan kommer de vackra treårsstona, särskilt intressanta för de inbitna, då de representerar det senaste i avelsarbetet. Det blir showprogram av olika slag, och lite rejäl körning med timmerlass i terräng på eftermiddagen. Under dagen kan man även få åka häst och vagn, läsa intressanta posters om pågående hästrelaterad forskning på Ultuna, fika och äta mat. Foto: Sandra Stigenskog

Alla välkomna! För mer info www.nordsvensken.org/uppsala

Vad är på gång runtomkring? Mejla oss vilka hästnära aktiviteter som är på gång så stätter vi in ett par rader om vad, var och när. Vi kan tyvärr inte föra in längre notiser här, max 10 rader. OBS utgivningsplanen på sid 2 så att aktiv iteten inte har varit när tidningen kom mer ut. För insänt material ansvaras ej. Mejladress: info@hastliviuppland.se.

Vill du hjälpa till att sprida den enda lokala gratistidningen till alla hästintresserade i Uppland? Gilla den på vår facebooksida. Adressen är www. facebook.com/HastlivIUppland eller gå in på www.hastliviuppland.se och klicka på länken eller scanna koden här under och få den direkt i din mobil.

Scannan koden med din QR-läsare, en gratis-app till mobilen och få FBadressen direkt i mobilen.

www.hastsverige.se är webbportalen för dig som vill läsa mer om hästar. Här hittar du aktuellt kunnande och vetenskap om allt som rör hästen. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Hästnäringens Nationella Stiftelse, Stiftelsen Hästforskning, Lantbrukarnas Riksförbund och Agria Djurförsäkring.

VI FÅR ER ATT SYNAS! •D

IG

ITA

CK • SKYLT • TEX LTRY

T•

OF

ET

Familje- & vuxenläger

Weekend-kurser!

M O N

GE TA

FS

Dekaler - Skyltar - Trycksaker - Profilkläder

KNIVSTA TRYCKERI

Här finns något för alla! barn • ungdom • vuxna

www.grallsta.se

S. Stationsv. 5A, Knivsta • 018-34 50 70 • fredrik@knivstatryckeri.se • www.knivstatryckeri.se


4

HästPROFILEN Elitloppsseger! Vid målgång hade Tuffing och Camilla Ingestad lagt många längder bakom sig till närmaste ekipage. Fortfarande var det soligt och glatt, precis som ett Elitlopp ska vara.

Tuffings meriter

!

Tuffing och Camilla

3-åring: 4 starter, 4 segrar. Seger i kriteriet 4-åring: 6 starter, 6 segrar. Bl a seger i Derbyt, Sprintermästaren, Sundsvall Open Trot och Svenskt rekord för 4-åringar. 5-åring: 7 starter, 7 segrar. Bl a seger i försöket till 5-årsbaggen och även finalen i 5-årsbaggen. Seger även i 5-årsmästerskapet. 6-åring: 3 starter, 3 segrar: Bl a seger i Sundsvall Open Trot. 7åring: 3 starter, 3 segrar: Bla seger i Sundsvall Open Trot. På senare år har Tuffing även vunnit Jämtlands Lilla Pris 2010 och 2011, Åby lilla pris 2010, SM 2011, Lilla Hugo Åbergs Memorial 2012. Lilla Elitloppet 2011, 2012 och nu även 2013.

Elitloppsvinnare 2013 För tredje året i rad vann det oslagbara ekipaget B-ponnyn Tuffing och Camilla Ingerstad Lilla Elitloppet den 26 maj på Solvalla. Text och foto: MariAnne Widner

I strålande sol, till vajande flaggor och sambatakter från läktaren gick ponnyernas Elitlopp av stapeln. Två lopp, ett för A-ponny och ett för B-ponny. Till skillnad från ”stora” Elitloppet som genomfördes i hällregn och föregicks och bevakades av ett stort mediauppbåd, genomfördes Lilla Elit-

loppet i strålande sol och helt i det tysta. Dock fick den stora publikmassan som traditionsenligt befann sig på Solvalla när kassorna öppnade halv nio se ett mycket imponerande genomfört lopp av Tuffing och Camilla från Julmyra utanför Heby. När bilen gled iväg och släppte det åtta

Mikael Hedströms pappa och tränare peppar en samanbiten Camilla på väg till start i Lilla Elitloppet 2013

Hästliv

I UPPLAND

ekipage stora fältet gled Tuffing upp i ledningen. Efter ungefär halva loppet övertogs ledningen en stund av Ernst Ronaldo med Madelene Wetterholm i sulkyn. Men i sista kurvan, inför en imponerad publik styrde Camilla ut Tuffing i andra spår och gled utan större bekymmer förbi och vann med flera längder. En riktig ståpälskörning. Camilla fick ta emot en stor pokal och en liten summa prispengar ur Stig H Johanssons hand, segerintervjun om loppet och om ”hur det kändes” sändes ut på samtliga jumbotroner på området. – Det känns helt fantastiskt, jag är allde-

les skakig i benen, hördes det ut över hela Solvalla av en porlande glad Camilla. Tuffing fick ett häftigt rosa vinnartäcke och en lagerkrans runt halsen. Därefter defilerade ekipaget framför stora läktaren till publikens jubel och speakern förkunnande; Lilla Elitloppsvinnarna 2013 … Camilla Ingerstad och Tuffing! Två veckor tidigare var Hästliv i Uppland och träffade familjen Ingerstad/Hedström inför Lilla Elitloppstestet på Solvalla och gjorde en intervju som kan läsas här intill.

I sista kurvan går Camilla och Tuffing ut på ytterspår och glider lätt förbi Madelene Wetterholm och Ernst Ronaldo och vinner tillslut med flera längder.


KuskPROFILEN

Elitekipaget Tuffing och Camilla Hästliv i Uppland träffade familjen Ingerstad/Hedström och gotlandsrusset Tuffing på hemmabanan, Solvalla. Tuffing och Camilla Ingerstad ska köra sitt första lopp för året. Det är SPTS lilla Elitloppstest för att kvala till sitt tredje Lilla Elitloppet som går av stapeln på Solvalla den 26 maj, Elitloppsdagen.

5

Tuffing

Född: 2002 e. Tayson II u. Sundbys Tuva e. Parat Fux (fast egentligen är han Isabell, red anm.) Bästa tid: 37,5 atuostart kort distans, svenskt rekord Ägare: Camilla Ingerstad Bor: Julmyra utanför Heby Uppfödare: John-Erik Magnusson ACL Stuteri Vislanda

Text: MariAnne Widner Foto: Sandra Stigenskog

– Han är en på miljonen, Tuffing. Det är en stor ära att ha haft en sådan ponny, ler Mikael Hedström, tränare och pappa till Camilla. – Han är helt fantastisk. Han är ponnytravet här i Sverige sedan åtta år tillbaka, säger Annette Jansson som jobbar i sekretariatet på Solvalla den här tävlingsdagen. Så började det För att börja från början så startade sannsagan om Tuffing 2002. Annette Jansson stod på trappan till sekretariatet på Solvalla tillsammans med John-Erik Magnusson som har det kända ACL stuteri och tittade imponerad på hans hingst Tyson II, som seglade iväg på upploppet och vann stort. Har du inte någon avkomma kvar efter Tyson som jag kan köpa? frågade hon. – Jo jag har en kvar där hemma, en ettåring, den sista, en riktig tuffing. Det är ingen som verkar vilja ha honom. Ska du köpa honom? Frågade John-Erik. Sagt och gjort, Annette köpte ettåringen, Tuffing. Tanken var att dottern så småningom skulle ha en bra häst att köra och tävla med. Hon valde att stalla in honom hos goda vännerna Carina Ingerstad och Mikael Hedström på deras hästgård utanför Heby. Hela familjen med Mikael som B-tränare i spetsen hade i många år tränat varmblods- och kallblodstravare på fritiden. Barnen i familjen, Michelle, Justus och Camilla, hade egna Shetlandsponnyer och Gotlandsruss som de red och körde trav med. – Det finns inte bättre människor och min dotter var för ung för att ta sig an Tuffing, berättade Annette. Det bestämdes att Carinas äldsta dotter Michelle skulle köra in och börja träna honom. – Han är inte en helt lätt ponny att ha att göra med. Han vill gärna vara den som bestämmer och vill ha sista ordet, berättar Camilla, även kallad Millan. en speciell ponny Millan som är den yngsta systern tog över ponnyerna efter storasyster 2008. – När vi skulle börja tömköra honom så backade han bara, inte ett steg framåt. I

två månader höll han på och vi tänkte; vad är det här för en ponny? Vad håller han på med och varför? – Av en slump använde vi vid ett tillfälle ett par lätta reptömmar istället för de vanliga lite tyngre lädertömmarna. Helt plötsligt gick han framåt och problemet var som bortblåst! Han är väldigt känslig. Sedan dess har vi inte haft några sådana problem med honom men man måste ha hans gillande vad man än ska göra. Man får vara lite listig, berättar Millan. Han vet vad han vill och man kan inte vara nybörjare för att klara av honom. Familjen Ingerstad/Hedström körde in och tränade det egensinniga Gotlandsrusset. Snart insåg de att han var något utöver det vanliga. – Han har alltid haft en fantastisk naturligt rytmisk trav, han är som en litet varmblods- eller kallblodstravare. – De funkar så bra tillsammans, Millan och han, berättade Annette Jansson. Han var lite för mycket häst för min dotter så det kändes jättebra att de ville köpa honom av oss, säger hon. årets första lopp Starten för dagens lopp närmar sig och hästarna samlas bakom startbilen. – Tuffing har ju inte gått något lopp i år så detta är verkligen ett viktigt lopp, säger mamma Carina lite spänt. Han är bra men man vet inte hur taggad han är och vad som helst kan ju hända i ett lopp. – Han har en syster, Tyra Tyrann, som kvalade i förra helgen. Helt klar vill vi ju gärna att han ska starta i Elitloppet han med och försvara sin titel, berättar hon vidare. Då blir det ett syskonderby. Millans bror Justus kommer att köra Tyra om Tuffing kvalar idag. Loppet är ett kortlopp på 1609 meter med autostart vilket innebär att fältet startar bakom en bil med en grind bakom som släpper iväg ekipagen vid en given punkt. Ett och ett halvt varv på Solvallas bana verkar oerhört långt för en B-ponny. Det är 7 ekipage som ska göra upp. Direkt efter start tar Tuffing och Millan ledningen och släpper den inte en enda gång. De drygar ut avståndet till cirka 50 meter som de håller hela vägen in i mål, helt ohotade! Tuffing har klart kvalat till 2013 års Elitlopp och där vet vi ju nu hur det gick! Fantastiska travprestationer – Han körde sitt första lopp som treåring. Han startade i Kriteriet och vann, berättar Mikael. Därefter blev det 23 vinster på raken! Han har vunnit alla stora lopp och tre år i rad har han vunnit Elitloppet för ponnyer kategori B, 2011, 2012 och nu 2013.

Camilla, Millan och Tuffing efter segern i SPTS lilla Elitoppstestet två veckor före Lilla Elitloppet.

Camilla ”Millan” Ingerstad När Millan var åtta år tog hon sin ponnytravlicens och har sedan dess tränat och tävlat, först sina Shetlandsponnyer och nu sina sex russ. Bland annat helsystern till Tuffing, Tyra Tyrann. Millan gick sin gymnasieutbildning på Bolandsskolans Mode- och designlinje. – Jag tänkte att jag skulle prova på någonting annat än hästar. Ett annat alternativ var Vången och travskolan där men jag hade inte kunnat sköta och tävla mina ponnyer då. Det var roligt att göra någonting annat ett tag men det är med trav jag vill hålla på. Framtidsplaner Just nu vet Millan inte riktigt vad hon vill göra i ett längre perspektiv. – Jag vill fortsätta att träna mina ponnyer så länge jag kan. Man får köra tills man är 25 år och lite ångest har jag över att det bara är två år kvar. Det är speciellt att ha med ponnyer att göra. – Min storasyster Michelle bor i USA och arbetar med trav där så det är ju ett alternativ. Sen skulle jag vilja utbilda mig till något som har med hästar att göra. Kanske massör eller något sådant. Drivet – Det som driver mig att hålla på med hästar är att kunna forma en häst, att se utvecklingen från en ungponny till en bra tävlingsindivid som är lugn och harmonisk. Att se att allt jobb man lägger ner under vardagarna ger resultat när man kommer ut på tävlingsbanorna. Det som är jobbigt är ju mörka vintrar med leriga hagar, bära vatten och allt slit. Men det är det förmodligen värt när hon sitter i sulkyn en varm vårdag på väg till starten av Lilla Elitlopptest 2013 med en så fantastisk ponny som Tuffing.

Hästliv

I UPPLAND


6

Hästfolk i Uppland

Torill och Per förverkligade sin dröm

– byggde hästgård Torill Haug och Per Nordenskiöld flyttade straxt före jul in på sin nybyggda gård om nio hektar, cirka två mil söder om Enköping i vackra Trögden. Ett par som tog chansen och förverkligade sin dröm om en egen hästgård.

D

Text och foto: MariAnne Widner där inte annat anges

e bor här med tre katter och sina halvblodshästar, Frasse, Per, Calle och Vera. Vera har i Valborg fått familjens första föl, Poetry in Motion eller Pim som guldklimpen kallas. – Vi lever vår dröm nu skulle man kunna säga, säger Torill när hon tittar ut över de betande hästarna i de nygjorda hagarna. Det är så underbart att bara stå här och njuta av allt. Antalet hästar ökar Både Torill och Per var intresserade och höll på med hästar när de träffades. Per hade haft en nordsvensk körhäst och Torill hade en hopphäst, Lewis. Eftersom Per var intresserad av körning så kördes Lewis in på gamla dar. Efter Lewis letade Torill en häst som skulle användas både till dressyr och körning. Hon hittade och köpte Frasse, då 3 år av Emilie Nyreröd. – Det var kärlek från första ögonkast. Han är den finaste häst jag någonsin har haft, han är så speciell, berättar Torill. Han är så klok. Han kom till oss i september, i februari gick han redan framför vagnen. Han är otroligt cool och stabil. – Vi fick mersmak och Per började leta efter en egen häst att träna och tävla körning med. Vi hittade Zilvera, Vera, ett svart sto av rasen KWPN TP, Holländsk körhäst. Efter en kort tid råkade Vera ut för en olycka och efter det att hon tillfrisknat lånades hon ut till bekanta som ville betäcka henne. Per stod utan häst igen. Efter mycket letande köpta han till slut två hästar av Tomas Eriksson. Per eller Daydream, som har körts i fyrspann och Crosby 36, kallad Calle som han nu tränar och tävlar i par. Tränar gör de båda för just Tomas Eriksson. Letade gård Tidigare bodde de på Södertörn där de hade sina hästar inackorderade på en stor anläggning. – Antalet hästar ökade och vi letade efter en gård att köpa, gärna här uppe i Enköping. De flesta av våra vänner som håller på med körning bor här runt omkring. Här anordnas också en hel del träning och tävling. Nere i Södertörn finns det väldigt lite av det. – Det var faktiskt vi som drog igång Stockholms körsällskap, som vi fortfarande är medlemmar i, just för att det inte fanns någon körklubb där omkring. – Dessutom jobbar jag i Stockholm inom IT-branschen

Hästliv

I UPPLAND

i veckorna och då ligger Enköping bra till för att pendla, berättar Torill. Per jobbar med försäljning av vågsystem för tunga fordon. Han säljer också boxinredningar och är återförsäljare av kuzmannvagnar i Sverige. Bygga nytt – Vi hittade inget bara ställe så vi bestämde oss för att bygga en ny gård, säger Torill. Vi letade, hittade till slut och köpte nio hektar mark som redan hade ett förhandsbesked om bygglov på stall och bostadshus i Veckeholm. – Det är många fördelar med att bygga nytt, du får ju precis som du vill ha det, flikar Per in. Det är mycket att göra över en kort tid när du bygger nytt men ombyggnationer och renoveringar kan ta tid och behöver inte bli billigare. Nackdelen är ju att man inte får några uthus på köpet. Och de har fått det precis som de vill ha det. Ett luftigt och vackert inrett stall med en stor sadelkammare, spolspilta och fem stora boxar. Stora kuperade hagar med vindskyddande dungar. Dessutom bara en morgonrockspromenad till stallet. Noga med det praktiska – Vi har varit noga med att det ska vara smidigt att hantera hästarna. Vi jobbar ju heltid så vi måste förenkla. Det var en stor anledning till att vi ville ha ett eget ställe, berättar Torill.

Hästarna på gården

Frasse, Florenzo 20 05 e. Florencio Per, Daydream 20 00 e. De Niro Calle, Crosby 2002 e. Cambridge Vera, Zilvera 2004 e. Roughfield Fant asy Pim, Poetry in Mot ion 2013 e. Waldemar

KWPN är på holländska: Koninklijk Warmbloed Paardenstamboek Nederland, på engelska: Royal Warmblood Studbook of the Netherlands. På svenska: Holländskt Varmblod. TP betecknar grenen körhäst av det holländska varmblodet.

Poetry in Motion en aldeles betagande liten dam hemma hos Torill och Per på gården i Veckeholm.


Hästfolk i Uppland

Vagnleverans

tunga vagnen från lastbilen. Den inspekteras och beundras. Torill och Per provsitter både kuskbocken och passagerarsätena. – Vad fantastiskt det måste vara att åka från kyrkan i en sådan här, konstaterar grannen.

Föllycka Stoet Vera som hade fått ett fint hingstföl när hon var utlånad till vänner, togs hem

Foto: från familjen Haug, Nordenskiöld

Foto: från familjen Haug, Nordenskiöld

Bland annat har de ordnat så att de kan släppa hästarna direkt utanför stalldörrarna när de ska ut i hagen. En väl avgrusad yta med ett slussliknande system av staket. Hästarna kan de själva gå ut till hagarna som alla mynnar ut från stallet. Nästa projekt är en rid- och körbana framför huset och att försöka få till körvägar runt hagarna. – Det ska bli bra att kunna träna hemma alla årstider och inte behöva åka bort. Det är rätt krångligt att få med sig allt, hästar, selar och vagn. När vi har en bana kanske vi kan ta hit tränare också. Den största drömmen är förstås ett stort ridhus, men det lär väl dröja, ler hon.

Tävla i körning I en 3-moments körtävling tävlar man i tre discipliner, dressyr, maraton och precisionskörning. Med häst eller ponny, i fyrspann, par eller enbet. Det är vanligt att tävlingarna sträcker sig över två eller tre dagar redan i debutantklasserna. Det finns tävlingar där man endast tävlar i dressyr och precision eller bara en av grenarna. Svenska Mästerskap finns i dessa två grenar var för sig. 3-moments tävling inleds alltid med dressyrmomentet. Ekipagen kör med vackra vagnar och gärna med för vagnen anpassad klädsel.

Foto: från familjen Haug, Nordenskiöld

Just denna dag kommer en ny bröllopsvagn som Per har väntat på. Jag ska ha den som visningsobjekt men jag kör också bröllopspar

själv. Det är en fantastiskt vacker vagn, stor och pampig vagn med två suffletter som går att fälla upp så att det blir ett helt tak i fall att det skulle regna. Per, chauffören och en granne hjälps åt att baxa av den 600 kg

7

Överst t v Torill och Frasse på en träning med flerfaldige 4-spanns världsmästaren Tomas Eriksson. Ovan samma ekipage på en dressyrträning för Urban Nordström. T v Per med parhästarna Calle och Per från en tävling i Eskilstuna.

och betäcktes igen. Eftersom hon har lite speciell stam och det ville fortsätta på den linjen beställdes det hem semin ifrån Holland från en hingst i samma ras, Valdemar. Till Valborg var det dags. Vera fick ett fölsto. – Jag fick vara med! När det var klart framåt småtimmarna lämna jag henne ifred, gick in och bryggde på en stor kanna kaffe, satte mig framför skärmen till kameran ute i stallet och blev sittande! Livskvalité – Det är sådan livskvalité att bo så här. Att kunna gå ut i hagen till hästarna och bara prata med dem, klappa dem och hantera fölet och följa hennes utveckling. Vi kör alla hästarna men jag rider min häst Frasse också, det är så skönt växla om med att rida. Det är så bekvämt att

bara sadla och hoppa upp, att inte behöva spänna för vagnen. Det känns så lätt när man kan ta sig fram överallt. Jag tränar gärna men tävlar också. Min tanke är att debuter medelsvår i körning, enbet nu i år och tävla LA i dressyr. Det har varit lite hektiskt denna vinter så Frasse har stått lite för mycket så vi får väl se hur det går, säger Torill. Både Torill och Per är engagerade inom grenen körning. Per är även engagerad i Svenska Ridsportsförbundet. Han är zonledare öst i körkommittén vilket innebär att han är länken mellan distrikt öst och förbundet. Under åren har han dessutom utbildat sig till banbyggare i precisionsoch maratonbanor, så när han inte är ute och tävlar så bygger han banor.

Dressyren körs på en bana som är 40 x 80 eller 40 x 100 meter i ett program med olika svårighetsgrader i gångarterna skritt och trav, galoppinslag ger poängavdrag. I svår klass för enbetsekipagen förekommer även galopp i dressyrprogrammet. Domaren bedömer även ekipagets skick och helhetsintryck vad det gäller kläder, selar och vagn, det ska vara snyggt och propert och skinande rent. Maratonprovet som kommer därefter påminner om fälttävlan. Ekipagen forcerar fasta hinder som är utplacerade på en bana i terrängen. Tidtagning startar när ekipaget går in i hindret genom en port och stoppas när ekipaget kört ut genom en port. Mellan hindren är det fri gångart trav som gäller. (det finns även en min- och maxtid på hela sträckan, den får man inte gå över eller under. Då blir det straffavdrag. I ett par eller fyrspann måste samtliga hästar hålla trav, annars blir det poängavdrag. Precisionsprovet kör sist. Ekipaget kör en bana mellan koner med plastbollar på toppen. Banan körs på tid och ingen boll får trilla ner. Vinnare blir det ekipage som efter alla delmomenten sammantaget har lägst straffpoäng. Vinnare utses också i de separata delmomenten. Tävlingsreglementet i sin helhet finns på Svenska Ridsportsförbundets hemsida. www.ridsport.se

Hästliv

I UPPLAND


8

Bäst att smida medan järnet är varmt Det är en vacker försommarresa ut mot Östhammarskusten. Hästliv i Uppland är på väg till Forsbols Häst och smide och Henrik Törnros som är hovslagare. Text och foto Ulrika Pernler

H

enrik och hans familj bor på gården Frosbol utanför Östhammar med sina hästar och hundar. Här finns ett större bostadshus, ett litet men fint rustat torp, stall och flera uthus. Hästarna går och betar i hagarna alldeles invid huset. Henriks sambo Tina är också hovslagare till yrket och Henriks dotter Julia har en egen ponny. Sambon Tina har även två vuxna döttrar som har sina hästar på gården. Innan Henrik blev hovslagare arbetade han i väktarbranschen, som montör och som maskinuthyrare. Han berättar också att han har en idrottskarriär bakom sig som kanotist. På frågan om han varit framgångsrik rycker han lite på axlarna. – Jag har tre SM-guld men var aldrig med i OS. Tidigt intresse Intresset för hovslageriet hade funnits med i bakhuvudet sedan 90-talet men det var först 2003 som Henrik slutligen bestämde sig för att göra verklighet av sin dröm. Hans morfar var smed och kanske fanns minnet av morfar och hans yrke med i bakgrunden när Henrik så småningom valde inriktning. Viktigt med utbildning Henrik påpekar hur viktigt han tycker det är att hästägarna väljer en hovslagare med rätt utbildning. Just uttrycket hovslagare får vem som helst kalla sig eftersom namnet inte är skyddat. Men för att kalla sig utbildad hovslagare måste man ha genomgått någon form av utbildning. För Henrik var det en tvåårig kurs som anordnades av hantverkarföreningen som var inkörsporten i yrket. – Det var en väldigt bra blandning av teori och praktik på kursen, säger Henrik som vid den tiden bodde i Hallstavik men som gjorde lärlingsperioden i Uppsala. Gesällbrev Henrik visar sitt Gesällbrev, ett yrkesbevis som man får efter att man utfört sitt gesällprov. Provet är omfattande och innebär en teoretisk del samt flera praktiska prov.

Hästliv

I UPPLAND

Bland annat att tillverka och inpassa sjukbeslag efter en fallbeskrivning. – Det var riktigt svettigt att ha ögonen på sig under provet, berättar Henrik som trots det klarade sig så bra att han blev utsedd till årets Gesäll 2012. Den titeln tillfaller den gesäll som haft högst totalpoäng på provet. Priset delades ut under Svenska hovslagareföreningens årsmöte i mars 2013.

– För att ge rätt stöd åt hovväggen, säger Henrik. Sedan går han ut till bilen som är inredd till en fulländad rullande smedja. Där finns den gasoldrivna ässjan som är den ugn som man värmer järnet och de färdiga skorna i. Värmningsprocessen gör även ett par fabrikstillverkade skor lättare att forma. Men Henrik varmskor inte alltid. – En bra kallskoning och en bra varmskoning går inte att skilja på och ibland är det inte möjligt att varmsko.

Så är det dags att få en förevisning i hur man tillverkar en hästsko från den råa järnbiten till en färdig sko.

Förbereda järnet Den osmidda hästskon består av ett råjärn som kapas i rätt längd beroende på den färdiga skons storlek. Det tar Henrik bara några sekunder att avgöra hur lång bit av järnet som kommer att gå åt till den sko han tänker tillverka. Järnet läggs in i ässjan för att mjukna. Efter en liten stund lyfter han ut det glödheta järnet med en tång och placerar det på städet.

Henriks egen häst, ett quartersto, är intagen från hagen och får ställa upp på en skoning för reportaget. – Jag ska ändå sko om henne eftersom jag ska på kurs om ett par dagar. Vi ska öva slidestops och då vill jag ha ett par skor som tillåter rätt glidning. Smedja i bilen Stoets bakskor åker av och Henrik visar upp dem. De är naturligtvis handsmidda och den ena skänkeln på skon är något bredare än den andra.

Bearbetning Henrik ömsom hamrar ihärdigt och ömsom springer mellan ässjan och städet. ”Bäst att smida medan järnet är varmt”. Det finns substans bakom det gamla talesättet förstår man när man ser hur snabbt järnet

Henrik Östros

42 år Sambo med Tina Johans son Dotter Julia Törnros 12 år Bonusbarnen Jenna och Sanna som Driver företaget Forsbo ls Häst och smide Rider Western svalnar och måste in i elden ännu en stund för att kunna bearbetas vidare. Rätta vinklar och symmetri Allra först fördelar Henrik med några väl valda hammarslag tjockleken på järnet och sedan börjar han forma tådelen på skon. Han hamrar, formar, fasar ur och gör sömhål och plötsligt är ena halvan på skon färdig. Sedan åker passaren fram. Man måste mäta för att få rätt symmetri. Henrik tar fram en linjal och visar på hästhoven vilka mått och linjer han går efter. Sedan sätter han igång med att göra den andra halvan av skon. Sömhålen ska ha rätt vinkel för att sömmen ska gå rätt väg in i hoven. I fram lutar hovväggen mer och på sidan är den rakare. Till slut smider han fram tåkappan ur skons tådel och sedan ligger en färdig sko på städet om än glödande het. Provning Det sista Henrik visar är hur han lägger på skon på sin häst. Det ryker ordentligt men


9

-Uppsala´s kompletta ridcenter Turridning

2 tim inkl fika 500:-Även After-Ride paket!

-Populär aktivitet vid

Möhippa, svensexa,

kompis- eller företagsaktivitet!

Svenska Hovslagare­ föreningen stoet står helt oberörd och blickar ut mot kompisarna i hästhagen under tiden. – Om jag hade möjlighet att tillverka varje sko till varje häst varje dag så skulle jag göra det. Att själv få tillverka skor som passar och förbättrar hästens möjligheter är det allra roligaste med jobbet. Tyvärr är det inte ekonomiskt genomförbart med tanke på den tid det tar. Henrik är en genuin hantverkare som har hästen och dess bästa i centrum. – Det roligaste med smidet är att allt man gör har syftet att förbättra hästens hållbarhet, säger Henrik och går tillbaka in i smedjan för att fila på de ultimata slidestopskorna. 

Svenska Hovslagareföreningen arbetar för att öka kunskapsnivån hos hästägare i vad som är en bra utförd skoning. De arbetar också för att tillvarata hovslagarnas intressen gentemot till exempel myndigheter. Svenska Hovslagareföreningen arbetar fortlöpande för att öka kompetensen hos hovslagarna i Sverige, bland annat genom att närvara vid de olika utbildningarna (de granskar alla examensprov) och driva sina egna fortbildningar. Info från Magdalena Boucaud SHF:s kansli och www.hovslagareforeningen.se

Hästliv

I UPPLAND


10

RyttarPROFILEN

Anita Eckebring

– brukskörningens krönta drottning I ett litet hus i skogen, strax utanför Enköping, huserar en av Sveriges svenska mästare inom hästsporten. Okänd för de flesta. Hon heter Anita Eckebring, och trots att hon hittills tagit hem 13 SM-titlar och sex guld på NM i brukskörning är hon en riktig doldis i hästvärlden.

E

Text: Anna Sellberg, frilansjournalist

n gång i tiden var Anita hoppryttare. Det hann bli över 300 starter upp till lätt A och mängder med rosetter och placeringar. Men ändå är det i den lilla och relativt okända grenen brukskörning som hon sedan många år tillhör inte bara den svenska, utan också den nordiska, eliten. Men nu tar vi det från början! Det var i slutet av 1970-talet. Anitas familj hade flyttat ut på landet, och efter att familjens döttrar i flera år ägnat all sin tid åt att pyssla om gårdens kalvar, samlade de ihop egna pengar och köpte två ponnyer i stället. En shetlandsponny, och så Bamse – fjord-russkorsningen som så småningom skulle bli Anitas första tävlingshäst i brukskörning. Flera hästar passerade, och så småningom skaffade Anita också lite större hästar, bland andra nordsvenska bruksstoet Tösen, som hon tävlade med i hoppning. Men så i början av 1990-talet dök den nya tävlingsgrenen brukskörning upp. Och Anita tyckte det lät som något för henne. Kvalade direkt – Egentligen halkade jag in på ett bananskal, berättar hon. Jag läste om brukskörning i föreningen nordsvenska hästens klubbtidning. När jag fick hem Bamse efter att han varit utlånad en tid ville jag göra något vettigt med honom. Så jag ringde och hörde mig för. ”Kan din häst backa? I så fall kan du vara med!” var svaret jag fick. Och det kunde han, så …

Ja, saken var klar – efter att ha putsat lite på själva finliret ställde Anita och Bamse upp i sin första tävling. Det gick bra – ekipaget kvalade till SM och där fick de en bronsmedalj med sig hem. Och Anita var fast – det här var sporten för henne! I brukskörning tävlar man både med stor häst och ponny, men i olika klasser. Under många år har Anita och hennes Team Brukskörningskusk dominerat tävlingsbanorna, med bland andra Bamse, gotlandsrusset Lojsta´s Pawik och nordsvenske Zesam. – Det som är bra med brukskörning är att det inte kräver några stora kostnader. Du behöver egentligen bara en bra och välsittande sele. Det handlar om att visa att din häst är användbar, och i de lite svårare hindren kommer lydnaden och samspelet fram, säger Anita. Trygga hästar viktigt Just att hästen är trygg och säker att köra och hantera går som en röd tråd genom hela utbildningen av hästen, anser Anita. Själv börjar hon tidigt med unghästarna som får komma ut och se sig omkring, åka transport och träna olika saker varvat med viloperioder. – Utbildningen av den unga hästen ska ge så trygga säkra hästar som möjligt, säger Anita. Vi brukar dock inte ha så bråttom att ”köra in”. Det finns ju mycket man kan pyssla med innan själva inkörningen. – Ju tidigare man börjar, desto bättre är det. Hästen ska kunna vara själv både i hagen och inne, kunna stå uppbunden och så vidare. Vi kör nästan alltid korta pass

”hästar är inga maskiner som man bara startar upp. De behöver variation och få använda alla sina muskelgrupper” med den unga individen, där vi börjar och slutar lätt. Hästen ska alltid tycka det är roligt! säger Anita med eftertryck. Målet är en mjuk och smidig, harmonisk och uppmärksam häst som arbetar i form. – Jag tror att det skapar hästar som blir hållbarare i längden, säger Anita, som hellre arbetar med sina hästar lite och ofta, än långa pass mer sällan. – Sen behöver man ”tänja” lite på gränsen också ibland förstås, säger hon och fortsätter: – Men hästar är inga maskiner som man bara startar upp. De behöver variation och få använda alla sina muskelgrupper. För hästarna innebär det varierat arbete – även om körningen prioriteras blir det både dressyr, tömkörning, uteritter, löshoppning och en mängd andra aktiviteter. – Kanske jag har ett lite annorlunda tänk där, konstaterar Anita. Före och efter … Under många år var Anita dominerande på tävlingsbanorna med bland andra Lojsta´s Pawik och nordsvenske Zesam. Och hon tävlar fortfarande – senast förra året blev det ett SM-guld med Pawik och biljett till NM där ekipaget tog en 5:e plats.

Anita Eckebr ing

Bor: Enköping Familj: Två barn Hästar just nu: Nordsven skar och russ Ålder: Lagom! Men trots framgångarna finns det också smolk i glädjebägaren. För fyra år sedan hände nämligen något som har gjort att livet delvis har fått ta en helt annan riktning för Anita. En svår arbetsskada i vänster hand, med smärta dygnet runt, har gjort att hästeriet numera går på lågvarv. Anita har visserligen stor hjälp framför allt av sin familj, men det är ändå mycket som har förändrats. – Livet kan verkligen delas in i före och efter skadan. Innan den hände var vi iväg jättemycket på olika saker, och jag red eller körde alltid flera hästar varje dag. Nu måste jag hela tiden tänka mig för eftersom smärtan tär så på orken, säger Anita. Anita tävlar visserligen fortfarande, och har tagit flera medaljer också efter olyckan. Men, säger hon själv, hon kör på gamla meriter. Mängdträningen har fått stå tillbaka de senaste åren, och medaljerna har hon och hästarna plockat hem framför allt tack vare sin stora erfarenhet och rutin. Hästarna ger glädje Hur det blir i framtiden är svårt att säga. Handskadan är kronisk, och Anita har insett att hon måste lära sig att leva med värken och alla problem den medför. Men trots det tänker hon inte sluta helt med hästarna. – De ger så oerhört mycket energi och positivt, så man orkar fortsätta kämpa, säger hon. För trots allt är hästar ändå det som ger livet mening, säger Anita. Och hon avslutar med Team Brukskörningskusk eget motto: – Vi lever med hästen och själen i centrum!

Boka foder för det kommande året Vi har foder av högsta kvalité till alla hästar Frakt ingår alltid Håtuna hästfoder 0706-683885 www.hatunahastfoder.se

Hästliv

I UPPLAND


RyttarPROFILEN

11

Brukskörning, bruksridning

Anita Eckebring och Primus Pia på dressyrträning.

Brukskörning och bruksridning är två tävlingsgrenar som Jordbrukareungdomens förbund, JUF, står för. Båda grenarna går till så att man ska köra eller rida en bana med en mängd olika hinder. Alla hinder är sådant som man kan stöta på när man kör eller rider sin häst. Det kan gälla att manövrera i ett trångt utrymme, backvända med vagnen, rida så rakt som möjligt eller göra halt i en nerförsbacke och stå stilla ett visst antal sekunder. Tävlingarna handlar inte om snabbhet eller att ha en massa kondition, utan om precision och noggrannhet. Det innebär också att även om man inte har så bra träningsmöjligheter hemma, kan man ändå ställa upp och tävla. De flesta hindren går lätt att bygga hemma på gårdsplanen, i en hage eller på en ridbana. En annan fördel är att du inte behöver ta med dig din egen vagn till tävlingsplatsen när du ska tävla. Det finns en vagn för ponny och en för stor häst, och alla kör med samma. I båda grenarna bedöms inte bara hur ekipaget tar sig an hindren utan också hur det ser ut. Hästen ska vara ren och fin, hovarna välskötta, utrustningen ska sitta bra på hästen och vara väl putsad. Du behöver inte heller ha en speciell hästras för att få vara med. I brukskörning och -ridning kan du tävla med allt från shetlandsponny till halvblod och ardenner. Vill du veta mer om brukskörning eller -ridning hittar du information på följande sidor. Det är JUF som arrangerar, men flera andra lokalföreningar, som Föreningen Nordsvenska Hästen, ordnar också kurser i brukskörning och -ridning.

Jordbrukareungdomens förbund, JUF, www.juf.se Föreningen Nordsvenska Hästen: www.nordsvensken.org

Tre korta med Anita … När började du rida? Jag var 7-8 år och eftersom vi hade kalvar på gården, så red vi in och pysslade jättemycket med dem. Vilken är din bästa häst? Oj, svårt att säga, det är ju flera. Guldhästar är de allihop, och de betyder olika mycket på olika sätt. Men en som har betytt mycket är Frostlugg, för han hade en sådan otrolig livsgnista. Och så Lojstas Pawik, förstås!

Gabriellas djurhälsa

Akupunktur • Laser • Homeopati

www.gabriellasdjurhälsa.se

Gabriella Seger 070-301 83 82 gseger@telia.com

EDEL PiQ Ponny - Island - Quarter

Hästliv

www.edelhippos.se

Sommar eller vinter? Sommar. Efter min handskada tål jag inte kyla längre. Även om den inte är bättre om sommaren blir ju allt lite enklare med värme.

I UPPLAND


12

HÄSTKRAFT i Uppland

Sommartid är långrittstid Tips och råd inför sommarens långturer Sommaren är här och vad kan vara härligare än att tillbringa den på hästryggen? Kortare långritter, på två-tre timmar, kan genomföras spontant när andan faller på. Längre turer kräver planering och många förberedelser, ibland flera månader i förväg. Ju bättre förberedd du är desto mer kan du och hästen njuta av ritten.

M

Text och foto: Magdalena Duczko

onika Engvall, på gården Björnlanda utanför Fjärdhundra, har lång erfarenhet av att rida långritt. Varje år, sedan flera år tillbaka, är en vecka bokad för långritt med ett gäng vänner. De kan rida en längre sträcka, eller utgå från en bas och gör dagsturer. Det längsta de har ridit var från Kilafors till Fjärdhundra. Tjugofem mil på åtta dagar med en vilodag mitt i. De har ridit såväl på ridleder som på eget planerade turer. Deras första ritt slutade med trötta hästar och hämtning med hästtransport. Sedan dess planeras ritterna noggrant. Man åker ut och kontrollerar hur underlag och framkomlighet ser ut. Hagplats ordnas till hästarna och tak över huvudet till ryttarna, allt från Bed & Breakfast till höskullar. Monika råder att man tar kontakt med markägarna längs med den sträcka man tänker rida för att be om tillåtelse att rida på deras mark. – Det är inte någon som har sagt nej. Oftast får man ”tack för att ni frågar”, säger hon. Berätta gärna hur många ni är och vilken dag ni planerar att passera. Träna inför långritten Att bygga upp hästens kondition inför en långritt tar tid. – Vi brukar vara ute i timmar, berättar Monika. Det blir mycket skritt i skog och mark, men tempo också självklart. Det här med att kliva över stock och sten och skritta mycket det bygger jättebra med muskler och kondition. Långritter handlar till största delen om skritt, men även trav där man kommer in i en lunk som hästarna kan hålla i flera kilometer. Självklart vill man också att hästen ska orka med en galopp när den där oemotståndliga sträckan dyker upp. Det är viktigt att träna på olika sorters underlag, så att hästens rörelseapparat hinner anpassa sig. Tänk på att du som ryttare behöver vara någorlunda i form. Att sitta hela dagen i sadeln är jobbigt och som omväxling kommer du vilja hoppa av och gå bredvid din häst. Det kan även bli nödvändigt om underlaget är för dåligt. Ha bekväma skor på fötterna. Mat och vatten För att orka med dagsetapper på 1–4 mil krävs att både häst och ryttare får i sig tillräckligt med mat och vätska. En ordentlig vattenflaska till ryttaren och koll på var matställen finns, alternativt ha med matsäck eller ordna med någon som möter upp med mat längst med vägen. Att låta hästen beta och repa grenar i farten möjlig-

Hästliv

I UPPLAND

gör för den att få i sig en hel del av vad den behöver under dagen. Monikas hästar är kallblodstravare som inte behöver extra foder under långritterna. De får sin vanliga ranson kraftfoder morgon och kväll och klarar sig i övrigt på det gräs de får i sig under ridning och i hagen på natten. Lär dig vad din häst behöver för att vara pigg och glad. Var uppmärksam på signaler om att hästarna är törstiga och håll koll på när hästen drack senast och om det är dags att erbjuda vatten. Hästarna kan dricka ur vattendrag och ansamlingar om vattnet ser fräscht ut och inte luktar dåligt. Var beredd på att du kan behöva be om vatten i hus längst med vägen. Räkna med att ta en längre paus mitt på dagen. Hästarna lär sig snabbt att under pausen betar man först en stund och sen är det vila. När hästarna börjar beta igen är det lämpligt att fortsätta. Utrustning Bra utrustning är A och O, både vad gäller din egen klädsel och den hästen har på sig. En bekväm sadel utgör den centrala punkten. Väl utprovad för din häst och dig. Om det sedan blir en western-, bomlös eller en vanlig allroundsadel spelar mindre roll. Tänk på att det är bra om det finns ringar på sadeln som packväskor och annan utrustning kan fästas i. Monika och hennes vänner rider alla sina hästar på bettlösa träns. Främst för att det fungerar bra för dem, men en fördel är att det underlättar när hästarna äter och dricker under turen. Angående packväskor tipsar Monika om att små är att föredra. Har man stora väskor är det lätt att packa med sig onödiga saker som bara blir tungt för hästen att bära på. Hovboots är nödvändigt om din häst är barfota, men även bra om man skulle få en tappsko på en skodd häst. Prova ut allt noggrant innan du ger dig iväg så att du vet vad och hur saker fungerar. Mycket kan hända på en långritt. En grundläggande första hjälpen-kurs, tappskokompetens och att känna sin häst göra att det känns tryggare att ge sig iväg. Förutom att en hägrande långritt ger mer motivation till att ge sig ut och rida, även när vädret är lite tråkigt, kommer du komma riktigt nära din häst. Monika beskriver hur det kändes under en ritt: – Vi hade haft så himla fina riddagar, så fantastiska ridvägar och härliga hästar och goa vänner. Vi travade där och allt bara flöt. Det var nästan så vi började gråta allihop för det var så starkt. Vi var helt fokuserade på här och nu och det var så mysigt.

Monika Eng vall

Ålder: 39 år

Bor: På egna gård en Björnlanda utanför Fjärdhund ra, med man och två söner. Hästar: Fem kallblod stravare och en shettis. På gård en finns även alpackor, kaniner och katter. Drömmer om: Att kunna jobba mer hemma på gården . Målet är att hästarna ska försörja sig själva.


HÄSTKRAFT i Uppland

13

Monikas

topp 5 tips

1.

Förbered hästen noga. Den ska va ra tränad för att klar a sträckan du tänk t rida. Är ni en grupp blir det roligare om al la ligger på ungefär sa mma nivå.

2.

Ha bra utrustning ligt. Det är inte läge . Testa den ordentatt ha med något nytt och oprövat på själ va långritten. Kolla upp var du ska rida i förväg, överraskningar dy ker upp ändå. Lär känna din hä st och dess begrän ningar. Är den tillrä sckligt trafiksäker til l exempel?

3.

4.

5. Kom ihåg att slappna av

och njuta!

Bra att ha med:

• karbinhakar • silvertejp • hopfällbar vattenhink • repgrimma med långt grimskaft • hovboots och hovkrats • karta • mobiltelefon med GPS • Första hjälpen-kit

Vårbruk med Ardenner Den 1 Juni ordnade Upplands Ardennerklubb vårbrukardag i Hagby-Vallby. Jennie och Agne Pettersson som äger gården, och har två egna Ardenner, hade en åker sparad för detta ändamål. Vi samlades strax före 10 och selade på våra hästar. Kjell Sjöström, som kommer från Tierp, körde med sitt par, vallackerna Rolle -99 och Truls -06, framför harven. Jag, Cecilia Birgersson, från Tierp harvade med mitt sto Peggy -04. När en del av åkern var färdig harvad så sattes Jennie och Agnes vallack, Arrak -06, och Peggy för varsin såmaskin. Arrak som är uppfödd i Valö hos Rolf Arvidssson har gått för såmaskin tidigare och kördes av sin uppfödare. För Peggy och mig var det däremot premiär, jag kan meddela att det inte är så lätt att köra rakt, men på slutet så kändes det som om vi fick till det ganska bra. Medan vi harvade och sådde så ordnade Eva och Gunilla från klubben med fika så alla glada besökare kunde äta korv och dricka kaffe eller saft och nybakad rulltårta.

Så var hela åkern harvad och Kjell tog ifrån sitt par och satte Rolle framför välten medan vi sådde det sista. På en förmiddag så har vi med hjälp av våra fantastiska hästar/arbetskamrater harvat, sått och vältat ungefär 1/3 hektar, vi kan ju inte konkurrera med dagens effektiva maskiner men jag tvivlar på att det är någon som vill stå en längre tid och beundra en traktor för dess skicklighet och vackra motorhuv. Det var däremot ca 70 besökare som i timmar tittade och njöt, av att se hästar som jobbar och kuskarnas samspel med sina hästar. Jag som kusk njöt av varje minut under denna dag, solen sken och fåglarna kvittrade. Dessutom så fick jag chansen att prata och berätta om Ardennern som jag anser är min allra bästa arbetskamrat! Vill du stödja Upplands Ardennerklubb och vår verksamhet kan du bli medlem, mer information hittar du på www. upplands-ardennerklubb.se Välkommen! Cecilia Birgersson

Foto: Elke Hartmann

Hästliv

I UPPLAND


14

HÄSTKRAFT i Uppland

Sofias

Oss håller inga bojor, oss binder inga band

spalt ...

Examen på Strömsholm

På långritt i 1920-talets Europa med Linde Klinckowström-von Rosen Av Jan Mårtensson tillsammans med Susanne Giraud. Bonnier Fakta

S

Recension: Magdalena Duczko

usanne Giraud önskade att fler skulle lära känna hennes fantastiska mormor, Linde Klinckowström-von Rosen. När hon av en slump träffade Jan Mårtensson blev det verklighet i form av en bok. Ett porträtt tecknas av den historiska personen Linde, med störst fokus på perioden då hon genomförde sina långritter genom mellankrigstidens Europa. Mårtensson sätter henne i ett sammanhang genom att beskriva tidsandan, aktuella händelser och kopplingar till andra kända personer av den tiden. Ibland blir det väl många namn och stundtals försvinner Linde till förmån för beskrivningar av andra personer. Det är inget djupgående personporträtt, men läsaren får ändå en skymt av denna fascinerande kvinna, hennes äventyrslusta, hennes frihetslängtan och inte minst det starka bandet till den högt älskade hästen Castor. Flera gånger i texten märks hur mäkta imponerad Mårtensson är av Linde. Även om Linde inte hyser så höga tankar om sig själv.

”Jag var den jag var, en landsvägsstrykerska till häst.” Boken är lättläst och vacker, rik på fotografier och illustrationer ritade av

Linde själv. Såväl hästfrälsta som övriga kommer att finna boken intressant. Mötet med Linde lämnar få oberörda.

Vill du annonsera här? e-posta annons@hästliviuppland.se Nästa nummer av Hästliv i Uppland kommer ut den 23 augusti. Se ugivningsplan på sidan 3 eller på www..hastliviuppland.se

slapvagnsverkstan.se Är du intresserad av att köpa katt?

Hitta Katten är verksamma i Bålsta, Enköping, Heby och Sala. Katthemmet finns i Enköping. Välkommen att besöka oss!

Tel. 0171-44 19 60 www.hittakatten.com

Hjälp oss hjälpa katterna!

Hästliv

I UPPLAND

Vi utför snabbt och noggrant

• service • reparationer • besiktningar på din hästtrailer Kumla, sydöstra Uppsala www.slapvagnsverkstan.se 018-13 53 15

Nu är tiden på Strömsholm slut och jag har verkligen haft kul och lärt mig massor under min utbildning. Vi har hunnit med allt ifrån att hoppa terräng, banhoppning till att ha haft många lärorika dressyrtimmar i manegen. Vi har haft egna teori-, dressyr och hopplektioner och fått mycket inspiration till vad och hur man ska göra för att nå bästa resultat för både ryttare och häst. Examensprovet hade vi en vecka innan vi skulle sluta på skolan. Provet höll på i en hel dag med massor av olika delar för att testa vår kunskap. Vi hade en egen ridlektion för gymnasieelever från skolan. Vi fick hålla en kort teorilektion, ha ett ridprov i både dressyr och hoppning och dessutom svara på muntliga frågor. Självklart var alla nervösa, men vi peppade varandra och det gick bra och alla fick godkända resultat. Jag har lärt mig jättemycket på dessa 20 veckor på Strömsholm, inom alla ämnen. Det är ju inte bara min roll som ridlärare som har förbättras, jag har fått en bredare grund att stå på och verkligen fått en bra ridutbildning för min egen del. Jag som inte hopptränat så mycket tidigare eftersom jag har haft ett brinnande intresse för dressyr, har fått mer förståelse för hoppningen och framför allt för terränghoppning. Det är vikigt med allsidig träning för både människa och häst. Jag kommer definitivt fortsätta att hoppträna när jag kommer hem. Om du funderar på att söka till SRL1 kan jag absolut rekommendera att söka till utbildningen som finns på Strömsholm. Jag har verkligen haft en superkul termin och längtar redan efter nästa kurs som blir SRL2 till hösten. Med fantastiska lärare, miljö och träningsmöjligheter har man alla förutsättningar att bli en bra ridlärare. Om man bara vill tillräckligt mycket så kan man klara det mesta. Jag är jätteglad för att folk runt omkring mig pushade mig att söka in och framför allt för att jag tog tag i det och verkligen sökte. Jag kan säga att jag tycker det var så värt allt och om jag fick göra om det skulle jag absolut inte tveka! Sofia

Sommar på Heby Ryttarförening! Boka ridläger hos oss med start vecka 24

www.hebyrf.se Vi erbjuder läger för knatte, junior, senior, och träningsläger med Marlene Smith. Vi har även lediga platser i våra ridskolegrupper! Kontakta oss på hebyrf1@live.se Vi ser fram emot att få lära känna dig!

Sofia Andersson

20 år i juli

Bor: Lagga, Knivsta Komm un Häst: Nixa, foderhäst sed an november 2012 Halvblodsto -04, hoppsta m e Nonstop R, ue Maraton Disciplin: Helst dressyr men hoppar ibland Utbildning: Svensk Rid lärarutbildning (SRL) nivå 1, 20 veckor. Sta rt januari 2013 Var: Ridskolan Strömsho lm


15

Sandra Stigenskog

Sandras

Sommartips

Vår, sommar och sensommar. Enligt mig den bästa tiden att vara hästägare på. Långa uteritter på kvällskvisten, gräsätna glada hästar, och möjlighet att träna utan att frysa. Smaken är som baken, men för mig är sommaren som en explosion och min kärlek till hästar blir så tydlig och klar. Därför tänkte jag passa på att explodera lite här också, i färg! Vår- och sommar-kollektionerna har riktigt härliga färger med, så våga ta ut svängarna lite nu, och njut av den svenska sommaren!

Snygg Pikétröja från Kingsland, perfekt för träningställfällen.

Även då man hoppas på sol hela sommaren ut, kan man inte undgå regnet. Därför kan detta regnställ från Kingsland komma bra till hands.

Enkel och lätt funktionsjacka från Kingsland

Finns i flera färger från Pikeur Next Generation Pikeur Next Generation har snygga tryck och härliga färger på deras nya Pikétröjor

Här två tröjor som funkar lika bra på kontoret med skjorta under eller på träning och tävlingsplatsen. Piffiga färger bjuder Kingsland på i årets vår/ sommar kollektion

Snygga färger på Kingslands nya ridbyxor, med funktionstyg. Supersnygga hästtillbehör från Eskadron Next Generationkollektion 2013 Matcha färger och tillbehör och få en komplett sommarlook.

Massa roliga shabrak frånHV POLO finns ute.

Skor från Kingsland som passar lika bra i stallet som på stan.

Hästliv

I UPPLAND


16 Steg för steg Smutsvek - Tvättning Huvudvek - Återfuktning Kalkning - Huden sväller och håret avlägsnas med hjälp av t ex Natriumsulfid. Skavning - Skaver bort hinnor och köttrester samtidigt görs en renskärning och partimärkning av hudarna. Överhud - Narvsida Underhud - Spaltsida Avkalkning - Kalkrester avlägsnas Pyrning - Rengöring av huden Pickling - Sänkning av PG-värdet Förgarvning - Konservering av huden Pressning - Tar ur vattnet och slätar ut huden Falsning - Finjustering av färdigmått Blekning - Tar bort järnfläckar och bleker huden

Hudarna kommer till Tärnsjö saltade eller frysta. Priserna avgörs av marknaden, precis som på börsen.

Neutralisering - Höjer PH-värdet för att få fetterna att tränga in Eftergarvning - Fyller lösa partier i huden Licker - Återställer fettet i huden Fixering - Sänker PH-värdet för att binda fetterna Utsättning - Hudarna töjs och slätas ut från rynkor och veck, samtidigt pressas vattnet ut ur lädret Torkning - Lädret hängs eller spikas upp, torkas till hälften Riktning - Lädret slätas ut före sluttorkning Sluttorkning - Torka till ca 15-18% fuktighet Dynavacen - Lädret sträcks ut med hjälp av en vackumpress, den återställer ytan för att minska töjbarheten i färdig produkt Renskärning - Renskär hudar och sorterar i olika kvalitéer Finish - För att förbättra lädrets utseende och för att skydda lädret under användningen Mätning - Mätning av hudarnas yta Text hämtad från Tärnsjö Garveri

Från hud till seldon – hantverk med anor

Grimmor, selar och huvudlag gjorda av läder har genomgått en respektingivande process. Det börjar med garvning, en gammal konserveringsmetod. Idag finns bara tre garverier kvar i Sverige, ett ligger i Tärnsjö i Heby kommun. Text och foto: Karin Andersson

G

arveriet i Tärnsjö är 155 år gammalt. Anders Engman är säljchef och har varit anställd här i snart 50 år. Han tar emot oss och guidar oss genom den uråldriga traditionen. – Jag började jobba extra på somrarna och efter militären blev jag erbjuden att jobba heltid här. På den vägen är det, berättar Anders.

Ett svårt hantverk Garveriet inger respekt, här lever tradition och kunskap kvar. Att lära sig hantverket är svårt, det finns ingen utbildning. Vill man lära sig yrket får man göra det på plats, av hantverkare som kan. Här jobbar omkring 50 anställda. Bara män syns i garveriet, men kvinnorna dyker upp i syateljén senare under vår visningsrunda. Tärnsjö garveri etablerades redan 1857. Sadelmakaren och garvaren Fredrik Åström kom till Tärnsjö och handlade upp hudar från traktens bönder. Han gjorde selar av hudarna och sålde den färdiga produkten tillbaka till bönderna. Fram till år 1900 arbetade Fredrik Åström tillsammans med en enda anställd på garveriet. Från då till nu Den 15 februari 1917 brann garveriet ner till grunden. Företaget ägdes nu av Fredriks

Hästliv

I UPPLAND

son Julius. Han tänkte först inte bygga upp fabriken igen, men ändrade sig. I april var det nya bygget påbörjat, betydligt större än det förra, och redan i juli var driften i full gång igen. Nu hade garveriet betydligt fler anställda, nästan 30. Under garveriets glansdagar under 1940-1950-talen arbetade nästan 180 man här. – Med häst och vagn körde man det färdigbehandlade lädret till järnvägen, där det fraktades vidare till kunder och uppköpare i hela Europa, berättar Anders Engman. Det hände väl att kusken inte alltid var nykter, men hästen hittade vägen så det gick bra ändå. Ytterligare en kris på garveriet inträffade 1988. Den intilliggande sågen brann ner. Där förvarades för garveriets räkning stora läderlager, maskiner och truckar. Värdet var fullförsäkrat den här gången. Men nu gick försäkringsbolaget i konkurs innan hela skadan var reglerad, vilket orsakade stor ekonomisk förlust för garveriet. Idag ägs företaget av Torbjörn Lundin och Axel Bodéns Handels AB, med gedigen bakgrund inom garveriindustrin. Produktionen idag Tärnsjö garveri ligger vackert nära en liten sjö. Ett strategiskt läge, eftersom ett garveri behöver mycket vatten. Här tillverkas 900 000 kvadratfot (1 ft2 = 929 cm2) läder årligen och för egen produktion används ungefär 280 000 ft2 av dessa. Garveriet


INSPIRATION

17

I ateljén tar selen och grimmor form.

har många prestigekunder. Gant, Hästens sängar och Kavat barnsko är några utanför hästbranschen. Inom hästbranchen finns kunder som Anders Eriksson, Finn-Tack, Wahlsten och Saarinen, för att nämna några. Dessutom säljer Tärnsjö garveri själva bland annat kapsoner, tömmar, arbetsselar och sidepull. Tärnsjö garveri jobbar idag bara med miljövänliga produkter. Kromgarvningen upphörde 1988, då hela produktionen övergick till att vara vegetabilisk med barkextrakt som enda garvämne. Receptet är hemligt. – Ytterligare ett steg mot en mer hållbar utveckling och miljövänligare produktion. Detta har skapat stor efterfrågan på vårt läder, säger Anders Engman.

vakuumpress för att minska töjbarheten. Slutligen renskär man lädret och förbättrar utseendet med en glansig spray. Hudarna är klara för leverans till kund och sys till seldon, grimmor och andra läderprodukter.

Tre veckors bearbetning Processen är lång och omsorgsfull. Det tar cirka tre veckor tills det färdiga lädret är klart för leverans. Först tvättar man hudarna och tar bort hår. Nästa steg kallas skavning, man avlägsnar hinnor och köttrester. Samtidigt skär man rent kanter och partimärker hudarna. Spaltning kommer därefter. då delar man huden i två skikt. Den blir nästan genomskinlig och är hal att ta i. Speciella handskar med påsydda fisknät gör att man kan greppa hudarna. Varje hud mäts så att den är lika tjock överallt. Tremillimetershudar går ofta till möbler och tunnare går till jackor och kläder. – Det går att få ända ner till 0,4 millimeters tjocklek, berättar Anders. Ytterligare förberedelser sker före själva garvningen. Hudarna avkalkas och rengörs. De pressas och slätas ut. Falsningen skär bort allt överflödigt. Garvning Själva garvningen sker i en lag av vatten och bark som har kokat under en längre tid. Detta sker för att frigöra garvämnen som stabiliserar proteinkedjor i hudarna och på så sätt sker en konservering. Därefter torkas lädren. En del varmlufttorkas, medan andra spänns upp på ramar för att bli helt släta. Sedan sträcks de ut i en

Speciella handskar med fisknät gör att men kan greppa huden utan att skada den.

Hästliv

I UPPLAND


18

Det naturliga APOTEKET

Älgört

Har du någon gång ridit i skogen så här i början av juli? När du närmar dig fuktigare marker så har du kanske märkt att hästen plötsligt känner en doft och spänner näsborrarna. Nu är torken full av årets första skörd av älgört. Den är som finast nu strax innan blommning Älgörten innehåller salicylsyra som dämpar smärta. Hästar som har ont söker älgört. Älgörten har en alldeles speciell doft som jag kan känna på 20 meters håll. Då kan nog hästarna känna den på flera hundra meters håll. Ett av naturen under. En växt som sänder ut signalen: – Om ni har ont och behöver mig så finns jag här. Naturens aspirin. Innehåller salicylsyra. Smärtstillande, sammandragande. Kan användas vid magsår.

Jag kommer att flitigt använda älgörten under sommaren. Stela och ömma hästar slipper smärtan, slappnar av, belastar och läker bättre.

Ha alltid en påse älgört tillgänglig. Om din häst är sur, grinig och ruskar på huvudet så kan den ha huvudvärk. Ge hästen en nypa älgört så blir ni vänner för livet. Sven Lindblom Hämtat från Facebook www.alyose.se

Älgörtsaft 50 välsköljda blomklasar 2 skivade citroner 1 kanelstång 60 g citronsyra 2 kg socker 2 l vatten

Koka upp vatten, socker och citronsyran. Häll lagen över blomklasarna, kanelen och citronerna. Låt stå svalt i fyta dygn. Sila och tappa upp på flaskor.

Läderskötsel Hur gör vi för att på bästa sätt hålla vår utrustning av läder i skick? Sadel, sele, huvudlag, skydd, men även ridstövlar. Och vad gör vi om lädret har möglat? Anna Pettersson, utbildad sadelmakare och ägare av Hånsta Sadelmakeri, ger oss råd om läderskötsel. Text Helena Renmark

Hur ska läder skötas? – Läder ska rengöras med lädertvål och lite vatten. Därefter smörjas in med ett tunt lager av läderfett. Efter ridning/körning ute i lera och regn och lädret blivit genomblött ska allt läder tvättas grundligt med lädertvål. Se till att få bort all lera med lädertvål och vatten, lera torkar ut läder. Även vatten torkar ut läder och ska därför användas sparsamt. Det finns inget behov av att lädertvålen löddrar. Lödder är ett tecken på att för mycket vatten använts. Torka sedan av lädret och vänta tills lädret är halvtorrt innan allt läder smörjs in med läderfett. Om lädret är riktigt torrt kan olja användas. Olja ska användas aktsamt eftersom olja kan tränga in i sömmarna och förstöra dem. Olja gör även läder mindre hållbart eftersom oljan luckrar upp fibrerna i lädret och gör det poröst. Varför möglar läder? – Det som möglar är smutsen och fettet ovanpå lädret och inte själva lädret. Hur tar man hand om mögligt läder? – Mögligt läder bör behandlas som smutsigt läder, där allt mögel gnuggas bort med lädertvål. Därefter bör lädret hängas torrare än tidigare, dock inte inomhus där det är för torrt vilket kan göra att lädret spricker. Avsluta med att smörja lädret med

Hästliv

I UPPLAND

läderfett. För att få bukt med mögligt läder är allt som behövs lädertvål och läderfett. Gamla huskurer för mögligt läder? Som till exempel ättika och äppelcidervinäger. – Löser säkert upp smutsen och fettet men är inget att rekommendera. Allt som behövs för att sköta läder är lädertvål och läderfett.

Anna Petterssons rekommendationer • Endast lädertvål och vatten för rengöring. Sparsamt med vatten. • Lädertvål och läderfett som är av fastare sort. • Att bara använda ett tunt lager fett för en blankare yta.


HästHÄLSA i Uppland

19

Sommareksem Nu är det högsäsong för klådan. Men vad är det som förorsakar denna plåga i framför allt mankam och svansrot? Troligtvis är det svidknottens fel och det finns det gott om här i Uppland. Det är närmare bestämt saliven från bitande insekter, framför allt från svidknotten, som förorsakar en överkänslighetsrektion hos en del hästar och ponnyer. Till slut utvecklas en allergi och ett sommareksem. Text och foto: MariAnne Widner

Svidknott Culicoides tillhör myggsläktet. Den ska inte förväxlas med vanlig knott. Svidknotten är små, cirka två mm och kan lätt ta sig igenom vanliga myggnät. Efter en regnig kväll kan de uppträda i mycket stora antal och terrorisera både människor och djur. De kryper gärna in i hårbotten, i man och svans och i öronen för att suga blod. Hästen utvecklar antikroppar som reagerar mot ämnen i knottens saliv (antigen). När en reaktion uppstår mellan antigenen och antikroppen frisätts bland annat histamin som förorsakar svullnad och klåda i huden. Hos en del individer utvecklas så småningom ett eksem. Vilka drabbas av sommareksem? Precis som för människor varierar det från individ till individ vilka som drabbas av knott- och myggbett. När det gäller hästar och ponnyer har det dessutom visat sig att vissa raser är värre drabbade än andra av sommareksem. Hela 30 % av de importerade islandshästarna och 8 % av de svenskfödda islandshästarna utvecklar överkänslighet. På Island är sjukdomen ytterst ovanlig vilket förmodligen beror på att de inte har svidknott. Hos ponnyer är Gotlandsruss en av de raser som utmärker sig mest HUR???. Varför en del hästar utvecklar kraftigare eksem än andra vet man inte. Variationen är stor, alltifrån en lättare klåda med en förhårdnad i mankammen eller i svansroten, till stora obehagliga vätskande och kliande eksem över hela kroppen med stor påverkan på allmäntillståndet.

redan är överkänsliga, är att hålla knotten borta så gott det går. Låt hästen stå inne vid skymning och gryning när knotten är som mest aktiva, använd heltäckande eksemtäcken och insektsspray för att förhindra att knotten kommer åt att bita. Undvik sanka och vindskyddade hagar. Vad man också tror är av betydelse för hur individen påverkas av insektsbetten är det allmänna hälsotillståndet. Källor: Webbsidan Hästsverige. www.hastsverige.se

Viktigt! Börja att täcka hästen/ponnyn i tid. Svidknotten är det tidigaste vårtecknet!

Forskning Det bedrivs en hel del forskning på området. Bland annat har en studie visat att sommareksem delvis beror på arv, delvis på miljö. Bland annat beror det på hur mycket knott och bitande insekter det finns i området. Det pågår forskning för att ta reda på om man kan identifiera gener som direkt eller indirekt påverkar de allergiska reaktionerna. Behandling Kortison kan användas för att dämpa inflammationen och lindra klådan. Kortison ger dock oönskade biverkningar och kan därför inte användas någon längre tid. Det har gjorts studier där man har provat att använda antihistaminer för att dämpa eller bota eksemen. Dessa preparat används med framgång hos oss människor vid en del allergiska reaktioner. Resultaten har dock inte visat på någon märkbar effekt. Förebygga Det bästa som vi enligt den samlade expertisen kan göra för de hästar och ponnyer som ligger i risksonen eller

antikropp = proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen antigen = kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos kroppens immunförsvar

Olika behandlingsformer kan användas för att stärka kroppens immunförsvar och på så sätt, i bästa fall, dämpa allergin. Husmorstips

Bakpulver utblandat med vatten funkar bra på vanliga myggbett. Det ger en svalkande och klåddämpande effekt. Det är dessutom rätt billigt. Håll eksemområdena rena med en mild och hudvänlig tvål, smörj med mjukgörande och bakteriedödande salvor/ krämer/fetter för att behålla fuktigheten i huden. Använd zinkpasta eller silonsalva till vätskande eksem.

Det finns ingen dokumenterad effekt av någon behandlingsform. Detta till trots har mången hästägare vittnat om att olika behandlingar kan hjälpa enstaka individer.

Alternativa åtgärder och behandlingsformer för att dämpa symptomen

•• •• ••

Akupunktur Laser Homeopati Örter Vitaminer och mineraler Byte av grovfoder och eventuellt kraftfoder

Hästliv

I UPPLAND


20

HästHÄLSA i Uppland

Korsförlamning

Herpesvirus som orsakar abort

orsförlamning går bland annat under namnet ”måndagssjukan”. Det klassiska är när de tunga arbetshästarna kom i arbeta på måndagen efter en helg av vila med bibehållen kraftfodergiva. Den egentliga orsaken är inte utforskad ännu men man anser att det delvis beror på predestinerade orsaker. Att en del hästar har större genetiska benägenheter att drabbas. Det är vanligare bland ston än hos valacker och hingstar och nervöst lagda hästar drabbas också oftare än lugna. Vid korsförlamning uppstår muskelskador, framförallt i bakbenen. Musklerna drabbas av att celler förstörs. Ämnen som läcker ut i blodet ifrån den förstörda cellen gör att det genom blodprov går att se hur stor skadan är. Läckaget är också anledningen till att urinen färgas röd.

Herpesvirus är mycket vanligt hos häst i hela världen. Det mest fruktade herpesviruset är HEV-1 som också förorsakar virusabort, oftast i den senar delen av dräktigheten och ofta utan att uppvisa något symtom alls. HEV-1 kan uppvisa symtom som hög feber, ibland låg, nedsatt aptit och trötthet, ibland också näsflöde och hosta. Vanligt förkylningssymtom alltså. De senaste åren har det rapporterats om 6–24 fall om året. Troligt är att det förekommer fler fall som inte fått rätt diagnos. Virusabort (EHV-1) är en anmälningspliktig sjukdom enligt Statens jordbruksverks föreskrifter. Anmälan görs av veterinär. Eller om det gäller trav- eller galopphästar i träning ska anmälan om mistanke göras till den lokala smittskyddsgruppen som ska finnas vid varje trav- och galoppbana.

K

Symptomen Symptomen varierar kraftigt från individ till individ och från gång till gång. Allt från lätt stelhet efter ett träningspass till ordentlig ovilja att röra sig. Om hästen visar symptom ska man omedelbart avbryta all träning eller rörelse då muskelskadan förvärras. Det är viktigt att hålla hästen varm med täcken. Ge bara grovfoder och vatten. Om det är ett lättare anfall räcker det i många falla att avvakta i annat fall behöver veterinär undersöka hästen och eventuellt ta ett blodprov för att undersöka hur stor skadan är. Undvik att transportera en häst som drabbats av korsförlamning. Hästen ska hållas i stillhet och inte utsättas för stress. Följder Lindriga fall av korsförlamning ger lindriga skador på muskulaturen som snabbt läker utan att ge framtida besvär. Vid kraftigare

Sy mptom

Stel gång • Ovil ja att röra sig • Svul hård bakbensm • Smälen, latur • ren irtabakbvid tryck mot mususku kulatuenen Svettningar • Öka d andningsfrekvens (normal • andning

• • •

sfrekvens i vila är 8-16 andetag per minut) Ökad puls (normal hjärtfrekvens i vila är 28-40 slag per minut) Rödfärgad urin Hästen blir liggande

anfall kan musklerna skadas så pass att det ger bestående rörelsestörningar. Förebygga Det är långt ifrån alla hästar som drabbas av korsförlamning. Man misstänker att det är en genetisk benägenhet som ligger bakom. Även om alla andra hästar tränas och utfodras på samma sätt i ett stall så drabbas ofta bara enskilda individer. För att förebygga korsförlamning är det viktigt att man ser över foderstaten för att undvika överutfodring och att tränigen genomförs regelbundet utan längre uppehåll. Det är också bra att se till att hästen får tillräckligt med vitamin E och selen som verkar både förebyggande och läkande men var försiktig då dessa tillskott är giftiga vid överdosering. Hästar i allmänhet mår bra av att vara ute i stora hagar. Hästar som lätt drabbas av korsförlamning har ännu större behov av att kunna röra sig fritt för att förebygga anfall.

Behandling Lindriga fall av regnskållor läker av sig själv på två till tre månader. Allmänhälsotillståndet kan påverka läkning och även tillkomst. Vanlig rekommendation för behandling är noggrann daglig rengöring med en milt

Hästliv

I UPPLAND

Stallgödselhantering Containeruthyrning 22 m³ eller 10 m³ Tömmning av befintlig platta Spridning av stallgödsel

Vi har godkänande från länsstyrelsen Ring oss och prata gödsel

Källa: Agria

Regnskållor

Regnskållor uppstår oftast under den varma årstiden särskilt under regniga år. Regnskållor är små vätskande krustor i huden, ibland smärtsamma, oftast där huden utsatts för fukt. huvud, rygg och länd. Fukt på huden luckrar upp ytlagret och mikroskador uppstår där bakterien Dermotophilus congolensis lätt får fäste. Bakterien kan smitta mellan häst och människa. Ibland är skållorna svåra att se, stryk med handen så känner man ojämnheterna. Det kan vara svårt att skilja på regnskållor och ringorm. Ringorm är en svampinfektion som är mycket smittsam också till människa. Ofta uppträder stora hårläsa fläckar. Misstänker man ringorm måste veterinär kontaktas.

SVA

Ove Sjöberg 070- 77 55 405 Pär Gustafsson 070- 29 58 169 Erika Sjöberg 070- 79 25 318

www.godselforadling.se Info@godselforadling.se Härkeberga Björnbo, 745 96 Enköping

desinfekterande lösning tills besvären upphör. Viktigt är att päls och hud hålls torr. Att sänka hudens pH-värde kan underlätta läkningen då bakterier frodas på sura underlag så pröva att tvätta med utspädd äppelcidervinäger (1/4) eller Lactacyd Regnskållor är smittsamt så tvätta händerna (handsprit) och använd inte samma borste och annan utrustning till alla hästar. Rengöring med desinfektionsmedel av hästens borstar, utrustning och där hästen vistas som boxen och trailern är av vikt. Håll hästen torr För att undvika regnskållor så är det viktigt att låta hästen torka upp mellan regnskurarna. Använd inte regntäcke utan att lufta under en längre tid. Det är bättre att hästen står utan täcke än att stänga in fukten under ett tätt skikt.

Vi har öppet hela sommaren Akuttider dagligen under våra öppettider. Gå in och gilla oss på Facebook Öppettider finns på hemsidan

Varmt välkomna!

www.morgongavaveterinarklinik.se 0224-64141 och 0702-676 886 Nya Uppsalavägen 5 (RV 72) i Morgongåva


HästPRAKTIKAN

21

Utställning eller sommarpremiering – vad är det för skillnad? För den oinvigde kan det vara svårt att förstå skillnaden mellan att visa sin häst på en så kallad sommarpremiering eller att visa den på en utställning. Mycket är detsamma, men en del saker skiljer sig väsentligt åt. Text: Liselotte Erixon

Både premieringsverksamheten och utställningarna har en lång tradition i Sverige.Under lång tid fanns så kallade Lantbruksmöten där hästarna visades och konkurrerade om segrarna. De senaste decennierna har utställningsverksamheten ökat explosionsartat. Det gäller framför allt för ponnyer, där det under sommarhalvåret är utställningar i stort sett varje helg. Den stora skillnaden traditionellt sett mellan en premiering och en utställning är att en premiering är en avelsvärdering, medan på en utställning görs enbart en bedömning av hur hästen ser ut och rör sig vid just det tillfället. Hästens avelsvärde bedöms genom att både exteriör och härstamning värderas och premieringsförrättaren tar på plats beslut om hästens avelsvärde. Gällande valacker pratar man inte om deras eget avelsvärde, däremot är det viktigt att visa valacker för att kunna värdera deras föräldrars förärvning. Ett tänkbart scenario som visar skillnaden mellan premiering och utställning kan vara att en outvecklad unghäst som ser lite enkel ut för dagen, men som domaren anser har rätt byggnad och utvecklingspotential, kan få en högre bedömning än vad den skulle få på en ren utställning där domaren ska se mer till dagsformen.

Annat som skiljer är att på en premiering är det bara hästar upp till tre år som rangeras och konkurrerar med varandra inom klasserna. Vid en utställning är det konkurrensbedömning och det brukar också utses olika titlar såsom bästa unghäst, bästa äldre sto osv, eller championat som används som benämning i vissa raser. Det brukar oftast avslutas med att domaren utser en Best In Show och en reserv Best In Show, eller vad man bestämt innan. Få premieringar har den typen av slutfinaler, men det kan finnas lokala varianter.

I korta och generella ordalag, kan man sammanfatta det med att vid en sommarpremiering ger domaren en mer sammanfattande bedömning av hästen gällande först och främst dess avelsvärde. En utställning är mer av en skönhetstävling där man lägger större vikt vid hästens dagsform och presentation.

Utställnig av New Forest-ponnyer under New Forest-SM i Vetlanda 2011. På grund av att utställningen pågick under ett meeting godkändes knoppning och flätning utav man och svans vilket normalt inte är tillåtet. Här Kanebys Fiona e. Belmondo u. Estrella.

Idag är det dock lite mer spretigt. En del raser håller kvar vid det gamla systemet och all avelsvärdering, inklusive avkommevärdering av ston, sker vid sommarpremieringen. Inom andra raser kan bedömningen från sommarpremieringen utgöra grund för avelsvärdering, men man godkänner också en bedömning från en utställning eller exempelvis ett treårstest som underlag.

Foto: Emy Berger

Välkommen till Säva Ridcenter en riktig ridskola

Hela familjen är välkommen till oss!

Dressyr

Företagskurser

Hoppning

Fälttävlan

Körkurser

Nybörjargrupper Drop-in-ridning för knattar

Läs mer om oss på www.savaridcenter.se och på

Hästliv

I UPPLAND


22

HästPRAKTIKAN

Att tömköra – inte helt enkelt men nyttigt

Ryttare rekommenderas ofta att alternera den ordinarie träningen med tömkörning. Men att tömköra är inte helt enkelt. Och vi är många som känner oss aningen hopplösa när vi trasslar in oss i tömmarna, när vi är osäkra på hur vi ska använda oss av träningsformen och när vi går vilse i djungeln av olika tömsättningar. För att lära oss mer om ämnet träffade Hästliv i Uppland den auktoriserade dressyrtränaren Lisa Ingelstam Thunblad. Text och foto: Anna Widner

Lisa Ingelstam Thunblad

Ålder: 48 Bosatt: Ekerö en” arYrke: Inom sitt företag ”Rätta Form änare, syrtr dres rad orise aukt betar Lisa som bilreut vida och er kurs ings körn töm r hålle ar. dar såväl unga som äldre häst bt för Om att tömköra: Lisa fastnade snab form ings trän v nati alter som ing körn töm m och har nu flera års erfarenhet bako tömmarna. Hemsida: www.rattaformen.se

VARFÖR SKA MAN TÖMKÖRA? Somliga ser tömkörning som en träningsform som främst används i rehabiliterande syfte. Men Lisa rekommenderar starkt att kontinuerligt tömköra sin häst. – Att tömköra är ett utmärkt sätt att låta hästen jobba med sin egen vikt och sin egen balans utan inverkan från ryttare. Och de allra flesta hästar visar också tydligt att de trivs med träningsformen. Allt som oftast är även den lite stressade hästen skönt avslappnad och harmonisk efter ett pass på töm. Lisa berättar också att hon gärna tar hästarna på töm när hon ska presentera dem för ett nytt moment. – För den yngre och mer obalanserade hästen är det ett skonsamt sätt att ge den en chans att ”känna” på ett nytt moment, utan att samtidigt behöva tänka på att balansera upp sin ryttare. Unghästarna känner också lätt igen det nya momentet från tömkörningen när man sedan sitter upp och rider. Lisa förtydligar att även när man tränar den äldre hästen kan det vara lämpligt

att låta den jobba utan ryttare. Som när man vill arbeta med moment som kräver ännu lite mer av hästen eller kanske precis tvärtom, när man bara vill jogga den med så minimal belastning som möjligt. Att tömköra kan också vara ett bra sätt att öka förståelsen för sin hästs rörelsemönster, så att man blir lyhörd och medveten om förändringar. Förändringar som ibland är oönskade och kan tyda på skada. Lisa förklarar: – Jag använder ofta tömkörningen för att ”felsöka” något. Många gånger har jag identifierat att det som jag trott varit en svaghet hos hästen snarare visat sig vara en svaghet hos ryttaren eftersom jag inte kunnat återskapa problemet från marken utan istället har hästen på egen hand löst uppgiften galant. När tömkörning som rehabiliteringsmetod kommer på tal ser Lista dröjande ut. – Självfallet är det bra att tömköra i rehabiliterande syfte. Men är man ovan att tömköra bör man överlåta det åt någon med erfarenhet. Saknar man rutin är det

Tömsättning

alternativ 1

Beskrivning av tömsättning

Innersidan: Tömmen går från handen genom bettet, utifrån och in, till gjorden. Yttersidan: Tömmen går från handen genom gjorden till betten och bakom/ runtom hästens rumpa.

När är det bra att använda den här tömsättningen? Den här är bra när man vill stretcha hästens överlinje, från öronen till svansen, och när man vill få hästarna smidiga och lösgjorda.

Hästliv

I UPPLAND

Kom ihåg! Yttertömmen ligger bakom hästens rumpa och an ytter bakben. Det kan därför vara bra att fästa yttertömmen i en av de lägre ringarna på tömkördningsgjorden så minskar risken att tömmen åker in och upp under svansen då vissa hästar upplever det som ombehagligt.


HästPRAKTIKAN svårt att få sin häst att gå i den form som rehabiliteringen kräver och då är det lätt att tömkörningen får omvänd effekt. SÄKERHETEN FRAMFÖR ALLT Lisa får frågan vad man ska tänka på om man vill börja tömköra. Då svarar hon utan minsta tvekan: – Det absolut viktigaste är såklart säkerheten. Inte för att jag vill avskräcka någon, tvärtom. Men att på egen hand börja tömköra utan förkunskaper kan vara direkt farligt och bli en otrevlig upplevelse för såväl hästen som för den som tömkör. Några tips som jag brukar skicka vidare är: • Börja tömköra tillsammans med någon erfaren person som kan gå igenom den utrustning som krävs och den grundläggande tekniken. Det finns många duktiga instruktörer som inte bara tömkör hästen åt dig utan även lär ut tekniken.

• Det är också bra att börja tömköra en mer erfaren häst som är van vid träningsformen och utrustningen; då har man eliminerat ett par riskmoment eftersom en del oerfarna hästar blir skrämda av till exempel tömmarna. • Med fördel kan man också ha någon som står vid hästens huvud och håller den med ett grimskaft när man som oerfaren kopplar tömmarna och även när man börjar röra sig framåt. När man är ovan att parera hästens rörelser med tömmarna kan det vara skönt att ha någon som kan rycka in om hästen skulle blir rädd eller bara väldigt glad och få för sig att bralla iväg. • Kontrollera att utrustningen passar och sitter korrekt och ta hjälp med inpassning om det behövs. En tömkörningsgjord som glider framåt eller bakåt kan skapa obehag för hästarna. När det kommer till tömmar föredrar jag lädertömmar framför dem av

nylon. De har lite mera tyngd och trasslar inte in sig lika lätt som nylontömmar. • Börja tömköra på ett inhägnat område. Det är skönt att ha hjälp av staket eller väggar om man känner att man börjar tappa kontrollen. HUR LÄGGER MAN UPP ETT pass? Lisa är noggrann med att förklara att, precis som med sin uppsuttna träning, ska man ha ett syfte med tömkörningen. Man ska fundera igenom vad man vill uppnå och hur man ska arbeta hästen för att uppnå det. Det är också baserat på det som man väljer vilka övningar man ska utföra och vilken tömsättning man ska använda sig av. Det finns många olika varianter av tömsättningar. Är man lite oerfaren att tömköra rekommenderar Lisa att man använder mindre invecklade tömsättningar som också är mer ”förlåtande” för hästarna

23

om det skulle bli lite fel. – Och tro mig, det blir fel i början, säger Lisa och skrattar glatt åt minnet av sina egna nybörjarmisstag. BARA ROLIGARE OCH ROLIGARE Avslutningsvis säger Lisa att hon verkligen rekommenderar ryttare att lära sig att tömköra. – Det är inte bara för hästen som det är roligt att alternera träningen, även för mig som ryttare är det skönt att kunna göra något annat ibland. Sen kan jag inte nog betona att det är ett utmärkt sätt att stärka hästen inför det uppsuttna arbetet, träningsformen har alltså positiv effekt även på ridningen. Och det finns så otroligt mycket att lära och desto mer man lär sig – desto roligare blir det!

Tömsättning

alternativ 2

Innersidan.

Yttersidan.

Beskrivning av tömsättningen

Innersidan: Tömmen går från handen och genom bettet, utifrån och in, till tömkörningsgjorden. Yttersidan: Tömmen går från handen och genom gjorden till bettet.

Kom ihåg! Är du ovan, börja alltid tömköra i sällskap av någon mer erfaren.

När är det bra att använda den här tömsättningen? Den här passar när man vill arbeta med lösgjörande arbete och även om man är ovan. Det är lite lättare att svänga då innertömmen är ledande.

Tömsättning

alternativ 3

Beskrivning av tömsättning Är spänd på samma sätt på inner- och yttersidan. Tömmen går från handen, genom gjorden och till bettet.

När är det bra att använda den här tömsättningen? Den här är bra t ex för de yngre hästarna. Inte minst för att man kan lära hästarna att ha tömmarna på båda sidorna om kroppen och även på rumpan. Men även för att det är en tömsättning som uppmuntrar unghästen att lära sig att ta kontakt

Positionen – Viktigt att man lär sig kropps­ positionen, precis som vid ridningen kommunicerar man med kroppen. Utgångsposition där handen är låg, axlarna avspända, rak hållning, mjuka knän – joggingläge för hästen.

med bettet. Kan varieras med att ta yttertömmen lite över ryggen och då gå lite innanför och inte rakt bakom och arbeta lite med böjning och ställning.

Kom ihåg! Tömsättningen gör att det blir en liten fördröjning när man ska svänga – vilket gör att man måste planera sin vägar.

Hästliv

I UPPLAND


24

HästPRAKTIKAN

Stall – bygga nytt eller bygga om Står du i begrepp att renovera eller bygga nytt stall finns mycket att tänka på. Lagar ska följas, material ska väljas och budgeten ska hållas. Med vägledning kan misstagen minimeras. Bästa rådet är: Tänk efter före.

A

Text och foto: Karin Andersson

tt bygga nytt, bygga till eller bygga om kräver en mängd olika förberedelser för att bygget inte ska gå snett. Ismo Särkkä från Myrby Mekaniska har guidat oräkneliga personer genom stallbygget. Och misstagen är ofta desamma. – Om man ska bygga nytt eller bygga om är många gånger den stora frågan. Ett tips är att titta på takets standard och takhöjden samt golvet. Är det inte rätt takhöjd föreslår jag personen att titta på alternativet att bygga nytt. Det är dyrt att höja taket eller sänka golvet. Räkna på ett nytt stall även om tanken var att renovera. Det kan bli en mindre ekonomisk skillnad än man tror och skillnaden på resultatet enormt. Enligt djurskyddsbestämmelserna krävs en minsta takhöjd på 1,5 meter x mankhöjden med lägsta godkännda höjd på 2,2 meter. I praktiken innebär det att om en häst är 1,70 blir den godkända höjden 2,55 meter (alltså 1,7 x 1,5 = 2,55). – Länsstyrelsen kommer att räkna från den lägsta punkten i stallets tak. Det är många som missar det och får nedslag. Det är viktigt att utgå från den lägsta takbalken. Man måste också räkna med ströbädden som hästen står på. Om man vill vara på den säkra sidan rekommenderas att inte bygga lägre än 2,7–3,0 meter.

Hästliv

I UPPLAND

Tänk efter före Det finns djurskyddsbestämmelser och lagar i Sverige som måste följas och det som allra först måste göras innan man börjar bygga är att göra en förprövning – en form av bygglov. Detta görs hos länsstyrelsen. Förprövningen innebär att länsstyrelsen tittar på ritningarna och det planerade stallet. Länsstyrelsen kommer också att besiktiga det färdiga stallet. När förprövningen är gjord kan bygglov sökas hos kommunen. – Förprövning är någonting det slarvas med, eller rättare sagt många som inte vet om. Men det är viktigast av allt. Först förprövning – sedan bygga, säger Ismo Särkkä. Förprövningen kan också vara ett bra riktmärke för om stallet kan renoveras eller om det är bättre att bygga helt nytt. Ismo Särkkä fortsätter: – Länsstyrelsen ser missar man gjort på skissen. Det kan vara otillräckliga brandväggar eller ventilation som inte är tillräcklig. Att få nedslag på detta i efterhand kan vara ekonomiskt förödande. Förprövningen är en garanti att man tänker rätt och håller sig till lagar och rekommendationer. Stallgolvet Betong är det vanligaste golvet i häststall. Det är ett slitstarkt material och relativt billigt. Planera i förväg var avloppstrum-

mor ska inmonteras. Och installera många, tipsar Ismo Särkkä. – Välj en betong med kvalitetsbeteckningen C30/37, exponeringsklass XC3. Merpriset för bättre kvalitet är inte så stor, säger han. Golvet i duschen bör luta med en till två centimeter per meter mot avloppet. Det kan även vara bra att ha samma lutning på andra eventuella uppställningsplatser, eventuell betäckningsspilta eller hovslagarplats som man vill duscha av emellanåt. – Att välja avloppsbrunn är enkelt. Den ska vara i stål, vara stor och ha ordentligt galler. Snåla inte med en liten billig avloppsbrunn. Man vinner allt på att ha en rejäl brunn, gjord för ladugårdar. Man ska inte ner med händerna för att rensa avloppet. Med en stor avloppsbrunn tömmer man ur träck och lera och hästhår med en spade. För övrigt ska golvet vara grovt och strävt så att hästarna inte halkar, men ändå ha en yta som är lätt att sopa. Stallgången kan ha en grövre yta än golvet i boxarna. – Detta kan man göra med hjälp av att det ”kvastas”, det vill säga att när betongen inte har torkat rivs den med en kvast i längdriktningen. Andra valmöjligheter i stallgången är sågspån eller gummimatta. Boxstorlek För en häst med mankhöjd på 1,65 är kraven på boxens storlek nio kvadratme-

ter. Den kortaste sidan får vara minst 2,5 meter. För fölningsboxar gäller andra mått. Se Jordbruksverkets hemsida. www.jordbruksverket.se under Hästar. Ett allmänt råd i djurskyddsbestämmelserna är att stallgången ska vara minst 2,5 meter bred och minst 3,5 meter om man ska ställa hästar i gången. Om hästen kan titta ut genom boxdörren kan det vara bra att bredda stallgången ännu mer. – Skjutdörrar är något folk ofta väljer när stallgången är smal. Nackdelen är att en skena kommer ovanför huvudet på hästen när den passerar in och ut. Det kan hända att hästen slår huvudet i den. Även om det oftast fungerar bra. Dörrar och fönster Enligt djurskyddsbestämmelserna bör dörrarna i stallet vara minst 1,2 x 2,2 meter. Två dörrar ut i det fria är en rekommendation vid eventuell brand. För att man ska kunna utrymma två hästar samtidigt genom en dörr behöver dörrbredden vara 1,6 meter enligt Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK). Stallet måste ha fönster eller andra ljusinsläpp. Önskvärt kan vara att ha ett fönster i varje box. Fönster som hästarna kan komma åt måste vara okrossbara eller skyddade med galler och det är en fördel om fönstren går att öppna. – Det kan vara bra att tänka på hur man lättast ska göra rent fönstret om det är för-


HästPRAKTIKAN

Det är mycket att tänke på när man ska bygga om eller nytt. Till exempelt är rmeringsjärn inte tillåtet som box­galler.

sett med galler. Tvåglas räcker i stallet, alternativt isolerglas. Då slipper man rengöra emellan. Det kan även vara stilfullt med annorlunda placering av fönster, exempelvis i nocken för extra ljusinsläpp. Ventilation Det är viktigt med bra ventilation i stallet (se nr 2 Hästliv i Uppland), men vad betyder det i praktiken? För att ventilationen ska fungera behöver det både komma in och komma ut luft, förklarar Ismo Särkkä. – En bra stallmiljö kräver en bra ventilation. Jag vill rekommendera ett luftintag per box om dimensionen är av det mindre slaget. En badrumsventilation räcker inte. Bestämmer man sig för en större tilluftsventilation med fläktsystem kan det räcka med en för var tredje häst. När det gäller frånluft finns två alternativ: Naturlig ventilation, även kallad självdragstrumma, eller en mekanisk frånluftsfläkt. Det gäller att kapaciteten från luftfläkten regleras i takt med årstidens alla temperaturskillnader. – Om stallet är fuktigt och kallt och kondens rinner från fönster och väggar beror det på att frånluften är för dålig. Smart inredning Det finns en uppsjö av boxdörrar och tillhörande inredning och valet är fritt. Det finns fiffiga och mindre fiffiga detaljer på marknaden. Ismo Särkkä påminner om att ta med viktiga detaljer i budgeten från början. – Många gånger kommer stallägaren på i efterhand vad som skulle varit bra att ha med i budgeten. Ekonomin kanske inte räcker till på slutet och man drar in på viktiga detaljer. Exempelvis bra vattenkoppar med skydd, smart utfodringskrubba som är lätt att göra rent, galler för lysrören och viktiga detaljer till duschen, riktiga avloppsbrunnar och bra ventilation. Ett tips kan vara att tänka på att alla utskjutande detaljer, såsom grindlås, krokar och sadelhängare är utformade så att de kan vikas ner eller döljas. Materialet varierar mycket i pris och design. Vissa väljer plastplank som är underhållsfritt och som hästarna inte tuggar på medan andra vill ha klassiskt utseende med trä.

Boxmiljön Enligt lagstiftningen ska hästen kunna äta i lugn och ro och på ett naturligt sätt. Att bygga en täckt del i främre delen av boxen vid hästens matplats kan vara ett tips för att skapa lugn och ro mellan hästarna. I bakre delen kan boxen vara öppen eller försedd med galler. – Det galler du väljer ska vara kraftigt dimensionerat med ordentliga svetspunkter. Öppningen ovanför boxväggarna bör vara mindre än 150 millimeter eller mer än 450 millimeter. Detta för att hästarna inte ska kunna fastna med huvudet och hänga sig. Springan under boxväggen bör inte vara större än 35 millimeter. Jag rekommenderar dubbla låspunkter på dörrarna så att inte dörren ger vika för en spark och hästen klämmer sig i springan. Väljer du en slagdörr istället för skjutdörr ska du tänka på att dörren öppnas åt det håll hästen kommer in i boxen. Kolla om låsen är lätta att komma åt både inifrån och utifrån. Vatten Att ha en bra vattenutfodring till hästarna i stallet är både tidssparande och effektivt. Vattenkoppar är en vanlig installation i moderna stall. Det viktiga är att koppen har ett bra vattenflöde. En bra vattenkopp ska ha ett flöde på sex till åtta liter per minut. Det kan vara bra att även komplettera med en hink. – Vattenkopparna monteras i samma höjd som krubban. Ett tips kan vara att krubban och vattenkoppen inte sitter för nära varandra. Det bidrar till mindre foderspill i vattenkoppen. Vattenledningstrycket ska vara på 2,5 kilo per kvadratcentimeter (0,25 MPa). Tänk på att rörledningar och eventuell hydrofor ska ha rätt dimensioner. Även den vattenkopp som sitter längst ner i stallet måste få tillräckligt med vatten.

25

Hur vill du att det ska se ut. Material och funktion. Det är många val som ska göras.

Tips • Kolla alltid att du känner till aktuell lagstiftning. • Armeringsjärn är inte tillåtet som box­ galler. • Även den vattenkopp som sitter längst ner i stallet måste få tillräckligt med vatten. Om du anlitar hantverkare. Var överens om arbetets omfattning, tid och pris. Planera dina inköp ordentligt, det spar tid och pengar. Andra saker som kan vara bra att tänka på är hur foder, strömedel och gödsel ska förvaras och hanteras. Ett väl planerat stall är också lättskött. Enligt LBK:s grundregel får det högst lagras ett dagsbehov hö och halm inne i stallet. Det krävs alltså särskilda brandtekniska regler för lagring av foder och strö. Viktigt att tänka på innan man bygger är också planering av parkering och biltrafik. Ett bra utrymme för lastning av häst i transporten, och för lastning och lossning av foder. För att vända hästtransporten behövs en gårdsplan på 13 meter.

• • • •

Gryttjoms Allservice Vi utför snickeriarbete Altan, kök, garage, stall och stallinredningar F-skatt • Referenser finns 073-097 70 53 eller turbomasen@hotmail.com

Hästliv

I UPPLAND


26

HästPRAKTIKAN

Inackorderingsstall – både för och nackdelar De flesta av oss har vår häst i ett inackorderingsstall. För det mesta fungerar allt på bäsa sätt. För att undvika problem, både för stallägaren och hyresgästen är det klokt att i första hand göra klart för sig själv vad man vill och sedan skriva ett avtal som reglerare det mesta mellan stalltak och stallgolv.

A

Text Helena Renmark

tt stå uppstallad i ett inackorderingsstall innebär många fördelar men även en del nackdelar. Det gäller att ta reda på så mycket som möjligt om de stall man är intresserad av. Ställ så många relevanta frågor om rutiner och ordningsregler du kan komma på till stallägaren. Prata med någon av dem som redan har häst i stallet. Sen får du helt enkelt väga för och emot. Största fördelen är att man inte blir lika bunden som när man har eget stall och måste anpassa sina tider efter hästarna. Dock finns det alltid nackdelar med att stå uppstallad, som till exempel att man kanske inte får sin häst skött eller utfodrad precis som man önskar sig. Det är viktigt att först tänka igenom och lista sina absolut viktigaste krav på uppstallningen. Utifrån dessa krav, om det är hästens tid ute i hagen eller närheten till ridhus som är viktigast och så vidare, väljer man sedan det stall som uppfyller de flesta kraven. En annan framgångsfaktor för en lyckad uppstallning är att som hästägare vara anpassningsbar. Det finns nog inget stall som inte är ens eget där man tycker att allt sköts perfekt. När man hittat det stall som passar bäst, är det viktigt att ett avtal skrivs som specificerar allt från foder till rutiner och regler och vad som sker om stallägare eller hästägare bryter mot avtalet. I uppstallningsavtalet ska även tydligt framgå vilka kunskapskrav angående hästskötsel som stallägaren har på hästägaren till exempel att kunna leda hästar in och ut, ta av och på täcken och så vidare. 

Vem är ansvarig för hästens skötsel? Enligt lagen är det djurhållaren som är ansvarig för hästens skötsel. Djurhållaren är enligt lagen i första hand ägaren av hästen men skiftar efter situationen. Till exempel är det djurhållaren som ska kunna visa upp hästens pass om det sker en inspektion i stallet och i detta fall är då stallägaren djurhållaren. För att skydda sig både som hästägare och som stallägare är det viktigt att ett uppstallningsavtal skrivs där det även framgår vem som är ansvarig för hästens skötsel och vad som sker om detta ej efterföljs. För stallägaren är det även viktigt att ha med en klausul med rätt att sälja kvarlämnad egendom om hästägaren skulle sluta betala för sin häst. Uppstallningsavtal finns att köpa på välsorterade ridsportbutiker men ska man driva ett större inackorderingsstall bör man utforma ett eget anpassat avtal tillsammans med en jurist.

Hästliv

I UPPLAND

De vanligaste problemen 1. Utrustning som försvinner

Lösning: Detta är oftast det största problemet. Enklast löses detta genom att alla får ett stort låsbart skåp i sadelkammaren som rymmer all utrustning. Många större stallar har redan anammat detta. Det skadar dock aldrig att märka sin utrustning för att tydliggöra vem sakerna tillhör.

2. Rutiner och regler efterföljs inte Lösning: Regler och rutiner bör vara uppsatta i stallet och kontinuerliga stallmöten bör hållas där eventuella brister i rutiner och regler påtalas och diskuteras. De inackorderade bör vara delaktiga i nya beslut och regler genom att diskutera och eventuellt klubba igenom dessa på möten. Oftast är det enklare att följa regler som man själv varit med och beslutat om.

3. Osämja mellan hästägarna Lösning: Detta problem leder ofta till ”skitsnack”. Detta kräver en aktiv hyresvärd som inför nolltolerans och ser till att problemen ventileras öppet på stallmöten så att luften rensas.

4. Andra lägger sig i andras hästars skötsel Lösning: En mycket svår fråga som enklast löser sig genom öppen dialog mellan parterna. Andra än hyresvärden bör dock inte lägga sig i hur andra sköter sina hästar. Så länge det inte är direkt misskötsel det är frågan om.

5. Längden på utevistelse, antalet fodringar, byte av box eller hage Lösning: Detta bör regleras i uppstallningsavtalet. I ett stall önskade hästägarna att hästarna skulle vara ute längre på vardagarna och att lunchfodring skulle införas i hagen. Genom att ha ett möte med stallägaren där detta togs upp beslutade denne att det var okej om hästägarna själva skötte det hela. Resultatet blev att hästägarna skötte intag och lunchfodring på rullande schema. En öppen dialog kan ofta lösa mycket.

6. Oordning, dålig sopning med mera Lösning: Hyresvärden bör sätta upp reglerna i stallet samt påminna de hästägare som ej efterföljer reglerna. Det blir mycket enklare att hålla ordning om alla saker har sin egen plats och att det finns tillräckligt stora utrymmen för foderförvaring och spån.

7. Brist på kunskap hos hästägaren Lösning: Kunskapsbrist hos en enskild hästägare gör ofta att andra lägger sig i. Det bästa är att stallägaren visar alla rutiner för den nya hyresgästen så att denna lär sig hur allt ska skötas och utföras i stallet.


HästPRAKTIKAN

Benita Appelqvist, equipment coach.

27

Det krävs en hel del sadlar för att hitta rätt till varje ekipage som kommer för att få hjälp.

Equipment coach

– för rätt utrustning till din häst Förr använde vi samma sadel till olika hästar för att vi ryttare satt skönt i dem. Numera vet vi att sadlarna är lika viktiga för varje häst som träningsskor är för oss människor. För att hitta rätt sadlar kan det vara bra att ta hjälp utifrån. Här får vi träffa en Equipment coach som bland annat jobbar med just det här.

H

Text och foto: Åsa Grönlund

ästliv i Uppland har träffat Benita Appelqvist från ridsportbutiken Liqusini Hästsport som under en dag tog emot ekipage i ridhuset på Tuthammarens ridcenter. Vi fick på plats se och lära oss hur det hela går till. – Det absolut viktigaste för att en sadel ska fungera är att den rent anatomiskt passar hästen, säger Benita Appelqvist. Naturligtvis är det även viktigt att ryttaren placeras optimalt, fortsätter hon. Hästen måste ha möjligheten att på ett avslappnat sätt kunna använda sin kropp och muskulatur under arbete utan att bli begränsad av en dåligt anpassad utrustning Hur går man tillväga då? Jo, är det dags att byta sadel så är det en god idé att vända sig till en Equipment coach. Den börjar med att göra en okulär besiktning av hästen för att få en uppfattning om hur den är byggd och musklad. Sedan provar man sadlar i två omgångar på hästen. Först läggs ett antal olika sadlar på för att se om de verkar ligga bra. De som ligger bra går vidare till omgång två. – Vid det här momentet sätts sadeln fast och ryttaren får provrida sadlarna. Det är väldigt viktigt att prova sadlarna under ett ridmoment, säger Benita Appelqvist. Det ger hästen möjlighet att känna efter och visa vilken sadel som ger den de bästa förutsättningarna. Vi ser tydligt vilken sadel som bäst passar både häst och ryttare och ger dem möjlighet att fortsätta utvecklas. Vi mötte hoppryttaren Nelle Näs på sin häst Cautia. Nelle hade tidigare köpt sadlar

på liknande sätt och tycker det är viktigt att ta hjälp av en utbildad sadelutprovare. Nelle och Cautia provade åtta sadlar i omgång ett innan ritt, och fem sadlar i omgång två när Nelle satt upp. Vid ridprovet visade Cautia väldigt tydligt vilka sadlar hon trivdes i eller inte. – Känslan när hästen är så här tydlig och man har möjlighet att ge den en sadel som den verkligen gillar är riktigt häftig, säger Benita Appelqvist. En perfekt matchning. Tävlingssäsongen är nu i full gång för Nelle och Cautia och de båda trivs med sin nya sadel.

Tips från Benita Appelqvist • Ta dig råd (ca 500-700 kr) och ta hjälp av en person som verkligen jobbar med att prova ut sadlar. • Köp hellre en begagnad kvalitetssadel än en ny billig. En kvalitetssadel är bättre uppbyggd helt enkelt. • Följ upp med återkontakt efter ett par månader då hästen kan ändra sig i kroppen när förutsättningarna ändras

När flera sadlar är provade och några ser ut att ligga bra är det dags för att sitta upp. Det är först då som man kan avgöra om sadeln ligger som den ska. Hästen ger dig svaret. Nelle och Cautia.

Hästliv

I UPPLAND


28

SMÅTT & GOTT

Lina Stigenskog

Barrowbooster – Något för bekväma hästägare

Den här ”kjolen”, som man sätter runt skottkärran, kan tredubbla kapaciteten hos praktiskt taget alla skottkärror. Istället för att gå tre vändor med hö, halm eller spån behöver du bara gå en. Du slipper köpa en större skottkärra då det bara tar cirka 20 sekunder att dra på den elastiska ”kjolen” runt skottkärrans kant. Varför gå med alldeles för många och tunga påsar med hö ut till hagarna när man kan köra allt i skottkärran? Vi på Hästliv i Uppland sätter tummen upp för det här!

Mountain horse – Äckliga hjälmar puts väck! Nu när värmen har kommit och man ger sig ut på långa ridturer blir hjälmen gärna blöt och äcklig av svett på insidan. Man vet inte hur man ska göra den fräsch igen, för man vet inte hur eller om man kan tvätta den. Den här ridhjälmen ser ut som vilken som helst men den har fördelar. Den har nämligen ett tvättbart funktionsmaterial i fodret och har dessutom 12 ventilationsområden. Fodret kan lätt tas ut och tvättas i maskin. Problemet löst!

MD Brodd Plugg –Enkelt och rent med broddplugg Den här broddpluggen är enkel och lätthanterlig. De håller broddhålen rena och med dess enkelhet går allt lätt och snabbt vid tävlings-/träningsplatsen. De är även miljövänliga då de är gjorda av TPE-plast.

Mosquito Magnet Patriot – Håll myggen borta i sommar. Solcellspanel, granngården – Ladda batteriet dagligen utan elkostnad. Men solcellspanel till aggregatet ute i hagen laddas batteriet så fort solen är framme. Du behöver inte ta bort det och ladda upp det lika ofta. Det är alltså både ekonomiskt och miljövänligt.

Det här är en ljud och doft fri maskin som håller myggen och knotten borta. Den använder inga skadliga kemikalier, kan stå ute i regn och är lätta att sköta. Vetenskapliga resultat visar att den närmast kan eliminera stora områden från mygg, knott och andra blodsugande insekter. Maskinen har oöverträffad verkningsgrad samtidigt som den är både miljövänlig, användarvänlig och kräver ett minimalt underhåll. Enligt mig en Räddare i nöden.

Vattentank på hjul, Myrby Mekaniska AB –Törstiga hästars befriare (matte/husses befriare…) Med den här vattentanken på hjul ståendes i hagen slipper man allt kånkande med hinkar efter hinkar med vatten ut till hagen. Den här tanken rymmer 1000L vatten och när den är tom kan man lätt förflytta den för att fylla på med vatten och köra tillbaka den till hagen. Man kan även använda den för att vattna ridbanan en dammig sommardag. Då sätter man på den bakom en fyrhjuling eller traktor och pluggar in en vattenspridare och så kör man.

Hästliv

I UPPLAND


SMÅTT & GOTT

Lina Stigenskog

29

Glitter Spö Hopp, Jacson Somriga spön Läckra spön som är perfekta att glittra runt med nu på sommaren. De här hoppspöna är inte bara urläckra de är även utmärkta att jaga bort bromsar med! Se bara till att din häst inte är spörädd innan du börjar vifta.

Hjulförsedda fodervagnar, SaltoHästprodukter – Smart fodervagn Hjulförsedda fodervagnar med genomskinliga lock som gör det lätt att se innehållet. De är lätta att flytta och tvätta av och de är otroligt snygga!

Sprenger 4-ledade säkerhetsstigbygeln – Säkert i sadeln Den här säkerhetsstigbygeln är böjlig i fyra riktningar för största säkerhet. Den är även effektiv i avlastning av höft, knä och anklar och skonar samtidigt menisker och leder. Denna stigbygel ger stor flexibilitet och optimal stabilitet. Helt enkelt en säkerhetsstigbygel.

Förvaringspall, SaltoHästprodukter – En 3 i 1 pall. Vill du ha den perfekta pallen? Då tror jag du just hittat den! Funkar som rycktpall, förvaringspall och som uppstigningspall. Perfekt att ha med om du ska åka någon stans med din häst.

Sadelhållare med förvaring, SaltoHästprodukter – En sadelhållare med fördelar! En sadelhållare gjord i tåligt polyetylenplast och väger endast 3kg. Den är lätt att hålla ren, tålig och har plats för exempelvis hjälm och rycktsaker.

Annosnplatsen sponsras av hästliv i Uppland

Hästliv I UPPLAND

Östersta Djur- och hantverksmässa Boka din utställarplats redan nu! 7 september, Östersta Gård i Grillby

www.osterstagard.se

kommer att vara på plats på mässan. Kom och besök oss och tipsa om artiklar eller intressanta och spännande hästaktiviteter i Uppland. Eller varför inte göra det på en gång! info@hastliviuppland.se

Hästliv

I UPPLAND


30

FÖRETAGSMARKNADEN - radannonser

Inackorderingsstall Nordiclights Stuteri Halvinackordering el efter eget val. Hö/strö, utsläpp, täckesservice. Tele 070-5263511 www.nordiclights.se

Bergtorps Ridcenter

Marma Gård Active Stable Helinackordering av Islandshäst i lösdrift Marma Knivsta. 073-3429986, 0708-326351 www.marmagard.se

Hovslagare

Boxplats i Östuna www.bergtorpsridcenter.se

In-/tillridning

annons@hastliviupplan.se

Dags för sadelkoll?

Hö/halm Hösilage storbal med analys ca 300 kg. Knivsta kommun/Östuna Bra kvlitet, ej mögel 400 kr hämtpris Tele 070-203 62 51 Mail: urbergshagen@live.se

Tränare/instruktör

Sadelutprovare Sadelkontroll, utprovning & försäljning av nya/beg sadlar. Joa Sadelkonsulent kommer till dig  www.sadelkonsult.se 073-9351101

Ulf Lind Dressyr eller hoppning runt om i Uppland eller på egna gården. Info om var se www.ulflind.se

Friskvård

Här kan företag eller yrkesutövare annonsera med en radannons. En radannons utgörs av en rubrikrad (max 25 tecken), fyra textrader (max 30 tecken per rad) till en kostnad av 400 kr + moms. Möjlighet att utöka huvudrubrikerna om det inte passar med er produkt finns. Radannonsen bokas med 5 nr i taget, ett år, och faktureras efter varje nummer. Mer info www.hastliviuppland.se

För bokning: annons@hastliviuppland.se

Svenska Hovslagare Rådet – för alla med intresse för hovslageri

I dag får vem som helst i Sverige agera hovslagare men vi går mot en legitimering år 2030. En ny förening med Frank Strandell och Tommy Nordström båda hovslagare i spetsen, har med detta i sikte börjat samla och förmedla all den kunskap som hovslagar och andra besitter. Text och foto: MariAnne Widner

– Det finns så mycket kunskap hos hovslagare runt om i Sverige och den måste vi dra nytta av. Där för har vi startat upp Svenska Hovslagare Rådet, SHR, berättar Frank Strandell, föredragssamordnare i SHR, så att vi kan föra kunskapen vidare till hovslagare men också till hästägare. Vi har sett att det tyvärr är en rellativt låg kunskapsnivå bland just hästägare när det gäller hovvård. Det vill vi ändra på. Vi vill göra det på ett sådant sätt att det blir intressant, enkelt och prisvärt att ta till sig kunskapen. Man ska kunna gå med hela den hästintresserade familjen. – Önskan är att alla hovslagare, proffs och amatörer delar med sig av sina kunskaper i olika workshops och clinics som föreningen kommer att arrangera. Vi efterlyser också tankar och ideer om intressanta föreläsningar och kurser men även tips om kompetenta föreläsare som kan förmedla viktig kunskap. – I april hade vi vår första föreläsning och clinic. Ove Stensson, hovslagare och extriördomare sedan många år kom till Gimo Ridskola och föreläste om hästens anatomi och hovens uppbygnad. Det var ett 20-tal hovslagare och hästägare som deltog och vad jag hörde var det oerhört uppskattat. Vi kommer säkert genomfröra samma kurs vid ett senare tillfälle, berättar Frank.

Tips!

Nästa förläsning är planerad till september. Professor Arne Lindholm kommer att hålla en Gå på en intressant föreläsföreläsning om tränigsfysiologi och hållbar träning öppna för alla. ning för häst och Tommy Nordström ska prata Besök www.svenskahovslagaom hovslageri och dynamik. Information och reradet.se för mer info. inbjudan kommer att finnas på SHRs hemsida. – Vi hoppas på många deltagare, hovslagare och hästintresserade i stor. – I slutet på maj hade vi en informell hovslagarträff på Fjällnora. Vi träffades och utbytte erfarenheter under trevliga och lättsamma former. Vi planerar att ha åtminstonde ett par träffar per år. Den här gången kom det en handfull men med tiden tror jag att det kommer att sprida sig och fler dyker upp, tror Frank. Besök gärna www.svenskahovslagareradet.se för mer info.

Utdrag ur Jordbruksverkets hemsida. Sök på hovslagare.

Godkänd hovslagare

Du som är godkänd hovslagare arbetar på friska och sjuka hästar. Du får utföra operativa ingrepp och utföra behandlingar på djur som har fått lugnande, i samarbete med veterinär.    Eftersom du tillhör djurhälsopersonalen • har du en fastställd och statligt kontrollerad minimikompetens • ska du utöva yrket utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet • följer du regler om journalföring, intygsskrivande, rapportering och anmälningsplikt • står du under statlig tillsyn • kan du anmälas till och prövas av ansvarsnämnden.

Hovslagare som inte är ­godkända

Om du är en hovslagare som saknar godkännande får du arbeta men måste tänka på att du omfattas av behandlingsförbudet. Tänk också på att du omfattas av samma tystnadsplikt som godkända hovslagare ifall du arbetar tillsammans med någon i djurhälsopersonalen.    Under en övergångsperiod fram till och med 2014 så kan vissa hovslagare som saknar godkännande få arbeta på hästar som har fått lugnande. I framtiden arbetar hovslagare sedan främst med att sko och verka friska hästar.   En hovslagare som saknar godkännande ingår inte i djurhälsopersonalen och • omfattas av behandlingsförbudet • kan omfattas av undantag från delar av behandlingsförbudet • kan anmälas till och prövas av domstol.

Tips på hur du kan hjälpa din hovslagare:

• Ha hästen inne när jag kommer. • Se till att den är ren och torr. • Hovarna är rena och kratsade. • Upplys mig om hästen har några olater. • En skoplats ska finnas. • Se till att det finns bra belysnin • Håll platsen fri från drag. g.

Tack för visad om tanke!

Svenska hovslagarföreningen

Hästliv

I UPPLAND


Hästliv Facit till korsordet i nr 2

31

I UPPLAND

GNAGA- FRIVILLIGT TÄVLINGEN BARA FÖR EKIPAGE REN SOM AVSTÅ TRIVS I FRÅN ATT UPP TILL 148 CM STALLET ÄTA

F

FLICKHÄST SMÅ TIDSPE- SVENSKT RIODER MÄSTERSKAP

S

HÅKANSSON PÅ DRESSYRBANAN

A

RIDANDE ENGELSK PRINSESSA

SPANSK TERRORORGANISATION

I

KORT FÖR IRLAND

O

P

E

R

A

KÖPER RAGDOLLÄGAREN

S

T

U

N

D

E

R

H

O

ÄR TROLLFLÖJTEN

O

TORNAR UPP SIG KÄND BACH-BIT

Å

S

K

M

O

L

N

FÖR BLADDRYCK

SKUTT PLANERAR SICKAN

T

E

K

O

P

N

A

T

T

A

L

E

K

A

STIGER VI VARJE MORGON

U

P

P

GÖR HÄST MED ÖRONEN BAKÅT

P

ÄR TÄVLINGSHÄSTEN EN

STJÄLA

S HAR HOVSLAGAREN SÖMMAR ÄR DE SOM ÅKT KARUSELL HÄSTENS STÄLLE I STALLET

N

I

T

A

T

Y

R

A

LÖSER DERAS VIND ÄR STARK

T

O

S

H

MULEN ETT KRYSS

N

GÖR VI BRUKAR UNGMATEN I MICRON HÄSTAR I HAGEN STJÄLA VILL VAGABOND

R E

B

O

X

BLIR FILEN PÅ HÅRDDISKEN

FÖLL SAMMAN FÖR HÄNGET

P

ÄR GOBI OCH SAHARA

Ö

K

N

S

P

A

R

A

D

FESTLIGT TÅG GENOM STADEN

N

KAN DET GÅ

A

N

KRÄLA FRAM KAN BO VARA

Å

ÄR DE SOM ÄR SMARTA

I

N

T

E

L

INTE VI, UTAN ...

N

I

BLIR HÄSTEN AV RYTTAREN

R

Ä

G

A

ÄR MUREN BYGGD AV

BLIR UNGHÄSTAR VID INRIDNING

E

SÄGER KOSSAN

I

N

S

HA

NUNA

FÅGEL

T

A

ÄR ALLA GODA TING

I

ÄR EN NATION EN

H

I

LÄMPLIG PLATS FÖR PONNYAKUTEN GÖR TÄVLINGSRYTTARE

T

V

S

O

F

F

A

U

T

N

R

A

S

A

A

R

D

R

I

T

T

E

KORALLREV LÖPAREN KALLUR

KAN MAN TITTA ÄR VÄVNING EN

A

T

O

L

L

S

T

A

L

L

E

A

STYR VI MED GÖR HÄST I KRUBBA

R

A

T

T

KÖR PLATSEN MAN MED FÖR I MARA- HÄSTÄLSTON KAREN

SÄGS TA GENOM UT SIN ANVÄNDS RÄTT TILL VID SLÅTSIST TERN

V

I

L

A

SÄGER TROTSIG UNGE OFTA

N

Ä

YTENHET FÖR HAGEN

L

I

G

E

N

T

A

KAN KALLAS FÖR KALAMATA

I

D

E

N

BALLONGFLYGARE FRÅN GRILLEN

A

E

R

S

T

E

N

A

R

SKA VI ALLA EN DAG

R

M

TILLHÖR INTE OSS, FÖR DEN ÄR ...

E

R

BLIR KIND I KYLA

R

Ö

D

U

T

T

N

A

KAN KUSKEN KALLAS

K

Ö

T GOD TILL FIKAT BÄR BARR

N

E

K

I

P

O

N

A

U

T

SIST I BREVET

L

DJUR I FJÄLLVÄRLDEN

K

HÄRJAR PÅ HAVEN

P

I

R

A

T

R

S

V

E

N

KORT FÖR MATEMATIK

PERNATIONELL ID- SONLIG ROTTSUT- TRÄNARE BILDNING

TORRT GRÄS GÖR TUPPEN

H

Ö

A

G

E

MED ”IN CHINA” PÅ MÅNGEN PRYL

GAV MAT ÅT BÄBIS PRATANDE GOJA

A

M

M

A

L

M

A

E

R

SVÄRS I DOMSTOLEN

E

D

M

A

T

T

E

EFTERHETTE MIDDAG EMILS KORT MAMMA

Anna Sellberg©2013

Det var många som löste och skickade in sitt korsord till Hästliv i Uppland. Vi kan tänka oss att många löste korset utan att skicka in också.

Här kommer lösningen på krysset. Tre vinnare är dragna. Det blev: Julia Sjöblom, Vittinge Eva Dahlström, Rimbo Monica My Yllö, Örsundsbro

500 kr

Grattis till er alla!

från Stigsbergs Gård Hästsportbutiken i Bålsta

Ett presentkort om vardera 500 kr från Stigsbergs Gård Hästsportsbutiken i Bålsta kommer med posten.

Hästsportsbutik www.stigsbergsgard.se Hästliv

I UPPLAND


HÖSILAGE

www.vetfoder.se

Framtaget specifikt för hästar av veterinär Jesper Ordell Små och stora fyrkantsbalar samt rundbalar Samleverans med boxströ möjlig ”Bra förutsättningar har gett mig bra resultat, med veterinär Jesper Ordells grovfoder är min Vanilla Ice alltid på topp!” Emelie Olsson, Hoppryttare

Vi optimerar fodrets innehåll av energi och protein efter din hästs behov • Dräktiga/digivande ston • Unghästar • Fullblod • Galoppörer • Travhästar • Hopphästar • • Dressyrhästar • Sällskapshästar • Ponnier • Islandshästar • Kallblod •

Vetfoder har rätt grovfoder åt din häst!

Gör din förhandsbeställning nu för bästa pris och fraktvillkor!

0760-240 200 • www.vetfoder.se


Hästliv i Uppland