Blått nr 3 2016

Page 1

BLÅTT En tidning från Moderata Ungdomsförbundet #3 2016

Vart är vi på väg? Vi måste fortsätta

kämpa för frihet och marknadsekonomi

89 förslag för ett friare Sverige

Tomas Tobé om jobbet som

partisekreterare för (M)


BLÅTT

En tidning från Moderata Ungdomsförbundet, för självständighet.

INNEHÅLL #3 2016 4

20

TIMELINE: HALVTID LÖFVEN

TOMAS TOBÉ OM JOBBET SOM PARTISEKRETERARE

8

24

INTERNATIONELLT: VART ÄR VI PÅ VÄG?

MUF I MEDIA

14

26

POPULÄRKULTUR SOM HJÄLPER DIG FÖRSTÅ DET AMERIKANSKA PRESIDENTVALET

NUMRETS DISTRIKT: MUF BOHUSLÄN

15

27

MUF:S IDEOLOGI PÅ ETT NYTT SÄTT

MSU PAGES

16

31

89 FÖRSLAG FÖR ETT FRIARE SVERIGE

MST PAGES

19

34

BLÅTTDEBATTEN

RASMUS TÖRNBLOM: EN 82-ÅRIG FRIHETSHJÄLTE

BLÅTT GES UT AV MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET ANSVARIG UTGIVARE DENNIS WEDIN, DENNIS.WEDIN@MODERAT.SE ADRESS BLÅTT / MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET, BOX 2080, 103 12 STOCKHOLM CHEFREDAKTÖR ELVIRA HELLSTEN, ELVIRA.HELLSTEN@MODERAT.SE SKRIBENTER I DETTA NUMMER FILIP JONSSON, PAULA HOLST, ZEBULON CARLANDER, GUSTAF GÖTHBERG, MATTIAS HALLBERG, AMANDA PURONTAKA, TIMO OOSTERVELD, TILDA RAGNARSSON, ERIK ENGSTRAND, PATRIK BENABOU, OLIVER ROSENGREN, INA DJURESTÅL, LINDA JONSSON, RASMUS TÖRNBLOM MED FLERA. GRAFISK FORM HELLSTEN KOMMUNIKATION ILLUSTRATION EMY ERIKSSON KORRLÄSNING GABRIELLA LANDERHOLM TRYCKERI V-TAB UTKOMMER FYRA GÅNGER PER ÅR PRENUMERATIONSÄRENDEN ANDREA.ANDERSSON@MODERAT.SE ANNONSERING BLATT@MUF.SE

2

Blått nummer 3 2016


MUF ÄR STÖRST OCH MEST RELEVANT! JAG SKA INTE bli för nostalgisk när jag nu skriver att det här numret är mitt sista som chefredaktör för Blått, efter att jag har haft ”nästa nummer” i huvudet när jag gått och lagt mig och när jag vaknat på morgonen i drygt fyra år. Massor har hänt under de åren; i världen, i Sverige och i MUF. Fler och fler har lyft blicken och politiken utmanar nu sig själv än mer att verka både globalt och lokalt. Skillnaden mellan det lokala och globala har minskat, det är något av allt det fina som kommer av öppenhet och rörlighet. Engagemanget hos de många har ökat, MUF är det största av alla ungdomsförbund och är också större än på mycket längre. Detta i en tid när trenden är att många engagerar sig, men ofta på andra sätt än i en organisation. Detta ställer höga krav på MUF och att vi lyckas leverera insikten om att vi tillsammans kan göra skillnad. Det är värt att gå till MUF-lokalen, det spelar roll. Och det är himla trevligt också. NI SOM HAR träffat mig vet att jag knappt ser tillräckligt gammal ut för att få köpa energidryck, vilket gör det roligt att berätta hur länge jag varit medlem i MUF. Jag blev medlem för ganska precis 14 år sedan, efter Moderaternas katastrofval 2002. Jo, det är ett tag sedan. Jag har hunnit byta frisyr ungefär 14 gånger och MUF har förändrats nästan lika många gånger. Det har varit häftigt att se, att i takt med att samhället utvecklats och ungas förutsättningar har påverkats har MUF alltid hållit sig relevant och speglat sin ungdomsgeneration. Det som till och från varit en svaghet är att vi ibland glömmer bort att det enbart är samhälls­ problemen vi ska bekämpa, inte varandra. Vi får aldrig glömma det. JAG ÄR INTE lika historieintresserad som vår förbundsordförande Rasmus Törnblom, men trivs ändå med att det här numret vänder sig om och tittar över axeln flera gånger. Kanske är det en omedveten konsekvens

av min nostalgi, men främst är det för att det är vik­ tigt att stanna upp och se över var vi står innan vi rusar vidare. Nu befinner vi oss halvvägs in i den här mandat­perioden och vi ser över vad Löfven hittills har ställt till med och också vad vi i MUF har gjort under dessa två år i opposition. Bläddra till nästa uppslag för denna walk on memory lane. Vi gör också en resa bakåt i Europas historia för att bättre förstå det läge som vår kontinent befinner sig i just nu. Att en stor del av det här numret fokuserar på världsläget är oundvikligt – läs Zebulon Carlanders insiktsfulla text om Europas historia, nuläge och framtid på sidorna 8-11. FÖR 14 ÅR sedan när jag blev medlem var MUF:s ideologiska fokus starkare än idag. Det var viktigt att placera sig på liberal-konservativ-skalan och sedan höll man sig på sin kant. Att vi under de senaste åren talat mindre stelt om ideologi och mer om hur vi ska lösa samhällsproblem har varit positivt, men lika glädjande är det att nu se resultatet av det idéarbete som pågått under en tid. En tydlig ideologisk kompass gör det lättare att hitta lösningarna och idégruppens arbete uppmanar alla mufare att fundera över grundläggande idéer och ideologin bakom de politiska förslagen. Läs mer på sidan 15 om det förslag till idéprogram som läggs fram på förbundsstämman i oktober. EN FIN GREJ med MUF är att ett engagemang lägger grunden för att jobba vidare mot samhällsproblem och sossigheter även efter 30. En gång mufare, alltid mufare – jag kommer alltid att jobba för mer frihet för fler, även när jag blivit för gammal för mitt älskade MUF. Jag hoppas att vi ses där ute!

ELVIRA HELLSTEN, CHEFREDAKTÖR ELVIRA.HELLSTEN@MODERAT.SE, 0730-484341 TWITTER/INSTAGRAM: @ELVIRAHELLSTEN

Blått nummer 3 2016

3


HALVTID

HALVTID LÖFVEN!

TVÅ ÅR HAR GÅTT SEDAN VALET 2014. VAD HAR EGENTLIGEN HÄNT SEDAN DESS?

2014

27 DECEMBER LÖFVEN MEDDELAR ATT DET INTE BLIR NÅGOT EXTRAVAL och decemberöverenskommelsen sluts mellan alla partier förutom SD och V.

14 SEPTEMBER ALLIANSEN FÖRLORAR VALET och Fredrik Reinfeldt meddelar sin avgång. Stefan Löfven tar på sig uppdraget att bilda regering. En stark och handlingskraftig regering...

2015 9 JANUARI MODERATERNAS EXTRA PARTISTÄMMA Anna Kinberg Batra väljs till ny partiledare för Moderaterna. MUF kräver att de första 500 000 kronorna som man tjänar i livet ska skattebefrias och att LAS ska reformeras. Efter extra partistämman tog mufare plats i partiets politiska arbetsgrupper för att vara med och forma framtidens politik.

2 OKTOBER STEFAN LÖFVEN UTSES TILL STATSMINISTER

22 NOVEMBER FÖRBUNDSSTÄMMA I STOCKHOLM Rasmus Törnblom väljs av en enig stämma till förbunds­ordförande för MUF. På stämman beslutas bland annat att LAS måste reformeras, att Sverige bör ha en samtyckeslagstiftning samt att Sverige bör gå med i Nato.

30 JANUARI VÅRKAMPANJEN ”VI GÖR DET FÖR JOBBEN” SLÄPPS Kampanjen är ett upprop för en modern arbetsmarknad: ”Vi vänder oss framför allt till regeringen, de som kan genomföra förändringar på arbetsmarknaden – men vi hoppas också att Moderaterna tar till sig vad vi MUF-medlemmar, som motsvarar en fjärdedel av partiet, har att säga”, säger Oliver Rosengren, kampanjledare.

1 DECEMBER VÄRVARDAG 684 personer väljer att gå

7 MARS MODERATERNA HAR ”SVERIGEDAG” Under

3 DECEMBER REGERINGENS BUDGET RÖSTAS NER I RIKSDAGEN och statsminister Stefan Löfven meddelar att Sverige ska gå till nyval. ”Nu ska vi in i en valrörelse”, säger Löfven på presskonferensen. Ett unikt beslut i svensk politisk historia, senast ett nyval utlystes var år 1958. Löfven skyller situationen på Alliansen. MUF välkomnar ett extraval och gör sig redo.

4

Blått nummer 3 2016

dagen samlas moderater från hela landet för att utveckla Moderaternas politik. MUF kräver förändrad arbetsrätt och en modern arbetsmarknad. Anna Kinberg Batra lanserar ett moderat förslag som MUF länge kämpat för – höjt fribelopp för studenter. Seger!

19 MARS VÄRVARDAG Runt om i hela landet kampanjar vi #förjobben. 505 personer väljer att gå med i MUF.

Foto på regeringen: Frankie Fouganthin, Creative Commons

med i MUF.


HALVTID

11-12 APRIL MSU RIKSKONFERENS I LINKÖPING Beslut tas om att MSU ska verka för nationellt fritt skolval, upp­muntra till anonyma prov och stärka digitaliseringen i skolan. Mathilda Hjelm blir omvald till riksord­förande.

14-17 MAJ YEPP-KONGRESS I PORTUGAL Arba Kokalari väljs som den första mufaren på 10 år, in i YEPP:s styrelse. Det har gett oss en viktig röst för våra frihetliga värderingar i Europa!

26 MAJ VÄRVARDAG I slutspurten innan sommaren väljer 452 personer att bli medlemmar i MUF. 15 APRIL VÅR­BUDGETEN presenteras av regeringen och innehåller den största skattehöjningen någonsin riktad mot en utvald generation – vår ungdomsgeneration. MUF kallar det ”Generationssveket”. Under hela våren debat­terar MUF runt om i landet mot att färre unga får jobb med regeringens politik.

29 JUNI - 5 JULI ALMEDALEN MUF gör utspel om att modernisera arbetsmarknaden och att komplettera permanenta uppehållstillstånd med sänkta bidrag och ersättningar. MUF anordnar seminarium om arbetsmarknaden och om öppenhet. MUF:s fotbollslag kommer trea i Almedalscupen.

18-19 APRIL MST RIKSÅRSMÖTE I UPPSALA Beslut tas om att MST ska verka för att samtliga lärosäten ska erbjuda treterminssystem. Benjamin Dousa blir omvald till riksordförande.

29 JULI - 1 AUGUSTI SOMMARLÄGER I SKINN(SÄNK)SKATTEBERG Mufare från hela landet träffas för att under flera dagar drillas i politik och retorik. Det blir dessutom grill, bad och vattenkrig.

1 AUGUSTI PRIDE Hundratals mufare går tillsammans med Moderaterna för allas rätt att älska den en vill.

4-5 MAJ RASMUS TÖRNBLOM PRAOAR på två asylboen­ den, ett i Vellinge och ett i Rosengård i Malmö. Han tar med sig insikten om att man som asylsökande har mycket olika förutsättningar beroende på vilken kommun i Sverige man kommer till. Detta lägger grunden till ett förslag som MUF senare presenterar: att fördelningen av flyktingar behöver utgå från sysselsättningen i kommunerna.

8 MAJ MODERATERNA FÖRESLÅR TILLFÄLLIGA UPPEHÅLLSTILLSTÅND MUF går emot förslaget eftersom vi tror att det försämrar integrationen när människor inte vet om de har en framtid i Sverige.

Blått nummer 3 2016

5


HALVTID

28-30 AUGUSTI ARBETSSTÄMMA #FRIHET15 I VÄNERSBORG Några beslut som fattas: • Att bidragssystemet ska utformas med tidsgränser inom vilka mottagaren behöver göra sig mer tillgänglig för arbetsmarknaden för att behålla nivån på ersättningen. • Att permanenta uppehållstillstånd ska vara huvud­ regel vid beviljad asylansökan i Sverige. • Att de som inte arbetar i Sverige eller deltar i åtgärder för att komma närmare jobb och utbildning fråntas rätten till statlig eller kommunal ersättning.

FORTSÄTTNING PARTISTÄMMA 2015 MUF har en monter som ställer frågan ”Kan du lagen?” och problematiserar kring turordningsreglerna i LAS.

2 NOVEMBER EN OPINIONSMÄTNING VISAR ATT 6 AV 100 TYCKER ATT STEFAN LÖFVEN ÄR MYCKET BRA.

2-6 NOVEMBER VÄRVARVECKA FÖR JOBBEN

1-18 DECEMBER SLUTSPURTS­KAMPANJ

21 SEPTEMBER HÖSTBUDGETEN I budgeten presenteras skatte­höjningar på 154 miljar­der. 90 procent av skatte­ höjningarna slår direkt mot jobb och tillväxt. 8 av 10 får mindre kvar i plånboken och Magdalena Andersson gör sig ansvarig för ett av Socialdemokraternas alla löftesbrott.

Foto: Anders Löwdin

”VI KOMMER INTE HÖJA SKATTEN FÖR VANLIGA LÖNTAGARE" Magdalena Andersson, Sveriges Radio 1 juli 2014

2016 10-12 JANUARI FOLK OCH FÖRSVAR Under konferensen Folk och försvar i Sälen träffar MUF:s ordförande Rasmus Törnblom flera olika medier. Till dem säger han att han tycker att Alliansen bör försöka fälla regeringen så snart som möjligt för att Sverige inte ska få ytterligare ett förlorat år. Utspelet skapar stor debatt.

29 JANUARI REGERINGEN FÖRESLÅR ATT BEGRÄNSA SOCIALA MEDIER FÖR UNGA UNDER 16 ÅR. HUR SJUKT?!

9 FEBRUARI EN OPINIONSUNDERSÖKNING VISAR ATT 2 AV 3 TYCKER ATT SVERIGE ÄR PÅ VÄG ÅT FEL HÅLL.

5-6 MARS MSU ­RIKSKONFERENS I­ ESKILSTUNA Beslut tas 15-18 OKTOBER MODERATERNAS PARTISTÄMMA 2015 • MUF vinner LAS-beslut: I första omröstningen på partistämman tas det historiska beslutet att reformera LAS, något som vi kämpat för länge. Det behövs en modern arbetsmarknad – nu! • Förlorar PUT: Tyvärr förlorar vi omröstningen om permanenta uppehållstillstånd. • MUF vinner samtycke: Efter ett långt arbete från MUF:s sida valde Moderaterna att ställa sig bakom en modern våldtäktslagstiftning som tydligare markerar att sex alltid ska vara frivilligt.

6

Blått nummer 3 2016

om att MSU anser att driften av kommu­nala skolor ska kunna tas över om en skola inte kan till­godose sina elever tillräckliga kunskaper. Christopher Rydaeus väljs till riksordförande.

12-13 MARS MST RIKSÅRS­MÖTE ­I LINKÖPING Beslut tas om att MST anser att man ska ha minskade regleringar på bostadsmarknaden samt att politiker ska ha mindre inflytande över byggprocessen. Ina Djurestål väljs till riksordförande.


HALVTID

15 MARS VÄRVARDAG Nästan 500 personer väljer att gå

3-10 JULI ALMEDALEN

med i MUF.

#byggförfan I 240 av Sveriges 290 kommuner är det bostadsbrist. För att uppmärksamma detta placerar MUF ut 240 stycken flyttlådor, en per kommun med bostadsbrist, med uppmaningen: #byggförfan! Kampanjen blir nominerad som en av fem till årets innovativaste i Almedalen.

19-20 MARS DISTRIKTSFORUM OCH KAMPANJSLÄPP: SÄNK REGERINGEN MUF sjösätter den största digitala kampanjen någonsin, Sänk regeringen.

REGERINGEN 13 APRIL VÅRBUDGETEN Den rödgröna regeringen lägger mindre pengar på skolan, tar pengar från människor som jobbar och höjer bidragen med 77 miljarder för människor som inte jobbar.

#svpollive Ett av Almedalens största seminarier där Hanif Bali och Rebecca Weidmo Uvell möter Göran Greider och Daniel Suhonen i en duell. Seminariet med #svpollive blir ett av de mest uppmärksammade på twitter. MUF vinner #industrikampen, kompromiss-SM och vårt fotbollslag kommer 2:a och vinner överlägset över alla de andra ungdomsförbunden i Almedalscupen.

10 MAJ INTERNATIONELLT MUF:s internationella sekreterare Gustaf Göthberg blir tillfångatagen i Uganda efter att han stått upp för HBTQ-personers rättigheter.

17 MAJ ”ALLIANSEN MÅSTE AGERA NU” Inför Modera­ ternas Sverigemöte skriver Rasmus Törnblom en debattartikel som får stor uppmärksamhet. Han vill se gemensamma förslag från Alliansen – för nya anställningsformer för unga och nyanlända, en reformering av lagen om anställningsskydd, ändringar i plan- och bygglagen och införande av marknadshyror vid nyproduktion. Kom igen nu, Alliansen!

31 JULI PRIDE MUF går självklart i Prideparaden tillsammans med Moderaterna och är självklart bland de som syns och hörs mest!

AUGUSTI SKOLSTART MST kampanjar för valfrihet och mer kunskap i skolan. MST kampanjar för mer bostäder.

20-21 MAJ MODERATERNAS SVERIGEMÖTE I MALMÖ Anna Kinberg Batra presenterar förslag om noll­ tolerans mot dåliga skolor. MUF välkomnar detta.

26 MAJ VÄRVARDAG 132 personer väljer att gå med i MUF.

20 SEPTEMBER HÖSTBUDGETEN Regeringen höjer skatten med 40 miljarder. Mer än en halv miljon löntagare får höjd skatt och förutom att de chockhöjer skatten på arbete höjer de också skatten på TV-spel. Massor av skattehöjningar – men inte ett ord om utanförskap, integration eller bidragsberoende.

Blått nummer 3 2016

7


INTERNATIONELLT

VART ÄR VI PÅ VÄG?


INTERNATIONELLT

S

OMMAREN 2016 KOMMER ATT GÅ TILL HISTORIEN. PÅ NÅGRA VECKOR INTRÄFFADE EN RAD HÄNDELSER SOM REFLEKTERAR DEN STORA BREDD AV UTMANINGAR SOM EUROPA STÅR INFÖR; ALLTIFRÅN TERRORDÅD TILL RYSKT VAPENSKRAMMEL. DET SOM KOMMER HA MEST LÅNGTGÅENDE KONSEKVENSER ÄR UTFALLET AV FOLKOMRÖSTNINGEN I STORBRITANNIEN DEN 23 JUNI, DÄR EN MAJORITET AV DET BRITTISKA FOLKET BESLUTADE ATT LANDET SKA LÄMNA DEN EUROPEISKA UNIONEN. DET ÄR DEN STÖRSTA HÄNDELSEN I EUROPA SEDAN SLUTET PÅ DET KALLA KRIGET. KONTRASTEN MELLAN NU OCH DÅ ÄR ENORM, MEN FÖR ATT KUNNA GÖRA EN BEDÖMNING AV DAGENS SITUATION ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT BLICKA BAKÅT.

F

RED I EUROPA har länge varit ett avlägset hopp. När det väl har varit fred har det tenderat att endast vara korta perioder, som snart återgått till bekanta mönster av konflikt mellan stater. Försök till att skapa mer permanenta fredsstrukturer har ofta kommit i uppgörelser efter stora krig på kontinenten: Westfaliska freden 1648 efter 30-åriga kriget; Wienkongressen 1815 efter Napoleonkrigen; Versaillesfreden 1919 efter första världskriget; och 1945 efter andra världskriget. EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET – den blodigaste konflikten i världshistorien – delades Europa upp. Istället för frihet kom miljontals människor återigen att falla under förtryck bakom järnridån, som med Winston Churchills ord sträckte sig från Szczecin vid Östersjön till Trieste vid det Adriatiska havet. Som ett svar på sovjetisk expansionism och rädslan för ett kommunistiskt makt­ övertagande i Västeuropa utökade USA, under president Harry Truman, sitt engagemang för säkerhet i Europa. Genom initiativ som Marshallplanen och Nato bidrog man till att lägga grunden för både återuppbyggandet av Västeuropa och för ett långsiktigt åtagande från USA för europeisk säkerhet. Samtidigt tog europeiska stater egna steg för att främja samarbete på kontinenten och hitta lösningar till de grundkällor som drivit på konflikter. Svaret blev organisationer som Kol- och stålgemenskapen, vilken var en föregångare till EU. Det här innebar stora förändringar för det europeiska statssystemet. Genom utvecklingen av nya politiska, ekonomiska och militära strukturer skapade man förutsättningar för en hållbar fredsordning i Europa. Tidigare grundande det sig på antingen att en stat försökt dominera över alla andra eller en maktbalans där stormakterna försökt balansera mellan varandra. Men allt skedde i bakgrunden av det kalla kriget och den nya ordningen skulle aldrig kunna nå sin fulla potential så länge halva Europa var under kommunistiskt

förtryck. Det tog nästan ett halvt århundrade, men även det kalla kriget nådde sitt slut. Den nya öppningen innebar att de stater som varit fast bakom järnridån kunde söka sig till den europeiska gemenskapen, framför allt genom medlemskap i Nato och Europeiska Unionen. Utvidgningen av Nato och EU försäkrade att Central- och Östeuropa inte blev en zon av instabilitet. SLUTET AV DET kalla kriget innebar inte bara nya möjligheter för europeisk integration och samarbete utan accelererade också trender som globalisering, då nya marknader öppnades och frihandeln expanderade. Dessa ekonomiska trender resulterade i en dramatisk minskning av fattigdom runtom i världen samtidigt som de satte press på Europa där välfärdssystemen som byggts upp under efterkrigstiden inte var anpassade till de krav som den globala ekonomin ställer. Initiativet till Euron kom i samband med att Berlinmuren föll, men man vidtog aldrig de steg som många ekonomer ansåg nödvändiga för att en sådan valutakonstruktion ska fungera. Det var förståeligt att man efter kalla kriget ville minska försvarsanslagen men nedskärningarna nådde oansvariga nivåer. Att riva ner ett försvar går mycket snabbare än vad det gör att bygga upp detsamma. Trots att man kunde förutse att den internationella säkerhetsmiljön inte alltid skulle fortsätta att vara så stabil fortsatte man med avvecklingarna. MEDAN DEN GLOBALA ekonomin fortsatte att växa och den säkerhetspolitiska lägesbilden var gynnsam kunde politiker undvika att göra de svåra reformer som långsiktigt är nödvändiga. Men allt förändrades 2008, då de ekonomiska och säkerhetspolitiska grunderna i Europa skakades om kraftigt.

Foto: Depositphotos, Wikimedia/Creative Commons; Magnus Fröderberg/norden.org, Arild Vågen m.fl, Peter Knutson, Michael Vadon, Gage Skidmore m.fl.

TEXT: ZEBULON CARLANDER KOLLAGE: EMY ERIKSSON


INTERNATIONELLT

I augusti 2008 bröt kriget mellan Ryssland och Georgien ut, vilket utgjorde den första fientliga utplaceringen av ryska militära styrkor mot ett annat land sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan. Det var inte bara en attack mot Georgien utan även mot den europeiska säkerhetsordningen. Kort därefter inträffade den största ekonomiska och finansiella kris som världen upplevt sedan den stora depressionen. Krisen blottade många av de strukturella svagheterna både i Euron och i europeiska ekonomier. Samtidigt som man försökte lyfta de ekonomiska frågorna började andra händelser att sätta ytterligare press på europeiska stater. Mellan 2010-2011 bröt den så kallade arabiska våren ut i Mellanöstern, som man först hoppades skulle leda till demokratisering i regionen men som sedan blev mer komplicerad. Osäkerheten i Mellanöstern ökade och det kom att leda till att fler människor sökte trygghet i Europa. Genom konflikterna i Mellanöstern, framför allt i Syrien, har säkerhetsvakuum uppstått vilket har möjliggjort för terrorgrupper som Daesh (IS) att expandera. De har sedan dess både direkt stöttat, eller inspirerat, terrorattacker såväl i Mellanöstern som i Europa och andra platser på jorden. Efter att ha varit premiärminister i fyra år blev Vladi­ mir Putin återigen president i Ryssland 2012. Nu var hans ton mot Europa och USA ännu mer aggressiv än

tidigare, vilket kulminerade 2014 med aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim. AV ALLT DET som har inträffat de senaste åren är det brittiska beslutet att lämna den Europeiska Unionen, trots allt, det mest omvälvande kontinenten upplevt på länge och det som har störst följder för europeiskt samarbete. Det finns många åsikter om vad som förorsakade utgången i folkomröstningen, men slutsatsen är att en avgörande tid med den komplicerade skilsmässan mellan Storbritannien och Europeiska Unionen ligger framför oss. Vi borde eftersträva ett arrangemang som upprätthåller nära samarbete mellan Storbritannien och Europeiska Unionen. Det borde möjliggöra samverkan när det kommer till frågor av ömsesidig betydelse, som till exempel utformningen av globala institutioner och regelverk. Att uppnå det här kommer bli oerhört svårt när det abstrakta ska förvandlas till praktiskt i Brexit-förhandlingarna, men det borde i alla fall vara ledstjärnan för den framtida relationen. Skulle det här arrangemanget bli lyckat är det inte omöjligt att det kan agera modell för andra länder i framtiden. Turkiet har varit ett kandidatland för EU-medlemskap men förhandlingarna har avstannat och det är svårt att inom överskådlig framtid se att de kommer att avklaras – om någonsin. Men eftersom det är ett så pass viktigt land är det i vårt intresse att försöka

EU:S DEL AV VÄRLDSEKONOMIN MINSKAR. JÄMFÖR 2004 OCH 2014: 2004

2014

Resten av världen 10.3 %

Resten av världen 14.8 %

Andra G20 (1) 10.9 %

EU-28 31.4 %

Mexiko 2.3 % Kanada 2.3 % Kina 4.5 %

Andra G20 (2) 14.3 %

Indien 2.6 % Brasilien 3.0 % Japan 5.9 %

Japan 10.7 % USA 28.1 %

USA 22.2 % Kina 13.4 %

(1) Argentina, Australien, Brasilien, Indien, Indonesien, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea och Turkiet. (2) Argentina, Australien, Kanada, Indonesien, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea och Turkiet. G20: En grupp bestående av nitton större ekonomier samt Europeiska unionen. Källa: Eurostat och United Nations Statistics Division (National Accounts Main Aggregates Database)

10

EU-28 23.8 %

Blått nummer 3 2016


INTERNATIONELLT

förankra Turkiet så nära det går i den europeiska gemen­skapen. Därför skulle ett liknande arrangemang som det med Storbritannien kunna vara attraktivt för båda parter. Det skulle inte utesluta möjligheten för ett framtida EU-medlemskap, men skulle annars vara ett acceptabelt arrangemang som innefattar vidsträckta frågor från ekonomi till miljö. Det kan låta avlägset idag, men det är definitivt värt att överväga. Men, om de stora vinsterna som har gjorts de gångna decennierna med att skapa ett Europa präglat av samarbete och samverkan ska kvarstå så krävs politiskt ledar­ skap, kompromissvilja och uppoffringar. Alternativet med en långsam – eller snabb – upplösning av de institutioner som har byggts upp vore katastrofalt.

Medan vi har en begränsad förmåga att påverka utvecklingen i regionen kan vi göra mer för att främja säker­het och utveckling genom militärt stöd, engagemang för mänskliga rättigheter och institutionsbyggande. För att förhindra fler medlemsstater från att lämna den Europeiska Unionen borde fokus vara på att ha en flexibel inställning till integration, där medlemsstaterna själva avgör utsträckningen i sitt deltagande. Frågorna som borde prioriteras framöver bör vara de gemensamma utmaningarna som till exempel klimatförändring, säkerhetshot och energiförsörjning. I samband med att Europas storlek som andel av den globala ekonomin och befolkningen fortsätter att minska kommer intresset bland européer för att arbeta tillsammans öka.

DEN EUROPEISKA SÄKERHETSORDNINGEN måste förstärkas. Sverige kan bidra genom ett Natomedlemskap kombinerat med en starkare nationell försvarsförmåga. Samtidigt är det viktigt att det fortsatt finns ett amerikanskt engagemang för Europa, ett intresse som skulle tjänas bäst om Hillary Clinton blir USA:s 45:e president. Ryssland kommer att fortsätta att vara ett hot inom överskådlig tid och vi måste vara redo att stå emot ytterligare aggression och stödja dem som idag är offer för det. Migrationstrycket från framför allt Mellanöstern kommer att fortsätta så länge konflikter som den i Syrien pågår och levnadsförhållanden i regionen förblir dåliga.

ATT STYRA EUROPA i en riktning av säkerhet och välstånd är mycket svårt. Problemen är många och deras komplexitet utgör en svår uppgift för kontinentens beslutsfattare. Ett politiskt engagemang är viktigare nu än någon gång sedan slutet av det kalla kriget. Medan cynism är ett bekvämt alternativ är det idag optimism, kreativitet och hårt arbete som krävs för att möta alla dessa utmaningar och realisera vår tids möjligheter. Europa står inför ett vägskäl och det är upp till oss vilken väg vi tar.

MEDAN VI HAR EN BEGRÄNSAD FÖRMÅGA ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN I MELLANÖSTERN KAN VI GÖRA MER FÖR ATT FRÄMJA SÄKER­HET OCH UTVECKLING GENOM MILITÄRT STÖD, ENGAGEMANG FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH INSTITUTIONSBYGGANDE. Blått nummer 3 2016

11


GUSTAF GÖTHBERG, MUF:S INTERNATIONELLA SEKRETERARE:

VI MÅSTE FORTSÄTTA KÄMPA FÖR FRIHET OCH MARKNADSEKONOMI

GUSTAF GÖTHBERG, MUF:S INTERNATIONELLA SEKRETERARE, GER BLÅTTLÄSARNA EN SÅ KALLAD ”CARL BILDT-KOMMENTAR” PÅ VÄRLDSLÄGET:

V

ÄRLDEN STÅR INTE I BRAND, MEN GNISTORNA SLÅR ÅT MÅNGA HÅLL i takt med att höstmörkret sänker sig. Värderingskrisen fortsätter, inte minst i vår del av världen. I land efter land, på båda sidor Atlanten, vinner både höger- och vänsterpopulister mark. Den brittiska socialdemokratin har stag­nerat och interna strider hos Tories har lett till osäkerhet kring den framtida brittiska kursen i ljuset av Brexit. I USA har en galen, främlingsfientlig notorisk lögnare blivit presidentkandidat i det som en gång var Ronald Reagans republikaner, och mot honom står en halvskakig, stark frihandelsmotståndare i Hillary Clinton. Ledarskapet i Europa ser ut att bli vakantsatt när Tyskland går till förbundsval 2017. Angela Merkel utmanas internt och har inte förmått samla brett stöd för den flyktingvänliga politik hon rakryggat stått upp för sedan 2015. Kommer bayerska partiet CSU – mer invandringskritiskt än CDU – göra anspråk på kanslerposten? Vem ska då hålla ihop Europa? Det moderata partiet i Frankrike, Republikanerna, slits i interna strider mellan vem av Nicolas Sarkozy och Alain Juppé som ska utmana den socialistiske presidenten Francoise Hollande. Till detta Brexit. Till detta konsolidering av den putinistiska makten i Ryssland, där ekonomin fortsätter att stabiliseras trots omvärldens sanktioner. Till detta världens nästa krutdurk:


INTERNATIONELLT

Sydkinesiska sjön som symboliserar konflikter mellan ett tiotal stater som alla har geografiska och politiska anspråk på varandra och där det kommunistiska Kina gör allt för att dominera sina grannar. Till detta varningssignalerna från Nordkorea om att de ska kunna utveckla en fullt fungerande taktiskt kärnvapenverksamhet inom loppet av några år. Med oss i detta tror jag vi ska ha en sak: TILLVÄXT ÖVER TID är västvärldens mest säkra tillstånd, och efter återhämtningsperioden efter euro-, skuld- och finanskris fortsätter det vara så. En skillnad från förr, som drivs av globalisering och specialisering, är att det inte kommer nå varje hushåll. I takt med att fler och fler ser grannen få det bättre men för en själv står det still, riskerar politiska alternativ som bygger på missnöje och splittring att slå rot. När de politiska svaren blir enkla blir reformtakten haltande – också den liberala reformtakten. Med de snabba lösningarnas dominans i det politiska samtalet tenderar Europa och västvärlden att gå in i en negativ spiral med brist på strukturreformer vilket kan leda till ekonomisk stagnation, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Det tenderar att förvärras och öka kraven på ännu fler av de snabba lösningar som populister lovar, vilket sänker vår civilisation än mer i gyttjan. Populism minskar drivkraften för reformer. LÅT MIG DÅ slå fast vår egen uppgift i detta. Det första är att Moderata Ungdomsförbundets tro på framtiden måste intensifieras och komma fler till del. För denna tro behöver vi vinna nytt förtroende. Vi måste fortsätta kämpa för frihet och marknadsekonomi. Det är dessa två värden som gör det möjligt för en miljon människor att varje månad lyftas ur fattigdom i Indien. Som minskar mödra- och spädbarnsdödligheten i tredje världen i takt med att mediciner, arbete och sjukvård kommer fler till del. Den andra delen är att vi fortsatt måste hitta reformer och politiska idéer som svar på de frågor som folk ställer sig, och för att upplösa de stora system som håller människor tillbaka. Friheten vinns inte genom fina högtidstal eller långa möten, utan i praktisk handling varje dag. Det kokar ned till reformer. Och det är liberala reformer världen behöver.

GUSTAF, BESKRIV MUF:S INTERNATIONELLA FOKUS IDAG! – Vårt gemensamma arbete är alltid frihetens tjänst, och vare sig du är lokalt aktiv i din MSU-förening eller råkar vara internationell sekreterare så drar vi alla åt samma håll. MUF:s internationella fokus idag är lika brett som det är fokuserat på att tjäna friheten. MUF påverkar i det stora och i det lilla. Vi har fått YEPP (Moderaternas partigrupp i Europaparlamentets ungdomsorganisation) att ställa sig bakom svenskt Natomedlemskap, stoppat protektionistiska förslag om att försvåra för frihandel och lägga krokben för den inre marknaden och fått YEPP att ta avstånd från Vladimir Putins förföljelser av homosexuella. En stor del av vårt fokus är också att finnas till hands, stötta och ha utbyten med andra moderata ungdomsförbund främst i Norden och Baltikum. VAD KAN MAN SOM MUFARE GÖRA? – Mycket! MUF:are runt om i landet såg förra hösten till att samla in över 100 000 kronor till svenskt flyktingmottagande och har sedan dess hjälpt till med insamlingar av både pengar och material till HBT-rörelsen i Uganda och oppositionsrörelser i Belarus. Med insändare, motioner och debattinlägg har vi bidragit till att

partiets inställning till Nato gått från ett ”nja” till ett ”när”. I framtiden behöver vi dock bli bättre på att se till att du som medlem i MUF kan engagera dig mer, men ett bra första tips är att gå med i MUF:s internationella nätverk på Facebook! VAD LIGGER BAKOM DITT INTERNATIONELLA ENGAGEMANG? – Insikten om att människan är fantastisk och att vi måste vara fria att leva våra liv som vi själva vill. Ser vi ut över världen är det inte så. Världen i dag är fast i bojor. Där skapar omständigheter av krig, förtryck, svält, socialism och sjukdomar helt andra förutsättningar för människan. Föds du i Japan lever du över 30 år mer än om du hade fötts i Angola. Hälften av jordens befolkning lever i länder där fri media är förbjuden och 90 procent av alla offer i konflikter sedan kalla kriget har varit civila och oskyldiga. Dessa omständigheter, skapade av människan och med människan som enda offer, beskär friheten och förhindrar varje människa att göra egna val kring sina egna liv. Utgångspunkten är också att dessa omständigheter sällan är något de själva kan rå på. Men vi som lever i frihet, kan göra något – och då är det vår plikt att göra det.

Blått nummer 3 2016

13


INTERNATIONELLT

FEM EXEMPEL FRÅN POPULÄRKULTUREN SOM KOMMER HJÄLPA DIG ATT FÖRSTÅ DET AMERIKANSKA PRESIDENTVALET Det är inte lätt att hålla på koll på årets amerikanska presidentval. Vilka delstater var det nu igen som Clinton måste vinna? Var det katolikerna eller evangelisterna som stöttar Trump? Är det Trump eller Clinton som har en vicekandidat från Indiana? Var ligger Indiana? Kort sagt så blandas det mycket data från höger och vänster. Av någon konstig anledning verkar det vara så att den som kan plocka fram den mest obskyra datan anses ha bäst koll. Om du vill kunna rabbla fler datapunkter om delstater, elektorsröster, opinionsundersökningar och reklambudgetar hänvisas du med nöje till siffernördarna på hemsidan fivethirtyeight.com. Men om du istället vill sätta in valet i en kulturell kontext och ha lite roligt samtidigt som du lär känna Clinton och Trump lite bättre är det här den perfekta listan för dig. 1) Bloodsport 1988 Du kanske främst associerar Jean Claude Van Damme med Volvoreklamen Epic split, det gör inte Trump. För honom är han istället stjärnan i den bästa actionfilmen som gjorts, nämligen Bloodsport från 1988. Hela filmen finns turligt nog på Youtube, men det räcker också bra med klippet Bloodsport Final Fight för att få en känsla för hur stämningen kommer vara i Vita husets hemmabiograf när presidenterna Trump och Putin har filmkväll. (OBS, detta är alltså på riktigt Trumps favoritfilm). 2) The power of positive thinking 1952 När Trump var liten tog hans pappa med honom till Marble Collegiate Church på Fifth Avenue i New York. Där huserade kändisprästen Norman Vincent Peale vars predikningar lockade New York-societeten varje söndag. Han har skrivit boken som anses vara urfadern till alla amerikanska självhjälpsböcker. Den heter ”The power of positive thinking”. Trump har sagt att både Peale och boken varit mycket viktiga för hans eget tänkande. Den finns som pdf om man googlar. Det är en fantastiskt läsning med odödliga citat som: ”For example, when you are with a group of people at luncheon, do not comment that the ”Communists will soon take over the contry.” In the first place, Communists are not going to take over the country, and by so asserting you create a depressing reaction in the minds of others.” 3) Election 1999 Denna skruvade high school-film med Reese Witherspoon i huvudrollen har fått ett superuppsving i USA då den handlar om den duktiga och hårt arbetande Tracy Flick som ställer upp i valet till elevkårsordförande

14

Blått nummer 3 2016

på skolan. Alla vet på förhand att hon kommer vinna, hon har spelat korten rätt, hon är engagerad, det är hennes tur. Helt plötsligt kastas skolans populära (men lite korkade) quaterback in i valrörelsen. Du förstår kanske varför det är populärt att se om den just nu. 4) Ideocrazy 2006 Beavis and Butt-Head-skaparen Mike Judge producerade 2006 politisk satir som utspelar sig 500 år in i framtiden. Handlingen bygger på att en medel­ begåvad person från idag frys ned och vaknar efter ett halvt millenium. På grund av den fördumning som pågår i USA är han helt plötsligt världens smartaste person. Filmens fiktiva president Dwayne Elizondo Mountain Dew Herbert Camacho är känd från sin wrestling­karriär. Nyligen skickade en av manusförfattarna ut följande tweet: "I never expected #idiocrazy to become a documentary”. 5) Confessions of a Republican 1964 Det är alltid snyggt att kunna droppa referenser till tidigare presidentval för att påvisa sin allmänbildning (känner du att du behöver bättra kunskaperna rekommenderas podcasten Whistelstop). År 1964 kandiderade Berry Goldwater mot sittande presidenten Lyndon B Johnson. Likheterna mellan Goldwater och Trump är många, framför allt på det sätt båda kandidaterna splittrade det republikanska partiet. Johnson lät då en republikan som bestämt sig för att rösta mot sitt partis kandidat spela in en 4.5 minuter lång ”bekännelse” där han förklarar varför. Se den, och förundras över att historien går i cykler. MATTIAS HALLBERG


FRAMTID

IDÉGRUPPENS ARBETE PRESENTERAS INFÖR FÖRBUNDSSTÄMMAN:

MUF:S IDEOLOGI PÅ ETT NYTT SÄTT INFÖR ÅRETS FÖRBUNDSSTÄMMA presenteras ett förslag till ett idéprogram som ska sätta fingret på MUF:s ideologi och idéer bakom de politiska förslagen. Ett brett gäng mufare från hela Sverige har deltagit i arbetet som har pågått sedan början av 2015. Som det ofta blir med omfattande projekt som pågår under en längre tid har projektet utvecklats och förändrats över tid och det som arbetet nu har mynnat ut i är ett förslag till idéprogram som underlag för diskussion och beslut på Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma.

FREDRIK HULTMAN

FOKUS LIGGER PÅ ideologin och idéerna bakom MUF:s politik, inte konkreta politiska förslag: – Varför vill vi sänka skatten? För ökad frihet för människor att kunna forma sina egna liv. Det handlar om ekonomisk frihet som är en grund för MUF:s liberalkonservativa ideologi, säger Fredrik Hultman, distriktsordförande för MUF Uppsala, som lett gruppens arbete sedan i januari 2016. – Det förslag till program som vi har landat i är en innovativ produkt som ramar in hela vår ideologi och sätter vår politik i en kontext. Vi lyfter liberalkonservatismen som en syntes med två kärnvärden; frihet och värdighet. Att tala om vår ideo­ logi på det sättet är nyskapande och det känns betydelsefullt att få utveckla perspektivet i idéprogrammet. Samtidigt har vi inte försökt att uppfinna hjulet på nytt utan gå tillbaka till våra grundtankar i Moderata Ungdomsförbundet. IDÉPROGRAMMET RÖR FYRA övergripande teman: frihet, öppenhet, arbetets värde och moderna frihetsfrågor. – Programmet fokuserar på värderingar och ideologi men blir förstås även en nutidsanalys. Moderna frihetsfrågor är något vi bör prata mer om. Alla som ska diskutera och rösta om det här programmet på förbundsstämman kommer inte hålla med om det som står. Men det är en stor poäng med arbetet – processen och diskussionen kring värderingar och MUF:s ideologi. Jag hoppas på en bra debatt och lysande ändringar på stämman, då kommer vi ha ett riktigt bra idéprogram för framtiden, avslutar Fredrik.

I idégruppen har Fredrik Hultman, Kim Hedbom, Elin Petersson, Edvard Hollertz, Adam Rydstedt och Agnes Skyman Ståhl ingått. Bodil Sidén, Carl Sjöstedt och Catarina Kärkkäinen har deltagit i en period av arbetet.

MUF ÄR STÖRST I SOCIALA MEDIER! TRADITIONELLT SETT HAR DEN POLITISKA VÄNSTERN I SVERIGE DOMINERAT OCH VARIT STARKAST I SOCIALA MEDIER. EFTER VALFÖRLUSTEN 2014 BLEV DET EXTRA TYDLIGT. SSU var större än MUF i alla sociala medier. Den insikten blev startskottet på snart två års målmedvetet arbete för att bli Sveriges största politiska ungdomsförbund, också digitalt. Nu är MUF störst – i följare, interaktioner och omnämnanden. – Det beror till stor del på att vi har anpassat våra budskap till vår målgrupp och blivit spetsigare med filmer, roliga bilder och budskap. Vi har också lanserat flera digitala kampanjer som verkligen skapat uppmärksamhet. Ett exempel är kampanjen ”Sänk regeringen”. Den var vår största digitala kampanj någonsin. Ett annat exempel är vår bostadskampanj ”#byggförfan” som vi lanserade i år i Almedalen, säger Rasmus Törnblom. ETT MÅLMEDVETET DIGITALT arbete gör stor skillnad. På två år har MUF bland annat gått från 8446 likes på Facebook till över 20 000. Under samma tidsperiod har SSU gått från 14 489 till 18 542. Samma trend ser vi på Twitter, där har MUF också gått om SSU. Men MUF är inte bara störst i följare och interaktioner – också i omnämnanden. De senaste två åren är vi det politiska ungdomsförbundet som är mest omnämnda i sociala medier. – På både Facebook och Twitter har vi också skapat mest engagemang genom de bilder, filmer och inlägg vi delat. Att unga vill interagera med oss via våra sociala medier är fantastiskt och något vi måste ta vara på. Vi måste anpassa vår digitala kommunikation till dem och inte glömma att majoriteten av unga mellan 12-30 år inte sysslar med politik, säger Rasmus. VI KAN NU stolt säga att vi brutit vänstertrenden och äntligen blivit Sveriges största politiska ungdomsförbund på ännu ett område. – Vårt mål är att gå in i valrörelsen med breda och starka kanaler. När unga inte träffar oss på en gymnasieskola eller ett universitet ska det vara lätt att hitta, hålla kontakten med och följa oss. Våra sociala medier är ett perfekt sätt att knyta an och vara tillgängliga i fler ungas vardag, Rasmus.

Blått nummer 3 2016

15


FRIHETSPOLITIK

MUF:S KOMMMUNPOLITISKA HANDLINGSPROGRAM:

89 FÖRSLAG FÖR ETT FRIARE SVERIGE MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET ENGAGERAR fler unga än något annat politiskt ungdomsförbund. Vi är också den starkaste kraften för Sveriges unga där beslut fattas – på flera håll sitter fler mufare än miljöpartister i kommunfullmäktige och fattar beslut som påverkar både ungas och äldres vardag. Under två års tid har en grupp kommunpolitiskt aktiva mufare arbetat för att ta fram ett kommunalt handlingsprogram. I programmet samlas 89 förslag för hur vardagen kan bli bättre, jobben fler, skolan mer fylld med kunskap och hur kvaliteten i vården kan bli högre för alla. Alla förslag grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet – i kommuner i Sverige eller utomlands. Det innebär att några av förslagen redan kan vara införda i en kommun, men inte i andra. Förslagen fyller alla en funktion i en strävan efter ett friare Sverige med färre i utanförskap. På förbundsstämman i oktober läggs handlingsprogrammet fram som en proposition, ett förslag, för stämman att ta ställning till. Då kan MUF:s kommunala handlingsprogram bli MUF:s officiella politik.

BJÖRN OLSSON, FÖRBUNDSSTYRELS­ELEDAMOT: ”Detta är det det mest gedigna kommunala handlingsprogram som någonsin tagits fram”

BJÖRN OLSSON

16

BLÅTT FRÅGAR BJÖRN OLSSON, FÖRBUNDS­ STYRELS­ELEDAMOT, SOM HAR LETT ARBETET: VARFÖR ETT KOMMUNALT HANDLINGSPROGRAM? – Här visar MUF att vi har lösningar på de problem och frihetsfrågor som behöver ett moderat svar inom skola, arbetsmarknad och välfärd. Vi unga ska lära oss det vi ska i skolan, vi ska kunna få det första jobbet och den första bostaden. De växande problemen med psykisk ohälsa måste lösas – allt för många unga mår dåligt idag.

VILKET FÖRSLAG HAMNADE FÖRST PÅ PLATS? – Sänkt kommunalskatt. Utan tvekan.

HUR HAR ARBETET MED ATT TA FRAM HANDLINGSPROGRAMMET GÅTT TILL? – Under två år har en grupp mufare från hela landet jobbat med programmet. Vi har träffats under tio helger och varvat möten med experter inom olika områden med diskussion. Utifrån det och våra egna arbeten runt om i kommunerna så har vi tagit fram det här förslaget till handlingsprogram. Med tanke på alla de timmar som skickliga mufare lagt på detta vågar jag påstå att detta är det mest gedigna kommunala handlingsprogram som någonsin tagits fram, vad gäller både kvalitet och kvantitet.

DET FINNS FLERA FÖRSLAG FÖR ÄLDREPOLITIK, VARFÖR SKA ETT UNGDOMSFÖRBUND ENGAGERA SIG I DET? – Det berör oss unga av två skäl – vår familj och våra äldre ligger förstås även oss yngre varmt om hjärtat. Dessutom är kompetensförsörjningen inom offentlig sektor en av de stora utmaningarna idag. Yrkenas status måste höjas och äldreomsorgen måste bli en attraktiv arbetsplats för unga.

Blått nummer 3 2016

VAD HAR VARIT SVÅRAST? – Att ta vara på alla idéer och komprimera dem till 89 stycken. Att diskutera förslagen har tagit mycket tid. Att få 17 fantastiskt kloka och viljestarka blivande ”kommunpampar” att lyssna på varandra och komma överens är en utmaning, men det gick! Alla som deltagit i arbetet står bakom varje förslag i handlingsprogrammet.

HUR HOPPAS DU ATT PROGRAMMET SKA LEVA VIDARE? – Snart är det val och 290 partiföreningar ska ta fram lokala partimanifest. Jag hoppas att våra förslag återfinns i vartenda ett av dem.


FRIHETSPOLITIK

NÅGRA AV FÖRSLAGEN I MUF:S KOMMUNALA HANDLINGSPROGRAM SOM KAN KLUBBAS IGENOM PÅ FÖRBUNDSSTÄMMAN: ARBETE, INTEGRATION OCH ENGAGEMANG 1. SÄNK KOMMUNALSKATTEN

6. 9.

ALLA INDIVIDUELLA HANDLINGSPLANER FÖR EKONOMISKT BISTÅND SKA HA SYSSEL­ SÄTTNING SOM SLUTMÅL ETT SAMLAT GREPP FÖR INTEGRATIONS­ INSATSER MED EN VÄG IN FÖR ALLA NYANLÄNDA

13.

LÄNGRE ÖPPETTIDER PÅ SERVERINGS­ TILLSTÅNDSREGLERAD VERKSAMHET

23.

INFÖR ETT VOLONTÄRCENTER DÄR DEN SOM VILL ENGAGERA SIG LÄTT KAN LOTSAS TILL RÄTT VERKSAMHET OCH ENGAGEMANG

VÄLFÄRD OCH SKOLA 26. DYGNET RUNT-FÖRSKOLA, SÅ KALLAT 27.

3 6.

ÖPPEN MOTTAGNING DÄR ELEVER KAN TRÄFFA KURATOR/PSYKOLOG

40.

STÄRK UPP ARBETET MOT MOBBNING

44.

INFÖR PRIS FÖR LÄRARE SOM GJORT GODA INSATSER FÖR VERKSAMHETEN

BOSTÄDER OCH BYGGANDE 49. UPPDRA ÅT STADSBYGGNADSNÄMND, ELLER MOTSVARANDE, ATT PEKA UT LÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR FRIBYGGARTOMTER

50.

TA BORT KOMMUNALA SÄRKRAV VID BYGGNATION

INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ 54. TILLÅTA FÖR PRIVATA AKTÖRER ATT INFÖRA HYRCYKELSYSTEM

”NATTIS”, BÖR ERBJUDAS FÖR SAMTLIGA SOM BEHÖVER AV ARBETSMARKNADSSKÄL

57.

TRYGGA RESOR NATTETID FÖR UNGA GENOM T.EX. NATTBUSSAR

DEN REKTOR INOM DEN KOMMUNALA HUVUDMANNAVERKSAMHETEN SOM EJ MÖTER FÖRVÄNTADE RESULTAT BÖR SÄGAS UPP

60.

REGLERA AVFALLSTAXAN SÅ ATT DET YTTER­LIGARE LÖNAR SIG ATT KÄLLSORTERA

ARBETSGRUPPEN HAR BESTÅTT AV: Karl Holst, Robin Tannarp, Victor Ericsson, Gustav Ericsson, Elin Nilsson, Elin Jonsson, Anna Gustbée, Julia Persson, Ida Skogström, William Elofsson, Joel Nordkvist, Måns Linge, Richard Schleenvoigt, Sebastian Larsson, Alexander Torin, Viktor Emilsson och Rasmus Möller.

Blått nummer 3 2016

17


BLÅTT & BLANDAT BLÅTT & BLANDAT BLÅTT & BLANDAT KÄBBEL EDITION

(D

HISS. Permanent försvar på är Gotland. I och med världsläget h det fullt rimligt att rusta upp. Oc tänk att S och MP släppte hinken och spaden och ingick en för­ svarsöverenskommelse med M, C och KD förra året, wow!

ns)

psnittet Comic Sa gsområdet för ty

ara användnin et enda försvarb

DISS. Vinsttak i välfärden. Det är uppenbart att det varken är rkvalitet, tillgänglighet eller medbo för us fok garnas nöjd­het som står i tidigt regeringens välfärdspolitik. Sam r ser vi hur offentliga verksamhete vara ska Det inte klarar kvalitetsmålen. ri ete mh nolltolerans mot dåliga verksa lv sgo litet välfärden. Därför behövs ett kva ! för välfärden – inte ett vinsttak

REGERINGENS ALLRA BÄSTA MINISTRAR, ENLIGT VÄLJARNA:

HUR REGERINGEN VILL LÖSA JÄMSTÄLLDHETSPROBLEMATIKEN? De inför en myndighet! Härligt va? En större stat med ännu en byråkratisk instans är definitivt vad Sverige behöver... eller? Jämställdhetsperspektivet ska ju genomsyra hela samhället. Inte bara pratas om i korridorerna på en statlig myndighet. Gör om gör rätt.

HITTAT BLÅTT PÅ BIBLIOTEKET ELLER LÅNAT AV EN KOMPIS? Bli medlem! Då får du inte bara nästa nummer av Blått direkt hem i brevlådan, du blir också en del av Sveriges största och bästa ungdomsförbund som jobbar för ett öppet Sverige där människor kan leva sina liv som de vill. Swisha 40 kronor till nummer 123 043 85 31. Skriv personnummer, distrikt och förening i meddelande­raden. På muf.se finns fler sätt att bli medlem!

18

Blått nummer 3 2016

Istället för åtgärder som inte fungerar behövs riktiga reformer som gör att människor kan ta sig in på arbetsmarknaden och bli självständiga. Sänk skatterna, bidragen och lönetrösklarna!

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

HUR DET HAR GÅTT FÖR REGERINGENS STÖRSTA INTEGRATIONSSATSNING "SNABBSPÅR"?

KÄLLA: AFTONBLADET


VILL DU SKRIV ELLER D A EN INSÄNDA RE EB MEJLA M ATTARTIKEL? UF@BLA TT.SE! AMANDA PURONTAKA, MST HALMSTAD:

DEN INKOMPETENTA KVINNAN TIMO OOSTERVELD, MUF SÖDERMANLAND:

FLYKTINGPAUSEN FÅR INTE BLI SLUT­ DESTINATIONEN I debatten om svenska värderingar finns det egentligen bara en värdering värd att försvara med näbbar och klor: öppenheten. Bara för att Sverige har svängt i migrationspolitiken har inte krigen runt om i världen slutat. Moderaterna och regeringen valde den säkra vägen, flyktingpausen, för att kunna reformera systemet och sedan fortsätta vara en “humanitär stormakt”. Risken är dessvärre att flyktingpausen blir slutdestination och att de stängda gränserna normaliseras, snarare än förblir ett undantag. Det är nu vi i MUF har ett stort ansvar vilandes på våra axlar. Det är inte vårt ansvar att beräkna kostnader och ta fram reformer. Vårt uppdrag är istället att ständigt försvara alla människors lika värde. Istället för att stillsamt acceptera stängda gränser är det upp till oss att driva fram en reformtakt som ännu inte skådat dagens ljus. Vi måste stå vakt och försäkra oss om att grupper aldrig ställs mot varandra, att det aldrig skapas ett här och ett där, eller att det uppstår ett vi och dem. Det är vi som måste våga ta debatten.

Motsatsen till könsdiskriminering är jämställdhet. Jämställdhet innebär att män och kvinnor ska ha lika rättigheter och möjligheter. Det är uppenbart att regeringen inte vet vad jämställdhet är eftersom att de med sitt nya lagförslag om kvotering till börs­ styrelser går emot allt vad jämställdhet innebär. Könsdiskriminering kan ske åt båda håll och att få ett jobb på grund av mitt kön är just könsdiskriminering. Mitt kön, precis som att det definierar hur kompetent jag är. Som om mina kvalifikationer som jag slitsamt arbetat och utbildat mig för, inte spelar någon som helst roll enbart för att en regering bestämt sig för att de med kvinnligt könsorgan inte ska känna sig som individer utan placeras in i det kvinnliga facket. Det inkompetenta facket, facket som innehåller de som inte kan arbeta sig upp till positioner av förmåga och vilja. För alla börsbolag är lagförslaget om kvotering i bolagsstyrelser inget annat än förmynderi. Politikens roll är inte att reglera styrelsesammansättning när det gäller kön. Politiken ska inte inskränka på något av de mest grundläggande vi har – politiken ska inte inskränka på äganderätten. Jag är trött, så innerligt trött på förmynderi och på att mitt kön definierar vem jag är och vad jag kan åstadkomma. Att inte bli bedömd som individ utan som kön är en förolämpning för hela det kvinnliga släktet. Jag säger nej – nej till förmynderi och nej till könsdiskriminering.

TILDA RAGNARSSON, MUF KRONOBERG OCH ERIK ENGSTRAND, MUF ÖREBRO:

FOKUSERA PÅ EN SKOLA DÄR TRYGGHET, INLÄRNING OCH KUNSKAP STÅR I FOKUS Svensk skola har under de senaste decennierna kantats av flum. Denna flumskola är nu ett sjunkande skepp med betyg som knappt flyter och där lärare har tappat kontrollen över rodret. Det är nu dags för MSU att kliva fram och presentera de bästa förslagen för svensk skola, allt för att skeppet ska få vind i seglen igen. Det mest avgörande i skolan är mötet i klassrummet mellan lärare och elev. Möten skapar kunskap och intresse. Men möten kan inte ske i tumult, med ringande telefoner och elever som inte lyssnar. Det innebär att lärare behöver ges de befogenheter som krävs för att skapa en lugn och trygg miljö där eleverna kan nå sin fulla potential. MSU behöver därför fokusera på en skola där trygghet, inlärning och kunskap står i fokus. Nu är det dags att med modiga reformer hissa vänsterankaret, vända skeppet och segla iväg mot en ljusare framtid.

Blått nummer 3 2016

19


INTERVJU

FRÅN MSU:ARE TILL PARTISEKRETERARE:

TOMAS BRINNER FORTFARANDE FÖR SKOLAN Han har varit MSU-ansvarig, distriktsordförande och generalsekreterare för Moderata Ungdomsförbundet, ordförande i riksdagens utbild­n ingsutskott och Moderaternas talesperson i skolfrågor. Idag är Tomas Tobé Nya Moderaternas partisekreterare. Nyfiken på vad en partisekreterare gör på jobbet och om det stora intresset för skolpolitik grundar sig i Tomas engagemang i Moderat Skolungdom tog Filip Jonsson, redaktör för MSU pages, tåget från Falun till Stockholm för att hälsa på partisekreteraren på Nya Moderaternas kansli i riksdagen.

VAD GÖR EN PARTISEKRETERARE, EGENTLIGEN? – Jag arbetar i huvudsak med tre saker. Den första handlar om Moderaternas politiska utveckling – att jobba fram de bästa lösningarna på de samhällsproblem som finns i Sverige. Där är mitt jobb att, tillsammans med övriga i partiledningen, se till att Moderaterna utvecklas och ger rätt besked i avgörande frågor. Den andra delen handlar om kommunikation, det vill säga hur vi ska uttrycka oss för att nå fram till väljarna. Jag tror att alla som är politiskt engagerade har en förmåga att använda ord som ibland gör att vi inte når fram med det vi vill ha sagt. Ett konkret exempel är skillnaden mellan arbetslöshet och utanförskap. Begreppet arbetslöshet är ett relevant mått, men det säger långt ifrån allt. Utanförskap är mycket bredare och visar dessu­tom hur stort man anser att samhällsproblemet är. Tredje delen i mitt jobb handlar om att förbereda och leda valrörelsen på partiledarens uppdrag.

TOMAS TOBÉ, MODERATERNAS PARTISEKRETERARE ÅLDER: 38 FÖRSTA JOBBET: TELEFONFÖRSÄLJARE BÄSTA JOBBET: PARTISEKRETERARE UTBILDNING: NÅGRA POÄNG I MEDIA- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP DRÖMMER OM: ATT GÖRA ANNA KINBERG BATRA TILL SVERIGES STATSMINISTER

TEXT FILIP JONSSON FOTO FREDRIK WENNERLUND, FILIP JONSSON


INTERVJU

VAD ÄR ROLIGAST MED DITT JOBB? – Det jag själv gillar mest är att jobba med politikutvecklingen – att ta fram politiska förslag för att lösa ett samhällsproblem. Sedan är det fantastiskt att få träffa människor, vilket är en del i arbetet med att hitta de politiska förslagen. Dock är det lätt att partier blir inåtvända och endast tänker på förslag som skulle kunna bli populära på ett partimöte, intressant är att hitta lösningar som är bra för Sverige och som kanske till och med kan uppfattas som lite kontroversiella på det egna interna mötet. OM VI FLYTTAR OSS TILLBAKA I TIDEN, DU HAR JU OCKSÅ VARIT AKTIV I MUF SOM MSU:ARE, DISTRIKTSORDFÖRANDE, GENERALSEKRETERARE… – Ja, jag var MSU-ansvarig för Gävleborg – det var en fantastisk tid. Moderat Skolungdom var, och är, bra på att tända hjärtan. Och eftersom att skolan är den plats man befinner sig på blir fokus på skolfrågan väldigt naturligt. VARFÖR VALDE DU ATT ENGAGERA DIG POLITISKT? OCH VARFÖR JUST I MUF? – Det handlade om att jag tyckte att man borde få större inflytande över ämnesvalen i skolan. Jag gick på högstadiet och var irriterad över att man inte hade någon som helst makt över vilka ämnen man läste. Vid ett tillfälle var MSU på skolan och kampanjade med ett sådant budskap, så då blev jag medlem. På den vägen är det. VILKEN ROLL HAR DITT DÅVARANDE ENGAGEMANG I MODERAT SKOLUNGDOM I DITT INTRESSE FÖR SKOLPOLITIK I DAG? – Skolfrågan var det som startade mitt politiska engagemang och tiden i Moderat Skolungdom stärkte såväl intresset för, som kunskaperna om, skolfrågorna. Jag skulle säga att det la grunden för det fortsatta intresse som jag har med mig idag. Svensk skola behöver mer av långsiktigt engagemang och för det gör Moderat Skolungdom viktiga insatser. PÅ MODERAT.SE LÄSTE JAG ATT DET VIKTIGASTE UNDER DENNA MANDATPERIOD ÄR, ENLIGT DIG, ATT FÖRBÄTTRA ELEVERNAS RESULTAT I SKOLAN. VARFÖR ÄR DET SÅ? – Eftersom det handlar om Sveriges framtid. Vi är ett litet land i norra Europa och det som talar för oss är vår kunskap och innovationsförmåga. Det är vad vi lever på och om vi ska kunna fortsätta göra det, då behöver vi se till att skolan fungerar. Det är uppenbart att vi har tappat attityden i samhället om hur viktig kunskap är och det är inte något som vi löser under en mandatperiod eller med ett enda politiskt förslag. Det är ett långsiktigt arbete.

med andra länder och ingen i regeringen gör kopplingen att skolresultaten påverkas av det. Kvaliteten på under­ visningen kommer alltid vara viktig, men vi måste också spendera mer tid om vi ska lära oss mer. VILKA REFORMER BEHÖVS MEST JUST NU? – Moderaterna vill se en timme mer undervisningstid varje dag, fler karriärtjänster för skickliga lärare och nolltolerans mot dåliga skolor. Staten ska vara beredd att både lägga ned och ta över skolor som inte ger eleverna den undervisning de har rätt till. Vi kan inte acceptera att det finns grundskolor där fler än hälften av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. PÅ VILKET SÄTT KAN OCH BÖR MUF PÅVERKA SKOLDEBATTEN? – Jag tror att ni kan påverka debatten mycket. Jag upplever att det finns en stor nyfikenhet kring det skolinitiativ som Moderaterna nu tagit och där finns det stor möjlighet för MUF att påverka. Det händer tyvärr att den skolpolitiska debatten inom partiet blir för systemfokuserad gällande vem som ska driva skolor, när man i stället borde fokusera på vad som är avgörande för resultaten. Jag tror att ungdomsförbundet kan spela en stor roll här eftersom man ofta har bättre koll på skolan än äldre partivänner. VAD HAR DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR PÅ DEN POLITISKA HÖSTEN? – Det är svårt att gissa, det sker så många oväntade händelser. Vi lever i en orolig värld och jag tror tyvärr att vi kommer att ha fortsatta risker för terrorattentat. Jag tror att vi kommer att se fortsatt problematik med tryggheten och integrationen i samhället – det försvinner inte över en höst. Jag hoppas att utanförskapet ska ta större plats i den politiska debatten. Motsvarande en miljon människor kommer att befinna sig i utanförskap år 2020 om vi inte agerar, vilket gör det till Sveriges största utmaning. AVSLUTNINGSVIS, VAD ÄR DET SOM TOPPAR DIN SPOTIFYLISTA? – Haha, jag spelar väldigt mycket Kleerup för tillfället.

TOMAS OCH FILIP PÅ MODERATERNAS RIKSDAGSKANSLI.

VAD TYCKER DU OM REGERINGENS SKOLPOLITIK? – Jag tror att många önskar att det fanns en avstäng­ ningsknapp på Gustav Fridolin. Det är väldigt mycket snack och lite verkstad. Framför allt är det Sveriges elever som blir de stora förlorarna på det. Jag förstår inte varför regeringen inte ser till att eleverna får mer tid till kvalitativ undervisning i skolan. Det är underligt att Sverige har mindre lärarledd undervisningstid jämfört

21


#MUFSWE

Vilken #mufsommar! Nästan 600 medlemmar värvades från norr till söder, från väst till öst, när MUF:s sommarturné besökte festivaler, stränder, gator och torg med budskapet SÄNK REGERINGEN! Ett stort tack till alla mufare som deltog under turnén. Ni är fantastiska!

22

Blått nummer 3 2016


#MUFSWE

BlĂĽtt nummer 3 2016

23


29 JUNI / SLUTA ERKÄNN UTLÄNDSKA BARNÄKTENSKAP ”I Sverige är det olagligt att gifta sig om man är under 18 år. Samtidigt erkänner vi utländska barnäktenskap om det är giltigt i det land det ingicks. Sverige borde dra sitt strå i stacken och visa att barnäktenskap aldrig accepteras. Oavsett kultur eller bakgrund. Så står vi upp för svenska värderingar om jämställdhet”, skriver MUF:s vice ordförande Louise Meijer i Metro.

12 AUGUSTI / LÖFVEN GÖR DET LÄTTARE ATT FÅ BIDRAG ÄN JOBB ”Stefan Löfven gör det just nu lättare att få bidrag än jobb i Sverige. Han säger att det är solidariskt, men det kan aldrig vara solidariskt att slussa människor till utanförskap. Dags att sänka bidragen! De generella bidragen borde tas bort och ersättas med ett nationellt behovsprövat bidrag. Tidsgränser och motprestation bör också införas”, skriver Rasmus Törnblom i ETC.

4 JULI / DÄRFÖR PLACERADE VI UT 240 FLYTTLÅDOR I VISBY I 240 av Sveriges 290 kommuner är det bostadsbrist. För att uppmärksamma detta placerade MUF ut 240 stycken flyttlådor i Visby – en per kommun med bostadsbrist – med uppmaningen: #byggförfan. MUF:s ordförande Rasmus Törnblom skriver en debattartikel om varför på Nyheter24.

17 AUGUSTI / ATT KRAMA DIKTATUR ÄR INTE OKEJ ”Att krama diktaturen Angola är inte okej, Veronica Palm”, skriver MUF:s internationella sekreterare Gustaf Göthberg på Nyheter24. 1 AUGUSTI / PORTA SEXFÖRÖVARNA FRÅN FESTIVALERNA ”Vem man är, var man är eller vilken tid på dygnet det är, ska inte spela någon roll för att känna sig trygg. Som tjej i Sverige 2016 ska du varken behöva stå i en kvinnozon, behöva ha ett armband med budskapet ’tafsa inte’ eller oroas över klädval med rädslan för att bli sexuellt ofredad eller utnyttjad. Men den som däremot sexuellt ofredar eller utnyttjar någon ska vara säker på att det direkt får hårda konsekvenser”, skriver Rasmus Törnblom i Aftonbladet.

1 AUGUSTI / SÅ AVVECKLAR VI SYSTEMBOLAGET! ”Sveriges rigida hållning mot alkohol framstår allt mer som en sista kvarleva från ett gammalt förmynderisamhälle. Sverige skulle må bra av en nykter debatt om det svenska alkoholmonopolet”, skriver MUF:s ordförande Rasmus Törnblom i Svenska Dagbladet. Tillåt försäljning av starköl – och alkoglassen – i matbutikerna. Tillåt gårdsförsäljning. Sänk åldersgränsen på systembolaget till 18 år. Tillåt försäljning av vin utanför Systembolaget.

24

Blått nummer 3 2016

25 AUGUSTI / BEHÖVS KRAFTTAG MOT FÖRÖVARNA ”Det är inte välvilliga ord om en bred samhällsdebatt som gör skillnad för unga tjejer som utsätts för sexuella övergrepp”, skriver MUF:s vice ordförande Louise Meijer i en replik i Aftonbladet till jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).

2 SEPTEMBER / MUF TILL MODERATERNA: VERKSTÄLL LAS-BESLUT ”På Moderaternas partistämma förra hösten togs det historiska beslutet att reformera LAS (lagen om anställningsskydd). Nu borde Moderaterna tillsammans lägga gemensamt LAS-förslag i riksdagen. Utanförskapet kommer 2020 uppgå till nära en miljon människor. Det är vår tids absolut största utmaning. I detta är givetvis arbetsmarknadslagstiftningen en fråga som spelar stor roll”, säger MUF:s ordförande Rasmus Törnblom till Sveriges Radio.


5 SEPTEMBER / LÄRARE OCH ELEVER BEHÖVER REFORMER, INTE TOMMA ORD ”När statsminister Stefan Löfven höll sitt sommartal 21 augusti berättade han om regeringens nya skolförslag: att byta namn på höstlovet till läslovet. Satsningen kommer innebära att alla skolor får några hundralappar var om året. Det här är ett hån mot alla Sveriges lärare och elever. Det dem behöver är reformer, inte tomma ord eller namnbyten”, skriver MUF:s ordförande Rasmus Törnblom, MSU:s riksordförande Christopher Rydaeus och MSU Dalarnas ordförande Filip Jonsson i Borlänge Tidning.

14 SEPTEMBER / KVINNOZONER RISKERAR ATT RULLA TILLBAKA JÄMSTÄLLDHETEN FLERA DECENNIER ”Jämställdhetsdebatten i Sverige har allt mer börjat handla om huruvida kvinnor, på vissa platser, bör separeras från män för att upprätthålla trygghet och motverka brott. Kommer ’varför stod du inte i kvinnozonen?’ bli det nya ’varför hade du så kort kjol?’”. MUF:s vice ordförande Louise Meijer skriver i Metro om varför kvinno­ zoner är ett kontraproduktivt förslag.

10 SEPTEMBER / DÖDFÖRKLARA DEN SVENSKA MODELLEN ”Varje försök för att öka rörlighet och sänka trösklar på arbetsmarknaden hindras med motiveringen att politiken inte ska lägga sig i den svenska modellen. S och LO har försatt hela arbetsmarknaden i ett moment 22”, skriver MUF:s ordförande Rasmus Törnblom i Svenska Dagbladet.

13 SEPTEMBER / MUF:S KRAV PÅ NYA RIKSDAGSÅRET MUF:s ordförande Rasmus Törnblom deltog i Gomorron Sverige i SVT där han delade med sig av sina förväntningar på det nya riksdagsåret. I inslaget kräver Rasmus sänkta skatter, bidrag och lönetrösklar – och fler gemensamma alliansförslag i riksdagen.

19 SEPTEMBER / MUF STÖRST I SOCIALA MEDIER Genom en målmedveten satsning har Moderata Ungdomsförbundet gått om SSU som Sveriges största ungdomsförbund på sociala medier. Idag har MUF flest följare, omnämnanden och interaktioner i sociala medier. För tidningen Resumé berättar MUF:s förbundsordförande Rasmus Törnblom om strategin bakom.

Blått nummer 3 2016

25


MUF BOHUSLÄN Vidar Ericson

MUF Bohuslän är ett distrikt på framfart. Gemen­ skapen är stor och schemat är fyllt med sociala aktiviteter och relevanta politiska utspel. I Bohuslän är bostäderna den hetaste politiska frågan bland unga och MUF engagerar sig rejält för frågan. Vidar Ericson, distriktsordförande, berättar om hur unga pendlar i timmar till skolan för att det inte finns en chans att flytta närmare. – Strandskyddet är en av orsakerna till att det inte byggs tillräckligt, säger han. Vidar brinner verkligen för frågan och vill se mindre krångliga regler vad gäller byggande och uthyrning. Att försvara det fria skolvalet är också viktigt för MUF Bohuslän. Många unga bohuslänningar vill plugga i Göteborg, men den möjligheten hotas nu av de rödgröna. – Det är viktigt för oss att möta elever i skolorna och förklara varför det är viktigt att engagera sig för det fria skolvalet, säger Vidar. Det är nu halvtid mellan valen och mufarna i Bohuslän trappar upp. – Vi ska bättra på det lokala engagemanget ytterligare, för att nå fler. I förra valet ökade vi i många skolval, samtidigt som det inte gick så bra för Moderaterna i stort. Vi har alltså de unga med oss och behöver mobilisera, säger Vidar. Fler mufare betyder både större chans för Moderaterna att vinna i nästa val och ett större inflytande bland unga. Mufare tar plats i partiföreningar och på kommunala mandat och gör på så vis skillnad i sina kommuner. I Uddevalla är det tydligt hur MUF fått ökad makt då föreningen står för en stor del av tillströmningen av nya medlemmar till Moderaterna. Under den lokala skolstarts­ turnén värvades ett 40-tal nya medlemmar. William Wälsjö, ordförande för MUF Uddevalla, har ett värvartips: – Våga vara personlig, snacka med den du värvar som att det redan är din kompis.

MUF Uddevalla har mycket på gång, bland annat spännande temakvällar om allt från utrikespolitik till den lokala politiken i kommunen. – Vi kan påverka Uddevalla på riktigt, det är häftigt. Moderaterna styr inte kommunen den här mandatperioden men vi i MUF kan påverka partiet inför valet. Moderaterna är glada över att få in unga med nya idéer i partiet vilket är roligt, säger William. Gemenskapen och förmågan att inkludera alla i den är definitivt vad som ligger bakom MUF Uddevallas framgång. En som var med när föreningen drog igång sin verksamhet 2014 är Julia Magnusson-Björk. – Vi som var med och startade upp föreningen är engagerade och positiva, glada och sociala. Det har definitivt bidragit till att fler gått med, att vi är ett bra gäng som har kul tillsammans, säger hon. Och gänget blir allt större och större. I höst fortsätter hela distriktet framåt. Medlemsökningen går stadigt och samarbetet med de andra distrikten i Västra Götaland ska utvecklas. Distriktet har gemensamma kampanjturnéer och en vinterkonferens tillsammans med Norra och Södra Älvsborg. Datumet för vinterkonferensen är 10-11 december och det går att anmäla sig via facebookevenemanget som dyker upp i oktober. – Valet närmar sig och vi har valt att ha kommunikation som tema på konferensen. Det handlar om retorik, press och sociala medier, berättar Vidar. Samarbete med andra distrikt är extra betydelsefullt för MUF-distrikten i Västra Götalandsregionen. Här håller valkretsarna på att göras om och det är oklart vad det kommer att innebära för MUF-distrikten. En sak som är säker är att MUF i Bohuslän förbereder sig på bästa sätt inför nästa valrörelse – med sammanhållning, glädje och genom att vara relevanta.

Text: Elvira Hellsten

Julia MagnussonBjörk

26

Blått nummer 3 2016

William Wälsjö


ORD FRÅN REDAKTÖREN:

SATSA PÅ SKOLAN ISTÄLLET FÖR PÅ LOVEN SKOLFRÅGORNA REGNAR TÄTT inom den svenska politiken,

förslagen från regeringens sida är färre. Det är ingen tvekan om att vi elever behöver mer kunskap och mer valfrihet, men vi behöver också en regering som ser de verkliga problemen och orkar lösa dem. I stället har vi en regering som tror att det går att sopa dåliga skolresultat under mattan och byta namn på ett lov. Under det årliga sommartalet i augusti presenterade utbildningsminister Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven sin mirakellösning – höstlovet ska nu kallas för ”läslov”. Att lösa problemen i skolan genom något som inte ens sker på skoltid är alltså vad Fridolin har att komma med efter två år som högsta ansvarig för skolan. Vi ska inte heller glömma att han före valet lovade att fixa skolan på 100 dagar.

FÖLJ FILIP I SOCIALA MEDIER! FACEBOOK: Filip Jonsson

REGERINGEN BORDE I STÄLLET fokusera på att lösa skolproblemen genom reformer som rör skolan. Det är inte första gången Löfven & Co. blundar för de verkliga problemen och lägger fram tomma förslag. Gustav Fridolin borde i stället prioritera att ge oss en chans till kvalitativ undervisning – och sedan ge oss en rättvis bedömning när vi visat våra kunskaper. Som tur är, finns vi i MSU. På nästa uppslag hittar du våra förslag för att rädda valfriheten i skolan. Genom rätt reformer kan vi få ut mer av både vår tid i skolan och på fritiden – satsa på skolan istället för på loven!

FILIP JONSSON, REDAKTÖR MSU PAGES

INSTAGRAM: @fjonssons TWITTER: @ffjonssons

HAR DU TIPS OCH IDÉER FÖR MSU PAGES? Mejla till filip.jonsson@moderat.se, ring på 073-987 97 98 eller skriv till Filip på Facebook!

#MSUSWE Blått nummer 3 2016

27


UPPDRAG: RÄDDA VALFRIHETEN REGERINGEN VILL TA BORT VALFRIHETEN – de vill inte att det ska vara eleven som står i centrum. De vill begränsa all valfrihet i välfärden genom ett vinsttak som sätter käppar i hjulen för företagare som vill utveckla vår skola, vård och omsorg. De bryr sig inte om att vända resultaten i skolan, de är alldeles för upptagna med att ge politiker mer makt.

M

M R E TS S U:

A

RE

NU

MSU:S SKOLKAMPANJ PRESENTERAR förslag som skulle innebära reell förändring för alla elever. Det är förslag som skulle generera mer valfrihet men också en mer rättssäker situation för oss elever – istället för socialistiska förslag som ger politiker mer makt över skolan.

“UPPDRAG: RÄDDA VALFRIHETEN” är vår motreaktion. Med denna skolkampanj värvar vi för valfriheten och alla elevers rätt att välja skola. Vi ska nu värva fler än någonsin förut för att visa Fridolin & Co att valfriheten är större. Vi är och ska vara en ständigt växande rörelse som engagerar ungdomar för att göra förändring. Nu ska vi se till att visa detta! VÅRA FYRA FÖRSLAG ÄR: 1. Att alla elever aktivt ska välja skola. 2. Att alla elever på gymnasiet ska få välja fler kurser själv. 3. Att alla elever ska kunna överklaga sina betyg. 4. Att alla elever ska få en rättvis bedömning.

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE EGENSKAPER! – Ambitiös, allmänbildad och sarkastisk. VAD HÄNDER JUST NU I DITT DISTRIKT? – Just nu handlar det mest om att skapa bra förutsättningar för att värva många under skolstarten, samt resten av hösten. Sedan har vi fortsatt väldigt trevliga sociala aktiviteter i Västmanland, som våra onsdagsfikor. Vi hoppas att de aktiviteterna också kan locka fler till att bli aktiva. VARFÖR ÄR DU MEDLEM I MUF? – För det första handlar det om att jag är intresserad av politik och brinner för ett mer frihetligt samhälle. Jag har träffat en massa trevligt folk i MUF också, så jag stannade kvar och blev aktiv.

VICTOR NILSSON, 16 ÅR MSU VÄSTMANLAND

28

Blått nummer 3 2016


#MSUFRÅGAN

På Twitter frågade vi: “Vilken MUF-kampanj har du bäst minnen från? Varför?”

@CLAESSON_ANTON Emmaboda 2015! Närmare 90 medlemmar, bra musik och den extremt härliga atmosfären på festivalen.

@JREGNELL Valrörelsen 2006 då vi delade ut 500 000 “Jag vill också byta statsminister”-pins.

@EEENGSTRAND Kampanj i Vetlanda hos @mufjonkopinglan, ca 40 nya medlemmar och en grym turné.

@EKEBLADH Slaget om Östergötland 2016. 108 medlemmar värvade den dagen och helt magisk stämning.

DU HAR ORDET! Vill du bli publicerad på MSU Pages? Tveka inte att höra av dig till redaktören – nästa gång är det kanske du som har ordet!

I SKOLAN SKA DET VARA ORDNING OCH REDA SVENSK SKOLA står inför en enorm värderingskris. Allt oftare säger elever emot lärare, ordning och reda har i stor utsträckning blivit utbytt mot det motsatta samtidigt som klassrummet mer tagit formen av en mötesplats för unga än en lärosal. I KLASSRUMMET BYGGER du din framtid. Där ska det finnas arbetsro och stökiga elever som inte uppför sig ska heller inte få befinna sig i lokalen. Lärarens ord bör tas på allvar och respekteras. Istället finner sig många lärare i ett tillstånd av handlingsförlamning. Det är därför avgörande att lärare ges mer verktyg för att uppnå ordning och reda. På riktigt. UR ETT AXPLOCK av sunda värderingar och regler som existerar i Storbritannien, kan man kvickt konstatera att stökiga elever som inte sköter studierna, möts av konsekvenser. Allt från mobilanvändning och högljuddhet, till sena ankomster, ger i större grad någon typ av konsekvens. MENINGEN ÄR att eleven själv ska ta det huvudsakliga ansvaret, lärarens jobb består av undervisningen medan eleven är ansvarig för läxor, uppsatser och kunskapsinlärningen. I många fall har detta tänk fallerat i Sverige. Genom att införa en mer strikt hållning i svensk skola, återfinner vi den missade pussel­ biten i Jan Björklunds läroplan från 2011, som i övrigt ger flera goda exempel på pragmatiska övervägningar och en liberal utbildningssyn. FÖRST DÅ KAN det svenska utbildningssystemet nå sitt esse och återfå sin ställning som ett av världens främsta. Ett system där lärare får vara lärare men med mindre överflödigt pappersarbete och utökade befogenheter. En skola med fler verktyg, som ger varje individ, utifrån sina mål och inte dennes härkomst, nyckeln till sin egen framtid. Patrik Benabou, 19 år MSU Värmland

FÖLJ OSS PÅ TWITTER! MODERAT SKOLUNGDOM @MSUSWE Blått nummer 3 2016

29


#MUFSWE

Vad du än mäter – vi är störst! VI ÄR STÖRST! Moderata Ungdomsförbundet har varit Sveriges största politiska ungdomsförbund i ett decennium. Vi är störst på Facebook, störst på Instagram och har störst genomslag på Twitter. Vi är störst i media och har slagit våra tidigare rekord för genomslag i traditionell press. Vi har 25 levande distrikt och är större än flera riksdagspartier i Sveriges lokala beslutande församlingar. Det går att fortsätta. Vi blev inte Sveriges största politiska ungdomsförbund av en slump. Sveriges unga har mötts med svar på vardagsfrågor och fullproppade kampanjbilar, inte dogmatiska ökenvandringar. Beslutsamt ledarskap, hårt arbete och politisk förnyelse har lagt en robust grund. När vi istället tar intryck av såväl gamla tänkare, som moderna forskare och erfarenheter från vår egen ungdomsgeneration, växer vår förmåga att vinna förtroende för relevanta och träffsäkra reformer. Hösten har rivstartat med 800 nya medlemmar. 2015 och 2016 har förbundet satsat rekordmycket på distriktsstöd för kampanj. Det är viktigt att värvarverksamheten ständigt pågår i distrikten, också när nationella stödinsatser inte är på plats. Här borde fler lära av exempelvis Stockholm. Vår huvudkampanj formades med distrikten. Efter telefonkonferenserna med alla distriktsordföranden gjordes flera förbättringar. Våra kampanjer har en central position i verksamheten, varför fortsatt förankring är viktigt. Här har förbundet gjort en läxa. Sänk regeringen är vårt huvudbudskap. Sverige behöver sänka skatt, bidrag och lönetrösklar, för att få mer jobb, kunskap, bostäder och trygghet. Regeringen står i vägen, därför vill vi sänka regeringen. MSU och MST har rest kors och tvärs genom Sverige med sina turnéer för mer kunskap och mer bostäder. Två kampanjer inom huvudkampanjen, fyllda med reformförslag, som tydligt beskriver varför vi behöver sänka

regeringen. Samma budskap har använts i sociala medier och i utspel. Vi är inte en sammansättning av konservativa distrikt och liberala distrikt. Vi är Moderata Ungdomsförbundet. Breddning följer av relevant politik och en berättelse som många känner igen sig i. Vår uppgift är att samla vår ungdomsgeneration för våra idéer och som långsiktiga väljare för Moderaterna. Vi är och ska vara olika. Vår styrka kommer av att olika erfarenheter möts och idéer prövas mot andra. Förmågan att förändra sig är en styrka, inte en svaghet. När Moderaterna blev Nya gick debatten het. Det sas att ideo­login kastats överbord och att kärnväljarna skulle lämna oss. För att ta tillvara det ljus som finns i ett svårt läge och starta en framtidsdiskussion till gagn för hela vår ungdomsgeneration är det åter dags att dansa på ömma tår. För att behålla positionen som Sveriges största politiska ungdomsförbund krävs hårt arbete och ett beslutsamt ledarskap. Jag är oftast en envis pragmatiker, men när det gäller MUF är jag snarare idealist. En idealist utan illusioner. Efter snart ett decennium som medlem vet jag att vi kan förändras. Jag har sett oss klara svårigheter och fira framgångar. Det vi uträttat ger hopp och kraft om vad vi kan och behöver göra framöver. Vi behöver ställa oss frågan om vilket ungdomsförbund vi vill vara och hur vi vill möta vår ungdomsgeneration. Det är min övertygelse att vår högsta prioritet behöver fortsätta vara att fortsätta växa och samla brett. Så gör vi våra idéer rättvisa. Vad du än mäter – vi är störst! Och det kan vi se till att vi fortsätter vara. OLIVER ROSENGREN Kampanjledare

MUF:S MEDLEMSUTVECKLING 12500

MEDLEMMAR

10000

7500 5000

2500

0

ÅR

30

Blått nummer 3 2016


ORD FRÅN REDAKTÖREN:

VÅRA IDÉER SKA SPRIDAS ÖVER STUDENTSVERIGE! DET ÄR ALLTID lika spännande och roligt att komma till-

baka till universitetet efter sommaren. Jag ser de där nya studenterna som förväntansfullt letar sig fram genom korridorerna till deras första föreläsning, precis som jag gjorde för bara tre år sedan. Jag vet vilken oro som rör sig i huvudet – oron över studierna, att få ett extrajobb och kanske främst – att slippa sova på soffan hos kurskamraten. I detta nummer skriver riksordförande Ina Djurestål om den ohållbara bostads­ situationen och MST:s förslag för fler bostäder. ÄVEN OM ”SOMMARLOVET” FYLLTS med lite för mycket jobb och lite för lite sol har det ändå varit en sommar att minnas, på flera sätt. Förutom att ytterligare en minister hunnit avgå från regeringen och höstlovet blivit ett ”läslov”, har Moderata Studenter synts överallt i landet. Inte minst i Almedalens Visby, på sommarturné genom landet och på en av sommarens kanske vik-

tigaste event – Pride. Även om universitetets dörrar stängs så tar studenter aldrig riktigt sommarlov då det finns omtentor att skriva eller en hyra att betala – likt väl som Moderata Studenter aldrig riktigt vilar då våra värderingar alltid måste försvaras och våra idéer spridas. Det är dock nu vår verksamhet på högskolorna runt om i landet börjar igen. I skrivande stund är Moderata Studenters kampanjturné MST Tour iväg och kampanjar för högre utbildningskvalitet, lägre skatt, fler bostäder och en ny regering. Låt oss måla Studentsverige blått!

PAULA HOLST, Redaktör MST pages

Twitter: @Paulaholst Telefon: 070 - 79 62 801 Mejl: paula.holst@moderat.se

NUMRETS ORDFÖRANDE: NYVALDA KARL PALM, MST LINKÖPING

VILKA ÄR DINA BÄSTA MINNEN FRÅN DENNA SOMMAR? – Den här sommaren har jag tyvärr inte hunnit med att göra så många minnesvärda saker då jag jobbat hela sommaren. Men en helg bort med vänner över midsommar var något av det trevligaste jag gjort på länge.

GRATTIS TILL ORDFÖRANDESKAPET! HUR KÄNNS DET ATT LEDA EN AV MST:S STÖRSTA FÖRENINGAR? – Det känns otroligt kul att ha fått det förtroendet av våra medlemmar. Jag är riktigt laddad inför att driva MST Linköping framåt tillsammans med min styrelse. Det är självklart även utmanande att ta över som ordförande i en så stor förening men det är även det som gör det så otroligt kul. Nu ser vi fram emot en aktiv höst där vi skall försöka engagera många av våra nya medlemmar i föreningen.

HUR VÄLKOMNAR MST LINKÖPING STADENS NYA STUDENTER I HÖST? – Vi har under vår nollningsperiod introducerat oss personligen för vissa program under deras campusvandringar vilket har varit mycket omtyckt. Sedan har vi även haft en stor synlighet under LIU:s årliga kalasmottagning där vi var runt 20 personer som kampanjade och lyckades värva över 100 nya medlemmar. Vi delade även ut ett ton (!) morötter – som vi tror fick de flesta att märka oss. Alla morötter var slut efter två timmar!

Blått nummer 3 2016

31


MER MAKT TILL MARKNADEN + MINDRE TILL POLITIKER = EN VÄLFUNGERANDE BOSTADSMARKNAD VÄNNER, TERMINEN ÄR I FULL GÅNG! Nya studenter börjar

sin första termin, fulla av förväntan inför ett nytt liv, med nya erfarenheter. Antagningsbeskedet kommer ofta med stor glädje och stolthet. Glädjen byts där­ emot alltför ofta snabbt ut till oro över den rådande bostadssituationen i Sverige. BOSTADSSITUATIONEN HAR NU BLIVIT EN NATIONELL KRIS. De kommunpolitiker som tidigare trodde de var ensamma i oron över bristen på bostäder, behöver inte längre fundera över det. Idag pratas det om den utbredda bristen på boende överallt. I GÄVLE TRÄFFADE JAG EN KILLE där kommunen kanske

gått lite väl långt för att upprätthålla den utlovade bostadsgarantin. Trots att Gävle kanske inte är den första staden man kommer att tänka på när man hör ordet

”studentstad” så var bostäderna slut. Kommunen var däremot fast besluten om att inte svika studenterna som flyttat till staden med ett löfte om en garanterad bostad. Kommunen tog därför en gammal buss, rev ut sätena och tryckte in fyra våningssängar. I förarsätet byttes ratt och säten ut till en spis. Sedan tog man bussen och parkerade den utan­för en gympasal där studenterna fick använda dusch och toalett. Detta var alltså Gävles bostadsgaranti. INGEN STUDENT ska känna att de måste tacka nej till en

utbildningsplats på grund av rådande bostadsbrist. Det är dags att regeringen inser detta och börjar reformera för en friare bostadsmarknad. INA DJURESTÅL, RIKSORDFÖRANDE MODERATA STUDENTER

ATT NYA REFORMER KRÄVS FÖR BOSTADSMARKNADEN ÄR INTE LÄNGRE EN FRÅGA, DET ÄR ETT FAKTUM. VI BEHÖVER: HA MINDRE KOMMUNPOLITISKT INFLYTANDE OCH GE BYGGFÖRETAG FRIARE TYGLAR ÖVER SIN EGEN MARK.

Idag får politiker detaljstyra allt från fasad­ färger, balkonger och antal våningar. För varje reglering som sätts upp fördyras och förlängs byggprocesser. LÄTTA PÅ REGLER FÖR MARKANVÄNDNING. MER MARK ÄN IDAG MÅSTE GÅ ATT BYGGA PÅ.

Utöver statliga och kommunala naturreservat finns ofta en stor NIMBY-anda* som hindrar mark från att användas till att bygga nya bostäder. UNDERLÄTTA ANDRAHANDSUTHYRNING FÖR ATT FRIGÖRA FLER BOSTÄDER.

Tillåter vi friare andrahandsuthyrning utan inblandning av bostadsrättsföreningen kan ytterligare lägenheter frigöras.

32

Blått nummer 3 2016

SÄNKT FLYTTSKATT FÖR ÖKAD RÖRLIGHET.

En hög flyttskatt minskar lönsamheten för det äldre paret som får det allt svårare att sköta trädgården att flytta från sitt hus till en mindre lägenhet. Det gör också att utbudet minskar på bostadsmarknaden och försvårar för den nya barnfamiljen att flytta till större. Vi behöver sänkt flyttskatt för ökad rörlighet. SNABBA PÅ PLANPROCESSER. SE TILL ATT BYGGPROJEKT INTE STOPPAS OCH FÖRDRÖJS PÅ GRUND AV LÅNGA ÖVER­ KLAGANDEPROCESSER.

Hela byggprocessen, från tanke till inflytt, brukar ta 10 år. Med den tidsramen är det helt omöjligt att lösa den akuta bostadsbristen som finns idag. *NIMBY är en förkortning för not in my backyard (inte på min bakgård). Termen används för att beskriva boendes opposition mot ett planerat byggnadsprojekt i deras närhet.


AUSTRALIEN

– EN UTBLICK I STUDENTVÄRLDEN I MITTEN AV JULI lämnade jag Sverige för en utbytestermin i Australien. När jag landade på flygplatsen i Sydney så kom det en av universitetet förbeställd bil och plockade upp mig. Den vänliga chauffören körde mig till mitt boende. Jag hade ansökt om boende redan i maj och fått mitt förstahandsval. Boendet var dock inte alls vad jag hade tänkt mig. Jag gick därför direkt till boendets reception och meddelade att jag ville byta. De erbjöd mig ett nytt boende och jag bestämde mig för att flytta – allt inom loppet av 24 timmar. Detta tyder på två saker; dels på att Australien har en väl fungerande bostadsmarknad och dels på att universiteten här har sinne för service, något som vi svenska studenter inte är bortskämda med. I AUSTRALIEN FINANSIERAS univer-

sitetsstudier av studenten själv. De betalar för varje kurs de läser, ofta genom fördelaktiga lån likt Sveriges CSN. Lånen har en mycket låg ränta och får tas utan säkerhet. Studenterna behöver inte börja betala av lånen innan de har en årsinkomst på cirka 300 000 kronor. En Labourregering tog bort studieavgifterna under ett par år under 70-talet men ångrade sig sedan och valde att återgå till ett system där studenten själv står för kostnaden.

DE TYDLIGASTE SKILLNADERNA

som jag upplever är dels att de flesta här endast läser en kandidatexamen och att utbildningsinflationen därför är lägre men också att utbildningen håller högre kvalitet. Lärarna är måna om sina elever, försöker att vara så tillmötesgående som möjligt och erbjuder en tät kontakt med näringslivet. Detta är en given effekt av att studenter här, till skillnad från i Sverige, upplever att de betalar för en tjänst och därför också ställer krav på den. NÅGOT SOM ÄR ROLIGT med att åka på utbytestermin är också att man kan få utbyta erfarenheter med ett annat liberalt ungdomsförbund och får möjlighet att sätta sig in i ett annat lands politik. Här nere har jag passat på att träffa universitetets Liberal Club, motsvarigheten till MST. Vi är på många sätt lika men också olika. Precis som vi gör i Sverige så driver de en aktiv kamp mot kåren och universitetets vänsterpolitik men här beklagar de sig också över att cirka 17 procent av arbetarna i landet är fackligt anslutna. De skrattar högt åt att det är ungefär 10 års kö för att få en hyresrätt i Stockholm och åt det faktum att vi har en hyresreglering där staten helt lämnat över ansvaret till hyresgästföre­ ningen och de kommunala bostadsbolagen.

HÄR BÖRJAR VINTERN lida mot sitt slut, våren är på väg och vi går mot ljusare tider. Tiden går dock fort och redan i mitten av november så åker jag tillbaka till Sverige. Tillbaka till ett land där högre studier påstås vara gratis, kvaliteten är bristfällig, bostadsbristen är akut och 85 procent av befolkningen är fackligt anslutna. Jag ser trots allt fram emot att komma hem, jag är redan fylld av energi och nya idéer – vilket är tur för vi har ett stort jobb framför oss!

Vi ses snart! Linda Jonsson – MST Lund

Blått nummer 3 2016

33


FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

EN 82-ÅRIG FRIHETSHJÄLTE HUR MÅR VÄRLDEN egentligen? Konflikter i Euro-

pas närhet driver människor på flykt, i Ukraina pågår ett krig på europeiskt territorium och ryska rörelser i Östersjöområdet har gjort vårt direkta närområde till en säkerhetspolitisk riskzon. Runt om i västvärlden tappar såväl mitten-vänster- som mitten-högerpartier mark. Populister från höger till vänster vinner mark med enkla svar på komplicerade frågeställningar. De vänsterpolitiker som 2014 nästintill kunde vin­na ikonstatus bland relativt breda väljargrupper på att surfa högst upp på valårets identitetspolitiska vågor – befinner sig numera i akut sjönöd efter att opinionsvågorna vänt. De får i en svensk kontext symbolisera det öde som drabbar mittenvänster- och mitten-högerpartier som överger upp­ giften att kunna formulera sammanhållande svar på avgörande frågeställningar. Jag ska erkänna att jag är orolig för att populismen även ska smitta oss. Inte genom att vi slutar förhålla oss till våra idéer, utan att vi dogmatiskt och okritiskt använder våra ideologier som rena sanningar.

I 82 ÅR har Moderata Ungdomsförbundet samlat frihetsvänner. Vårt bildande är en konsekvens av att vår föregångare influerats av och utvecklats i en nazistisk riktning. När partiet klippte banden till

det gamla ungdomsförbundet blev vi en garant för att det hos högern alltid skulle finnas ett frihetligt orienterat ungdomsförbund. Under 82 år har vi gjort flera avgörande avtryck för friheten i Sverige – och hållit en tydlig gräns mot kollektivism, populism, rasism och likriktning. Den gränsen måste vi klara av att hålla nu också.

FÖR FÖRSTA GÅNGEN under vår livstid är hoten mot

det fria och demokratiska samhället reella, och de är många. Konflikter i Europa, svag ekonomisk tillväxt, populister som ifrågasätter rättigheter och friheter samtidigt som tilltron till rörlighet, sam­ arbete och samhälle sviktar. Här behövs vi mer än någonsin. Och våra svar ska inte vara enkla. Vi måste ta vår uppgift på större allvar än så. När populismen möter väljargrupp efter väljargrupp med budskap om att de ska få det bättre på någon annans bekostnad tror sig alla vara vinnare. Men, när känsloargumenten och höftskotten vinner mark på bekostnad av fakta och ansvar är det du, jag och alla andra som blir förlorare.

JAG VILL ATT vi bestämmer oss för att göra vår

82-åring till sitt bästa jag. När andra bygger sina argument på ideologisk dogmatism eller kortsiktig populism ska vi utgå från frihetstanken. Med fakta och helhetstänk ska vi formulera en annan väg. En väg där frihetstanken och arbetets värde står i centrum. Jag lovar att det är möjligt för oss att till valet formulera en sammanhållen väg för Sverige där fler kommer in på arbetsmarknaden, där bostads­ politiken underlättar byggande, där kunskapen ställs i fokus i skolan och där Sverige blir ett land för många att leva i frihet och i trygghet. Jag är också helt övertygad om att det är möjligt utan att vi ställer oss högst upp på opinionsvågen med en förenklad utopi som budskap. Det är nu mindre än två år kvar till valet. Tillsammans har vi ett viktigt jobb att göra!

RASMUS TÖRNBLOM

Förbundsordförande rasmus.tornblom@moderat.se

34

Blått nummer 3 2016


PÅ GÅNG VÄRVARDAG 18 OKTOBER FÖRBUNDSSTÄMMA 27-30 OKTOBER I MALMÖ MST ULTIMATUM 12-13 NOVEMBER I UPPSALA MSU VINTERKONFERENS 3-4 DECEMBER

VILL DU ENGAGERA DIG? KONTAKTA DIN DISTRIKTSORDFÖRANDE BLEKINGE BOHUSLÄN DALARNA GOTLAND GÄVLEBORG GÖTEBORG HALLAND JÄMTLAND JÖNKÖPINGS LÄN KALMAR LÄN KRONOBERG NORRA ÄLVSBORG NORRBOTTEN SKARABORG SKÅNE STOCKHOLM SÖDERMANLAND SÖDRA ÄLVSBORG UPPSALA LÄN VÄRMLAND VÄSTERBOTTEN VÄSTERNORRLAND VÄSTMANLAND ÖREBRO LÄN ÖSTERGÖTLAND

Elin Petersson Vidar Ericson Gustav Ericsson Meishuan Wong Adam Rydstedt Pontus Båth Markus Bengtsson Simon Högberg Jonas Ericson Måns Linge Ida Eriksson Emil Johansson Isak Lundberg Adam Johansson Julia Persson Sofia Fölster Linn Henriksson Amanda Wiktorsson Fredrik Hultman Alexander Torin Elin Jonsson Ida Skogström Alexander Romo Sara Göransson John Weinerhall

0708-16 38 88 0722-14 00 94 0702-39 89 73 0707-50 55 66 0761-16 88 22 0733-56 15 58 0768-32 19 33 0738-44 98 32 0730-89 83 51 0706-11 82 88 0738-25 26 13 0769-41 23 88 0706-16 13 38 0706-00 75 91 0733-32 15 49 0704-24 30 65 0707-83 63 55 0768-11 69 30 0708-57 35 04 0727-17 58 71 0738-30 06 00 0738-37 66 75 0735-16 58 37 0727-22 24 33 0763-37 63 42

ELIN.PETERSSON@MODERAT.SE VIDAR.ERICSON@MODERAT.SE GUSTAV.ERICSSON@MODERAT.SE MEISHUAN.WONG@MODERAT.SE ADAM.RYDSTEDT@MODERAT.SE PONTUS.BATH@MODERAT.SE MARKUS.BENGTSSON@MODERAT.SE SIMON.HOGBERG@MODERAT.SE JONAS.ERICSON@MODERAT.SE MANS.LINGE@MODERAT.SE IDA.ERIKSSON@MODERAT.SE EMIL.JOHANSSON@MODERAT.SE ISAK.LUNDBERG@MODERAT.SE ADAM.JOHANSSON@MODERAT.SE JULIA.PERSSON@MODERAT.SE SOFIA.FOLSTER@MODERAT.SE LINN.HENRIKSSON@MODERAT.SE AMANDA.WIKTORSSON@MODERAT.SE FREDRIK.HULTMAN@MODERAT.SE ALEXANDER.TORIN@MODERAT.SE ELIN.JONSSON@MODERAT.SE IDA.SKOGSTROM@MODERAT.SE ALEXANDER.ROMO@MODERAT.SE SARA.GORANSSON@MODERAT.SE JOHN.WEINERHALL@MODERAT.SE

0736-82 80 52 0763-09 71 08 0709-31 06 05

HUGO.LAIGAR@MODERAT.SE SEBASTIAN.HELIN@MODERAT.SE EMELIE.NYBERG@MODERAT.SE

KONTAKTA DIN DISTRIKTSOMBUDSMAN STOCKHOLM GÖTEBORG SKÅNE

Hugo Laigar Sebastian Helin Emelie Nyberg

Blått nummer 3 2016

35


MUFSWE.SPREADSHIRT.SE


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.