MOTDRAG NR 4X 2017 201X
EN TIDNING FRÅN UNGDOMENS NYKTERHETSFÖRBUND
PRATA MER OM ÅNGEST RWANDAS UNGA ÖVERLEVARE ROCKSTJÄRNAN VAR UNF:ARE
Förebild ALI YUSEFI NOBBAR ALKOHOL OCH HJÄLPER ANDRA ATT HITTA BOXARGLÄDJEN
ÅSIKTEN: ”Blev så förminskad att jag började gråta på styrelsemötet”
hej! ” DET FINNS EN RÄDSLA ATT BLI DÖMD SOM DEN DÄR KNÄPPA.”
D
et känns som att jag har levt med ångest hela mitt liv. Med vardagsångest, med separationsångest, med panikångest, med prestationsångest, med molande ångest, med outhärdlig ångest. Och framförallt med långvarig jävla skitångest. Ångest, depression och psykisk ohälsa i allmänhet är vardagsmat för mig. De är de sjukdomar jag har, precis som att någon annan har diabetes. Vissa fick sitt med det fysiska, jag fick mitt med det psykiska. Men ändå är det svårt att prata om. För någonstans finns ändå en rädsla att bli dömd som ”den där knäppa”. Tänk om någon tvekar inför att anställa mig? Tänk om någon bara kommer att tolka mig utifrån min psykiska ohälsa?
Om Motdrag: Motdrag har funnits i 36 år. Vi lyfter fram frågor som har med nykterhet, demokrati och solidaritet att göra.
4 12
5 14
Så jag har gjort det till ett kall. Att vara
den personen som pratar om det även fast det blir jobbig stämning. När någon frågar ”Hur är läget?” och förväntar sig ett ”Jo bra, själv då?” så kan det ibland komma ett ”Jag mår inte alls bra idag. Jag har jättemycket ångest.” istället. Det är svårt att säga det utan att skämmas. Men jag gör det ändå. För att vi behöver blir fler som pratar om det. Därför är jag så glad att sådana som Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg finns. Läs mer om deras Ångestpodden på sidan 14. Möt också unga överlevare från folkmordet i Rwanda som hjälper andra unga till drogfrihet på sidan 6.
20
4 6 16 18 19 21 22
Angelica Ogland
REDAKTÖR ANGELICA.OGLAND@UNF.SE
Det här är UNF:
MOTDRAG Redaktör Angelica Ogland Ansvarig utgivare Samuel Somo E-post motdrag@unf.se Telefon 08-672 60 66 Postadress Box 12825, 112 97 Stockholm Prenumeration Vill du ändra adress eller ha ett eget ex av Motdrag? Mejla motdrag@unf.se.
2 MOTDRAG 4/2017
Nyheter Överlevare Mötet Medlemmen Föreningen Åsikter UNF-aktuellt
Tidningen kostar 120 kronor/år för icke-medlemmar. Grafisk form Sara Bergfors och Lena Fredriksson/Oktavilla Layout Pontus Landström Omslagsfoto Gustav Gräll Tryck V-TAB Vimmerby ISSN 0280-3348 TS-kontrollerad upplaga TS-distribution 9 200 ex (2014)
Redaktionen ansvarar inte för insänt ej beställt material. Redaktionskommitté Lennon Björnänger Brood, Philipe Günther Bäckström, Linnea Gustavsson, Anna Magnusson, Linnea Ullstrand Olsson. Taltidning Motdrag finns också som taltidning. Kontakta Motdrag. Hen Motdrag använder ibland könsneutrala hen istället för han eller hon.
Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är Sveriges främsta ungdomsorganisation som arbetar för en helnykter livsstil. Vi finns i cirka 125 föreningar över hela landet och i verksamheten finns så skilda saker som teater, discon, studiecirklar och kaféer. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna, men vi agerar politiskt.
Vi låter politikerna veta vad vi tycker i frågor som är viktiga för oss. Vi skriver insändare och gör ölköpskontroller för att se om butikerna säljer alkohol till minderåriga. Vår verksamhet bygger på demokrati och internationellt arbete. Medlem i UNF kan alla mellan 13 och 25 år vara, och just nu är vi ungefär 4 000 stycken.
?
frågan SKOLELEVERS DROGVANOR OFÖRÄNDRADE Emma. Årets drogvaneundersökning
bland skolungdomar pekar på att de senaste årens nedåtgående trend har avstannat. Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, CAN, har sedan 1971 kartlagt svenska skolungdomars alkoholvanor. Sedan år 2000 har trenden varit stadigt nedåtgående, trots en ökad tillgång på alkohol i samhället. Men nu visar preliminära siffror för 2017 att den nedåtgående trenden har planat ut. – Det är i nuläget svårt att säga varför. Vad vi kan se är att läget är oförändrat, konsumtionen varken minskar eller ökar, säger Ulf Guttormsson, CAN, och tillägger att även om minskningarna inte fortsatt är det ändå värt att framhålla att alkoholkonsumtionen bland skolungdomar är historiskt låg. Enligt Ulf Guttormsson har inte alkoholen ersatts av andra droger, även om användningen av cannabis ökat något.
Eric Tegnander, 25 år, Ystad, före detta förbundsordförande: – Jag tror att jag kommer att vara yrkesverksam som gymnasielärare.
FOTO: PRIVAT
Klara Sundqvist, 14 år, Järbo, UNF Syskonkedjan: – Då är jag 24 år och har ett jobb. Jag kanske jobbar med djur och klappar elefanter. Simon Schönbeck, 19 år, Förslöv, The awesome delegation of UNF: – Jag tror att jag har flyttat till Göteborg och jobbar på NBV. Niki Viksell, 21 år, Uppsala, UNF Sjumilakliv: – Då jobbar jag både i Sverige och utomlands som någon slags reseledare eller turistguide. Jag spelar mycket musik och reser mycket på min fritid och lär mig mycket saker och upptäcker kultur. Jag är nyfiken av mig.
MARIA ZAITZEWSKY RUNDGREN
”JAG ÅNGRAR INGET”
FOTO: THINKSTOCKPHOTOS
Foto: Xxxxxx Foto: Jesper
Anhede
Skramla från soffan
Josefin Brynielsson, 17 år, Borgholm, UNF Solidaritet: – Om tio år så hoppas jag att jag börjat studera till fritidsledare, förhoppningsvis har jag skaffat en familj och bor i Göteborg.
FOTO: PRIVAT
Skådespelaren Mikael Persbrandt i Expressen om missbruket och sitt drogfria liv. Det enda Persbrandt ångrar är att han sårat människor som han tycker om.
VAD GÖR DU OM TIO ÅR
omar ... men ungd mindre dricker ändå ! än någonsin
Radiohjälpens insamling Världens Barn är Sveriges största kampanj för insamling av bistånd till utsatta barn och har funnits i 20 år. UNF samlar in pengar tillsammans med resten av IOGT-NTO-rörelsen genom att skramla bössor och göra event. Vill du hjälpa till men har inte riktigt tiden? Starta en digital insamling! Det är enkelt och tar bara några få minuter. Gå in på varldensbarn.se för att läsa mer om hur du startar en insamling.
ENKÄT OCH FOTO ANGELICA OGLAND
De stora insamlingsdagarna: 30 september och 7 oktober.
4/2017 MOTDRAG 3
nyheter
Inge
... präst, bildkonstnär och satiriker. Du har skänkt en originalbild till UNF. Varför? – Jag satt hemma och lekte med Carl Johan Kent Wisti. De Geers gamla klassiska bild med svenska flaggan och gjorde parafraser med saker som var förväntat svenska. För att vara ett normkritiskt land är vi skrattretande dåliga på att avslöja en av de starkaste normerna vi lever med – alkoholnormen. Jag hade inga planer för bilden men när jag såg att den uppskattades var det självklart för mig att ge den till UNF som gör ett viktigt arbete. Vad önskar du att fler kände till om UNF? – Jag önskar att fler kunde reflektera över just alkoholnormen och se ett nyktert liv som ett aktivt ställningstagande för ett bättre samhälle. Det finns en politisk aktivism i att vara nykterist som fler borde få upp ögonen för vid sidan av veganism, antirasism, feminism etc. Här spelar UNF en oerhört viktig roll som opinionsbildare eftersom ungdomen har en helt annan förståelse av samtiden än vad den kanske traditionella nykterhetsrörelsen har. Vad får du för respons inom kyrkan rent allmänt för din samhällskritik? – Jag är snarare sönderkramad än ifrågasatt och hamnar alltid i fina och roliga sammanhang. ANGELICA OGLAND
Påsen som alla pratar om. 4 MOTDRAG 4/2017
Punkbandet Against Me! har en gammal UNF:are på bas.
Inge om uppväxten i UNF:
FOTO: CASEY CURRY
HEJ KENT WISTI...
”Vi var nördarna” Visste du att Inge Johansson, basist i det amerikanska punkbandet Against Me! var UNF:are en gång i tiden? Motdrag tog sig en pratstund med honom och snackade UNFnostalgi och samhällskamp. Vad har Against Me! på gång?
– Vi är i skrivande stund ute på en två månader lång turné i Kanada och USA. Jättekul. Du var med i The (International) Noise Conspiracy. Hur var det?
– The (International) Noise Conspiracy var 11 år av mitt liv, så det är såklart en väldigt stor del av vem jag är. Vi gjorde fyra album och 800 gig över hela världen. Vi försökte verkligen kombinera all musik vi gillade med texter som anknöt till den verklighet vi såg både i Sverige och i andra platser på jorden. Vi försökte ta det där med punk och politik ett steg längre. Jag är väldigt stolt över vad vi gjorde.
Du har varit verksamhetsutvecklare, eller konsulent som det hette då, på UNF?
– Det stämmer. Jag var konsulent för Västerbottens distrikt 1997. Hur var UNF när du var medlem?
– UNGRadio var det vi höll på med mest. Vi sände program en gång i veckan på närradion i Skellefteå. Vi var väldigt seriösa. Vi hade dåtidens P3 som inspiration, eftersom vi gillade hur proffsigt det lät. Vi gjorde även lokala kampanjer för att uppmärksamma till exempel problemet med langning och såg till att försöka vara en del av debatten både lokalt och på ett nationellt plan. Du har sagt att UNF var en stor och viktig del av din ungdom. På vilket sätt?
– Verkligen! Sända UNGRadio var kul eftersom jag fick chansen att spela punk och metal i den annars ganska frikyrkliga
etern. Jag var med i UNF under största delen av mina tonår, som är en tid i livet de flesta börjar förstå vem man vill vara och där var UNF bra för mig. I Skellefteå var hockey och snowboard den största kulturen, och inget ont om hockey, men jag var inte bra på sånt och hade svårt att passa in. Så UNF gav mig en gemenskap jag verkligen behövde. Vi var nördarna, men vi brydde oss inte om det. Vad önskar du att fler visste om UNF?
– Att nykterhetsrörelsen, tillsammans med de andra folkrörelserna, har betytt så mycket för demokratins och kulturens uppbyggnad i Sverige. Det är viktigt. UNF och nykterhetsrörelsen är inte någon sorts konstig, lutheransk förmyndarinstutition utan en rörelse för frigörelse och solidaritet som behövs mer idag än på länge. ANGELICA OGLAND
nyheter Isabelle.
Max.
Kongressen:
Han sa mest Vem pratade egentligen mest i talarstolen på kongressen? Som vanligt män.
Män 61,0 % Kvinnor 35,8 %
De ska ta UNF till nya höjder På kongressen valdes Max Johansson och Isabelle Benfalk till UNF:s nya ordföranden. Båda är övertygade om att UNF, trots det låga medlemsantalet, går en ljus framtid till mötes. – Den största förändringen nu blir en enorm upptrappning av att synas och höras, vi ska bli kaxigare och mer självsäkra, säger Max Johansson. Hur kommer du förändra UNF?
– Jag kommer förändra UNF genom att vara en riktig jäkla eldsjäl som sprider energi och engagemang. Och den energin ska i sin tur kanaliseras vidare till att få in mer nya personer i organisationen, säger Max. – Ja, för om fyra år har UNF
9000 betalande medlemmar, 300 föreningar och ett gäng olika sätt att engagera sig i kampen för en nyktrare värld. Vi är inte bara starka till antalet utan vi har en kickass intern struktur med 23 aktiva distrikt som möjliggör att vi blir ännu fler och att vi gör ännu mer, säger Isabelle Benfalk. Men som det är nu så minskar ju UNF med cirka 1000 medlemmar per år?
Ickebinära 3,3 % De valdes också till förbundsstyrelsen:
Olle Åkesson, Olle Gynther-Zillén, Anneli Bylund, Lina Sultán, Maria Emilsson, Semanur Taskin och Jens Jörgensen Moberg.
Vem i styrelsen tar du med dig till en öde ö?
– Maria Emilsson! Jag tror att hon har många överlevnadsknep i ryggsäcken och dessutom är hon förbannat rolig att prata med så tiden skulle bara flyga förbi, säger Isabelle. – Jag skulle ta med mig Olle Åkesson, han är uppväxt på landet som mig och vet hur man överlever på bara kottar och sten, säger Max.
– Ja, det stämmer att UNF har tappat en hel del medlemmar de senaste åren. Men vi kommer garanterat att vända den nedåtgående trenden, säger Max.
Semanur Taskin, nyvald ledamot i förbundsstyrelsen, lämnade ett förslag på att kvotera in kvinSemanur nor och ickebinära på Taskin. nästa kongress. En man ska inte kunna följas av en annan man i talarstolen och därmed ska det bli jämnare könsfördelning. Förslaget gick igenom. – Jag är glad för det. Uppenbarligen behövs det en strategi för att män inte ska ta upp större delen av talartiden. Det är konstigt att man inte gjort detta tidigare, säger hon.
ehm!
TEXT & FOTO ANGELICA OGLAND
SVAGA BEVIS FÖR ATT CANNABIS FUNKAR MOT SMÄRTA Medicinsk cannabis blir tillgängligt i fler och fler länder. Medicinsk cannabis används ofta mot smärta. Men det vetenskapliga underlaget för de allra flesta smärttillstånd är svagt,
LESS PÅ ATT MÄN TAR FÖR MYCKET PLATS
visar en ny studie. Det skriver Dagens Nyheter. Resultatet kom från en metaanalys av ett stort antal studier som nyligen publicerades i Annals of internal medicine.
3195
Så många gånger sas utfyllnadsordet ”ehm” i talarstolen på kongressen.
4/2017 MOTDRAG 5
reportage
Ljusning fรถr Rwandas unga 6 MOTDRAG 4/2017
För 23 år sedan dödades nästan en miljon människor i Rwanda. FOLKMORDET GJORDE MÅNGA BARN FÖRÄLDRALÖSA OCH TRAUMATISERADE. I ISANO Organization hjälper unga varandra att hitta en stabil och drogfri tillvaro. TEXT MARIA HAGSTRÖM FOTO MARTINA HOLMBERG
4/2017 MOTDRAG 7
reportage
ISANO Organization
e som ”Vi är några av d ville stå överlevde och som ra.” upp och hjälpa and
ISANO bildades 2011 och jobbar för att: Bekämpa drogmissbruk. Barn ska få studera. Minska antalet gatubarn. Skydda och bevara miljön. Stödja sårbara familjer, personer med funktionsnedsättningar och familjer som lever med hiv. Bekämpa ojämlikhet och konflikterna i samhället.
D
et är eftermiddag i Kigali. Vid en av de många gröna kullarna som omger staden ska snart en workshop om alkohol och droger börja. Från filmskolan 94Histudio hörs sång till gitarr och trummor, utanför sitter elever på gräsmattan under den varma solen som tittar fram mellan regnperiodens tunga moln. En elev går runt med en kamera i händerna och fotar och filmar allt som händer. 94Histudio är en skola för blivande filmskapare, men de undervisas också i musikproduktion. Eleverna lär sig att skriva manus, filma, redigera och efterbearbeta. Och de gör musik och soundtracks till filmerna. Några av eleverna kommer hit via ISANO Organization. ISANO jobbar med att hjälpa ungdomar som lever på gatan, som använder droger och alkohol, eller kommer från fattiga familjer. – Det är inte tillräckligt att bara sluta använda droger, de måste också ha något att göra som kan leda till att de kan försörja sig sen. Därför har vi ett samarbete med bland annat den här skolan, så att de kan skapa sig en annan framtid, säger Frank Mbarushimana från ISANO och tillägger: – Vissa fattiga familjer skickar
8 MOTDRAG 4/2017
inte sina barn till skolan på grund av svårigheter, fattigdom och okunskap. Vi försöker stärka ungdomar från vår egen generation.
ISANO Organization bildades 2011
av personer i 20-årsåldern som kallar sig för överlevare. De var alla barn när ett av världens blodigaste folkmord drabbade landet. Den 6 april 1994 startade mardrömmen som under hundra dagar
skulle ta död på nästan en miljon människor, framförallt från folkgruppen tutsier. Förövarna var tusentals. En undersökning av UNICEF visar att 80 procent av barnen förlorade någon familjemedlem, 70 procent såg någon dö eller skadas och 90 procent av barnen trodde att de själva skulle dö – många gjorde det också. Frank Mbarushimana var fyra år under folkmordet. Han berättar att han såg människor mördas. – Jag var liten då, men senare kom allt i kapp mig. Under uppväxten kunde han, och de andra som nu
Rwanda lika litet som Småland. ISANO hjälper de som vill ta sig ur missb ruk.
Befolkning: Cirka 12 miljoner människor. En stor majoritet är jordbrukare. Antalet personer som lever i fattigdom är fortfarande mycket högt, men andelen minskade från 45 till 39 procent av befolkningen mellan 2010 och 2014. Den extrema fattigdomen har under samma period minskat från 24 till 16 procent. Majoriteten av befolkning tillhör olika kristna kyrkor. De officiella språken är kinyarwanda, franska och engelska. Det området som utgör Rwanda består av ett bergsområde i storlek som Småland. Rwanda kallas för de tusen kullarnas land.
och personer som lever med hiv. Men ett av deras främsta fokus är användningen av alkohol och droger. De har kampanjer, arrangerar aktiviteter och skapar ungdomsklubbar på skolor och på landsbygden som jobbar för att komma bort från fattigdomen och för att minska användandet av droger. ISANO hjälper också de som vill ta sig ur ett missbruk.
Med sång och musik försöker de
.
o Rukund
driver ISANO, se folkmordets konsekvenser. Landet var sönderslaget och folket traumatiserat. – Det fanns många föräldralösa barn och änkor. Det här förstörde livet för många människor. Vissa förlorade sina familjer och sina hem. Det fanns många gatubarn, och har du inte någonstans att sova så leder det till problem, bland annat med droger. Vi är några av de som överlevde och som ville stå upp och hjälpa andra, säger han. ISANO jobbar också för jämställdhet och att barn ska gå i skolan. De ger också stöd till fattiga familjer
få kontakt med andra unga, de har märkt att det är ett bra sätt för dem att komma närmare varandra och lättare ta till sig information då. – Vi pratar med dem om vad som gör att de tar droger och vad det har lett till. Har de familjeproblem? Vad kan vi göra för att de inte ska ta droger eller dricka? Vad vill de göra i framtiden? Vad är deras drömmar? Vi försöker förändra deras liv, säger Theoberte Siborurema från ISANO. Rukundo Innocent, 18 år, är en av dem som har fått hjälp av organisationen. – Jag levde ett svårt liv. Min pappa var död och mamma hade gift om sig
med en man som inte behandlade mig bra. Och min farbror missbrukade narkotika och satt i fängelse, berättar han. Rukundo Innocent mådde inte bra, började själv använda droger i tidiga tonåren och fick inte gå kvar i skolan. – Min morfar sa: ”något har förgiftat mitt barnbarn”. Jag injicerade, använde allt. Jag gav upp hoppet om min framtid, men ärligt, på den tiden fanns det ingen framtid. Droger förstör livet och det ledde till hemska saker för mig. Jag brukade sova på gatan och jag satt i fängelse i flera månader. Han hamnade också på sjukhus. – De sa att jag hade fått en blodinfektion och om jag inte slutar missbruka så dör jag.
I samma veva mötte han medlem-
mar från ISANO. – Jag började prata med dem om sånt jag inte hade berättat för någon. De uppmuntrade mig. Det var en lång resa, men till sist slutade jag. I dag mår jag bra, säger han. Han berättar sin historia på dagens workshop, med temat: ”Ungdomar
4/2017 MOTDRAG 9
Forts på nästa uppslag
Rwanda
reportage
ne.
Sandri
10 MOTDRAG 4/2017
”Min morfar sa: ’något har förgiftat mitt barnbarn’.” / Rukundo.
Forts från förra uppslaget
En ljusare framtid är redan här. bygger en ljus framtid utan droger och alkohol”. Eleverna sitter tysta i stolarna och lyssnar intensivt. Några vuxna har också kommit hit för att delta. Medlemmar från ISANO informerar om riskerna, hur droger skadar kroppen och hur de kan påverka livet. Då och då svarar eleverna på frågor om hur de tycker att man kan jobba mot droger, men också hur man slutar missbruka. – Om man har vänner som håller på bör man hitta andra vänner som har ett mer positivt sätt att leva, säger en tjej.
I ISANO:s workshops försöker de få ungdomar
att motstå grupptryck och känna igen situationer som kan trigga dem att använda alkohol och droger. – Jag har vänner och bekanta i min omgivning som tar droger. Jag ser dem påverkade ute på gatorna, säger filmskoleeleven Sandrine Uwera, 19 år, efteråt. – Det finns också fattiga familjer och familjer med problem. Det kan leda till att ungdomar hamnar på gatan. Jag skulle vilja sprida positiva budskap genom mitt filmskapande, till exempel om det vi i dag pratade om på workshopen. Jag tror att jag kan nå ut till många människor genom att skriva och göra film. Hon säger att hon vill vara en del av filmindustrin i Rwanda. Det vill också hennes kompis Nadine Niyiturinze, 19 år.
Droganvändning bland unga i Rwanda
Inte mycket är känt i Rwanda om droganvändning bland unga, men en studie gjord med 2479 unga personer mellan 14 och 35 år, visar att: 34 procent hade druckit alkohol den senaste månaden, 7,5 procent var beroende (1 av 13 personer). 2,7 procent hade använt cannabis den senaste månaden, 2,5 procent var beroende. Cannabis och den lokalt tillverkade alkoholen Kanyanga, är de mest konsumerade olagliga drogerna. Dödsfall har rapporterats av Kanyanga.
– Ända sedan jag var en liten flicka har jag drömt om att göra film. Jag vill visa att en kvinna kan bli vad som helst. En kvinna kan bli fotograf, filmskapare och producent. Men i Afrika tror jag att det finns många tjejer som är blyga och som inte vågar göra sånt här. Jag vill visa dem att de kan göra vad de vill. Det en man kan göra, det kan också jag
göra. Det är budskapet som jag vill föra vidare. Och på grund av den drömmen kom jag hit, säger Nadine Niyiturinze.
De har alla drömmar och mål, och
de ser en ljusare framtid i Rwanda. Landet går framåt, både när det gäller jämställdhet och ekonomin. Det lilla landet, som inte är större än Småland, har i dag återhämtat sig ganska bra efter folkmordet, mycket tack vare olika organisationer som arbetar för fred, ekonomisk stabilitet och jämställdhet. Landet byggs upp i snabb takt och försoningen efter folkmordet anses framgångsrik. I dag lever folkmordsoffer och förövare sida vid sida, bevarar freden. Ännu är fattigdomen utbredd och såren efter folkmordet finns kvar, men många unga överlevare försöker skapa en bättre framtid tillsammans. – Vi ser en förändring. Unga människor står upp och hjälper varandra. Vi vill att det ska nå ut, vi vill berätta för världen om det hemska som hände här och att mycket kan göras för att hjälpa andra människor, säger Theoberte Siborurema.
4/2017 MOTDRAG 11
Det finns över 300 UNF-föreningar registrerade. Sedan 2012 har du kunnat möta 28 av dem, under vinjetten ”Vår förening” här i Motdrag. VI HAR GRANSKAT DEM FÖR ATT SE OM ORDFÖRANDEKLUBBORNA SMÄLLER I TAKT. Det är ett hårt jobb, men någon måste göra det. TEXT MICAEL HALLSTRÖM ILLUSTRATION ANGELICA OGLAND
4 chokladbollar i veckan medlemmar 21 är det magiska numret Okej. Vi erkänner. Vi har räknat medlemmar. En del föreningar har fler än 200 medlemmar, andra har 5. Men en typisk UNFförening har 21 medlemmar. 21 är högsta vinsten för en black jack-spelare. 21 gram är även precis så mycket själen väger. Så nu vet du. En typisk UNF-förening har en vinnande själ.
ålder Myndigt Medelåldern i UNFföreningarna är 18 år.
fika Sötsaker före allt Om det funnits stentavlor med UNF:s tio budord hade ”Ni skall fika” varit inristat först! Lite försiktigt räknat äts det mer än 400 Delicatobollar varje vecka på olika föreningsträffar. Det är ju helt kokos!
Topplista fika 1. Delicatobollar 2. Choklad (i alla dess former) 3. Hembakat 4. Popcorn 5. Veganfika
Ave chokladboll. 12 MOTDRAG 4/2017
våra föreningar värvning UNF:are värvar helst vänner Med ringbrynja och ett svärd i sin hand. Cruising i militärbilen Dodge WC. Blodiga strider online. UNF-föreningars värvningskampanjer är allt annat än tråkiga. Och medan vi slickar såren efter alla roliga duster konstaterar vi att det alltid finns plats för fler medlemmar.
Topplista värvning 1. Kompisvärvning – Populärt
av en anledning. Om alla värvar en kompis var skulle medlemsantalet plötsligt vara det dubbla.
2. Skolvärvning – Den ultimata
värvningsplatsen. Och äntligen får du nytta av allt plugg. Lite matte för att analysera exakt var i korridoren du kan värva flest nya medlemmar. Lite retorik för att övertala de svåraste.
3. Visa upp sin verksamhet
– Gör som alla stora berättare: show, don’t tell! Visa upp föreningens fantastiska verksamhet så ofta och så mycket det går. Både kul och effektivt!
träffas Punktligt Här får vi plötsligt vittring på något allvarligt. En del föreningar kan inte få nog av varandra och umgås varje dag. Andra mer sporadiskt, men vår granskning visar klart och tydligt att det överlägset vanligaste är att ses prick en gång i veckan. Visst, det är lagom. Men vem vill vara lagom? Sen när är en UNFförening lagom?
tre ord Med starka band När föreningarna får förklara sig själva med tre ord väljer över hälften GEMENSKAP som den stora drivkraften. Andra vanligt förekommande ord är GLÄDJE, ROLIGT, DRIVEN och inte minst AWESOME! För mainstream? Ok! Smaka på PERVERS, AMERIKANSK och REVOLUTIONÄR. Nykterhetens vägar äro outgrundliga ibland.
genus Killar få mer plats För det mesta är det föreningarna själva som stått för informationen. Men Motdrag har också en viktig roll i hur föreningarna porträtteras. Så vi kollade oss själva ordentligt i spegeln och undersökte hur vi beskriver föreningarna. Resultatet var nedslående. Fler killar än tjejer är med på bild. Och fler killar än tjejer får komma till tals.
På bild: 58,2% killar 41,8% tjejer
Var är alla ickebinära? Motdrag slår sig själv på fingrar na.
I text: 58,2% killar 41,8% tjejer
Johan Persson.
E-sportföreningar en utmaning
Vi ställde ansvarig administratör Johan Persson mot väggen. Johan lever, sover och andas föreningsregister och har gjort några färska spaningar. Som så ofta finns det goda och dåliga nyheter. Vi river av de tråkiga först. Av drygt 300 registrerade föreningar är det bara cirka 100 som är aktiva. – Ja, det är inte fler som rapporterat in protokoll från ett årsmöte. Resterande föreningar är inte aktiva och borde läggas ned för att vi ska kunna få rätt bidrag från myndigheten för ungdoms– och civilsamhällesfrågor, MUCF, säger han. – En av de mest intressanta detaljerna jag sett är att vi har väldigt många unika medlemmar med ett förtroendeuppdrag. Det visar att våra föreningar faktiskt är en skola i demokrati och deltagande. Det är något att vara stolt över, säger han.
Två spännande trender har Johan
Persson noterat. Den ena är att många nya IOGT-NTO-föreningar bildats de senaste åren. Ofta utifrån olika etniska grupper. Och nu börjar ungdomarna bryta sig ut och bilda egna UNF-föreningar. – Det är en intressant parallell till hur politiska ungdomsföreningar startades från allra första början, det är väldigt roligt att följa, säger han. Till sist kliar sig Johan Persson lite i huvudet och konstaterar att alla nya E-sportföreningar är ett häftigt tillskott till UNF. Men att den nya digitala verkligheten är en utmaning. – De attraherar ofta nya medlemmar, vilket är bra. Men de kan fysiskt bo på olika platser i landet. Så har vi inte haft det tidigare. Växer det mer behöver vi fundera lite på hur det ska lösas.
4/2017 MOTDRAG 13
HJÄRTAT BULTAR, HANDFLATORNA ÄR SVETTIGA. Du vill fly. Du har ångest och det är supervanligt. Ändå är det svårt att prata om. Det vill Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg ändra på med Ångestpodden. TEXT OCH FOTO ANGELICA OGLAND
Prata om
din ångest! Varför startade ni Ångestpodden?
Ida: Det började med att jag sökte information när jag fått veta att jag hade panikångest. Men jag hittade inte så bra information som var anpassad till mig. Det var mest artiklar på Vårdguidens hemsida typ. Men så en dag satt jag på tåget och fick en idé. Jag skrev bara ”Ångestpodden” till Sofie, säger Ida. Sofie: Och jag kände att ”Ja! Den måste vi göra!” Ni har sagt att det är lika vanligt med att ha en depression som att ha Facebook. Vad menar ni med det?
Ida: Det är ett bra uttryck! Om man tänker på hela världen – hur många som har Facebook – lika många har depression. Det är vår tids största folkhälsoproblem. Sofie: Det är ett målande uttryck. Man förstår hur vanligt det är då. Men ändå pratar vi inte om det så mycket som vi borde. Vi pratar om cancer och forskar om cancer och har galor. Men psykisk ohälsa är mycket vanligare än cancer. Men var är den galan? Och den forskningen? Varför tror ni att unga mår dåligt?
Ida: Vi tror och tycker oss se att den här snabba utvecklingen med sociala 14 MOTDRAG 4/2017
medier har gett alla men framförallt unga möjligheter att ständigt jämföra sig med andra. Man är alltid sekunder ifrån att hitta en lunch som är bättre än den man själv åt, se en tröja som är snyggare än den man har på sig, eller se en kropp som är mer lik idealet än ens egen kropp. Sofie: Man glömmer bort att det man ser på Instagram är ett flöde och inget annat. Det finns ett annat liv där bakom. Och om man då jämför sitt liv med det så blir det ju inte så bra. Varför är det fortfarande tabu att prata om psykisk ohälsa?
Sofie: Den generationen som inte pratade om psykisk ohälsa alls finns ju fortfarande. De är ju lärare som jobbar på skolorna. Vi hade ju både psykologi A och B på gymnasiet. Och vi pratade om till exempel alkoholism. Men det var ingen som nämnde begreppet psykisk ohälsa. Jag kan inte minnas att vi pratade om det en enda gång i gymnasiet. Ida: Jag tror också att det finns en bild av att fysiska skador rår man inte för, men att man ska kunna kontrollera sin psykiska hälsa. Så det finns mycket skam i att prata om det just därför. Hur vet man att man mår så dåligt att man behöver söka hjälp?
Ida: Om vardagen är tung, om du har ångest flera gånger i veckan – sök hjälp! Man väntar alltid för länge när det kommer till psykisk ohälsa. Drömsamhället?
Ida: Ett samhälle där man kan komma till jobbet
och berätta att man har en depression. Det ska vara lika lätt att säga att man ska gå till psykologen som att säga att man ska till tandläkaren. Sofie: Jag önskar att man blivit mer förberedd på hur man ska hantera livet. Att man skulle fått lära sig det i gymnasiet till exempel. Ida: Ja, att man kanske skulle få lära sig hur man hanterar ångest eller lagar ett brustet hjärta. Hur hänger alkohol och psykisk ohälsa ihop?
Ida: Vi har gjort två avsnitt om missbruk. Jag tror att kopplingen mellan psykisk ohälsa och missbruk är jättestark. Jag tror att man ofta tar till alkoholen för att försöka dämpa sina känslor. Sofie: Ja, det tror jag också. Men alkohol löser ju verkligen inga problem.
Tips för att hantera ångest
Prata om det. Sök hjälp. Var inte rädd för ångesten och acceptera den.
intervju
Sofie.
Ida.
stbilen stpodden med sidoprojekt så som Ånge r: 24 år. Bor: Stockholm. Gör: Ånge Ålde erg. Hallb Sofie och els”. and Hand erstr på dig lär Namn: Ida Höck känner du igen dig” och ”Det du inte föreläsningarna ”Förr eller senare med SVT:s Projekt Z. Föreläser med
4/2017 MOTDRAG 15
mötet
Svensk mästare som nobbar alkohol.
Namn: Ali Yusefi. Ålder: 22 år. Bor: Etta i Solber ga i Stockholm. Gör: Per barnskötare, boxare på sonlig tränare, utbildad elitnivå. Svensk mästare i lättvikt. Familj: Mamm a och syster i Afghanista n.
16 MOTDRAG 4/2017
Boxningen räddade mitt liv Han flydde ensam som 14-åring. Nu tillhör han Sveriges boxarelit och hoppas på guld i OS. Möt ALI YUSEFI, som nobbar alkohol och hjälper andra flyktingar att hitta boxarglädjen. TEXT KARIN HEROU FOTO GUSTAV GRÄLL
Berätta om flykten till Sverige.
– Det är en lång historia som jag helst inte vill minnas. Under vissa veckor sov jag utomhus, åt bara apelsiner och hade inga pengar. Jag blev hotad och slagen. Olika människosmugglare tog mig genom Europa. Jag åkte under lastbilar och jag riskerade livet för att komma hit. Men för mig fanns det inget val. I Afghanistan finns ingen framtid.
jag kände mig ensam och saknade mamma. Det var många minnen från flykten som var väldigt jobbiga och jag kände ett stort ansvar för att lyckas här. Energin behövde komma ut och jag köpte en boxningssäck. Att boxas rensade hjärnan och gjorde att jag mådde bättre. Boxningen hjälpte mig att hitta ett sammanhang. När jag började boxas i en klubb fick jag nya vänner och blev snabbt väldigt duktig.
”Varje dag var en kamp för att få mat på bordet.”
Vad lärde uppväxten i Afghanistan dig?
– Den lärde mig att kämpa. Jag tillhör folkgruppen hazarer, som i Afghanistan blir förföljda, diskriminerade och också mördade. Varje dag var en kamp för att få mat på bordet. Jag var tvungen att fly, för både min och min familjs skull. Nu skickar jag pengar varje månad.
Idag boxas du på elitnivå och rankas som en av de bästa i Sverige i din viktklass. Siktet är inställt på OS år 2020?
– Ja, jag tänker att jag klarar allt. Jag har klarat att fly ensam genom Europa, jag har klarat dagar utan mat eller tak över huvudet och jag har tagit mig såhär långt i boxningen. Varför skulle jag då inte klara att ta OS-guld? Ingenting känns omöjligt längre. Ibland tänker jag att min kropp har upplevt så mycket mer än andra 22-åringars och det gör att jag känner mig äldre.
Väl i Sverige menar du att boxningen räddade ditt liv?
Men problemet är att du inte får tävla för Sverige i OS eftersom du fått uppehållstillstånd, men fortfarande inte är svensk medborgare?
– Jag var bara 15 när jag kom hit,
– Precis, det blir man först efter åtta år. Jag dröm-
mer om att få representera Sverige men det är mot reglerna, trots att jag är en av de bästa i landet. Din kropp är ditt tempel och du nobbar alkohol?
– Ja, jag skulle aldrig dricka. För att vinna måste jag sköta om min kropp ordentligt. Men jag gillar heller inte hur folk blir av alkohol, de förändras och luktar annorlunda. Många av de ensamkommande flyktingar jag tränar skulle förlora respekten för mig om jag började dricka. För du hjälper också andra ensamkommande flyktingbarn att finna boxarglädjen?
– Ja, de ser mig som en förebild, som någon som har lyckats i Sverige. Kan jag inspirera andra unga att hitta en mening betyder det väldigt mycket för mig.
Alis tre träningstips
Sätt upp ett mål. Kom igång direkt. Sköt om din kropp ordentligt.
4/2017 MOTDRAG 17
medlemmen
Vill göra världen bättre
Amanda Dafors brinner för att göra unga MER DELAKTIGA I SIN FRITID, och vägrar gå med på den gamla lögnen om att ungdomar är lata. TEXT OCH FOTO ANGELICA OGLAND
N
är Amanda Dafors gick på sitt första distriktsårsmöte för Västerbottens distrikt var hon ny i UNF. Hon minns att hon tyckte att det var häftigt hur de arbetade demokratiskt men blev samtidigt irriterad över att distriktet inte satsade mer på inlandet. – Jag påverkade så att distriktet ändrade sina planer för framtiden och satsade mer på inlandet – det vill säga Lycksele där jag bodde då. De tyckte nog att jag var lite jobbig men de bjöd ändå in mig till att sitta med i distriktsstyrelsen året efter, säger hon och skrattar.
Det har alltid varit naturligt för Amanda att
engagera sig. Ser hon en orättvisa så vill hon göra något åt det. Och ungdomsfrågor är det som Amanda brinner mest för. Att göra skillnad för andra unga är anledningen till varför hon engagerar sig i UNF, pluggar statsvetenskap, startade ett ungdomsråd i Lycksele och nyligen har grundat en feministisk förening på Luleå campus. Ungdomsrådet är något Amanda är extra stolt över, för det ingår numera i kommunfullmäktige i Lycksele. – Det är så skönt att se att ungdomar gör skillnad på riktigt. Det är inte något som bara låter fint på pappret, utan politikerna lyssnar verkligen. 18 MOTDRAG 4/2017
– Jag har hjälpt många ungdomar som känner sig maktlösa inför tillvaron och samhället. Jag tyckte att många ungdomar i Lycksele var så negativa. Men det var inte så konstigt för de blev hela tiden bortglömda. Därför ville jag ge
Namn: Amanda Dafors. Ålder: 19 år. Bor: Piteå. Aktuell: Distriktsledamot i UNF Norrbotten. Pluggar Statsvetenskap på Luleå Universitet. Grundare av en nystartad feministisk förening på campus i Luleå. Övrigt: Startade föreningen UNF Chipstuttarna. ”Namnet är inget jag är stolt över.”
förening Amanda och hennes .... ter den stu ka Feministis och
Gudrun Schyman!
dem verktyg att förändra sina liv på riktigt. Amanda tycker att många politiker och vuxna behöver ändra sättet som de ser på ungdomar. – Politiker tror att de vet vad vi vill och att vi är en grupp där alla är lika. Många vuxna förutsätter att ungdomar är lata. Men det stämmer inte. Många unga känner hopplöshet för att de inte vet hur de kan påverka.
Amanda är medlem i UNF på grund av glädjen och gemenskapen som finns där. Och för att UNF är ett tryggt rum för henne och många andra. Hon skrattar mycket, tänker mycket och låter sig sällan slås ned av motgångar. – Folk kan tycka att jag är lite väl positiv. Men om vi känner att ”det här fungerar inte” då brukar jag säga att jo det gör det visst! Se det bara från en annan vinkel! Jag kan känna mig arg på orättvisor men det eldar bara på mitt driv och känslan att vilja göra något åt det.
vår förening UNF SÖDERORT UNF Söderort har sin verksamhet i stockholmsförorten Skarpnäck. Föreningen har funnits i cirka fyra år och har gått från att vara en ganska liten förening till att bli central för UNF-verksamheten i Stockholm. De har mest brädspelskvällar men att hänga och bara umgås med varandra är lika viktigt.
” Många har hittat nya vänner här” L
amporna över serveringsdisken ger ett varmt sken i cafélokalen. – Vad händer om man monterar en chainsaw på den? säger någon. Tio spelare sitter vid bordet. De skrattar. En läser upp ett spelkort på engelska. De diskuterar livligt olika strategier. Stämningen är skämtsam på UNF Söderorts spelkväll och alla är med och spelar. Förutom Mikael Johansson som gör iordning karamellfärgade pannkakor i UNF-rosa och UNF-blått till de andra.
– Det finns Nutella också! säger han och ställer fram. – Alltså jag ska väl egentligen inte säga något för jag är iggis men jag tycker att det är väldigt fint att så många hittat nya vänner här. Axel Fahlbeck har hängt på spelkvällarna i snart ett år. – Träffarna är väldigt roliga. Jag ser fram emot det här varje vecka, säger Axel men avbryter sig för att spela igen. Therese Hellström är ordförande i föreningen. Hon tycker att de lyckats bra med att inkludera nya personer. – Många ser oss som en spelförening. Men vi spelar inte bara, man kan komma hit och umgås också. Det är kul att många som kommer till spelkvällarna aldrig har spelat brädspel förut, säger hon. I sommar har de träffats inne i Stockholm och tagit sig ut till lokalen på inlines och longboard i sommarkvällen. Ibland går de och badar i sjön som ligger nära UNF-lokalen i Skarpnäck. – Det är verkligen bästa föreningen någonsin, säger Therese och ler. TEXT OCH FOTO ANGELICA OGLAND
Tre tips för bra häng 1. Se till så att alla är med. Om någon ser lost ut så prata med den personen.
2. Gör det inte så komplicerat. Köp lite enkelt fika och ses bara.
3. Gör något som öppnar upp för samtal. Till exempel
Så här många är medlemmar: Ungefär 20 stycken. Så här välkomnar vi en ny medlem: Vi presenterar oss och tänker på att vara inkluderande. Till exempel genom att minska på internskämten. Så här värvar vi: Vi värvar inte så mycket. Ibland gör vi event på Nationaldagen tillsammans med IOGT-NTO. Vi kompisvärvar mest. Föreningen med tre ord: Brädspel, gemenskap, chill. Snittålder: 21-22 år. Så ofta träffas vi: Varje vecka på onsdagar. Bästa föreningsfikat: Digestive, pepparkakor och frukt.
en: Kontakta förening erort öd Gruppen UNF S på Facebook.
Det här är Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad. Här bor snart en miljon människor. UNF Söderort tycker att Stockholm är staden där folk är väldigt petiga med var man står i rulltrappan. Man ska stå till höger annars får man skäll. De tycker också att det är en stressig stad. Alla promenerar i väldigt snabb takt. ”I Stockholm går man liksom fort även om man inte har bråttom.” 90 procent av alla stockholmare bor i lägenhet. Sist Dagens Nyheter räknade så hade Stockholm 12 110 hållplatser, 1 701 restauranger, 1 769 frisersalonger, 55 7-Eleven och 59 McDonalds.
spela spel. Då har man något att samlas kring.
4/2017 MOTDRAG 19
tips
Lys upp i höstmörkret Gör DRAKÄGGSLYKTOR AV GIPS med hjälp av en ballong. Vad behövs?
Stengips, ballonger och metallicfärg, t ex hobbylack.
Hur gör man? 1. Blanda gipset enligt instruktionerna på förpackningen. 2. Häll försiktigt ned gipset i en ouppblåst ballong tills den är fylld till toppen.
3. Blås upp ballongen så stor
som du vill att lyktan ska vara. 4. Vänd ballongen med jämna mellanrum, så att gipset stelnar i ett jämt lager på insidan. Fortsätt tills gipset börjar härda (ballongen blir varm). Platsen under knuten behöver inte vara täckt med gips. 5. Låt gipset härda i ca 40 min.
6. Klipp försiktigt av knuten på
ballongen. 7. Har du inget hål in i gipskulan kan du göra ett hål genom att knacka med en sked på gipset. 8. Blanda ungefär 3 matskedar gips och 1,5 matskedar vatten för att få en sats med lite rinnigare gips. 9. Häll gipset i öppningen på din
Guldig färg ger ett varmt sken.
Hur lång tid tar det?
Lyktan: Cirka 60 minuter. Det kan behövas lite extra torktid för att gipset ska torka helt . Låt lyktan torka över natten om du vill vara helt säker på att inget vatten är kvar i gipset. Färgen: Cirka 15 minuter.
Bok Glöm mig
Alex Schulman Om att växa upp med en mamma som är alkoholist. Om sökandet efter försoning och om hur verkligheten i våra relationer kan vara brutal – att ibland blir inget som man vill. Ett sorgligt porträtt om ett
20 MOTDRAG 4/2017
tragiskt livsöde målat med detaljerade och kärleksfulla drag. Träffar rakt i magen och är värdigt nominerad till årets bok.
ljuslykta och snurra runt igen för att få ett extra lager av gips på insidan. Detta gör lyktan mer stabil. 10. När gipset härdat, ta försiktigt av ballongen från gipskulan. 11. Bryt av kanterna tills du får en öppning på lyktan. 12. Måla insidan av ljuslyktan med en effektfull färg.
TEXT ANNA-MARIA IGUAFAYNE JOHNSSON FOTO ANGELICA OGLAND
Radio
Youtube
Sommar i P1
Simone Giertz värdelösa robotar
William Spetz Om du ska lyssna på ett enda sommarprat så lyssna på William Spetz om kärleken till sin älskade mormor som gick bort i lungsjukdomen KOL. Han blandar humor och allvar på ett sätt som bara han kan. Både tårar och skratt ligger nära.
Simone Giertz kallas för ”the queen of shitty robots” och det är precis det hon gör – skitdåliga robotar. Följ den svenska stjärnans populära Youtube-kanal där hon blandar humor och teknologi.
åsikter
Dela med dig! motdrag@unf.se Hör av dig till Motdrag. Publicerade bidrag belönas med en biobiljett.
Osmaklig tygkasse från UNF
” DET ÄR BARA I NYKTERHETSRÖRELSEN JAG BLIVIT SÅ FÖRMINSKAD”
Under kongressen sålde UNF en tygkasse med könsord på i UNF och Junis gemensamma shop. Om rörelsen inte kan skapa alkoholpolitiska budskap utan könsord 2017 då är vi illa ute... Jag är varken moraltant eller pryd men som mamma, Junisledare och medmänniska anser jag det var otroligt onödigt. I vår grundledarutbildning på Junis var det väldigt stort fokus på språkbruk och insinuationer och det var SÅ viktigt, sen säljs detta i en gemensam shop. För mig går det inte ihop. Någon sa ”det är det väl ingen som dör av?” Självklart är det ingen som dör av det men ska vi göra allt som ingen dör av då? Och, om/när vi nu har barn och unga som inte vill vara ”nykterist-aktivister” utan som bara vill vara nyktra för det är det naturliga valet, vart ska de vända sig då? OM man nu ”måste” gå med provocerande budskap för att bli accepterad och inte bli kallad ”moraltant”? Måste ett nyktert ställningstagande även innebära ett ställningstagande mot hela nationen och samhället? ARG JUNISLEDARE
Sommar med UNF Söderort. Noa Grenini hoppar från hopptornet på Flatenbadet utanför Stockholm och bakom står Axel Fahlbeck och väntar på sin tur. BÄSTA FÖRENINGEN
Xxxxx xxxxx
”FolknykterXxxxxxx hetens dag är för nördar.”
FOTO: CECILIA TIDEBORG
NAMN
debatt
Josefine Larsson
Crowd kill i nyllet på alkoholkulturen I dagens samhälle finns många högtider som inte känns relevanta för oss längre, då de bygger på en daterad grund och många av dem är bara en dålig ursäkt för att få dricka. Det tycker vi är problematiskt. Vi vill istället ha en dag som handlar om nykter gemenskap. Med musikens kraft vill vi fira det drogfria ställningstagandet, men inte med nån jävla fika, utan med en ordentlig
V
arför är det så svårt att översätta normkritik? Jag har varit medlem i nykterhetsrörelsen sedan jag var åtta år. Först och främst i NSF och på senare tid även i IOGT-NTO. Därför har jag såklart lärt mig hur alkoholnormen påverkar både mig själv och min omgivning, som hur vi hela tiden förväntas dricka alkohol i olika sammanhang. I rörelsen har jag känt mig trygg på ett sätt jag aldrig gör när alkohol är inblandat. I nykterhetsrörelsen är vi så himla bra på att se alkoholnormen. Trots det är vi ofta dåliga på att se hur andra normer begränsar både oss medlemmar och potentiella medlemmar. Personer som hade kunnat bli medlemmar men som avstår för att de känner att de inte passar in. Det är bara i nykterhetsrörelsen jag blivit så förminskad som ung kvinna att jag börjat gråta under ett styrelsemöte. Vi har en extremt tydlig åldersmaktsordning där vuxenförbundet dikterar villkor och de andra tre organisationerna inte har så mycket att säga till om. Vi suger på etnisk mångfald i många föreningar, både när det gäller ledande positioner och bland anställda. Jag är också feminist och umgås mycket med medvetna personer som ser hur olika normer begränsar. Människor som pratar normkritik mest hela tiden, men som verkar alldeles blinda för alkoholnormen. Till exempel HBTQvärlden där fler är alkohol- och drogberoende än i samhället i övrigt, men som ändå driver egna barer utifrån ett trygghetsperspektiv (och för att tjäna pengar). Vi borde bli bättre på att se hur olika normer samspelar – både i och utanför nykterhetsrörelsen. ÄR GENERALSEKRETERARE PÅ RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND OCH SITTER I STYRELSEN FÖR MOTDRAGS SYSTERTIDNING ACCENT.
crowd kill i nyllet på alkoholkulturen. Vi vill att Edge Day, den 17 oktober, ska bli en röd dag i kalendern. En helgdag värd att fira på riktigt. Edge Day handlar om stage dives. Folknykterhetens dag tänker ni? Det är för nördar. Vi är Straight Edge.
Förresten: Masterchef
Australia är det överlägset bästa masterchefprogrammet. Det handlar mer om mat än om tävling och alla är snälla och trevliga mot varandra. Konstruktiv kritik beats en skrikande Gordon Ramsay.
XVX STOCKHOLM STRAIGHT EDGE
4/2017 MOTDRAG 21
PÅ GÅNG I UNF
En oroande utveckling När vi var yngre och distriktsaktiva hade vi inställningen att vi ville göra saker. Vi skulle gå på föreningsträffarna, leda föreningen, skapa egen verksamhet och låta fler få ta del av UNF. Det var inte en självklarhet från första stund, det var något som växte fram. En vilja att sprida budskapet och göra skillnad för fler. Senare försökte vi sprida den viljan till de som kom efter oss, de som tog över föreningsordförandeposten, distriktsordförandeposten och vi kommer förhoppningsvis sprida den vidare till våra efterträdare. UNF bygger på den viljan. Utan en vilja att göra saker och förändra världen hade UNF bara varit ett tomt skal.
Isabelle Benfalk och Max Johansson, ordföranden för UNF
Vi ser en utveckling inom UNF som oroar oss. Viljan att skapa verksamhet minskar och ersätts istället av en vilja att konsumera verksamhet. Detta oroar oss eftersom vi ser den utvecklingen som skadlig för UNF. Om vi fortsätter ha en kultur där den enskilde medlemmen förväntar sig att någon annan styr upp verksamhet som en kan gå på kommer vi inte ha någon verksamhet, eftersom alla förväntar sig att någon annan ska skapa verksamheten. UNF är många saker, däribland en trygg zon för ungdomar som behöver det. Alla har inte förutsättningar för att vara med och skapa verksamhet, det är okej. Vi värderar inte någons engagemang över en annans. Däremot om de som har förutsättningar för att skapa engagemang inte gör det, för att det inte förväntas av dem, har vi ett stort problem. En av UNF:s styrkor är att vi skapar unga individer som vet vad demokrati, solidaritet och nykterhet innebär, varför det är viktigt och hur en tar makten över sin egen fritid. Vi vill att vi vågar ha höga förväntningar på våra medlemmar, att vi förväntar oss att vi gemensamt skapar verksamhet och därmed förbättrar världen. Allas engagemang ser olika ut, vissa lägger massor av tid, andra lägger mindre tid. Mängden tid är inte det som spelar roll. Det spelar heller ingen roll om en har erfarenhet av att arrangera 100 aktiviteter eller ingen, alla måste få prova. Det spelar ingen roll om en är den som fixar inbjudan, bokar lokal och ser till att folk kommer eller om en är den som tar med spel till spelkvällen. Det som spelar roll är inställningen till verksamheten, om en bara ska konsumera verksamheten eller vara med och skapa den. Det är dags att vi för alltid fäster inställningen att en ska vara med och skapa verksamheten på sina egna villkor. Det är den inställningen som är grundstenen i vår kamp mot droger. Det är genom engagerade medlemmar som vi skapar verksamhet och det är genom verksamheten vi förändrar världen.
M
KALENDARIU
22–24 Höjdaren sep Wendelsbergs folkhögskola I september är det den första träffen för den nya Höjdaren. Höjdaren är UNF:s högsta kurs som nu har blivit en folkhögskolekurs! De som går den kommer bli experter på UNF:s frågor och få lära sig om bland annat alkoholens inverkan på samhället utifrån etiska, sociala, ekonomiska, folkhälso- och genusperspektiv.
22 MOTDRAG 4/2017
2 okt
Utmaningen Hela landet UNF lanserar ett koncept för våra föreningar/distrikt att börja utmana sig själva och varandra. Mer info kommer på lanseringsdagen. Håll utkik!
SER
NOTI
DU ÄR VIKTIG! UNF kämpar för att alla unga ska få en bättre fritid. Genom att betala medlemsavgiften, bara 50 spänn, är du med och gör det möjligt! Du kan enkelt betala medlemsavgiften via Swish. Då swishar du bara 50 spänn till 123 189 68 51. I meddelandet skriver du ditt OCR-nummer. Om du inte vet vad ditt OCR-nummer är så kan du kontakta din närmaste verksamhetsutvecklare eller maila info@unf.se
NYANSTÄLLDA PÅ UNF Under våren och sommaren har det dykt upp några nya ansikten i UNF:s personalstyrka: Anna Maria, Elin, Emil och Nova. Välkomna! Varför sökte du dig till UNF? Anna Maria Mårtensson, biträdande generalsekreterare: ”Jag har drömt i flera år om att jobba för UNF och nu fanns chansen att vikariera på kansliet och det kändes naturligt att söka tjänsten. Min medlemsresa
började i UNF Hönsgården i Jämtland för en massa år sedan och nu är jag en del av UNF:s personalorganisation, det är en dröm som blir verklighet helt enkelt.” Emil Lisell, verksamhetsutvecklare i Dalarna: ”Jag har länge varit aktiv ideellt, men aldrig fullt ut i UNF. Jag ville lära känna en för mig ganska ny rörelse och kämpa för att fler ska kunna vara nyktra utan att behöva ifrågasättas för det.”
Anna Maria
Mårtensson
Vad ser du mest fram emot med ditt nya jobb? Elin Franzén, verksamhetsutvecklare i Uppsala: ” Att få ta del av medlemmars resa från nyvärvad medlem till engagerad UNFare. Det finns liksom inga gränser för vad unga kan åstadkomma tillsammans!” Emil L
isell
Nova Norell, verksamhetsutvecklare i Västmanland, Värmland och Örebro: ”Att få lära känna och hjälpa sådana grymt engagerade ungdomar som kommer ta distrikten till nya höjder. UNF är verkligen det bästa!” n
Elin Franzé
Nova Norell
18–31 Vit jul dec Hela landet
22–31 Julkursen dec Les Contamines, Frankrike
Vit jul är en kampanj som hela IOGTNTO-rörelsen arbetar med sedan 2007. Kampanjens mål är att få fler vuxna att avstå alkohol under de tre juldagarna så att fler barn och unga får fira jul med trygga och närvarande vuxna.
Julkursen är vår största kamratstödsresa, som i år går till de franska alperna. Det kommer vara en spännande vecka där vi blandar alpinåkning med djupa diskussioner om vårt sociala arbete och frågor kring dysfunktionella miljöer.
Information om hur du är med läggs upp den 29 september på: www.vitjul.se
Läs mer och ansök på: www.unf.se/julkursen-2017
www.unf.se/kalender
4/2017 MOTDRAG 23
B-POSTTIDNING MOTDRAG, Box 12825, 112 97 Stockholm
NU ÄR DET DAGS ATT SÖKA TILL
JULKURSEN!
Julkursen är UNF:s stora kamratstödsresa! Den 22 till 31 december åker vi till Alperna och åker skidor och snowboard. Vi lär oss bland annat om UNF:s sociala arbete, kamratstöd och gruppprocesser. Sista ansökningsdag är 8 november. Läs mer om kursen och anmäl dig på:
unf.se/julkursen-2017
24 MOTDRAG 4/2017