Analys

Rumslighet

Öppet/Slutet Landskapsrummet runt planområet präglas idag av den flacka jordbruksmarkens öppenhet inramad av skogsridån åt väster och kuperingar som bryter horisontlinjen åt söder och väster. Ishallen i den norra delen kommer påverka det öppna landskapsrummet och bilda ett mer slutet rum likt det som finns mot RV50 och luxorområdets storskaliga industribyggnader. Parkeringsytor bryter in i det öppna landskapet som nya element och även byggnadsfasaderna kommer att upplevas som nya element bredvid de naturliga gröna väggar i rummet. Gröna väggar Naturliga väggar såsom slänter och skogsridåer avgränsar det öppna landskapet och markerar tydligt landskapsrummet. Det påverkar hur man upplever platsen i sin helhet och hur den relaterar till sin omgivning. Vertikala element bjuder in till att röra sig längs befintliga stråk ner mot vattnet och ökar orienterbarheten. Nya vertikala element, såsom byggnadsfasader eller trädrader kan antigen förstärka de befintliga linjerna eller bryta ner det större öppna rummet till mindre rumsbildande element.

Skala Natur- och rekreationsområden vid Varamobaden lika de öppna landskapdelarna runt planområdet präglas av småskalig bebyggelse och ett finmaskigt nät av mindre vägar och stigar. Åt öster och norr markerar storskalig infrastruktur och byggnadsstrukturer de anslutande centrumdelarna och tätare bostadsområden. Planområdet och de planerade volymerna står i kontrast till den småskaliga villabebyggelsen och jordbruksmarken samtidigt som det skapar en övergång till den större skalan såsom mot riksvägen, trafikplatsen och Luxorområdet. Naturum/funktionsytor Planområdet är placerat i ett naturnära rum där ängsytor, våtmarker, skogsområden och Vätterns sjölandskap skapar naturupplevelser och rekreationsvärden för besökare och förbipasserande. Befintliga inslag av funktionsytor såsom fotbollsplaner, camping och villaträdgårdar präglar området dock som stadsnära och aktivt besöksmål. I och med exploateringen omvandlas större delar av de idag naturlika ytorna till funktionella och gestaltade ytor vilket kommer att påverka upplevelsen och känslan av att röra sig i naturummet. Längs en sträcka av Badvägen planeras öppen dagvattenhantering som blir viktig att ansluta till befintlig blåstruktur.

Öppen, flack

Sluten, kuperad

Småskalig bebyggelse

Storskalig bebyggelse Hårdgjorda ytor Befintliga byggnader Planerade byggnader Planområde

parkering

parkering

ishall Luxorområdet

Rörelse

Hastighet Den höga hastigheten på Riksväg 50 längs med områdets östra sida står i kontrast till den lägre hastigheten längs med lokalgator som Badvägen samt Badstrandsvägen. Hastigheten påverkar upplevelsen av landskapet, där bilister på Riksväg 50 upplever exempelvis volymer och vegetationsstrukturer annorlunda jämfört med gång- och cykeltrafikanter längs med Badvägen. Föreslagen bebyggelse av ishall kommer upplevas annorlunda av olika trafikslag beroende på hastigheten. Med en högre exploatering i området behöver hastigheten fortsatt hållas sänkt för att samspela med riksintresse för rörligt friluftsliv. Målpunkter I närheten av planområdet finns flera målpunkter som skapar olika rörelsemönster i området. Varamobadet är en av de större målpunkterna som skapar besöksflöden speciellt under sommartid med både bil och gång-och cykeltrafik. Den planerade exploateringen med Lalandia kommer även den bli en av de större målpunkterna i området med framförallt ökad biltrafik. Varamobadet, Parken samt Jätten är målpunkter med ett mer grönt värde som kan uttnytjas för både vardagsmotion och rekreation.

Noder I området finns spridda samlings- och mötesplatser, flera av dessa finns vid målpunkterna såsom Varamobadet och snabbmatsresturanger vid entréen till Varamonområdet. Fler platser för social interaktion och för att stanna upp och ta in omgivningnen behövs i området och kan skapas med den nya planen. Med den nya föreslagna ishallen tillkommer även nya noder som behöver kopplingar mellan de olika målpunkterna såsom parken i norra delen och Varamobadet i väst. Nya stråk behöver utformas för att öka orienterbarheten mellan exempelvis gröna ytor vid idrottsområdet till Jätten och Parken. Dessa behövs för att skapa fler möjliga gröna stråk i området. Platsens rytm I dagsläget finns det flera kontraster i området såsom riksväg 50 höga rörelsehastighet i öst och rekreationsområdets låga rörelsehastigheter i väst. Det skapar olika rytm i rörelse inom området, vilket i sin tur påverkar hur man upplever området. Rytmen förändras även under dygnets timmar och väderomslag, där höjdpunkten för besökstryck är främst sommartid. Med den nya ishallen kan även platsens rytm förändras och nyttjande av dessa kommer se olika ut beroende på dag och tidpunkt. För att skapa förutsättning för en levande plats under flera av dygnets timmar behöver funktionsytorna i området tillföra fler aktiviteter. Tydlighet i avgränsningen av stråk kommer vara betydelsefullt.

Landskapsbild

Utsikt/Barriär I området finns det olika typer av barriärer. Det finns volymbarriärer i form av bebyggelse till mer naturliga barriärer som fångar blicken såsom skogspartier och mindre kuperad terräng. Det öppna flacka landskapet bidrar till långa siktlinjer från flera av vypunkterna ut i landskapet. De befintliga barriärerna ramar snarare in området och skapar en tydlighet, istället för om de hade varit placerade i det öppna landskapet. Placeringen av ishall behöver ta hänsyn till att inte blockera de naturliga långa siktlinjer som finns i dagsläget främst i de västra omgivande delarna. Flera av de intressanta vypunkterna i området bjuder på långa siktlinjer. Orienterbarhet I området finns det en naturlig entré till Varamonområdet vid planområdets södra gräns. Vid denna entré sker ett inflöde av cykeltrafik från cykeloch gångbron i söder, biltrafik från Motala Centrum in till området via Storgatan samt biltrafik från Riksväg 50 via avfarten. Med den nya ishallen tillkommer fler entréer. Det tillkommer även nya trafikala ytor och stråk som behöver hitta en naturlig koppling till de stråk som finns idag. I dagsläget hjälper det öppna landskapet till att skapa orienterbarhet i landskapet då det blir länge siktlinjer, dock saknas det tydlig hiearki i stråken till de olika målpuntkerna.

Landmärken I dagsläget finns ett tydligt landmärke i området i form av Equmeniakyrkan, som ligger på en skogsbeklädd höjd. Grönområdet Jätten syns till en viss del även som en tydlig landformation. Det nya komplexet Lalandia planeras bli ett nytt landmärke för Varamonområdet och siktlinjer för att orientera sig dit kommer bli viktigt. Då det redan på en begränsad yta finns två landmärken nära varandra kommer ishallen inte behöva bli ytterligare ett landmärke utan kan få anpassas mer till landskapet.

Volymanalys

För att analysera konsekvenserna av den nya hallbyggnaden i planområdet, har fotomontage tagits fram från tio utvalda vypunkter. På kommande sidor visas foton från platsen idag bredvid fotomontage med enkla byggnadsvolymer som visar största möjliga exploateringen som tillåts inom detaljplanen.

Utblickspunkt 1: Infartsrondell Området angränsande till Trafikplatsen utpekas som ny huvudentré till Varamon och Lalandia. Idag öppnas sikten upp i det öppna landskapet, inramad av skogsområdena. Den faluröda Equmeniakyrkan utgör ett landmärke. I planförslaget placeras ishallen nära rondellen som bedöms påverka siktlinjer mot Equmeniakyrkan samt bryter horisontlinjen vid skogområdet. Känslan av öppenhet påverkas även av placeringen. Ishallens volym och fasad mot Badstrandsvägen upplevs som dominerande i samanhanget. Materialval och utformningen av fasad- och markytorna blir viktiga.

Utblickspunkt 2: Från GC-bron Vyn visar entréen för cyklister och gående som kommer till rekreationsområdet via cykelbron från centrala Motala. Idag öppnar sig blicken mot det öppna landskapsrummet och sjölandskapet anas bakom skogsridån. Den nya ishallen stänger de långa siktlinjerna mot norr. Bebyggelsens skala uppfattas som lämplig i samanhanget med riksvägen och befintlig bebyggelse vid trafikplatsen och luxorområdet. Kommande från ett område med hög hastighet och storskalig bebyggelse bedöms det som viktigt att lugnare naturområden med småskalig bebyggelse syns och upplevs som tryggt nåbar från den bildominerade trafikplatsen.

Utblickspunkt 3: Från McDonalds Området som idag är präglat av flacka, öppna jordbruksytor omvandlas till en entrépunkt till hela Varamonområdet med olika upplevelse- och rekreationsmöjlighter. Det betyder att både sikten och rörelsemönster landar i ett rum som bjuder in till att stanna och mötas. Man landar i en karaktäristisk plats präglad av ishallen. På grund av att byggnaden kommer att dominera upplevelsen är det viktigt att ankommande fotgängare, cyklister och bilister även upplever de omgivande rekreations- och landskapskaraktärerna, vilka kan speglas i val av material, utformning och vegetation. Även om vyn in till den öppna landskapen stängs bör den anas i närområdet.

Utblickspunkt 4: från grillplats Jätten Grillplatsen på Jätten är ett populärt utflyktsmål och ger i det flacka landskapet möjlighet till långa siktlinjer och skapar orienterbarhet. Den nya byggnaden upplevs integrerade i den befintliga storskaliga bebyggelsestrukturen och infrastrukturelement. Ishallens volym är dock dominerande i sammanhanget vid rondellen och bryter horisontlinjen åt öster. Vänder man sig något mot väster på vypunkten så upplever man fortfarande det öppna, flacka landskapet i och med att byggnaden placeras åt öster på tomten.

Utblickspunkt 5: Från sjösidan Rekreation på och runt vattnet utgör en viktig funktion i Varamonområdet. De uppvuxna tallskogar ramar in sjön längsmed stranden och formar en lugn och harmonisk horisontlinje. Byggnadenmed de föreslagna höjderna syns inte bakom träden och inte heller under vinterhalvåret kommer den att vara synlig. Rekreationen på vattnet och landskapsbilden av Varamon strand bedöms därför inte påverkas av planförslaget.

Utblickspunkt 6: från väster Kommande västerifrån på Badstrandvägen mot Motala Centrum upplever man övergången från de skogsdominerade områdena med småskalig infrastruktur och bebyggelse till ett tätbebyggd område, som domineras av storskalig bebyggelse och infrastruktur. Den nya ishallen passar in i sammanhanget vid trafikplatsen. Upplevelsen av öppenhet och storlek i landskapet åt väster påverkas och volymen bör placeras mot motorvägen för att inte bryta siktlinjen ännu mer. I stråket åt öster blir det viktigt att undvika alltför abrupta övergångar från de lugna strand- och naturområdena till centrumdelarna i gestaltningen, framförallt med hänsyn till cyklister och gående.

Utblickspunkt 7: Badvägen/Bispgatan Kommande norrifrån på Badvägen/Bispgatan dominerar vyn över ett öppet och flackt landskap med skogsdungen som bryter horisontlinjen. Den nya byggnaden bryter det öppna och flacka landskapet i ena delen av planområdet men byggnadvolymen förhåller sig till skogsridån. Gestaltningen längs med Badvägen/Bispgatan blir viktig för att skapa rum i mänsklig skala mot de höga volmynerna. Utformningen av Badstrandsvägen med parkerings- eller hårdgjorda ytor blir viktiga för att upprätthålla landskapskaraktären med gräsmarker och enskilda trädgrupper.

Utblickspunkt 8: Från Månvägen Från de befintliga villorna vid Månvägen öppnar sig vyn mot jordbruksmarken med flacka gräsmarker, inramad av skogsridån åt höger och industrifasaderna åt väster. Den nya byggnaden bryter horsiontlinjen i ena delan av området men förhåller sig i volym till skogsridån. Placeringen av byggnaden i denna vy bidrar till att man kan fortsatt läsa in det flacka och öppna landskapet i denna delen av planområdet.

Utblickspunkt 9: rv 50 När man närmar sig trafikplatsen Motala centrum norrifrån markerar Luxorområdet entrén till tätare bebyggelsestruktur I öster medan öppnare rekreations- och naturområden anas bakom bullervallarna åt väster. De nya byggnadern upplevs härifrån som en del av de centrala stadsdelarna med Luxorområdet i öst, genom att den placeras i linje med riksvägen och i ett sammanhang med övrig storskalig bebyggelse och trafikplatsen. Byggnationen försvagar däremot relationen till rekreationsområdet Varamon från denna vypunkt.