Gestaltningsprinciper

Koncept

Hitta rytm i landskapet

Planområdet ligger i ett landskapsrum som präglas av ett flertal olika funktioner, landskapselement, tidsaspekter, rumindelningar och rörelseformer som speglar områdets karaktär i sin helhet. Intensiteten av rörelse och besökare varierar exempelvis över olika dygns- eller årstider så som närheten till naturen eller bebyggelsetätheten är olika i olika landskapsdelar. Vid genomförandet av planen skapas dessutom nya element som spelar in i den helhet som redan finns samtidigt som nya flöden, rum och visuella aspekter tillkommer.

För att uppnå positiva och harmoniska frilufts- och fritidsupplevelser gäller det att identifiera landskapets egen rytm och stärka den genom en gestaltning som skapar samspel och harmoni som stabil grundfrekvens. I analysdelen har identifierads egenskaper i området som bör tas hänsyn till vid gestaltningen av den nya ishallen samt tillhörande markytor och infrastruktur. Dessutom har analysen landat i specifika konsekvenser avseende mänsklig skala, trygghet, blågrönstrukturen och landskapsbild som uppstår vid genomförandet av planen. I den följande delen visar gestaltningsprinciper hur just dessa platsspecifika konsekvensker kan minskas genom hänsynsfull gestaltning och hur de nya element kan integreras i platsens rytm. Gestaltningsprinciperna utgår ifrån målsättningen att skapa en helhetsmiljö som tar hänsyn till den mänskliga skalan och upplevs som trygg och inbjudande. Där ingår såväl rekommendationer för byggnadens volym, fasadutformning som omgivande mark- och vegetationsytor.

Följande delar ingår i gestaltningsprinciperna:

• Principer för landskapsbildanpassade utformning av byggnadsvolymer • Principer för utformning av fasadytor och byggnadens materialitet. • Principer som skapar tydlighet vid utformning av trafikytor och rumsindelning • Principer för samordning av olika funktioner och utformning av markytor och utrustning som motsvarar landskapets diversitet • Principer som syftar till att öka den upplevda tryggheten i området • Principer för hur grön- och blå strukturer kan integreras i ett samordnat gestaltningskoncept

Rörelse sommartid Rörelsehastighet

Rörelse vintertid

Naturupplevelse

Gestaltningsprinciper bildar en stabil grundfrekvens i landskapsrummet Bebyggelsetäthet

Gestaltningsprinciper

Bryta upp byggnadsvolymer

Funktioner för sport och idrott kräver stora byggnadsvolymer och oftast svarar kompakta utformningar bäst på lokalprogrammet. Speciellt på en plats som upplevs som öppen och där andra storvolymiga byggnader saknas är det viktig att bryta ner de större byggnadsvolymer för att skapa en miljö anpassad till den mänskliga skalan. Sett längre ifrån står ishallens kompakta byggnadssiluett i kontrast till den mjuka horisontlinjen, präglad av skogsridåer och småskalig bebyggelse. Det är viktigt att bryta ner de vertikala siluettlinjerna och anpassa siluetten till den omgivande skalan.

Genom att dra in eller ut bottenvåningen, accentuera entréer, fönsterpartier eller trapphus som egna volymer skapas variation och mänsklig skala. Att jobba med entrépartier som egna moduler ökar även orienterbarheten, bjuder in och leder större ansamlingar av besökare till rätt målpunkt. Vertikal variation i fasadlinjen gör att byggnaden passar in sig i horisontlinjen istället för att upplevas som kontrasterande element i landskapsbilden.

Sporthall ”Am Nierspark”, Geldern, Tyskland Genom att dra in de övre våningarna upplevs och skapar variation i fasadmaterialet upples volymen mindre storskalig från markplanen.

Telefonplanshallen i Västberga Den indragna bottenplan i röd tegel svarar på den omgivande lägre bebyggelgsestrukturen och gör att byggnaden landar på platsen. Entrén accentueras som utkragande element vilket gör det lätt att orientera sig.

Hänsynsfull fasadutformning

Materialitet, struktur, färg och skala upplevs olika från olika perspektiv, rörelsehastigheter eller i olika omgivningar. När man rör sig i hög hastighet på motorvägen eller ser byggnader från längre håll kan finstrukturerade eller strukturrika fasader upplevas som röriga och även störande i landskapet. Däremot kräver fasader i bottenplan som upplevs på nära håll en mer hänsynsfull utformning i taktila material som kan “kännas” för att skapa trevliga och trygga miljöer.

Den angränsande detaljplanen pekar ut Lalandias simhall som ett nytt landmärke i området och dess gestaltning skapar en tydlig kontrast och väcker uppmärksamhet i Varamons naturliga och lugna fritidsområde. För att inte skapa för många konkurrerande och kontrasterande element i området rekommenderas att ishallen följer en gestaltning med ett mer landskapsorienterad och neutralt färg- och materialval. Naturliga material så som trä åldras med tiden och speglar naturens rytm. Polycarbonat i neutrala färger eller glaselement som speglar omgivningen gör att de stora volymer smältar in i omgivningens färgbibliotek istället för att kontrastera.

Angered Arena, Göteborg Den neutrala färgpaletten och mönstersättningen i samband med stora glaspartier gör att byggnaden landar i omgvningen och skapar en inbjudande miljö.

Rgeionens Hus, Göteborg, Gradienten i fasadens färgsättningen speglar den omgivande stadssiluetten. De övre delen av byggnaden upplevs mindre dominant genom en ljusare färgsättning vilket bryter ner upplevelsen av storskalighet och de vertikala fasadlinjerna.

Skapa multifunktionella ytor

För att kunna tiillföra fler värden till planområdet än just själva ishallens byggnation behövs det att ytorna nyttjas platseffektivt. Detta innebär att man behöver se över hur man kan kombinera flera funktioner i en och samma yta, så kallad multifunktionell yta.

Det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att alla inom kommunen obereonde av socioekonomisk bakgrund ska ha möjligt till fysiskt aktivitet. För att kunna ge möjlighet till fler aktiviteter inom planområdet som går att nyttja flera tider på dygnet utan kostnad, går det att kombinera ytor för exempelvis skate/kickbike, basket/lek. Hinderbana kan vara ett annat exempel för att kunna kombinera utegym samt lekyta i en och samma yta. Ytorna med parkering som planeras både inom planområdet och utanför gör att den tidigare grönytan blir hårdgjord och därför kommer det bli svårare att fördröja vatten. En möjlig lösning för att skapa flera funktioner i de hårdgjorda ytorna och samtidigt skapa gröna värden är att arbeta med dagvattenhanteringslösningar som exempelvis raingardens. Detta för att samtidigt skapa trevligare parkeringar och kunna hantera dagvatten inom området.

För att skapa mer lekvärde och även identitet till platsen kan sittutrustning vid mötesplatser gestaltas med möjlighet till exempelvis balansgång eller klättring där sittutrustning bidrar till identitet och lek.

Ljusa och inbjudande miljöer

Upplevd trygghet är viktigt för att en plats ska vara attraktiv. Att arbeta med fasad och större fönsterytor som belyses under dygnets mörkare timmar kan skapa ett tryggare stråk längs med ishallen och ett trevligare gaturum. Ljuset från byggnaden lyser upp ytor runtom och upplevelsen av närvaro finns då längs med stråket. Öppna fasader med lokaler och entréer mot stråk ger goda förutsättningar för en trygg upplevelse.

Att gestalta och arbeta med baksidor kommer även bli viktigt, speciellt den baksida som kan komma till mot Riksväg 50 och mot villabebyggelsen i norr. Baksidor kan upplevas otrygga och ökar risken för tillhåll och mörka hål ifall de inte blir belysta och gestaltas väl.

Ett annat perspektiv att arbeta med trygghet är att bryta ner skalan och volymer inom planområdet för att det ska vara hanterbart för människor att uppfatta. I storskaliga miljöer saknas i många fall en mellanskala som hanterar övergången mellan den stora och den mänskliga skalan Det är viktigt att arbeta med vegetationsstruktur som inte döljer viktiga siktlinjer och inte skapar mörka buskage. Exempel på strategier är att arbeta med vegetation som är uppbruten, har ljusa stammar samt skira kronor. För att inte skapa väggar är variererande höjd i planteringar en viktig faktor. Välskötta och välomhändertagna grönytor upplevs generellt som tryggare platser än ifall det är slitna och igenvuxna.

De parkeringsplatser som planeras består av stora hårdgjorda ytor som kan skapa samlingar med folk efter högriskmatcher och kan upplevas som otrygga. Arbete med gestaltning av parkeringsplatser där man delar upp och skapar mindre ytor med trevliga planteringsytor och belysning kan minska risken för otrygghet.

Att arbeta med identitetsskapande gestaltning kan koppla plats med brukare och kan bidra till minskad otrygghet. Genom att skapa identitet till platsen med hjälp av bland annat val av markmaterial och vegetation kan man skapa en tydligare anknytning till Varamon och samtidigt skapa en attraktiv plats som drar till sig människor.

Integrerade blågröna strukturer

Motala är en sjöstad och sjölandskapet är en viktig identitet för kommunen. För att anknyta till vatten som element inom planområdet kan lösningar som även hanterar dagvatten och skyfall implementeras. Det är viktigt att alla markmaterial är genomsläppliga för att underlätta dagvattenhantering.

Förslag på olika lösningar som innefattar grönstruktur hade kunnat vara raingardens och regnbäddar inom parkeringsområden samt öppen dagvattenlösning som svackdiken med lekfull karaktär i anslutning till en lek- och aktivtetesyta. I närheten av planområdet ligger även en mindre park med dagvattendammar. I norra delen av planområdet skulle det vara möjligt att skapa en anslutning till denna park genom den planerade dammen inom planområdet. Inom planområdet består grönstrukturen i dagsläget av två mindre skogsdungar och öppen mark. Det går därför att tillföra fler gröna kvaliteter inom planområdet som kan bidra till högre rekreationsvärden och fler ekosystemtjänster. Ett exempel på detta skulle vara att skapa en yta inom planområdet där dammarna kombineras med grönstruktur och mindre blå stråk.

Inom Varamobaden finns det gröna gestaltningselement som är särskilt karatäristiska såsom pelarsalarna av tall längs med stranden. För att skapa identitet till platsen kan växtval som tall i partier vara ett fint inslag samt att skapa en vegetationsstruktur med genomsläpplighet såsom i tallskogen. Vegetationsstrukturen behöver samarbeta med viktiga siktlinjer för att forstätta hålla en öppen känsla i landskapet.