Issuu on Google+

e onom kommunal

Tidning för kommunal ekonomi och styrning #4 2009

BALANS­ KRAVET

Förtydliganden i stället för utredning

Ljusning i sikte?

Optimism hos några, pessimism hos andra

BUDGET­ BEKYMMER

Försörjningsstöden ökar och spräcker budgeten

Ekonom med parti Finanschef Ronald Rombrant startade Lysekilspartiet KRÖNIKAN

Lars M Andersson ”Okritiskt om kommuners ekonomi i Almedalen”


Vi tänker på helheten. Specialister inom stiftelselösningar för kommuner och landsting.

Per och hans team hjälper er med avkastningsstiftelser...

… och Maria och hennes kollegor hjälper till med pensionsstiftelser

Lång erfarenhet av helhetslösningar för offentlig sektor. Vi maximerar stiftelseformens möjligheter för kommuner och landsting. Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Per Lundqvist Carnegie Stiftelseförvaltning 08-588 691 80 stiftelseforvaltning@carnegie.se www.carnegie.se

Maria Högefjord Familjeföretagens Pensionsredovisning 054-240 640 maria.hogefjord@ffp.nu www.pensionsstiftelser.se


INNEHÅLL

11

20

Aktuellt i Kommunal Ekonomi 4 Ordförande. Anneli Lagebro läser Timbros enkla kristips.

16

9 Budget. Försörjningsstöden ökar snabbare än väntat. 19 Kompetens. Krisen oroar kompetensutvecklarna.

Balanskravet under debatt 6–8

22 Unga ekonomer. Nytt pris instiftat för ekonomistudenter.

Balanskravet har debatterats under senare år. Några vill ta bort det helt, andra vill se lagändringar för bättre flexibilitet. För stunden vilar dock finansdepartementet på hanen.

24 Forskarsidorna. KFi satsar hårt på tre forskningsområden. 30 Krönikan. Almedalen gav Lars M Andersson krönikebränsle.

Clarry blir sjuk! 22

Clarry - Lojal du ser inte riktigt kry ut, clarry? nej, jag tror jag håller på att bli förkyld. varför stanade du inte hemma?

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi ut­ kommer den 20 oktober.

Tidning för kommunal ekonomi och styrning Utges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

Så möter vi krisen 10–15 Under sommaren har signaler kommit om bättre tider och mer pengar till kommunsektorn. I vilket fall väntar några tuffa år och KE tar pulsen arbetskamrat. på några kommuner och landsting. stanna hemma?! och låta förresten familj? avd. Karantän mina arbetskamrater finns det folk göra mitt jobb? aldrig! som har det ja, de är några vi måste alla dra vårt mycket värre. bekanta på besök strå till stacken. om familjen som från mexiko. Rombrandt är ärinneboenfinanschef i Uddevalla kommun. I samband med allaRonald skulle stanna hemmavalet för minsta lilla de hos Lysekilspartiet mig till 2002 startade han i hemkommunen Lysekil. Sedan krämpa så skulle det exempel. de dess har han rört om ordentligt i grytan. här samhället rasa ihop! ligger hemma i 40 graders feber nu.

Finanschef med eget parti 16–18

KEF på vänbesök i Seattle 20–21

Av tradition har KEF haft ett flitigt utbyte med ekonomer i andra länder. På senare år har amerikanska GFOA varit främsta partnern. I år besökte KEF årskonferensen i Seattle.

www.kommunalekonomi.se Ansvarig utgivare: Anneli Lagebro SLL, Box 2230, 104 22 Stockholm 08-737 5312 anneli.lagebro@rev.sll.se Redaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg, tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com Grafisk form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Bjelkeman AB, tel 08-581 700 41 kerstin@bjelkeman.se Frågor om din prenumeration: 026-12 81 85 E-post: prenumeration@kef.se Omslagsbild: Henrik Brunnsgård Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2009 ISSN 0282-0099 Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.


LEDARE

KOMMEK 2010. Cecilia Salomonsson värvade medlemmar på förra KOMMEK.

Tankesmedja med tankefel Från hängmattan har jag försökt följa nyhetsflödet under semestern. En debattartikel i DN den 6 augusti skriven av Thomas Idergard från tankesmedjan Timbro fick mig definitivt att vakna till. Där kunde jag läsa att kommunernas bekymmer kan lösas om de bara slutar med satsningar på olika idrotts- och eventanläggningar. Nog för att man kan höja på ögonbrynen åt en del av de exempel som ges i artikeln på olika kommunala satsningar i vårt avlånga land. Idergard hävdar dock att ”genom att dra in på verksamheter som kultur och fritid kan kommunernas välfärdsservice bevaras under krisen”. Han drar slutsatsen att ”det överstiger med råge det som kommunerna behöver spara för att nå balans 2010”. Han lyckas få det att låta som om det handlade om 20 procent av hela den kommunala budgeten. Hur fick han ihop det och vart tog gator, vägar, räddningstjänst med mera vägen? SKL redovisar enligt en undersökning, som presenterades i ett pressmeddelande den 2 juli, att flertalet svenskar tydligen tror att mindre än hälften av kommuner och landstings utgifter går till vård, skola och omsorg. Då blir man ju lite beklämd när man inser att de flesta antagligen tror att det faktiskt är så enkelt som Timbro hävdar. Tyvärr verkar det inte som om Idergard har uppmärksammat SKL:s undersökning där man samtidigt informerar om att hela 90 procent av kostnaderna går till de så kallade kärnverksamheterna. Jag gissar att antalet svenskar som brydde sig om den typen av information mitt i sommaren tyvärr var väldigt litet. Idergard har även konjunkturella synpunkter med förslag om särlagstiftning som direkt förbjuder kommuner att inrätta ”andra facknämnder än social- och utbildningsnämnder, vid sidan av en nämnd för teknisk infrastruktur, under den ekonomiska krisen”. Jag måste säga att det känns lättare att exempelvis följa tankegångarna hos dem som vill lösa kommunsektorns ekonomiska obalanser med system som gör att kommunerna inte får behålla alla pengar i högkonjunktur och vice versa. Några av artiklarna till detta nummer innehåller just argument för och emot balanskravets vara eller icke vara. Frågan är bara hur vi som kommunalekonomer når ut med fakta utanför kretsen av redan invigda. PS. När detta väl är skrivet ser jag att SKL genom Anders Knape besvarat Idergards artikel (DN 11 augusti).

ANNELI LAGEBRO Ordförande Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

med sikte på nästa KOMMEK n Det är ganska precis ett år till nästa KOMMEK och redan nu börjar planeringen för kommunekonomernas eget Mekka. På KEF:s styrelsemöte i juni beslutades att Anneli Lagebro och Karl Erik Norlander ska vara föreningens representanter i KOMMEK:s projektgrupp. Projektgruppen har möten inplanerade 31 augusti för att diskutera teman och 16 oktober för att prioritera bland seminarieförslagen.

Rötmånad på Skatteverket n När ekonom Göte Windelås i Lycksele kom tillbaka efter sin semester upptäckte han till sin förvåning att kommunen fått en betalningsanmärkning för obetalda skatter. En momsinbetalning på 557 637 kronor hade förfallit och lämnats över till kronofogden. Göte Windelås är förvånad över deras hantering. Han tycker att Skatteverket frångått sina normala rutiner. – I vanliga fall brukar de kvitta utbetalningar mot inbetalningar på skattekontot men så har inte skett i det här fallet, säger han. Lycksele kommun väntade på en utbetalning på 4,4 miljoner kronor i juli samtidigt hade de en obetald skatteskuld på 557 637 kronor. – Jag tycker inte att ansvaret för detta ligger på oss. Det är de som har betalat ut för mycket pengar till oss, säger han och fortsätter: – Vi kommer naturligtvis at betala in pengarna så fort vi får ett besked från Skatteverket.Vi saknar inte pengar i kassan. Källa: Västerbottens-Kuriren

Till sist … … varnar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén för höjd kommunalskatt. Om alltför många kommuner höjer kommunalskatten kan lågkonjunkturen bita sig fast Mats Dillén. längre, hävdar han. Generaldirektören ser hellre att kommunerna får ökade statsbidrag för att slippa säga upp personal.


notiser

SKL delar ut tio goda krisråd SKL har tagit fram tips och råd som kan ge vägledning åt kommuner och landsting i deras budgetarbete och anpassning till det svåra ekonomiska läget.

B

ehåll greppet om ekonomin innehåller bland annat tio konkreta råd till kommuner och landsting om hur de kan lägga upp sitt anpassningsarbete. Råden baseras både på vad forskare säger och på SKL:s erfarenheter från arbetet med förbundets analysgrupp som sedan flera år ger stöd till kommuner med ekonomiska svårigheter.

– Den ekonomiska situationen varierar förstås mellan olika kommuner och landsting. De här framtagna råden finns för kommuner och landsting att reflektera över när de ska formulera eller se över sin ekonomiska strategi, säger Lennart Hansson, sektionschef på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.

Fler gör inte mer Lennart Hansson.

Få vet vad välfärden kostar n De flesta svenskar tror att mindre än hälften av kommuner och landstings utgifter går till vård, skola och omsorg. Det visar en ny undersökning som Synovate gjort på uppdrag av SKL. I själva verket går hela 90 procent av kostnaderna till kärnverksamheterna, något som endast tre procent av svenskarna känner till.

– Det är klart att det finns ett missnöje när människor tror att vi politiker lägger pengarna på annat än kärnverksamheterna. Faktum är att kommun- och landstingspolitiker alltid prioriterar vård, skola och omsorg mest, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Borg bloggar om försiktighet n ”Min uppfattning är att vi bör säkra att vi har ett manöverutrymme som inte framtvingar en diskussion om stora och mer dramatiskt åtstramningar i finanspolitiken de närmaste åren. Sverige befinner sig ännu i ett något annat läge än en del av våra grannländer, där de stora finanspolitiska stimulanspaketen och framför allt misslyckade åtgärder inom banksektorn har tenderat att göra att man redan nu får diskussioner om behov av skattehöjningar och åtstramningar. Den diskussionen har inte vi i Sverige och vi har den inte därför att vi har varit försiktiga, och vi ska fortsatt vara försiktiga för att slippa den.”

Bloggare Borg.

n Efter hård styrning inom långvården, kom äldrereformen som en befrielse både för personal och vårdtagare. Men bra blev det inte. Problem med missförhållanden på boenden, stress och anställda som inte trivs på jobbet är vanligare än någonsin. Inom demensvården tros ökade resurser vara lösningen. – Det är helt fel, fler medarbetare ger inte bättre omvårdnad, säger Ola Polmé som har arbetat många år inom demensvården och idag är flitig föreläsare på ämnet. I boken Praktisk professionell planering, Kommunlitteratur, som skrivits tillsammans med utvecklingsledaren Helen Hedman utvecklar han sina tankar. Ola Polmé blev sjuksköterska 1988 och blev verksamhetschef och demensutvecklare i Gävle 2003. I dag föreläser han för omvårdnadspersonal, chefer och utvecklingsledare.

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg. Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna. Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system. Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

Ekan annons kom ek 186x80 (4.0).indd 1

09-01-20 15.35.35


budget

Tydligare balanskrav Balanskravet har under det senaste halvårets ekonomiska kris börjat ifrågasättas av allt fler. Regeringen aviserade i vårpropositionen också en översyn av reglerna. Nu ser det dock ut som om man tills vidare nöjer sig med den analys som under våren gjorts av SKL.

V

Text Björn Jerkert Bilder VGR, Arkiv, och Mora kommun

i följer hur SKL tillsammans med sina medlemmar nyttjar nuvarande regelverk. SKL har på ett bra sätt tydliggjort rättsläget, säger Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig på finansdepartementet. Regeringen nöjer sig tills vidare alltså med det som SKL skrev i sin ekonomirapport i maj. Där står att det redan med dagens regler går att i goda år spara pengar för att använda under dåliga år och då budgetera underskott. Den bärande logiken i balanskravet måste också ligga fast, samtidigt som tidigare års överskott rimligen ska kunna användas andra år, skriver man. En viktig förutsättning är dock att den egna ekonomin under de senaste åren ska ha konsoliderats. Hittills har inte minskade kommunala skatteintäkter, exempelvis i en lågkonjunktur, ansetts vara ett giltigt skäl för att få underbalansera budgeten. SKL menar nu att det i vissa fall bör tillåtas. Det ska dock krävas en analys av kommunens eller landstingets ekonomi de senaste åren som visar att den har förstärkts. Det betyder att resultaten ska vara så bra att de täckt ökningen av

6 Kommunal Ekonomi #4 2009

bland annat hela pensionsskulden och alla investeringsbehov. I de fallen ska man ha rätt att budgetera underskott och inte ens behöva återställa det inom en viss tid vilket hittills har gällt för andra så kallade synnerliga skäl som anförts av kommuner och landsting. En sådan tolkning av dagens regelverk ger kommuner och landsting ett incitament att sätta höga resultatmål och skulle rymmas inom det som ska anses vara en god ekonomisk hushållning, menar SKL. Att motivera fler att spara i goda tider är också något som regeringen vill. Samtidigt skärps kraven för underbalansering. – Det här stänger dörren för rätt många, säger Herman Crespin som ligger bakom SKL:s analys. Han menar att den här tolkningen gör regeln både tydligare och flexiblare. Hittills är det enligt honom många som har anfört olika så kallade synnerliga skäl, men som brutit mot grundregeln för en god ekonomisk hushållning: att under flera år ha konsoliderat sin eko-


”Det här stänger dörren för rätt många.”

inbjudan till

finansseminarium

Räntemarknad och riskhantering

Bättre balans. Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen skrev till regeringen förra året och önskade en översyn av balanskravet. Nu verkar det som om ordförande Roland Andersson på bilden får nöja sig med förtydliganden av gällande regler. Om det skulle bli en utredning kommer det att ta tid innan lagändringarna kan träda i kraft, enligt finansdepartementets sakkunniga.

får räcka nomi. Han tror att ett 50-tal kommuner och högst ett landsting har så stark ekonomi att de skulle klara de här kraven och därmed kunna använda en mer flexibel budgetering. En kritik mot det lagstadgade balanskravet har bland annat handlat om att det fått sektorn att bara se till det enskilda årets resultat och alltså agera kortsiktigt i stället för att ta ett långsiktigt ansvar. Man har därför inte sett någon anledning att samla i ladorna i goda år och i dåliga år ägnat mycket tid åt att hitta på synnerliga skäl för att få underbalansera budgetarna. – Kravet fungerar varken i låg- eller högkonjunktur, säger Björn Brorström , professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås.

Välkommen till ett kostnadsfritt seminarium för dig som arbetar med finansfrågor i kommuner, landsting och dess företag. Seminariet arrangeras på sex orter runtom i landet under perioden 15–24 september. Besök www.kommuninvest.se för komplett program och anmälan. På programmet: Kommungälden Om Kommuninvest som Kommungäld. Påhejare av konkurrens. Stabil partner i finanskris med särställning i den finansiella sektorn. Utmaningar i dag och i morgon Kommunernas och landstingens ekonomiska läge, pensionsskulden, miljonprogrammets enorma renoveringsbehov och andra utmaningar för sektorn. Riskhantering. Vilka risker är man som låntagare exponerad för? Så här hanterar man dem! Kredit- och motpartsrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk och operativ risk. Riskerna behandlas såväl teoretiskt som hur man hanterar dem effektivt i praktiken. Vikten av att ha en fungerande finanspolicy kommer också att beröras. Räntemarknaden – konkreta exempel och praktisk hantering Vad har hänt på räntemarknaden? Vad har vi lärt oss? Hur kommer ränteutvecklingen att se ut? Så här kan vi arbeta bättre i framtiden. Svensk konjunkturutblick Vid varje seminarium kommer en gästföreläsare från en bank att tala kring detta tema. En dagsfärsk rapport om världen, Sverige, Riksbanken och vardagsverkligheten.

Han vill därför inte att man försöker justera detaljer i

den nuvarande lagen utan att man helt skrotar den. Däremot ser han gärna en översyn av reglerna för god ekonomisk hushållning där det kan behövas skarpare skrivningar och ökade incitament för mer långsiktiga och ansvarsfulla finansiella strategier i sektorn. Andra har kritiserat balanskravet för att det hindrar kommuner och landsting att i en lågkonjunktur göra investeringar som skulle begränsa arbetslösheten. Det har anförts av Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, som inventerat infrastrukturprojekt för tiotals miljarder kronor som skulle snabbt kunna sättas igång och ge tusentals människor jobb i lågkonjunkturen.

Svenska kommuner och landsting i samverkan

www.kommuninvest.se


budget

”Slopat balanskrav urholkar kommun­sektorns finanser” En som ivrigt försvarar lagen om budgetbalans är Anders Haglund på Öhrlings PriceWaterhouseCoopers.

H

an har själv har varit med och utrett kraven på balans och god ekonomisk hushållning. – Om man slopar balanskravet accepterar man en fortsatt urgröpning av kommunsektorns finanser, säger han. Det handlar enligt honom inte om något kameralt krav utan den gamla principen om solidaritet mellan generationerna. Han kan gå med på att de med mycket starka finanser efter en analys kan få underbalansera budgeten. Men det är mycket få

Enkät

kommuner som konsoliderat sin ekonomi sedan balanskravet infördes år 2000. Det är också fel att bara se till de senaste, mycket goda åren, menar han. Dessutom är resultaten överskattade eftersom alla pensionskostnader inte är redovisade och kommunerna har sålt tillgångar och därför haft tiotals miljarder kronor i realisationsvinster. Kommunernas verkliga soliditet minskade 2000-2007 trots det från 5,8 till 0,8 procent och det egna kapitalet med 3,8

miljarder kronor. Landstingens soliditet minskade från minus 60 till minus 81 procent, det egna kapitalet med sex miljarder. – Historiken gör mig pessimistisk inför framtiden, säger han. Han säger sig vara ytterst frågande inför synpunkten från Björn Brorström och andra att helt slopa balanskravet. Han tror att många inte riktigt orkar ta tag i den här frågan men också att de flesta ekonomer i sektorn håller med honom att kravet behövs. – Men alla vågar väl inte säga vad de tycker. Många lyssnar väl till husbondens röst, säger han.

Tre röster om balanskravet

1. Har balanskravet haft några negativa eller positiva effekter på din kommuns/ditt landstings ekonomi? 2. Ska vi ha kvar balanskravet i oförändrad form eller behöver det ändras? Anette Henriksson, ekonomidirektör i Landstinget Halland 1. – Landstinget Halland har sedan många år tillbaka arbetat långsiktigt utifrån en god ekonomisk hushållning, där vi bland annat har avsatt medel för kommande pensionsutbetalningar och för att möta kostnader för tillfälliga åtgärder. Landstinget Halland har i grunden en stark ekonomi. Att då i en lågkonjunktur inte få använda sig av ett upparbetat positivt eget kapital tillsammans med andra kostnadsanpassningar i verksamheten är inte logiskt. Landstingsstyrelsen har i ett ärende om ekonomi i balans från 2010 och framåt beslutat att förslå landstingsfullmäktige att få åberopa synnerliga skäl vid budgetering inför 2010. Samtidigt har landstingsstyrelsen också fattat beslut om andra åtgärder för att reducera kostnaderna. Detta beslut kommer att skapa en hel del merarbeten för att motivera åberopandet av synnerliga skäl, tid som skulle kunna användas på ett bättre sätt. 2. – Syftet med balanskravet är i grunden bra. Dagens utformning av balanskravet är dock för stelt och oflexibelt för att kunna användas i sådan här extrem lågkonjunktur. Nuvarande regelverk kan bidra till ett kortsiktigt tänkande och beslut som i slutändan kan få oönskade konsekvenser för invånarna. Syftet och utform-

8 Kommunal Ekonomi #4 2009

ningen av regelverket är inte helt synkroniserat. De kommuner och landsting som sedan tidigare upparbetat ett positivt eget kapital måste få möjlighet att använda detta i en lågkonjunktur. Balanskravet måste ändras på ett sätt som ger möjligheter till någorlunda stabila planeringsförutsättningar för verksamheterna och möjligheter att tillgodose invånarnas behov.

rad form. Det finns enligt dagens regelverk möjligheter att jämna ut svängningar över åren om en bra finansiell analys ligger till grund för ställningstagandet i budgeten. Lagens skrivning om synnerliga skäl tolkas dock väldigt olika och har i vissa kommuner kommit att bli ”besynnerliga” skäl för att inte återställa underskott. Där har revisorerna en viktig roll.

Johanna Sammeli, ekonomichef i Mora kommun

Lars Åhl, ekonomi­ chef i Luleå kommun

1. – Ja det har haft positiva effekter på så vis att god ekonomisk hushållning diskuterats utifrån ett längre perspektiv. Balanskravet har varit en del i beslutet att öronmärka medel i det egna kapitalet för eventuellt kommande underskott när pensionskostnaderna blir som störst framöver. Det har gjort att en högre resultatnivå har kunnat accepteras under de goda åren. Balanskravet har också en stävjande effekt i budgetprocessen. Utökningar av verksamhet måste i större utsträckning ske genom omprioriteringar då balanskravet sätter en tydlig gräns för vad kommunen har råd med. Under löpande budgetår innebär det också en större förståelse för att ramarna måste hållas. Vetskapen om att åtgärder måste vidtas förr eller senare gör att det inte blir enklare att vänta. 2. – Balanskravet kan vara kvar i oföränd-

1. – Balanskravet har varit bra för att konkretisera vad som krävs för att kommunen ska leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Luleå kommun har haft detta som ledstjärna innan balanskravet lades fast vilket varit en grundbult till kommunens goda ekonomiska ställning. 2. – Trots god omvärldsbevakning och en hög beredskap har kommuner och landsting svårt att bromsa när förutsättningarna snabbt förändras vilket tydligt visat sig i årets planeringsprocess. Det känns därför rimligt att balanskravet modifieras och att underskott enstaka år kan accepteras under särskilda omständigheter. En viktig förutsättning för detta bör dock vara att kommunen presenterar en plan som lägst balanserar underskott med överskott under planeringsperioden. Ambitionen bör givetvis vara högre än så.


lågkonjunktur

Försörjningsstöden spräcker allt fler budgetar Finanskris och lågkonjunktur ger ansträngda budgetar i Sveriges kommuner, det gäller inte minst försörjningsstödet. I våras ordnade KEF en möjlighet för ekonomer inom socialförvaltningen att mötas i Stockholm och diskutera problemen. Text Annika Eriksson ör inte som vi, sa Karin Bernmar, ekonomichef i Södertälje kommun, med en suck och la armarna bekymrat i kors över den svarta klänningen. Hon var en av talarna på kompetensdagarna för ekonomer inom socialförvaltningen där det ökande försörjningsstödet stod högt på dagordningen. Håkan Hellstrand , ekonom från SKL berättade att man inom organisationen räknar med att BNP fortsätter minska i Sverige till och med sista kvartalet 2009 innan det vänder igen. Men eftersom sysselsättningen kommer igång senare än produktionen räknar man med att det dröjer till 2011 innan det vänder även där, ”och det blir nog först 2012 det börjar likna något igen”.

G

De ändrade regelverken

gör också sitt till, framförallt förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Ytterst landar det i kommunekonomernas budgetplanering, och Södertälje är ett bra exempel på hur det kan dra iväg. Inför 2009 budgeterade man 199,4 miljoner kronor för försörjningsstödet och underskottet beräknas bli 100 miljoner kronor. Samtidigt som skatteintäkterna sjunker. Nils-Hugo Johansson från arrangerande KEF frågade hur den politiska strategin såg ut. Karin Bernmar svarade genom att blunda och sätta händerna för öronen. Sedan log hon trött. – Ursäkta om jag låter uppgiven. Men det är svårt att vara

tjänsteman när ingen tar politiskt ansvar. I Södertälje har den politiska majoriteten, S, V och Mp, bara 31 av de 64 mandaten i fullmäktige och dessutom Nationaldemokraterna som vågmästare. Det löser man genom att komma överens med alliansen (M, Fp, C, Kd, Pp) kring alla stora frågor redan innan de går upp i fullmäktige, vilket gör det svårt att fatta snabba och impopulära beslut. Det finns många flyktingar, många barn. Arbetstillfällena inom kommunen är begränsade, vilket innebär att många flyttar när de får en anställning. Men även om Södertäljes problem är ovanligt stora visade en snabb jämförelse av de deltagande kommunernas situation liknande mönster. Alla utom tre räknade med underskott 2009. Och även om man startar från olika nivåer och vissa stolt kunde berätta om sin kommuns buffertar, så är det en utmaning att klara sig förbi 2012. Karin Bernmar berättade att man än så länge kan ta från andra nämnders överskott. Men ju längre finanskrisen pågår desto svårare blir det att fortsätta så. – Kommunen omsätter cirka fyra miljarder kronor per år, vi borde kunna klara det. Men vi skulle behöva bryta ned budgeten och bygga upp den på nytt med realistiska nivåer. Nils Hugo Johansson berättade om de försök som gjorts med nollbas, ett system med miniminivåer där verksamheten inte får ta mer än

50-60 procent av kommunens resurser. Resten fördelades som utökning av verksamhet utöver grundnivån, paket som kommunfullmäktige beslutade om vid den årliga budgetberedningen. Problemet var att paketen blev en del av verksamheten. – När man väl kommit snett är det svårt att genomföra budgettekniska förändringar, sa Nils Hugo Johansson. Karin Bernmar nickade instämmande.

Utan jobb. När allt fler blir arbetslösa och i många fall saknar a-kassa blir det kommunens sak att rädda situationen.

Metodicum hälsobokslut Att företagsekonomiskt styra hälso- och arbetsmiljöarbetet Metodicum hälsobokslut beskriver personalens hälsa i sex företagsekonomiska nyckeltal. Nyckeltalen är kvalitetssäkrade och tas fram på samma sätt, vilket innebär att hälsobokslutet är jämförbart både över tid, mellan enheter och mellan organisationer. Allt tas fram, redovisas och behandlas i ett webbaserat IT-stöd, vilket gör implementeringen kostnadseffektiv. Metodicum hälsobokslut

Att företagsekonomiskt styra hälso- och arbetsmiljöarbetet

“När vinsten är målet och bättre hälsa är medlet”

• • • • •

få tidig signal om hälsoförsämringar få reda på var åtgärder ska prioriteras utvärdera om insatta åtgärder har gett resultat sätt mål och budget för hälso- & arbetsmiljöarbetet få ordning och reda på hälso- & arbetsmiljöarbetet

Tfn 0586-421 00, info@metodicum.se, www.metodicum.se


lågkonjunktur

Det kommer upprepade signaler om att lågkonjunkturens botten kan vara nådd. Men det kommer att ta lång tid innan en konjunkturförbättring avsätter några positiva resultat i kommuner och landsting. Kommunal Ekonomi har gjort några nedslag för att se hur kommunsektorn hanterar den ekonomiska krisen.

Underbalanserade budgetar i krisens spår Det kan bli så många som hälften av landets kommuner och landsting som i år kommer att gå med ekonomiska underskott. Det tror Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. text Björn Jerkert illustration lasse widlund

S

annolikt kommer många också att tvingas bryta mot balanskravet genom att underbalansera sina budgetar för 2010 även om de redan har en svag ekonomi. Det handlar om nödtvång, inte om några protester, eftersom det finns en stark uppslutning kring reglerna om en god ekonomisk hushållning, anser Stefan Ackerby. – Det anser nog också att det är bättre att lägga realistiska budgetar än skenbudgetar, säger han. 2010 blir det för övrigt tuf-

fare än 2009 för kommunsektorn eftersom årets underskott då ska tas igen, menar han. Annars har det sedan SKL:s ekonomiska rapport i maj skett både positiva och negativa förändringar. Sammantaget visar en avstämning i juni dock att majprognosen fortfarande håller. Den talade om realt fallande skatteunderlag 2009 och 2010, negativa resultat på en miljard kronor för landstingen och på två 10 Kommunal Ekonomi #4 2009

miljarder för kommunerna 2009. Den minskande sjukfrånvaron i sektorn gör samtidigt att försäkringspremierna nu ser ut att kunna sänkas med närmare 2,5 miljarder kronor på två år. SKL delar 2009 även ut en miljard av de pengar man tjänade på försäljningen av KPA till sina medlemmar. Till det negativa i den

senaste utvecklingen hör prognoser för försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, som för 2009 kan komma att öka med 700 miljoner kronor mer än man tidigare beräknat. Sysselsättningen utvecklas nu också svagare än väntat vilket kan påverka skatteunderlaget negativt. Just nu pågår ett intensivt arbete med budgetarna i kommuner och landsting med både personalneddragningar, serviceminskningar och skattehöjningar. Stefan Ackerby tror inte att det trots allt blir så drastiska åtgärder, utan att skatten i genomsnitt

inte höjs med mer än 20 öre och att personalen minskar med sex tusen personer. – Det är ju valår, säger han. Stefan Ackerby vågar inte gissa om det blir mera statliga pengar till kommunsektorn i höstbudgeten men kan glädja sig åt ett allt mer omfattande stöd för den tanken. Senast uttalade sig bankernas chefsekonomer för ökade kommunbidrag för att inte ytterligare spä på arbetslösheten. Alla kommuner och landsting drabbas av krisen i form av vikande skatteunderlag. Men det finns variationer i hur den slår. – Den finns stora skillnader i det ekonomiska utgångsläget, säger Stefan Ackerby. Trakter där arbetslösheten har stigit särskilt mycket får nog också större utgiftsökningar för försörjningsstöd och för arbetsmarknadsinsatser än andra, tror han.

Stefan Ackerby.


lågkonjunktur

Egna prognoser väckte Höganäs

God beredskap. Försiktighet och förutseende är parollen för Elisabeth Hedsund i Höganäs, här tillsammans med Péter Kovács.

I Höganäs tar man krisen med ro, trots varsel i kommunen. Under de goda åren sparade man och när lågkonjunkturen dundrade in var beredskapen god. Egna prognoser och krisövningar med tjänstemän och politiker är några av förklaringarna. text Björn Jerkert bild andré de loisted

H

öganäs har hittills klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta. Under de goda åren samlade man i ladorna och krisåret 2009 gör man en rekordstor investering. Resultatet för året väntas som vanligt bli positivt. – Nämnderna har sedan 2005 haft en god budgetdisciplin, säger ekonomichef Elisabeth Hedsund som en av förklaringarna till det ljusa läget. Men det finns många orsaker till den nästan oförskämt goda ekonomin i kommunen, en del som medarbetare och politiker kan ta åt sig äran av, annat som mer handlar om det geografiska läget och arbetsmarknaden. Kommunen har inga lån, skatten är låg, 19,73 kr, likviditeten god och befolkningen har på fyra år vuxit med cirka tusen personer.

Den största privata arbetsgivaren, Höganäs AB, gör järnpulver till metalldetaljer åt bilindustrin och har tvingats varsla ett 80-tal personer. Men ortens näringsliv i övrigt har klarat sig bra och många invånare pendlar till jobb i Helsingborg. Arbetslösheten i början av sommaren låg på under tre procent och kommunens kostnader för försörjningsstöd, socialbidrag, väntas visserligen öka något i år men från en mycket låg nivå. Kommunens resultat de senaste tre åren har legat på 10, 13 respektive 29 miljoner kronor sedan betydligt större överskott justerats ned med förändrade riktlinjer för beräkning av pensionsskulden. Pensionsskulden har kommunen i balansräkningen sedan 2006. Varje år har budgeterats reserver för äldreomsorg, det

Kommunal Ekonomi #4 2009 11


lågkonjunktur nya sportcentret och annat som man väntar ska öka driftkostnaderna. Höganäs tar vidare sin budget på hösten vilket gjorde att man inför detta året kunde beakta skatteprognosen för 2009 som kom i oktober. Ramarna för 2010, som skulle tas i juni kommer man i år att ta i augusti för att först se effekten av det åtgärdspaket på 17 miljoner kronor man lagt. – Det här gör att vi nog har ett bättre läge än de flesta, säger Elisabeth Hedsund. Försiktighet och förutseende har varit

policyn. Redan i höstas hade man de första ekonomiska krisövningarna. Man gjorde egna beräkningar över hur krisen skulle slå. Därför kom inte prognoserna i februari och april i år om lägre skatteintäkter som några kallduschar. – Vi trodde inte på SKL som vi menade var för optimistiska, säger Elisabeth Hedsund. Redan för närmare två år sedan började man med interna informationsmöten om kommunens ekonomi och i höstens krisövningar deltog alla strategiska medarbetare och politiker. – Det har ökat medvetandet om kommunens ekonomi, säger Elisabeth Hedsund. Det beslutade sparpaketet ska ge 17 miljoner kronor och består av en lång rad åtgärder. Ekonomichefen tror att effekten blir ännu större. Man minskar bland annat på antalet timanställda, utnyttjar lokaler bättre, håller igen på fastighetsunderhåll och asfaltering, effektiviserar inköpen osv. Man gör också nyckeltalsförändringar

12 Kommunal Ekonomi #4 2009

”Vi trodde inte på SKL som vi menade var för optimistiska.” som innebär något fler barn eller elever per anställd och sänker verksamhetsanslagen. Någon skattehöjning är det inte tal om. Någon enda avgift höjs men alla taxor ska ses över inför 2010. Ekonomichefen betonar att de uppsägningar som sker helt beror på att verksamheterna krymper till exempel genom färre elever i grundskolan. För 2010 har nämnderna ålagts att ta fram förslag på åtgärder på dels tio miljoner kronor netto dels ytterligare fem miljoner netto. En obetydlig sparåtgärd för 2009 var att investeringar på 20 miljoner kronor sköts på framtiden. Nivån blir ändå 160 miljoner, varav hälften går till sportcentret, vilket är tre fyra gånger så mycket som de senaste åren. Den starka ekonomin har bidragit till att kommunpolitikerna fortsatt sitt goda samarbete över parti- och blockgränser, och det mesta beslutas i stor enighet. Elisabeth Hedsund ser till och med en del positiva effekter av den ekonomiska krisen. – Vi har fått ett bättre koncerntänkande till exempel i lokalfrågan. Vi har även hittat nya, gemensamma lösningar för timanställda. Och sen är det ju aldrig fel att se över verksamheten och tvingas fundera över var vi har goda och dåliga kostnader, säger hon.

På stan. Höganäs största privata arbetsgivare har tvingats varsla, men ortens näringsliv i övrigt har klarat sig bra, konstaterar Elisabeth Hedsund.


lågkonjunktur

Osthyvel och tidtagarur räddar Västerbotten Framgångsmodellen för att vända krisen i Västerbottens läns landsting är att minska kostnader och skapa högre effektivitet. Plus att fortsätta finansiera investeringar med egna medel.

V

text Magdalena Helander bild Västerbottens läns landsting

år situation liknar väl övriga landsting i norra Sverige, de sämre skatteintäkterna har slagit hårt mot ekonomin. Det gick fort förra året, säger Mats Lindqvist , ekonomichef i Västerbottens läns landsting. Nettobudgeten för 2009 är 6 miljarder kronor. I november justerades den från ett väntat, om än knappt, plusresultat på grund av ett tapp på 150 miljoner i skatte­intäkter i förhållande till lagd budget. Landstinget får däremot bättre utfall för statsbidraget än väntat. Eftersom de har uppnått 80 procent av tillgänglighet räknar de med ett bidrag på 30 miljoner. – Vi redovisar 22 miljoner av dem för att täcka kostnaderna för att möta kravet. Det innebär att med nuvarande prognos hamnar vi i år på ett underskott på 120 miljoner som vi inte kommer att kunna hämta hem. Målet är givetvis verksamheter i balans. Men eftersom verksamheterna går back har uppenbarligen åtgärderna inte bitit; vi har ännu inte sett något trendbrott när det gäller kostnadsutvecklingen.

Trots att det pressar på att möta balanskravet anser Mats Lindqvist ändå att det ska vara kvar. Däremot skulle han gärna se ett mer flexibelt system, som tar hänsyn till konjunkturcykeln. – Det ska kunna gå att ha underskott som man sedan jobbar igen. Eftersom vi inte har hela pensionsskulden finansierad, så det är ju viktigt att jobba med detta. Landstinget har inga lån, utan finansierar investeringar med egna medel. Det är ett av landstingets prioriterade mål som fortfarande gäller, kris eller ej. Och Mats Lindqvist har dessutom tillit till att ekonomin vänder upp igen. Alla är medvetna om det kärva ekonomiska läget. Det har blivit många träffar under våren för att uppgradera åtgärdsplanen, berättar han. Bland de generella åtgärderna finns restriktivi-

tet för anställning och anlitande av stafettläkare, samt att skicka anställda på kurser och konferenser. Investeringar och visst underhåll senareläggs och datorer får endast köpa in vid haveri. Sedan uppmuntras telefonmöten och videokonferenser. – Även det som inte ger så stort ekonomiska genomslag har ändå ett högt symbolvärde.

Landstingsplanen i juni pekar på 3 procent per år i kostnadsreduceringar för de kommande två åren genom planerad effektivisering. Främst då inom områden som felaktig läkemedelsanvändning, vårdrelaterade infektioner, fallskador och trycksår. Det leder till färre vårdplatser. Jour och beredskap är ytterligare områden för granskning. Mats Lindqvist.

Politikerna har inte pekat ut någon särskild

verksamhet för omstruktureringar, nedläggning eller liknande – istället sker åtstramningarna över hela organisationen och på alla nivåer. Inte heller är det aktuellt med skattehöjningar. Några få taxehöjningar har genomförts, från att ha varit fria besök kostar det nu 100 kronor att besöka distriktssköterska. En återgärd som hoppas ge 25-30 miljoner i ökade intäkter i år. – Vi vill att den här förändringen ska komma under­ ifrån, då blir den mer hållbar. Vi har redan tidigare arbetat med strategiskt prioriteringsarbete, så vanan och tänket finns att samverka mellan politiken, tjänstemän och verksamheterna. De politiska blocken i landstinget är överrens om tolkningen av situation, däremot finns skillnader i synen på hur krisen ska hanteras. Alliansen, som är opposition, har lagt en egen budget. – Det märks att de politiska diskussionerna trappas upp och vässas nu, inför valet 2010. Trots att det är ett tufft ekonomiskt läge tycker han sig även se de positiva effekterna. – Krisen driver på beslut som skulle vara svårare att ta i ett annat konjunkturläge. När verksamheterna är krismedvetna driver det fram effektivare arbetsprocesser.

Citat från landstingsplanen om västerbottens ekonomi:

n ”Landstingets finansiella ställning är fortsatt stark med god kassalikviditet och relativt god soliditet i förhållande till andra landsting. Skatteutdebiteringen ligger något under genomsnittet för alla landsting. Investeringarna finansieras utan extern upplåning. Finansieringsgraden för pensions­ åtagandet är hög jämfört med landstingssektorn som helhet. Under de senaste åren har ökningen av landstingets nettokostnad varit något lägre än genomsnittligt för landstingen.”

”Vi vill att den här förändringen ska komma under­ifrån, då blir den mer hållbar.”

Kommunal Ekonomi #4 2009 13


lågkonjunktur

”I Södertälje sitter man inte och gnäller. Har vi problem så agerar vi, gärna i nya banor.”

Södertälje har en utmanande höst framför sig. Försörjningsstödet ökar mer än det brukar medan skatteintäkterna ökar mindre, och så en politisk situation med jämna block och vågmästare. Det låter som långbänk och kohandel. Eller kanske den bästa grunden för tuffa beslut i osäkra tider? text Annika Eriksson bild Stefan Bohlin

Åtgärdspaket stärker

I

Södertälje stadshus fortsätter den soliga junigrönskan ända in i hissarna, som dekorerats med stora gröna blad. Huset invigdes i november, och när jag ser ut över segelbåtarna på den glittrande kanalen tänker jag att här måste det vara lätt att gå till jobbet. Och det kan behövas. Mats Christians­ son , tf ekonomidirektör i Södertälje, berättar om kraftigt ökande kostnader för försörjningsstödet, budget kommer antagligen att överskridas med 90 miljoner kronor. Och ändå har ingen av de två tunga arbetsgivarna, Scania och Astra, varslat någon.

regelverkens förändring så är det inget han stannar upp vid. – I Södertälje sitter man inte och gnäller. Har vi problem så agerar vi, gärna i nya banor, säger han och berättar om det bolag för att förmedla jobb som kommunen startat tillsammans med Manpower. Ekonomiska utmaningar är inte något nytt för Södertälje. Under hela 90-talet hade kommunen obalans i ekonomin, 2000 var första året med positivt resultat. Skälet till att finansnettot trots allt sett bra ut är de kommunala bolagen, som kunnat bidra med cirka 125 miljoner kronor per år. 2002 kom en ordentlig dip, möjligen för

Det handlar om nedskärningar och

arbetslöshet, men det påverkas också av sådant som exempelvis Försäkringskassans stramare hållning. Men även om Mats Christiansson skulle önska att SKL la mer krut på frågan om statens ansvar för 14 Kommunal Ekonomi #4 2009

att de goda skatteintäkterna gjort att man låtit kostnaderna dra iväg. Sedan dess har man arbetat med att långsamt bygga upp ekonomin, men 2007 fick man återigen en kraftig ökning av nettokostnader. Det handlade framförallt om den de-

mografiska strukturen och verksamheten i kommunen. De privata verksamheterna för funktionshindrade i Järna hade riksintag och LSS-ersättningen hängde inte med. Det fanns många barn och unga i kommunen samtidigt som flyktingvågen hade sin puckel. Och hösten 2008 gjorde finanskrisen sin entré. Under våren har kommunen tagit

två åtgärdspaket, det första i slutet av januari och det andra i början av juni. Det senare har kombinerats med ett stimulanspaket, med satsningar på högskola och nyföretagande. Dessutom ska man ta fram en reservplan för 2011, där kostnaderna ska minskas med 100 miljoner kronor. Framsynt agerande kan man tycka, men Mats Christiansson ler gåtfullt och påpekar att det inte tagits något beslut om det än. Och när man ser Södertäljes politiska


Södertäljes sparpaket Paket1 (slutet av januari) n Paketet var framför allt inriktat på att göra besparingar genom att effektivisera administrationen, och det berörde alla nämnder lika mycket. Nämnderna fick i uppdrag att: 4 Göra något åt kostnaderna för sjukfrånvaro. 4 Minska kostnaderna för kurser och konferenser Vissa nämnder (kommunstyrelsen och tekniska kontoret) fick i uppdrag att minska inhyrning av konsulter Man var tydlig med sin önskan att strama upp investeringsbeslut, beredningen av investeringar flyttades till högsta tjänstemannanivå. Lokalinvesteringar som överstiger 30 mkr ska upp i fullmäktige. Paket 2 n Innehåller ett generellt effektiviseringskrav på nämnderna, kostnaderna ska sänkas med 1,5 procent under resten av året. Sociala nämnden också, men försörjningsstödet undantas. Tillsammans med det tidigare paketets krav betyder det en nedskärning av de administrativa kostnaderna med 4 procent, det vill säga 6 mkr. Eftersom man sett att semesterlöneskulden ökat ska nämnderna bli bättre på att planera arbetstiden så det inte byggs på ytterligare, det vill säga personalen ska ta ut sin semester och övertid. Kommunala bolag har fått ett extra avkastningskrav på 34,5 mkr. Ungefär en tredjedel av paketet handlar om minskade centrala anslag, som fryser inne eller budgeteras om. Man ska bli försiktigare med löneökningar mellan avtalstillfällen, och om justeringar är nödvändiga görs det centralt. Vissa besparingar är kanske inte så avgörande men uppfattas som symbolfrågor och betraktas som viktiga. Det handlar om restriktivitet vid intern representation, inga konferenser med övernattningar, inga arbetsluncher som finansieras av kommunen, osv.

På bordet. Södertälje har lagt åtgärdspaket som både sparar och stimulerar. Här ses Mats Christiansson med ekonomerna Mona Gullström och Charmaine Poutiainen.

Södertälje situation är det svårt att tro på några snabba beslut. Den så kallade majoriteten består av S, V och MP, och har tillsammans 31 mandat. Alliansen, M, FP, C, KD och pensionärspartiet, har 30 mandat. Eftersom Sverigedemokraterna inte lyckats besätta sina två platser i fullmäktige återstår Nationaldemokraterna med sina två platser. Nd skulle alltså kunna få en vågmästarroll, men eftersom inget av blocken vill det och heller inte vill samarbeta med Nd försöker man komma överens i kommunstyrelsen, där Nd inte har några platser. Det leder i sin tur till långdragna processer och många extra sammanträden. Som tjänsteman innebär det

naturligtvis mer arbete, fler föredragningar där majoriteten och Alliansen kräver lika mycket. Men Mats Christiansson tycker inte det är mycket att orda om, är man tjänsteman i en politisk organisation så är man.

Han frågar sig också om det inte i själva verket är bra både för demokratin och möjligheten att hålla fast vid fattade beslut. – Vi har en situation där oppositionen är delaktig, inte bara sitter och reserverar sig hela tiden. Mats Christiansson är från början socionom, ”som den gamla generationen kommun­ekonomer brukar vara”, men de 19 år han arbetat för Södertälje har han framförallt ägnat åt övergripande ekonomifrågor. Han var ekonomidirektör Christina RappLundahls nära medarbetare och fungerar som tf medan man söker hennes efterträdare. 19 år är en lång tid, men han har hittills aldrig haft tråkigt i Södertälje. – Viljan att förändra och göra saker bättre är så stark här, det finns sån energi, kreativitet. Sånt smittar av sig.

Kommunal Ekonomi #4 2009 15


politik

Uddevallas finanschef Ronald Rombrant startade Lysekilspartiet inför valet 2002. Sedan dess har livet inte varit sig riktigt likt. Han har fått lära sig det politiska spelet och att tåla tuff offentlig kritik. – Jag ser mig nog lite som allmänhetens hushållare här i Lysekil, säger han.

Partiledare med fokus på ekonomi D

text Thomas Pettersson bild henrik brunnsgård

et är en varm sommardag i juli när Kommunal Ekonomi stämt träff med Ronald Rombrant på hans egen hemmaplan i Lysekil. Vi är några minuter tidiga och över en kopp kaffe på cafét Jönssons Katt nere i hamnen hinner vi konstatera att Lysekil verkar hålla ställningarna som populärt semesternöje. Utsikten över Gullmarn är en njutning och på utsatt tid kommer Ronald med lätta steg uppför trapporna för en kopp kaffe på hemväg från jobbet som finanschef i Uddevalla, tre mil nordost inåt landet. Det är en och annan lysekilsbo som tittar lite extra efter Ronald Rombrant när vi senare tar en promenad genom hamnen. Här i hemkommunen är han numera mest känd som partiledare för Lysekilspartiet, ett parti som rört om rejält i den politiska grytan. Eller som Bohusläningen skrev när han fyllde 50 år för en tid sedan: ”Rombrant skapade politisk turbulens” – Här i Lysekil har det funnits en lång tradition av socialdemokratiskt maktinnehav. Det är klart att det märktes när vi började ställa besvärliga frågor om den kommunala ekonomin, säger han och ler lite

Men, där backar vi bandet. Det var nämligen inte givet att Ronald med familj skulle hamna i Lysekil. Han är göteborgare i grunden, pluggade internationell ekonomi i Lund (där han också träffade sambon Marie) och jobbade i slutet av 1980-talet med finansfrågor på ABB i Västerås. Men det fanns en längtan efter kust och ett friare liv på landet. De hittade en liten gård i Lyse och flyttade hit 1991. I början var det fullt upp med den växande

familjen, renovering av lantgården och att ta hand om gårdens hästar, får och höns. Samtidigt fick han sitt första kommunala jobb som finanschef i Uddevalla. Så, mera av en slump började han intressera sig för ekonomin i hemkommunen under 2001. Han ställde samman resultaten för de senaste 10-15 åren och upptäckte att kommunen gått med negativt resultat. Varje år. Och att det egna kapitalet försvann i takt med underskotten, sammanlagt närmare 200 miljoner kronor. – Jag blev själv överraskad över hur illa det såg ut. Jag skrev en debattartikel i Bohuslänningen om den ekonomiska situation, den samlade bilden överraskade nog många. Han hamnade omedelbart i polemik med den

s-märkta ledningen, och han fick rejält mothugg. En som inte var överraskad däremot, det var Lysekils dåvarande ekonomichef: – Det besvärliga ekonomiska läget var ju ingen nyhet för ekonomichefen. Men den dåvarande politiska ledningen var stark, och det var inte lätt för en kommunal tjänsteman att göra sin röst hörd, säger han. Summan av polemiken med dåvarande s-ledningen blev att Ronald Rombrant tillsammans med några intresserade bildade Lysekilspartiet. För att kunna bilda partiet måste 50 namn samlas in, och det var inte alldeles givet att få ihop namn till ett nytt lokalt parti i en liten kommun där alla känner alla. – Det hade varit svårt för mig att gå med i något redan etablerat parti, det hade varit känsligt med tanke på mitt nuvarande jobb. Att starta ett nytt parti, eller

I hamn. Ronald Rombrant trivs i sitt Lysekil. Om ekonomin vore bättre skulle kommunens framtid vara betydligt enklare.


Ronald Rombrant om …

… nyttiga erfarenheter – Som finanschef försöker jag verkligen vara pedagogisk för att inte beslutsunderlagen ska var för svåra att ta till sig för politikerna. Sedan har jag lärt mig att det politiska spelet i en kommun ställer krav på att inte lämna för stora blottor i tjänsteskrivelserna, då kan ditt ärende användas som slagträ. Och att som tjänsteman vara oberoende och objektiv – du vet aldrig vem du får som chef nästa mandatperiod. … lokala partier – Jag tycker vi behöver fler lokala partier i politiken. De kan fungera som plantskolor för rikspartierna, och med bättre förutsättningar kan nog lokala partier på sikt växa fram till rikspartier. Med skilda valdagar tror jag vi skulle få se fler lokala partier. … politikens villkor – Jag vet ju inte hur det är i andra kommuner, men jag har förvånats över vad man är beredd att göra för att få igenom sina frågor. Baktaleri, smutskastning och annat. Tanken är ju att motståndaren förlorar i förtroende så stärks den egna sidan. Förmodligen är det så att allmänheten förlorar förtroende för båda parterna. … massmedias roll – Jag tycker inte de lokala medierna klara av att bevaka kommunerna som de borde, i alla fall inte som jag sett det. Och numera aktar jag mig noga för att döma andra politiker utifrån uppgifter i media. Bakom en negativ rubrik finns alltid misstanken om en kampanj.


politik ett blockoberoende parti, var minde kontroversiellt. Det var med minimal partikassa Lysekilspartiet drev valrörelsen 2002. Summa 280 röster räckte till ett mandat i fullmäktige, ”det var mycket slit för det mandatet”, och i valet 2006 fördubblade man antalet mandat och har nu även en plats i kommunstyrelsen. Under den första valperioden hände mycket. Ronalds aktiviteter i fullmäktige och lokalpressen satte fokus på ekonomin på ett sätt som pressade det dåvarande socialdemokratiska kommunalrådet hårt. När så kommunrevisorerna inte beviljade kommunstyrelsen ansvarsfrihet för 2004 års verksamhet med hänvisning till ekonomi i obalans var det en starkt bidragande orsak till att kommunalrådet avgick. Den sortin passerade inte obemärkt, kan man

säga med en mild underdrift. Det gjorde det inte heller i Uddevalla, där Ronald fick höra några beska kommentarer av partivänner till det avsuttna kommunalrådet. Han lät sig dock inte avskräckas: – Under första mandatperioden satte vi fokus på den dåliga ekonomin och på hur sluten kommunen var. Jag ser mig nog lite som ”allmänhetens hushållare”, men samtidigt är det enkelt: ekonomin är det största problemet vi har i Lysekil. Det hindrar oss från att föra en långsiktig stabil politik. Det är en besk lärdom: det gäller att ta i ekonomiska problemen direkt, när de dyker upp. Annars växer skuldbördan snabbt till att bli något som kräver så radikala krafttag, att inget parti riktigt orkar ta itu med problemen. I bloggkommentarer i lokaltidningarna kan man också läsa om Lysekilspartiet som ett tråkigt nejsägarparti, utan egna konstruktiva idéer på hur man ska lösa kommunens problem med svagt näringsliv och svaga befolkningstal. – Sedan 2006 har vi en borgerlig kommunledning. De vill satsa sig ur krisen, bland annat genom att bygga en ny gymnasieskola. Jag tycker att vi måste spara, och se över var i verksamheterna vi kan effektivisera och spara in på tjänster. Där tycker jag också att jag har stöd av SKL:s analysgrupp som varit här flera gånger. Den nya gymnasieskolan har blivit ett stridsämne där Ronald Rombrant fått känna av att han jobbar som chefstjänsteman i en annan kommun. I en interpellationsdebatt i fullmäktige apropå byggandet av den nya gymnasieskolan svarade folkpartisten och kommunalrådet Roland Karlsson så här på en kritisk fråga: ”Syftar Rombrant som finanschef i Uddevalla på att vi borde lägga ner vår egen skola och bussa våra elever till Uddevalla? Att många bänkar gapar tomma i Uddevalla kan knappast få belasta Lysekils ekonomi” Till saken hör att både Lysekil och Uddevalla är med-

Lysekil i siffror

Antal invånare: 14 659. Antal anställda: 1 537. Utdebitering: 22, 49 kronor Låneskuld: 284 miljoner kronor. Pensionsskuld: 429, 7 miljoner kronor. Soliditet: –31,3 procent (inklusive alla pensionsåtaganden).

18 Kommunal Ekonomi #4 2009

lemmar i kommunförbundet Fyrbodal som bland annat samarbetar om utbildningsfrågor. – Jag blev verkligen arg över det påhoppet, det var ett riktigt lågvattenmärke. Men jag tänker samtidigt att ett sådant svar talar för sig själv.

I hetluften. Att vara lokalpolitiker innebär att vara tillgänglig, att hela tiden vara beredd att ta en diskussion.

Nu är det dags att börja tänka på valrörelsen 2010. Lysekilspartiet ställer upp och hoppas på ytterligare platser i kommunfullmäktige. Och någonstans har han börjat trivas med rollen som lokalpolitiker, långt ifrån det oroliga pirr i magen han kände första gången han yttrade sig i fullmäktige. – Jag har fått lära mig att tåla offentlig kritik. Och ännu finns det mycket att göra i kommunen, även om exempelvis den ekonomiska medvetenheten blivit betydligt bättre.

Ronald Rombrant Bor: Bua gård i Lyse, Lysekils kommun. Ålder: 50 år. Familj: Sambon Marie, tre tonårsbarn. Utbildning: Internationella ekonomlinjen i Lund. Yrkesliv: Bland annat Svensk Exportkredit i Stockholm, ABB Financial Services i Västerås. Sedan 1991 finanschef i Uddevalla. Medlem i KEF.

Aktuell: Partiledare i Lysekilspartiet sedan 2002, tar nu sats för en ny valrörelse 2010. Intressen: Spelade i undomsåren fotboll i Gais. Politik, förstås och segling. Jobbar gärna med gården i Lyse och intresserar sig för gamla hus. Läser mycket.


Ta Steget tar fart KEF har startat Ta Steget för att skapa en modell för kommunekonomers kompetensutveckling. Det praktiska arbetet har börjat och Kommunal Ekonomi träffade en av projektgrupperna i Göteborg. Text Magdalena Helander

E

Nils-Hugo Johansson.

n junimorgon samlas ett gäng kommunekonomer på Örgryte stadsdelsförvaltning i Göteborgs stad. Det är första dagen för den projektgrupp som ska arbeta med områdena Uppföljning och Intern kontroll. Nils-Hugo Johansson , från KEF:s kansli ger bakgrundsinformation och besvarar frågor innan själva arbetet på börjas – att skapa underlag till den modell som sedan är tänkt att erbjudas till kommuner och landsting för kompetensutveckling av ekonomer. Syftet med modellen är att både anställda och arbetsgivare ska kunna få syn på och använda den kompetens som finns tillgänglig, liksom att identifiera behov av vidareutbildning för befintliga medarbetare och nyrekrytering. För att föra arbetet framåt i projektet finns en

styrgrupp från föreningen samt ett antal arbetsgrupper som har ansvar för de utvalda områdena redovisning, styrning och budget, uppföljning och intern kontroll, användning av IT-baserade system samt omvärldsbevakning och kommunikation. I varje grupp finns upp till tio personer som kommer

att träffas några gånger fram till 1 december. Grupperna har stöd från kansliet samt har en student till hjälp som sekreterare. Tanken är att de ska lämna in ett förslag under hösten och sedan, i februari/mars 2010, ska modellen vara klar att börja kunna marknadsföras och användas. I modellen kommer medarbetaren att genomföra en självskattning, utifrån samtliga eller delar av de frågor som kommer att finnas med – kopplade till ovanstående områden. Svaren talar om hur väl den formella kunskapen och färdigheterna hos individen möter de behov av kompetens som finns på den specifika arbetsplatsen, eller i organisationen. Hon eller han kommer utifrån sina svar att bedömas som en 1:a till 4:a, där 1 innebär att ha baskunskaper. Fungerar modellen ska endast ett hundratal ekonomer i Sverige kunna räknas som en 4:a inom respektive område – för att visa spännvidden i bedömningen. Som stöd för att skapa modellen finns dels EU:s förslag om livslångt lärande i Lissabonfördraget, dels kommer KEF att använda befintliga modeller och IT-lösningar som underlag.

”I februari/mars 2010 ska modellen vara klar att börja kunna marknadsföras och användas.” Enkät Hur är det nu i krisen, blir det några mässor, konferenser och utbildningstillfällen för landets ekonomer? Så här svarar några tunga arrangörer:

Nils-Hugo Johansson, vice kanslichef på KEF. – Vi kör som vanligt i höst, med en- och tvådagarskurser. Men visst känner vi viss oro, eftersom en del kommuner och landsting inför kursstopp och resestopp för sina anställda. Dessutom har vi fått ställa in några kurser och haft tapp på andra. Det har inte hänt tidigare under mina år i föreningen. Samtidigt hoppas vi på att få tillräckligt antal deltagare till hösten, för det finns ju uppenbart ett intresse och behov av utbildning. Anders Haglund, projektledare, KOMMEK. – Ekonomin är kärv och kommer sannolikt att bli ännu kärvare för kommunerna nästa år. Vi i projektgruppen har noterat detta

och har beredskap för att deltagarantalet kanske blir lägre än tidigare år och att vi därför får ha ett alternativt upplägg.Vad och hur återstår att se, men det finns i alla fall med på agendan.Vi planerar utifrån att erbjuda ett bra program utifrån det läge som blir. Tess Benschner Johnsson, projektansvarig, Chefsdagarna och Ekonomidagarna. – Vi har ett bra anmälningsläge, särskilt till Ekonomidagarna eftersom vi marknadsförde dem före Chefsdagarna.Vi har haft rabattkampanjer för att få deltagarna att boka sig så tidigt som möjligt. Nästa steg blir en kampanj där vi erbjuder något mer än själva eventet som vi hoppas lockar ännu fler. Men vi är nöjda med utvecklingen.

En tendens vi märker av är att man anmäler sig senare och senare, så på slutet lär vi få ett riktigt flow av anmälningar. Sven Wiberg, direktör, Kvalitetsmässan. – Man måste orka titta utanför sin egen dörr.Visst är det viktigt att ta till sig att det är kris, men utan att bli paralyserad. Det gäller att bli effektivare, bättre, vassare i sina egna verksamheter. Då är det noga att välja när man åker på konferens, det finns mycket skräp.Våga hämta hem bra grejer! Vi har mobiliserat och har ett bra program. Vi tar inte ett steg tillbaka i lågkonjunkturen, utan gör tvärtom.

Kommunal Ekonomi #4 2009 19


kef

Text Magdalena Helander Bild André de Loisted Homerun. Baseball är obegripligt stort i USA. Roligt därför för svenska kommunekonomer att GFOA:s avslutningsfest hölls på Seattle Mariners hemmaarena.

KEF på vänbesök i USA KEF:s styrelse har besökt sin amerikanska systerorganisation, GFOA:s årskonferens i Seattle. En stad som klarat sig hyfsat bra under den lågkonjunktur som pressar delar av USA hårt. Anders Haglund berättar mer i resebrevet nedan.

K

EF:s styrelse har detta år deltagit i GFOA:s årskonferens som i år genomfördes i Seattle. För övrigt den 103:e i ordningen sedan organisationen bildades, 1906. GFOA står för Government Finance Officers Association of United States and Canada och organiserar ekonomer i offentlig förvaltning, det vill säga på federal, delstatlig (provinsnivå i Kanada) och kommunal nivå. GFOA kan alltså sägas vara en systerorganisation till KEF, något större givetvis med ca 17 600 medlemmar. De båda organisationerna besöker regelbundet varandras årskonferenser sedan mitten av 1990-talet.

Konferensen pågick mellan 28 juni och 1 juli

med ca 4 500 deltagare. Upplägget liknar KOMMEK med gemensamma och parallella seminarier samt en större mässa med leverantörer av olika typer av tjänster inom bland annat finans, försäkring, IT, management med mera. Stor skillnad är dock den pampiga inledningen med de båda ländernas nationalsånger och avslutningsfesten på basebollaget, Seattle Mariners hemmaarena. Denna gång gjorde vi också ett studiebesök i City of Seattle. En ganska välmående stad på 20 Kommunal Ekonomi #4 2009

650 000 invånare som ökar ca 1,5 procent per år. Staten Washington ökar med hela 2 procent per år. Självklart är de amerikanska kommunerna kraftigt påverkade av den mycket djupa lågkonjunktur som vi befinner oss i. De amerikanska kommunerna finansieras i huvudsak genom fastighetsskatt (72 procent) och sales tax, det vill säga moms (16 procent). Detta är genomsnittssiffror som kan variera kraftigt mellan olika kommuner. För tabellbitaren kan nämnas att det finns ca 52 000 vanliga kommuner som utgörs av Cities (inklusive town-ships och municipalities), counties och schooldistricts. Till dessa ska läggas nästan 40 000 specialkommuner som kan bildas för exempelvis vattenförsörjning, hamnverksamhet med mera. Lägre fastighetsvärden som påverkar tax-

eringsvärdena får ett dramatiskt genomslag i den kommunala ekonomin. Fastighetsvärdena har i genomsnitt fallit med mer än 25 procent från januari 2007 till juli 2008! Till detta ska läggas en stagnerande och minskad privat konsumtion som också påverkar skatteintäkterna negativt. Den ökande arbetslösheten ökar de kostnader kommunerna har för social verksamhet som visserli-


”De amerikanska kommunerna finansieras i huvudsak genom fastighetsskatt och sales tax.” gen, i jämförelse med svenska kommuner, är marginella. Skillnaderna mellan olika stater och enskilda kommuner är naturligtvis enormt stor. I Seattle räknar man med att denna lågkonjunktur faktiskt kommer att påverka staden mindre än 2001-2003 års lågkonjunktur. Då gjordes stora personalneddragningar hos stadens två största arbetsgivare, nämligen Boeing och Microsoft. Kreditvärderingsföretaget Moody’s bedömer i sin senaste analys, att många kommuner är välskötta och har en styrning som kan hantera påfrestningarna medan andra är väsentligt sämre rustade, utan finansiella reserver och svag styrning. Det liknar väl läget hos oss, eller hur? Det finns ett förhållande som förvärrar

Nordea Bank AB (publ)

den finansiella situationen för såväl delstater som enskilda kommuner och som är ganska främmande för oss. Det är inslagen av direktdemokrati i form av folkomröstningar. Minskade samt besk I fleraramstorleken amerikanska stater finnsändrade i varierande omfattning möjlighet att få till stånd folkomÄndrade toningen på bakgrunden. röstningar MF 21/4 09 i enskilda frågor om en initia-

tivtagare samlat ett antal namn på en lista. Folkomröstningarna är också beslutande. Frågor som avgjorts i sådana folkomröstningar är exempelvis tak för fastighetsskatten, eller sänkning av densamma. Samtidigt kan andra medborgargrupper ha drivit fram folkomröstning i frågor som går ut på att satsa mer resurser för att öka servicen inom något område. Den representativa demokratins förutsättningar att prioritera och väga av helheten omöjliggörs i hög grad av dessa folkomröstningar. Den här formen av direkt demokrati har dock en mycket stark förankring i USA, trots de uppenbara nackdelarna. Det är den här typen av beslut genom folkomröstningar som i hög grad har skapat det ekonomiska kaos som råder i staten Kalifornien.

anders haglund

på lilla bilden,

Styrelseledamot i KEF

Samlad tropp. Inför GFOA:s konferens radar KEF:s styrelse och kansli villigt upp sig inför kameran.

Goda råd är värdefulla i dessa tider. Genom personliga relationer och hög specialistkompetens kan vi vara en god partner som fi nns nära dig. Dessutom erbjuder vi konkurrenskraftiga tjänster för kommuner och landsting inom betalningar, placeringar och finansiering. Vår kompetens Hör av dig till din kontaktperson finns där eller närmaste Nordeakontor, så du är. berättar vi mer.

nordea.com

Gör det möjligt


unga ekonomer Nytt pris för ekonomstudenter n Hösten 2009 delas för första gången Juseks ekonompris ut, i samarbete med Swedbank och tidningen Affärsvärlden. Tanken med priset är att belöna en uppsats som är nytänkande och kreativ, till exempel avseende val av metod eller ämne. Syftet är att öka intresset för ekonomistudier på högskolenivå, att höja den akademiska kvaliteten på examensuppsatserna samt att uppmuntra till fortsatta och fördjupade studier inom området. Priset består av 30 000 kr och delas ut den 20 oktober 2009.

Examens­ rätt. Av 23 universitet och högskolor var det bara sex som klarade examensrätten för civilekonomer 2007. Nu har Borås klarat nålsögat.

Borås får baka civilekonomer lärosäte även när det gäller ekonomutbildning, konstaterar Rolf Appelkvist , prefekt på Institutionen för data- och affärsvetenskap. Sedan avslaget 2007 har det hänt mycket på institutionen. – Det är en fantastisk förstärkning vi

n Bloggandet sprider sig. Nu är det dags för revisorerna att ge lite inblickar i yrkes- och privatlivet. Under titeln Den färgglade revisorn bloggar 25-åriga Elisabeth från Stockholm om jobb och fritid. ”Varför bloggar jag? Jag bloggar för att ta död på myten om den gråa trista revisorn som en man i 50-års åldern som åker runt på företag med sin portfölj för att leta fel i bokföringen. Jag bloggar också för att ventilera tankar och vardagliga händelser i en nyinflyttad storstadstjejs liv.

Ökad arbetslöshet bland ekonomer

Varsågod att examinera civilekonomer! Det glädjande beskedet fick Högskolan i Borås under sommaren. Nu är vi ett fullvärdigt professions-

Den bloggande revisorn

har gjort av hela verksamheten. Inom organisation och marknadsföring, där vi tidigare fick kritik, har vi nu anställt en professor inom vardera område samt ett flertal lektorer, poängterar Rolf Appelkvist.

n Står civilekonomerna oberörda av konjunkturnedgången? Nej, enligt Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco. – Om man jämför antalet arbetslösa civilekonomer som är medlemmar i Akademikernas erkända Arbetslöshetskassa, AEA, så har de ökat med 16 procent eller från 323 till 376 personer jämfört med maj förra året, säger Thomas Ljunglöf. Enligt honom är det i stor utsträckning unga och relativt nyutexaminerade civilekonomer som drabbats.

Källa: Civilekonomen

Clarry - Lojal arbetskamrat. du ser inte riktigt kry ut, clarry? nej, jag tror jag håller på att bli förkyld. varför stanade du inte hemma?

22 Kommunal Ekonomi #4 2009

stanna hemma?! och låta mina arbetskamrater göra mitt jobb? aldrig! vi måste alla dra vårt strå till stacken. om alla skulle stanna hemma för minsta lilla krämpa så skulle det här samhället rasa ihop!

förresten finns det folk som har det mycket värre. familjen som är inneboende hos mig till exempel. de ligger hemma i 40 graders feber nu.

familj? ja, de är några bekanta på besök från mexiko.

avd. Karantän

Influensa virus H1N1


Några tankar om krisen

D

en nya ”terminen” visade sig börja precis som den gamla avslutades. De sista arbetsdagarna innan semestern ägnades åt en konferens där den kommunala krisen och hur den bör beforskas diskuterades. Diskussionerna utmynnade i ambitionen att bilda ett nationellt forskningsprogram, men mer om detta senare. När arbetet återigen tagit vid handlar mycket om vad som nu sker i kommunsektorn och den ekonomiska utvecklingen. Man möter inte endast denna omständighet arbetsmässigt utan massmedia förefaller allt mer intensivt rapporterar om utvecklingen och konsekvenserna för kommunsektorn. Även om rapporteringen – i vissa fall – är av varierade kvalitet och inriktning avspeglar det betydelsen av den utvecklingen som nu sker och som påverkar oss alla.

forskarhörnan

Men samtidigt som krisen påverkar många kommuner uppvisar andra motståndskraft och klarar krisen relativt bra. Det aktualiserar frågan om vad som karaktäriserar kommuner som uppvisar motståndskraft. Rimligtvis finns det fler förklaringar än vidriga eller gynnsamma yttre omständigheter. Forskarsidorna i detta nummer

har traditionsenligt vikts åt KFi. Vi får möta allt från studier av ledarskap, samverkan och försök att vitalisera den lokala demokratin till olika redovisningsfrågor. Just demokratiutveckling förefaller vara i centrum i ett flertal kommuner. Facknämnder avvecklas och istället inrättas fullmäktigeberedningar. ”Moderna politiska organisationer” är ett forskningsprojekt som genomförts inom ramen för KFi:s verksamhet där utvecklingen i tre

västsvenska kommuner följts. Ett annat forskningsprojekt är ”Alternativa politiska organisationer” som genomförts av forskare på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet (se anmälan nedan). De sex artiklarna som utgör fors-

karsidorna kan ses som ett axplock från den forskning som bedrivs inom ramen för KFi:s verksamhet. Artiklarna är i tämligen koncentrerad form, mer utvecklad avrapportering av forskningsprojekten finns eller kommer att finnas tillgängliga på KFi:s webbplats. Trevlig läsning!

PIERRE DONATELLA Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i Västsverige

Alternativa politiska organisationer

Lovande konferens. Deltagarna på forskningkonferensen på Hamburgö enades om att försöka starta ett nationellt forskningsprogram för att studera den ekonomiska krisens verkningar i kommunsektorn.

n På SKL:s uppdrag har David Karlsson, Olof Rommel och Johan Svensson från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet studerat vilka motiv som finns för att reformera den politiska organisationen och vilka effekter förändringarna medfört. Det handlar företrädesvis om att avveckla traditionella nämndorganisationer och istället inrätta fullmäktigeberedningar. Resultatet från studien visar att reformkommunerna på det hela taget är nöjda med förändringen. Forskarna konstaterar samtidigt att reformen medför att makten koncentreras till färre politiker och de höjer därför en varningens finger för att det kan påverka den lokala demokratin om förändringen inte förenas med ett arbete för att utveckla demokratin.

aktuellt

Konferens om krisforskning n ”Kris i kommunsektorn – hur skall den beforskas?” Så löd rubriken för den konferens som genomfördes i början av sommaren på Hamburgö i norra Bohuslän. Deltagarna på konferensen utgjordes huvudsakligen av forskare, men det fanns även företrädare för intresseorganisationer, kommuner och den kommunala revisionen. Deltagarnas beskrivningar av läget i kommunsektorn vittnar om stora utmaningar framöver. Men det visade sig också att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika kommuner.

n Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, arrangerar årets kommundag den 29 oktober. Rubriken för konferensen är ”Bli smart på klimat – klimatfrågan på den kommunala agendan”.

En del av diskussionerna som fördes under konferensen koncentrerades till begreppet kris; hur definieras kris och vem bestämmer när det är kris? Andra frågor som diskuterades var vilka åtgärder som vidtagits för att möta krisen. En annan fundering rörde att kriser äger rum i ett geografiskt område snarare än i kommunernas resultaträkning. De förda diskussionerna resulterade i ambitionen att bilda ett nationellt forskningsprogram för att studera krisen i kommunsektorn. Utvecklingen av programmet kommer att bevakas på forskarsidorna.

n Kommunforskning i Västsverige arrangerar KFi-dagen den 26 november. Aktiviteten har 20-årsjubileum. n Ekonomistyrningsverket arrangerar ESV-dagen 2009 den 30 september. Årets tema är ”Förvaltning i förändring – ekonomistyrningens utmaningar och möjligheter”.

Kommunal Ekonomi #4 2009 23


forskare skriver

Aktuell forskning

Forskningen inom Kommunforskning i Västsverige (KFi) har under 2008 fokuserat på tre områden i enlighet med den programförklaring som utarbetats och som kommer att vara en ram för den fortsatta forskningen. Dessa tre områden är redovisning, organisering och styrning. Det är breda områden, men samtidigt markerar de tydligt KFi:s hemvist i kärnfrågorna i utvecklingen av en effektiv verksamhet. Ambitionen är att belysa och beskriva strävandena efter att förena effektivitet och demokrati, finna förklaringar till styrproblematik och medverka till att utveckla goda lösningar. I de följande artiklarna beskrivs kortfattat ett antal pågående och avslutade projekt inom KFi. Artiklarna är ett sätt att illustrera inriktningen på forskningsverksamheten.

Moderna politiska organisationer

D

et är ett välkänt fenomen att den kommunala demokratin inte alltid anses fungera tillfredsställande. Medborgarna är inte så involverade i politiken som är önskvärt. Ett försök till lösning som är under införande i en rad kommuner är att inrätta beredningar i fullmäktige och att avveckla facknämnderna. Politikerna ska vara rena medborgarföreträdare och ansvaret för förvaltningarna flyttas till kommunstyrelsen. Tre kommuner som gjort sådana föränd-

ringar är Kungälv, Lerum och Götene. KFi har genom tre delstudier följt kommunerna och deras nya organisationer som infördes 1 januari 2007. Under 2006 genomfördes en förstudie för att fånga förväntningarna som fanns på omorganisationen, under 2008 genomfördes en underhandsstudie för att få en bild av hur arbetet hade utvecklats under det första året och i början av innevarande år har intervjuer till den tredje delstudien, uppföljningsstudien, genomförts liksom en enkätundersökning. Syftet har varit att belysa effekter som det nya sättet att organisera har gett och om de tre kommunerna har fått en vitaliserad lokal demokrati. Studierna visar att de tre kommunerna

är på rätt väg i flera avseenden och att positiva effekter kan skönjas, även om en rad problematiska omständigheter uppmärksammas. Generella observationer är att fullmäktige har 24 Kommunal Ekonomi #4 2009

fått en starkare ställning i de tre kommunerna och inte minst fullmäktiges presidium, medan beredningarna ännu inte riktigt funnit sina arbetsformer. Kommunstyrelserna har fått fler arbetsuppgifter som en konsekvens av att facknämnderna har avvecklats och därmed har styrelsernas inflytande och helhetssyn ökat samtidigt som möjligheterna att detaljstyra minskat. Vidare anses det vara svårt att etablera fungerande medborgarkontakter som grund för arbetet och kommuninvånarnas intresse för att delta i politiken har varit svårt att påverka. Ansträngningar har gjorts för att ta reda på hur medborgarna vill forma utvecklingen i kommunerna men försöken har inte givit önskvärt resultat. De tre studierna har sammantaget givit viktiga insikter om effekter av att arbeta med organisationer där beredningar inrättats och facknämnder avvecklats.

viveka nilsson Filosofie doktor, forskare på KFi


på KFi

Reform i tiden – medborgarbudget

F

å trender i kommuner över världen är så starka som de som handlar om att engagera medborgarna i de kommunala processerna. Utgångspunkterna för detta är olika i olika länder men lösningen är i många stycken densamma – ett konstaterat behov av medborgares synpunkter och engagemang. En del av detta handlar om att föra in medborgarna i budgetprocessen Det är inte bara företeelsen att medborgare

skall placeras in i och medverka i budgetprocessen som gör studien intressant. Förhållandet att kommunala budgetprocesser knappast alls studerats under detta århundrade gör studier av detta slag angelägna. Forskningsintresset har legat på andra områden avseende styrning. Medborgarinflytande som tillkommande omständighet är alltså både en orsak och förevändning för det slags studier som det handlar om här. Särskilt intressant i det här fallet är att studera vad som görs, det vill säga vilka aktiviteter som genomförs i medborgarbudgetens namn. Det är rimligt att anta att dessa aktiviteter kommer att ändra form allt eftersom de aktuella kommunerna lär sig. Detta innebär att både handling och effekt kommer att ändras över tiden. Den pågående studien är av jämförande slag. Utvecklingen i Sverige jämförs med Victoria, Australien, i första hand. På den svenska sidan studeras fem kommuner och det Rolf kommer solli att göras Professor och föreståndare på KFi under tre år.

Pension i stiftelseform – effektiv lösning för kommuner och landsting Genom att utnyttja stiftelseformens fördelar kan kommuner och landsting trygga förmånsbaserade pensionsskulder som finns skuldförda i balansräkningen eller som oredovisade ansvarsförbindelser – och samtidigt ha full valfrihet och insyn i placeringarna. Tack vare möjlighet till kontinuerliga delavsättningar behöver ett åtagande utanför balans-räkningen inte läggas in i sin helhet från start. Stiftelsen tryggar den oredovisade ansvarsförbindelsen, och det blir enklare att planera framtida utbetalningar. Dessutom tas särskild löneskatt ut när avsättningen görs, vilket innebär att värdeökningen inte beskattas. Tryggt, flexibelt – och mycket effektivt. Välkommen att kontakta mig för en diskussion om hur vi kan skapa värden även för er med vårt unika stiftelsekoncept. Maria Högefjord, Familjeföretagens Pensionsredovisning i Värmland AB 054-240 640 maria.hogefjord@ffp.nu www.pensionsstiftelser.se


forskare skriver

Toppchefer på gränsen. KFi har ställt samman sina studier av kommunala chefer. Resultaten visar bland annat att kommunala chefer är smidiga taktiker och hanterar gränsdragningen mot politikerna väl. På bilden Västra Götalandsregionens Frank Andersson(S), regiondirektör Johan Assarsson och ekonomidirektör Mats Friberg.

Kommunalt chefskap på högsta nivå H ur agerar de högsta cheferna inom några av Sveriges största organisationer för att åstadkomma styrning? Vilka strategier som används i styrarbetet, vilka problem som uppstår och hur de som förväntas ha inflytande agerar, är viktigt att kartlägga om det finns en önskan att förstå hur styrning och ledning av verksamheten fungerar i en kommun. Vi har under många år studerat några av de mest centrala tjänstemännen i svenska kommuner: kommundirektörer, förvaltningschefer och ekonomichefer. I huvudsak har vi studerat dem var för sig. Den databas vi nu förfogar över är mycket omfattande, och det är tveksamt om någon har mer data att utgå ifrån.

Nu gör vi en sammanställning, en syn-

26 Kommunal Ekonomi #4 2009

tes, av våra tidigare studier för att kunna beskriva hur chefer styr och leder i sina organisationer. Bland annat kan vi visa att chefernas specifika kontext har stor betydelse f��r hur de handlar. De vet när de bör ha en nedtonad roll, och hur man agerar i relation till politiker. I styrningen lägger de stor vikt vid kontakter med varandra – även om de uppfattar varandra på olika sätt. De är också både synbart strategiska och övergripande i sin planering, men kanske främst specifika i sin hantering av ärenden och personer. Några av våra viktigaste resultat

visar att chefer är duktiga på att verka i nät av kontakter. Det gör bland annat att cheferna ständigt organiserar och konstruerar kommunen, både tillsammans med

politiska företrädare och med andra chefer och medarbetare. Den politiska nivån är viktig att visa respekt, och kommunala höga chefer är smidiga taktiker och goda gränshanterare. Styrning görs genom att ständigt arbeta med ärenden, vilka gärna är många och återkommande. Tre känne­tecken för de högsta cheferna inom kommunal förvaltning har vi kunnat vaska fram: de är både synliga och osynliga; de kan hantera månglogiska arenor; och de är rituellt objektiva. anna cregård Filosofie doktor, forskare på KFi och lektor på Förvalt­ ningshögskolan vid Göteborgs universitet


Kommunal samverkan – metoder för analys och genomförande

I

en studie av KFi:s medlemskommuner undersöker vi vilka metoder som används i kommunerna för att genomföra och följa upp samverkan samt i förlängningen utveckla metoder för bedömning av samverkan. Studien genomförs i två delar. Första delen kartlägger kommunernas samverkansformer och vad man mäter och följer upp vid samverkan. Denna del har genomförts som en enkätundersökning riktad till knappt 450 chefer i kommunerna med en svarsfrekvens på 62 procent. Studien visar klart och tydligt att

samverkan med andra organisationer är en del av den kommunala verksamheten. Resultatet visar att samverkan är en viktig del av kommunernas verksamhet. Den visar också att samverkan framför allt sker i mer lösa former som nätverk och projekt

samt att det främst är de mjuka verksamheterna såsom skola, vård och omsorg som samverkar. Det är dock inte en oproblematisk fråga om när och hur samverkan kan skapa ett mervärde för verksamheten och kommunens medborgare. Det finns samtidigt en tendens att samverkan framställs som allt för okomplicerad och att den allt för onyanserat framställs som en lösning på de flesta av kommunernas problem. Det finns anledning att närmare pröva i vilket sammanhang, i vilka verksamheter och för vilka målgrupper som samverkan kan fungera istället för att föra fram samverkan som universallösning. För det fordras uppföljning av samverkan för att kunna värdera resultat och effekter. Uppföljning av samverkan sker inom gängse rutiner och verkar inte ta hänsyn

till att samverkan inte i första hand är en tydligt avgränsad administrativ enhet utan snarare ett flertal processer som löper både parallellt och på tvärs samtidigt som de kan förändras övertid av och utifrån händelser och insatser kring olika medborgares behov. Det innebär att uppföljning av samverkan utifrån såväl ekonomiska som kvalitativa aspekter bör ske där organisering sker och inte där organisationer finns. De formella strukturerna som beskriver organisationen är centrala för att ange ramar, struktur och uppdrag, men genom behovet av samverkan ifrågasätts de som den enda gränsdragningen för verksamheten och insatserna. Det borde leda till konsekvenser för när och hur uppföljning av verksamheten genomförs. mikael löfström Biträdande forskare vid KFi och studie­ rektor på Högskolan i Borås

Mål för god ekonomisk hushållning

U

nder 2004 revideras kommunallagens ekonomikapitel och lagen om kommunal redovisning. Revideringen avsåg bland annat innebörden av och kraven på budgetering och redovisning av god ekonomisk hushållning. Av förarbetena framgår att det inte ansågs vara varken möjligt eller meningsfullt att definiera kravet på god ekonomisk hushållning och därigenom skapa ett enhetligt krav riktat till kommuner och landsting. Alternativet blev därför att komplettera lagstiftningen med ett krav på att mål skall upprättas. Det är nu tredje gången sedan lagförändringen trädde i kraft som forskare vid KFi kartlagt förekomsten och utformningen av mål som är relaterade till god ekonomisk hushållning. Den senast genomförda stu-

dien (KFi-rapport 99) visar att ekonomi­ cheferna är av uppfattningen att det finns mål som är relaterade till god ekonomisk hushållning. För det finansiella perspektivet är det 99 procent som gör den bedömningen och för verksamhetsperspektivet är det 77 procent. Denna bedömning skall emellertid ställas mot en genomförd kartläggning av årsredovisningar där bedömningen blir väsentligt annorlunda. Likväl som diskrepansen är svårtolkad är det en omständighet värd att uppmärksamma. Beror det på att ekonomicheferna varit alltför positiva i sin bedömning eller handlar det om för stränga kvalifikationskrav när årsredovisningarna granskats? Situationen innebär att det idag finns mål som är relaterade till god ekonomisk hushållning i ett antal kommuner. En när-

mare bestämning av i vilken utsträckning sådana mål förekommer beror på vilken bedömning man väljer att använda. Studien visar också att arbetet med att upprätta mål anses vara en viktig fråga och att det handlar om en kontinuerlig utveckling och förbättring. Så i det avseendet har lagstiftningen haft betydelse och påverkat praxis. Men samtidigt är det viktigt att vara observant på förekommande brister. Att en styrmodell tillämpas är ju inte detsamma som att den är effektiv och ändamålsenlig.

Ledande inom avkastningsstiftelser för offentlig sektor Carnegie erbjuder kommuner och landsting högklassiga helhetslösningar när det gäller avkastningsstiftelser. Utgångspunkten är en aktiv kapitalförvaltning helt baserad på stiftelsens krav och önskemål och som vid behov inkluderar en framgångsrik stiftelseförvaltnings alla aspekter – administration, juridik, utbildning och rådgivning. Mitt team är experter på stiftelseförvaltning och har mångårig erfarenhet av stiftelselösningar även för offentlig sektor. Tack vare vårt kunnande och vårt oberoende har vi dessutom fått förtroendet att vara rådgivare åt en rad styrelser och förvaltare som ansvarar för att stiftelser fullgör sina åtaganden. Kontakta mig så berättar jag mer. Per Lundqvist, Carnegie Stiftelseförvaltning 08-588 691 80 stiftelseforvaltning@carnegie.se www.carnegie.se

PIERRE DONATELLA Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i Västsverige


forskare skriver

Ramverk för kommunal redovisning I nom KFi bedrivs forskning och utveckling inom området finansiell redovisning och bedömning. Studierna syftar till att beskriva och förklara den finansiella redovisningens roll som underlag för bedömning, ställningstaganden och beslut. Ett användarperspektiv anläggs i många studier och en problematisering sker av hur redovisningen används och förklaringar till varför redovisningen inte används utvecklas. Forskningen innefattar också att bidra till utvecklingen av redovisningsinformationen i enlighet med krav på god redovisningssed och explicita och implicita användarkrav. Modeller för redovisning och för finansiell analys har utvecklats och prövats. Vidare har forskare aktivt deltagit i debatter rörande innebörden av god redovisningssed och vilka principer som ska ligga till grund för redovisningen. Utifrån detta arbete är det naturligt att vara

engagerad i frågan om hur ett ramverk för kommunal redovisning bör utformas.

Som en följd av förändringar i internationell reglering med konsekvenser för den privaträttsliga redovisningen och den offentliga redovisningen har en diskussion uppkommit om behovet av förändringar av kommunal redovisning och eventuell anpassning till normförändringar och internationella trender och tendenser. En utveckling av ett ramverk för kommunal redovisning skulle betyda ett klargörande och ökad tydlighet i vad som gäller med beaktande av de influenser som finns. Med anledning av detta arbetar vi inom KFi med utveckling av ett ramverk för kommunal redovisning. Resonemangen som förs ska betraktas som ett försök att utveckla fundamentet för den kommunala redovisningen och den teoribildning som

omgärdar den kommunala redovisningen. Ramverket kommer att presenteras och diskuteras i olika sammanhang, successivt utvecklas och för att i ett senare skede utgöra KFi:s bedömningar och ställningstagande vid normering av kommunal redovisning. Det presenterade ramverket för kommunal redovisning ska dels förmedla ett förhållningssätt till redovisning, dels tydligt förmedla sätt att hantera särskilda redovisningsposter.

björn brorström Professor och föreståndare på KFi

Lyckad styrning börjar på golvet I en avhandling från Växjö universitet visar Elin Funck hur viktigt det är att använda verktyget balanserat styrkort nedifrån i organisationen för att förbättra utveckling och effektivitet.

F

öretagsekonomen Elin Funck har studerat hur styrinstrumentet balanserat styrkort används inom sjukvården. Hon har studerat och jämfört erfarenheterna från ett svenskt landsting med den kanadensiska sjukvården. Jämförelsen visar att framgången med balanserat styrkort beror på om syftet är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer, eller få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.

– I Ontario i Canada användes verktyget som ett kontrakt mellan politiker

28 Kommunal Ekonomi #4 2009

och sjukvårdsorganisationen, där man satte upp mål som utvärderades efter ett år. Problemet var att det endast blev ett disciplinerande verktyg, som i värsta fall ledde till att de ytterst ansvariga avsattes för att de inte uppfyllt målen, berättar Elin Funck. Det disciplinerande synsättet leder enligt hennes avhandling till försiktighet i organisationen. När balanserat styrkort används som ett externt instrument där den enskilde ställs som ytterst ansvarig för resultaten kommer fokus för enheten att hamna på att sätta lägre målnivåer för verksamheten för att

med säkerhet kunna uppnå dessa. Personalen blir rädd för att avslöja sina svagheter eftersom det leder till innebär kritik och straff. Därför friseras verkligheten genom ett snedvridet urval av fakta och statistik, vilket i sin tur förhindrar förbättringar och utveckling. – I det svenska landsting som jag undersökte användes balanserat styrkort som ett internt instrument. De började med mindre projekt i verksamheten, där de skapade mätningar och gradvis vidareutvecklade dem i verksamheten och genomförde aktiviteter. Det var ett arbete i motsatt riktning, som utgick nerifrån i organisationen. Det var delenheterna, den minsta enheten som ägde instrumenten, säger hon. Detta skapar även ett större engagemang för mätningar och förbättringsarbetet.

Källa: Hanna Köllerström, www.suntliv.nu


kef-aktuellt Kurser och konferenser

Här nedan följer ett axplock av höstens kurser. Gå in på www.kef.se för att ta del av hela utbudet. Grundkurs i redovisning n KEF inbjuder till en tvådagars grundkurs i kommunal redovisning. Utbildningen vänder sig till dig som vill veta mer om kommunal redovisning samt till dig som vill uppdatera dina kunskaper med aktuella förändringar i lagstiftning och normgivning. Tid: 29-30 september Plats: Stockholm Sista anmälan: 28 augusti Omsorgsekonomdagarna med Omsorgsekonomdagarna är att belysa ett antal aktuella ämnen som berör just er grupp men också att just skapa en mötesplats för ekonomer med likartade arbetsuppgifter och möjlighet till erfarenhetsutbyten. Tid: 6-7 oktober Plats: Stockholm Sista anmälan: 7 september

n Avsikten

Omsorgsekonomer. KEF:s första kurser för ekonomer inom omsorgen hölls hösten 2007. Här är det Nackas Lotta Nordkvist och SKL:s Signild Östgren som reder ut LSS.

Erfarenheter av systemdokumentation Tid: 15 september med konferensen är att Plats: Göteborg belysa systemdokumentationsfrågor Sista anmälan: 1 september utifrån olika aspekter.Vad har hänt under senare år, bra exempel från någon Tid: 22 september kommun, exempel på hur man tacklar Plats: Stockholm komplicerade system utifrån dokumenSista anmälan: 1 september tationsaspekten.

mer kefinformation hittar du på: www.kef.se

n Avsikten

Södra kretsen Den 8:e september anordnar vi en internationell pubkväll i Malmö. På programmet står föreläsningar om kommunal verksamhet i New Zealand, Namibia, Danmark och USA.

n

Nästa aktivitet är en heldagskonferens den 15:e oktober om framtidens ekonomiadministration i Lund. Deltagarna får ta del av ett antal frågeställningar med fokus på hur vi i framtiden hanterar våra ekonomifrågor.

n

Den 2-3:e december blir det Skånes Ekonomidagar. I år arrangeras konferensen i Helsingborg och med sänkta priser. Sedvanligt program med blandning av omvärld, erfarenheter och lite kultur.

n

Välkommen att kontakta din KEF-krets! Krets nr 1

Krets nr 3

Krets nr 2

Krets nr 4

Stockholm, Uppsala och Gotlands län Cecilia von Sydow Sundbybergs stad 179 92 Sundbyberg telefon 08-706 80 00 cecilia.vonsydow@sundbyberg.se Södermanlands och Östergötlands län Göran Bernhardsson Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund telefon 0155-380 00 goran.bernhardsson@oxelosund.se

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin Fritz Nässjö kommun 571 80 Nässjö telefon 0380-518021 katrin.fritz@kommun.nassjo.se Skåne och Blekinge län Tony Henningsson, Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg telefon 042-10 50 00 tony.henningsson@helsingborg.se

Krets nr 5

Västra Götalands län Birgitta Gunterberg Skövde kommun 541 83 Skövde telefon 0500-49 87 66 birgitta.gunterberg@skovde.se

Krets nr 6

Värmlands, Örebro och Västmanland Ann Björkman Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga telefon 0589-870 25 ann.bjorkman@arboga.se

Krets nr 7

Dalarnas och Gävleborgs län Leif Karlsson Gavle Fastigheter Gävle kommun AB Box 975 801 33 Gävle telefon 026-178205 leif.karlsson@gavlefastigheter.se

Krets nr 9

Västerbottens och Norrbottens län AnnaCarin Forsberg Aditro AB Kyrkgränd 5 931 27 Skellefteå telefon 010-4512723 annacarin.forsberg@aditro.com

Krets nr 8

Västernorrlands och Jämtlands län Göran Andersson Härnösands kommun 871 80 Härnösand telefon 0611-34 80 97 goran.andersson@harnosand.se

Kommunal Ekonomi #4 2009 29


KRÖNIKAN

Aningslöst i Almedalen Vid sidan av kommunernas akuta krishantering är frågor om struktur och finansiering de allra viktigaste på agendan – även om kommunministern hävdar att sektorn saknar strukturproblem. Det skriver tidigare vd:n för Kommuninvest, Lars M Andersson, i en summering från Almedalsveckan i Visby.

F

ör drygt en månad sedan ägde sommarens stora ”åsiktsevent” rum i Visby. Det var första gången jag var på Almedalsveckan och jag försökte hinna med så många seminarier som möjligt. Fram emot slutet på veckan kände jag mig ganska utsliten och översköljd av information, åsikter, synpunkter och kommentarer. Den sida av Almedalsveckan som jag blev mest imponerad och glad över var alla engagerade ungdomar. Överallt pågick arrangemang av ungdomar, för ungdomar. Jag såg bland annat många unga, mestadels tjejer, som var bland de bästa debattledarna under veckan. Jag var i Visby i egenskap av styrelseordförande för

GÄSTKRÖNIKÖREN

Arbetsmiljöforum. Vi hade två välbesökta seminarier om integration och likabehandling i arbetslivet under medverkan av bland andra Gudrun Schyman och Claes Borgström. Båda mycket kunniga debattörer, som gav perspektiv på vägen mot likabehandling. Jag måste också nämna ett annat seminarium om integrationsfrågor som jag hade nöjet att lyssna till. Det hade rubriken ”Hörru! Jag är också svensk!” och var ett arrangemang av Svenska muslimer för fred och rättvisa. Debatten var härligt uppkäftig och uppfriskande. Det är bedrövligt att vi inte kommit längre när det gäller att ta vara på den kraft som invandrare till Sverige utgör. Jag tror att det i grunden inte är en fråga om en integrering till ett svenskt samhälle, utan insikten av styrkan av ett mångkulturellt samhälle. Mera mångfald – mindre enfald!

Lars M Andersson

n Initiativtagare till och vd i Kommuninvest. Numera är han, bland mycket ann at, internationell rådgivare i frågor om finansiering av lokala och regionala myndigheter. Han är ock så styrelseordförande i Arb etsmiljöforum.

30 Kommunal Ekonomi #4 2009

I Almedalen gick jag med stort intresse för att höra om Offentlig – Privat Samverkan, OPS. Jag reagerade starkt på de okritiska framställningarna om alla påstådda fördelar för kommunerna om man använder OPS. Man får det att låta som om manna kommer att falla

från himlen, när istället en OPS-lösning per definition innebär ökade kostnader för den offentliga sektorn. Arbeta istället på att förbättra upphandlingsrutinerna och låt Kommuninvest sköta finansieringen. Finanskrisen har ju verkligen visat värdet av ”kommunbanker” runt om i Europa. Under det senaste året har jag haft nöjet att vara en av rådgivarna i processen att skapa en ny ”kommunbank” i Frankrike. Det är ett otroligt spännande projekt med många politiska utmaningar. Med hårt arbete från projektledarnas sida ser det nu ut som om man snart kan starta verksamheten. SKL : s ekonomiska seminarium var mycket välbesökt. Många mer eller mindre kända politiker satt både i panelen och publiken. Det fanns en stor majoritet i panelen för att regeringen nu borde öka överföringarna till kommunerna för att undvika ytterligare minskning av offentliga jobb och för att stimulera investeringar. Kommunminister Mats Odell höll dock emot och pratade om avlägset framtida förändringar av den kommunala skattebasen. Bland annat hade han varit i Tyskland och tyckte att den kommunala beskattningen av juridiska personer var mycket bra. Det verkar som om kommunministern inte kommer ihåg att vi i Sverige avskaffade den kommunala beskattningen av företag därför att den gav allt för stora skillnader i ekonomiska förutsättningar från kommun till kommun. Mats Odell sa också ”vi har ju inga strukturella problem i kommunsektorn”. Där tycker jag att han har helt fel. Jag tror att frågorna om struktur och finansiering är de viktigaste för kommunerna nu, naturligtvis vid sidan av den akuta krishanteringen. Välfärdens framtida finansiering kommer bland annat att kräva att strukturfrågorna uppmärksammas och att primärkommunernas roll stärks medan den statliga detaljinblandningen i kommunal verksamhet upphör. Om strukturfrågorna glöms bort riskerar Sverige att förlora det effektiva lokala självstyret, som under 1900-talet har möjliggjort näringslivets framgångar och välståndsökningen.

”Jag reagerade starkt på de okritiska framställningarna om alla påstådda fördelar för kommunerna om man använder OPS.”


EHRENSTRÅHLE BBDO

Vi förbereder.

Just nu utreds det om Sverige ska få nya höghastighetståg som kan köra i 350 km/h mellan Göteborg, Malmö, Stockholm och upp till Sundsvall. De behöver nya banvallar. Sådana bygger vi. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

Alltid på väg

www.svevia.se


Posttidning B Kommunal Ekonomi Box 6767 801 74 Gävle

R e KloKa

Beslut

VIsIoNsBYRÅN Har ni behov av att spara i verksamheten – vi kan vara ett stöd! Öhrlings PricewaterhouseCoopers verksamhetskonsulter har mångårig erfarenhet av såväl kommunal som privat sektor. Vi arbetar i team som förenar erfarenheter och kompetenser från båda sektorerna. Vi arbetar med beprövade metoder och verktyg för att tillfredsställa kundernas varierande behov. Så här ser vår arbetsprocess ut: ‚ Övergripande analys av kommunens ekonomiska utgångsläge ‚

Nyckeltalsjämförelser baserade på standardkostnader och övrig tillgänglig statistik

‚

Förslag till angreppssätt för att uppnå besparingsmål med åtgärdskatalog

‚

Genomförandeprocess i projektgrupper bestående av kommunledning och förvaltningschefer

pwc.com/se/komrev Tel 020-VISION

Så här blir resultat: ‚ En oberoende analys av intäkts- och kostnadsutveckling, kostnadsstruktur och budgetavvikelser som underlag för den politiska beslutsprocessen ‚

‚

En bedömning av besparingspotential och tänkbara åtgärder i olika tidsperspektiv, sorterade på –

rationaliseringsbesparingar

ambitionsmässiga besparingar

strukturella besparingar

Ett stöd i det fortsatta arbetet med fördjupade analyser och åtgärdsprogram i förvaltningsorganisationen

För mer information, kontakta PerÅke Brunström, Skellefteå, 0709-29 23 51 Bengt Andersson, Gävle, 070-511 09 43 Anders Hägg, Stockholm, 0709-29 21 60 Gun-Britt Alnefeldt, Västerås, 0709-29 21 83 Pär Sturesson, Kalmar, 0709-29 20 72 Håkan Olsson, Uddevalla, 070-609 90 95 Lena Salomon, Lund, 0709-29 20 56


Kommunal Ekonomi