Tisdag 9 april 2013
A NN O N S
pling
Tipsa Pling: e-post: pling@vasttrafik.se Västtrafik: Har du frågor om tider, priser och biljetter eller vill lämna synpunkter på kollektivtrafiken – ring: 0771-41 43 00
Västtrafik Box 405, 401 26 Göteborg www.vasttrafik.se Produktion: www.newsroom.se
Din guide till kollektivtrafiken
trafiknytt NY I natt och i morgon natt, mellan cirka klockan 23.55 och 04.00 är det ingen spårvagnstrafik mellan Gamlestadstorget och Angereds centrum på grund av ett spårarbete. Detta gäller i båda riktningarna och berör linje 4, 8 och 9. Buss ersätter på sträckan och den avgår från ersättningshållplatsen för spårvagn på respektive hållplats. Bussarna som förstärker den ordinarie tågtrafiken på Bohusbanan mellan Göteborg och Stora Höga respektive Kode går till och med 30 april. Det går en förstärkningsbuss på morgonen måndag–torsdag klockan 06.42 från Stora Höga och klockan 06.49 från Kode, till Nils Ericsonterminalen. På eftermiddagen går ersättningsbussen klockan 16.50 måndag–torsdag, från Nils Ericsonterminalen till Stora Höga respektive Kode.
Deklarationstips
Nu är det snart dags att börja tänka på deklarationen. På Västtrafiks hemsida kan du se vad resorna med Västtrafik kostade förra året. På startsidan under nyheter finns en länk till en sammanställning över alla priser som var aktuella under 2012.
Nya rörelsemönster i framtidens stadsliv
Färsk studie tar sikte på människors förflyttningar utanför bilstråken Göteborgs stad har tagit fram en studie av stadslivet i centrala staden. Syftet med stadslivsanalysen är att kartlägga hur staden upplevs och används samt vilka olika förutsättningar stadens byggda miljö ger. Detta kan nu ligga till grund för framtida stadsplanering. Arbetet med studien började redan i augusti 2010. Då mättes antalet gående längs olika stråk, en mätning som sedan upprepades i januari 2011. Göteborgarna har också fått fylla i en frivillig enkät på nätet och besvara olika frågor om stadsmiljön. – Vi ville studera hur och varför människor rör sig och vistas på våra gemensamma ytor i det offentliga rummet för att belysa både kvaliteter och problem i den nuvarande stadsmiljön, säger Karolina Örneblad, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.
Värden för andra än bilister
Tack för att du lägger tillbaka tidningen när du läst den!
Ökad kunskap om stadsrummets betydelse för stadslivet ökar möjligheten att uppfylla målen om ett mer varierat och rikt stadsliv i centrala Göteborg. – Vi har mycket kunskap när det gäller bilism och bilflöden. Den här studien hoppas vi ska ge mer kunskap om olika värden för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer samt hur de rör sig i staden, säger Daniel Sjölund, trafikplanerare på trafikkontoret. Genom webbenkäten har man velat fånga upplevelsen av staden. Det har även gjorts observationer för att beskriva användningen av stadsrummet samt en stadsrumsanalys för att undersöka förutsättningarna. – Tanken är att denna kunskap ska stärka stadslivet och främja fler möten, säger Karolina Örneblad.
Skär av kontakten Tillgången på människor som bor och arbetar i närheten har en stor betydelse för utbudet av både service, restauranger och affärer samt för stadslivets intensitet. Men för att bygga en attraktiv stad för både arbetande och boende krävs samtidigt tillgång till grönområden. Vägar och gator där biltrafiken är prioriterad skär av kontakten med många av stadens parker. Biltrafi-
Analyserar staden. Karolina Örneblad,
planarkitekt på stadsbyggnadskontoret och Daniel Sjölund, trafikplanerare på trafikkontoret har analyserat stadslivet i centrala Göteborg. FOTO: ERICA HOLM
ken är den största begränsningen för stadslivet i centrala Göteborg. – Bilen tar mycket utrymme i gatumiljön och nu vill vi istället lägga fokus på upplevelsen för gående och cyklister. Det är också viktigt att koppla ihop olika stadsdelar och målpunkter i långa stråk där det är möjligt för gående och cyklister att förflytta sig på ett bra sätt, säger Daniel Sjölund. – Cykeltrafiken har stor potential att växa och med en utveckling och konkretisering av vårt fotgängarpro-
gram ser vi samma positiva potential för de gående i staden. Stadslivsanalysen har också synat barnens möjlighet att röra sig fritt inom sin boendemiljö och till omgivande skolor, lekplatser, lekområden och parker. Resultatet visar att barnens tillgänglighet är starkt begränsad utan vuxnas sällskap. Ett undantag är Haga som förefaller ha mycket goda förutsättningar att vara en attraktiv stadsdel för barn. Göteborgarna själva uppger att den
bästa platsen i Göteborg är Trädgårdsföreningen, Kungsportsplatsen, Haga och Andra Långgatan. Platser med outnyttjad potential som kan förbättras är Heden, Stenaterminalen och Skanstorget. – Nästa steg blir nu att i respektive stadsutvecklingsprojekt arbeta vidare med frågorna, där den här studien kan ligga till grund för hur man skulle kunna utveckla staden i framtiden, säger Karolina Örneblad. Erica Holm
fakta RAPPORTEN I KORTHET Rapporten ”Stadslivet i centrala Göteborg” finns tillgänglig på Göteborgs stads hemsida och är avsedd att användas som underlag i stadsplanering. Projektet centrala älvstaden har deltagit i processen och använt resultatet i sin vision för älvstaden. Med bakgrund av stadsanalysen och stadens mål har tio rekommendationer formulerats inför det fortsatta arbetet med att utveckla stadslivskvaliteter i centrala Göteborg. • Utveckla långa gatustråk med ett pärlband av målpunkter. • Utveckla älvrummet till ett re-
kreativt gång- och cykelstråk. • Bejaka en variation av tillgängliga och mindre tillgängliga stadsrum. • Utveckla parallella snabba, tillgängliga och rofyllda cykelstråk. • Omvandla vägbarriärer till stadsgator och främja gående längs centrala stråk. • Bygg blandat, tätt och grönt. • Fördela kollektivtrafiken på fler knutpunkter. • Utveckla torg för både boende och besökare. • Utveckla värdetäta platser för alla och gemensamma platser för grannskapet. • Möjliggör lokaler i gatuplan där förutsättningarna finns.
BAKGRUND: Målet med centrala Göteborg är att utveckla ett vitalt regioncentrum med levande stadsdelar med egen identitet. Göteborg har unika möjligheter att utveckla regionens kärna genom stora outvecklade områden centralt i staden. Kommunstyrelsen har därför skapat ett projekt för centrala älvstaden med uppdraget att ta fram en strategi och vision för utvecklingen av dessa områden. Visionsarbetet ska ske i dialog med Göteborgssamhället och resultatet ska spegla hela staden, alltså inte enbart de berörda och/ eller angränsande stadsdelarna. Arbetet ska bygga på den eko-
nomiska, ekologiska och sociala dimensionen av stadsbyggandet. Hållbar stadsutveckling är ett nyckelbegrepp. Fram till 2025 antas också resandet med kollektivtrafik fördubblas för att skapa förutsättningar för en god livsmiljö och mer hållbar tillväxt. Det förändrade transportsystemet förväntas förändra förutsättningarna för att vistas och röra sig i staden som gående. Med anledning av dessa målsättningar och pågående stadsutvecklingsprojekt ser Göteborgs stads trafikkontor, stadsbyggnadskontor och projekt centrala älvstaden ett behov av att ta fram en stadslivsanalys för centrala Göteborg.