METRO GREEN WEEK 12
www.metro.se lördag 2013-03-23
MILJÖSKATTER ÄR OFTAST DET BILLIGASTE ALTERNATIVET Kolumn
MARIA WETTERSTRAND Maria Wetterstrand var språkrör för Miljöpartiet 2002–2011. FOTO: SCANPIX
”Tillsammans kan vi komma dit vi vill” Klimat. Den viktigaste miljöfrågan just nu är klimatfrågan. Det säger Maria Wetterstrand, en av Sveriges mest välkända miljöprofiler. – På det stora hela handlar det om att tänka mer långsiktigt. Det kommer att löna sig för de länder som går före i miljön. Enligt Maria Wetterstrand är det viktigt att vara en bra förebild, både som land och som företag.
– Ingen kan göra allting, men alla kan göra det de kan utifrån den position de befinner sig i. Tillsammans kan vi komma dit vi vill. Just nu åker Maria Wetterstrand runt och håller föreläsningar för företag om miljöansvar. Hon skriver även krönikor och debattartiklar. Arbetet som riksdagsledamot saknar hon inte. – Det är skönt med omväxling. Jag trivs bra med det jag gör nu, men jag är glad att jag fick den möjligheten. ELINA BRATT LEJRING elina.bratt@metro.se
GRÖN SAMHÄLLSDEBATTÖR OCH SKRIBENT
V
ill du göra något åt miljöproblemen? Ja visst, självklart. Vill du göra det med så liten kostnad som möjligt för samhället? Ja, det låter bra. Vill du höja miljöskatterna? Nej. Det är lustigt att miljöskatterna möter sådant motstånd, trots att de ofta är billigare för medborgaren än andra sätt att minska utsläppen. Det ser kanske inte ut så för den som bara tittar på skylten på bensinmacken eller räkningen för oljeanvändningen. Men ett bidrag till miljöbilar eller till att byta värmesystem kostar egentligen mer pengar för skattebetalaren för att nå samma minskade utsläpp. Miljöskatter är bra ur en ren rättviseaspekt. Det kostar att förstöra miljön. Om inte den som förorenar betalar, till exempel jag när jag flyger eller kör bil, så får någon annan betala, någon annan gång, någon annanstans. Och varför ska någon annan betala för skadan av något jag gör? Varför ska en student utan bil, eller en mamma i Bangladesh, vara med och betala miljöförstöringen för en medelålders man med stadsjeep?
ducera mer bränslesnåla bilar. Det lönar sig att satsa på miljöbättre bränslen. Det lönar sig att köra bränslesnål eco-körning och, i de fall då det är möjligt, välja ett annat transportsätt. Motsvarande gäller lastbilar, flyg eller processer i industrin om miljöskatterna skulle höjas där. Det är just så det gick till när vi höjde skatten på villaolja i början av 2000-talet. Folk slutade inte att värma upp sina hus. De installerade andra värmesystem. Pellets, flis, bergvärme, värmepumpar, fjärrvärme, solpaneler. Många valde också att spara energi genom att tilläggsisolera vinden, täta fönster eller dra ner värmen någon grad.
D
et är nog för mycket begärt att förvänta sig folkets jubel över miljöskatter. Men de är faktiskt ofta det billigaste och mest effektiva alternativet att komma åt utsläpp. Det var ett högljutt klagande när villaoljeskatten infördes. Glesbygden skulle avfolkas och pensionärer frysa ihjäl i sina hus, påstod motståndarna. Villaoljan är nu i princip borta (inte på grund av att landsbygden avfolkats eller alet finns mycket som är rimligt att betala från vårt gemensamma skat- la pensionärer frusit ihjäl, ska understrytekonto istället för att varje individ kas) och jag tror inte att det är många som saknar den i dag. Tvärtom är nog många står för sitt. Skolor, sjukvård, förskolor, äldreomsorg, stöd till funktionsned- glada att slippa drabbas av de höjda världsmarknadspriserna på olja. satta, kultur och mycket annat. Men jag År 2011, det senaste året som mätts, har svårt att se motivet att vi gemensamt sjönk miljöskatterna, både totalt och som ska bekosta miljöutsläpp. Vad är poängen med att beskatta bensin andel av BNP. Det är helt fel signaler att sända. Marknaden borde istället få tydliga om folk ändå behöver åka bil? Jag har fått signaler att ändliga naturresurser och utden frågan många gånger, inte minst från släpp kommer bli dyrare. Det ska löna sig boende på landsbygden. att satsa på miljösmarta lösningar. Jo, det lönar sig att välja, sälja och pro-
D